Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a,

1

N:o 13 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Febr. 1882, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjunde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

I afseende å Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Finansdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit följande
förändringar:

Statskontoret.

l:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit,

dels att det i Statskontorets stat uppförda anslag till vikariat,
xenskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden måtte förhöjas med
ett belopp, motsvarande kostnaderna för semestervikariat, eller i jemnadt
tal 2,200 kronor,

och dels att för beredande åt första gradens tjenstemän i Statskontoret
af en förhöjning i lönen med 200 kronor för dem hvardera,
anslaget till nämnda embetsverk måtte från och med år 1883 med
2,200 kronor förhöjas, samt att, såsom vilkor för åtnjutande af den
förhöjda lönen, måtte, i likhet med hvad för närvarande gäller i fråga
om chefsplats äfvensom tredje eller andra gradens tjenst i Statskontoret,
föreskrifvas, att med första gradens tjenst i samma embetsverk
icke finge förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens
stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den funnes icke vara
hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Statskontoret; dock att
Bill. till Éiksd. Prot. 1882. 4 Sand. 1 Afd. 9 Höft. 1

Angående
höjning af
Statskontorets
anslag.

[1-]

q

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

tjensteman, som vid löneförhöjningens inträdande redan innehade tjenst
utom Statskontoret, måtte densamma bibehålla, så länge den icke vore
för tjenstgöring i Statskontoret hinderlig;

kommande under förutsättning af bifall härtill anslaget till Statskontoret
att från sitt nuvarande belopp, 89,400 kronor, förhöjas till
93,800 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 2) är erinradt, var i det förslag
till lönereglering för Statskontoret, som af Kongl. Maj:t afläts till
1876 års Riksdag, bland vilkoren för åtnjutande af de nja löneförmånerna
upptaget, att de med hvarje tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar
finge uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester, utan att
annan måst under tiden för honom förordnas, men skulle för den tid,,
han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat. Riksdagen, som fann billigheten fordra, att tjenstgöringspenningar
finge under semester af tjensteinnehafvaren uppbäras, ehvad
annan måst förordnas att sköta tjensten eller icke, ändrade i öfverensstämmelse
härmed nyssberörda bestämmelse. Då likväl Riksdagen
icke tillika förhöjde det för Statskontoret afsedda anslag till vikariat,
m. in., i hvilket icke ursprungligen inberäknats ersättning för semestervikariat,
hade nämnda anslag visat sig för sitt ändamål otillräckligt,
hvarföre Kongl. Maj:t. den 23 Maj 1879 bemyndigat Statskontoret att
inkomma med underdånig framställning om särskilda medel för betäckande
af kostnaderna för semestervikariat inom verket. På Statskontorets
i öfverensstämmelse härmed gjorda framställningar om godtgörelse
af de för nämnda ändamål förskjutna belopp, hade derefter
genom nådiga bref af den 6 Februari 1880 och den 28 Januari 1881
medel till betäckande af berörda kostnader under åren 1879 och 1880
anvisats å sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar; och hade Statskontoret
i underdånig skrifvelse den 31 December 1881 gjort enahanda
framställning i afseende å semestervikariatet för sistnämnda år.

Då god ordning otvifvelaktigt kräfver, att icke medel särskild!
för hvarje år måste af Kongl. Maj:t anvisas för bestridande af ifrågavarande
på grund af Riksdagens beslut årligen återkommande kostnader,
hvilka, då samtlig^ löntagare inom Statskontoret begagna sig af
den medgifna semesterförmånen, uppgå till 2,225 kronor, har Utskottet
ansett sig böra till bifall förorda förslaget om höjning med 2,200 kronor
i Statskontorets anslag till vikariat, renskrifning m. m.

Vidkommande förevarande framställning i öfrigt är i statsrådsprotokollet
(sid. 3 och 4) meddeladt, att Statskontoret med underdånig
skrifvelse den 22 Oktober 1880 öfverlemnat en af samtlige tjensteman -

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

3

nen inom första ijenstegraden i verket gjord underdånig ansökning om
aflåtande af proposition till Riksdagen om en sådan förändring af lönestaten
för dessa tjensteman, att genom förhöjning af lönen med 200
kronor för dem hvardera, räknadt från och med 1881 års början, löneförmånerna
blefve lika med dem, som bestodes deras vederlikar i andra
nyreglerade centrala embetsverk i hufvudstaden; och hade Statskontoret
dervid anfört, att berörda ansökning syntes Statskontoret val grundad
samt förtjent af behjertande, och att Statskontoret ansåge den dermed
afsedda förbättring af löneförmånerna desto mer nödvändig, som inom
detta embetsverk en betänklig brist på e. o. tjensteman uppstått, hvilken
till väsentlig del finge tillskrifvas den omständigheten, att de
unge män, som sökte inträde på den civila tjenstemannabanan, dervid
naturligen icke valde ett embetsverk, der, utom mer begränsade utsigter
till vidare befordran, lägre lönc- och pensionsförmåner erbjödes
än som fallet vore inom andra dermed jemförliga verk, hvarföre Statskontoret
icke kunde annat än underdånigst tillstyrka, att proposition
till Riksdagen måtte aflåtas om beviljande af den sökta löneförhöjningen,
med vilkor att med ifrågavarande tjenstår icke finge förenas
annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan
tjenstebefattning, med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i Statskontoret, dock med rätt för eu särskilt,
omförmäld tjensteman — hvilken å annan stat egde fast anställning,
den han likväl innehaft . redan innan Statskontorets nya
organisation med 1877 års ingång trädde i verket — att bibehålla
samma tjenst utom Statskontoret, så länge denna icke vore för tjenstgöringen
derstädes hinderlig.

Vid föredragning den 30 December 1880 af detta ärende hade
dock Kongl. Maj:t, med afseende å den korta tid, som förflutit sedan
lönerna inom Statskontoret blifvit reglerade, funnit godt förklara den
gjorda ansökningen icke föranleda till någon Kongl. Maj:ts åtgärd.

Emellertid hade Statskontoret i underdånig skrifvelse den 30 nästlidne
December anmält, att den omständighet, som enligt Statskontorets
omförmälda yttrande i frågan jemte andra orsaker nödvändiggjorde den
begärda likställigheten i afseende å aflönings- och pensionsförmåner,
eller svårigheten för verket att vinna tillräckligt antal extra biträden!
under då tilländagångna året visat sig i än högre grad än förut vara
för handen; hvarjemte Statskontoret anfört, att hvilken menlig inverkan
denna omständighet måste hafva på ärendenas jemna och behöriga
gång lätt insåges, när i betraktande toges, att vid den nya organisationens
införande med ty åtföljande stora inskränkning af den ordinarie
tjenstemannapersonalen afsågs, att en icke obetydlig del af göromålen

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

skulle kunna besörjas af extra biträden. På grund af anförda förhållande
och med jemväl fästadt afseende å tjenstemännens, enligt Statskontorets
åsigt, otvifvelaktigt billiga anspråk på likställighet i aflöningsväg
med vederlikar i andra statens embetsverk, hade Statskontoret ansett
sig icke kunna underlåta att hos Kong]. Maj:t nu gorå underdånig
framställning om aflåtande till Riksdagen af proposition om beviljande
från och med innevarande år af den utaf tjenstemännen begärda löneförhöjning
med det af Statskontoret föreslagna, förut omförmälda vilkor.

Första gradens tjensteman i Statskontoret vore elfva till antalet,
och deras aflöning utgjorde 1,600 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar,
tillsammans 2,800 kronor för hvar, under det att
aflöningen till deras vederlikar i andra centrala embetsverk utgjorde
3,000 kronor, deraf 1,800 kronor i lön.

Hvad Statskontoret i denna fråga anfört syntes ådagalägga, att
den mindre gynsamma ställning, hvaruti Statskontoret i afseende på
löneförmånerna för första gradens tjensteman befunne sig i jemförelse
med öfriga centrala embetsverk, svårligen kunde undgå att i längden
utöfva ett menligt inflytande på Statskontorets verksamhet. Af denna
orsak och då någon annan grund till den skiljaktighet i lönebelopp,
som egde rum mellan första gradens tjensteman i detta och öfriga
centrala verk, icke förefunnes, än att, efter det Statskontoret först i
ordningen af de administrativa verken blifvit regleradt, andra åsigter
sedermera gjorde sig gällande i fråga om de aflönings- och pensionsförmåner,
som borde tillkomma första gradens tjensteman; men å andra
sidan medgifvas måste, att detta förhållande billigtvis kräfde, att enahanda
åsigter vunne tillämpning jemväl för det tidigare reglerade verket,
helst göromålen i Statskontoret vore af den trägna beskaffenhet,
att der icke mindre än i öfriga verk för första gradens tjensteman påkallades
förbudet mot innehafvandet af annan tjenst, har Kongl. Maj:t
ansett Statskontorets ifrågavarande framställning förtjent af bifall, dock
att, till undvikande af rubbning i den redan faststälda riksstaten för
år 1882, den ifrågasatta löneförhöjningen borde inträda först med 1883
års början.

Äfven i denna del afser i sjelfva verket det nu föreliggande
förslaget ett fullständigande af den vid 1876 års riksdag vidtagna
nya organisation af Statskontoret, i det att det funnits med god ordning
öfverensstämmande att äfven i detta embetsverk, på sätt redan
vid 1878 års riksdag egde rum i afseende å Post-, Telegraf- och Tullstyrelserna,
till första gradens tjenstemän utsträcka förbudet mot innehafvande
af annan tjenst och i sammanhang dermed för innehafvare
af dessa befattningar bestämma aflöningen till likhet med hvad för

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

5

deras vederlikar i nämnda styrelser egt rum. Vid sådant förhållande
har Utskottet ansett den omständighet, att Statskontorets lönestat blifvit
så nyligen reglerad, icke böra utgöra hinder för bifall till det föreliggande
förslaget, helst de till stöd derför andragna skäl ej i afseende
å andra nyreglerade embetsverk ega tillämplighet.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet:

a) att det i Statskontorets''stat uppförda anslag
till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga
biträden må höjas med 2,200 kronor; och

b) att Riksdagen, för beredande åt första gradens
tjensteman i Statskontoret af en förhöjning i
lönen med 200 kronor för dem hvardera, må, med
godkännande af det för lönetillökningens åtnjutande
föreslagna vilkor, höja anslaget till nämnda embetsverk
med 2,200 kronor;

kommande, i händelse af bifall till hvad under mom. a och b föreslagits,
anslaget till Statskontoret att från och med år 1883 höjas från
sitt nu varande belopp, 89,400 kronor, till 93,800 kronor, eller med
4,400 kronor.

Postverket.

2:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t till en början
föreslagit att Riksdagen, dels med beviljande af en årlig fyllnadspension
af 300 kroDor åt postmästaren i Ödeshög, Olof Åkesson Cervin,
att utgå från och med månaden näst efter den, då Cervin erhölle
afsked ur postverkets tjenst, dels ock med godkännande af öfriga, enligt
statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 9 sistlidne Januari,
af Kongl. Maj:t gillade förändringar i postverkets stater, måtte bestämma
det till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att
utgå direkt af postmedlen, till samma belopp, 5,100,000 kronor, hvartill
postverkets inkomster för år 1883 blifvit af Kongl. Maj:t. beräknade;
hvadan förevarande anslag, som nu utgör 4,900,000 kronor, skulle förhöjas
med 200,000 kronor.

Angående

postverkets

utgiftsstater.

[2.]

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Slutsummorna af postverkets för innevarande år

faststälda stater

äro, jemförda med de för år

1883 föreslagna, följande:

1882.

1883.

Aflöningsstaten ...............

...kronor 1,885,975

—

kronor 1,991,575

—

Ofvergångsstaten ............

... ,, 13,400

—

V

11,000

—

Indragningsstaten ............

... „ 10,075

—

11

8,580

—

Pensionsstaten ..............

... „ 68,015

—

11

70,415

—

Omkostnadsstaten...........

... „ 2,871,500

—

>1

2,930,000

—

Afkortningar, restitu tioner m.
Oförutsedda utgifter .........

m. ,, 22,535

—

11

26,530

—

... „ 28,500

—

11

61,900

—

eller tillsammans kronor 4,900,000

—

kronor 5,100,000

—

Af den i statsrådsprotokollet (sid. 7—13) förebragta utredning
inhemtas, att de särskilda förändringarne i förestående stater afse:

I. Ökning:

A. Aflöningsstaten:

Kronor. Kronor.

• l:o. För tillgodoseende af behofvet utaf
ökadt biträde för tjenstgöringen såväl å nya
jernvägslinier som å en del fasta postanstalter,
hvilkas postutvexling under senare tid vunnit
större tillväxt, höjning af anslaget till extra
biträden vid postanstalterna från senast faststälda
beloppet 285,000 kronor till 315,000 kronor,
eller med .................................. 30,000: —

2:o. För beredande af särskild ersättning
i form af arfvode åt någon bland de ordinarie
postförvaltarne inom centralpostdistriktet, åt
hvilken skulle tills vidare uppdragas göromålen
med öfvervakandet af tjenstgöringen i postkupéerna
å jernvägslinierna Bollnäs—Norska
gränsen och Sundsvall—Torpshammar—Ange
äfvensom å de vid dessa jernvägar belägna poststationer,
hvithet öfvervakande icke lämpligen

Transport 30,000: —

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

Kronor.

Transport 30,000: —

kunde besörjas af den i Stockholm stationerade

inspektören för centralpostdistriktet ............ 1,500:_

3:o. För ökning, med anledning af framstäldt
förslag om upphörande af den s. k. brefbärareafgiften
och höjning i portot för lokalbref,
utaf anslaget till aflönande af brefbärare ifrån

145,000 kronor till 215,000 kronor ............ 70,000: —

4:o. För höjande af anslaget till ålderstillägg
från 110,900 kronor till 115,000 kronor,
till hvilket belopp utgifterna å detta anslag under
år 1883 skulle kunna högst uppgå, ............ 4,100: —

B. Pensionsstaten:

l:o. För uppförande å denna stat af följande
pensioner, som blifvit beviljade efter det
senaste statsförslag afgafs, nemligen:
till f. d. postexpeditören i Öre grund

M. Lindstedt.........kronor 1,200: —

„ f. d. postmästaren i Eskilstuna
B. A. Lind ............ „ 900: —

„ f. d. postmästaren i Vexiö

E. F. Wrangel............... „ 2,700: —

„ f. d. postmästaren i Jönköping
P. Chr. Billing...... „ 1,500: — 6,300: —

2:o. För beredande af årlig fyllnadspension
till belopp af 300 kronor åt Olof Åkesson Cervin,
hvilken, född den 27 Maj 1808, allt sedan
den 4 September 1840 varit förordnad att tills
vidare vara postmästare i Ödeshög och för närvarande
i lön och till lön hänförlig -andel af
ålderstillägg uppbure 1,200 kronor årligen samt
vore berättigad att efter afskedstagandet komma
i åtnjutande af 900 kronors pension från
civilstatens pensionsinrättning .................. 300: —

Transport

Kronor.

105,600

6,600

112,200

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Kronor.

Transport —

C. Omkostnadsstaten:

l:o. För den, till följd icke allenast af
nya jernvägars öppnande för trafik utan äfven
af nödvändigheten att upplåta mer än en jernvägsvagn
för postbefordringen å nattåget mellan
Malmö och Nässjö, erforderliga höjning af
anslaget till postbefordran å jernväg från 730,000
kronor till 800,000 kronor...................... 70,000:

2:o. För den med anledning af den utvidgade
jernvägspostföringen behöfliga höjning
i anslaget till rese- och traktamentsersättning
för tjenstemän i jernvägspostkupé från 133,800
kronor till 150,000 kronor........................ 16,200:

3:o. För höjande af anslaget för tillverkning
af frimärken, frankokuvert och brefkort
från nuvarande beloppet 30,000 kronor till 45,000
kronor, hvilken höjning vore nödvändig dels för
vidtagande — till förekommande af under senare
tider icke sällan öfverklagade missbruk —
af förändringar i tillverkningen af frimärken och
dels till följd deraf att utgifterna å detta anslag
under tiden från den 1 Juli 1880 till och med
den 30 Juni 1881 med 8,000 kronor öfverstigit
de i 1881 och 1882 års stater uppförda belopp, 15,000:

D. Afkortning,^ och restitutioner m. m.:

För höjande af anslaget å denna stat från
22,535 kronor till 26,530 kronor ...............

E. Oförutsedda utgifter:

För höjande af det härför beräknade beloppet
från 28,500 kronor till 61,900 kronor ...

Summa ökning

Kronor.

112,200: —

101,200: —

3,995: —

33,400: —
250,795: —

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

9

II. Minskning:

A. (jfvergångsstaten:

Kronor.

För nedsättning, med anledning af inträffad
afgång från denna stat, af anslaget derå
från 13,400 kronor till 11,000 kronor .........

B. Indragningsstaten:

För nedsättning, till följd af inträffad afgång
från denna stat, af anslaget derå från
10,075 kronor till 8,580 kronor.................

C. Pensionsstaten:

Afförande till följd af inträffade dödsfall
från denna stat af sammanlagdt ...............

D. Omkostnadsstaten:

För nedsättning från 82,700 kronor till
40,000 kronor af anslaget till diverse utgifter,
hvilket anslag å staterna för hvardera af åren
1877—1881 var upptaget till sist nämnda belopp
och i staten för innevarande år höjdes till
82,700 kronor endast af den anledning, att deraf
skulle bestridas utgifterna för uppförande af
ett posthus i Sundsvall...........................

Summa minskning

Bill. till Iliksd. Frot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft.

Kronor.

2,400: —

1,495: —

4,200: —

42,700: —

50,795: —
2

JO

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Angående
disposition
af postverTcets
öfversleottsmedél.

[->•]

Om från det belopp ........................... kronor 250,795: —

hvartill, på sätt ofvan är visadt, höjningarne i postverkets
stater skulle uppgå, afdrages ofvan skrifna
belopp ............................................... _50,795:

hvarmed, enligt hvad jemväl blifvit visadt, samma
stater å andra sidan skulle minskas, så erhålles

det belopp............................................. kronor 200,000:

hvartill höjningen i postverkets utgiftsstater enligt Kongl. Maj:ts förslag
uppgår.

Den i statsrådsprotokollet förebragta närmare utredning rörande
de i dessa stater sålunda föreslagna ändringar har icke gifvit anledning
till annan erinran, än att den ifrågasatta ökningen af anslaget till
aflönande af brefbärare bör medgifvas endast under förutsättning att
Kongl. Maj:ts nådiga förslag om upphörande af den s. k. brefbärareafgiften
och höjning i portot för lokalbref vinner Riksdagens bifall;
och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må:

a) bevilja en årlig, fyllnadspension af 300 kronor
åt postmästaren i Ödeshög Olof Åkesson Cervin,
att utgå från och med månaden näst efter den, då
Cervin erhåller afsked ur postverkets tjenst;

b) under ofvan nämnda förutsättning beträffande
den ifrågasatta höjningen af anslaget till aflönande
af brefbärare, godkänna de för år 1883 af
Kongl. Maj:t föreslagna förändringarne i postverkets
stater; och,

c) i händelse af bifall till hvad under mom. a
och b föreslagits, för år 1883 bestämma det å sjunde
hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt
att utgå direkt af postmedlen, till 5,100,000 kronor.

3:o Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel vidare föreslagit
Riksdagen att medgifva, att, sedan återstoden, 150,000 kronor, af de
under åren 1875—1878 postverket försträckta medel återlevererats till
Statskontoret, blifvande öfverskott å postmedlen, i den mån desamma
ej erfordrades till kassaförlag för postverket, Ange, förvaltade af Statskontoret
i öfverensstämmelse med de grunder, Kongl. Maj:t funne skä -

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 13 a.

11

ligt föreskrifva, tills vidare enligt Kongl. Maj:ts bestämmande användas
ensamt för postverkets egna ändamål.

På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 13 —16) förebragta utredning
gifver vid handen, är förevarande framställning föranledd utaf en
af Generalpoststyrelsen gjord underdånig hemställan derom att, i likhet
med hvad i afseende å telegrafverket funnes medgifvet, postverket
måtte sättas i tillfälle att för åtgärder till postutvexlingens underlättande
disponera blifvande öfverskottsmedel, så att någon leverering
till Statskontoret af postmedel icke komrne att ega rum i annat fall,
än att möjligen i en framtid Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle finna
ifrågavarande öfverskottsmedel hafva uppgått till så stort belopp, att
hela summan icke ansåges böra användas ensamt för postutvexlingens
främjande.

Afsigten härmed vore att förskaffa tillgång till bestridande af de
ökade utgifter, som blefve en följd af postförbindelsernas framtida utvidgning
samt att kunna bereda allmänheten förmånen af skäliga nedsättningar
i portosatserna; hvarförutom det jemväl snart blefve nödvändigt
att för den alltjemt ökade postanvisnings- och postförskottsrörelsen
hålla en vida större kassa tillgänglig än den, hvarmed hit
hörande utgifter för närvarande kunde bestridas.

Beträffande behofvet af tillgång till bestridande af ökade utgifter
till följd af postförbindelsernas utvidgning har anförts, bland annat,
att, ehuru postförbindelserna under senare tiden vunnit en betydlig utvidgning,
det dock icke vore något tvifvel, att folkmängdens tillväxt
och en ökad rörelse skulle i en icke aflägsen framtid komma att med
oafvislig makt påkalla inrättande af nya postgångar och landtbrefbäringslinier
samt utsträckande till flera turer af postföringen å vägar,
der densamma nu vore inskränkt till en eller två gånger i veckan;
och ehuru den erfarenhet, som vunnits rörande postkassans inkomst
af de många nya postgångar, som i förra årtiondet inrättats för att
ersätta den ordinarie kronobrefbäringen, visserligen icke gåfve ringaste
anledning betvifla, att de utgifter, postverket finge vidkännas för de
utvidgningar af postgångarne, som ytterligare kunde finnas erforderliga
och tjenliga, ju icke skulle varda till fullo ersatta framdeles och
sannolikt efter endast några få års förlopp, förekomme dock å andra
sidan icke något skäl att i detta mer än i andra fall påräkna, att inkomsterna
af postutvexlingen å nya eller utvidgade linier skulle redan
de första åren lemna tillgång till bestridande af samtliga de utgifter,
som vore oskiljaktiga från vidtagande af dylika åtgärder till korrespondensens
främjande.

12

Stats-Utskottets Utlåtande 2V:o 13 a.

Vidkommande åter en tilltänkt nedsättning- i portosatserna, har
i statsrådsprotokollet (sid. 15 och 16) yttrats, att vårt nu varande inländska
porto af 12 öre för vanligt bref, vid jemförelse med förhållandet-
i en del andra länder, visade sig särdeles högt. En nedsättning
deruti till 10 öre hade också länge ansetts såsom ett önskningsmål,
hvarförutom jemväl andra nedsättning^'' i postafgifter syntes komma att
inom den närmaste framtiden visa sig af behofvet påkallade. Då
emellertid andra länders erfarenhet lärde, att nedsättning i porto verkade
minskning i de närmast följande årens postuppbörd, vore det
nödvändigt att vid genomförandet af portonedsättningen vara betänkt
på att med andra tillgångar godtgöra hvad som i följd af denna nedsättning
komme att brista i inkomst för postverket.

Att postförbindelserna inom landet fortfarande behöfva utvidgas
och förbättras torde vara obestridligt, och synas medel härtill böra
beredas från tillgängliga öfverskott å postverkets inkomster. Då emellertid
under senare år de besparingar, som kunnat göras å postverkets
stat, i främsta rummet måst anlitas till godtgörande af de förskott,
som Statskontoret lemnat i och för betäckande af ökade utgifter,
förorsakade af redan vidtagna förändringar i sättet för postbefordringen,
har användande af postverkets öfverskottsmedel till här ofvan
uppgifna ändamål icke kunnat ifrågakomma. Vid sådant förhållande
torde det vara lämpligt, att då ifrågavarande förskott blifvit
till fullo godtgjorda, hvilket, enligt hvad Utskottet inhemtat, nu egt rum,
postverket för den närmaste framtiden sättes i tillfälle att af blifvande
öfverskottsmedel, utom behöflig förstärkning af kassaförlaget, bestrida
till äfventyrs erforderliga kostnader for postutvexlingens underlättande.
Att deremot för en längre framtid afse möjligen uppkommande öfverskott
uteslutande för postverkets räkning utan hänsyn till det bidrag
som postverket med stigande inkomster torde kunna till statsverket
aflemna, kan så mycket mindre anses vara af omständigheterna
med nödvändighet påkalladt, som dylikt medgifvande i fråga om telegrafverket
hittills endast lemnats för ett år i sender. Visserligen har
såsom särskilt skäl för det äskade medgifvandet anförts behofvet af
nedsättning i de inländska portosatserna, men då frågan härom icke
nu föreligger till afgörande, finner sig Utskottet så mycket mer förhindradt
att, i och för en möjligen ifrågakommande åtgärd, om hvars
lämplighet och rätta tidpunkt Stats-Utskottet saknar anledning och befogenhet
att närmare utlåta sig, tillstyrka Riksdagen att fatta ett beslut,
som skulle medföra en inskränkning i kommande Riksdagars rätt
att förfoga öfver postverkets öfverskott.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer alltså
Utskottet,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

13

att Riksdagen må medgifva att de öfverskott,
som för tiden intill 1883 års utgång kunna å postmedlen
uppstå, må — i den mån desamma ej erfordras
till kassaförlag för postverket — förvaltade af
Statskontoret i öfverensstämmelse med de grunder
Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande användas ensamt för postverkets
egna ändamål.

Telegrafverket.

4:° Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit att
Riksdagen, med godkännande ej mindre af de enligt ofvan nämnda
protokoll öfver finansärenden af Kongl. Maj:t gillade förändringar i
telegrafverkets utgiftsstater än äfven af de förändrade bestämmelser i
afseende å ålderstillägg för tjenstepersonalen vid telegrafverkets stationer
och vilkoren för dessa ålderstilläggs åtnjutande, hvilka i samma
protokoll omförmäldes, måtte — under Kongl. ''Maj:t likväl förbehållen
rätt att i nämnda stater göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet
påkallade — såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,
till telegrafverket för år 1883 anvisa enahanda belopp,
1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit af Kongl!
Maj:t beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som å telegrafinkomsterna
kunde uppstå, finge af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets
tidsenliga utveckling och förbättring; varande, enligt hvad
i statsrådsprotokollet (sid. 17) finnes anmäldt, på grund af Riksdagens
bemyndigande följande ändringar i telegrafverkets stater af Kongl. Maj:t
under år 1881 beslutade, nemligen:

a) uteslutning ur aflöningsstaten af tjenstebefattningarne vid de
indiagna elektiiska stationerna i iVvesta, Ludvika och Nya varfvet
äfvensom vid de likaledes indragna optiska stationerna Brännö, Nya
varfvet och Vinga;

b) uppförande i nämnda stat af en 2:dra klassens telegrafistbefattning
vid hvardera af de under året nyinrättade elektriska stationerna
i Brännö, Stocka och Sunne; samt

c) uppflyttning af kommissariebefattningarne i Hudiksvall och Landskrona
från 2:dra klassen med 2,700 kronors aflöning till l:sta klassen
med aflöning af 3,000 kronor.

Slutsummorna af telegrafverkets utaf Kongl. Maj:t, med iakttagande
af dessa och några andra mindre betydande ändringar, för inne -

Angäende
telegrafverkets
utgiftsstater.

[3-]

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

varande år faststälda stater äro, jemförda med för år 1883 föreslagna,

följande:

Aflöningsstaten..................... kronor

Öfvergångsaflöningsstaten „
Pensions- och understöds staten

..................... n

Underhållsstaten ......... „

eller tillsammans kronor

1882

1883

890,670: —

kronor

936,100: —■

5,550: —

15,950: —

85,162: —

VI

85,162: —

308,128: —

11

258,128: —

289,510: —

kronor

1,295,340: —

På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 17—24) meddelade utredning
gifver vid handen, afse de särskilda ändringarne i förestående
stater:

I. Ökning:

A. Aflöningsstaten:

Kronor. Kronor.

l:o för bestridande af ålderstillägg enligt
föreslagna förändrade bestämmelser......... 67,830: —

2:o för höjning, till följd af föreslagen
förändring af 10 assistentbefattningar till telegrafisttjenster,
utaf anslaget för lönetillägg
åt telegrafister af 2:dra klassen, som ej åtnjuta
bostad, från 4,400 kronor till 5,400

kronor ..................................................................... 1,000: 68,830: —

B. Öfvergångsaflöningsstaten:

Förberedande åt 5 assistenter och 25 telegrafister
af de nu varande lista klasserna,
hvilka skulle nedflyttas till telegrafister, af
ersättning för skilnaden mellan deras nu
innehafvande aflöning och föreslagen aflöning
för telegrafist ....................................,....................

11,000: —
79,830: —

Summa ökning

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

15

II. Minskning:

A. Aflöningsstaten:

Kronor.

För nedsättning i de normala lönebeloppen
till följd af föreslagna förändringar i
tjensteklasserna och antalet befattningar
inom de olika klasserna.......................................

B. ÖfYefgångsaflöningsstaten:

För nedsättning, till följd afde föreslagna
nya bestämmelserna rörande ålderstillägg, i
vissa å denna stat nu uppförda belopp.........

C. Underliållsstaten:

För nedsättning, i anledning af under
åren 1876—1880 vunnen erfarenhet, af följande
anslag, nemligen:

a) i anslaget till liniernas öfvervakande,

besigtning och underhåll från 100,000 kronor
till 75,000 kronor...................................................

b) i anslaget till inköp och underhåll

af inventarier från 40,000 kronor till 35,000
kronor ........................................................................

c) i anslaget till böcker, kartor, tryck ningskostnad,

blanketter, kuverter, pappersremsor
m. m. från 50,000 kronor till 35,000
kronor........................................................................

d) i anslaget till batteriförnödenheter från

15,000 kronor till 10,000 kronor .....................

25,000: —

5,000: —

15,000: —
5,000: —

Summa minskning

Kronor.

23,400: —

600: —

50,000: —
74,000: —

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Om från det belopp ............................................. kronor 79,830: —

hvartill, på sätt ofvan är visadt, höjningarne i telegrafverkets
stater för år 1883 skulle uppgå, afdrages

ofvan skrifna belopp...................................................... „ 74,000: —

hvarmed, enligt hvad jemväl blifvit visadt, samma
stater å andra sidan skulle minskas, så erhålles det
belopp ............•.................................................................... kronor 5,830: —

livar till höjningen i telegrafverkets utgiftsstater enligt Kongl. Maj:ts
förslag uppgår.

Såsom redan är antydt, föranledas de särskilda höjningarne i
aflönings- och öfvergångsaflöningsstaterna af vissa föreslagna förändringar
ej mindre i tjensteklasserna vid telegrafverkets stationer och antalet
befattningar inom de olika klasserna, än äfven i afseende å bestämmelserna
rörande ålderstillägg för tjenstepersonalen vid stationerna.
På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 18 och följande) inhemtas, har i
först nämnda hänseende föreslagits:

att andra direktörsklassen måtte indragas och de till denna klass
hörande tre direktörsbefattningarne vid stationerna Gefle, Jönköping
och Norrköping, med aflöning af 3,600 kronor för hvardera, nedflyttas
till kommissariebefattningar af lista klassen, med 3,000 kronors aflöning;

att likaledes första assistentklassen, inom hvilken aflöningen utgjort
2,000 kronor, måtte indragas, och af de 13 till denna klass
hörande befattningar 7, nemligen de vid stationerna Grisslehamn,
Marstrand, Nordmaling, Norrtelje, Nyland, Nässjö och Stockholm (byrån
vid Brunkebergstorg), uppflyttas till kommissariebefattningar af 3:dje
klassen med 2,400 kronors aflöning, men öfriga 6, ‘eller de, vid stationerna
Arboga, Engelholm, Furusund, Norberg, Råneå och Amål, utbytas
mot telegrafisttjenster;

att 2 assistentbefattningar i Göteborg af den nu varande 2:dra
klassen måtte indragas, och 10 befattningar af samma klass, nemligen
en å hvardera af stationerna Borås, Gefle, Helsingborg, Karlshamn,
Köping, Landskrona, Norrköping, Strömstad, Sundsvall och Örebro,
utbytas mot telegrafisttjenster;

samt att, med indragning af den nuvarande lista telegrafistklassen,
inom hvilken aflöningen utgjort 1,000 kronor, de två telegrafistklasserna
måtte sammanslås till en med den aflöning, som nu vore
bestämd för den lägre klassen, eller 800 kronor med särskild! tillägg,
såsom hittills, af 100 kronor för telegrafist, som icke i egenskap af
stationsföreståndare åtnjöte förmån af fri bostad, ljus och vedbrand.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

17

Med dessa förändringar skulle personalen vid telegrafverkets
stationer komma att utgöras af:

Tjenstgörings- Summa för hela

Lön. penningar. Summa. löneklassen.

4 direktörer med ......... 3,000: —, 1,000: —, 4,000: —, 16,000: —,

29 kommissarier af l:a
klassen eller kontrollörer
.............................. 2,250: —, 750: —, 3,000: —, 87,000: —,

25 kommissarier af 2:a

klassen eller kassörer 2,025: —, 675: —, 2,700: —, 67,500: —,

23 kommissarier af 3:e

klassen ........................ 1,800: —, 600: —, 2,400: —, 55,200: —,

135 assistenter ................. 1,200: —, 400: —, 1,600: —, 216,000: —,

157 telegrafister ............... 600: —, 200: —, 800: —, 125,600: —,

Summa kronor 567,300: —;

och då slutsumman af de för stationspersonalen i 1882 års stat uppförda
lönebelopp utgör 590,700 kronor, skulle alltså, på sätt ofvan är
nämndt, en minskning i denna del af staten uppstå med 23,400 kronor,
hvilken minskning dock framdeles borde blifva ännu något större i
den mån ytterligare ett antal af omkring 20 assistentbefattningar
skulle kunna förändras till telegrafisttjenster.

Vidare och med erinran, att för närvarande endast assistenter
och telegrafister vore berättigade till ålderstillägg, hvilka ålderstillägg
utginge efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring inom samma grad med
200 kronor till assistent och 100 kronor till telegrafist samt efter 15
års tjenstgöring i graden ökades till dubbla beloppet, men att öfriga
tjensteman, som icke egde rätt till ålderstillägg, deremot under de
senare åren fått i afbidan på en aflöningsreglering uppbära dyrtidstillägg
med 10 procent af aflöningen, har föreslagits,

att, med upphörande af de nu utgående dyrtidstilläggen, hela den
vid telegrafverkets stationer anstälda personal måtte berättigas att uppbära
två ålderstillägg, utgående det första efter 5 och det andra efter
10 års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp
hvardera gången, nemligen:

för direktör, kommissarie af l:a klassen och kontrollör kronor 500: —,

„ kommissarie af 2:a klassen och kassör ..................... „ 400: —,

„ kommissarie af 3:e klassen ......................................... ,, 300: —,

Eib. till Rihsd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

3

18

Stats-Uts~kottets Utlåtande N:o 13 a.

för assistent................................................................................ kronor 200: —,

,, telegrafist............................................................................. ,, 100: —,

samt att assistenter och telegrafister derutöfver, i betraktande af
den ringa utsigt till befordran, som komme att för dem förefinnas,
måtte efter 15 års val vitsordad tjenstgöring få uppbära ytterligare
ett 3:dje ålderstillägg å samma belopp som bvartdera af de två första
ålderstilläggen;

och bar tillika föreslagits, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad i allmänhet vore för uppbärande af ålderstillägg stadgadt
och senast under sistlidna år blifvit i dylikt afseende föreskrifvet i fråga
om tjenster vid postverket, måtte, såsom vilkor för åtnjutande af de
nu ifrågasatta ålderstilläggen, stadgas:

att med tjenst vid telegrafverkets stationer ej finge förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat — befattning i postverket
likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som
funnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid telegrafverket;

att tjensteman skulle vara skyldig underkasta sig icke allenast
den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen uppkommande
förening af post- och telegraf^ensten kunde föranledas, utan
ock den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kunde varda
honom ålagd;

att tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande
af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar
till pension från telegrafverkets pensionsinrättning, ej finge
samma ålderstillägg tillträda, samt att den, som börjat uppbära ålderstillägg,
skulle, då han derefter uppnådde pensionsåldern, vara skyldig
ålderstillägget frånträda;

att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skulle inträda
5 år efter det tjenstemannen tillträdt sin befattning inom graden, under
vilkor att tjensteinnehafvaren mer än fyra år af nämnda tid sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst i telegrafverket,
med iakttagande härvid, att kommissarierne af de särskilda
löneklasserna skulle anses tillhöra eu och samma tjenstegrad, så att
kommissarie af högre klass egde för åtnjutande af ålderstillägg inom
klassen räkna sig till godo äfven den tid han tillhört lägre löneklass
inom graden;

att andra ålderstillägget finge uppbäras efter ytterligare 5 år,
och det assistenter samt telegrafister tillkommande tredje ålderstillägget
5 år efter det andras erhållande, allt under enahanda vilkor, som
gälla i afseende på det första ålderstillägget;

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 13 a.

19

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de särskilda ålderstilläggen
anginge, skalle iakttagas, att den högre aflöningen ej finge tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern
blifvit uppnådd, dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid,
som före de nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde
till befattningen, vare sig på grund af fullmakt, konstitutorial
eller förordnande, i de fall då, med anledning af väckt fråga om omorganisation
eller indragning, endast förordnande tills vidare skolat å
befattningen meddelas; samt

att af ålderstilläggen tre fjerdedelar skulle anses tillhöra lönen
och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne;

hvarjemte i sammanhang härmed ansetts böra föreskrifvas,
att de nuvarande assistenter och telegrafister, Indika icke ville
underkasta sig ofvannämnda vilkor för åtnjutande af ålderstillägg
enligt de nya bestämmelserna, fortfarande skulle vara berättigade till
ålderstillägg efter hittills gällande grunder,

äfvensom att en hvar, som efter 1883 års ingång befordrades
till ordinarie tjenstebefattning vid telegrafverkets stationer, skulle vara
pligtig underkasta sig de föreskrifter, hvilka blifvit stadgade såsom
vilkor för rättighet till ålderstilläggs åtnjutande.

För bestridande af de sålunda föreslagna ålderstilläggen vore
ett förslagsanslag för år 1883 erforderligt af 125,000 kronor, hvarvid
dock anmärkts, att i följd af den relativt höga tjensteålder, som för
närvarande innehades af stationspersonalens flertal, det för ålderstilläggen
erforderliga beloppet lomme att under de första åren ställa
sig något högre än under normala förhållanden, då, enligt verkstälda
beräkningar, ålderstilläggen icke borde komma att för år öfverstiga

100.000 kronor. Afräknades från det för år 1883 beräknade beloppet,

125.000 kronor, de anslag, som å aflöningsstaten nu vore uppförda
dels för dyrtidstillägg, 21,070 kronor, och dels för ålderstillägg åt
stationspersonalen, 36,100 kronor, återstode ett belopp af 67,830 kronor,
hvanned, på sätt ofvan är visadt, aflöningsstaten skulle för de
ifrågavarande lönetilläggens bestridande komma att ökas.

A öfvergångsaflöningsstaten åter blefve, på sätt jemväl redan är
nämndt, nödigt att för 5 assistenter och 25 telegrafister af de nuvarande
l:sta klasserna, hvilka komme att nedflyttas till telegrafister,
uppföra skilnaden mellan deras nu innehafvande aflöning och den föreslagna
aflöningen för telegrafist, eller för hvar och en af de 5 assistenterne
ett belopp af 1,200 kronor och för hvardera af de 25 telegrafisterne
200 kronor, tillsammans 11,000 kronor;

hvaremot, å andra sidan, det belopp, som nu vore å öfvergångs -

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

aflöning sstat uppfördt för tjenstförrättande kommissarien vid Venersborgs
station, direktören H. R. Rhen, 200 kronor, motsvarande skilnaden
mellan kommissarieaflöningen, 3,000 kronor, och förut åtnjuten
direktörsaflöning, 3,200 kronor, blefve öfverflödigt, i händelse Rhen
komme i åtnjutande af ålderstillägg till högre belopp, likasom, i följd
af de föreslagna nya bestämmelserna rörande ålderstillägg, de å öfvergångsaflöningsstaten
anvisade belopp för assistenterne G. Th. C. Feuk
och C. F. Askenstedt med 400 kronor för hvardera, motsvarande skilnaden
mellan 2:dra klassens assistentaflöning, 1,600 kronor, och förut
uppburen lista klassens assistentaflöning, 2,000 kronor, kunde minskas
till 200 kronor för hvardera.

Vidkommande slutligen de föreslagna nedsättningarne å underhållsstaten,
är i statsrådsprotokollet (sid. 23) meddeladt, att under de
senare åren, till följd deraf att dels erforderlig materiel kunnat erhållas
till billigare pris än vid den tid, då det'' derför för närvarande
till ett belopp af sammanlagdt 308,128 kronor uppförda anslaget bestämdes,
dels förändrade anordningar vidtagits så väl för telegrafliniernas
tillsyn och underhåll som i afseende å de för telegramexpeditionen
erforderliga förbrukningsartiklar, en betydlig del af det beräknade
underhållsbeloppet kunnat besparas, och att under de fem åren
1876 — 1880 utgifterna å underhållsstaten i medeltal utgjort endast
236,796 kronor, hvilket belopp med 71,332 kronor understege hvad
som för ändamålet blifvit i staten förslagsvis upptaget.

Då, på sätt i statsrådsprotokollet jemväl är erinradt, det nu framstälda
regleringsförslaget onekligen går i den erkännansvärda rigtningen
att å ena sidan, så långt för göromålens behöriga uppehållande
låter sig göra, inskränka antalet af tjenstebefattningar och låta dessa,
der sådant kan ske, uppehållas af mindre dyrlegda qvinliga biträden
eller telegrafister, samt å andra sidan söka bereda den för verkets
gång oumbärliga personalen en skälig förbättring i dess löneförmåner,
har Utskottet, helst behofvet af en sådan förbättring torde få
anses uppenbart och de framstälda anspråken icke synas öfverdrifna,
ansett sig böra samma förslag biträda; dervid Utskottet
trott sig allenast behöfva framhålla, dels att förslaget om tilldelande
af ett tredje ålderstillägg åt assistenter och telegrafister
synes ega giltig grund i den åberopade omständigheten att för dem
förefinnes ringa utsigt till befordran, och dels att förslaget derom, att
telegraftjensteman, som uppnått pensionsålder, skall frånträda innehafvande
ålderstillägg, är framstäldt ej mindre för att vinna likhet med
hvad sistlidna år i detta hänseende bestämdes för personalen vid post -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

21

verket, än äfven för att i någon mån kunna erhålla omsättning af telegrafpersonalen,
för hvilken skyldighet att afgå vid uppnådd pensionsålder
icke på annat sätt blifvit ifrågasatt.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,
under erinran att inkomsttiteln ”telegrafmedeU blifvit af Riksdagen beräknad
till det af Kongl. Maj:t föreslagna beloppet 1,330,000 kronor,
hemställa,.

att Riksdagen, med godkännande ej mindre af de nu
föreslagna ändringarne i telegrafverkets utgiftsstater
än äfven af de förändrade bestämmelser i afseende å
ålderstillägg för tjensteper sonalen vid telegrafverkets
stationer och vilkoren för dessa tilläggs åtnjutande,
hvilka i sammanhang dermed blifvit föreslagna, må,
under Kongl. Maj:t likväl förbehållen rätt att i nämnda
stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet
påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå
direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1883
anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna
för året blifvit beräknade, samt tillika
medgifva, att det öfverskott, som å telegrafinkomsterna
kan uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för
telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

5:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Mlwrketg
Riksdagen, med godkännande af de i ofvannämnda protokoll öfver utgiftsstater.
finansärenden omförmälda, för år 1883 ifrågasatta förändringar i tull- [4.]
verkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas
slutsumma svarande belopp af 2,480,000 kronor, att såsom förslagsanslag
direkt utgå af tullmedlen.

I likhet med hvad förr egt rum får Utskottet meddela följande
jemförelse mellan de för år 1883 nu föreslagna och de af senaste Riksdag
för innevarande år godkända staterna för tullverket:

22

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Angående

särsleildt

utlåtande.

[5-]

Aflöningsstatén ..................

Ofvergångsaflöningsstaten

Ålderstilläggsstaten ............

Indragningsstaten ............

Pensionsstaten för afskedade
tjenstemän och betjente
.................................

Pensionsstaterna för aflidne
tjensteman och betjentes
i fattigdom efterlemnade
enkor och barn
Omkostnadsstaten...............

1882.

kronor 1,688,100: —

„ 46,750: —

„ 250,000: —

„ 66,645: —

197,000: —

31,800: —
204,705: —

1883.

kronor 1,688,100: —

„ 41,850: —

„ 250,000: —

„ 59,235: —

197,000: —

31,800: —
212,015: —

eller tillhopa kronor 2,485,000: — kronor 2,480,000: —;
utvisande denna jemförelse, att en minskning i staternas nuvarande
slutsumma föreslagits med 5,000 kronor.

Under erinran att, på sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 25 och
26) förebragta utredning närmare utvisar, de föreslagna nedsättningarne
med 4,900 kronor i ofvergångsaflöningsstaten och 7,410 kronor i indragningsstaten
äfo föranledda deraf, att åtskilliga personer afgått. från
dessa stater, samt att å andra sidan höjningen med 7,310 kronor i
omkostnadsstaten har ''sin orsak deruti, att nuvarande anslagen till
skeppsmätningskostnad och till diverse utgifter visat sig otillräckliga
och derföre pröfvats böra ökas, det förra med 4,000 kronor och det
senare med ett belopp, som för jemnande af slutsumman utaf tullverkets
samtliga stater upptagits till 3,310 kronor, får Utskottet, då härvid
ej varit anledning till anmärkning, hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de för år
1883 ifrågasatta förändringar i tullverkets stater, må
bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas
slutsumma svai’ande belopp af 2,480,000 kronor,
att såsom förslagsanslag direkt utgå af tullmedlen.

Domänstyrelsen.

6:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition
af den 23 December nästlidna ar, angående förvaltningen af
kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar

Stats- Utskottets Utlåtande. N;o 13 a.

23

och statens skogar gemensam domänstyrelse, afgifver Utskottet särskilt
utlåtande; hvilket här endast skolat

anmälas.

Skogsväsendet.

7:o. Då Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda framställ- Angående
ningar delvis äro beroende af de beslut, Riksdagen beträffande nyss uMfande.
omförmälda proposition, i fråga om ordnandet af domänförvaltningen, [6.]
kan komma att fatta, har Utskottet ansett sig böra tills vidare uppskjuta
afgifvandet af yttrande angående samma framställningar; livilket
Utskottet här skolat

anmäla.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

8:o. Enär Kongl. Maj:ts framställning om nedsättning med 50,000 Angående
kronor i anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter är afgifven under särsktldt
förutsättning af bifall till hvad Kongl. Maj: t i särskild proposition den u e''
4 sistlidne Januari om ny förordning angående tillverkning af bränvin
föreslagit om införande af kontrollapparater vid brännerierna, lärer något
yttrande i fråga om berörda anslagsnedsättning icke böra af Utskottet
afgifvas förr än sistnämnda proposition blifvit af Riksdagen
pröfvad; hvilket här jemväl skolat

antecknas.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o. I afseende å öfriga, under sjunde hufvudtiteln i nu gällande Angående
riksstat upptagna ordinarie anslag, har icke annan ändring blifvit ifråga- öfriga ordsätt,
än att Kongl Maj:t föreslagit att förslagsanslaget till skrifmateria- nane^n* aä''
lier och expenser, ved m. in., hvarå utgiften under år 1880 uppgått
till 35,612 kronor, måtte för afrundande af de ordinarie anslagens slut -

24

Angående
anslag för
Statslcontorets
nya
organisation,

[9.]

Angående
betäckande
af Statskontorets
förskott.

[10.]

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

summa förhöjas från 33,177 kronor till 35,517 kronor, eller med 2,340
kronor, hemställande Utskottet,

att Riksdagen, med beviljande af den begärda
höjningen utaf förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., må bestämma samtliga under
sjunde hufvudtiteln för närvarande uppförda ordinarie
anslag, hvilka icke blifvit här ofvan särskildt
omförmälda, till enahanda belopp, som uti nu gällande
riksstat äro upptagna; dock att uti nyssnämnda
expensmedelsanslag må få vidtagas den ytterligare
jemkning, som för jemnande af lrufvudtitelns slutsumma
kan blifva erforderlig.

Angående tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, äro
följande framställningar gjorda:

Genomförandet af Statskontorets nya organisation.

10:o. Enär det för genomförandet af Statskontorets nya organisation
för närvarande å extra stat anvisade anslag af 10,240 kronor
till följd af timade ändringar inom embetsverkets personal kunde minskas
med 500 kronor, har Kongl. Maj:t till ifrågavarande ändamål
för år 1883 äskat ett extra anslag af 9,740 kronor; hemställande i
enlighet härmed Utskottet,

att för genomförande af Statskontorets nya organisation
må anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts
förfogande ett belopp af 9,740 kronor, att å extra
stat för år 1883 utgå.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

ll:o. Under sjunde hufvudtiteln hafva till ersättning hos innevarande
års Riksdag anmälts följande af Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, nemligen:

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

25

till reparationer under år 1881 å Tranebergs, Nockeby och

liolins broar.................................................................. kronor

„ kronofogdarne G. A. Ekström och A. Platin
såsom ersättning för till statsverket afträdda
åbyggnader å indragna boställen, enligt synerätt
eller domstols lagakraftvunna beslut, ...... ,,

„ arrendatorerne af Billesholms kungsgård, Korsängs
liofstalläng och indragna sergeantsbostället
Karsmossen N:o 1, såsom ersättning för
afkomst af exproprierad eller genom domstols
lagakraftvunna beslut frånvunnen jord, jemte
ådömd skadeersättning och rättegångskostnad „

,, transport och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter.................................................................. n

„ godtgörelse för kostnader vid laga skifte m. m.
å f. d. militiebostället Jersta N:o 1, enligt syne rätts

lagakraftvunna beslut, ................................. „

„ komitén för öfverseende af gällande bränvins lagstiftning

..................................................................

„ komiterade för utarbetande af förslag till de
räkenskapsformulär och föreskrifter för redovisningen
i länen, som kunde anses erforderliga
för länsräkenskapernas tidigare afsilande,

Drottning7,
052: 46,

10,465: —,

2,885: 60,
300: —,

3,062: 09,
44,553: 90,

in. in. ..............................................................................

biträden för utarbetande inom Finansdepartementet
af förslag till domänförvaltningens definitiva
ordnande .........................................................

godtgörande af kostnader för upprättande eller
öfverseende af kartor och beskrifningar öfver
åtskilliga statens domäner, hvartill det för förvaltningen
af nämnda domäner å extra stat
anvisade anslag ej lemnat tillgång .....................

it

14,987: 22,

3,874: 83,

6,830: 28.

eller tillhopa kronor 94,011: 38;

och har Kongl. Maj:t till gäldande af nämnda förskott å extra
stat för år 1883 äskat ett motsvarande belopp, som för undvikande
af öretal i riksstaten borde utföras med 94,012 kronor.

Då till gäldande af kostnader för reparationer å Tranebergs, Nockeby
och Drottningholms broar, hvarför nu, på sätt af förestående förteckning
framgår, begärts 7,052 kronor 46 öre, af de senaste fyra
Bill. till Bilesd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Hälft. 4

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS a.

Riksdägarne anvisats ej mindre än sammanlagdt 40,621 kronor 35 öre,
har Utskottet ansett sig böra bringa till Riksdagens kännedom, att i
fråga om vården och utarrenderingen af dessa broar Kongl. Maj:t
genom nådigt bref till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
af den 1 Februari 1859 stadgat:

att broafgifterna skulle, i enlighet med Rikets Ständers i underdåniga
skrivelser den 20 Augusti 1851, den 11 Oktober 1854 och den
1G& Februari 1858 vid beviljandet af anslag till broarnes ombyggnad
meddelade beslut, användas ’ till en särskild fond för bestridande af
broarnes framtida vård, underhåll och nybyggnad;

att denna fond, hvilken till en början skulle utgöras af de behållna
broarrendena, räknade från den 1 Oktober 1855, och hvais behållningar
skulle göras fruktbringande genom utlåning, borde tills vidare
förvaltas af Statskontoret, hvilket embetsverk tillika för tiden från
det att då varande kontrakt tilländaginge, skulle ega att, med biträde
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, besörja utarrenderingen
af uppbörden vid broarne, på kort uppsägningstid enligt kontrakt,
hvarigenom arrendator!! tillförbundes att enligt lemnade föreskrifter
sköta broarne;

att Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader borde öfvertaga
broarnes vård samt antaga lämplig tillsyningsman, som, jemte
uppgift deröfver huru arrendator]! fullgjorde sina åligganden, skulle
ombesörja smärre lagningar och tillse, hvilka reparationer vore erfoidorliga; att,

då större reparationsarbeten befunnes nödiga, anmälan derom
borde göras hos Kongl. Maj:t, som ville pröfva de förslag, hvilka tor
sådant ändamål blifvit upprättade; samt

att de medel, som för broarnes vård och underhall erfordrades,
finge af bemälda styrelse reqvireras från Statskontoret, dit behörig
redovisning för medlens användande borde afgifvas, för att inga i räkningen
öfver brouppbördsarrondet och derefter hos Kammarrätten i behörig
ordning granskas.

Derjemte har Utskottet velat meddela, att Kongl. Maj:t den 30
December 1881 anbefalt sin Befallningshafvande i Stockholms län att
taga under öfvervägande, huruvida icke taxan på utgifter för omförmälda
broars begagnande lämpligen kunde undergå någon förhöjning,
äfvensom tiden för broarnes upplåtande på arrende till fördel för kronan
inskränkas till ett år, samt derefter till Kongl. Maj:t inkomma med
yttrande och förslag i dessa hänseenden.

Denna fråga är alltså för närvarande föremål för den uppmärk--samhet, som jemväl Utskottet funnit densamma påkalla; vid hvilket

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

27

förhållande och då i afseende å de i öfrigt förskjutna beloppen anledning
till någon erinran ej synts Utskottet förekomma, Utskottet hemställer,

att till gäldande af ofvanberörda utaf Statskontoret
gjorda förskott må på extra stat för år 1883 anvisas
ett belopp af 94,012 kronor.

Genomförandet af Öfverintendentsembetets nya organisation.

12:o. Då behofvet af särskildt anslag för genomförandet af Ang. anslag
Öfverintendentsembetets nya organisation fortfarande vore oförändradt, {Zendentshar
Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål å extra stat för näst- embetcts
kommande år äskat samma belopp som hittills, eller 1,000 kronor, Nation''
hemställande i enlighet härmed Utskottet, [11.]

att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa
och ställa till Kong], Maj:ts förfogande ett belopp
af 1,000 kronor, att användas för genomförandet af
Öfverintendentsembetets nya organisation.

Genomförandet af Kammarkollegiets nya organisation.

13:o. Enär Kongl. Maj:ts under denna titel gjorda framställning Ang^ «&•-är beroende af det beslut, Riksdagen kan komma att fatta rörande tande.

af Kongl. Maj:t äskad pension för kammarskrifvaren å Kammarkolle- [12.]

giets gamla stat L. M. V. Örnberg, har Utskottet funnit sig böra uppskjuta
afgifvandet af yttrande öfver denna framställning, intill dess
nämnda pensionsfråga blifvit af Riksdagen afgjord; livilket här skolat

anmälas.

Granskning af nya jordeböcker.

14:o. För granskning af nya jordeböcker har Kong!. Maj:t å Ang. anslag
extra stat för år 1883 äskat 13,000 kronor, hvilket belopp med 600 ^or^rbetet^''
kronor understiger hvad i sådant hänseende är för innevarande år [13 ]
beviljadt.

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Ang. särskildt
utlåtande.

[14 0.15].

Ang. särskild
utlåtande.

[16.]

Angående jordeboksarbetet inom Kammarkollegium under år 1881
är i statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35) meddeladt, att nja jordeböcker
blifvit. faststälda för Kalmar, Örebro och Gefleborgs län; att
granskning påginge af nya jordeböckerna för Göteborgs och Bohus
samt Jemtlands län, samt att det återstående arbetet kunde verkställas
under åren 1882 och 1883; hvarjemte tillkännagifvits att af de sex
biträden, som för närvarande mot ett årligt arfvode af 600 kronor
voro anstälda hos foreståndarne för jordeboksarbetet, ett biträde kunde
indragas vid 1882 års utgång, hvilken sist nämnda omständighet gifvit
anledning till det för nästkommande år minskade anslagsbehofvet.

I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t begärt, hemställer
Utskottet,

att för granskning af nya jordeböcker må för år
1883 anvisas ett extra anslag af 13,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens domäner.

15:o. Beträffande Kongl. Maj:ts under denna titel gjorda framställning
om anvisande på extra stat för år 1883 af dels 60,000 kronor
till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen
hos länsstyrelserna och dels förslagsvis 20,000 kronor till resekostnader
vid domänförvaltningen, kommer Utskottet att yttra sig i sammanhang
med afgifvande af utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts förut nämnda
proposition angående domänförvaltningens ordnande; hvilket Utskottet
här skolat

anmäla.

Anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna.

16:o. På grund af här ofvan i punkten 8 angifven anledning,
kan Utskottet först framdeles afgifva utlåtande rörande Kongl. Maj:ts
förslag om anvisande för år 1883 af ett extra anslag å 300,000 kronor
till anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna; hvilket här
skolat

anmälas.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

29

Anskaffande af ett i skrytande ångfartyg för uppehållande af kommunikation
vintertiden mellan Öland och fastlandet.

17:o. I underdånig skrifvelse den 27 April 1881, i fråga om regleringen
af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, anhöll af
anförda skäl Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes efter vederbörlig utredning
för näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till upprättande
af en ordnad och tidsenlig vinterkommunikation emellan
(Hand och Kalmar, vare sig genom aftal med enskildt ångfartygsbolag
eller genom statens försorg.

I anledning af denna framställning hade, på sätt i statsrådsprotokollet
(sid. 38) nu är meddeladt, Kongl. Maj:t anbefalt Generalpoststyrelsen
att, efter företagande af den utaf Riksdagen äskade utredning
rörande sättet för ordnande af en regelbunden och tidsenlig
vinterkommunikation mellan Oland och Kalmar, afgifva det utlåtande
och förslag, hvartill en sådan utredning kunde föranleda.

Under ärendets handläggning hos Generalpoststyrelsen hade två
enskilda bolag till nämnda styrelse ingifvit särskilda anbud i afseende
å uppehållande af ifrågavarande vinterkommunikation.

Det först inkomna anbudet hade afgifvits af ett hösten 1880 bildadt
bolag, benämndt “Mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag“, hvilket bolag
dock ännu icke syntes hafva trädt i verksamhet. Detta bolag hade
erbjudit sig att, derest på statsverkets bekostnad anskaffades ett “nytt
eller dermed jemngodt“ ångfartyg, lämpligt för vinterkommunikation i
Kalmar sund och ej mer djupgående än att det, äfven under lågt vattenstånd,
kunde anlöpa hamnen vid Färjestaden å Öland, öfvertaga nämnda
ångfartyg på minst femton års tid, för uppehållande af ordnad vinterkommunikation
mellan Öland och Kalmar från och med November
till och med April månad, mot rättighet att uppbära lämplig afgift
för passagerare och gods, äfvensom att, der bolaget så önskade,
jemväl under den öfriga tiden af året begagna fartyget för person-och
godstrafik mellan Öland och, fastlandet, utan att derför erlägga någon
ersättning till staten. Derjemte hade bolaget föreslagit följande vilkor:
att postverket under vintertiden, eller från och med November till och
med April månad, aflönade befälhafvare och maskinist å fartyget; att
Kongl. Maj:t eller Generalpoststyrelsen antoge befälhafvare och maskinist
å fartyget, men bolaget befriades från skyldighet att hafva fartyget
försäkradt för sjöskada; att bolaget dels underhölle fartyget i sjövärdigt
skick under minst femton år med inventarier och allt, som bolaget

7 O

Angående
anslog till
anskaffande
af ett isbrytande
ångfartyg.

[17.]

30 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

emottoge, dels bekostade fartygets driftkostnader, med undantag af
förut nämnda aflöning till befälhafvare och maskinist, dels ock besörjde
postens öfverförande utan särskild kostnad för postverket; hvaremot
bolaget ville vara fritt från sådana kostnader, som genom förslitning
af maskin eller maskindelar, eller genom sjöolycka eller forcering af
is kunde uppstå.

Det andra anbudet, som inkommit några dagar senare, hade afgifvits
af Kalmarsunds ångbåtsaktiebolag, som för närvarande besörjer
trafiken mellan Öland och fastlandet med fem särskilda fartyg. Detta
bolags anbud innehåller, att, såvida för vinterpostbefordringen mellan
Öland och fastlandet ny ångbåt komme att inköpas för postverkets
räkning, “öfvertaga densamma och besörja trafiken på samma sätt och
vilkor, hvartill mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag förbundit sig“, eller
ock, för den händelse sådan särskild ångbåt icke komme till stånd,
för ett belopp af 5,000 kronor årligen föra all post med Kalmarsundsbolagets
ångbåtar å deras reguliera tider till och från Öland och fasta
landet å alla punkter, som nämnda ångbåtar trafikera, samt vintertiden
föra post och passagerare mellan Öland och Kalmar med en af bolagets
ångbåtar, så länge naturhinder icke omöjliggjorde kommunikationen,
men i sådant fall fortfarande uppehålla densamma med isbåt, bemannad
med en del af bolagets pålitligaste och raskaste ångbåtsbesättningar
samt, då fast is funnes, med skjuts öfverföra posten.

Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i Malmö hade, efter
skriftvexling med Generalpoststyrelsen, framstält förslag att bygga ett
isbrytningsångfartyg för ifrågavarande vinterkommunikation, 91 fot
långt i vattenlinien och 23 fot bredt vid däcket, afsedt att med jemn
hastighet genombryta cirka sex tums tjock fast is, med ett medeldjupgående
af 8| fot med last af 25 tons, men som under isbrytning
ökades i följd af användningen af en akterut inrättad s. k. barlasttank;
och skulle fariygets maskin under jemnt arbete utveckla en kraft af 225
indicerade hästkrafter. Kostnaden för ett dylikt fartyg skulle uppgå
till 146,300 kronor.

Alternativt hade bolaget föreslagit byggande af ett annat isbrytningsfartyg,
som, med bibehållande af det förras hufvuddimensioner,
skulle ligga allenast 8 fot djupt, förses med eu maskin af 180 indicerade
hästkrafter och kunna genombryta fyra tums is under jemn hastighet.
Priset å detta alternativt föreslagna fartyg skulle vara 136,900
ki''onor.

I begge fallen skulle skrofvet byggas af svenskt jern, propellern
utföras af gjutstål, axlar och öfriga rörelseorganer tillverkas extra

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 13 a.

31

starka af svenskt stål, samt eu passande barlasttank med injektor och
rörledningar anbringas.

Generalpoststyrelsens biträde i frågor rörande postångfartygen,
Mariningeniören J. L. Frykholm, som efter uppdrag af Generalpoststyrelsen
nedrest till Kalmar och inhemtat kännedom om förevarande
förhållanden, hade i till Generalpoststyrelsen ingifna skrivelser anfört,
bland annat, att för behofvet af eu ny isbrytareångare för Kalmarsund,
kunde ur erfarenheten om persontrafiken hemtas flera skäl,
och dessa af “upprörande beskaffenhet11; att då Kalmarsundsbolagets
båtar vore, om icke alldeles förkastliga till vintertrafik i Kalmarsund,
likväl dertill mycket olämpliga, en kraftig isbrytareångare vore för
ändamålet högeligen påkallad; att, beträffande det ifrågasatta nya isbrytareångfartyget,
dess djupgående till följd af farledens beskaffenhet
borde begränsas till 7 fot; att en sådan förändring med säkerhet kunde
vidtagas med det af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i första
alternativet föreslagna fartyget genom någon jemkning i dess öfriga
dimensioner, och utan att dess allmänna egenskaper nämnvärdt förändrades;
samt att icke något mindre fartyg än det större af de båda
alternativen kunde i förevarande fall med fördel användas, enär det
erfordrades stor maskinkraft och ett starkt fartyg för att bekämpa
ström och isförhållandena i Kalmarsund, hvilka voro de svåraste på
Sveriges östersjökust söder om Åland.

Mariningeniören Frykholm hade tillika uppgjort approximativ
beräkning angående trafik-utgifter och inkomster för det ifrågasatta
isbrytarefartyget, hvarvid han dels upptagit aflöningen till befälhafvare
och maskinist till 5,400 kronor, dels ock ansett årliga drift- och underhållskostnaderna
komma att öfverstiga inkomsterna med 10,000 å
15,000 kronor.

Generalpoststyrelsen hade den 19 December 1881 afgifvit underdånigt
utlåtande i ämnet, deri Generalpoststyrelsen, som ansåge postföringen
i och för sig icke påkalla anskaffande af ett nytt isbrytarefartyg
för Kalmarsund, och att användande af postmedel för sådant ändamål
fördenskull icke borde ifrågakomma, tillika förklarade någon erinran
från postverkets sida icke skäligen kunna göras deremot, att, derest
ett af statsverket anskaffadt nytt ångfartyg åt enskildt bolag upplätes
för uppehållande af den ifrågavarande vinterkommunikationen, postverket
under månaderna November—April aflönade fartygets befälhafvare
och maskinist, mot det att postverket ej behöfde vidkännas vidare
kostnader för den postföring, som genom fartyget bestredes.

I statsrådsprotokollet (sid. 41 och 42) är ytterligare anfördt, att
det icke kunde förnekas att det sätt, hvarpå kommunikationen vinter -

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

tiden mellan Öland och fastlandet för närvarande underhölles, icke
vore tillfredsställande, samt att, hvad anginge lämpligaste sättet för
statens medverkan i detta fall, det otvifvelaktigt vore mer naturligt
och för staten fördelaktigt, om det allmänna genom ett årligt bidrag
understödde ett enskildt bolag, som förbunde sig att sörja för
kommunikationens uppehållande med ett dertill lämpligt fartyg. Af
hvad förut anförts framginge emellertid, att någon väsentlig förbättring
af den nuvarande vinterkommunikationen, åtminstone hvad anginge
person- och godsbefordringen, icke stode att vinna genom användande af
Kalmarsunds ångbåtsaktiebolags nuvarande båtar, och någon anledning
till antagande, att vare sig enskilde personer eller bolag skulle finnas
villige och i stånd att bekosta byggandet af ett sådant för isbrytning
afsedt fartyg, som vore för ändamålet behöflig!, vore så mycket mindre
för handen, som något anbud i sådant hänseende icke till Generalpoststyrelsen
afgifvits, utan fastmera båda de förutnämnda bolagen i sina
anbud förutsatte, att lämpligt fartyg skulle dem kostnadsfritt tillhandahållas,
och statsverket dessutom lemna bidrag till trafikkostnadens
betäckande. Ansåge man Riksdagens framställning förtjena afseende,
syntes derföre icke återstå annat sätt att tillvägagå för målets vinnande
än att låta det behöfliga fartyget anskaffas genom statens försorg
och på dess bekostnad; och har alltså Kongl. Maj:t, som ville framdeles
meddela beslut om det sätt, hvarpå ett sådant fartyg, när det blifvit
anskaffadt, skulle disponeras, föreslagit Riksdagen, att till anskaffande
af ett isbrytareångfartyg för uppehållande af kommunikation vintertiden
mellan Öland och fastlandet på extra stat för år 1883 anvisa ett belopp
af 146,300 kronor.

Då större delen af vårt land under senare tider kommit i åtnjutande
af lättare kommunikationer, åvägabragta eller understödda medelst
statsanslag, men Öland, med en folkmängd af omkring 38,000
personer, ännu förblifvit i saknad af dylik förmån, synas, på sätt sistlidna
års Riksdag i sin underdåniga skrifvelse i ämnet anfört, befolkningens
på Öland anspråk på erhållande af en förbättrad vinterkommunikation
med fastlandet vara behjertansvärda, om ock Ölands invånare
icke, med afseende å öus geografiska läge samt deraf betingade
samfärdselsforhållanden, kunna ega samma anspråk som Gotlands.
Utskottet har också ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att anvisa det
af Kongl. Maj:t till anskaffande för ofvan angifna ändamål af ett lämpligt
isbrytareångfartyg äskade beloppet; men, då den i statsrådsprotokollet
förebragta utredning, för hvilken här ofvan i hufvudsakliga delar
redogjorts, gifver vid handen, att ifrågavarande vinterkommunikations
uppehållande genom statens försorg enligt beräkning skulle

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

33

komma att medföra en årlig förlust af 10,000 å 15,000 kronor, har
det synts Utskottet- att icke hela denna utgift billigtvis borde drabba
statsverket, utan att vederbörande landsting eller kommuner härtill
borde lemna bidrag. I sådant hänseende vore det enligt Utskottets
förmenande lämpligast, om aflöningen till fartygets befälhafvare och
maskinist, hvilken aflöning beräknats till sammanlagdt 5,400 kronor,
oafkortad bestredes af statsverket, helst med postmedel, men att den
förlust, som efter afdrag af sistnämnda belopp kunde på uppehållande
af ifrågavarande vinterkommunikation årligen uppstå, blefve inom
orten godtgjord. Utskottet har derföre ansett att Riksdagen borde
anhålla det Kongl. Maj:t täcktes, innan beslut om ofta nämnda fartygs
anskaffande komine att meddelas, låta inhemta vederbörande landstings
och kommuners yttranden, huruvida de ville förbinda sig att bidraga till
godtgörande af den påräknade årliga förlusten; och hemställer alltså
Utskottet,

att Riksdagen — under anhållan, det Kongl. Maj:t,
före meddelandet af beslut om anskaffande af ett isbrytareångfartyg
för uppehållande af kommunikation
vintertiden mellan Öland och fastlandet, täcktes låta
infordra vederbörande landstings och kommuners yttranden,
huruvida de vore villiga att med erforderligt
belopp, dock ej öfverstigande 10,000 kronor, bidraga
till godtgörande af den förlust, som på samma trafikleds
uppehållande må kunna årligen uppstå — ville
på extra stat för år 1883 anvisa ett belopp af 146,300
kronor, att, under vilkor det berörda medgifvande
varder lemnadt, användas till anskaffande af omförmälda
isbrytareångfartyg.

Kongl. Teatern.

18:o. Sedan genom en den 10 Oktober 1881 inom operahuset i
Stockholm utbruten vådeld så väl sjelfva byggnaden som en stor del
af de Kong], teatrarnes, statsverket tillhöriga materiel skadats, hade,
på sätt statsrådsprotokollet (sid. 43) närmare utvisar, Öfverintendentsembetet
i skrifvelse den 22 påföljde November anmält, att botandet
af de skador å byggnaden, som uppstått i följd af branden, och livilka
nödvändigt måste afhjelpas för att byggnaden skulle kunna för sitt
Bih. till Biksd. Prof.. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 5

^ingående reparation
af
operahuset
och iståndsättande
af
skadad teatermateriel.

[18.]

34 Stats-UtsJcotlcts Utlåtande N:o 13 a

ändamål fortfarande begagnas och ej taga vidare skada, kräfde ett be -

lopp af ................................................ kronor 35,650: 50;

att till betäckande af dessa kostnader förefunnes

en brandskadeersättning till belopp ............ „ 17,925: —,

men att för bestridande af återstoden ............... kronor 17,725: 50,

icke funnos tillgängliga medel, enär det å sjunde hufvudtiteln uppförda
anslaget till byggnader och reparationer ej kunde härför anlitas
utan åsidosättande af angelägna reparationsarbeten vid kronans öfriga
hus i Stockholm och landsorterna; och hade med anledning häraf
Kongl. Maj:t bemyndigat Öfverintendentsembetet att af för händer varande
medel förskjuta nämnda för reparationsarbetena erforderliga belopp,
17,725 kronor 50 öre.

Vidare hade i skrifvelse till chefen för Finansdepartementet den
5 sistlidne Januari direktionen öfver de Kongl. teatrarne tillkännagifva,
att den genom vådelden orsakade skadan å teätrarnes materiel,
lågt beräknad, utgjorde:

för rustkammaren...................................... kronor 25,000: —,

„ kostymer... ........................................ ,, 43,100: —,

„ dekorationer ...................................... ,, 71,500: —,

eller tillhopa kronor 139,600: —,

hvarvid teaterdirektionen tillika fäst uppmärksamhet dels derå, att förlusten
af rustkammaren upptagits efter i förra tider gällande anskaffningskostnad,
hvilken kostnad numera ej obetydligt stegrats, dels ock
derå att af kostymer och dekorationer i kalkylen »ingått endast sådana,
hvilka tillhörde pjeser, som kunde ifrågakomma att å nyo uppföras
under den nuvarande och närmast kommande tiden.

I statsrådsprotokollet (sid. 44) är vidare anfördt, att, då anslaget
till byggnader och reparationer ej lemnade tillgång till godtgörande af
kostnaden för afhjelpande af de genom vådelden operahuset tillfogade
skador, samt detta anslag dessutom, med hänsyn till dess belopp,
uppenbarligen icke vore afsedt att bestrida reparationer, föranledda af
vådeld och tillika af den omfattning som de ifrågavarande, kostnaden
härför således borde ersättas genom särskildt anslag; och då teatrarnes
materiel vore statsverkets tillhörighet, upplåten till teaterinstitutionen
för begagnande, syntes det ligga i sakens natur, att särskilda statsmedel
jemväl borde anvisas för iståndsättande af den genom branden skadade
materielen, då sådant vore nödvändigt för teatrarnes verksamhet, och
teatrarnes egna inkomster ej lemnade tillgång till denna kostnads be -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

35

stridande. Val hade häraf föranledda utgifter redan blifvit till betydliga
belopp af teaterdirektionen bestridda, för att icke Kongl. Stora
teatern skulle nödgas inställa sin verksamhet, men då dessa utgifter
icke kunde hänföras till den normala kostnaden för uppehållandet af
teaterverksamheten, syntes ersättning derför böra beredas nämnda direktion.
Då det emellertid icke vore nödigt att, efter de redan verkstälda
och närmast förestående arbetena för denna materiels nyanskaffning
eller jståndsättande, annorlunda än efter hand och småningom ersätta
den sxadade materielen, borde nu icke ifrågasättas högre anslag
för materielen än ungefär 50,000 kronor, hvilket anslag jemte det för
byggnadens reparation erforderliga borde, för jemnande af slutsumman
å hufvud titelns extra anslag, upptagas till 69,548 kronor.

På grund häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra
stat för år 1883 anvisa ett särskildt anslag af 69,548 kronor till Kong],
Maj:ts disposition, att användas dels till godtgörande af de kostnader,
Öfverintendentsembetet förskottsvis bestridt för operahusets reparation
efter branden, dels ock för iståndsättande af den genom branden skadade
materielen.

Då det sålunda begärda anslaget synes vara erforderligt till betäckande
af utgifter, som varit nödvändiga för upprätthållandet tills
vidare af Kongl. Stora teaterns verksamhet, har Utskottet ansett detsamma
böra af Riksdagen beviljas, oberoende af hvilket beslut Riksdagen
kan komma att fatta-med anledning af den framställning rörande
det framtida ordnandet af de Kong], teatrarne, som, enligt hvad
statsrådsprotokollet (sid. 31) gifver vid handen, lärer vara att till
innevarande Riksdag från Kongl. Maj:t förvänta.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1883
anvisa och ställa till Kong!. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag af 69,548 kronor, att användas dels
till godtgörande af de kostnader, Öfverintendentsembetet
förskottsvis bestridt för operahusets reparation
efter branden nästlidet år, dels ock för iståndsättande
af den genom branden skadade materielen;
dock att i detta anslag må få vidtagas den jemkning,
som för jemnande af slutsumman å sjunde
hufvudtitelns extra anslag kan blifva erforderlig.

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Diverse anslag.

Angående
ifrågasatt inköp
af gamla
lasarettstomten
i Falun
med åbygg•
noder och
dessas inredning
till
embetslokaler
för länsstyrelsen -

19:o. Uti särskilda inom Riksdagens båda Kamrar väckta motioner
hafva, på anförda skäl, Herrar N~. A. Fröman, Emil Königsfeldt,
W. Falk och C. O. Berg (motion N:o 13 i Första Kammaren) samt
Herrar Jan Andersson, A. Hansson i Solberga, C. Johanson, S. M. Olsson
och Fiss Öl. Larsson (motion N:r 111 i Andra Kammaren) sammanstämmande
föreslagit: Ä

Ro) att Riksdagen till inköp af den gamla lasarettstomten i Falun
med derå befintliga åbyggnader och dessas inredning till embetslokaler
åt länsstyrelsen, landtränteri, landtmäteriprovinskontoret, storskifteskontoret
och länsarkivet måtte lemna ett anslag af *89,593 kronor
60 öre, hvarifrån skulle afgå hvad som kunde inflyta vid försäljning
af de nuvarande kansli- och arkivhusen med tomter; och

2:6} att Riksdagen måtte besluta, att, sedan annat landsstatshus
sålunda erhållits och blifvit till begagnande inreda nämnda kansli- och
arkivhus finge till den mestbjudande försäljas.

På sätt förstnämnde motionärers framställning gifver vid handen,
hade länsstyrelsen i Kopparbergs län redan den 27 Januari 1881 hos
Kongl. Maj:t hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition i enahanda
syfte, som det i nu föreliggande motioner angifna; men någon
sådan proposition har det oaktadt icke blifvit till Riksdagen aflåten.
Vid sådant förhållande, och då Kongl. Maj:t är bäst i tillfälle att jemföra
de särskilda statsbehofvens inbördes vigt, har Utskottet, utan att
vilja bestrida behöfligheten af nya lokaler för ofvannämnda embetsmyndigheter
i Kopparbergs län, icke ansett sig böra biträda motionärernes
förslag, helst Utskottet, i saknad af den närmare utredning,
som i en fråga af förevarande beskaffenhet svårligen kan annat än
hos Kongl. Maj:t åstadkommas, icke är i tillfälle att tillförlitligt bedöma,
huruvida det nu föreslagna sättet för de nya embetslokalernas beredande
må vara mest ändamålsenligt. På grund häraf hemställer Utskottet,
.

att Herrar N. A. Frömans med fleres omförmälda
förslag icke för närvarande må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Angående 20:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

omvtndersMi- remitterad motion (N:r 80) har Herr A. J. Lyih af anförda skäl förening
rörande g]agit att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
glSraf''en täcktes på lämpligt sätt låta undersöka, huruvida åvägabringandet af

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a. 37

en kommunikationslinie emellan Vestervik eller någon derintill närbelägen
plats och Libau öfver Gotland kunde för Sveriges samfärdsel
med södra Ryssland anses fördelaktigt och, för den händelse att denna
undersökning dertill föranledde, låta uppgöra och för Riksdagen framlägga
förslag till ordnandet af en tidsenlig post-, passagerare- och
varutrafik på denna linie; samt att Riksdagen ville ställa till Kongl.
Maj:ts disposition ett belopp af 2,000 kronor i och för bestridande af
kostnaderna för denna undersökning.

Vid nästlidna års riksdag väcktes af samme motionär förslag i
hufvudsakligen enahanda syfte som det nu föreliggande, hvilket förslag
blef af Andra Kammaren öfverlemnadt till förberedande behandling af
dess dåvarande Tillfälliga Utskott N:o 2. I enlighet med detta Utskotts
i Utlåtande N:o 19 af angifna grunder gjorda hemställan blef samma
framställning emellertid af Kammaren afslagen. Denna omständighet
skulle väl icke ensam hafva gifvit Utskottet anledning att nu afstyrka
bifall till motionärens förslag, men har likväl synts ej böra lemnas
obeaktad, då jemväl andra skäl för ett afböjande af samma förslag förefinnas.
Det vill nemligen synas Utskottet att, derest intresset för den
ifrågavarande kommunikationsledens åstadkommande är inom de orter,
som deraf närmast skulle beröras, så stort och allmänt, som motionärens
framställning gifver vid handen, de för erforderliga undersökningars
bekostande behöfliga medlen borde kunna beredas genom bidrag
af kommuner och enskilda samt genom anslag af vederbörande landsting,
som i detta fall skulle vara Kalmar läns norra och Gotlands läns
landsting, det sistnämnda i betraktande deraf, att den ifrågasatta
kommunikationsleden enligt det framstälda förslaget skulle ej allenast
under en del af året beröra Gotland, utan under hela vintertiden jemväl
dragas öfver denna ö.

På grund häraf, och då dessutom enligt Utskottets åsigt ärenden
af förevarande beskaffenhet lämpligast böra, efter af vederbörande i
behörig ordning gjord framställning, utaf Kongl. Maj:t i första hand
pröfvas, hemställer Utskottet vid frågans outredda skick,

att Herr A. J. Lyths omförmälda förslag icke
må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 Februari 1882''.

På Stats-Utskottets vägnar:

■ .t «or

kommunikationslinie

mellan
Vestervik och
Libau.

EMIL KEY.

38

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Reservationer:

vid 17:de punkten (angående anslag till inköp af ett isbrytande
ångfartyg)

af Herr Grefve S. Lagerberg; och

af Herr Nils Pettersson, hvilken ansåg, att Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning måtte oförändrad bifallas.

vid 20:de punkten (angående väckt fråga rörande åvägabringande
af en kommunikationslinie mellan Vestervik och Libau)

af Herr R. Törnebladh, som ansåg Utskottets yttrande böra på
följande sätt affattas:

“Motionärens framställning, som åsyftar inrättandet af en ny kommunikationsled
emellan södra Sveriges östra kust och den nu i stark
utveckling stadda handelsplatsen Libau, från hvilken jernvägar leda till
det inre af landet, synes i så mycket högre grad förtjent af uppmärksamhet,
som med afseende å utsigterna att kunna öppna den ifrågasatta
nya handelsvägen, hvilken efter all anledning i framtiden bör
blifva af stor betydelse för vårt land, statens medverkan till en början
skulle vara högligen önskvärd och kraftigare än någonting annat kunna
bidraga till sakens framgång. Vid sådant förhållande torde frågans
utredning med tillhjelp af vederbörande myndigheter vara af behofvet
påkallad. Något särskilt anslag för ändamålet anser dock Utskottet
ej vara behöfligt, helst, om medel för den förberedande undersökningen
skulle befinnas erforderliga, de i saken intresserade orterna och deras
större eller mindre kommuner icke lära undandraga 6ig att för ändamålet
lemna de bidrag, som kunna påkallas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och med åberopande
för öfrigt af motionärens framställning, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte på det sätt bifalla motionen,
att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t på lämpligt sätt låta undersöka och utreda,
huruvida icke åvägabringandet af en för post-,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

39

passagerare- och varutrafik afsedd kommunikationslinie
från Vestervik eller annan lämplig plats till
till Libau, med beröring af Gotland, må anses vara
för utvidgande af Sveriges samfärdsel med Ryssland
af behofvet påkallad, och derefter vidtaga de åtgärder,
som kunna finnas erforderliga.u

Häruti instämde Herrar Emil Key, L. Norden/elt och J. Widén.

40

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1882 års riksstat anslår

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Anvisning i
kontant.

Summa.

Ersättningar.

Friheter.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

17,000

Finans

Departementschefen..........................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Kammarkollegium .........................

Statskontoret. Nuvarande anslag..............

ökas med...................................

Stämpelpappersomkostnader, förslagsanslag ...
Kostnader för kortstämpling och allmänna be Mynt-

och kontrollverken......................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag

Kammarrätten................................

Öfverintendentsembetet .......................

Postverket, förslagsvis beräknadt att af postanslag.
....................................

höjes till samma belopp, hvartill inkomst med.

.................................

Telegrafverket, reservationsanslag att af teleTullverket,
förslagsanslag att af tullmedlen diminslcas
till ett mot staternas slutsumma svaErsättning
till städerna för mistad tolag, förDomänstyrelsen
(nytt) enligt Kongl. Maj:ts förSkogsväsendet,
deraf anvisning i kontant:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp ......

minskas med, enligt Kongl. Maj:ts förslag

'') Hörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

41

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtite].

departementet.

89,400: —
4,400: —

villningens uttaxering, förslagsanslag ..

medlen direkte utgå. Nuvarande
titeln: “Postmedel11 beräknats, eller

grafmedlen direkte utgå ........

rekte utgå. Nuvarande anslag

rande belopp, eller med.........

slagsanslag.....................

slag.............................

........................ 452,513:

....................... 26,300:

4,900,000: —

200,000:

2,485,000: —
5,000: —

426,213:

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Kronor.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Kronor. ö. i Kronor, j ö.

Kronor.

Transport 426,213: —

Bill. till Rilcsd. Brot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Käft.

17,000

—

- -

—

- -

—

17,000

_

45,200

—

- -

—

- -

—

45,200

__

122,100

—

—

—■

—

122,100

93,800

_

_ ._

_

_

93,800

224,000

—

- -

—

- -

—

224,000

_

75,000

- -

—

—

75,000

20,300

—

- -

—»

- -

—

20,300

5,400

—

- -

—

- -

—

5,400

_

169,600

—

-

—

- -

—

169,600

_

35,500

35,500

—

5,100,000

5,100,000

1,330,000

—

- -

—

. — _

—

1,330,000

—

2,480,000

_

._ _

—

_ _

2,480,000

1,640,000

—

- __

—

—

—

1,640,000

_

*) 95,000

•

95,000

11,452,900

—

— —

—

—

—

11,452,900

i

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Tpt

1882 års riksstat anslår:

Anvisning i
kontant.

Kronor.

11,873,643

S:a

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Kronor.

1,470

12,000
18,000
155,480
21,550 —
34,500
500,000

16,000

25.000

28.000

20,000

250,000

33,177

35,000j 60,

000-

13,087,350|-

Kronor.

o. Kronor. , ö.

11,880,113!

8,460

2,720

9,930

2,720

12,000
18,000
155,480]—
32,730 —
84,500 —
500,000—

16,000—]
25,000:—!
28,000]—!
20,000| — |
250,000 —
33,177—I

35,000]—
60,000 —

13,100,000|

Reservationsanslag:

Till skogsingeniörer.......................

Till undersökning af vattendragen i Norrrände
anslag...........................

minskas med, enligt Kongl. Maj:ts för Till

Skogsinstitutet.......................

Till enskilda skogskolor. Nuvarande anminskas
med, enligt Kongl. Maj:ts
Till kronoskogarnes förvaltning och besendet
i allmänhet. Nuvarande anslag
minskas med, enligt Kongl. Maj:ts för Till

belöningar för rofdjurs dödande, förslagsLyshållning
m. fl. utgifter för kronans publika
Byggnader och reparationer, reservationsanslag

Städers friheter, förslagsanslag ...............

Observations- och uppbörsprocenter in. m., förKontroll
å tillverkningsafgifter, förslagsanslag,
minskas, om kontrollapparaters införande

ligt Kongl. Maj:ts förslag..................

För kontrollen vid enskilda banker och kredit Restitutioner,

förslagsanslag ..................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
Postafgifter för tjenstebref och dylika försänSkrifmaterialier
och expenser, ved m. m., för höjes

med....................................

Extra utgifter, reservationsanslag..............

Kongl. teatern..............................

‘) Korande dessa anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

48

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

I

! ■

Anvisning i

anvisning,

pa förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor, j

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

lort 426,213 —

11,452,900

11,452,900

— 246,190: —

*) 672,403

1,470

673,873

12,000

—

- -

_

- -

—

12,000

_

18,000

—

- -

—

- -

—

18,000

_

155,480

—

- -

155,480

_

21,550

—

8,460

—

2,720

—

32,730

_

34,500

—

- -

- -

—

34,500

_

... 500,000: —

en-

50,000: —

*) 450,000

—

- -

—

- -

450,000

_

16,000

—

-- -

- -

—

16,000

_

25,000

—

- -

_

''25,000

_

28,000

28,000

_

20,000

—

---

—

- _

_

20,000

—

250,000

—

250,000

—

...... 33,177: —

...... 2,340: —

35.517

—

-- -

—

- -

—

35,517

_

35,000

—

35,000

—

60,000

60,000

—

Summa

13,286,350

—

9,930

—

2,720

—

13,299,000

—

bottens län. Nuva7,
000: —
4,000: —

slag.

slag...... 11,400: —

förslag ... 3,800: —

15,000:

3,000:

21,300:

199,290:

främjande af skogsvä .

...... 212,930: —

slag...... 13,640: —

anslag................

hus i Stockholm, förslagsanslag

slagsanslag.......

Nuvarande belopp.

anstalter, förslagsanslag, högst.

delser, förslagsanslag.......

slagsanslag. Nuvarande belopp.

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under
riksstatens S j nnde Hufvudtitel.

Kronor.

|

Ö.

■ 1

Kammarkollegium.

För genomförande af dess nya organisation, enligt Kongl.

Maj:ts förslag........................................*2,400: —

„ granskning af nya jordeböcker ........................ 13,000: —

15,400

Statskontoret.

För genomförande af dess nya organisation.................. 9,740: —

| Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande

denna hufvudtitel ....................................94,012: —

103,752

Öfverintendentsem b et et.

\

\ För genomförande af dess nya organisation..............................

j

1,000

Postverket.

|

För anskaffande af ett isbrytande ångfartyg till uppehållande
af kommunikation vintertiden mellan Öland och fast-landet ................................

146,300

j

D omänstyr elsen.

i

■

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af do-mängöromålen hos länsstyrelserna, enligt Kongl. Maj:ts

förslag..............................................*60,000: —

„ resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag

enligt d:o............................................*20,000: —

80,000

!

i

Transport

346,452

i

i

Rör ande dessa anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

45

Kronor.

Ö.

Transport

346,452

Kontroll å tillverkningsaf''gifter.

Till anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna, en-

ligt Kongl. Maj:ts förslag..........................................

*300,000

—

Kongl. Teatern.

Till reparation af operahuset och iståndsättande af genom

vådeld skadad teatermateriel ...................................

69,548

—

Summa

716,000

—

*) Rörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1.882. i Sami. 1 Afd. 9 Häft.

7