24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

N:o 67.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 April 1881.
.— — — — Andra Kammaren den 27 —• —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående dispositionsrätten till
vissa hemman inom Malmöhus län.

(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 1 Utlåtande Nio 10 och Andra Kammarens
Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.)

S. A. K.

Hos Riksdagen har förslag blifvit väckt, att Riksdagen måtte i
underdånig skrifvelse anhålla, det Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga
erforderliga åtgärder för undersökning och utredning om dispositionsrätten
till sex hemman, hvartdera om ett hälft mantal, i Stanstorps by
i Nefvitshögs socken och Bara härad af Malmöhus län, hviJka hemman
hittills stått under förvaltning af »sodalitium lundense» och om icke
behållningen af dessa hemman m. m. rätteligen borde komma staten
och det allmänna till godo.

Enligt den utredning i förevarande ämne, som för Riksdagen
varit tillgänglig, är »sodalitium lundense» cn qvarlefva af ett urgammalt
brödragille, livilket under namn af »sodalitium majus lundense
Beatrn Maria; Virginis» funnits till sedan 1300-talet, och hvars ordinarie
medlemmar, fratres clerici, under katolska tiden varit till antalet
tretton, men efter reformationen och från år 1676 reducerats till tre,
nemligen kyrkoherden i S:t Peders klosters pastorat och begge komministrarne
vid domkyrkoförsamlingen i Lund. Detta brödragilles verksamhet
lärer numera vara inskränkt till förvaltningen af tvenne fromma
stiftelser, men grunden till brödragillets fortfarande tillvaro är att söka
i dess jordegendom, bestående af sex hemman, hvartdera om ett hälft
mantal, i ofvan nämnda by, hvilka, enligt ett »mageskifte)) — eller bytesbref,
utfärdadt af danska riksrådet Henne Krumdige år 1523, blifvit

25

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 67.

gillet tillagda för själamessors läsande. Den omförmälda inskränkningen
af gillets presterliga medlemmar till de nuvarande Denne synes
hafva härrört af klostrens och kanonikatens efter reformationen skedda
indragning samt domkyrkoförsamlingens pastorsembetes förläggande
såsom prebende till Lunds universitets teologiska fakultet, hvarigenom
icke några andra medlemmar återstå än kyrkoherden i S:t Peders
kloster, den enda öfverblifna af Lunds många klosterkyrkor, ehuru
donna blifvit. förvandlad till sockenkyrka för eu landtförsamling, samt
»öfverste och nederste kappellanen» vid Lunds domkyrkoförsamling.
Gillesbrödernas åligganden, enligt gillets statuter, tyckas icke hafva
varit andra än de, som i allt fall hörde till katolska gudstjensten, men,
sedan denna blifvit afskaffad, öfverenskommo gillets medlemmar år
1562 att årligen gifva 15 mark danske till predikstolen och kapellanen
i Lund'', på det att gudstjensten derigenom måtte förökas och
o-illet blifva vid makt. Af hvad ofvan blifvit anfördt synes alltså
framgå, att ifrågavarande brödragille varit en rent katolsk inrättning,
som bort vid reformationens införande upphöra; att gillets försök att
skydda sin existens genom det obetydliga anslaget till gudstjensternas
förökande i domkyrkan desto hellre varit blott en förevändning, som
don kapellan, hvilken detta anslag kunnat tilldelas, i allt fall både var
tjenstgöringsskyldig derstädes och såsom medlem af gillet deraf uppbar
långt större inkomster; samt att förvaltningen af de vida senare
tillkomna donationerna, hvarför gillets ledamöter förmodligen äro berättigade
till provisions åtnjutande, icke heller lärer kunna anses förläna
en så beskaffad inrättning, som denna, någon ökad befogenhet.

Det ofvanberörda sodalitium utöfvar således ej vidare den verksamhet,
för hvilken det var stiftadt, och dess. jordegendom torde
följaktligen ej vara för samma ändamål erforderlig; och då, såvidt ai
de hos Riksdagen företedda handlingar kan inhemtas, de ifrågavarande
hemmansdelarnes afkastning icke ingått bland de ofvan omförmälda
ecklesiastika tjenstemännens genom reglering faststälda löneförmåner
och ej heller biifvit till någon pensions- eller stipendiestiftelse eller annan
med tidernas förändrade förhållanden öfverensstämmande uppgift använd;
får Riksdagen, som anser merberörde sodalitii medlemmar sakna, laglig
rätt att för sin enskilda fördel förfoga öfver de. nämnda fastigheterna,
i underdånighet anhålla, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes låta utreda,
huruvida ej meranämnda sex hemman i Stanstorps by, som disponeras
af sodalitiet i Lund, böra till statsverket indragas.

“ Riksdagen framhärdar otc.

Stockholm den 27 April 1881.

Bill. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sami. t Afä, 1 Band, 13 lläft,

4