Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 3.
9
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Jan. 1881, kl. 10 f. m.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, i fråga om ändring
i bestämmelserna angående bildandet af reparationsfonden
för Hjelmare kanal- och sluss-verk; Gifven
Stockholms slott den 17 December 1880.
Då vid 1828—1830 års riksdag'' Rikets Ständer beviljade afskrifning’
af de från Banken och Riksgäldskontoret till ett sammanräknad!
belopp af 730,000 riksdaler banko utlemnade lånebidrag till Hjelmare
kanal- och sluss-verks nybyggnad, förordnade Rikets Ständer, såsom
vilkor för denna afskrifning, att eu summa af 15,000 riksdaler samma
mynt borde till fond för kanalens framtida underhåll afsättas, hvarefter
Rikets Ständer vid 1834 års riksdag medgåfvo, att denna fond finge
till Riksgäldskontoret före år 1840 aflemnas uti en, å Hjelmare kanaloch
sluss-verks bolags vägnar, af bolagets direktion utgifven och i bolagets
fastigheter stora Wallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse
å förutnämnda belopp med derå löpande fem procent årlig ränta, hvilken
ränta borde, genom direktionens försorg, hvarje år med 750 riksdaler
banko inbetalas till Riksgäldskontoret, som deremot skulle tillhandahålla
direktionen samma räntebelopp emot sådana säkerhetshandlingar,
som vore antagliga enligt det reglemente för dessa medels utlåning,
som Kongl. Maj:t kunde täckas utfärda; och skulle på enahanda
sätt förhållas med den å nyss omförmälda säkerhetshandlingar inflytande
ränta, så att allt hvad under benämning af ränta inginge till
Riksgäldskontoret komme att, i utbyte mot antagliga säkerhetshandlingar,
tillhandahållas direktionen.
Bill. till Piksd. Prof. 1881. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.
2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
Sedan ofvannämnda skuldförbindelse å 15,000 riksdaler banko
jemte godkänd säkerhet för ett års derå upplupen ränta blifvit till
Riksgäldskontor et aflemnad, fann sig kanaldirektionen böra, innan den
till Kongl. Maj:t afgaf förslag till reglemente för räntemedlens utlåning,
göra hemställan hos fullmäktige i Riksgäldskontor! om vissa jemkningar
i det redan stadgade utlåningssättet för dessa medel, hvilket syntes
blifva allt för besvärligt och tidsödande såväl för direktionen, som
för fullmäktige, och direktionen framlade i sådant syfte en den 30
December 1840 upprättad, för en tidrymd af 100 år beräknad och i
75 särskilda perioder eller serier indelad samt på förräntning efter 5
procent grundad, plan för reparationsfondens bildande, enligt hvilken
denna, så vida icke inträffande olyckshändelser eller andra tillfälligheter
föranledde ett oundvikligt tillitande af densamma, skulle vid 1939 års
slut uppgå till mer än två millioner riksdaler banko, och, äfven om
nedsättning i den till 5 procent beräknade räntan framdeles måste
medgifvas, likväl då utgöra ett så betydligt belopp, att densamma
borde icke allenast öfverstiga den kostnad, som kunde erfordras till
ombj^ggandet af slussar och andra byggnader samt sjelfva kanalens
förbättring, då dessa arbeten, i följd af tidens åverkan, måste företagas,
utan äfven bereda tillgångar till andra för allmänheten önskvärda
åtgärder och nyttiga företag.
Denna plan blef derpå af fullmäktige, som i hufvudsak tillstyrkte
bifall å densamma, öfverlemnad till Rikets vid 1840—1841 års riksdag
församlade Ständers Stats-Utskott, som deröfver den 30 mars 1841 afgaf
utlåtande, hvilket af Rikets Ständer bifölls och bland annat, innehåller:
Ro) att räntan för ofvannämnda, i hemmanen Stora Wallby
och Oppeby intecknade förskrifning å 15,000 riksdaler banko finge,
tillika med de genom utlåning af denna räntas årliga belopp ytterligare
uppkommande räntemedel, förblifva under kanaldirektionens vård
och förvaltning, intill dess eu viss betydligare summa såmedelst blifvit
bildad och hvilken tills vidare bestämdes till högst 6,000 riksdaler;
hvarefter direktionen skulle för densamma till Riksgäldskontor aflemna
sådana låue- och säkerhetshandlingar, som öfverensstämde med det reglemente
för dessa medels utlåning, hvilket Kongl. Maj:t efter förslag
af kanaldirektionen torde täckas fastställa och utfärda; 2:o) att de för
dessa lånehandlingar inflytande räntemedel äfvenledes finge af direktionen
uppbäras och förvaltas, intill dess genom desamma och de i
förestående punkt omförmälda räntor den deri bestämda summa uppkommit;
3:o) att dessutom de smärre kontanta tillskott, som direktionen
uti planen, å bolagets vägnar, erbjudit, finge genom direktionen
förvaltas och göras räntebärande, likasom de öfverskott, hvilka komme
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
att återstå efter det lånehandlingar till de i planen beräknade belopp
blifvit vid deri bestämda tider till Riksgäldskontoret aflemnade; och 4:o)
att direktionen deremot vore Riksgäldskontoret ansvarig, att den för
hvarje år upplupna räntan å ej mindre olvannämnda förskrifning, än
då samlade rånte- och tillskottsmedel blefve vid årets slut, för reparationsfondens
räkning, fruktbärande efter eu tills vidare till 5 procent
bestämd räntefot, så att fonden under hvarje års lopp tillvuxe med en
summa, motsvarande 5 procent å fondens ursprungliga belopp och den
vid samma års början befintliga räntebehållning.
Under den 12 januari 1852 blef derefter reglemente för utlåningen
af fondens medel faststäldt af Kongl. Maj:t, som deri stadgade,
dels att direktionen egde att vid utlåningen antaga såsom säkerhet,
utom inteckningar i brandförsäkrade fastigheter inom Stockholm samt
i jordegendom på landet och i stadsjord, jemväl Hjelmare kanal-aktier
och obligationer af Riksbanken, Riksgäldskontoret, arméns ackordsamorteringsfond,
nya Trollhätte kanalbolag, Stockholms städs drätselkommission,
bruksegares hypotekskassa samt andra sådana svenska
hypoteksföreningar, som redan vore eller kunde blifva bildade; dels
att räntefoten tills vidare icke finge vid sådan utlåning understiga 5
procent; dels att de lån, som mot hypotek af omförmälda obligationer
meddelades, icke finge öfverstiga 90 procent af de hypotiserade» obligationernas
kapitalbelopp, så framt obligationerna vore förskrifna med
lägre ränta än fem procent; och dels att berörda slags obligationer
kunde för fondens räkning inköpas under vilkor likaledes, att räntan
å desamma tills vidare icke understege fem procent.
Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har nu Hjelmare kanaldirektion
andragit: att direktionen, hellre än att utlåna reparationsfondens
medel mot sådan säkerhet, som i ofvan omförmälda reglemente
förmäles, begagnat sin rätt att för fondens räkning inköpa allmänna
hypoteksbankens 5-procent obligationer, hvaraf i Riksgäldskontoret vore
deponerade, utom 24,000 kronor i obligationer af Mars månad 1877,
jemväl 58,000 kronor af den 15 januari och 57,500 kronor af den 15
Juli 1864, 1869 och 1871, hvilka sistnämnda belopp, utgörande tillhopa
115,500 kronor, uppsagts att nämnde dagar nästa år inlösas eller
utbytas mot andra hypoteksbankens med allenast 4 ’/2 procent ränta
löpande obligationer; att emellertid, då Rikets Ständers förberörda beslut
vid 1841 års riksdag ej mindre än Kong]. Maj:ts nådiga utlånings
-
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
reglemente förutsatte, att fondens medel skulle tills vidare förräntas
med 5 procent, men det dag efter dag blefve svårare att, utan betungande
uppgäld, finna till köps obligationer, som förskrift^ med 5
procent eller högre ränta erbjöde otvifvelaktig säkerhet, direktionen,
som ansett sig böra antaga den erbjudna konverteringen af fondens
ofvan omförmälda obligationer, icke såge annan utväg till undvikande
af de stora förluster för kanalbolaget, som skulle uppkomma, derest
bolaget måste, efter inköp af 4l/2-Procenb"obligationer, deponera dem i
Riksgäldskontor efter värdeberäkning af 90 procent, än att söka anskaffa
med 5 procent ränta löpande inteckningar att för fondens räkning
deponeras; att likväl förvaltningen af fondens tillgångar i sådant
fall skulle för Riksgäldskontor medföra icke obetydliga svårigheter,
som kunde undgås, derest obligationer fortfarande såsom hittills finge
användas för dessa tillgångars ökande; samt att derföre direktionen,
som trodde det anförda innebära giltiga skäl för en förändring i Kongl.
Maj:ts och Riksdagens stadgande om 5 procent räntas beräknande
tills vidare å fondens medel, i underdånighet anhölle, att Kongl. Magt
täcktes föreslå Riksdagen att medgifva:
l:o att det belopp allmänna hypoteksbankens 5 procent obligationer,
som för fondens räkning redan funnes i Riksgäldskontoret deponeradt,
finge, i mån af skeende konvertering, utbytas mot allmänna
hypotheksbankens 4 L/2 procent obligationer, beräknade till pari kurs;
2:o att allmänna hypoteksbankens eller andra i utlåningsreglementet
uppräknade, med minst 41 2 procent årlig ränta förskrift^, obligationer
hädanefter finge i Riksgäldskontoret för fondens räkning emottagas
likaledes till parikurs;
3:o att fondens bildande hädanefter och tills vidare finge fortgå
genom den på do i Riksgäldskontoret deponerade obligationerna årligen
fallande ränta, beräknad efter 4 V2 procent, jemte förut bestämdt
tillskott dels af årliga räntan efter 5 procent å den för fondens bildande
hos Riksgäldskontoret deponerade inteckning i bolagets egendomar
Stora Wallby och Oppeby, dels af de mindre belopp, som för afrundandet
af slutsumman i hvarje inbetalningsserie erfordrades; samt
4:o att planen för fondens bildande ändrades i öfverensstämmelse
med förestående förslag och till tiden utsträcktes i förhållande till den
föreslagna lägre ränteberäkningen.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva häröfver afgifvit infordradt
utlåtande och deri anfört hufvudsakligen: att fullmäktige visserligen
ansåge de uppsagda 5 procent obligationernas utbyte mot nya 4 J/2
procent obligationer böra medgifvas, men att, då- kanaldirektionens ansökning
i denna del iunehölle, att de nya 4 l/2 procent obligationerna
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
vid ett sådant utbyte i Riksgäldskontoret skulle få till pari kurs beräknas,
fullmäktige icke kunde undgå härvid erinra, hurusom — vid
det förhållande att, enligt de för Hypoteksbankens förestående konvertering
gällande bestämmelser, de nya 4 1/2 procent obligationerna komme
att, i utbyte mot de uppsagda 5 procent obligationerna, utlemnas till
ett pris af 96 1/2 procent — det begärda utbytet af de olika obligationerna
till pari kurs å ömse sidor skulle i sjelfva verket innefatta
ett uttag från fonden af beloppet utaf ofvannämnde kapitalrabatt, en
åtgärd som, då ett dylikt uttag, enligt de af 1840—1841 års Riksdag
meddelade bestämmelser i ämnet, kunde ega rum endast i uppgifvet,
icke förhanden varande fall, fullmäktige saknade anledning understödja;
samt att, i fråga om kanaldirektionens uti punkterna 2:o, 3:o och 4:o
gjorda framställningar, fullmäktige — som trodde fondens mer eller
mindre hastiga tillväxt icke, med afseende å fondens ändamål, vara af
omedelbart intresse för staten, och den inträffade betydliga stegringen
i priset på sådana obligationer, hvarom nu vore fråga, innefatta giltig
anledning till nedsättning af den räntefot, hvarpå fondens fortsatta
bildande genom inköp af obligationer borde i allmänhet grundas —
funne sig böra fästa uppmärksamheten derpå, att mellan de år 1841,
då nämnde räntefot tills vidare bestämdes till 5 procent, och de nu
rådande allmänna räntesatser funnes en sådan skilnad, att den begärda
nedsättningen af räntan till 4 J/2 procent i sjelfva verket icke till fondens
skada rubbade det förhållande, i livilket 1840—1841 års Riksdag
syntes hafva ansett den för fondens bildande bestämda räntefot af 5
procent böra stå till då allmänt gällande räntesatser, men att, då numera
obligationer, förskrifna med lägre nominel ränta än 41/2 procent,
blifvit, särskilt af Riksgäldskontoret och allmänna hypoteksbanken,
utgifna till betydliga belopp, det syntes mindre lämpligt att, i sammanhang
med den ifrågasatta räntenedsättningen, meddela den af
kanaldirektionen föreslagna bestämmelse, att med minst 4 1/i procent
årlig ränta förskrifna obligationer måtte kunna för fondens räkning
emottagas, då derigenom skulle, till förräntningens försvårande och
blott med hänsyn till den nominella räntefoten, uteslutas värdepapper,
som eljest kunde och, såsom varande af lika godhet med de föreslagna
4 1/2 procent obligationerna, äfven borde få för fonden inköpas, och
det i förevarande hänseende vore icke den nominelt förskrifna, utan
den verkliga räntan, som borde bestämmas; och hade, i öfverensstämmelse
med dessa åsigter, fullmäktige, för den händelse Kongl. Maj:t
skulle täckas aflåta nådig proposition i ämnet till Riksdagen, framstält
förslag till de ändringar i nu gällande bestämmelser angående
ifrågavarande fonds bildande, som syntes af behofvet påkallade.
14
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
På grund af livad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t härmed
föreslå Riksdagen att, i enlighet med fullmäktiges hemställan, medgifva
:
att förenämnda Hjelmare kanals- och sluss-verks reparationsfond
tillhöriga, i Riksgäldskontoret deponerade och till återbetalning uppsagde,
allmänna hypoteksbankens 5 procent obligationer om tillhopa
115,500 kronor må utbytas mot dels de nya 4 x/2 procent obligationer,
hvilka från hypoteksbanken erhållas till pris af 96 1/2 procent, dels ock,
för 3 1/2 procent af dessa sistnämnda obligationers belopp, andra värdepapper
af beskaffenhet att, enligt gällande bestämmelser kunna för
fondens räkning i kontoret emottagas;
att den ändring i nu varande bestämmelser, om fondens bildande
och tillvext får vidtagäs, att obligationer af den i utlåningsreglementet
bestämda beskaffenhet hädanefter och tills vidare må kunna
i Riksgäldskontoret för fondens räkning emottagas till sådan kurs, som
å det kapital, hvilket bör förräntas och hvarmed fondens tillväxt bör
eg a rum, lemnar eu verklig ränta af minst 4 1 2 procent för år; samt
att beträffande fondens tillväxt vidare skall, till undvikande af
särskild plans uppgörande för fondens framtida bildande, lända till
efterrättelse, att fonden tillökas med beloppet af den ränta, som å de
fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten utfaller, jemte de mindre
tillskott från kanalbolaget, som kunna erfordras för afrundning till närmaste
högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning till
fonden;
lärande, om Riksdagen härtill lemnar bifall, en omarbetning af
nu gällande utlåningsreglemente blifva nödig och böra eg a rum.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande
Utskott, och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Fredrik Hederstierna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 3.
15
Ltdrag af protokollet öfver Civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 17 Decem
-
ber 1880.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Grefve Posse,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Friherre
Hochschild,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Taube,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Rici-iert och
Themptander.
Departementschefen Statsrådet Hederstierna föredrog i underdånighet: -
25:o.
En till Kongl. Maj:t den 25 sistlidne Oktober ingifven skrift,
deruti direktionen för Hjelmare kanal- och slussverks bolag, med anledning
af den utaf allmänna hypoteksbanken beslutade konvertering
af dess femprocentsobligationer af den 15 Januari och den 15 Juli 1864,
1869 och 1871, hvaraf ett belopp å tillsammans 115,500 kronor vore
för bolagets räkning i Riksgäldskontoret insatt, i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra nådig framställning om
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3.
vissa ändringar i de för bildandet af Hjelmare kanal- och slussverks
reparationsfond vid 1841 års riksdag meddelade föreskrifter; i anledning
af hvilken framställning fullmäktige i Riksgäldskontoret den 18 nästlidne
November afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.
På grund af hvad i ärendet förekommit tillstyrkte Statsrådet, det
Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att, i enlighet
med fullmäktiges i Riksgäldskontoret hemställan, medgifva:
att förenämnda Hjelmare kanal- och slussverks reparationsfond
tillhöriga, i Riksgäldskontoret deponerade och till återbetalning uppsagda,
allmänna hypoteksbankens femprocents obligationer om tillhopa 115,500
kronor finge utbytas mot dels de nya 41 /2 procentsobligationer, hvilka
från hypoteksbanken erhölles till pris af 961 2 procent, dels ock, för
37a procent af dessa sistnämnda obligationers belopp, andra värdepapper
af beskaffenhet att enligt gällande bestämmelser kunna för
fondens räkning i kontoret emottagas;
att den ändring i nuvarande bestämmelser om fondens bildande
och tillvext finge vidtagas, att obligationer af den i utlåningsreglementet
bestämda beskaffenhet hädanefter och tillsvidare måtte kunna i
Riksgäldskontoret för fondens räkning emottagas till sådan kurs, som
å det kapital, hvilket borde förräntas och hvarmed fondens tillvext
borde ega rum, lemnade eu verklig ränta af minst 41/2 procent för
år; samt
att beträffande fondens tillvext vidare skulle, till undvikande af
särskild plans uppgörande för fondens framtida bildande, lända till
efterrättelse, att fonden skulle tillökas med beloppet af den ränta, som
å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten utfölle jemte de
mindre tillskott från kanalbolaget, som kunde erfordras för afrundning
till närmaste högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning
till fonden;
lärande, om Riksdagen härtill lemnade bifall, en omarbetning af
nu gällande utlåningsreglemente blifva nödig och böra ega rum.
Hvad Statsrådet sålunda tillstyrkt behagade Hans Maj:t Konungen
i nåder gilla och befalde, att proposition af den lydelse, bilagan till
detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
W. J. Modigh.