Stats-Utskottets Utlåtande N:o .0.

1

N:o 9.

Ant. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1881, ld. 3 e. in.

Utlutande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel. (l:a U. A.)

Beträffande de i afseende å femte hufvudtiteln eller anslagen till
sjöförsvaret vid innevarande riksmöte ifrågakomma, ändringar får Utskottet
här nedan afgifva yttrande:

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Härvid har Kong]. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte dels Ang. medel för
medgifva^ att, utöfver de utgifter för vakant.a rusthållsnummer i Blekinge9eTn/ff™sde
län och Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka enligt 1876 års Riks- lönereglering.
dags beslut anvisats för genomförande af löneregleringen för flottan, jern- [1]*
väl öfriga under år 1882 inflytande dylika utgifter Ange för löneregleringens
behof under sistnämnda år användas; dels och i öfrigt, för löneregleringens
genomförande under år 1882, för samma år anvisa ett anslag
åt 50,000 kronor å extra stat, att gemensamt med anslaget till aflöning
för flottans corpser och stater redovisas.

Då utaf hvad i statsrådsprotokollet meddelats framgår, att ifrågavarande
medel fortfarande äro för tillämpning af den utaf Riksdagen
faststälda lönereglering för flottan behöfliga, tillstyrker Utskottet,

* Denna nummer motsvarar den nummer, hvarunder detta ärende i statsverkspropositionen förekommer.

Bill. till Riksd. Prut. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

1

2

Stats~Utskottets Utlåtande N:o 9.

a) att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts framställning
angående disposition af omförmälda under år
1882 inflytande vakansafgifter; och

b) att Riksdagen derutöfver må, för löneregleringens
genomförande under år 1882, för samma år anvisa
ett extra anslag af 50,000 kronor att gemensamt
med anslaget till aflöning åt flottans corpser och stater
redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

Ang. använ- 2:o. I anledning af gjord anmälan om uppkommen brist å detta i
u ^kommande Uksstaten såsom »förslagsanslag, högsta upptagna anslag föreslog Kongl.
besparing™ 1 Maj: t 1880 års Riksdag att förändra detsamma till reservationsanslag,
anslaget. me(j hemställan tillika att af möjligen uppkommande besparingar å detta
anslag finge betäckas så väl den för år 1878 balanserade bristen derå,
som ock de brister, hvilka uppstått eller komme att å samma anslag
uppstå för åren 1879 och 1880.

, Riksdagen beslöt emellertid, att anslaget skulle, till oförändradt belopp,
282,000 kronor, fortfarande såsom »förslagsanslag, högst» i riksstaten
upptagas, men medgaf, att den besparing, som under år 1881 kunde
å detsamma beredas, finge af Kongl. Maj:t disponeras till godtgörande
af eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva
uppkommit.

Med åberopande af detta Riksdagens beslut hade nu, enligt hvad i
statsrådsprotokollet (sid. 4) meddelats, Marinförvaltningen anmärkt, att
det icke vore antagligt att genom Riksdagens sålunda lemnade medgifvande
hela den vid 1879 års slut å anslaget balanserade bristen, 65,219
kronor 86 öre, komme att blifva betäckt, helst det vore möjligt att 1880
års enahanda anslag äfven visade sig otillräckligt; och har Kongl. Magt
derföre äskat Riksdagens medgifvande, att den besparing, som under år
1882 kunde å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna
beredas, måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af
eller afbetalning å den brist, som å samma anslag förut kunde hafva
uppkommit.

Då således de förhållanden, som föranledde förra Riksdagens beslut,
ännu qvarstå, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende behagat föreslå.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

3

Båtsmansindelningen.

‘ko. Under åberopande af Riksdagens underdåniga skrifvelse den Ang. fram24
April 1872, angående försättande på vakans tills vidare af en del försatt v™
utaf båtsrnanshållet i Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län, kanssättning
salut Kongl. Maj:ts nådiga bref i samma ämne den 10 påföljde Maj har ^uietTiBUHerr
Jonas Jonasson i Gullaboås uti en inom Andra Kammaren väckt binge och
motion (N:o 43) föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelseSodra More''
hos Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i nåder medgifva, att
vakansnumren i Blekinge län och Södra Möre härad i Kalmar län finge
efter vakanstidens förlopp fortfarande under tio år eller tills vidare vara
befriade från rustning mot erläggande af stadgad vakansafgift.

Riksdagens af motionären åberopade skrifvelse innehåller emellertid
den bestämmelse, att på Kongl. Maj:t måtte bero att antingen medgifva,
det vakant nummer finge efter vakanstidens förlopp fortfarande under
ytterligare 10 år vara befriadt från effektiv rustning på de af Riksdagen
angifna vilkor eller anbefalla uppsättandet af båtsman för detsamma;
och då sålunda på Kongl. Maj:t ankommer att låta de i fråga varande
vakanskontrakten förnyas, torde en underdånig framställning i det af
motionären angifna syfte så mycket mindre kunna anses behöflig, som
de inflytande vakansafgifterna, på sätt ofvan om förmälts, fortfarande äro
för genomförande af den faststälda löneregleringen vid flottan behöfliga.
Utskottet hemställer alltså,

att Herr Jonas Jonassons förevarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Flottans nybyggnad och underhåll.

4:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 160, har Herr jng- vackt
A. P. Lind föreslagit, att reservationsanslaget till »flottans nybyggnad{~3X™''Xc
och underhåll», nu utgörande 1,078,800 kronor, måtte till 1,000,000 kro-»y%?-

i .... Ö nadsanslag.

nor nedsattas.

Enligt Utskottet tillhandakommen redogörelse för fördelningen af
i fråga varande anslag har detsamma årligen blifvit till fulla beloppet af
Kongl. Maj:t disponeradt för de särskilda behof, hvilka Kongl. Maj:t ansett
dermed böra fyllas; i följd hvaraf och då Kongl. Maj:t ansett sig
böra till fartygsbyggnad vid flottan begära anvisande af extra anslag, vid

Ang. löneför
bättring för (
del lärare v>
Sjö krigsskolan.

[3]

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hvilket förhållande någon nedsättning i det ordinarie anslaget ej synes
böra eg a ruin, Utskottet hemställer,

att Herr A. P. Linds förevarande yrkande må af
Riksdagen lemnas utan afseende.

Sjökrigsskolan.

5:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, att,
^derest tillgångar till förbättrande af aflöningen för en del af lärarne vid
sjökrigsskolan blefve genom förhöjning af afgifterna för lärjungarne beredd,
sådan förbättring måtte tills vidare, och intill dess slutlig reglering
af sjökrigsskolans stat kunde varda af Kongl. Maj:t med Riksdagen fastställa
kunna, inom ett belopp af 8,000 kronor årligen, i fråga varande
lärare, efter Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas.

Det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stat för skolan,
till hvars genomförande det nu begärda fyllnadsbeloppet vore erforderligt»
är, hvad lektorerne beträffar, grundadt på en jemförelse med de
förmåner, som åtnjutas af deras vederlikar vid de allmänna läroverken i
Stockholm, och innefattar i afseende å öfrige lärare en efter nu varande
förhållanden nödig ansedd förändring i deras arfvoden.

Då frågan om införande vid de allmänna läroverken af terminsafgift
till bidrag i lärarnes aflöning ännu ej varit föremål för pröfning, skulle
Utskottet hafva tvekat att i större eller mindre mån tillstyrka Kongl.
Maj:ts förevarande förslag, om ej förhållandena i afseende å sjökrigsskolan
i flera hänseenden vore olika dem vid elementarläroverken. Så
år i statsrådsprotokollet (sid. 9) erinradt, att en yngling, som för att
egna sig åt flottans tjenst fullständigt genomgått sjökrigsskolan, kunde
dermed anses hafva afslutat sin egentliga uppfostran och erhölle såsom
officer aflöning eller åtminstone ersättning för tjenstgöring, och detta vid
en ålder, då de af hans jemnåriga, som efter aflagd maturitetsexamen
fortsätta sina studier vid universitetet, ännu hade en flerårig kurs, innan
de blefve behöriga att söka inträde i statens tjenst; att, vid jemförelse
emellan kostnaderna för utbildningen till officer vid armén med dem för
genomgåendet af sjökrigsskolan, sistnämnde kurs vore billigare; samt att
hvad som iller än något annat syntes tala för befogenheten af en högre
afgift vid sjökrigsskolan, vore den omständighet, att denna skolas elever
under fyra och eu half månaders sjöexpedition årligen åtnjöte fri kost,
en ekonomisk förman, som val ej kunde beräknas lägre än till omkring
180 kionor; och har på grund häraf Kongl. Maj:t ansett en afgift kunna

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

5

åläggas lärjungarne till belopp af 75 kronor för hvarje halfår, då, under
antagande att antalet kadetter fortfarande blefve omkring 60 samt af
dem ett antal af 5 finge friplatser, kornme att inflyta ett belopp af 8,250
kronor årligen. I denna afgift skulle likväl inbegripas den afgift af 50
kronor för hvarje läsår, som, på grund af bestämmelsen i 54 § af gällande
stadga, af kadett erlägges såsom bidrag till bestridande af kostnaden
för åskådnings- och annan allmän undervisningsmateriel, instrument
in. in., hvilken afgift nu ingår i skolans expensmedel och redovisas
gemensamt med dessa.

Beträffande lärarnes behof af löneförhöjning är hufvudsakligen anfördt,
att, då beloppet af lärarnes nu varande aflöning vore grundadt på
beräkning af visst arfvode för undervisningstimme, deraf borde vara eu
följd, att jemkning i undervisningens anordnande och lärotimmarnes fördelning
jemväl föranledde motsvarande förändring i deras lönevilkor,
hvilket likväl icke egt rum, utan hade, exempelvis, lärarne i franska och
i engelska språken, i matematik och i historia fått sig ålagdt en undervisningstid,
som med tre till sju timmar i veckan öfverskrede det antal
undervisningstimmar, hvarefter afiöningen varit beräknad; att för lektorerne
numera fordras kompetens till dylik tjenst vid allmänna läroverken;
att den högsta föreskrifna undervisningstiden, för år räknad, vore
för eu lektor vid de allmänna läroverken 704 timmar och för eu lektor
vid sjökrigsskolan 672 timmar, hvartill komme, att sjökrigsskolans lektorer
under läsårets sista månad, till följd af då pågående tentamina, vore
upptagna i skolan långt flera timmar än den för öfriga delen af läsåret
gällande läsordning angåfve.

Med hänseende till hvad sålunda förekommit har Utskottet ansett
sig böra Kongl. Maj:ts förslag understödja, dervid dock dels löneförbättringen
synts böra till ett mindre belopp inskränkas, dels, med hänseende
till den ej obetydliga höjningen i terminsafgiften, antalet af dem, som
skulle kunna såsom mindre bemedlade erhålla befrielse från densamma,
synts böra höjas utöfver hvad enligt statsrådsprotokollet blifvit i fråga
satt eller 5 af 60 elever.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande framställning
på det sätt bifalla, att Riksdagen medgifver,
att, derest tillgångar till förbättrande af afiöningen för
eu del af lärarne vid sjökrigsskolan blifva beredda genom
höjning af lärjungarnes afgifter till högst 75 kronor
för termin — dervid dock befrielse från afgiften
må kunna mindre bemedlade elever intill en fjerdedel af

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

hela antalet förunnas — sådan förbättring må tills
vidare och intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans
stat kan varda af Kong]. Maj:t med Riksdagen
faststäld, kunna, inom ett belopp af 4,500 kronor årligen,
i fråga varande lärare, efter Kong!. Maj:ts.pröfning,
tilldelas.

Sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet.

Ang. nedsatt- 6:o. I detta reservationsanslag har uti eu inom Första Kammaren väckt
ninjM«jöiar<e-motj0n (N:o 2) friherre R. Klinckowström yrkat nedsättning från nu

verkets anslag. v 7 . V .

varande beloppet 60,000 kronor till 50,000 kronor, i sammanhang hvarmed
anslaget borde upphöra att vara reservationsanslag.

Förevarande anslag uppfördes vid 1869 års riksdag såsom ersättning
för det bidrag sjökarteverket förut erhållit från handels- och sjöfartsfonden,
hvars anslag då indrogs, och redan deruti läge ett skäl att
nu ej godtyckligt rubba anslaget; men dessutom synas just de af motionären
åberopade förhållanden antyda, att anslaget ingalunda är för stort,
samt att, om reservationerna stundom stiga till betydliga belopp, detta
är föranledt deraf, att vederbörande för att kunna möta en väntad större
utgift nödgas under ett eller flera år inskränka de vanliga utgifterna
till det minsta möjliga. Då motionären sålunda anfört, att de på anslaget
uppkomna reservationer utgjort vid slutet af år

1871 .............................. 45,330 kronor,

1872 .............................. 27,695 »

1873 ....... 52,805 »

1874 ............................. 15,576

etc.,

så synes deraf endast framgå, att anslagets natur af reservationsanslag
varit med hänseende till beskaffenheten af de behof, som dermed skolat
fyllas, särdeles lämplig. Särskildt vill Utskottet omförmäla, att kostnaderna
för den åt sjökartekontoret på Skeppsholmen uppförda byggnad,
51,000 kronor, skulle, jemlikt Kongl. Brefvet den 23 September 1870,
af besparingar å sjökarteverkets medel gäldas. Dessutom måste å anslaget.
alltid uppkomma reservationer, enär inflytande försäljningsmedel för
kartor och böcker, 10,000 k 12,000 kronor årligen, svårligen kunna förr
än under följande året disponeras.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

7

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att Friherre R. Klinckowströms förevarande yrkande
må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Lots- ocli fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättnin-^- anslaget
gen med lifräddningsanstalterna uppförda penningeanslag måtte upptagas fyJnrättnhl
till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln »fyr- och båkmedel» 9en m- mberäknats,
eller 1,100,000 kronor, ''och följaktligen anslaget, med inberäk- ^
ning af deri ingående friheter och ersättningar, uppföras med 1,100,409
kronor, eller 100,000 kronor högre belopp än det i nu gällande riksstat
upptagna, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de å nämnda inkomsttitel
uppkommande öfverskott fortfarande Unge, såsom hittills, användas
för de med anslaget afsedda ändamål.

Deremot har Friherre R. Klinckowström uti förr berörda motion
(N:o 2) föreslagit, att förevarande anslag måtte i 1882 års riksstat nedsättas
till 800,000 kronor och derjemte upphöra att vara reservationsanslag,
dervid motionären såsom skäl för sitt yrkande åberopat de stora
reservationer, som å anslaget uppkommit, utgörande för det sista år
motionären angifvit, eller år 1878, 453,663 kronor 26 öre.

Härvid har Utskottet ansett sig endast böra framhålla, att, enär utgifterna
å detta anslag städse öfverskridit inkomsterna, behållningarne
å detsamma ej varit reservationer i egentlig mening, utan uppkommit
genom öfverskott å inkomsttiteln »fyr- och båkmedel», och då dessa öfverskott
först efter rikshufvudbokens afsilande blifvit till beloppet kända,
torde det finnas helt naturligt, att betydliga behållningar hopat sig, innan
de kunnat af styrelsen användas.

Vid sådant förhållande och då Utskottet vid Kong!. Maj:ts förr berörda
förslag ej haft anledning till erinran, hemställer Utskottet,

att, med afslag å Friherre R. Klinckowströms omförmälda
yrkande, Riksdagen må bifalla hvad Kongl.

Maj:t i förevarande hänseende behagat föreslå.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o. Beträffande öfriga under hufvudtiteln förekommande ordinarie Ang- ■ °fr[sa

o ovuitiavie

anslag har Kongl. Maj:t icke äskat någon ändring, hvaremot Frili 01TG anslag.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Ang. anslag
för sjöbefästningarna
vid
Karlskrona.

ra

Ang. anslag
till eu svängbro
ä varf vet
i Karlskrona.
[6]

R. Klinckowström uti ofta berörda motion (N:o 2) föreslagit, att de bestå
å femte hufvudtiteln uppförda reservations- och förslagsanslag måtte till
bestämda anslag ändras.

Utskottet, som i afseende å detta motionärens förslag tillåter sig
hänvisa till hvad Utskottet i enahanda fråga under andra hufvudtiteln
yttrat, hemställer:

a) att Friherre R. Klinckowströms omförmälda
yrkande må af Riksdagen lemnas utan afseende; och

b) att öfriga under femte hufvudtiteln förekom mande

ordinarie anslag, deri ändring här ofvan ej blifva
tillstyrkt, må till enahanda belopp, som vid nästlidet
års riksdag bestämdes, och med oförändrad natur
i riksstaten upptagas. *

Med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga tillfälliga eller extra
anslag, utöfver hvad under första punkten här ofvan omförmälts, äro
följande framställningar gjorda.

9:o. Till komplettering af sjöbefästningarnas vid Karlskrona inventarier
in. in. begärde Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag ett belopp af 96,000
kronor, men Riksdagen, som ansåg kostnaden för i fråga varande komplettering
kunna på flera år fördelas, beviljade då endast 48,000 kronor;
och har Kong], Maj;t nu till berörda ändamål äskat för år 1882 enahanda
belopp; hemställande Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning,
må för fortsatt komplettering af sjöbefästningarnas
vid Karlskrona inventarier in. in. anvisas för 1882 ett
extra anslag å 48,000. kronor.

10:o. Likaledes i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Magt, äskat
och med hänvisande till hvad rörande denna anslagsfråga finnes i
statsrådsprotokollet (pag. 15) anfördt, får Utskottet, jemte förmälan, att
Herr A. P. Lind i sin förberörda motion å anslaget yrkat afslag,
hemställa,

att, utan afseende å Herr A. P. Linds omförmälda
yrkande, Riksdagen må till en svängbro af jern ä värfva
i Karlskrona anvisa på extra stat för år 1882 ett
belopp af 48,100 kronor.

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.

9

ll:o. Efter derom af vederbörande gjorda förnyade framställningar Ang. anslag
bär Kongl. Maj:t föreslagit, att till påbyggnad af exercishuset vid Stock- ^,***”“"
holma station och uppförande af en tillbyggnad till detsamma måtte på Stockholms
extra stat för år 1882 anvisas ett belopp af 24,500 kronor. station.

Herr Jonas Jonasson i Gullaboås och Herr A. P. Lind hafva deremot
(i motionerna N:is 117 och 160) yrkat, att nämnda anslag icke
måtte af Riksdagen beviljas.

Hvad uti statsrådsprotokollet (sid. 16—18) finnes i ämnet anfördt
har emellertid synts Utskottet ådagalägga, att en ändring af den nu begagnade
exercislokalen, särdeles med hänseende till den ökade inanskapsstyrka,
som nu derstädes skall öfvas, svårligen kan längre uppskjutas;
och då den för arbetets utförande beräknade summa, hvars tillräcklighet

''CD

för ändamålet Utskottet förutsätter, ej kan anses betydlig i jemförelse
med de fördelar, som dermed skulle vinnas, har Utskottet ej tvekat att
tillstyrka,

att, med afslag å Herrar Jonas Jonassons och A.

P. Linds i fråga varande yrkande, Riksdagen må till påbyggnad
af exercishuset vid Stockholms station in. in.
anvisa för år 1882 ett extra anslag af 24,500 kronor.

12:o. Till artillerimateriel har Kongl. Makt äskat ett extra anslag An''J- anslaä

...... „ ° _ Ö till artilleri -

af 241,000 kronor, afsedt att användas enligt följande beräkning, nemligen: 6

st. 15 cm. kanoner af martinsmetall, deraf en

Edda......................................................................................

7 » lavetter till 16 cm. kanoner för fästningen Kungs FD

O

holmen .................................................................................

1 » lavett för Eddas 15 cm. kanon .................................

Artilleriinventarier ........................................................................

3 st. kulsprutor med lavetter och ammunition..................

150 st. projektiler för Eddas 27 cm. kanoner ..................

1,200 st. projektiler för 15 cm. kanoner..............................

200 » projektiler för 12 cm. kanoner..............................

Besigtning och transporter ........................................................

Komplettering af skråförrådet...................................................

för kanonbåten

Kr. 75,000: —

» 49,000

—

» 8,000

—

» 8,000

—

» 21,000

—

» 18,000

—

» 36,000

—

» 3,600

—

» 2,400

—

» 20,000

—

241,000

till artilleri
materiel.
[8]

tillsammans kronor
varande 5 stycken 15 cm. kanoner afsedda att utbytas mot nu å några
af flottans fartyg befintliga 16 cm. kanoner af äldre modell, hvilka deremot
skulle tilldelas sjöfästningarna.

Uti nyss omförmälda motioner hafva Herrar Jonas Jonasson i GullaBih.
till Riksd. Prot. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 7 Haft. 2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

boås och A. P. Lind yrkat, att i fråga varande anslag icke måtte af Riksdagen
beviljas.

För Utskottet vill det synas, som skulle anskaffningen för flottan af
artillerimateriel, derför Marinförvaltningen i skrifvelse af den 30 September
nästlidet år beräknat anslagsbehofvet till 678,300 kronor, icke
lämpligen kunna inskränkas under det nu af Kongl. Maj:t äskade beloppet,
hvadan Utskottet hemställer,

att, med afslag å Herrar Jonas Jonassons och A. P.
Linds berörda yrkanden, Riksdagen må till artillerimateriel
anvisa för år 1882 ett extra anslag af 241,000
kronor.

Ang. anslag 13:o. Enär af Renligt krut till kanoner af nyare konstruktion föreniL°af
rkrut.fur)nes> utöfver befintlig tillgång, en brist af omkring 9,400 centner, hvar [9]

emot af vanligt styckekrut funnes ett öfverskott af omkring 7,000 centner,
som för mindre kostnad, än hälften af hvad nytt krut betingade,
kunde omarbetas till grofkornig^ af dimensioner, lämpade efter de olika
kanonslagen, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att, till afhjelpande
af det oafvisligaste behofvet genom omarbetning för flottans räkning
af 2,000 centner äldre styckekrut till grofkornig!, för ändamålet anvisa
för år 1882 ett extra anslag af 60,000 kronor; hemställande Utskottet,

att, med bifall till denna nådiga framställning,
Riksdagen må till omarbetning af krut anvisa för år
1882 ett extra anslag af 60,000 kronor.

Ang. anslag 14:o. Till minväsendet har Kongl. Maj:t äskat ett belopp, som för
väsendet, jemnande af slutsumman å de extra anslagen utförts med 158,528 kro [10]

nor 70 öre.

Uti statsrådsprotokollet (sid. 23) finnes närmare redogjordt för de
särskilda anslagsbehof, hvilka vederbörande departementschef ansett företrädesvis
böra med det äskade beloppet tillgodoses; och med hänvisning
till denna redogörelse hemställer Utskottet,

att till minväsendet må för år 1882 anvisas ett
extra anslag af 158,528 kronor 70 öre, dock med iakttagande
af den jemkning i anslagets belopp, som för
jemnande af de extra anslagens slutsiffra kan finnas
behöflig.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

11

15:o. Uti statsrådsprotokollet (sid. 24 och 25) är i fråga om behofvet
af anslag till krigsfartygsinateriel hufvudsakligen anfördt, huru,,/ ett pannsöm
i ett den 28 Juni nästlidet år afgifvet underdånigt betänkande med
förslag till fartygscerter för flottan dertill förordnade komiterade, bland
sådana fartyg, hvilka, med hänsyn till rikets tillgångar och sjökrigsvetenskapens
nu varande ståndpunkt, syntes bäst främja vår flottas uppgift att
till kusternas försvar uppträda mot fiendtliga anfall, hvarhelst dessa mot
oss försöktes, jemväl framstält eu uti betänkandet med bokstafven A betecknad
pansarbåtstyp, afsedd att med fördel kunna sättas i stället för
så väl den ena som den andra af de typer för pansarklädda fartyg vi
nu ega. Otvifvelaktigt syntes ock den i fråga varande af komitén föreslagna
pansarbåten A, hvilken vore att betrakta blott såsom eu utvecklingsform
af den redan hos oss sedan 15 år tillbaka antagna monitorstypen,
bättre än denna sin numera i mycket föråldrade föregångare och
urbild och bättre än våra under de senare åren tillkomna, helt och
hållet opansrade kanonbåtar kunna fylla de maktpåliggande uppgifterna
att utestänga fiendtliga flottor från rikets vigtigaste hamnar, försvåra
fiendtliga härmassors landsättande på våra kuster och oroa eu möjligen
landstigen fiendes förbindelse med eget land. Äfven för stridsfälten inom
skärgården egnade han sig bättre än våra nu varande pansarbåtar. Härtill
komme dessutom det stora företräde han, på sätt jemväl af komiterade
framhållits, egde deruti, »att han till sin verksamhet icke är
bunden af vissa på förhand bestämda försvarsställningar, hvilka tilläfventyrs
aldrig blifva anfallna, utan kan obehindradt och hastigt flytta sig
från ett försvarsområde till ett annat, dit omständigheternas kraf för
tillfället må angelägnast kalla honom, ett företräde, hvithet torde böra
tillmätas så mycket större betydelse, som, oafsedt den beaktansvärda omständigheten,
att vi uti besittningen af den i hjerta! af Östersjön belägna
ön Gotland hafva ett högst maktpåliggande intresse att bevaka
och försvara, ensamt vårt fastlands, vid pass 270 geografiska mil långa
och till mer än en tredjedel alldeles öppna kuststräcka erbjuder ett
snart sagdt obegrånsadt antal anfalls- och landstigningspunkter».

I betraktande af hvad sålunda och i öfrigt anförts, rörande lämpligheten
och behofvet för vår flotta af en sådan pansarbåtstyp som den,
hvilken, betecknad med bokstafven A, blifvit af komiterade föreslagen,
hade departementschefen, utan att vilja förringa det värde de äldre fartygen,
hvar i sin mån, måtte ega för försvaret, så mycket mindre tvekat
tillstyrka framställning till Riksdagen om medels anvisande till påbörjandet
af ett dylikt fartygs byggande, som flottan för närvarande icke
egde ett enda fullt tidsenligt pansarfartyg, och något anslag till fartygs

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Nybyggnad icke blifvit af de tre senaste Riksdagarne anvisadt. Då emellertid
medel fordrades äfven för andra vigtiga utgifter för flottans behof,
och statsverkets tillgångar icke medgåfve desammas anlitande utöfver
hvad de mest maktpåliggande behofven kräfde, hade departementschefen
ansett 650,000 kronor af hela det för en sådan pansarbåts färdigbyggande
erforderliga beloppet, beräknadt att förutom bestyckning, artilleriinventarier
samt minor och minapparat uppgå till omkring 2,290,000
kronor, böra för år 1882 anvisas, och har i öfverensstämmelse härmed
Kongl. Maj:t af Riksdagen begärt, att till byggande af ett pansarfartyg
måtte beviljas 2,290,000 kronor, samt deraf anvisas 650,000 kronor att
å extra stat för år 1882 utgå.

Herrar Jonas Jonasson i Gullaboås och A. P. Lind hafva i sina
motioner (N:is 117 och 160) yrkat, att det äskade anslagsbeloppet icke
måtte af Riksdagen beviljas.

Först efter den fullständiga utredning, som af den nu samlade sjöförsvarskoinitén
är att emotse, kan den frågan väntas blifva tillförlitligen
afgjord, hvilken ställning inom försvaret sjövapnet för framtiden bör intaga,
och på denna frågas pröfning måste ytterst bero bedömandet, hvilka
fartygscerter må företrädesvis anses för våra behof lämpliga. Detta förhållande
synes Utskottet innebära fullgiltigt skäl för Riksdagen att icke
för närvarande bevilja medel till någon så stor och dyrbar fartygsbyggnad,
som den nu af Kongl. Maj:t föreslagna, helst af Kongl. Maj:ts förslag
framgår, att byggnadsarbetet är afsedt att på flera år fördelas, och
således den tid, som nu i afvaktan på ämnets allsidiga pröfning må anses
ga förlorad, framdeles lätteligen kan genom påskyndadt arbete återvinnas,
dervid jemväl den fördel bör vinnas, att vederbörande få tillfälle
att tillgodogöra sig den erfarenhet, som under väntningstiden blifvit
ernådd och de uppfinningar, som derunder sett dagen.

Då emellertid det ej lärer kunna anses välbetänkt, att i afvaktan
på utredningens verkställande alla arbeten till stärkande af sjöförsvaret
skulle ligga nere, samt certkomitén till antagande förordat, förutom den
fartygstyp, hvilken Kongl. Maj:t nu till utförande föreslagit, äfven flere
andra mindre certer, hvilka kräfva betydligt mindre kostnad och i afseende
å hvilka certers fulla användbarhet för våra behof komiterade
synts vara ense, har Utskottet ansett sig böra föreslå Riksdagen att, på
det Kongl. Maj:t icke må sakna tillgångar till byggande af mindre fartyg?
derest sådant skulle inom den närmaste tiden pröfvas vara af oundgängligt
behof påkalladt, ställa dertill erforderliga medel till Kongl. Maj:ts
disposition.

Bestämmandet af anslagssummans belopp måste emellertid alltid

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

13

blifva i viss mån godtyckligt, men då de af certkomitén föreslagna mindre
fartygen åro beräknade att kosta, det ena slaget 120.000 kronor, det
andra 30,000 kronor och det tredje 240,000 kronor, har Utskottet tänkt
sig att siffran 480,000 kronor, hvilken, såsom med dessa belopp jemnt
delbar, skulle lemna tillgång till byggande af fartyg utaf hvilken af de
föreslagna certerna, som Kongl. Maj:t kunde finna lämplig, borde blifva
för de närmaste behofven tillräcklig, och hemställer derför,

att Riksdagen måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning i den mån bifalla, att ett extra anslag
af 480,000 kronor för år 1882 anvisas till byggande
af sådana krigsfartyg, som kunna med denna
anslagstillgång fullbordas.

16:o. Till ersättning för förskottsvis utbetalda kostnader för anbrin- An''J- ans[a<j
gande af kanonvandringar å Kungsholmen och Hästholmen har Kongl. !-«-

äskat ett extra anslag af 100,000 kronor; och då de arbeten, till hvilka n0B*rberörda
kostnader förskjutits, varit för kanonernas uppställning å de i
fråga varande fästningarna af oundgängligt behof påkallade, har Utskottet,
med hänseende jemväl till hvad i öfrigt blifvit i statsrådsprotokollet
rörande denna fråga anfördt, ej tvekat att Kongl. Maj:ts nådiga
framställning till bifall förorda, oaktadt förevarande anslagsbehof först
nu kommit till Riksdagens kännedom, hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa
100,000 kronor till ersättning för förskottsvis utbetalda
kostnader för anbringande af kanonvandringar
å Kungsholmen och Hästholmen.

17:o. Slutligen har Kongl. Maj:t äskat anvisande för år 1882 af AnrJ- nr,sla''J
24,871 kronor 30 öre, till ersättning för förskottsvis utbetalda kost-Zrtkomitén.''
nader för komitén för afgifvande af förslag till lämpligaste fartygscerter 1131
för flottan.

Utskottet, som härvid ej funnit anledning till någon erinran, hemställer
alltså,

att till godtgörande af kostnaderna för omförmälda
komité må på extra stat för år 1882 anvisas ett belopp
af 24,871 kronor 30 öre.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På St.ats-Utskottets vägnar:
E. KEY.

14

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Reservationer:

vid 5:te punkten (angående löneförbättring för eu del lärare vid sjökrigsskolan): af

Herr R. Törnebladh;

vid 15:de punkten (angående anslag till byggande af ett pansarfartyg):

af Herrar R. Montgomery-Cederhielm, L. Norden/elt, Grefve C. BeckFriis,
Grefve S. Lagerberg, R. Törnebladh, J. Widén, F. von Strokirch,
J. E. Gavelin, C. E. Laurell, Friherre IT M. Palmstjerna och Grefve
G. Hamilton, hvilka yrkade, att Utskottet skulle till Riksdagen göra
hemställan om bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna nådiga framställning; af

Herr Friherre R. von Krepiner.

Härförutan har anmälts af Herr Grefve G. Sparre, att han ej närvarit
vid afgörandet af 15 punkten af detta utlåtande, och af Herr Fiss
Olof Larsson, att han hos Utskottet ej deltagit i behandlingen af förevarande
hufvudtitel.

Bil. Lätt A.

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1881 års riksstat anslår:

Anvisning
i kontant.

Indelning
jemförlig
på fö

Friheter.

)ch dermed

anvisning,

rslag.

Ersätt-

ningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

__

—

—

—

17,000

—

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,201,484

1,201,484

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

282,000

—

—

—

—

—

282,000

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

77,300

—

24,600

—

101,900

—

1,967,934

—

77,300

—

24,600

—

2,069,834

—

1,078,800

1,078,800

550,000

550,000

39,820

—

—

—

—

—

39,820

—

60,000

60,000

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

—

—

39,000

—

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

46,412

—

—

—

—

—

46,412

—

12,500

—

-—

—

—

—

12,500

—

826,907

—

—

—

—

—

826,907

—

1,000,000

—

405

—

4

—

1,000,409

-

107,650

107,650

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

1,116,650

—

405

—

4

—

1,117,059

—

5,072,691]-

77,705

—

24,604

—

5,175,000

—

Sgr

Sgr

Sgr

Sgr

S:a

Sjöförsvars Departementet

och

Departementschefen .............................................

Departementets kansli- och kommando-expeditioner
Marinförvaltningen.............................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater.............................

Ålderstillägg, förslagsanslag .............................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna, förslags Naturaunderkåll,

förslagsanslag........................................

Båtsmansindelningen......................................................

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag .........

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag ................................

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan............................................................

Skeppsgosseskolan......................................................

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet, reservaTill
stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

Durchmarchekostnader, reservationsanslag...........................

För sjukvård ................................................................

För diverse behof ..........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag .....

Extra utgifter.................................................................

Han Lots-

och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna, reser Anvisning

i kontant, nuvarande beloppet .................

Ökas till enahanda belopp, hvartill inkomsttiteln »FyrUndervisningsanstalter
för sjöfart (deraf förslagsanslag 13,000
Nautisk-meteorologiska byrån............................................

Litt. A,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

17

riksstatens Femte Imfvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

personal.

anslag, högst.....................................

materiel.

anslag.

tionsanslag .........................................

tjenst eller kommendering utrikes ........

dela.

vationsanslag.

och båkmedel» beräknats, eller med
Kr. för ålderstillägg) ....................

Bill. till Rilcsil. Prof. 1881. 4 Sand.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed

jemförlig

anvisning

Anvisning

pa förslag.

i kontant.

Friketei

Ersätt-

ningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

17,000

—

—

—

—

_

17,000

_

26,800

—

—

—

—

—

26,800

_

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

Sgr

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,201,484

1,201,484

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

'' 282,000

—

—

—

—

—

282,000

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

77,300

—

24,600

—

101,900

—

Sgr

1,967,934

—

77,300

—

24,600

-

2,069,834

—

1,078,800

1,078,800

550,000

550,000

.. 31,040: -

.. 8,780: —

39,820

—

—

—

__

_

39,820

_

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

15,000

—

---

—

—

—

15,000

_

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

—

—

39,000

_

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

46,412

—

—

—

—

—

46,412

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

Sgr

826,907

—

—

—

——

—

826,907

—

1,000,000: —

■ «

100,000: —

1,100,000

—

405

—

4

—

1,100,409

_

107,650

—

—

—

—

—

107,650

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

Sgr

1,216,650

—

405

—

4

—

1,217,059

—

Summa

5,172,691

-| 77,705

—

24,604

—

5,275,000

—

1 Afd. 7 Haft. 3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtiteL

Kronor.

öre.

För genomförande under år 1882 af lönereglering för flottan

50,000

—

» komplettering af sjöbefästningarnes vid Karlskrona in-

ventarier in. in......................................................................

48,000

—

» en svängbro af jern å varfvet i Karlskrona ....................

48,100

—

» påbyggnad af exercishuset vid Stockholms station in. in.

24,500

—

» artillerimateriel ................................ .....

241,000

—

» omarbetning af krut ..........................................

60,000

—

» minväsendet....................;......................... .............

158,528

70

» byggande af krigsfartyg......................

480,000

—

» ersättande af förskottsvis bestridda kostnader för an-

bringande af kanonvandringar å Kungsholmen och

Hästholmen........................................................

100,000

—

» ersättande af förskottsvis bestridda utgifter för komité!)

för afgifvande af förslag till lämpligaste fartygscerter

för flottan............................................

24,871

30

Summa

1,235.000

—

STOCKHOLM, IVAR IliEG G STRÖMS BOKTRYCKERI, 1881.