Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.
1
N:o 59.
Auk. till Riksd. Kansli den
Utlåtande, i anledning af väckt fråga
riksdagshus m. m.
7 April 1881, kl. 5 e. m.
om ''Uppförande af ett nytt
(l:a U. A.)
Sedan vid 1878 års riksdag enskilde motionärer inom Kamrarne väckt
förslag, att Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ritningar, som
utaf Slottsintendenten E. Jacobson blifvit uppgjorda, måtte å södra delen af
den till Riksdagens hus hörande tomt låta uppföra en ny byggnad, afsedd att
inrymma två salar för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna
lokaler och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande
riksdagshusen, hvilka å nämnda ritningar voro föreslagna;
samt Riksdagen samma år åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit
att låta genom sakkunnige personer undersöka den grund, på hvilken de nya
samlingssalarne skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten Jacobson
upprättade ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda och belysa
ärendet;
så och efter det Herrar Fullmäktige till 1879 års Stats-Utskott öfverlemnat
berörda utredning jemte utlåtande i ämnet,
beslöt vid behandling af Stats-Utskottets i ärendet afgifna yttrande,
1879 års Riksdag åt Herrar Fullmäktige uppdraga att låta genom sakkunnige
personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den
Bill. till Iliksd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Åfd. 36 Höft. 1
•2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.
ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande
af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning angående lämpligplats
för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus äfvensom
angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunde beräknas,
samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till 1880
års Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.
Med skrifvelse den 25 sistlidne Februari hafva Fullmäktige nu till
Stats-Utskottet öfverlemnat ett af särskilde utaf Fullmäktige utsedde komiterade
under den 8 i samma månad afgifvet utlåtande i ämnet jemte tillhörande
ritningar och kostnadsberäkningar; dervid Fullmäktige såsom eget
yttrande instämt i det slut, hvartill komiterades flertal kommit, eller att den
för uppförande af ett nytt riksdagshus lämpligaste platsen vore å de tomter,
som nu upptagas af Generalstabens hus, Stockholms stads auktionsverk och
pantlåneinrättning samt boktryckeriaktiebolaget P. A. Norstedt & Söners
egendomar i qvarteret Riddarholmen.
Enär nyss bemälde komiterades utlåtande, hvilket jemväl innefattar en
fullständig redogörelse för den föregående behandlingen af frågan om beredande
af lämplig lokal för Riksdagen och dess Utskott m. in., finnes härlios
bilagdt, har Utskottet ansett sig kunna inskränka sig till att här endast till
samma utlåtande hänvisa,
Vidare har Utskottet från Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet
emottagit åtskilliga handlingar, rörande de boktryckeribolaget
P. A. Norstedt & Söner tillhöriga tomter och byggnader å Riddarholmen.
Riksdagen hade nemligen i underdånig skrifvelse den 12 Maj 1879
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och på Indika vilkor
berörda tomter och byggnader kunde för statsverkets räkning förvärfvas, och
derefter till Riksdagen göra nådig framställning i ämnet; och hade enligt dessa
handlingar bolaget förklarat sig villigt att afstå ifrågavarande egendom emot
en löseskilling af 1,250,000 kronor eller enahanda belopp, som i komiterades
beräkningar finnes för denna egendom upptaget.
De olägenheter, som med den nuvarande riksdagshusbyggnaden äro
oskiljaktigt förenade, äro för Riksdagen väl bekanta, och dessutom hafva bemälde
komiterade (pag. 9 och 10) närmare framhållit de brister, som med begagnande
af de nuvarande lokalerna ej kunna afhjelpas. Härvid förekommer
i första rummet samlingssalarnes otillräcklighet för det ständigt växande antalet
ledamöter, med hvilken brist nära sammanhänger ventilationsapparatens
otillfredsställande beskaffenhet, Dessa brister, deri man, efter de flerfaldiga
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.
8
försök till deras afhjelpande, som fruktlöst blifvit anlitade, numera ej kan
hoppas någon förbättring, äro af beskaffenhet att göra det snara anskaffandet
af nya samlingsrum till en oafvislig nödvändighet.
Med komiterade delar Utskottet den uppfattningen att endast genom
uppförande af ett nytt riksdagshus det föreliggande behofvet kan på ett fullt
nöjaktigt sätt fyllas; och äfven den plats, hvilken af komiterade och Fullmäktige
i Riksgäldskontoret för en sådan byggnad föreslagits, har synts
Utskottet särdeles tilltalande, med hänseende till det på en gång dominerande
och afskilda läge, byggnaden der skulle erhålla; men de högst betydliga
kostnader, hvilka såväl för tomtens anskaffande som för uppförande af en
dylik monumental byggnad skulle erfordras, hafva hos Utskottet väckt tvekan,
huruvida Riksdagen bör för beredande åt sig af lämpliga lokaler pålägga
statsverket för den närmaste framtiden så betydliga utgifter, som af detta
byggnadsföretag skulle betingas. Dessutom skulle för ett omsorgsfullt uppförande
af en sådan byggnad sannolikt åtgå en tid af 8 eller 10 år och
Riksdagens ledamöter skalle alltså nödgas under hela denna tid lida af de ständigt
ökade obehagen af de nuvarande lokalerna. Dessa omständigheter hafva
föranledt Utskottet att söka utfinna en utväg att med mindre tid och kostnad
bereda Riksdagen sådana samlingsrum, hvarpå dess ledamöter kunna ega
berättigade anspråk; och har Utskottet derför återgått till det ofvan omförmälda,
vid 1878 års riksdag väckta förslaget om uppförande af nya salar
för Kamrarne å södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt.
De då företedda ritningarne äro sedermera granskade af trenne utaf Fullmäktige
i Riksgäldskontoret utsedde sakkunnige personer, hvilka funnit dem
vara med omsorg och sakkännedom uppgjorda. Byggnadskostnaden var,
enligt ritningarne bilagda förslagsberäkningar, upptagen till 800,000 kronor,
deri bemälde sakkunnige personer dock ansett åtskilliga poster böra höjas
med tillhopa 200,000 kronor. Till undersökning af grunden hade jordborrning
utförts på omkring 125 ställen, der grundmurar för den nya byggnaden
borde uppföras; och hade dervid visat sig att genom erforderliga pallsprängningar
grundmurarne kunde läggas på berg. Den för Första Kammaren
afsedda sessionssal skulle blifva 85 fot lång, 62 fot bred och 36 fot
hög med platser för 194 ledamöter. Andra Kammarens sessionssal åter
skulle med samma längd och höjd erhålla en bredd af 79 fot samt inrymma
platser för 296 ledamöter. Då de nuvarande salarne, med en höjd af 27,4
fot, innehålla: Första Kammarens i längd 52,;_> fot och i bredd 41 fot samt
Andra Kammarens i längd 70 fot och i bredd 45 fot, synas de föreslagna
sessionssalarne böra för den närmaste framtiden lemna fullt tillräckligt utrymme.
Uppenbart torde vara att detta förslag icke kan tillfredsställa alla
anspråk, vare sig i afseende å den värdighet i det yttre eller i fråga om
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 59.
den beqvämlighet i afseende å de särskilda lokalernas inbördes läge, hvarå
berättigade anspråk kunna framställas; men för sin del har Utskottet icke
kunnat finna, att på något annat sätt fullt brukbara lokaler för Riksdagens
sammanträden skulle kunna åstadkommas utan ett uppskof, som af rent
sanitära skäl synes böra undvikas, och det är från denna synpunkt,* som
Utskottet tillåter sig föreslå Riksdagen vidtagande af sådana åtgärder, att det
omförmälda förslaget snarast möjligt kunde bringas till utförande. Redan
under innevarande år torde en del förberedande arbeten kunna vidtagas, så
att sj elfva byggnadens uppförande kunde under nästa år sättas i verket.
Den detaljerade granskning af byggnadsförslaget, som möjligen kan vara
behöflig, torde kunna åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragas, att med
biträde af tillkallade sakkunnige personer verkställas, i följd hvaraf jemväl
skulle åt bemälde Fullmäktige anförtros att i ritningarne vidtaga de mindre
ändringar, dertill omständigheterna må finnas föranleda.
På grund af hvad sålunda förekommit föranlåtes Utskottet hemställa,
att Riksdagen måtte dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
uppdraga att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med de af Slottsintendenten E. Jacobson uppgjorda ritningar,
hvilka vid 1878 års riksdag företeddes, låta å
södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt uppföra
en byggnad, afsedd att inrymma två nya samlingssalar
för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna
lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de
förändringar i nuvarande riksdagshusen, hvilka å berörda
ritningar äro föreslagna, dels bemyndiga Fullmäktige att
efter ritningarnes granskning deri vidtaga de förändringar,
hvilka kunna finnas af omständigheterna påkallade, dels
och å 1882 års riksstat för ändamålet till en början anvisa
till Fullmäktiges disposition 300,000 kronor med bemyndigande
för Fullmäktige att deraf under innevarande år
förskjuta de belopp, som under samma år kunna vara för
arbetena behöfliga.
Stockholm den 7 April 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 59.
5
Reservationer:
af Herr E. Key;
af Herr L. Norclenfelt: »Det ifrågavarande förslaget till tillbyggnad
af det nuvarande Riksdagshuset synes mig allt för dyrbart för ett tillfälligt
behof, äfven om detta skulle räcka ett tjugotal år eller något mera, hvarjemte
emot ritningen i öfrigt allvarsamma och befogade anmärkningar blifvit
gjorda.
Hvad som för tillfället erfordras synes mig vara dels nybyggnad af
en samlingssal med tillhörande mindre rum och kommunikationer, vare sig
för Första Kammaren, eller ännu hellre för den Andra, i hvilket senare fall
Första Kammaren kunde öfvertaga Andra Kammarens nuvarande samlingssal,
dels ock förändring af uppvärmnings- och ventilationsapparaterna, så att
särskilda apparater för uppvärmning och särskilda för ventilation, att verka
oberoende af hvarandra, blefve anlagda. Vidare synes det mig af vigt, att
arbetena så utföras, att Riksdagens båda Kamrar under riksdagstiderna icke
må behöfva anlita andra samlingssalar än de i Riksdagshuset befintliga.
Fördenskull föreslår jag,
att Riksdagen ville lemna Fullmäktige i Riksgäldskontor
uppdrag att låta upprätta och till nästkommande
Riksdag öfverlemna nya ritningar och förslag till tillbyggnad
af det gamla Riksdagshuset, afseende dess begagnande
för dess nuvarande ändamål under eu tid af högst trettio
år och, så vidt möjligt är, väsentligen mindre kostsamma
att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller
allt för stora lokaler, än det förut uppgjorda förslaget,
hvarjemte dessa ritningar och förslag böra vara så uppgjorda,
att afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom
Riksdagshuset icke må behöfva inträffa.»
af Herr Friherre JR. von Knemer: »Då Utskottet sjelft erkänner, att
någon slutlig lösning af frågan ej genom dess förslag är vunnen;
då ej ens Utskottets uppgift, att för tillfället derigenom »fullt brukbara
lokaler för Riksdagens sammanträden skulle vinnas, synes mig vara bevisad,
i hvilket afseende jag blott tillåter mig att påpeka de två hufvudsakerna,
dels att ej någon den minsta utredning af de så vigtiga akustiska förBih.
till JRilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 86 Käft. 2
6
Stcits-Utslcottets Utlåtande N:o 59
hållandena i de föreslagna, nya salarne är åstadkommen; dels att den i de
nuvarande salarne anbragta ventilationsapparatens oduglighet val omförmäles,
men ingen ens antydning är lemnad om, hur en sådan i de nya salarne
skulle kunna mer tillfredsställande inrättas;
då olägenheterna under byggnadsåren otvifvelaktigt blifva mycket stora;
något som skulle genom nybyggnad alldeles undvikas;
då kostnaden, som af Utskottet är beräknad till en million, efter mitt
förmenande är alldeles för stor för ett tillsvidare, som troligen ej ens någon
kortare tid kommer att tillfredsställa Riksdagen;
då slutligen således hvarken lmfvudfrågan: nybyggnad eller tillbyggnad?
eller, i senare fallet, bifrågan: hurudan tillbyggnad? synes mig alls utredd,
så har jag ansett att Utskottet — i synnerhet vid detta Riksdagens brådskande
slut — hade bort tillstyrka Riksdagen
att låta med frågan om Riksdagshuset till annan
riksdag anstå.»
Häri instämde Herrar Liss Olof Larsson och Hans Andersson i Bringåsen.
af Herrar Sven Nilsson i Efveröd och Sven Andreasson, som, då Utskottet
icke allenast erkänt behofvet af ett nytt Riksdagshus utan äfven
ansett den plats, komiterade föreslagit, särdeles tilltalande, derför ville hemställa
:
»att Riksdagen, jemte förklarande att nytt Riksdagshus bör uppföras
å de tomter, som nu upptagas af generalstabens hus, Stockholms stads auktionsverk
och pantlåneinrättning, samt boktryckeribolaget P. A. Norstedt &
Söners egendomar N:is 9, 11, 12, 13 och 14 i qvarteret Riddarhohnen, till
den ungefärliga storlek, som ett af särskilda komiterade upprättadt och under
den 7 Februari innevarande år till Fullmäktige i Riksgäldskontoret afgifvet
förslag utvisar, tillika må uppdraga åt bemälde Fullmäktige, dels att utfärda
kungörelse om inbjudning till allmän täflan omfattande uppgörande af
fullständiga ritningar och kostnadsförslag till uppförande å sagda plats af
en byggnad för Riksdagen, dels att för denna täflan utfästa lämpliga belöningar,
livilka af Riksgäldskontorets medel få utbetalas, dels att låta verkställa
utredning och till nästa Riksdag inkomma med såväl förslag till lämpligaste
och billigaste sättet för staten att förvärfva eganderätt till de tomter,
livilka, utom dem staten redan eger, för ändamålet erfordras, som äfven
fullständig plan för byggnadsarbetets utförande.»
af Herr Nils Petersson.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1881.
1
Förteckning öfver handlingar angående uppförande af
ett nytt riksdagshus.
l:o. Fullmäktiges i Riksgäldskontoret till Riksdagens Stats-Utskott
den 25 Februari 1881 afgifna utlåtande angående uppförande af ett nytt
riksdagshus.
2:o. Utdrag af Fullmäktiges i Riksgäldskontoret protokoll den 25
Februari 1881, innehållande ett af tvenne bland Fullmäktige i samma
fråga afgifvet särskilt yttrande.
3:o. Utsedde komiterades den 7 Februari 1881 till Fullmäktige i
Riksgäldskontoret afgifna utlåtande angående uppförande af ett nytt
riksdagshus.
4:o. Reservation vid sistnämnda utlåtande af en komitéledamot,
Herr C. Adelsköld.
5:o. Reservation vid samma utlåtande af eu komitéledamot, Herr
C. G. Hierta.
6:o. Beräkning af ofvannämnda komiterade angående erforderliga
qvadratytor för de olika lokalerna i ett nytt riksdagshus.
7:o. Fyra plankartor.
l
2
l:o.
Till Riksdagens Stats-Utskott.
Efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset uppdrog
1880 års Riksdag åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att låta genom
sakkunnige personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning,
vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset
eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning
angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett
nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för
en sådan nybyggnad kunde beräknas, samt närmare utreda och belysa
ifrågavarande ärende och till innevarande Riksdag inkomma med utlåtande
i ämnet; och hafva Fullmäktige funnit ärendets förberedande
behandling lämpligen böra öfverlemnas åt en komité, bestående af två
bland Fullmäktige, en ledamot af hvardera af Riksdagens båda Kamrar
samt tre tekniskt sakkunnige personer.
Sedan nu de af Fullmäktige utsedda komiterade under den 8 innevarande
månad inkommit med utlåtande, innefattande ej mindre utredning
af frågan än ock förslag i ämnet, få Fullmäktige, jemte öfverlemnande
af sagda utlåtande med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar
samt de särskilda reservationer, som af tvenne bland komiterade
afgifvits, såsom utredning i frågan åberopa hvad komiterade anfört och
såsom eget yttrande instämma i det slut, hvartill komiterades flertal
kommit, eller att den för uppförande af ett nytt riksdagshus lämpligaste
platsen vore å de tomter, som nu upptagas af Generalstabens hus, Stockholms
stads auktionsverk och pantlåneinrättning samt boktryckeriaktiebolaget
P. A. Norstedt & Söners egendomar Nås 9, 11, 12, 13 och 14
i qvarteret Riddarholmen.
3
Jemte det Fullmäktige alltså härmed förorda bifall till komiterades
förslag om uppförande å nyssnämnda plats af ett nytt riksdagshus samt
tillåta sig i likhet med komiterade framhålla vigten deraf att beslut i
ärendet snart må fattas, särskildt med afseende å den med det förordade
beslutet sammanhängande frågan om expropriation af boktryckeriaktiebolaget
P. A. Norstedt & Söners egendomar, få Fullmäktige tillika —
för den händelse att denna Fullmäktiges åsigt komme att af Statsutskottet
och riksdagen delas och enär de utlåtandet bifogade ritningar
och kostnadsförslag icke äro uppgjorda med anspråk, att i detalj läggas
till grund för byggnadens utförande samt det sålunda synes för frågans
bästa möjliga lösning ändamålsenligt att bereda tillfälle till pristäflan
för dem, som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, hvarförinnan
nödigt är, att närmare bestämmelser angående riksdagshusets läge och
ungefärliga storlek varda af Riksdagen meddelade — hemställa att Fullmäktige
må bemyndigas att utfärda kungörelse om inbjudning till allmän
täflan, omfattande uppgörande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag
för uppförande å sagde plats af en byggnad för Riksdagen, samt att för
denna täflan utfästa lämpliga belöningar, i sammanhang hvarmed för
ändamålet nödiga medel torde af Riksdagen å Riksgäldskontoret anvisas.
För såvidt Riksdagen icke kommer att å riksstaten anvisa medel till
bestridande af erforderliga expropriationskostnader, torde det slutligen
vara nödigt att, om Fullmäktige erhålla uppdrag att till verkställighet
bringa Riksdagens blifvande beslut, Riksgäldskontoret bemyndigas att
förskottsvis och intill dess om medels anvisande kan varda definitivt afgjordt
samma utgifter bestrida. 0
Protokollsutdrag, innefattande undertecknade Akerhielms och Andersons
särskild-a mening, bifogas.
Stockholm den 25 Februari 1881.
G. S. ÅKERHIELM.
C. v. Stockenström. Per Samzelius. Joll. Mallmin.
Alb. Anderson. J. JS1 ordenfalk. A. V. Äbergsson.
L. S.
J. Montell.
4
2:o.
Utdrag af protokollet vid Herrar Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
sammankomst den 25 Februari 1881.
§ 14.
Sedan det af komitén för utredning af frågan om tillbyggnad af
det gamla riksdagshuset eller uppförande af ett nytt riksdagshus in. in.
afgifna utlåtande med tillhörande handlingar, på sätt 7 § af protokollet
den 3 dennes förmäler, bland Herrar Fullmäktige cirkulerat, företogo
Herrar Fullmäktige nu detta ärende till afgörande och beslöto att till
Riksdagens Stats-Utskott aflåta en skrifvelse af innehåll, registratur för
denna dag utvisar.
Herr Friherren och Ordföranden samt Herr Anderson förenade sig
i följande särskilda yttrande:
»Utgående från den af Riksdagen uttalade åsigt, att ett nytt riksdagshus
helst bör uppföras på Riddarholmen, är det i fråga om platsen
för denna byggnad naturligt, att den tomt, hvarå det nuvarande riksdagshuset
är beläget, dervid i första rummet bör komma i betraktande.
Om, såsom komiterade vid detta alternativ ifrågasatt, denna tomt tillökas
dels med Gymnasiigränden, dels ock med de tomter, som upptagas
af de tvenne egendomar, hvilka förut användts till lokal för ett gymnasium,
erhålles utan tvifvel icke allenast tillräckligt stor tomt för ett
nytt riksdagshus, utan derutöfver äfven utrymme för en utmed jernvägen
löpande gata afsedd äfven för åkande. På denna plats, å hvars nedre
de], enligt hvad verkstälda jordborrningar visa, berggrundens afstånd
från marken i allmänhet är betydligt och på vissa ställen uppgår ända
till 23 fot, måste likväl sjelfva grundläggningsarbetet blifva jemförelsevis
dyrbart, särdeles som bergets starkt sluttande läge medför nödvändigheten
att för erhållande af en betryggande grund verkställa pallsprängningar.
Äfven om nu anmärkta olägenhet icke bör anses vara af till
-
5
lycklig vigt att för det ifrågavarande ändamålet utse annan plats, torde
dock den omständigheten, att stora svårigheter skulle möta att under
byggnadstiden, hvilken, huru mycket arbetet än må påskyndas, säkerligen
kommer att omfatta eu tidrymd af flera år, bereda Riksdagen erforderliga
lokaler på annat håll, utgöra ett tillräckligt skäl att för ett nytt
riksdagshus välja annan plats än den ifrågavarande, helst derigenom
äfven den afsevärda fördel vunnes, att det nuvarande riksdagshuset, sedan
det nya blifvit uppfördt, kunde användas för embetsverk, som behöfva
utvidgad lokal eller för hvilka sådan nu måste förhyras.
Komiterade likasom ock Herrar Fullmäktiges flertal hafva ansett,
att det nya riksdagshuset borde uppföras på den plats, der Generalstabens
hus, Stockholms stads auktionsverk och pantlåneinrättning samt
boktryckeriaktiebolaget P. A. Norstedt & Söners egendomar N:is 9, 11,
12, 13 och 14 i qvarteret Riddarholmen äro belägna. Villigt erkännande
rigtigheten af komiterades yttrande, att platsens höga och fria läge åt
flera sidor skulle i väsentlig mån bidraga att åt en byggnad, der uppförd
till den storlek och med den smak, ett nationen värdigt riksdagshus
klöfver, gifva ett lämpligt uttryck, kunna vi dock hufvudsakligen
ur synpunkten af den dermed förenade dryga kostnad icke biträda detta
förslag. På sätt nemligen en af Herrar komiterade Kaptenen C. G. Hierta
i afgifven reservation erinrat, måste förr eller senare, om detta alternativ
antages, ej allenast det hus, som nu användes till Riksarkiv, utan
äfven det, som inrymmer Svea Hofrätt med flera embetsverk, det förra
helt och hållet, och det senare åtminstone till en del rifvas och de tomter,
dessa byggnader intaga, planeras för att lemna ett mera fritt tillträde
till riksdagshuset. Kostnaden för sjelfva platsen stannar således ej vid
de af komiterade beräknade 2,285,000 kronor, i hvilken beräkning för
öfrigt ingår ett sannolikt allt för lågt belopp för ofvannämnda till pantlåneinrättning
och auktionsverk nu begagnade egendom, utan kan på
grund af det nu anförda och de skäl i öfrigt Kaptenen Hierta i sin reservation
utvecklat, tvärtom antagas komma att uppgå till omkring tre
millioner kronor, i följd hvaraf och då sjelfva byggnaden på denna anspråksfulla
plats kräfver högre kostnader än eljest, sammanlagda kostnaden
för hus och tomt sannolikt kommer att uppgå till omkring sex
millioner kronor. Huru högt det ändamål än må ställas, som genom
den ifrågasatta byggnaden skulle tillgodoses och huru lifligt vi än inse
behöfligheten af en ej blott ändamålsenlig, utan äfven värdig byggnad
för svenska Riksdagen, kunna vi dock med afseende å landets jemförelsevis
ringa folkmängd och begränsade tillgångar ej annat än finna denna
kostnad för hög, särdeles då på Riddarholmen finnes eu annan, om ej
6
så dominerande, dock fullkomligt lika väl belägen plats, hvilken lemnar
tillräckligt utrymme för uppförande af ett ändamålsenligt och landet
värdigt riksdagshus för en kostnad vida understigande den nyssnämnda.
Härmed afse vi den af Herrar komiterade Hierta, Thavenius och Dahl
i utlåtande den 6 Februari 1880 föreslagna plats, omfattande de tomter,
som nu äro upptagna af Riksgäldskontorets och Riksarkivets hus. »Om
dessa tomter», säga bemälde komiterade, »regleras enligt en bifogad
plankarta, så att mellan dem och Norstedtska tomten blir en rak gränd,
som dock i sin öfre ända måste förses med trappsteg, och så att det
sydvestra hörnet dragés något fram och det nordvestra indrages, så kan
derpå uppföras en byggnad, som innehåller ett tillräckligt utrymme för
Riksdagens båda Kammare och de lokaler för Riksdagens ombudsman,
Utskott, klubbar, restauration in. in., hvilka voro föreskrift^ uti programmet
för riksdagshus å Helgeandsholmen.» Samma komiterade anföra
vidare, att grunden på den föreslagna platsen består af berg, hvarigenom
således den bästa byggnadsgrund erhålles. Sistnämnda förhållande
synes vara desto mera förtjent af uppmärksamhet, som man på
grund deraf eger anledning antaga, att sjelfva grundläggningsarbetet här
ej allenast kommer att medföra en ganska måttlig kostnad, vida understigande
den, som skulle erfordras, i händelse riksdagshuset skulle uppföras
på någon af de andra föreslagna platserna, utan äfven kan på eu
jemförelsevis kort tid fullbordas.
Värdet å Riksgäldskontorets och Riksarkivets hus och tomter är af
den senaste komitén beräknadt till 580,000 kronor, och denna plats är
således, äfven om man icke tager i beräkning de omständigheter, som,
enligt hvad förut blifvit anfördt, måste förorsaka att den förordade
platsen på höjden af Riddarholmen blifver dyrare än komiterade beräknat,
icke mindre än 1,705,000 kronor billigare än den sistnämnda.
Då härtill kommer att det riksdagshus, som skulle kunna å ifrågavarande
till utrymmet något inskränktare plats uppföras, enligt de vid
ofvanbemälde tre komiterades år 1880 afgifna utlåtande fogade beräkningar
och ritningar, ej allenast komme att lemna tillräckligt utrymme,
hvilket med desto större visshet kan antagas blifva förhållandet, derest,
såsom beqvämligen kan ske, embetslokal för Justitieombudsmannen äfven
efter uppförandet af det nya riksdagshuset anvisas i det gamla, utan
äfven blefve fristående på alla sidor och finge ett värdigt utseende, men
i anseende till den mindre anspråksfulla plats, detsamma komme att intaga,
skulle medföra mindre byggnadskostnad än ett riksdagshus, uppfördt
på den plats Herrar Fullmäktiges flertal förordar, finna vi öfvervägande
skäl tala derför, att det nya riksdagshuset uppföres på Riks
-
7
gäldskontorets och Riksarkivets tomter, omreglerade, på så sätt i ofvanberörda
utlåtande af den 6 Februari 1880 blifvit föreslaget. Enär likväl
de nyssnämnda utlåtande bifogade ritningar och kostnadsberäkningar
för uppförande af ett riksdagshus å denna plats icke torde vara uppgjorda
med anspråk på att kunna läggas till grund för byggnadens uppförande
och i hvarje fall tid och tillfälle till framställande af äfven andra
förslag till uppförande af ett riksdagshus å sagda plats med möjligast
fördelaktiga inredning och begagnande af tillgängligt utrymme borde
beredas, synes det för frågans bästa möjliga lösning vara ändamålsenligt
att sådant tillfälle till täflan lemnas dem, som vilja utarbeta ritningar
och förslag till nytt riksdagshus å den af oss nu förordade plats samt
för sådant ändamål utfästa lämpliga belöningar; och torde Fullmäktige
i Riksgäldskontoret erhålla uppdrag att bereda verkställighet åt Riksdagens
beslut härom samt till nästa Riksdag inkonlma med de ritningar
och förslag, som må hafva blifvit aflemnade.»
Som ofvan.
Enligt protokollet
J. Montell.
8
3:o.
Till Herrar Fullmäktige i Riksgälds kontoret.
Sedan Riksdagen, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla
riksdagshuset, åt Herrar Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige
personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig
vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset eller vid
uppförande af ett nytt riksdagshus, samt att förebringa utredning angående
lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt
riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan
nybyggnad kunde beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande
ärende och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet,
hafva Herrar Fullmäktige, enligt utdrag af deras protokoll för den 9
sistlidne September, för utförandet af det Herrar Fullmäktige sålunda
lemnade uppdrag funnit lämpligt öfverlemna ärendets förberedande behandling
åt en komité, bestående af två bland Herrar Fullmäktige, en
ledamot af hvardera utaf Riksdagens båda Kamrar samt tre tekniskt sakkunniga
personer, och vid anstäldt val utsett undertecknad Samzelius till
ordförande och öfriga undertecknade till ledamöter i bemälda komité.
Vidare hafva Herrar Fullmäktige — sedan Kong]. Maj:t, med anledning
af Riksdagens den 12 Maj 1879 afiåtna underdåniga skrifvelse i fråga om
förvärfvande åt statsverket af bolaget P. A. Norstedt & Söners tomter
och byggnader å Riddarholmen, infordrat bolagets yttrande angående de
vilkor, hvarunder bolaget vore villigt egendomen afstå, och med nådigt
bref den 19 November 1880 till Herrar Fullmäktige låtit öfverlemna
handlingarne i ärendet, för att vid utredning af förevarande fråga vara
att tillgå — tillstält koiniterade dessa handlingar, af hvilka komiterade
tagit kännedom vid den behandling af ärendet, som det ålegat dem att
verkställa.
9
Då det ifrågasatta riksdagshusets läge måste i väsentlig mån vara
beroende på den mer eller mindre monumentala karakter, man vill gifva
byggnaden, hafva komiterade vid fullgörande af det dem lemnade uppdrag
ansett sig böra till besvarande upptaga detta spörsmål; komiterade
vilja dock först något yttra sig om olägenheterna vid det nuvarande
riksdagshuset och äfven, för att lätta öfversigten af frågan, redogöra för
dess föregående behandling.
Olägenheterna i afseende å den nuvarande riksdagshusbyggnaden äro
alltför mycket bekanta för att komiterade skulle behöfva annat än i största
korthet derför redogöra. Riksdagshuset är, såsom bekant, sammanslaget
af byggnader, som från början varit afsedda för helt andra ändamål
än det, hvartill de nu begagnas. Den i ögonen genast framträdande
planlöshet i anordningarne är hufvudsakligen att tillskrifva denna omständighet.
Vidare har med skäl i främsta rummet anmärkts, att Kamrarnes
samlingssalar icke äro så beskaffade, som med ledamöternas helsa
ocli välbefinnande under ett längre vistande i dessa rum kan vara förenligt.
Visserligen har man genom ventilation velat förminska olägenheten
af den genom det ständigt stigande antalet af ledamöter mer och
mer framträdande bristen på frisk luft; men då rummens kubikinnehåll
är för litet i förhållande till ledamöternas och den åhörande allmänhetens
antal, har under den ökade ventilationen ett allt för starkt dra"
uppkommit, hvilket ådragit ohelsa för mången, isynnerhet för dem, som
haft sig platser anvisade nära luftströmmen. Denna olägenhet har numera
nått den grad, att en och annan ledamot, som icke haft stark helsa,
nödgats för de sanitära förhållandena inom Kamrarnes samlingsrum lemna
representantkallet, oaktadt håg och kallelse för dess fortsatta utöfvande
icke saknats. I akustiskt hänseende lemna ock Kamrarnes samlingssalar,
såsom bekant är, mycket att anmärka. Ofta är det nemligen svårt, stundom
omöjligt för de ledamöter, hvilkas platser äro belägna långt bort i
salarne, att kunna höra en del andra talare, än mindre med uppmärksamhet
följa deras anföranden. Genom missuppfattning förlängas ofta
diskussionerna. Stundom har man, för att lätta åhörandet, plägat samla
sig stående omkring eller i närheten af en uppträdande talare och omkring
honom bildat liksom en tät mur, men derigenom har svårigheten
ökats för de öfriga ledamöterna att uppfatta föredraget, likasom för notarierna
att kunna anteckna detsamma. Trängseln, synnerligen vid voteringar,
ökas, och svårigheten att i samlingssalarne finna lämplig plats för
det växande antalet ledamöter tilltager nästan för hvarje år. 1867, då,
efter representationsförändringens genomförande, Riksdagen första gången
sammanträdde, utgjorde ledamöternas antal i Första Kammaren 125
a
10
och i Andra Kammaren 190. Vid 1881 års riksdag uppgår det i Första
Kammaren till 137 och i Andra Kammaren till 204; således har antalet
representanter under 14 år ökats med 26, hvaraf 12 i Första och 14 i
Andra Kammaren. På läktarne saknas dessutom ofta erforderligt utrymme
för åhörarne, och der anvisade platser för pressens representanter
och referenter äro otillräckliga samt ytterst obeqväma och olämpliga.
Bristen på en större gemensam lokal, der ledamöter från båda Kamrarne
kunde sammanträffa, bär äfvenledes blifvit anmärkt, liksom det otillräckliga
antalet utskottslokaler och, ehuru i mindre grad, de icke fullt lämpliga
anordningarna i en del sådana samt saknaden för framtiden af tillräcklig
lokal för det i stark tillväxt stadda riksdagens bibliotek.
Dessa jemte flere andra olägenheter hafva utan tvifvel hos Riksdagens
fleste ledamöter framkallat en liflig önskan att, ju förr desto hellre,
få desamma så fullständigt som möjligt afhjelpta. Sådant kan dock, enligt
komiterades åsigt, icke med varaktig och verklig fördel ernås genom
den alternativt ifrågasatta tillbyggnad af det gamla riksdagshuset. Att —
för att begagna eu vanlig bild — ytterligare foga eu ny klut på ett
gammalt kläde kan hvarken ur skönhets synpunkt eller från nyttans ståndpunkt
gerna försvaras, då behofvet af en ny byggnad derigenom endast
skulle för näston tid aflägsnas, men alldeles icke tillfredsställas. De icke
ringa kostnader, som efter det nya representationsskickets antagande nedlades
på det nuvarande riksdagshuset, afsåg uppenbarligen blott ett provisoriskt
anordnande af oundgängligen nödvändiga lokaler för den snart
derefter sammanträdande Riksdagen, och tiden, inom hvilken arbetet
måste vara fullbordadt, lade hinder i vägen för ett varaktigt och lämpligt
ordnande af denna vigtiga angelägenhet. Länge dröjde det dock
icke, innan hos Riksdagen röster höjdes, anmärkande otillräckligheten och
bristfälligheten af de provisoriska anordningarne och uttalande sig för
uppförande af ett nytt riksdagshus, värdigt den svenska Riksdagen, värdigt
dess valmän, det svenska folket. Redan vid 1872 års riksdag hade
dessa åsigter inom representationen vunnit den utbredning, att Riksdagen,
uppå enskild motionärs framställning, beslöt uppdraga åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken,
a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,
hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl. hofstallets
förflyttning till annan lämplig plats borde höras, låta verkställa fullständig
utredning, dels om kostnaden för en sådan förflyttning, dels
huruvida ett mot ändamålet fullt svarande riksdagshus kunde å Helgeandsholmen
uppföras samt om möjligheten och ändamålsenligheten att
antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken och Riksgäldskontoret,
11
eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig lokal, antingen
på Helgeandsholmen eller i dess granskap;
b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till
Helgeandsholmens ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål,
dervid borde utredas kostnaden särskildt för uppförande endast af riksdagshus
samt särskildt antingen för bankens och Riksgäldskontorets inrymmande
i riksdagshuset, eller för uppförande af bankhus på Helgeandsholmen
eller annan lämplig plats;
c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan för
dem, som ville afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant
ändamål utfästa lämpliga belöningar;
d) att utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms
stadsfullmäktige kunde vara hugade och skyldige att deltaga i de
med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader; och
e) att, sedan ärendet sålunda erhållit nödig utredning, till 1873 års
Riksdag inkomma med fullständigt förslag i ämnet samt i sammanhang
dermed utreda på hvad sätt nuvarande riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter,
som i följd af dessa förslag icke vidare behöfdes för sitt nuvarande
ändamål, kunde ändamålsenligen för allmänt behof användas eller
lämpligen föryttras.
Dessa åtgärder, hvilka i viss mån voro beroende af utredningar och
beslut utaf andra myndigheter, medhunno Fullmäktige icke att i alla
delar till 1873 års riksdag verkställa, hvarför nytt uppdrag i de felande
delarne blef åt Fullmäktige lemnadt.
Jemte vidare utredning i ämnet ingåfvo Fullmäktige i Riksbanken
och Riksgäldskontor till 1874 års Riksdag tvenne, i anledning af utsatt
täflan, inkomna ritningar*och kostnadsförslag för den ifrågasatta byggnaden
å Helgeandsholmen, uppgjorda efter de olika alternativen, den ena
af Arkitekten Helgo Zettervall och den andra af Arkitekten Fredrik
Olaus Lindström, slutande sig den förres kostnadsförslag för en gemensam
byggnad för Riksdagen, Riksbanken och Riksgäldskontor å en
summa af 3,500,000 kronor och den senares för en sådan byggnad
å 1,470,921 kronor 31 öre. Fn särskild nämnd utsågs för granskning
och bedömande af dessa ritningar och förslag. Denna nämnd förklarade
i afgifvet utlåtande sig icke hafva funnit tillrådligt, att någotdera af de
ingifna förslagen lades till grund för den afsedda byggnaden, men då
desamma i flere delar kunde utgöra ett godt underlag och förarbete till
ett nytt fristående förslag i ämnet, tilldelades en hvar af de täflande ett
pris af 2,500 kronor. I sjelfva saken hemstälde det sammansatta Statsoch
Banko-Utskott, åt hvars förberedande behandling frågan blifvit öf
-
12
verlemnad, det Riksdagen måtte besluta, att Fullmäktige i Riksgäldskontor
skulle, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken, vidtaga de
åtgärder, som de .kunde finna tjenligast, dels för anskaffande af fullständiga
ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande och
bebyggande antingen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Fullmäktige
redan uppgjorda program eller annorledes, dels för åstadkommande
af de utredningar i afseende på öfriga med ärendet gemenskap
egande frågor, som redan blifvit till Fullmäktiges handläggning öfverlemnade.
Denna hemställan blef af Riksdagens Första Kammare bifallen,
men af Andra Kammaren afslagen, och efter gemensam omröstning förföll
frågan. Till grund för detta beslut synes icke hafva legat någon
förändrad åsigt om behofvet och nödvändigheten af ett nytt riksdagshus,
utan hufvudsakligen farhåga för de stora kostnader, som förslagets bringande
till verkställighet skulle medföra dels för sjelfva byggnaden, dels
ock för anskaffande af nytt hofstall, inlösen af bazarbyggnaden å Helgeandsholmen,
ordnande af holmens stränder in. in., hvilka frågor satts i
sammanhang med den om uppförande af nytt riksdagshus, med eller utan
lokaler för Riksbanken och Riksgäldskontoret. En och annan talare yttrade
dock äfven betänkligheter mot den ifrågasatta platsens lämplighet
för berörda ändamål. Sedan emellertid en under ledning af Öfverståthållaren
tillsatt komité, bestående dessutom af chefen för Hans Majestät
Konungens hofstall, en af Kongl. Maj:t förordnad arkitekt samt ombud
från så väl Fullmäktige i Riksbanken som Stockholms stadsfullmäktige,
under den 14 December 1876 afgifvit utlåtande och förslag, angående
Helgeandsholmens ordnande, väcktes af enskild motionär vid 1877 års
riksdag framställning derom, att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla
om proposition rörande hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen
till annan plats samt om meddelande huruvida och på hvilka vilkor
de Hans Maj:t Konungen tillhöriga egendomar å samma holme skulle
kunna af staten förvärfvas, för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas,
nedrifva alla å holmen nu befintliga byggnader och göra den till en fri
plats, äfvensom att Riksdagen för utredningen härom måtte anvisa medel.
Denna framställning, som afstyrktes af vederbörande Utskott, afslogs af
Första Kammaren, men bifölls af Andra Kammaren. Då emellertid den
för frågans afgörande medelst gemensam omröstning uppsatta voteringsproposition
endast af Första Kammaren godkändes, förföll frågan vid
denna riksdag. Vid 1878 års riksdag väcktes åter samma förslag af
samme enskilde motionär, men afslogs då af Riksdagens begge Kamrar.
Under sistnämnde eller 1878 års riksdag väcktes äfven af tvenne andra
enskilda motionärer förslag att Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstäm
-
13
melse med ritningar, som utaf Slottsintendenten E. Jacobson blifvit uppgjorda,
måtte å den södra delen af den till Riksdagens hus hörande tomt
låta uppföra eu ny byggnad, afsedd att inrymma två nya salar för Kamrarne
jemte öfriga å samma ritningar upptagna lokaler, och i sammanhang
dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande riksdagshusen,
hvilka å nämnda ritningar vore föreslagna. I anledning deraf beslöt
Riksdagen uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta genom
sakkunniga personer undersöka den grund, på hvilken de nya samlingssalarne
skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten Jacobson upprättade
ritningar och kostnastförslag samt låta närmare utreda och belysa
ärendet och till 1879 års Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet,
hvartill omständigheterna kunde föranleda.
För fullgörande af berörda uppdrag och enär, såsom ock Riksdagen
förutsatt, tekniska insigter erfordrades för verkställande af den sålunda
nödig ansedda undersökning, granskning och utredning, anmodade Herrar
Fullmäktige undertecknade Hierta, Dahl och Thavenius att undersöka
omförmälda grund, hvarpå de nya samlingssalarne voro afsedda att uppföras,
och att verkställa så väl granskning af de uppgjorda ritningarne
och kostnadsförslagen som ock utredning i öfrigt af ifrågavarande ärende.
Efter uppdragets verkställande meddelade undertecknade Hierta,
Thavenius och Dahl, uti en till Herrar Fullmäktige ingifven skrift, bland
annat, att till undersökning af grunden jordborrning, enligt en vid skriften
fogad borrkarta, utförts på omkring 125 ställen, der grundmuren
för den nya byggnaden borde uppföras; och hade i de allra flesta borrhålen
berg anträffats. Bergets afstånd från markens yta vexlade mellan 4
och 23 fot. Medelafståndet vore omkring 16 fot. Fn fullt betryggande grund
erhölles endast genom att lägga grundmurarna på berget, hvarvi derforderliga
pallsprängningar måste verkställas. Vid granskning af ritningarne
syntes dessa med omsorg och sakkännedom uppgjorda. Dekoreringen
af byggnaden, så väl ut- som invändigt, vore värdig och passande.
Det yttre utseendet åt sjösidan blefve i allo tillfredsställande,
men från Riddarhustorget och Munkbron sedt, vore förhållandet annorlunda.
Der visade sig nemligen för ögat tre sammanbyggda hus, med
sins emellan olika fönsterhöjder och delningar. Nybyggnadens arkitektur,
vacker i och för sig, kunde ej förenas med de gamla husens till ett
helt. Den silhouette mot luften, som skulle bildas af för detta Hebbeska
huset och den nya, söder derom belägna delen, kunde ej af den geometriska
ritningen rätt bedömas, ty dels inverkade brytningen i plan
mellan båda husen ofördelaktigt för den perspektiva bilden, dels komme
nybyggnadens rundning mot söder att gifva denna del en odeciderad af
-
14
slutning. De olika lokalernas läge syntes i allmänhet tillfredsställande;
dock vore några för små, andra åter öfverflödigt tilltagna. Rum för
några lokaler saknades helt och hållet. Det af Slottsintendenten Jacobson
uppgjorda kostnadsförslag, som slutade å en summa af 800,000 kronor,
underkastades en -detaljerad granskning, hvarvid en tillökning af
200.000 kronor ansågs behöflig, så att hela kostnaden skulle utgöra
1,000,000 kronor. Alla de olägenheter, som antydts skola blifva en följd
af de gamla husens bibehållande, skulle emellertid bortfalla, om man
refve allt det gamla i grunden och på samma plats uppförde ett helt
och hållet nytt riksdagshus, hvarför kostnaden beräknades uppgå till
1.200.000 kronor, om den nya byggnaden skulle innehålla samma totalsumma
af qvadrat- och kubikinnehåll i rum och salar, som det då föreslagna.
Den lösa inredningen inginge dock ej i denna beräkning, likasom
ej heller i Slottsintendenten Jacobsons. Största olägenheten vid eu
total ombyggnad vore likväl att Kamrarne under hela byggnadstiden
icke kunde hafva sina sammanträden i huset, men äfven om Slottsintendenten
Jacobsons ritningar komme till utförande, ansågs omöjligt, att
båda Kamrarne kunde under arbetstiden stanna der; det vore svårt till
och med för endera och kunde i alla händelser ej ske annorledes än
på bekostnad af arbetets påskyndande.
Uti den skrifvelse, hvarmed Herrar Fullmäktige till 1879 års Riksdags
Stats-Utskott öfverlemnade berörda utredning och utlåtande i ämnet,
förmälte Herrar Fullmäktige sig icke kunna annat än instämma uti den
deri uttalade åsigt, att uppförande af ett helt och hållet nytt riksdagshus,
ehvad det komme att uppbyggas å riksdagshusets nuvarande tomt
eller å annan, för ändamålet lämplig plats, skulle medföra fördelar, som
till fullo motsvarade den jemförelsevis ej betydligt ökade kostnaden för
en dylik nybyggnad. Fn sådan nybyggnads förläggande å annan plats
än det nuvarande riksdagshusets skulle, enligt Herrar Fullmäktiges åsigt,
medföra den fördel, att detta sistnämnda skulle kunna under byggnadsarbetets
pågående fortfarande begagnas. Skulle åter ett nytt riksdagshus
komma att uppföras å det nuvarandes plats och detta derigenom
blifva under byggnadstiden helt och hållet eller till större eller mindre
del oanvändbart, hade Herrar Fullmäktige ansett oöfvervinneliga svårigheter
i allt fall ej kunna möta för beredande af lokaler åt Riksdagen
under byggnadstiden.
Stats-Utskottet ansåg ifrågavarande ärende ej ännu hafva erhållit
all den utredning, som för detsammas afgörande vore erforderlig. Beträffande
kostnaderna för erforderlig inredning och angående det belopp,
hvarmed dessa kostnader vid en nybyggnad kunde komma att öfverstiga
15
de för inredning nödvändiga utgifter vid den föreslagna tillbyggnaden,
hade Herrar Fullmäktige icke yttrat sig. Då vidare, enligt Herrar Fullmäktiges
åsigt, uppförande af ett helt och hållet nytt riksdagshus skulle
vara att föredraga framför ombyggnad af det gamla riksdagshuset, uppstode
i sammanhang dermed den fråga, om ett sådant nytt riksdagshus
borde uppföras på det gamlas plats, eller måhända lämpligare å annan
tjenlig plats. Utskottet ansåge ingen stadsdel vara för inrymmande af
riksdagshus lämpligare än Riddarholmen, dels för denna holmes på
samma gång centrala och likväl afskeda läge, dels ock med afseende å
nyttan deraf, att riksdagshuset må vara närbeläget till embetsverkens
lokaler. I fråga om de platser, som, utom den nuvarande, kunde för
uppförande af nytt riksdagshus ifrågasättas, förelåge likväl ej någon utredning
om hvilken som kunde vara för ändamålet lämpligast, erbjuda
tillräckligt utrymme och med minsta svårighet kunna åt Riksdagen förvärfvas,
ej heller om de kostnader, som med ett nytt riksdagshus’ uppförande
å ena eller andra platsen kunde vara förenade. I enlighet med
Utskottets hemställan beslöt för den skull 1879 års Riksdag åt Herrar
Fullmäktige uppdraga att låta genom sakkunnige personer undersöka
kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden
af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt
riksdagshus, samt förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande,
helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående
de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunde
beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande^ ärende och till
1880 års Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet. Anyo anmodade
Herrar Fullmäktige undertecknade Hierta, Thavenius och Dahl att med
ärendet taga befattning och dervid verkställa de förberedande undersökningar
och åtgärder, som kunde vara nödvändiga i det syfte Riksdagen
angifvit.
Efter uppdragets utförande har, uti eu till Herrar Fullmäktige ingifven
skrift, undertecknade Hierta, Thavenius och Dahl hufvudsakligen
anfört, hurusom med det i Riksdagens beslut förekommande ordet »inredning»
syntes hafva menats den lösa inredningen, bestående af stolar,
bord, gasapparater in. m., hvilka snarare borde benämnas »inventarier».
1 ändamål att beräkna »kostnaderna för erforderlig inredning» hade derför
eu noggrann undersökning verkstälts om beskaffenheten och antalet
af de nu inom riksdagshuset befintliga inventarier och på en särskild,
vid skriften fogad promemoria hade upptagits hvad derutöfver erfordrades,
jemte den kostnad, som för anskaffandet deraf ansåges sannolik.
Denna kostnad uppginge till 128,785 kronor 60 öre och syntes ej be
-
16
höfva öfverskridas för komplettering af inventarier, antingen den af
Slottsarkitekten Jacobson föreslagna tillbyggnad eller den ifrågasatta ombyggnaden
af riksdagshuset skulle verkställas. I afseende å plats för
det nya riksdagshuset, uttrycktes den mening, att den enda dertill fullt
lämpliga plats, som funnes i Stockholm, vore Helgeandsholmens vestra del
och att der skulle kunna anordnas en tillräckligt stor byggnad utan att
skymma Kongl. slottet eller menligt inverka på taflans skönhet, från
hvilken sida man än betraktade den. Men då kostnaderna för en sådan
anläggning till följd af hofstallets flyttning och andra omständigheter
vore så godt som omöjliga att ens närmelsevis beräkna, och ordalydelsen
i Riksdagens beslut »helst å Riddarholmen» innefattade en uppmaning
att der uppsöka en lämplig plats, så föreslogs i sådant hänseende de
tomter, som nu äro bebyggda med Riksgäldskontorets och Riksarkivets
hus. Sju stycken eskissritningar till nytt riksdagshus å denna plats utarbetades
jemte kostnadsförslag och eu tabell för jemförelse mellan storleken
af lokalerna enligt de olika förslagen till riksdagshus. Enligt förslaget
beräknades
kostnaden för det nya riksdagshuset till Kr. 1,350,000: —
hvartill komme ofvannämnda kostnad för
komplettering af inventarier .................. » 128,758: 60
eller tillsamans Kr. 1,478,758: 60.
Uti den skrifvelse, hvarmed Herrar Fullmäktige till Stats-Utskottet
vid 1880 års riksdag öfverlemnade berörda utredning jemte ritningar och
kostnadsförslag m. m., hemstälde Herrar Fullmäktige, huruvida icke
Stats-Utskottet kunde finna skäl föreslå Riksdagen, att det af 1879 års
Riksdag Fullmäktige gifna, här ofvan omförmälda uppdrag måtte varda
förnyadt och anstånd till 1881 års riksdag med utlåtandets afgifvande
i förevarande fråga varda Herrar Fullmäktige medgifvet. Lika med
Herrar Fullmäktige ansåg Stats-Utskottet den vigtiga frågan ej kunna
annat än vinna på en sorgfälligare pröfning än tiden då medgifvit, i
synnerhet som de anförda orden »helst å Riddarholmen» ej innefattade
en sådan ovilkorlig föreskrift, att icke, vid en fortsatt behandling af
denna fråga, äfven andra lämpliga platser för ett nytt riksdagshus än
den senast föreslagna, vare sig på Riddarholmen eller utom densamma,
kunde komma under öfvervägande. I öfverensstämmelse med Utskottets
hemställan beslöt Riksdagen att uti Riksgäldskontorets nu gällande reglemente
skulle införas ett så lydande stadgande: »Sedan, efter väckt
förslag om.tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878 års Riksdag, enligt
§ 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att låta
17
undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar
för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, in. m., har Riksdagen
åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunniga personer undersöka
kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden
af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af nytt riksdagshus,
samt förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande
helst å Riddarholmen af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående
de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunna beräknas,
samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till
nästa riksdag inkomma med utlåtande i ämnet»; och har denna föreskrift
gifvit anledning till det uppdrag komiterade erhållit.
Efter att till lättnad i öfversigten af frågans gång och närvarande
ställning sålunda hafva i minnet återkallat det väsentligaste, som derutinnan
förekommit, gå komiterade nu att uttala sig öfver det redan
uppkastade spörsmålet om det ifrågasätta riksdagshusets mer eller mindre
monumentala karakter. Ärendets behandling vid Riksdagen innebär icke
tillräcklig ledning för omdömet om hvilken åsigt i detta hänseende inom
densamma må vara herskande. Snarare synes diskussionen och de fattade
stridiga besluten utmärka att, lika enig den allmänna meningen är
att utdöma de nuvarande anordningarne, lika splittrade hafva åsigterna
varit om hvad som lämpligen bör sättas i stället; dock torde den meningen
allt mer. och mer börja stadga sig, att äfven i vårt land representationen
bör inrymmas i en byggnad, som, jemte det den lemnar nödigt
utrymme och beqvämlighet för representanterna samt för de inrättningar
in. m., Indika med representationen stå i omedelbart samband,
jemväl i det yttre icke saknar pregel af den vigt och betydenhet, representationen
sedan uråldriga tider intagit och ännu intager i vårt samhällsskick.
Denna uppfattning är ingalunda ny inom vårt samhälle och
bör, enligt komiterades tanke, icke fattas såsom uttryck af någon hos
den nya representationen först vaknad känsla. Under den forna ståndsförfattningen
gafs nemligen åt samma uppfattning ett icke ovärdigt uttryck
i det af rikets första och inflytelserikaste stånd, Ridderskapet och
Adeln, uppförda riddarhuset. Äfven i andra länder hafva betydliga summor
blifvit för likartade byggnadsändamål använda. Sålunda uppgifves
exempelvis den engelska parlamentsbyggnaden hafva jemte inventarier
m. in. kostat 2V2 ä 3 millioner £ sterling. I Tyskland har för uppförande
af riksdagshus blifvit samlad en fond, hvilkens behållning i slutet
af Januari månad 1880 uppgick till nära 30 millioner riksmark.
Komiterade hafva i förbigående velat omnämna dessa siffror endast för
att antyda af hvilken vigt andra nationer ansett det vara att erhålla
18
värdiga samlingsrum in. in. för sina representationer, men skynda tilllägga,
att dessa siffror ingalunda böra tjena till måttstock för våra
förhållanden; dock äro komiterade af den åsigt,-att när Riksdagen eu
gång beslutar sig att låta uppföra ett nytt riksdagshus, detsamma icke
blott bör tillfredsställa den närmaste tidens oundgängligaste behof, utan
vara afsedt äfven för framtidens stigande anspråk samt derjemte vara
en sådan byggnad, som, genom stil och smakfullhet i anordningarne, för
kommande tider bär ett tyst, men öfvertygande vittnesbörd om den närvarande
tidens förmåga att rigtigt uppfatta betydelsen af denna angelägenhet
och att på ett värdigt sätt förstå att åt denna uppfattning gifva
ett varaktigt uttryck, eller, med få ord, att det nya riksdagshuset bör
blifva en monumental byggnad, dock, hvad kostnaden angår, lämpad
efter våra förhållanden och resurser.
Utgående från denna uppfattning, hafva komiterade, enligt hvad bifogade
promemoria närmare utvisar, uppgjort förslag på det utrymme,
de olika lokalerna i det nya riksdagshuset skulle taga i anspråk samt
på den ungefärliga kostnad, som för byggnaden skulle erfordras, hvarjemte
eskissritningar öfver byggnaden, enligt det af komiterade uppgjorda
program, bifogas. Komiterade böra dock upplysa, att hvarken
ritningarne eller kostnadsberäkningen är uppgjord med anspråk på
att kunna läggas til! grund för byggnadens utförande. Komiterade hafva
nemligen tänkt sig att, sedan beslut om byggnadens uppförande blifvit
fattadt samt platsen derför bestämd, nödigt vore att genom utfästande
af lämpliga pris söka förmå landets bästa och insigtsfullaste krafter att
deltaga i täflan för upprättande af de lämpligaste ritningar och kostnadsförslag
till den blifvande byggnaden, hvarvid de förut verkstälda
ritningarne och kostnadsförslagen torde kunna i flere hänseenden tjena
till ett godt underlag. Att redan nu försöka upprätta ritningar och
kostnadsförslag med större anspråk, skulle sannolikt vara förspild möda
och kostnad samt är dessutom icke utförbart under den begränsade tid,
som för komiténs arbeten varit tillmätt.
Enligt hvad hosföljande promemoria utvisar, är utrymmet i Första
Kammarens sessionssal beräknadt för platser åt 200 och i Andra Kammaren
för 300 ledamöter. Härvid kan visserligen den anmärkning göras,
att, då byggnaden vore beräknad att för en längre framtid uppfylla det
dermed afsedda ändamål, skulle deremot, om folkmängden inom landet
tillväxer i samma förhållande som under den senare tiden och den i
grundlagarne nu föreskrifna proportion emellan folkmängd och representanter
bibehålies, den tid icke vara så synnerligen aflägsen, då plats
i Kamrarnes sessionssalar komme att saknas för en del representanter.
19
I anledning häraf tillåta sig komiterade emellertid erinra, att olägenhet
visat sig deraf, att i ett rum sammanföra allt för talrika representativa
församlingar; att om samlingssalarne nu skulle tilltagas för att fylla det
efter flera sekler möjligen uppkommande behofvet, en missräkning lätt
kunde ega rum och salarne blifva olämpligt stora samt kostnaden för
byggnaden derigenom i väsentlig mån fördyras; att det äfven ligger
inom möjlighetens område att, derest folkmängden betydligt ökades och
representanternas antal, med bibehållande af nu gällande proportion
emellan dem och folkmängden, för starkt tillväxte, en annan grund
kunde komma att bestämmas för valen, så att hvarje representant hos
oss, likasom i folkrikare länder redan är fallet, komme att representera
ett större antal invånare; och slutligen att, då sällan samtliga representanterna
samtidigt äro närvarande, man i andra länder, der en hvar
representant icke har sig en bestämd plats i sessionssalen anvisad, nöjt
sig med ett betydligt färre antal platser än ledamöternas antal, hvarpå
såsom ett exempel må anföras, att i engelska Underhusets sessionssal
endast finnas 476 platser, under det ledamöternas antal uppgår till 658.
Vidare utvisar nämnda promemoria att för de olika lokalerna i riksdagshuset
skulle erfordras en sammanräknad golfyta af cirka 91,350
qvadratfot och en grundyta af 48,221 qvadratfot, äfvensom att kostnaden
för byggnaden, utom inventarier och värdet af tomtplatsen, skulle
uppgå till 1,935,000 kronor, eller om, såsom med byggnadens karakter
bättre öfverensstämmer, densamma uppfördes af dyrbarare materialier
och försåges med rikare ornering, till 2,580,000 kronor. Kostnaden för
inventarier, hvilka utöfver de i riksdagshuset nu befintliga behöfva anskaffas,
hafva komiterade, med afseende å det nu ifrågasatta riksdagshusets
storlek och större prydlighet, ansett böra beräknas något högre
än det förut upptagna beloppet 128,785 kronor 60 öre, eller till minst
150,000 kronor.
Komiterade få härefter öfvergå till utredning af den utan tvifvel
mest omtvistade delen af frågan, nemligen om lämplig plats för det nya
riksdagshuset. Riksdagen har beslutat att denna plats helst skulle vara
belägen å Riddarholmen. På sätt af Stats-Utskottet vid förlidet års riksdag
blifvit förklarad!, lägger dock denna föreskrift icke hinder i vägen
för en undersökning om lämplig plats för riksdagshuset äfven utom
Riddarholmen, så vida sådan plats icke finnes att der tillgå. Det företräde,
som åt Riddarholmen anvisats, har emellertid föranledt komiterade
att taga denna holme till utgångspunkt för undersökningarne, hvilka
omfattat följande sex alternativ, hvarom komiterade efter deras omnämnande
vilja särskild! yttra sig, nemligen:
20
l:o) Nuvarande riksdagshusets tomt jemte de två egendomar, som
varit använda till gymnasium (egendomarne N:is 2, 3 och 4 i qvarteret
Riddarholmen med adressnummer 3, 5 och 7 Birger Jarls torg).
2:o) Riksgäldskontorets, Riksarkivets samt boktryckeribolaget P. ik.
Norstedt & Söners tomter (egendomarne N:is 9, 11, 12, 13 och 14 i
qvarteret Riddarholmen med adressnummer 2, 4 och 8 Birger Jarls torg).
3:o) Den plats, der Generalstabens hus, Stockholms auktionsverk
och pantlåneinrättning samt de Norstedtska egendomarne äro belägna
(egendomarne N:is 7, 8, 9, 13 och 14 qvarteret Riddarholmen med
adressnummer 8, 10 och 12 Birger Jarhs torg).
4:o) Kongl. stora teaterns tomt (egendomen N:o 2 Arsenalsgatan
med adressnummer 7 vid samma gata).
5:o) Norra delen af Carl XIIT:s torg eller Kungsträdgården, och
6:o) Helgeandsholmens vestra del.
Beträffande den första af nu ifrågasatta platser, eller det nuvarande
riksdagshusets tomt jemte för detta gymnasiiegendomarne, så innehåller
den förra en ungefärlig areal af 38,000 qvadratfot och den senare 18,494
qvadratfot. Lägges dertill den emellan riksdagshuset och gymnasiiegendomarne
gående Gymnasiigränden, hvilken skulle komma att igenläggas,
blefve utrymmet visserligen mer än tillräckligt. Kostnaden för
tomten i detta alternativ hafva komiterade beräknat sålunda:
a) värdet af det nuvarande riksdagshuset i sitt närvarande
skick.................................................................................................. Kr. 800,000
b) värdet af gymnasiihusen, hvaraf det östra, som är uthyrdt.
för 6,000 kronor årligen, blifvit brandförsäkradt
för 78,000 kronor, och det vestra huset för 62,000 kronor,
eller för tillhopa 140,000 kronor, upptages, jemte
värdet å den del af tomten, som för ändamålet behöfde
användas, eller omkring 11,000 qvadratfot, förslagsvis
till .................................................................................................... » 200,000
Återstoden af tomten, som ej skulle behöfva att för
riksdagshus användas, torde vara erforderlig för utvidgning
af hamnutrymmet, hvadan anspråk på dess inlösande
från stadens sida ej lärer väckas.
c) kostnaden för terrasseringsarbeten ....................................... » 50,000
tillhopa Kr. 1,050,000
derifrån bör dock afgå värdet å de materialier, som vid
rifning af byggnaderna erhållas, beräknadt till............... » 40,000
tomtvärde enligt första alternativet Kr. 1,010,000
21
Då för den trafik, som för närvarande genomgår Gymnasiigränden,
måste, derest denna gränd komme att upptagas af riksdagshusbyggnaden,
beredas annan utväg, kunde det ifrågasättas, om icke sådant möjligen
borde ske genom riksdagshusbyggnadens indragning så långt ifrån gångbanan,
hvilken ligger utmed jernvägen, att körväg till lämplig bredd
der kunde beredas, hvarvid den trappa skulle borttagas, som ligger på
östra sidan om riksdagshuset. Den körväg, som således skulle bildas,
blefve emellertid mycket brant och obeqväm samt skulle ingalunda
kunna tillfredsställa trafikens berättigade anspråk. Sjelfva platsen, hvarå
det nya riksdagshuset enligt detta alternativ skulle uppföras, är, såsom
bekant, mycket sluttande, och ehuru grunden, enligt verkstälda undersökningar,
icke är oanvändbar, synes dock sjelfva läget icke vara tilltalande
för uppförande af en monumental byggnad. Hufvudfasaden å
en sådan byggnad kunde uppenbarligen icke läggas åt sjösidan, hvarifrån
han eljest hade tillfälle att fördelaktigast presentera sig, utan från
den motsatta sidan åt Riddarholmskyrkan, ifrån hvilken sida hufvudingången
ju måste tänkas. Men denna sidas belägenhet invid Riddarholmskyrkan,
hvars högre läge, storlek och närhet skulle verka nedtryckande
på riksdagshusbyggnaden, utgör, enligt komiterades tanke,
ett vigtigt inkast mot användande af ifrågavarande plats. Att så nära
intill hvarandra förlägga tvenne så ansenliga byggnader, med den enas
fasad och hufvudingång invid den andra, skulle, enligt komiterades tanke,
icke fördelaktigt vittna om smak, och de rent praktiska olägenheterna
vid användandet af den sluttande platsen för en stor monumental byggnad
äro heller icke små. Det bör ej heller förglömmas svårigheterna
och de sannolika kostnaderna för Riksdagens inrymmande på andra håll
under byggnadstiden — olägenheter, hvilka helt och hållet undvikas,
om det nya riksdagshuset å annan plats förlägges, emedan det nuvarande
riksdagshuset i sådant fall kan under tiden begagnas. Dessutom,
då den nuvarande byggnaden, eller rättare byggnaderna, ehuru icke
lämpliga för Riksdagen, likväl kunna för andra statens ändamål användas,
och de från denna synpunkt onekligen hafva ett stort värde, hvilket
likasom frigöres genom det nya riksdagshusets förläggande å annat håll,
skulle det knappast vara förenligt med god hushållning att nedrifva de
solida byggnaderna, hvilka för annat ändamål kunna vara till stor nytta.
Om dessa få qvarstå, bör deras värde komma de öfriga alternativen till
godo och afräknas å kostnaden för hvart och ett af dem, hvilka derigenom
blifva mindre afskräckande.
Komiterade anse sig, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, ick
22
kunna förorda det första alternativet, eller det nya riksdagshusets förläggande
å det gamlas plats samt å för detta gymnasiets tomter.
Hvad derefter angår andra alternativet eller förslaget att förlägga
det nya riksdagshuset å tomterna till Riksgäldskontorets och Riksarkivets
hus samt å Norstedtska egendomarne, så hafva komiterade, för bedömande
af kostnaderna för grunden, tagit i betraktande följande förhållanden.
Enligt hvad af Riksdagens ofvanberörda underdåniga skrifvelse den
12 Maj 1879 hufvudsakligen inhemtas, hade boktryckeribolaget P. A.
Norstedt & Söner, med förmälan att bolaget hade för afsigt att för utvidgande
af den bokförlags- och boktryckerirörelse, bolaget bedrefve
inom dess i qvarteret Riddarholmen belägna ofvannämnda egendom
N:is 9, 13 och 14 efter 1810 års nummerordning, inom samma fastighet
vidtaga omfattande ny- och ombyggnadsarbeten, men att ett, vare sig
för bolaget eller kronan, såsom egare af de angränsande tomterna N:is 8
och 11 i nämnda qvarter, ändamålsenligt bebyggande af bolagets omförmälda
tomter icke kunde ega rum med mindre än lämpligare indelning
af tomterna åstadkommes, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit
att, i enlighet med dertill af bolaget uppgjordt förslag, en förändrad
reglering af bolagets och kronans till hvarandra gränsande tomter
i qvarteret måtte få ske sålunda, att dels i skilnadslinien mellan bolagets
egendom och kronans tomt N:o 11 qvarteret afdelades genom eu
gata om 40 fots bredd och räta gränser härigenom bereddes tomterna
å ömse sidor, och dels det öppna område, som nu förefinnes mellan
bolagets egendom och kronans tomt N:o 8, förlängdes utefter hela skilnadslinien
genom borttagande af der befintliga, bolaget tillhörande byggnader.
Sedan yttrande öfver berörda ansökning inhemtats från vederbörande
myndigheter samt särskildt förslag till aftal emellan kronan, å
ena, samt bemälda bolag å den andra sidan, i fråga om gränsreglering
och utläggande af öppna områden emellan kronans och bolagets omförmälda
tomter blifvit uppgjordt och af bolagets befullmäktigadc ombud
godkändt, hade Kongl. Maj:t, som funnit skäl jemväl godkänna berörda
aftal, föreslagit Riksdagen, bland annat, att för dess del äfven medgifva,
att reglering måtte i öfverensstämmelse med förslaget få ega rum. Riksdagen
åter anförde, hvad först den genom ifrågavarande gränsreglering
afsedda gata beträffade, hurusom Riksarkivarien uti ett i ärendet afgifvet
underdånigt yttrande erinrat, att densamma visserligen i någon
mån skulle för Riksarkivets dyrbara samlingar minska, men dock ingalunda
undanrödja vådan af det eldfarliga granskapet med bolagets
tryckerietablissement, och att då härtill komme att den föreslagna gatan,
vid hvilkens ena ändpunkt, i anseende till markens sluttande beskaffenhet,
28
en trappa af granit vore afsedd att uppföras, icke torde komma att
blifva af synnerlig betydelse för den allmänna trafiken å Riddarholmen,
syntes tillräckligt skäl icke förefinnas, hvarför staten till gatans åstadkommande
skulle uppoffra byggnader, hvilka icke utan olägenhet för
det allmänna kunde undvaras. Enligt hvad Eiksarkivarien uti omförmälda
utlåtande vidare erinrat, syntes den vådeld, som för några decennier
tillbaka öfvergick ifrågavarande egendom, och de svåra eldsvådor,
som nyligen härjat Centraltryckeriet och Familj-journalens tryckeri här
i staden, vittna om den allvarliga eldfara, som inrättningar af nämnda
slag innebure. Nödig omtanke om bevarandet af de ovärderliga skatter,
som funnos inrymda i de till bolagets tryckeri angränsande byggnader,
hvilka innesluta dels Riksarkivets, dels Generalstabens, dels äfven Svea
Hofrätts samlingar, syntes bjuda, att åtgärder vidtoges till betryggande
af dessa byggnader mot eldfara, helst vådan i detta afseende för statens
öfriga inrättningar å Riddarholmen jemväl icke borde förbises. Ett
sammanförande af statens embetsverk inom ett ringa område skulle
otvifvelaktigt bidraga till lättnad och skyndsamhet vid ärendenas behandling,
och då staten redan egde och till embetsverk upplåtit de flesta
byggnaderna å Riddarholmen, syntes ett förvärfvande af bolagets omförmälda
tomt och byggnader vara för det allmänna synnerligen fördelaktigt.
Från flera embetsverk förnummes klagomål öfver allt för begränsad!
utrymme, och då dertill komme, att staten under senare åren i
många fall af enskilda personer nödgats förhyra lägenheter i hufvudstaden
för embetslokaler, torde kunna befaras, att den tid ej vore långt
aflägsen, då anspråk på byggnader för de centrala embetsverkens behof
komme att framställas. På grund häraf och då, på sätt ofvan är nämndt,
firman P. A. Norstedt & Söner vore betänkt på att å ifrågavarande
plats företaga nybyggnadsarbeten, syntes det Riksdagen skäl vara för
handel) att, innan genom nya anläggningars uppförande å firmans tomter
desammas förvärfvande för statsverket fördyrades, åtgärder vidtoges för
inköp af desamma för kronans räkning eller till egendomens utbyte
mot annan, inom hufvudstaden belägen, kronan tillhörig fastighet. Kongl.
Maj:ts framställning i ämnet hade derför icke vunnit Riksdagens bifall;
och hade Riksdagen, jemte anmälan härom, i underdånighet anhållit,
det Kongl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och på hvilka vilkor bemälda
boktryckerifirmas tomter och byggnader å Riddarholmen kunde
för statsverkets räkning förvärfvas och derefter med nådig framställning
i ämnet till Riksdagen inkomma.
I anledning häraf har Kongl. Maj:t anbefalt Öfverintendentsembetet
att inkomma med utredning, huruvida och på hvilka vilkor bemälda bo
-
24
lags tomter och byggnader å Riddarholmen må kunna för statsverkets
räkning förvärfvas. Till följd deraf hade öfverintendentsembetet inledt
underhandlingar med bolaget. Dervid hade Öfverintendentsembetet, enär
bland kronans härvarande egendomar veterinärinstitutets båda tomter vid
Ladugårdslands strandgata, belägna den ena i qvarteret Krabaten och
den andra i qvarteret Edelman mindre, med hvar för sig större utrymme
för en boktryckerianläggning, än den bolaget tillhöriga tomten å Riddarholmen,
vore de enda, hvilka af Öfverintendentsembetet kunde föreslås
såsom vederlag för bolagets omförmälda egendom, anmodat bolaget att
meddela, dels huruvida och på hvilka vilkor bolaget kunde vara villigt
att mot någondera af nyssnämnda tomter eller någon del deraf afstå sin
egendom å Riddarholmen, dels ock huru stor köpeskilling bolaget för
nämnda egendom fordrade, derest byte skulle anses icke böra ifrågakomma.
Uti skrifvelse den 7 Februari 1880 tillkännagaf bolaget, hvad
först anginge frågan om utbyte af bolagets egendom mot någondera af
de föreslagna tomterna eller någon del deraf, att bolaget ansåge desamme
i följd af belägenhet icke lämpliga för bolagets ändamål, hvadan bolaget
icke kunde antaga förslaget om det ifrågasatta utbytet. Beträffande åter
beloppet af köpeskillingen för bolagets fasta egendom, hvars afstående
till staten bolaget i en föregående skrifvelse förklarat sig villigt att
underkasta sig, åberopades ett af Arkitekten Gustaf Sjöberg den 5 November
1879 upprättadt värderingsinstrument, hvari han efter då gångbara
pris värderat:
sjelfva tomten, utgörande 36,330 qvadratfot efter 18 kronor för qvadrat -
foten till .......................................................................................... Kr. 653,940
fabriksbyggnaderna, upptagande 11,857,5 qv.-fot till ........... » 247,500
boningshusen, » 1,559,5 » » ........... » 33,800
ekonomibyggnaderna, » 2,544 » » ............ » 12,100
simskolebyggnaden till........................................................................ » 3,000
eller tillsammans Kr. 950,340.
Men då bolaget ansåg detta pris vara betydligt lägre än det sedermera
rådande och bolaget i följd af egendomens afhändande komme att
tillskyndas dels flyttningskostnader och dels förluster genom afbrott i
bolagets verksamhet och genom sjelfva rörelsens förflyttande från en
plats till en annan, ansåg bolaget, som äfven i andra hänseenden komme
att lida olägenheter af egendomens afstående för det allmännas behof,
sistnämnda belopp 950,340 kronor skäligen böra höjas med 299,660 kronor
och köpeskillingen sålunda bestämmas till 1,250,000 kronor; och
gaf bolaget derjemte tillkänna, att bolagets medgifvande att för stats
-
25
verkets räkning afstå sin ifrågavarande egendom, likasom det derå satta
pris icke ansåges för bolaget bindande under längre tid än till den 1
September 1880 äfvensom att bolaget förbehölle sig öppen talan i afseende
å tiden för egendomens afträdande och öfriga bivilkor vid köpet,
derest sådant komme till stånd; varande sedermera, uti en till Herr
Statsrådet och Chefen för Kongl. Finansdepartementet ingifven skrift,
af bolaget förklaradt, att det gjorda anbudet finge ega bindande verkan
emot bolaget intill den 1 September 1881, dock att, derest i följd af
olyckshändelse eller andra omständigheter, bolaget för uppehållande af
sin rörelse nödgades under tiden vidtaga ny- eller ombyggnad, bolaget
förbehölle sig, i händelse det ifrågavarande köpet skulle komma till
stånd, särskild ersättning för hvad bolaget sålunda måst egendomen
ytterligare påkosta.
För egen del har Öfverintendentsembetet, vid handlingarnes öfverlemnande
till Kongl. Maj:t, 37ttrat, hvad först beträffade det värde, som
för sjelfva tomten beräknats, eller 18 kronor för qvadratfoten, att detsamma,
ehuru skenbart högt, dock ingalunda borde anses öfverdrifvet,
då hänsyn tages så väl till det särdeles fördelaktiga läget, som dertill
att, vid en möjligen skeende expropriation af tomten, densamma med
säkerhet skulle betinga minst detta pris. Vidkommande åbyggnaderna å
tomten, i värde upptagna till saminanlagdt 296,400 kronor, hade Öfverintendentsembetet
inhemtat, att samma byggnader, simskolan undantagen,
blifvit år 1869 brandförsäkrade för ett belopp af 209,000 kronor; men
då detta värde, med tillägg af värdet å simskolan 3,000 kronor, eller
tillhopa 212,000 kronor, icke kunde för närvarande anses motsvara byggnadernas
verkliga värde och vid ersättningsbeloppets bestämmande antagligen
tagits i beräkning kostnaderna för byggnadernas återuppförande
på en jemförelsevis sämre mark, torde icke heller i detta afseende det
uppgifna priset kunna anses för högt. Den af bolaget fordrade ersättning
för förluster med mera vore deremot af den beskaffenhet, att Öfverintendentsembetet
icke derom kunde fälla något omdöme; dock syntes
härvid en nedsättning i priset möjligen kunna ega rum.
Såsom i någon mån inverkande på frågan om priset å bolagets omförmälda
egendomar hafva komiterade af handlingar, som finnas förvarade
å Kongl. Kammarkollegii advokatfiskalskontor, inhemtat, hurusom,
sedan kronan blifvit egare af huset N:o 8 i qvarteret Riddarholmen
(Generalstabens nuvarande hus) och i denna egenskap svenska frimuraresamhällets
rättsinnehafvare, Advokatfiskalsembetet å kronans vägnar sökt
och den 18 Februari 1878 erhållit inteckning af servituter, hvilande å
en af de egendomar, hvilka nu egas af bemälda bolag, nemligen egen
4
-
26
domen N:o 14 i nämnda qvarter; bestående dessa servituter, hvilka uppkommit
vid olika tillfällen, då frimuraresamhället afstått från tillerkänd
börds- eller lösningsrätt till den angränsande fastigheten, i följande nemligen:
l:o)
Den enligt förening af den 23 April 1807 åt frimuraresamhället,
såsom egare af huset N:o 8, medgifna rätt att i everldeliga tider utan
hyra eller annan afgift nyttja den å tomten N:o 14 befintliga vedbod
eller vedkällare;
2:o) Den enligt samma förening åtagna förbindelse för egaren och
innehafvare!! af egendomen N:o 14, att aldrig inreda eller nyttja till
boningsrum hvarken den åbyggnad, som vid föreningens afsilande förefans,
eller de hus, som dädanefter å tomten kunde uppföras;
3:o) Den enligt samma förening medgifna rättighet för egaren och
innehafvaren af huset N:o 8, att i händelse af eldsvåda ega fri och obehindrad
passage å ömse sidor om egendomen till vattenhemtning från
Mälaren samt för öfriga i dylikt fall nödiga arrangements;
4:o) Den enligt förening emellan frimurareordens drätseldirektorium
och boktryckeribolaget P. A. Norstedt & Söner den 22 November och
deri 18 December 1837 af bolaget, såsom egare af egendomen N:o 14
åtagna förbindelse att emot huset N:o 8 icke upptaga nya dörrar eller
nya fönster ifrån de trenne rum, som, enligt bemälda drätseldirektoriums
medgifvande, finge inredas till tryckeri, samt att ej anbringa eldstäder i
samma rum, utan i stället uppvärma dem medelst kopparrör från en
ångpanna uti bolagets intill belägna egendom; och
5:o) Den enligt samma förening af bemälda bolag, såsom egare af
egendomen N:o 14, åtagna förbindelse att icke allenast icke verkställa
någon påbyggnad å samma egendom utöfver den vid föreningens afsilande
varande takhöjd, utan ock att alltid hålla den smala gränden
eller passagen nedanom huset N:o 8 öppen.
Då uti ofvanberörda värderingsinstrument öfver bolagets egendom
såsom skäl för det höga värde, som åsatts sjelfva tomten, nemligen 18
kronor qvadratfoten, åberopats ej mindre ändamålet, hvartill tomten för
närvarande är afsedd och nästan uteslutande begagnas, utan äfven och
ännu mer »dess fria läge, som betingar den utomordentliga fördelen att
tomten får nästan helt och hållet bebyggas till högsta tillåtliga höjd,
byggnader få hafva här i staden, samt markens goda beskaffenhet såsom
byggnadsgrund», synes värderingsmannen, i fråga om tomten till egendomen
N:o 14, hafva saknat kännedom om de servituter, som derå hvilade,
isynnerhet om den, som i femte punkten här ofvan finnes intagen.
Väl har det förefallit komiterade, som skulle värdet å så väl denna
27
egendom, med behörigt aktgifvande å de på densamma hyllande servituter,
som ock å bolagets uppgifna förluster genom afbrott i bolagets
verksamhet med mera vara nog högt upptaget ; men då komiterade icke
tilltro sig beräkna till hvilket lägre belopp, egendomen vid en blifvande
expropriation må kunna erhållas, derest Kongl. Maj:t pröfva!'' densamma
böra för allmänt behof afstås, vilja komiterade vid denna kalkyl, som
icke har något inflytande på ersättningens verkliga belopp, upptaga den
summa, bolaget nu fordrat, eller............................................... Kr. 1,250,000.
Härtill kommer värdet:
dels å Riksgäldskontorets hus med tomt, innehållande
19,420 qvadratfot (husets taxeringsvärde är blott
90,000 kronor)........................................................................... » 245,000
dels å Riksarkivets hus och tomt, innehållande 35,908
qvadratfot (byggnaden jemte de hus, som äro upplåtna
till fatbur, hafva ett taxeringsvärde af 90,000
kronor)................................................................ ” 370,000
tillsammans Kr. 1,865,000.
Om derifrån dragés värdet dels af det nuvarande riksdagshuset.
........................................................... Kr. 800,000
dels af de materialier, som vid rifning af
husen skulle erhållas ................................ » 35,000 » 835,000
utgör tomtvärdet enligt andra alternativet Kr. 1,030,000.
Denn tomts form, läge, och lutningsförhållanden synas emellertid
icke lämp sig för uppförande af en så stor byggnad, som den af komiterade
ifr gasatta, med bibehållande af behörigt förhållande emellan
byggnade s längd, bredd och höjd, äfven om en del af Birger Jarls
torg finge för ändamålet inkräktas, hvilket ej gerna kunde medgifvas.
Dertill ko mer olägenheterna och kostnaderna för Riksarkivets och Riksgäldskont
rots inrymmande å andra håll, hvadan komiterade anse sig
sakna skä att förorda detta alternativ, hvars utförande dessutom icke
kunde ifr gakomma förr, än Riksarkivet blifvit i annan byggnad inrymdt.
Beträ ande det tredje alternativet å Riddarholmen, eller platsen der
Generalsta ens hus med flere byggnader äro belägna, vilja komiterade
yttra sig, sedan de först tagit i öfvervägande de tre öfriga förslagen,
åsyftande att förlägga det nya riksdagshuset å platser belägna utom
Riddarhol en.
Vidi? malande således det fjerde alternativet, eller förslaget att förlägga
det nya riksdagshuset å Kongl. stora teaterns tomt, så hafva komi
-
28
terade svårt att kunna beräkna den verkliga kostnaden i detta hänseende,
då förslagets utförande nödvändigt förutsätter tillräckligt anslag
för uppförande å annan lämplig plats af en nationalteater; och då, för
att döma af erfarenheten från andra länder, anspråken på en ny sådan
teater, tillfredsställande nutidens smak och fordringar, äro så ofantligt
stora, att kostnaderna väl kunna beräknas i milliontal kronor, hafva
komiterade trott våra begränsade tillgångar icke medgifva att, samtidigt
med det de skattdragandes förmåga toges i anspråk för utförande af
en annan stor monumental byggnad, hvaraf behofvet är trängande, äfven
anslå medel för en ny nationalteater, helst komiterade förutsätta att
medel hvarken till denna eller andra byggnader böra genom lån anskaffas.
Platsen, ehuru centralt belägen, synes ej heller väl lämpa sig för eu
riksdagshusbyggnad. En sådan byggnad synes nemligen, till undvikande
af buller, helst böra vara belägen i en mindre trafikerad stadsdel. Erfarenheten
från andra länder, hvarmed lyckligtvis våra förhållanden dock
ej äro jemförliga, har äfven stundom visat svårigheten att vid alla tillfällen
och under alla förhållanden kunna bevara representationens sjelfständighet
vid besluts fattande, då representanthusets läge varit mycket
blottstäldt för folkströmmen. Vidare skulle riksdagshuset, förlagdt å
denna plats, komma allt för nära flere enskilda byggnader och lätt blifva
utsatt för eldfara derifrån, hvarjemte tomtens form, sedan nödig gatureglering
egt rum, ej fullt lämpar sig för den ifrågasatta byggnaden,
hvars fasad måste blifva olika med den motliggande byggnadens, Arfprinsens
palats. Komiterade anse sig derför, hufvudsakligen af det
förstnämnda skälet, icke böra förorda detta alternativ.
Betraktas frågan endast ur ekonomisk synpunkt, så har det femte
alternativet eller förslaget att förlägga det nya riksdagshuset å norra
delen af Carl XIII:s torg eller Kungsträdgården onekligen företräde
framför samtliga öfriga förslag. Marken tillhör kronan och för dess förvärfvande
ifrågakommer således ingen utgift.. Den är jemn och redan
planerad. Grunden är visserligen för närvarande icke användbar, men
med en kostnad af ungefär 250,000 kronor kan den så förbättras, att
den ifrågasatta byggnaden derå skulle kunna uppföras. Att emellertid
förlägga den ifrågasatta stora byggnaden å denna omtyckta promenadplats,
som derigenom skulle i väsentlig mån förminskas, skulle medföra
en nästan oersättlig skada ej blott för Stockholms kommun, som icke
eger någon dermed fullt jemförlig plats, utan äfven för hela landet, enär
de talrika resande från alla landsändar, hvilka mer och mer besöka hufvudstaden,
lika mycket som stadens egna invånare högt värdera denna väl
belägna och angenäma plats, för hvars förskönande och underhåll staden
29
icke sparat några kostnader. Riksdagen har ock för sitt uttalande att
det nya riksdagshuset »helst» borde förläggas å Riddarholmen anfört
goda skäl, hvilka ingalunda tala till fördel för dess placerande å ett
flackt, öppet torg, utsatt för trafik från alla sidor och icke beläget i
embetsverkens omedelbara närhet. Huruvida den föreslagna byggnaden,
förlagd nära intill en mängd enskilda hus och utan någon upphöjning
för grunden öfver dessa, skulle tillfredsställa skönhetssinnets fordringar,
kan ju vara eu fråga, om hvilken olika meningar möjligen kunna uppstå;
dock hafva komiterade för sin del icke funnit något tilltalande i detta
läge för byggnaden, hvilken endast från en sida, nemligen åt Carl XIII:s
staty, finge tillfälle att presentera sig.
På dessa skäl hafva komiterade ansett sig icke kunna förorda detta
alternativ.
Komiterade öfvergå nu till behandling af det här ofvan med 6:o)
betecknade förslaget att förlägga det nya riksdagshuset å Helgeandsholmen.
Då, enligt hvad ofvan förmäles, Riksdagen tillförene uttalat sig
till förmån derför, och äfven flere af undertecknade komiterade vid frågans
föregående behandling lifligt förordat detta förslag, har deraf följt
en förpligtelse för komiterade att, allvarligt taga i öfvervägande, om icke
på detta sätt man kunde vinna den bästa lösning af den till komiterades
utredning hänskjuta fråga, på samma gång en annan icke mindre vigtig
fråga, nemligen om ett lämpligt ordnande af Helgeandsholmen, i sammanhang
dermed kunde bringas till slutligt afgörande och få en tillfredsställande
lösning. Med ledning af de vigtiga förarbeten, som för
frågans utredning blifvit verkställa, och med tillhjelp af de tryckta
»handlingar rörande Helgeandsholmens ordnande», hvilka finnas bilagda
Stats-Utskottets utlåtande N:o 66 vid 1877 års riksdag, hafva komiterade
varit sysselsatta med en, så vidt möjligt är, noggrann utredning, angående
de sannolika kostnaderna för statsverket genom frågans lösning
hufvudsakligen på de grunder, som i nämnda tryckta handlingar blifvit
angifna. Komiterade hafva dock under arbetets fortgång erhållit kännedom
om Kongl. Maj:ts under den 3 nästlidne December till Herrar
Fullmäktige i Riksbanken aflåtna nådiga bref, hvarigenom förändrade
bestämmelser i flera hänseenden blifvit meddelade. Då komiterade måste
antaga dessa senare bestämmelser gällande, hafva komiterade, med ledning
deraf, nu uppgjort sitt förslag. Berörda nådiga bref innehåller i
denna fråga ett så vigtigt uppslag, att komiterade här ordagrant återgifva
dess innehåll:
»Oscar etc. Vår ynnest etc. Sedan I dels uti skrifvelse af den 7
Juni 1879 hos Oss anhållit om meddelande, huruvida och i sådant fall
30
till livilket bestämdt belopp i penningar den vid Vasabrons norra ända
belägna för Kongl. hofstallets behof upplåtna egendomen N:o 1 qvarteret
Sjöhästen kunde få af Riksbanken från statsverket förvärfvas;
dels uti skrifvelse af den 20 November 1879, under erinran, att förslaget
om Riksbankens förläggande till egendomen N:o 1 qvarteret Sjöhästen
aldrig förevarit till pröfning hos Riksdagen, ansett Eder kunna,
jemväl med stöd af Riksdagens skrifvelse den 16 April 1875, återupptaga
och Vår pröfning underställa förslaget om beredande af plats för
Riksbanken å Helgeandsholmen, så mycket hellre som denna plats otvifvelaktigt
för Riksbanken och således äfven för det allmänna erbjöde
större fördelar än dem qvarteret Sjöhästen kunde anses lemna, samt med
hänvisning å sådana anordningar, genom hvilka kunde med stallbyggnadernas
bibehållande å holmen, beredas nödigt utrymme äfven för en
riksbanksbyggnad, anhållit att Vi ville taga i öfvervägande de af Eder
sålunda framställa förslag till hofstallbyggnadernas ordnande, och för
den händelse något af dem tillvunne sig Vårt nådiga bifall, meddela
Eder, emot hvilken ersättning i penningar och under hvilka vilkor i
öfrigt Riksbanken kunde förvärfva någondera af tvenne alternativt föreslagna
platser å Helgeandsholmen, så att I derefter kunden blifva i tillfälle
att i ämnet göra framställning till Riksdagens Banko-Utskott;
så hafve Vi, efter inhemtand.e af såväl Vårt Riksmarskalkseinbetes
som Vårt Öfverintendentsembetes utlåtande, dessa Edra framställningar
Oss föredragas låtit och dervid funnit, att Edert förslag om öfverlåtande
till Riksbanken af den för hofstallets räkning disponerade tomt i qvarteret
Sjöhästen för närvarande icke kan bifallas.
Hvad beträffar Eder hemställan huruvida och på hvilka vilkor Vi
kunde finnas benägna att, under förutsättning af samtliga de nuvarande
stallbyggnadernas å Helgeandsholmen ombyggnad och hufvudstallets förläggande
parallclt med Norrbro, med framsidan trehundra fot vester om
brons vestra kant, tillåta Riksbanken att till byggnadsplats förvärfva den
sålunda och genom bazarbyggnadens nedrifvande afröjda östra delen af
holmen, hafve Vi funnit, att det utrymme som på detta sätt skulle för
stallbyggnaderna och stallgården erhållas, icke blefve för ändamålet tillräckligt.
Vidkommande åter Eder framställning om förvärfvande till byggnadsplats
för Riksbanken af allenast den del af Helgeandsholmen, som
skulle frigöras dels genom nedrifvande af bazarbyggnaden, dels derigenom
att den österut gående flygeln af stallbyggnaden samt vagnsbodarna
bortflyttades och, med bibehållande af stallets hufvudbyggnad, förlädes i
en halfrundel åt vester, genom hvilken reglering I ansett holmens ord
-
31
ilande och önskvärda prydlighet kunna åstadkommas, hafve Vi låtit genom
Vårt Öfverintendentsembete upprätta kostnadsförslag öfver så väl
hofstallets sålunda föreslagna ombyggnad som holmens ordnande i öfrig!,
hvilket förslag härjemte Eder till kännedom meddelas.
Då emellertid mot en sådan anordning af holmen kan anmärkas,
dels att holmen fortfarande blefve uppfyld af byggnader ända fram emot
Norrbro, dels att en sned gatulinie komme att skära holmen emellan
riksbanksbyggnaden och qvarstående stallbyggnaden, har Vår uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att en uppgörelse om plats för riksbanksbyggnad
å Helgeandsholmen, som bättre tillgodosåge fordran på holmens
prydliga anordning, så mycket hellre borde tillvinna sig Edert godkännande,
som den kunde erbjudas under vida fördelaktigare vilkor än de,
som skulle ifrågakomma för förverkligande af det från Eder framstälda
förslag.
I detta hänseende har ånyo under Vårt öfvervägande kommit ett af
särskildt utsedde komiterade den 14 December år 1876 afgifvet förslag
om de å Helgeandsholmen befintliga stallbyggnaders förflyttning’ till Artilleriplanen,
jemte uppförande af ett vaktstall i Kong!, slottets omedelbara
närhet, hvilket förslag, under förutsättning att materialierna i de
gamla stallbyggnaderna finge till de nya byggnadernas uppförande disponeras,
slutade på en summa af 1,102,600 kronor. Då emellertid den
för det nya stallet afsedda byggnadsplatsens belägenhet i Nybrohamnens
närhet gifver anledning till farhåga, att å någon del af densamma kunna
erfordras dyrbarare grundläggningsarbeten, än som i kostnadsförslaget
upptagits, och då de gamla stallbyggnadernas materialvärde icke lärer
kunna med fullkomlig visshet beräknas, har det synts nödigt att till
trygghet för byggnadens utförande höja de för oförutsedda utgifter upptagna
belopp med 97,400 kronor, hvarigenom kostnaden för det nya hofstallet
med vaktstall komme att uppgå till 1,200,000 kronor.
Vidkommande derefter de anspråk på holmens prydliga anordning,
hvilka med skäl kunna af Stockholms kommun framställas, eller dels
att den för Riksbankens ändamål likgiltiga bazarbyggnaden undanrödjes,
dels att i öfrigt åtminstone så stor del af holmen, som ligger öster om
en linie dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra
slottsflygeln, lemnas obebyggd, har för Oss framhållits angelägenheten af
att, i samband med en uppgörelse om hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen,
förbehålla Stockholms kommun rätt att såsom fri och öppen
plats disponera nämnda del af holmen, hvarvid dock såsom vilkor ansetts
böra fästas skyldigheten för kommunen att tillhandahålla bazarbolaget
den ersättning, som kan ifrågakomma, äfvensom att frivilligt
32
åtaga sig kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens
öppna platser och gator samt stränder, der de af öppen plats eller
gata mötas.
I afseende åter å den för Kongl. hofvets räkning disponerade, i
norra kajmuren å Helgeandsholmen inrymda tvättinrättning, har för närvarande
så mycket mindre kunnat ifrågakomma att träffa någon bestämmelse,
som beslut förut måste vara fattadt om ordnande af holmens
stränder.
Efter pröfning af de sålunda framstälda förslag, hafve Vi under
förutsättning af Riksdagens samtycke till ett nytt hofstalls inrymmande
å Artilleri planen och densamma oingifvande tomter, hvarom Yi hafve
för afsigt att göra nådig framställning, så snart från Eder sida blifvit
hemstäldt om Riksdagens bifall till förvärfvande af plats för riksbanksbyggnad
å Helgeandsholmen — härmed velat förklara Oss villige att,
sedan nytt hofstall blifvit å Artilleriplanen uppfördt, låta från Helgeandsholmen
bortflytta samtlige för hofstallets räkning använda, staten
tillhöriga byggnader samt till Edert förfogande för uppförande af riksbanksbyggnad
öfverlemna de staten derstädes tillhöriga tomter mot
vilkor:
att till Vår disposition för uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen
och vaktstall i slottets närhet ställes ett belopp af 1,200,000 kronor,
att utgå i mån af behof under byggnadens utförande;
att såsom tillgång för de nya stallbyggnadernas uppförande få disponeras
de nuvarande stallbyggnadernas materialier;
att .Stockholms kommun varder berättigad att, efter förvärfvande
och nedrifvande af bazarbyggnaden vid Norrbro, till fri och öppen plats
disponera så väl denna byggnadstomt som den öfriga del af Helgeandsholmen,
hvilken ligger öster om en rät linie, dragen från Gustaf Adolfs
staty till yttersta hörnet af vestra slottsflygeln, allt emot skyldighet att
åtaga sig kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens öppna
platser och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas.
Slutligen hafve Vi för Vår del, såsom egare af husen N:is 5, 7, 9
och 11 å Helgeandsholmen, härmed velat förklara Oss villige att, sedan
hofstallet blifvit till Artilleriplanen förflyttadt, låta nedrifva och bortföra
nämnda å holmen befintliga, Oss enskildt tillhöriga byggnader, samt
medgifva att tomtplatserna, utan särskild ersättning till Oss eller Våre
rättsinnehafvare få disponeras i likhet med de staten å holmen tillhöriga
tomter för holmens ändamålsenliga och prydliga ordnande; gällande dock
denna Vår förbindelse endast under förutsättning, att vid nästinstundande
riksdag varder fattadt beslut, som af Oss godkännes, om hof
-
33
stallets förflyttande till Artilleriplanen. Hvilket Yi Eder till svar härigenom
meddele. Stockholms slott den 3 December 1880.
OSCAR.
Hans Forssell.
Till Fullmäktige i Riksbanken angående uppförande af riksbankshus
å Helgeandsholmen.»
Härigenom förenklas och underlättas betydligt den af 1876 års komiterade
uppgjorda plan för Helgeandsholmens ordnande; dock skulle,
under antagande att Stockholms stad åtager sig icke blott att gälda den
ersättning, som kan komma i fråga att till bazarbolaget utgå, utan ock
kostnaderna för iståndsättande och underhåll af holmens öppna platser
och gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas, följande
erfordras för erhållande af den del af Helgeandsholmen, som ligger öster
om en linie, dragen från Gustaf Adolfs staty till yttersta hörnet af vestra
slottsflygeln, nemligen:
att till Kongl. Maj:ts disposition för uppförande af ett nytt hofstall
å Artilleriplanen och vaktstall i slottets närhet ställes ett belopp
af.................;....................................................................................... Kr. 1,200,000,
börande dertill läggas värdet å den mark, hvilken för de
nya stallbyggnaderna erfordras, antingen den redan
eges af krönan eller måste genom köp eller byte förvärfvas,
nemligen platsen å och invid Artilleriplanen,
begränsad i norr af Riddaregatan, utvidgad å södra
sidan till 60 fots bredd, i vester af Fyrverkaregatan,
utvidgad österut till 60 fots bredd, samt af denna utvidgade
gatas förlängning, i söder af en på 205 fots
afstånd från Fadugårdslands Strandgatas strandlinie parallel
med denna dragen rät linie samt i öster af Löjtnantsgatan,
utvidgad vesterut till 60 fots bredd, samt
af denna utvidgade gatas förlängning; och innehåller
denna plats
af kronan tillhörig mark:
Artilleriplanen, med afräkning af de till förenämnda tre
gators utvidgning afsedda jordremsor 115,135 qv.-fot.
En del af den å ofri eller stadens grund
belägna tomten N:o 6 i qvarteret Bodarna
............................................................. 8,475 »
Transport Kr. 1,200,000.
5
34
Transport Kr. 1,200,000.
af staden tillhörig mark:
delar af Kaptensgatan, Nybrohamnen
och numera afröjda delar af qvarteret
Bodarna ..................................................... 66,530 qv.-fot
tillsammans 190,140 qv.-fot.
Deraf skulle väl kronan genom afstående till staden
af delar utaf Artilleriplanen i och för utvidgning
af Fyrverkare-, Riddare- och Löjtnantsgatorna samt af
en del utaf tomten N:o 6 i qvarteret Bodarna, afsedd
att utläggas till strandgata, utaf stadens mark erhålla
en motsvarande areal, tillhopa 24,746 qvadratfot och
således utom redan egande mark icke behöfva inlösa
mer än 41,784 qvadratfot; men i detta förslag upptages
värdet å all den mark, som för stallbyggnaden
skulle erfordras, eller 190,140 qvadratfot till ett upp
skattadt
pris af 5 kronor qvadratfoten .............................. 8 950,700.
Härtill bör läggas värdet å de på platsen befintliga
kronobageribyggnaderna, hvilka skulle undanrödjas ...... 8 100,000.
Summa Kr. 2,250,700.
Dessutom borde, för erhållande af hela kostnaden enligt detta alternativ,
värdet å tomten för vaktstallet upptagas; men då dess storlek
icke blifvit närmare uppgifven och icke någon annan mark, än den kronan
redan eger, torde derför tagas i anspråk, lärer denna mindre betydande
post ej utöfva något väsentligt inflytande på kalkylen. Enahanda
synes förhållandet vara med de kostnader, som kunna ifrågakomma
för ersättande af den för Kongl. hofvets räkning disponerade, å
norra kajmuren å Helgeandsholmen inrymda tvättinrättning, hvarom några
bestämmelser i ofvanberörda nådiga bref icke blifvit meddelade. Deremot
bör värdet å det nuvarande riksdagshuset afdragas med 800,000
kronor, hvadan kostnaden för grunden enligt detta alternativ, hvari dock
icke ingå utgifterna för inlösen af bazarbyggnaden, anläggande af kajer
in. m., utgör 1,450,700 kronor.
Så tilltalande det än för flere af komiterade förr synts att å Helgeandsholmens
vestra del förlägga det nya riksdagshuset, har dock frågan
erhållit en väsentligen olika gestalt genom hvad uti ofvanberörda nådiga
bref blifvit meddeladt. Kongl. Maj:t har nemligen förklarat sig
villig att, emot stadgade vilkor, till Fullmäktiges i Riksbanken förfogande
för uppförande af riksbanksbyggnad öfverlemna de staten å Helge
-
35
andsholmen tillhöriga tomter, och Hans Maj.-t Konungen, såsom egare
af husen N:is 5, 7, 9 och 11 å nämnda holme, har likaledes förklarat
sig villig att, sedan hofstallet blifvit till Artilleriplanen förflyttadt, låta
nedrifva och bortföra nämnda å holmen befintliga, Hans Maj:t enskildt
tillhöriga byggnader samt medgifva att tomtplatserna, utan särskild ersättning
till Hans Maj:t eller Dess rättsinnehafvare, få disponeras i likhet
med de staten ä holmen tillhöriga tomter för holmens ändamålsenliga
och prydliga ordnande. Ordalydelsen i detta nådiga bref synes svårligen
medgifva den ifrågavarande platsens disponerande till uppförande
af riksdagshus, och äfven om förändrade bestämmelser i detta hänseende
efter Riksdagens hörande i frågan möjligen skulle framdeles kunna meddelas,
sakna dock komiterade rätt att på ett sådant antagande grunda
sitt förslag. Komiterade hysa ock mycken tvekan huruvida med holmens
ändamålsenliga och prydliga ordnande kan vara förenligt att der
förlägga både riksdagshus och bankbyggnad, i händelse sådant skulle
medgifvas. Antingen måste i sådant fall uppföras en mycket stor byggnad,
inrymmande både riksdagshus och bankbyggnad, eller ock tvenne
särskilda byggnader, hvar för sitt olika ändamål. I förra fallet blefvc
dock svårt att erhålla fullt lämpliga anordningar för de olikartade inrättningarne,
utan komme Riksbanken dervid sannolikt att icke blifva så
tillgodosedd, som denna vigtiga institution kräfver. 1 senare fallet åter
komme holmen att genom tvenne byggnader så belamras, att den prydliga
anordningen, hvilken med holmens ordnande åsyftas, skulle i väsentlig
grad förfelas och de uttalanden i frågan, som skett från Stockholms
stadsfullmäktiges sida, ingifva föga förhoppning att staden under
sådana förhållanden skulle vara benägen att lemna den medverkan för
frågans lösning, som enligt det nådiga brefvet tages i anspråk. Väl
hafva stadsfullmäktige, uti skrifvelse till Öfverståthållareembetet af den
2 Februari 1874, förklarat, att Stockholms stad icke ville undandraga sig
att, i hvad på staden ankomme, medverka dertill, att Helgeandsholmen
blefve på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt och prydligt
sätt ordnad, men att i frågans dåvarande skick, innan det kommit till
stadsfullmäktiges kunskap på hvilket sätt holmen skulle ordnas, i hvilken
mån den komme att upptagas af byggnader för statens räkning,
dessa byggnaders läge m. m., staden icke kunde göra några andra närmare
utfästelser än att ikläda sig förbindelse, dels att i sammanhang
med holmens ordnande och sedan vid dess nordvestra, i strömmen utskjutande
hörn befintliga byggnader blifvit genom statens försorg borttagna,
låta afskära detta hörn så, att holmens strand derstädes komme
vinkelrätt med Norrbro, samt i den nya linien uppföra en stenkaj, under
36
förbehåll, att denna kaj blefve stadens egendom, dels att, derest holmen
blefve på ett tillfredsställande sätt ordnad med öppna, för allmänheten
tillgängliga platser, bekosta dessa platsers beläggning med tjenligt ämne
och deras lyshållning. Sedermera hafva dock stadsfullmäktige, uti skrifvelse
till Öfverståthållareembetet af den 10 Januari 1878, bland annat tillkännagifvit,
dels att kommunens tillgångar icke för det dåvarande medgåfve,
att för Helgeandsholmens försköning åtaga kommunen de förbindelser,
då framstäldt förslag förutsatte, dels att derest plats skulle å Helgeandsholmen
beredas för både riksdagshus och riksbanksbyggnad, staden
icke ville ikläda sig några förbindelser; tilläggande likväl stadsfullmäktige,
att detta förklarande ingalunda Unge tolkas så, som om fullmäktige
vore likgiltige för denna frågas lösning. Helgeandsholmens ordnande på
ett sätt, som vore fullt värdigt den mest karakteristiska plats i Sveriges
vackra hufvudstad, hade nemligen länge varit och vore fortfarande en
kär förhoppning för hvar och en, som nitälskade för denna hufvudstad,
och kunde således ej heller vara en likgiltig fråga för Stockholms invånare
och desses representanter.
Då, under frågans nuvarande skick, komiterade måste antaga, att
en riksbanksbyggnad kommer att å Helgeandsholmen förläggas och, om
riksdagshus der äfven skulle få uppföras antingen gemensamt med bankbyggnad
eller särskild!, det fall inträffade, hvarunder stadsfullmäktige
förklarat staden icke vilja ikläda sig några förbindelser för Helgeandsholmens
ordnande, skulle staten, om riksdagshuset der förlädes, sjelf få
vidkännas de icke ringa kostnaderna för inlösen af bazarbyggnaden,
strändernas och platsens ordnande m. m., hvadan detta alternativ ur
ekonomisk synpunkt blir det minst tilltalande. Från andra synpunkter
kunna äfven inkast göras mot förläggande derstädes i det Kongl. slottets
omedelbara närhet af en annan stor monumental byggnad. Det torde
nemligen i regeln böra antagas, att tvenne sådana byggnader icke böra
läggas så nära hvarandra, att de liksom täfla om effekten; och i det nedtryckta
läge, riksdagshusbyggnaden från alla sidor skulle erhålla, om den
förlädes å Helgeandsholmen, kunde den svårligen tillfredsställa smakens
fordringar, hvadan och med synnerligt afseende å kostnaderna samt den
ställning, frågan om Helgeandsholmens ordnande för närvarande intager,
komiterade ansett sig icke kunna föreslå riksdagshusbyggnadens förläggande
å nämnda holme.
Af de inom komitén uppkastade 6 särskilda förslag till riksdagshusets
förläggande återstår nu endast den här ofvan under 3:o betecknade
plats å Riddarholmen, der Generalstabens hus, Stockholms auktionsverk
och pantlåneinrättning samt de Norstedtska egendomarne äro be
-
37
lägna. Kostnaderna för denna plats hafva komiterade beräknat till följande
belopp, nemligen :
Värdet af Generalstabens hus med tomt, innehållande 23,940 qvadratfot,
inköpt af frimuraresamhället enligt Riksdagens skrifvelse den 8 Maj
1875 och Kongl. brefvet den 5 November samma år för Kr. 325,000: —
Sedermera hafva genom Öfverintendentsembetets försorg
å denna egendom verkstälts åtskilliga förbättringar,
anordningar och reparationer, hvilka enligt erhållen
uppgift kostat tillsammans................................................... » 90,414: 84
Värdet å den Stockholms stad tillhöriga egendom, hvilken
begagnas af auktionsverket och pantlåneinrättningen:
Byggnaderna
å denna egendom äro brandförsäkrade för
en summa af ................................................... Kr. 240,000
Tomten innehåller 39,186 qvadratfot och
torde icke erhållas under 5 kronor qva
dratfoten
............................................................ » 195,930
tillhopa Kr. 435,930
Såsom hyror för byggnaderna har staden beräknat ett
årligt belopp af 17,000 kronor. Ehuru icke hela tomten
skulle blifva erforderlig för riksdagshuset, utan
en del kunde bibehållas af staden, som deraf kan
hafva behof för utvidgning af hamnområdet, hafva
dock komiterade, med afseende å läget för denna egendom,
hvilket likväl icke är så fördelaktigt som för
de Norstedtska fastigheterna, ansett sig i denna kalkyl,
som icke kan läggas till grund för blifvande expropriationsersättning,
i händelse egendomen ej genom
byte eller annat godvilligt aftal kan förvärfvas, ej
böra upptaga lägre belopp än .......................................... »
Värdet å de Norstedtska egendomarne, hvarom närmare
utredning blifvit här ofvan meddelad, upptages, under
bifogande af förut gjorda anmärkningar, till maximibeloppet.
...................................................................................... »
Sprängnings- och planeringsarbeten för att af platsen
bilda en plan, jemnhög med Riksarkivets nordvestra
hörn ............................................................................................. »
Kostnaden för terrassmurar kring byggnaden .................. »
500,000:
1,250,000:
60,000
120,000
tillsammans Kr. 2,345,414
84
38
Transport Kr. 2,345,414: 84
Härifrån afgår värdet af materialierna efter nedrifning
af byggnaderna å nämnda 3 egendomar........................ » 60,000: —
tomtvärde Kr. 2,285,414: 84
Härvid bör dock upprepas den förut gjorda anmärkningen,
att om det nya riksdagshuset här förlägges,
frigöres värdet af det gamla riksdagshuset.................. Kr. 800,000: —
återstående tomtvärde Kr. 1,485,414: 84
hvarjemte de Norstedtska egendomarne, äfven om nytt riksdagshus ej
skulle komma att här förläggas, synas komma, till följd af Riksdagens
förut fattade beslut, att för statens räkning inlösas, hvadan hela kostnaden
för desamma ej torde böra såsom utgift för detta alternativ uppföras.
Denna plats synes komiterade synnerligen tilltalande. Dess höga och
fria läge åt flera sidor skulle i väsentlig mån bidraga att åt eu byggnad,
der uppförd till den storlek och med den smak, ett nationen värdigt
riksdagshus kräfver, gifva ett lämpligt uttryck. Dess närbelägenhet till
embetsverken, i en central, men dock från buller och den stora trafiken
skild stadsdel är ock onekligen en stor fördel, som icke bör skattas ringa.
De mellan Kongl. slottet och det nya riksdagshuset belägna flere byggnader
skulle aflägsna hvarje tanke på eu sådan jemförelse, som så lätt
kunde uppstå, derest riksdagshuset förlädes å Helgeandsholmen. Kongl.
slottet och riksdagshuset skulle, hvar för sig, icke blott uppfylla de vigtiga
ändamål, hvartill de äro afsedda, utan äfven blifva verkliga prydnader
för de stadsdelar, der de vore förlagda.
Den ifrågasatta platsens företräde framför Helgeandsholmens vestra
del är i ögonen fallande, om man till plats för en jemförelse väljer
exempelvis Vasabron, derifrån byggnaderna, tänkta såsom redan uppförda,
lätt presentera sig. Blickar man åt Helgeandsholmen, så skulle
byggnaden visa sig nedtryckt icke blott af platsens läge i och för sig,
utan äfven — och detta i än högre grad — af det öfverväldigande intryck,
Tessins sköna skapelse, det Kongl. slottet, härifrån sedt, oemotståndligt
framkallar. Vänder man åter blicken åt det håll, der Generalstabens
hus jemte omkringliggande bjggnader nu äro belägna, och tänker
sig det ifrågasatta riksdagshuset på ett värdigt sätt uppfördt, skall
ögat utan tvifvel finna sig fullt tillfredsstäldt, om icke i lika grad tjusadt,
som vid betraktande af täflan å den motsatta sidan, derest man
jemväl finge tänka sig Helgeandsholmen, icke sådan den nu är, utan på
ett värdigt sätt ordnad.
Mot det nya riksdagshusets förläggande å den nu ifrågasatta platsen
39
skola utan tvifvel, liksom vid hvarje annat förslag, mer eller mindre vigtiga
inkast göras, och komiterade vilja på förhand upptaga några af dem
till besvarande. Den eldfara, hvarför man velat skydda de dyrbara arkiven,
säger man, skulle icke blifva så aflägsnad, som om man nedrefve
byggnaderna å de Norstedtska tomterna och förvandlade dessa till en
öppen plats. Härvid bör dock märkas, att det nya riksdagshuset skulle
blifva allt för dyrbart för att ej alla möjliga medel skulle vidtagas för
att söka skydda detta och derigenom äfven närgränsande hus för eldfara,
hvilken dessutom i och för sig icke är så stor i ett riksdagshus
som i en tryckeriegendom. Vidare kan ju anmärkas, att entréen från
Birger Jarls torg till riksdagshuset, med bibehållande af Riksarkivets nuvarande
hus och den ena flygeln af hofrättshuset, icke blir sådan som
man kunnat önska sig. Denna anmärknings befogenhet i viss grad kan
svårligen förnekas. Men då riksdagshuset efter afschaktning af den högsta
delen af platån, enligt komiterades plan, skulle komma att förläggas
på ett afstånd af minst 60, högst 120 fot från Riksarkivets hus och hofrättshuset,
blefve någon rubbning af dessa byggnader icke någon nödvändig
följd af riksdagshusets förläggande å platsen. Skulle Riksarkivets
byggnad anses vara till för stort men, så torde det i allt fall, äfven om
riksdagshuset förlägges å annat håll, blott vara en tidsfråga om anskaffande
af en rymligare och lämpligare belägen lokal för Riksarkivet; men
kostnaderna härför synas icke böra drabba det nu uppgjorda förslaget
och icke heller ifrågakomma till utgifvande i närmaste framtiden.
Ytterligare har anmärkts, att Generalstaben, åt hvilken det af frimuraresällskapet
inköpta hus blifvit med stora kostnader på ett synnerligen
lämpligt sätt anordnadt, skulle komma att sakna lokal i kronans hus.
Detta är emellertid en olägenhet, som för byggnadstiden icke kan undvikas;
men så snart Riksdagen lemnar det gamla riksdagshuset, torde
der utan svårighet finnas lämpliga lokaler att tillgå jemväl för Generalstaben,
och intill dess lärer väl några oöfvervinneliga svårigheter icke
möta, att, i enskilda byggnader, som numera i öfverflöd uppföras, mot
hyra erhålla oundgängliga lokaler.
Då komiterade, efter noga aktgifvande på fördelarne och olägenheterna
så väl vid detta senare som vid samtliga öfriga förslagen, ansett
öfvervägande skäl tala för det nya riksdagshusets förläggande å den plats,
der Generalstabens hus jemte angränsande här ofvan omförmälda egendomar
äro belägna, få komiterade, ehuru den af dem föreslagna platsen
enligt deras tanke är den lämpligaste, om ock icke den billigaste, slutligen
uttala den åsigt, att det framför allt är af synnerlig vigt, att Riksdagen
icke längre må uppskjuta med det slutliga afgörandet af frågan i
40
denna del. Sedan plats blifvit bestämd, torde vidare uppdrag blifva erforderligt
för de förberedande åtgärder, hvilka äro af nöden, innan definitiv
plan för byggnaden fastställes.
Kartor och eskisser in. m. enligt upprättad förteckning bifogas,
hvarjemte de till komiterade öfverlemnade handlingar m. in. återställas.
Skulle den af komiterade uttalade åsigt jemväl komma att omfattas utaf
Herrar Fullmäktige, torde, i anledning af Kongl. Maj:t nådiga bref den
19 nästlidne November, angående förvärfvande åt statsverket af bolaget
P. A. Norstedt & Söners tomter och byggnader, Herrar Fullmäktige böra,
med återställande af handlingarne i denna del af frågan, såsom infordradt
underdånigt yttrande till Kongl. Maj:t förklara, att Herrar Fullmäktige
anse ifrågavarande tomter böra för uppförande af nytt riksdagshus
användas och att Herrar Fullmäktige ämna i sådant hänseende göra
framställning hos Riksdagens Stats-Utskott.
Särskilda yttranden af undertecknade Adelsköld och Hierta bifogas.
Stockholm den 7 Februari 1881.
PER SAMZELIUS.
J. Nordenfalk. C. Adelsköld. Sven Nilsson.
C. G. Ilierta.
Evald Tliavenius.
F. G. A. Däld.
41
4:o.
Reservation af Herr C. Adelsköld.
Emot det beslut, som fattats af Herrar komiterade för uppgörande
af förslag till plats för ett nytt riksdagshus, att förlägga denna byggnad
å Riddarholmen, på de tomter, som nu upptagas af Generalstabens palats,
Stockholms stads auktionskammare och Norstedtska tryckeriet med tillhörande
byggnader, får jag härmed äran afgifva min reservation.
Då fråga första gången af Herr Lagerstråle genom motion i Första
Kammaren år 1872 väcktes, rörande ombyggnad af det nuvarande riksdagshuset,
föreslogs Helgeandsholmen af motionären såsom lämpligaste
platsen för eu sådan byggnad, och Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
till hvilkas utredning frågan af Riksdagen hänsköts, upplyste med
anledning häraf, att ej allenast ett tillräckligt stort riksdagshus, utan
jemväl Riksbank och Riksgäldskontor skulle med fördel kunna å vestIigaste
delen af holmen förläggas, hvarförutom Herrar Fullmäktige meddelade,
att grunden, der den ifrågavarande byggnaden skulle komma att
ligga, enligt Kapten Cronstrands noggranna undersökning, bestod af groft
grus och således vore af tjenlig beskaffenhet, samt att Tessin i sin plan
till ordnande af Slottets omgifningar å samma plats föreslagit en större
byggnad, äfvensom slutligen att Helgeandsholmen, med undantag af en
del af tomterna till de hus, som egas af Hans Maj:t Konungen, tillhör
kronan, och att staten för allmänt ändamål vore berättigad lösa bazarbyggnaden.
Efter det att denna fråga sedermera ytterligare förevarit till behandling
i Kamrarne och behofvet af ett nytt tidsenligt riksdagshus allt
mera gjort sig gällande, beslöt 1879 års Riksdag att uppdraga åt
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, att genom sakkunnige personer låta
förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande, »helst å
Riddarholmen», af ett nytt riksdagshus, äfvensom rörande de kostnader,
ti
42
som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunde beräknas, samt närmare
utreda och belysa ifrågavarande ärende och till Riksdagen inkomma
med utlåtande i ämnet.
Utaf det till förra Riksdagen med anledning häraf inkomna utlåtandet
inhemtas, att Herrar komiterade — Hjerta, Thavenius och Dahl — som
ansett sig bundna af ordalydelsen i Riksdagens beslut, att riksdagshuset
»helst skulle förläggas å Riddarholmen», uppgjort förslag med ritningar
och kostnadsförslag till dess nybyggnad å Riksgäldskontorets och Riksarkivets
tomter samt en del af Birger Jarls torg, ehuru komiterade ansett
»den enda fullt lämpliga plats i Stockholm för uppförandet af ett nytt
riksdagshus vore Helgeandsholmens vestra del, der en tillräckligt stor byggnad
skulle kunna anordnas, utan att skymma Kongl. slottet eller menligt
inverka på taflans dövhet, från hvilken sida man än betraktade dew>.
Alla de officiella utlåtanden, som före detta afgifvits, rörande bästa
platsen för ett nytt riksdagshus, hafva således, så vidt mig är bekant,
afsett Helgeandsholmen, och Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva, som
af föregående synes, jemväl ansett platsen synnerligen lämplig och tillräckligt
stor för inrymmande af Riksbanken och Riksgäldskontoret, och
det var endast uppfattningen att Riksdagen äfven önskade erhålla ett
alternativt förslag till riksdagshusets förläggande å Riddarholmen, som
föranledde förutnämnde komiterade att vid 1880 års riksdag framlägga
förslag till dess byggnad å Riksgäldskontorets och Riksarkivets tomter.
Förra Riksdagen har visserligen, med anledning af Riksgäldsfullrnäktiges
förslag om den vigtiga frågans uppskjutande till innevarande riksdag
för vidare utredning, förnyat sitt förra beslut, att plats för det nya
riksdagshuset skulle sökas »helst å Riddarholmen»; men att döma såväl
af Stats-Utskottets af Riksdagen godkända utlåtande som af diskussionen
i Keinrarne framgår alldeles tydligt, att orden »helst å Riddarholmen»
icke innefattade ovilkorlig föreskrift att ej, »vid fortsatt behandling af
denna fråga och en sorgfälligare pröfning än tiden medgifvit, äfven andra
lämpliga platser för ett nytt riksdagshus, än den af komiterade föreslagna,
vare sig å Riddarholmen eller utom denna holme, kunde komma
under öfvervägande».
Efter de utredningar, som förevarit rörande detta ärende såväl förut
som senast inom den nuvarande komitén, har jag för min del kommit
till den öfvertygelsen, att ingen bättre och lämpligare plats i Stockholm
gifves för ett nytt riksdagshus än Helgeandsholmen, och då platsen är
tillräckligt rymlig och ingen bättre lokal för en tillämnad ny riksbanksbyggnad
lärer kunna uppletas än å samma holme, anser jag jemväl
banken böra inrymmas under samma tak med riksdagshuset, hvarigenom
43
skulle vinnas högst betydligt minskad byggnadskostnad och bättre utseende,
än om tvenne skilda byggnader skulle uppföras på olika platser
i hufvudstaden.
Riksdags- och bankhuset skulle här komma att ligga i centern af
hufvudstaden, midt i dess lifligaste rörelse, men ändå tillräckligt skridt
derifrån och från eldfara genom o ingifvande vatten och den stora fria
plan, som skulle bildas mellan byggnaden och Norrbro; och om, som
det måste förutsättas, byggnaden uppföres med smak i monumental stil,
samt platsen ordnas derefter, skulle den otvifvelaktigt blifva en af de
vackraste någon hufvudstad kan uppvisa.
Jag medgifver gerna, att om riksdagshuset, såsom komiténs flertal
föreslagit, förlädes å Riddarholmen, och denna holme, så omfattande det
erfordras, afröjdes och planerades samt kajer och terrasser med balustrader
och trappor anlades på ett sätt, värdigt den monumentala byggnad,
som derå skulle uppföras, och med hvilken omgifningarne måste
ställas i harmoni, så skulle byggnaden, uppförd på en så framstående
plats, otvifvelaktigt komma att taga sig ståtligt ut sedd från Vasabron
och Mälaresidan, och ur denna synpunkt har jag ingenting att erinra
mot komiterades förslag; men ur andra synpunkter åter finnes deremot
efter min åsigt åtskilligt att anmärka mot den föreslagna platsen, såsom
bland annat:
att byggnaden icke skulle komma att ligga så centralt som å Helgeandsholmen,
och Riksbanken således icke kunna deruti inrymmas, hvarigenom
tvenne monumentala byggnader, en för Riksdagen och eu för
Riksbanken, måste uppföras. Kostnaderna skulle naturligtvis härigenom
högst betydligt ökas, måhända fördubblas, mot om eu gemensam byggnad
uppfördes, hvilket knappast kan ske på annan plats än Helgeandsholmen;
att
Herrar komiterade efter min åsigt beräknat utgifterna för förvärfvande
af plats för riksdagsbyggnaden å Riddarholmen alldeles för
lågt — då exempelvis Stockholms auktionskammare och pantlåneinrättning
med tillhörande tomter, upptagande en areal af öfver 39,000 qvadratfot,
utom byggnaderna, upptagits till det orimligt låga priset af något
öfver 5 kronor pr qvadratfot, ehuru Kongl. Öfverintendentsembetet ansett
de långt ifrån så välbelägna Norstedtska tomterna vara värda öfver
18 kronor pr qvadratfot.
Beräknas dessa stadens egendomar med dertill hörande tomter endast
till pris jemförlig! med de Norstedtska, skulle kostnaden för förvärfvandet
af plats till byggnaden å detta ställe ökas med minst 500,000
kronor; och om härtill lägges, att planeringen af grunden, jemte upp
-
44
förandet af den nödvändiga terrassen omkring byggnaden, äfven vid närmare
beräkning visat sig vara för lågt upptagen, att ingen kostnad upptagits
för trappor och balustrader, ej heller för den dyrbara kajen å
holmens norra sida, hvilken icke kan utföras under 200,000 kronor, och
som Stockholms stad knappast lärer befatta sig med, helst gatan utmed
riksdagshusets norra hörn endast skulle blifva cirka 30 fot bred, så kan
man anse för alldeles gifvet, att endast platsen för byggnaden, jemte terrass
och kajen utanför densamma, skulle uppgå till närmare 2V2 million kronor.
Och tager man slutligen i betraktande, att den tillämnade byggnaden,
uppförd med de dimensioner Arkitekten Dahls plan angifver, hvilka
komiterade ansett nödvändiga, och som icke kunna minskas, om ej utrymmet
inom kort skall blifva för trångt eller inredningen obeqväm,
skulle komma att ligga endast cirka 60 fot från Riksarkivet och Kongl.
Hofrättens hus, men ändå med sitt nordöstra hörn skjuta ut i vattnet
cirka 30 fot eller till nära midten af den befintliga badbassinen, hvarest
den sluttande och ojemna berggrunden ej anträffas förr än på till och
med 29 fots djup, samt att den ofvannämnda terrassen skulle komma
ännu 20 fot längre ut, och kajen ända ut med ytterkanten af bassinen,
så behöfver man visserligen icke vara ingeniör eller vattenbyggmästare
för att inse, att arbetena för bergets afjemnande på så stort vattendjup
och grundmurarnes uppförande från fasta bottnen måste ej allenast
ytterligare betydligt öka kostnaderna, utan jemväl svårigheterna att på
betryggande sätt uppföra dessa byggnader.
Då således riksdagshuset, äfven om det enligt komiterades förslag
till en del lägges ute i vattnet, med sin hufvudfasad åt Riddarholmen
skulle komma att ligga undanskymdt bakom Kongl. Hofrätten och Riksarkivet,
och, om det flyttades ur vattnet upp på land, kommer på ett
afstånd af endast cirka 30 fot från dessa byggnader, så måste desamma,
såsom äfven under öfverläggningen inom komitén erkändes, förr eller
senare undanrödjas, och komiténs förslag skulle sålunda, om det godkändes,
föranleda ett fullkomligt »täbelras» af alla de nu befintliga, för
det allmänna oumbärliga bj^ggnaderna å Riddarholmen norr om kyrkan,
jemte den bergiga och irreguliera holmens omplanering och ordnande,
hvilket allt naturligtvis måste förorsaka högst betydliga och på förhand
nästan oberäkneliga kostnader, oafsedt svårigheten att finna lämplig
plats för de byggnader, som. raserades, och de lokaler, som icke inrymdes
i det nuvarande riksdagshuset, sedan det nya en gång hunnit fullbordas.
Jag vill visserligen icke härmed hafva sagdt, att utgifterna skulle
öfverstiga landets krafter, eller att medel icke kunna anskaffas, tv sådana
kunna ju uttagas genom en ökad tilläggsbevillning under eu följd
45
af år; men om målet vida billigare kan vinnas, på sätt de fleste hittills
ansett bäst och lämpligast, synes mig detta sätt vara mest praktiskt och
böra föredragas.
Ehuru jag, såsom ofvan är anfördt, icke kan annat än erkänna det
storslagna i komiterades plan, kan jag således likväl icke förena mig
med komiténs flertal om att tillstyrka dess utförande, hufvudsakligen af
ofvan anförda skäl, och äfven med anledning af de stora svårigheter,
som skulle möta dess realiserande, hvilket, om också medel anvisades,
säkerligen länge skulle fördröja, om ej helt och hållet förhindra den
nödvändiga byggnadens uppförande. Och jag kan så mycket mindre
godkänna denna plan, i dess nuvarande form, som jag anser, att mera
omfattande beräkningar öfver alla de kostnader, som med dess utförande
kunna blifva en följd, bort göras, för att sätta Herrar Fullmäktige i
Riksgäldskontor! i tillfälle att åstadkomma den »belysning och utredning»
af frågan, som Riksdagen upprepade gånger önskat, och kunna
lemna anvisningar om hvilka verk och inrättningar af dem, som skulle
blifva husvilla, som efter det nya riksdagshusets fullbordande kunde inrymmas
i det nuvarande, huru denna byggnad skulle apteras för ändamålet
och kostnaderna derför, och hvar slutligen plats skulle erhållas
för de nya embets- och andra lokaler, som måste uppföras och kostnaderna
härför, o. s. v.
Om det nya riksdagshuset skulle förläggas å Helgeandsholmen, uppstå
visserligen ej obetydliga utgifter för förvärfvandet af erforderlig plats för
detsamma och holmens afröjning; men dels kunna kostnaderna här med
full säkerhet beräknas, sedan Kongl. Maj:t i nådigt bref af den 3 nästlidne
December uppgifvit en bestämd summa för uppförandet af ett nytt
fullständigt etablissement för Kongl. hofstallet och dertill hörande, dels
ock torde det väl med all säkerhet kunna förutsättas att, om staten bekostar
afröjningen af stallbyggnaderna, Stockholms kommun, med det
lifliga intresse, som vid flera tillfällen ådagalagts för förskönandet af
denna hufvudstadens vackraste plats, och på grund af det beslut, som
fattades 1874, i sin mån deltager i kostnaden härför medelst inlösen af
bazaren, byggnad af kajer och kostnadsfri upplåtelse af den staden tillhöriga
mark, som erfordras för det nya hofstallet, mot det att staden
erhåller dispositionsrätt öfver den stora fria planen mellan Norrbro och
det tillämnade nya riksdagshuset och rundelen vester om detsamma samt
blefve egare till kajerna omkring holmen; och jag antager så mycket säkrare
att staden ingår på ett sådant förslag, som Kongl. Maj:t i ofvannämnda
nådiga bref af den 3 December 1880 antyder någon afhandling
med vederbörande om statens åtagande i detta hänseende, på hvilken
46
Kong!. Maj:t derefter grundat sitt beslut rörande ordnande af Helgeandsholmen
och dess upplåtande delvis till staden och Riksbanken.
Är denna förutsättning rigtig, borde kostnaden för platsen till riksdagshuset
å Helgeandsholmen, om, som det väl får antagas, hinder från
Kongl. Maj:ts sida mot dess förläggande derstädes icke möta, inskränka
sig till:
den kostnadsersättning Kongl. Maj:t begärt för hofstallets flyttning och
kostnadsfritt afstående af Hans Maj:t Konungens enskilda
byggnader.......................................................................................... Kr. 1,200,000
hvarifrån bör afdragas de 800,000 kr., hvartill komiterade
uppskattat det nuvarande riksdagshusets värde och hvilket
belopp af komitén ansetts böra frånräknas kostnaden
för riksdagshusets förläggande å Riddarholmen ............... Kr. 800,000
o
Återstående kostnad Kr. 400,000
hvartill skulle komma värdet för Artilleriplanen, som komitén i kostnadsförslaget
till riksdagshusets förläggande å Helgeandsholmen upptagit till
950,700 kronor.
Då Artilleriplanen emellertid redan tillhör staten och således ingen
utbetalning för densamma kan ifrågakomma, förefaller det mig temligen
inkonseqvent och vilseledande, att för en plats, som staten redan eget''
och som icke representerar något penningevärde, emedan staten deraf
icke har någon inkomst, upptaga samma kostnad som för auktionskammarens
och pantlåneinrättningens tomt å Riddarholmen, hvilka måste inlösas,
om riksdagshuset skall förläggas å den plats komitén tillstyrkt; och
hvad beträffar de båda byggnader å Artilleriplanen, som måste undanrödjas
för hofstalletablissementet, så är af dessa som bekant det gamla artilleristallet
redan kasseradt och utrymdt, och hvad kronobageriet angår, vore
det säkert en ej obetydlig vinst för det allmänna, om denna statsaffär
öfverlemnades till den privata spekulationen.
Kostnaden för plats till det nya riksdagshuset, om det förlägges å
Helgeandsholmen, borde således blifva jemförelsevis billig och skulle
blifva ännu billigare, om Riksbanken förenades dermed, ty hvar än ett
riksdagshus eller bankhus skall läggas i Stockholm, blifver tomten alltid
dyrbar; och om man, att döma efter den storartade planen, får antaga
det meningen är att de nya stallbyggnaderna och boställslägenheterna å
Artilleriplanen, tillika med handstallet invid Kongl. slottet, skulle inrymma
allt hvad som erfordras för Kongl. hofstallet med tillhörande,
så torde möjligen någon eller några af öfriga Kongl. stallar och vagnbodar
i Stockholm blifva för detta ändamål umbärliga och kunna på
47
annat sätt användas för statens räkning, hvarigenom en ej obetydlig
minskning i kostnaden skulle uppkomma, enär, som bekant, dessa byggnader
upptaga åtskilliga välbelägna och mycket värdefulla tomter, såsom
å Blasieholmen qvarteret Sjöhästen o. s. v.
Såsom ofvan anförts, är min öfvertygelse att ingen bättre plats i
Stockholm gifves för det blifvande nya riksdagshuset och den ifrågasatta
nya Riksbanken än Helgeandsholmen, och för Stockholms stad måste det
vara af allra största vigt att få denna plats ordnad på ett tidsenligt och
platsen värdigt sätt. Och om dessa tre mäktiga intressen, Riksdagen,
Riksbanken och staden förenade sig, borde det väl ej vara omöjligt att
åstadkomma medel till Kongl. hofstallets undanflyttande, hvilket — såsom
framgår af ofvannämnda Kongl. bref af den 3 December •— är ett
oundgängligt vilkor för holmens ordnande; ty sker ej detta nu, utan
riksdagshuset uppföres på annan plats, och Riksdagen, såsom antagligt
är, icke ensamt för uppförande af en bankbyggnad anslår de medel, som
erfordras för hofstallets flyttning in. m., så torde man kunna taga för
alldeles gifvet att Helgeandsholmen, med sina nedrasade kajer, sina förfallna
byggnader, sina mindre välluktande upplag och skräp, trots H. Maj:t
Konungens upprepade gånger erbjudna skänk af sina enskilda fastigheter,
trots sundhetspolis och trots allmänna opinionen, får blifva hvad den af
ålder varit och hvad den är, eu skamfläck för hufvudstaden och hela
landet.
Vid alla de många förslag, som tid efter annan, bland annat af Tessin,
uppgjorts för Helgeandsholmens ordnande och förskönande, har man
tänkt sig platsen vesterut från Norrbro fri från byggnader, men en större
eller mindre byggnad uppförd å dess vestligaste del; och ur skönhetssynpunkt
synes det vara mera lämpligt att uppföra en stor än eu mindre
byggnad såväl för att undanskymma de oregelbundna och vanprydliga
byggnaderna på andra sidan holmen och vinna en vacker utslutning,
som ock för att minska den starka luftströmningen mellan saltsjön
och Mälaren, hvilken i synnerhet under vintertiden skulle blifva ytterst
obehaglig, om holmen lemnades öppen eller bebyggd med ett mindre,
lågt hus.
För min del har jag äfven tänkt mig platsen på detta sätt ordnad,
såsom bilagda plan närmare visar.
Enligt denna plan skulle, såsom i alla förslag tillämnats, det utskjutande
hörnet å holmens norra sida borttagas, så att södra och norra
sidorna blefve i det närmaste parallela, samt vestra delen afrundas genom
utfyllning i strömmen. A dennti sistnämnda del af holmen, så
långt tillbakadraget att Kongl. slottet icke skymdes, sedt från Gustaf
48
Adolfs torg, skulle det nya riksdagshuset och Riksbanken sammanbyggda
uppföras.
Platsen mellan byggnaden och Norrbro skulle afjemnas horisontel^
till samma höjd som den nya stallbron, och utmed dess båda sidor
emellan Norrbro och den fria platsen framför riksdagshuset anläggas
omkring 50 fot breda körvägar med den lutning af omkring 1 : 40, som
betingas af att körbanan å Norrbro ligger ungefär 5 fot högre än stallbron.
0
Åt södra och norra sidorna, i gränsen mellan körvägarne och den
jemna platsen framför riksdagshuset, samt å östra sidan utmed Norrbro,
anbringas balustrader, och från Norrbro, midt för den nya byggnaden
en bred trappa ned till denna plats. Genom en sådan anordning vinnes
beqväma vägar för åkande och gående, samt att byggnaden icke, såsom
komiterade antaga, borde se nedtryckt ut, ehuru clen skulle komma att
ligga något lägre än Norrbro.
Den stora fria platsen från Norrbro till nya riksdagshuset skulle
blifva öfver 100,000 qvadratfot eller större än Gustaf Adolfs torg, och
den horisontela planen framför huset inom balustraderna af 54,000 qvadratfots
yta skulle naturligtvis förskönas medelst planteringar samt eu
staty eller vattenkonst. Den afrundade platsen vester om riksdagshuset
har jag tänkt mig nedsänkt så, att den skulle komma att ligga cirka 5
å 6 fot öfver vattenytan i Mälaren samt förenas med den terrass, hvarå
byggnaden skulle resa sig medelst trappor, hvarigenom vunnes dels att
denna kaj blefve billigare i anläggning, dels att en grundvåning af arkader
kunde läggas under byggnaden åt denna sida, som skulle höja
utseendet och bereda värdefulla lokaler för åtskilliga ändamål, såsom
ett större aqvarium eller dylikt.
Jag vågar tro, att om den ärade komitén skulle komma i tillfälle
att från Vasabron betrakta Helgeandsholmen, efter det att ett nytt riksdagshus
derå uppförts i enlighet med ofvan framstälda plan, så skulle
den finna »ögat ej allenast tillfredsstäldt», utan måhända till och med
»tjusadt» vid åsynen af det verkligt »värdiga sätt, hvarpå holmen ordnats»,
och möjligen skulle tvenne af komitéledamöterna »i betraktande af taflans
skönhet» finna sig föranlåtna återgå till den af dem förut offentligt
uttalade åsigt att — Helgeandsholmen är bäst.
Hvad sjelfva byggnaden beträffar, har jag tänkt mig densamma i
likhet med det projekt Arkitekten Zettervall aflemnat, uppförd å en cirka
12 fot hög grundvåning, hvaruti en mängd brandfria lokaler för banken
skulle kunna inrymmas, såsom hvalf för plantsar och utländskt mynt,
kopparhvalf, hvalf för guld- och silfvermynt, hvalf för deposita, vexlings
-
49
lokal, arkiv, pappersmagasin, boställsrum för öfvervaktmästare in. fl. samt
äfven för Riksdagen, såsom bibliotek, tryckeriexpedition, telegraf, matlokal
och kafé, boställsrum för värd och uppbördsman o. s. v.
Den stora bankexpeditionslokalen, som beräknats blifva 100 fot lång,
50 fot bred och 30 fot hög, är för allmänhetens beqvämlighet afsedd att
läggas å nedra botten, men skulle till följd af rummets storlek sträcka
sig upp genom första våningen.
Jag har tänkt mig denna expedition (se planritningen) jemte de
lokaler, som böra finnas inom densamma, förlagd i byggnadens norra fasad
med särskilda in- och utgångar till och från densamma.
Uti första våningen, till hvilken en monumental trappa från torget
utanför skulle leda, vore meningen att, genom en vacker vestibul och
en med glas öfvertäckt gård bereda entré till Riksdagens båda samlingssalar
och till andra rum, som enligt uppgjordt program böra ligga på
samma botten som samlingsrummen.
Eu sådan omedelbart mellan båda Kamrarne belägen stor, ljus och
luftig sal, prydd exempelvis med eu vattenkonst, lefvande växter, statyer
o. s, v., som härigenom skulle vinnas, borde blifva en särdeles angenäm
samtalsplats för Kamrarnes ledamöter, och det sällskapslif och det tillfälle
till vänligt tankeutbyte, som genom en sådan anordning bereddes,
skulle säkert till det allmännas båtnad föranleda ett godt samarbete vid
behandlingen af de för landet vigtiga frågor, som af Kamrarne skola
afgöras.
I de tilläinnade tvenne öfvervåningarne skulle, utom det utrymme
samlingssalarna upptaga, plats finnas för Riksdagens Utskott samt andra
erforderliga lägenheter, och då byggnaden, på detta sätt utförd, utom
källare och arkaderna skulle i grundvåningen och tre öfvervåningar
erhålla en sammanlagd area af till och med 200,000 qvadratfot, så borde
ej allenast Riksdagens lokaler, som enligt komiténs program erfordra en
sammanlagd golfarea af 91,350 qvadratfot, och Riksbanken, utan jemväl
Riksgäldskontoret kunna i densamma inrymmas. Alla banklokaler i den
hvälfda grundvåningen skulle naturligtvis göras brandfria, och expeditionsrummen
kunde lätt genom brandmurar skyddas från eldfara och i öfrigt
helt och hållet isoleras från riksdagsafdelningen.
Skulle, mot förmodan, Stockholms stad icke vilja deltaga i de kostnader,
som uppkomma med anledning af Helgeandsholmens ordnande
och förskönande, och utgifterna för statsverket måhända anses allt för
höga, om staten ensamt skulle bekosta hofstallets flyttning, kajbyggnader,
inlösen af stadens mark å Artilleriplanen, holmens ordnande med mera,
gifves efter min åsigt ingen mera passande och mindre kostsam plats
50
att välja på för uppförande af ett nytt riksdagshus än norra ändan af
Carl XIII:s torg, der utrymme för ett sådant tinnes inom alléerna å den
planterade, nu gräsbevuxna fyrkanten mellan konstföreningens och Herr
Davidsons nya hus.
Denna plats, som på sin tid varit allvarsamt ifrågasatt till uppförandet
af Nationalmuseum, är äfven centralt och väl belägen för
ett riksdagshus. Den tillhör staten, är obebyggd och det enda som mot
densamma kan anmärkas är att grunden ej är så god som å Helgeandsholmen.
Denna olägenhet kan likväl afhjelpas medelst pålning, hvilken
enligt beräkning ej bör kosta mer än 250,000 kronor, för hvilket belopp
platsen således kan erhållas, och om, för konseqvensens skull, det nuvarande
riksdagshusets värde 800,000 kronor äfven vid detta förslag afdroges,
så skulle på enahanda grunder, som komiterade baserat sitt förslag
å Riddarholmen, uppstå ett öfverskott af 550,000 kronor, hvarmed
således byggnadskostnaden skulle minskas, om huset uppfördes å denna
plats.
Riksdagshuset, här uppfördt, skulle komma att ligga fritt på alla
sidor och med sin öfver 200 fot långa fasad taga sig ganska storartadt
ut samt bilda en vacker fond i den ändå tillräckligt rymliga »Kungsträdgården»,
i stället för de nuvarande irreguliera och i förhållande till
läget i allmänhet allt för anspråkslösa byggnaderna utmed torgets norra
sida, och slutligen skulle riksdagshuset komma på det vederbörliga afstånd
från Kongl. slottet, som komiténs flertal ansett vara önskvärdt.
På grund af hvad jag ofvan haft äran anföra får jag vördsammast
hemställa, att Herrar Fullmäktige behagade hos Riksdagen tillstyrka,
att det blifvande nya riksdagshuset förlägges å Helgeandsholmens vestligaste
del, ungefär så, som å bifogade plan finnes angifvet, samt att
Riksdagen anvisar dels 1,200,000 kronor till ett nytt fullständigt hofstalletablissement
samt till ett handstall vid Kongl. slottet, allt i enlighet
med Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 3 December 1880, dels ock 12,000
kronor till pris vid täflan om uppgörandet af fullständiga ritningar
och kostnadsförslag till ett riksdags- och bankhus å Helgeandsholmen
jemte holmens ordnande i öfrigt, under förutsättning och vilkor, att öfverenskommelse
kan träffas med Stockholms stadsfullmäktige att kommunen,
mot dispositionsrätt till den öppna plats, som skulle komma att
ligga mellan Norrbro och det nya riksdagshuset, samt den runda utfyllningen
vester om detsamma äfvensom eganderätt till kajen omkring
holmen, kostnadsfritt upplåter staden tillhörig mark, som erfordras för
det nya hofstalletablissementet å ''Artilleriplanen, inlöser bazaren samt
åtager sig kostnaderna för iståndsättande af holmens öppna platser och
51
gator samt stränder, der de af öppen plats eller gata mötas, allt enligt
nådigt faststäld plan, äfvensom förbinder sig att i all framtid underhålla
dessa kajer, gator och öppna platser samt belysa desamma.
Skulle en sådan öfverenskommelse med Stockholms kommun icke
kunna träffas, får jag föreslå, att Riksdagen måtte anvisa 15,000 kronor
till pris vid täflan om uppgörande af ritningar jemte kostnadsförslag
till uppförande af ett nytt riksdagshus, alternativt å norra ändan af
Carl XIII:s torg och norra ändan af Riddarholmen, med planer till holmens
och torgets ordnande i harmoni med byggnaderna, åtföljda af fullständiga
kostnadsberäkningar öfver alla de utgifter, som till följd af byggnadens
förläggande å dessa båda platser antagligen kunna uppkomma,
hvilka ritningar och förslag skola till näst sammanträdande Riksdag
aflemnas.
Stockholm den 7 Februari 1881.
C. Adelsköld.
5: o.
Reservation af Herr C. G. Hierta.
Då jag ej kunnat biträda flertalets beslut att till plats för anläggande
af ett nytt riksdagshus föreslå den norra delen af Riddarholmen,
får jag deremot afgifva följande reservation:
Enligt den af komiterade lemnade utredning skulle platsen för den
nya byggnaden kosta 2,285,000 kronor, då deruti inräknas hela köpeskillingen
för Norstedtska tomterna, hvilket påtagligen är rätt, då hela
området och derutöfver åtskillig utfyllning i sjön fordras för anordningarne,
och ej heller afdrag göres för värdet 800,000 kronor af det
sedermera till annat ändamål disponibla nuvarande riksdagshuset, hvilket
afdrag är öfverflödigt för jemförelsen, emedan detta är en tillgång, som
äfvenledes vid de af mig föreslagna alternativen kan beräknas med samma
summa. Vid ofvannämnda förslag är dock att märka, att, om Riksarkivets
och Hofrättens hus skulle förblifva orörda, komme det nya riksdagshuset
att stå bakom dessa snedt mot hvarandra stående hus, och
ingen annan uppfart till dess hufvudingång finnas, än den smala öppningen
emellan ofvannämnda båda hus. Att en sådan anordning vore
högst olämplig är lätt insedt, och en blick på den af komiterade framlagda
planritning af Riddarholmen med det föreslagna nya riksdagshuset
visar, att ovilkorligen Riksarkivets hus och den flygel af hofrättshuset,
52
som är närmast det nya riksdagshuset, möjligen till och med hela detta
hus, måste rifvas och platserna, der de stått, planeras och anordnas. Då
man beräknar värdet af de hus, som således måste borttagas, samt att
staden sannolikt fordrar några hundra tusen kronor mer än de af komiterade
beräknade 500,000 kronor för sin betydliga egendom, så synes
att kostnaden för endast tomtplats till det af komiterade föreslagna nya
riksdagshuset skulle måhända betydligt öfverstiga 3 millioner. Om den
på ritningen föreslagna platsen för byggnaden väljes, så fordras en dyrbar
utfyllning i det djupa vattnet, som dessutom måste lösas af staden,
hvilket allt torde komma att kosta bortåt 200,000 kronor, och om byggnaden
indrages så, att ingen eller obetydlig utfyllning fordras, kommer
den ända inpå hofrättshusets norra torn, till följd hvaraf hela detta
gamla minnesmärke måste borttagas, och kostnaden i förhållande dertill
höjas. Sjelfva byggnaden, på denna anspråksfulla plats lagd, torde ej
kunna byggas för så mycket under 3 millioner, att icke det hela komme
att uppgå till 6 millioner kronor. Uti en tid, då statsregleringspropositionen
talar om tilläggsbevillning såsom nödvändig, kan jag ej föreslå
Riksdagen en sådan extra utgift, äfven om summan kan fördelas på
några år.
Den till uppförande af ett nytt riksdagshus lämpligaste platsen
anser jag ännu vara Helgeandsholmens vestra ända, och får i detta afseende
instämma i den af Majoren Adelsköld afgifna reservation, så
mycket hellre, som genom hans förslag en ny, och så väl till läge som
anordning, lämplig lokal för Riksbanken på samma gång kunde erhållas
och derigenom den kostnad, som särskildt drabbar riksdagshusbyggnaden,
högst betydligt minskas.
Skulle dock denna plats af en eller annan orsak befinnas omöjlig,
så anser jag den plats, som föreslogs af de år 1879 tillsatta komiterade,
böra af Riksdagen antagas till plats för nytt riksdagshus. På denna
plats, upptagande endast de tomter, der Riksarkivets och Riksgäldskontorets
bus äro belägna, kan visserligen icke en så stor byggnad uppföras,
som den komiterade hafva tänkt sig uppförd på generalstabshusets
tomt och angränsande tomter, men der kan, enligt den ritning,
förstnämnde komiterade i Februari 1880 aflemnade till Fullmäktige i
Riksgäldskontoret, uppföras ett beqvämt och tillräckligt stort hus, som
till följd af sitt mindre anspråksfulla läge kan byggas med mindre lyx,
hvarigenom byggnadskostnaden ej obetydligt nedsättes. Den jemförande
tabell, som då af komiterade jemte ritningar aflemnades, visar att lokalerna
i allmänhet äro större än motsvarande lokaler voro uppgifna i det
program, som af Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämdes till efter
-
53
rättelse till den af 1872 års Riksdag beslutade täflan, och jag kali ej
finna, att förhållandena sedan dess förändrat sig så, att komiterade nu
haft skäl att så betydligt öka anspråken på utrymme, som de gjort
uti det program, som ligger till grund för den nya förslagseskissen. De
salar för Kamrarne, som förstnämnda ritning upptager, lemnar utrymme
för öfver 200 ledamöter i Första Kammaren och öfver 300 i den Andra,
med iakttagande deraf att hvarje ledamot sitter invid en gång. Detta
antal representanter är så stort, att det ej är sannolikt att Sveriges folkmängd
inom ett sekel med nuvarande beräkningsgrund fordrar flera,
och då den tiden kommer, är troligt att beräkningsgrunden ändras,
emedan allt för stora representativa församlingar äro olämpliga. I fall
tillfälligtvis än flera utskotts- eller andra lokaler än ofvannämnda ritning
upptager skulle fordras, så kunna sådana erhållas i nuvarande
riksdagshus, hvaraf synes att brist på utrymme genom detta förslags
antagande ej kan befaras. I öfrigt hänvisar jag till det utlåtande, som
1879 års komiterade afgaf till Herrar Fullmäktige.
Kostnaden för ett riksdagshus på denna plats är ock ganska måttlig.
Enligt komiterades beräkning är Riksgäldskontorets hus med tomt
värderadi till ....................................................................................... Kr. 245,000
och Riksarkivets .................................................... |
)) |
370,000 |
|
Summa |
Kr. |
615,000 |
|
hvarifrån afgår för materialier.......................... |
)) |
35,000 |
|
och således tomten kan värderas till ........... |
Kr. |
580,000 |
|
Kostnaden för sjelfva byggnaden är af 1879 års komiterade |
» |
1,350,000 |
|
så att det hela skulle kosta endast................. |
Kr. |
1,930,000 |
eller omkring en tredjedel af hvad det af komiterade föreslagna riksdagshuset
skulle kosta. Om man vid detta förslag skulle afdraga värdet af
det gamla riksdagshuset med 800,000 kronor (likasom komiterade gjort
vid sitt förslag), så reduceras kostnaden till Kr. 1,130,000. Till kostnaden
kommer dock komplettering af inventarier, med en af 1879 års
komiterade beräknad kostnad af Kr. 128,758: 60, men motsvarande kostnad
vid nu af komiterade framstälda förslag komme troligen ej att
stanna vid dubbla denna summa. På frågan bör ock inverka, att detta
förslag sannolikt kan fullbordas på 2 å 3 års kortare tid än det af
komiterades flertal omfattade.
Stockholm den 4 Februari 1881.
C. G. Hiertä.
54
Komiterade för nytt riksdagshus hafva, efter granskning af äldre
program för riksdagshusets inredning, funnit följande qvadratytor
för de olika lokalerna erforderliga:
Qvadratfot
circa.
Första Kammarens sessionssal bör rymma 200 ledamöter; bänkarne,
eller stolarne, placeras så, att hvar ledamot kommer
till sin plats från en gång i radiens rigtning. Mer än två
ledamöter kunna således ej sitta i bredd. Antages att
härför erfordras en qvadratyta af omkring .............................. 4,600.
Första Kammarens läktare skulle sträcka sig öfver det galleri,
som anses böra löpa utmed salens periferi och vara delad
i tre delar, nemligen en del för publiken, en del för Medkammarens
ledamöter och diplomater samt en del för tidningsreferenter.
Den beräknas få en area af circa............... 1,200.
Första Kammarens kapprum bestämdes till..................... 1,200 ä 1,300.
l):o d:o kanslilokal, bestående af kapprum, 3 arbets
och
ett sekreterarerum samt ett arkiv ....................................... 2,500.
Talmansrum, tvenne rum, ett mindre och ett större, som äfven
kan tjena till talmanskonferens .................................................. 600.
Andra Kammarens sessionsrum, bör rymma 300 ledamöter under
i öfrigt samma förhållanden som för Första Kammarens ... 6,500.
Andra Kammarens läktare antages till ............................................... 1,500.
D:o d:o kapprum, som kan delas genom pelare ......... 2,000.
D:o d:o kanslilokal lika med Första Kammarens, hvad
rummens antal beträffar............................. 3,000.
F>:o (ko talmansrum lika med Första Kammarens...... 600.
Statsrådens rum ................... 300.
Konstitutions-Utskottet: en sessionssal, ett kapp- och vaktmästarrum,
tre kansli- och afdelningsrum ............................................. 2,000.
Transport qvadratfot 26,100.
55
Qvadratfot
circa.
Transport qvadratfot
Stats-Utskottet: en sessionssal, ett kapp- och vaktmästarrum, fyra
kansli- och afdelningsrum..................................................................
Bevillning,?-Utskottet: en sessionssal, ett kapprum och tre afdelningsrum
................................................................................................
Lag-Utskottet lika med föregående .........................................................
Särskilda Utskott, för sig belägna, 2 större lägenheter inom
kapprum....................................................................................... 2,000
Tillfälliga Utskott, 8 mindre lägenheter inom kapprum ... 3,600
Klubbar och samtalsrum ansågos böra vara gemensamma för båda
Kamrarne; centralt beläget skulle finnas ett rum om circa
2,400 qvadratfots golfyta, ett tidningsrum om 600 å 800
qvadratfots yta samt dessutom flera smårum; det hela ansågs
böra hålla en golfyta af.........................................................
Tryckeriexpeditionen, ett större, 3 å 4 mindre rum samt vaktmästarrum
.............................................................................. 1,800 å
Bibliotek, som kan förses med gallerier, minst................................
Bibliotekariens bostad, tvenne rum .......................................................
Telegraf- jemte telefonrum ........................................................................
Matlokal jemte kafé.......................................................................................
Värdens bostad, 5 å 6 rum och kök ...................................................
Justitieombudsmannen anses ej behöfva lokal i byggnaden.
Riksdagstryck, om plats kan beredas....................................... 3,500.
Bostad för en eldare......................................................... 400
en portvakt ................................................... 400
en gårdsdräng................................................ 400
en vaktmästare ............................................. 600 omkring
D:o för restauratören...............................................
D:o för betjeningen till kafé och matservering.
Nedannämnda lokaler upptagas till högsta förut föreslagna golfytor:
Trappor
och förstugor ......................................................... 13,400 fot
Closet- och toilettrum............................................................ 900 »
Källare.......................................................................................... 12,000 »
Passager och förvaringsrum
1,500 »
26,100.
3,800.
2,000.
2,000.
5,600.
6,000.
2,000.
5.000.
600.
600.
4.000.
2,500.
1,800.
750.
800.
27,800.
Summa qvadratfot 91,350.
56
Följande beräkningar är o af undertecknad uppgjorda i samråd med
Herr Byggmästaren Thavenius:
Sammanlagda golfytan i hela huset, om man fråndrager källarne, utgör
91,350 — 12,000 =............................................................... 79,350 qv.-fot.
Om man antager att byggnaden uppföres i tre våningar,
får man för de två öfre våningarne tillägga salarnes
area eller 2 X (4,600 + 6,500)............................................. 22,200 »
samt för trappor och förstugor, som gå genom två våningar,
2 X 3,250..................................................................... 6,500 »
Summa area för tre våningar 108,050 qv.-fot.
Fördelas denna golfyta lika på tre bottnar, kommer på
hvardera................................................................................... 36,017 »
Härtill lägges för murarne 20 procent af golfytan......... 7,204 »
samt för gårdar ..................... 5,000 »
Då hela byggnadens area blifver 48,221 qv.-fot.
Jemnas byggnadens area utom gårdar till 43,000 qvadratfot och höjden
antages till 60 fot, från marken till taklistens öfre kant, får man en
kubikmassa af ....................................................................... 2,580,000 k.-fot.
Kostnadsberäkning grundad på förut uppgjorda förslag, som här nedan
finnas sammanförda och hvaraf framgår:
Att en byggnad, som skall hafva monumental karakter och i det inre
förses med gedigen inredning, ej bör beräknas lägre än till 75 öre
per kubikfot af hela byggnaden öfver marken, utom vattentaken.
För 2,580,000 kubikfot gör detta å 75 öre............ 1,935,000 kronor.
Skulle byggnaden uppföras af dyrbara materialier och få än rikare
ornering, måste beräknas 1 krona per kubikfot, då kostnaden för
2,580,000 kubikfot å 1 krona gör.............................. 2,580,000 kronor.
I dessa pris inräknas allt arbete under sjelfva byggnaden,
intet arbete utom grundmurarne för terrasser och dylikt.
men
57
Jemförelse mellan de hittills uppgjorda kostnadsförslag en, för att utröna
byggnadskostnaden för ett nytt riksdagshus, hvars kubikmassa är känd.
Härvid erinras, att Arkitekten Zettervalls första alternativ och Arkitekten
Lindströms projekt omfatta äfven Riksbank och Riksgäldskontor, samt att
Lindströms förslag var för lågt beräknadt eller till 40 öre kubikfoten, då
det sannolikt ej kunnat uppföras under 65 öre foten. Felräkningen belöper
sig på omkring 940,000 kronor.
Tomt- |
Gårdar. |
Bebyggd |
Kubikfot. |
Kronor i |
Pris per |
Reducerad kostnad |
||
area. |
area. |
förslaget. |
Total. |
per k.-fot. |
||||
Zettervalls första alter-nativ ........................ Zettervalls andra alter- |
57,548 |
2,513 |
55,035 |
3,364,717 |
3,500,000 |
1,04 |
— |
— |
nativ........................ |
50,205 |
3,136 |
47,069 |
2,949,980 |
3,160,000 |
1,06 |
— |
— |
Lindströms förslag ...... |
69,313 |
2,300 |
67,013 |
3,710,000 |
1,470,921 |
0,4 0 |
241,500 |
0,6 5 |
Jacobsons nya del ...... |
1,193,145 |
850,000 |
0,7 1 |
— |
— |
|||
Dahls förslag 1879 ...... |
35,882 |
1,775 |
34,107 |
2,160,694 |
1,350,000 |
0,64 |
— |
— |
Då man af byggnadens |
||||||||
kubikmassa vill sluta |
||||||||
räkningar .............. Det högsta som anses |
48,000 |
5,000 |
43,000 |
2,580,000 |
1,935,500 |
0,7 5 |
— |
— |
kunna ifrågakomma |
48,000 |
5,000 |
43,000 |
2,580,000 |
2,580,000 |
1,00 |
_ |
I dessa pris ingå ej möbler eller öfrig lös inredning.
Stockholm i Januari 1881.
F. G. A. Dahl.
8
KARTA
qJ LI/CJ^.^XjXÄIoX Wtto
r kxx 11
Projekt till förläggande af Nytt Riksdagshus
pa Riddarholraens Norra del, alternativ J\§ 3.
Ö-o/Ié
a it 11 o f n iI i
LXitivien
ioo
soo
300
•8-ÖÅe t
KARTA ÖFVER RIDDARH0 LM EN.
Statens blyg under.
(\vN5''x^:0^I
S t a, dens d°
Enskild egendom-.
S3ÖS MALAUE^
3 alternativer för Riksdagshusets placerande å
Riddarholmen. Arean inom de prickade(--------------)
linierna är för alla tre 48000 qvadratrot.
&IXcmAcl-x/Fuo\/vvus fia_mn e/w
Ni’fl
4 l t .MSIIII
i
ö-t>X&xy.
-i—i-1—L_
200
JTa*.
—
efta mt-x''■
W/fm
mm
%''//,iW/Ii
/////////i
wm
S lotte t
niiwiiiiiiiiiiiin
utmärker HofätaUjets byggnader
v7777777777777TT,
__
H Mit Konungens enslälda egendomar
- ~ -
ll
1lösören
Karta öfver Helge and sholmeJ''
Mynt
Gustaf Ad. t or é.
palats
dnancl
Helgeandsholm
mde .der
Plit oi
B AN K
Riksdagshus
O C H
ow o w
L.M l ^
Llttll
U t ■'' t
pal o.!
1''
-a—
A£äA rpA
t aGti3 i i
S A \ V
O \v
Sen.jtaUitJi.År.st
300 i,oo fbt
-J_____i