Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 53.
1
N:o 53.
Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1881, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om rätt för enskilda jernvägsbolag
till samtrafik med stambanorna utan särskild
ersättning.
(R. A.)
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 51) har Herr N. J. Boström — med uppgift, att Styrelsen
för statens jernvägstrafik, i afsigt dels att bringa de enskilda
jernvägarne till en trafiktaxa lika med statens, dels ock att fordra en
högre afgift af de enskilda jernvägarne för samtrafiken och göromålens
bestridande å föreningsstationen, uppsagt alla med de enskilda jernvägsbolag
uppgjorda kontrakt om samtrafik, och enär statens jernvägstrafiktaxa
innehölle oegentligheter samt statens jernvägstrafik i tillförandet
af passagerare och gods från de enskilda banorna till statsbanorna
åtnjöte ersättning för samtrafikens besörjande — föreslagit,
att de enskilda jernvägsbolag, hvilka med ändpunkt sammanslöte sig
till stambanorna, måtte tillåtas samtrafik med dem samt att vid föreningspunkten
få såväl stationsgöromålen som expeditionen i öfrigt af
statens tjenstemän utan ersättning besörjd.
Den af ofvannämnde motionär sålunda förebragta fråga om samtrafik
mellan statens och enskilda jern vägar har redan tillförene gjorts
till föremål för Riksdagens uppmärksamhet. Vid 1876 års riksdag
väcktes ett förslag, liknande det af Herr Boström nu framlagda. I
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 4. Samt. 1 Afd. 31 Höft. 1
2
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 53.
sitt deröfver afgifna Utlutande (Nio 46) anförde 18<6 ms Stats-Utskott,
att visserligen åtskilliga bibanor tillförde statsbanorna ökad trafik, men
att å andra sidan sådana funnes, Indika täflade med statsbanorna, äfvensom
sådana, hvilka hade eu särskild lokaltrafik, oberoende af statsbanans;
att derjemte de enskilda banorna erhölle en betydlig trafik
från statsbanorna, i följd hvaraf den fördel, som dessa senare af de
förra kunde erhålla, ej i och för sig påkallade befrielse från förvaltningsbidrag;
att dessa bidrag utgjorde en till beloppet ganska billigersättning
för arbete, som statens jernvägspersonal åt de enskilda bolagen
utförde, bestående i åtskillig bokföring, emottagande af gods,
biljettförsäljning, ordnande och afsändande af tåg, omlastning, varutransport
och dylikt; samt att en eftergift af berörda förvaltningsbidrag
så mycket mindre syntes böra medgifvas som statens jernvägstrafik
borde skötas såsom eu affär för sig, utan afseende på det understöd,
staten kunde vara benägen att bevilja de enskilda bolagen. Pa
dessa med flera skäl afslog 1876 ars Riksdag det da väckta förslag,
att Riksdagen måtte medgifva att enskilda jernvägsbolag finge utan
ersättning ansluta sig till och ingå på statens jernvägar.
Sedan härefter Riksdagens år 1879 församlade Revisorer i sin berättelse
angående statsverket fäst uppmärksamheten på frågan om
enskilda jernvägsbolags samtrafik med statens jernvägar samt dervid
uttryckt den mening, att äfven de jernvägsbolag, som då ännu vore befriade
från förvaltningsbidrags erläggande, borde utgifva sådant, afgaf
jernvägstrafikstyrelsen häröfver underdånigt utlåtande, deri framhölls,
bland annat, att berörda fråga icke voro eu sådan, som af staten ensam
kunde eller borde afgöras. Betraktade man densamma rätt, så maste
erkännas, att staten i sjelfva verket endast vore den ena parten, hvilken
hade till uppgift att söka träffa eu öfverenskommelse med den
andra, d. v. s. den främmande jernvägen. Denna senare hade då att
öfverväga, hvilket för honom vore fördelaktigare, att betala det pris
staten begärde, eller anordna eu sjelfständig station vid föreningspunkten.
Det läte tänka sig, att detta senare alternativ valdes af den
främmande jernvägen, och det vore obestridligt, att staten bolde i det
längsta söka förekomma en sådan eventualitet, hvilken icke vore önskvärd
för någondera parten och utgjorde en olägenhet för den trafikerande
allmänheten.
Efter det Revisorernes omförmälda framställning af sistlidne ars
Riksdag tagits under öfvervägande, förklarade Riksdagen, i underdånig
skrifvelse den 11 Maj 1880 (N:o 38), sig visserligen icke förbise de af
trafikstyrelsen påpekade svårigheter vid beräkningen af de afgifter,
som borde af enskilde jernvägar erläggas för deras samtrafik å statens;
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 53.
3
dock förestälde sig Riksdagen, att större öfverensstämmelse härutinnan
möjligen kunde åvägabringas, helst förändrade förhållanden torde hafva
inträffat, som syntes föranleda dertill, att jernvägsbolag, hvilka dittills
varit helt och hållet befriade från afgifter, billigtvis torde böra tillförbindas
att erlägga sådana. På grund häraf hemstälde Riksdagen i
nyssnämnda underdåniga skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, huruvida icke, allt eftersom gällande kontrakter sådant
medgåfve, större öfverensstämmelse i afseende å de afgifter, som af
enskilde jernvägsbolag erlades för samtrafiken å statens jernvägar,
kunde åvägabringas, och jemväl huruvida icke de jernvägsbolag, som
då vore från erläggande af förvaltningsbidrag befriade, kunde tillförbindas
att sådant efter i allmänhet gällande grunder utgifva.
Utskottet har från Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik
erhållit en uppgift öfver de förvaltningsbidrag, de enskilda jernvägsbolagen
för samtrafik med statsbanorna erlägga, varande denna uppgift,
som jemväl utvisar, hvilka bolag äro från förvaltningsbidrag fria,
af följande innehåll:
4,800 kronor per år.
[4,800 „ „ „ jemte halfva
[kostnaden för rangeringsstationen
[Olskroken.
1,080 kronor per år som lön åt
en bokhållare å godsexpeditionen.
; Aflöning till 2 stationskarlar; kostnaden
lör den omlastning, som ej
af 2 stationskarlar medhinnes.
/Ingen afgift, på grund af Kongl.
\brefvet
2,400 kronor per år.
2,400 kronor per år.
(1,500 kronor per fir och halfva
J kostnaden för den personal, som
j användes i och för godSets omllastning.
9,000 kronor per år.
Ingen afgift för föreningsstationen.
Staten besörjer trafiken mot 7,50
kronor per lokomotivmil; 30 öre
per vagnmil; 5 procent till lokomotivmilen
för vagnvexling. Se
.Kongl. brefven 4|0 74 och 22[3 80.
“Bergslagernas jernvägar
D:o D:o
Borås jernväg (se U. Y. H. J.)
Christianstad—Hessleholms jernväg
Glefle—Dala jernväg...............
Helsingborg—Hessleholms jernväg
Hjo—Stenstorps jernväg .........
Köping— Hult jernväg..........
Krylbo — Norbergs jernväg ......
Kihl
Göteborg
Herrljunga
Hessleholm
Storvik
Hessleholm
Stenstorp
Örebro
Krylbo
4
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 53.
Karlshamn—Vislanda jernväg......
Landskrona och Helsingborgs jernvägar
.......................
Lidköping—Skara—Stenstorps
jernväg ....................
Lund—Trelleborgs jernväg .....
Mariestad—Moholms jernväg......
Norska jernvägarne...............
Nora—Karlskoga jernväg........
Norsholm—Vestervik—Hultsfreds
jernväg...... ...............
Näs—Morshyttan jernväg .........
Nässjö—Oskarshamns jernväg.....
Oxelösund—Flen—Vestmanlands
jernväg ....................
Pålsboda—Finspongs jernväg ......
D:o D:o
Sala—Tillberga jernväg............
Stockholm—V esterås—Bergslagens
jernväg .....................
Söderhamns jernväg...............
Upsala — Gefie jernväg ............
Upsala —Lenna jernväg............
Uddevalla—Venersborg— Herrljunga
jernväg....................
Ulricehamn - Vartofta jernväg......
Yexiö—Ålfvesta jernväg ........
Vadstena—Fogelsta jernväg.........
Yikern—Möckeln jernväg .........
Vislanda—Bolmen jernväg.........
Ystad—Eslöf jernväg ............
Östra Yermlands jernväg ........
Vislanda
2,800 kronor per år; halfva omlastningskostnaden.
Eslöf
Stenstorp
Lund
Moholm
Charlottenberg
Karlskoga
Norsholm
Morshyttan
Nässjö
2,100 kronor per år.
[1,500 „ „ „ jemte halfva
i kostnaden för den extrapersonal,
(som användes vid omlastningen.
2,400 kronor per år.
[1,200 „ „ „ jemte halfva
i kostnaden för den extra personal,
(som användes vid omlastningen.
Halfva kostnaden för Charlottenbergs
station.
Ingen afgift på grund af Kong!
brefvet den 27 Juni 1873.
1,500 kronor per år och halfva
omlastningskostnaden.
600 kronor per år.
lingen afgift på grund af Kongl.
jBrefvet den 1 Juni 1872.
Flen
Pålsboda
Eksund
Sala
/Stockholm Ctr.
/och Norra
Kilafors N.
Upsala
D:o
Herr ljunga
Vartofta
Ålfvesta
Fogelsta
Degerfors
Vislanda
Eslöf
Kristinehamn
2,400 kronor per år.
J2,800 „ „ „ och halfvaom
\lastningskostnaden.
[600 kronor per år; omlastnings]
kostnaden för det, som ej med(hinnes
af stationspersonalen.
2,400 kronor per år.
}l7,000 „ » .
[400 kronor i månaden under den
\tid trafik eger rum.
3,000 kronor per år.
1,500 , . „
Ingår i Boråsbanans ersättning.
1,500 kronor per år; halfva omlastningskostnaden.
[Ingen afgift för föreningsstationen.
J Staten besörjer trafiken mot 4
kronor per lokomotivmil och 30
öre per vagnmil.
(600 kronor per år jemte halfva
jkostnaden för den extrapersonal,
''som användes vid omlastningen.
1,000 kronor per år.
jl,000 „ „ „ halfva om
\lastningskostnaden.
2,100 kronor per år.
6,000 kronor per år.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 53.
5
Af ofvaustående redogörelse för ifrågavarande ärendes föregående
behandling torde framgå, att den af Herr Boström i förevarande motion
väckta fråga är ganska invecklad samt att densamma redan är, om
ock i en annan rigtning än motionären afsett, af sistlidne års Riksdag
gjord till föremål för Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.
Vid sådant förhållande och då, såsom Utskottet har sig bekant,
ordnandet af samtrafiken mellan statens och enskildes jernvägar för
närvarande är under vederbörande myndighets handläggning och samtliga
kontrakt om samtrafik blifvit af jernvägstrafikstyrelsen uppsagda,
har Utskottet ej ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, beträffande
ifrågavavarande, jernvägstrafiken rörande förvaltningsdetalj nu fatta
något beslut, utan hemställer Utskottet,
att Herr Boströms förevarande motion må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 4 April 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
Herr O. B. Olsson har begärt få antecknadt, att han i Utskottet
icke deltagit i behandlingen af ärendet.