Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
1
N:o 26.
Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1881, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Mag:ts proposition, angående upplåtelse
till Malmö stad af ett landsstatsembetshuset derstädes
såsom gårdsjord anslaget jordområde.
(I. A.)
Enligt hvad af förestående till Eiksdagen den 4 sistlidne månad aflåtna
nådiga proposition (Ko 11) inhemtas, har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Malmölius län i skrifvelse till Kammarkollegium den 12 April
1879, med förmälan att till landskansli- och landskontorshusen i Malmö vore
såsom gårdsjord anslagna två tunnland af stadens mark, samt att afkomsten
af dessa två tunnland till den 1 Oktober 1863 tillgodonjutits af landssekreteraren
och landskamreraren, mot skyldighet för dem att bekosta renhållningen
vid landsstatsbyggnaden, men från nämnda tid redovisats i räkning
med Ofverintendentsembetet, som dermed bestridt kostnaden för renhållningen
och erlagt de byggnaden påförda kommunalutskyider, ifrågasatt, huruvida
icke omförmälda gårdsj ordar, hvilka vore utarrenderade med tre månaders
uppsägningstid, borde vara underkastade enahanda förvaltning som statsverkets
öfriga fastigheter. Da de för städerna i allmänhet gällande privilegier
lägga hinder i vägen för oinskränkt dispositionsrätt till stadens jord, hade
Kammarkollegium infordrat yttrande från såväl stadsfullmäktige som’magistraten
i Malmö, huruvida de hade något att erinra mot ifrågavarande jordars
disponerande för statsverkets räkning; och hade stadsfullmäktige till svar härå
anfört, att dylika jordar, hvilka förut varit stadens samfälda egendom, innan
de fördelades på tomterna, enligt Kongl. resolutionen den 21 Maj 1781 alBih.
till Bilcsd. Frot. 1881. 4 Sami. 1 Afä. 17 Eäft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
drig finge skiljas från gårdarne, utan ständigt skulle vara med dem förenade,
men att Kongl. Maj:t pa derom af stadsfullmäktige gjorda ansökningar medgifyit,
dels den 2 November 1877 att gårdsjordarne till staden tillhöriga
tomter, som försåldes, finge från tomterna afskiljas och åt staden bibehållas,
dels ock den 17 Januari 1879 att stadsfullmäktige skulle ega att i de fall,
då de pröfvade sådant vara för något stadens allmänna ändamål erforderligt,
åt staden förvärfva enskilde tillhöriga gårdsj ordar utan samband med de tomter,
hvartill jordarne hörde. Under åberopande deraf att, enligt hvad stadsfullmäktige
sålunda anfört, nu ifrågavarande gårdsj ordar icke syntes kunna
utan samband med tomterna fritt disponeras på annat sätt än att de af
staden öfvertoges, hade stadsfullmäktige, hvilka ansett det vara för staden
fördelaktigt att komma i besittning af berörda jordar, som gränsade till staden
förut tillhörig jord af enahanda natur, erbjudit sig att inlösa desamma
antingen efter det å jordarne senast bestämda taxeringsvärde eller ock för det
pris, hvarom öfverenskommelse kunde träffas; och hade jemväl magistraten hemstält,
att ifrågavarande jordar måtte få från tomterna skiljas och åt staden
förvärfvas. Med öfverlemnande af nyssnämnda jemte öfriga ärendet rörande
handlingar hade Kammarkollegium i skrifvelse den 2 Juni 1880 meddelat,
att nuvarande arrendet för ifrågavarande två tunnland jord utginge med 40
centner hö, motsvarande enligt 1879 års markegångspris 100 kronor, samt
att 1878 års taxeringsvärde å jordarne uppginge till 1,600 kronor; och hade
Kollegium, enär det icke kunde vara med statsverkets fördel förenligt att för
dess räkning utarrendera dessa små lägenheter, hvilkas bibehållande åt kronan
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke ansett af någon känd anledning
påkallas, men lägenheternas försäljande å offentlig auktion vore stridande mot
såväl städernas privilegier i allmänhet som ock de af stadsfullmäktige åberopade
Kongl. beslut, hemstält, att ifrågavarande jordar måtte till Malmö
stad öfverlåtas mot lösen, som borde bestämmas i enlighet med de i Kongl.
förordningen om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April
1866 bestämda grunder. På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit
har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, dels att ifrågavarande, till landskansli-
och landskontorshusen i Malmö anslagna två tunnland jord måtte derifrån
få afsöndras och till Malmö stad öfverlåtas, mot vilkor att staden vid
tillträdet af jorden derför till kronan erlade lösen med det belopp, hvartill
densamma efter uppskattning, i den ordning Kongl. förordningen den 14 April
1866 stadgade kunde varda bestämd, dels ock, att nämnda löseskilling måtte
användas på enahanda sätt, som vore föreskrifvet i afseende å medel, som
inflöte vid försäljning af mindre kronolägenheter i öfverensstämmelse med Kongl.
brefvet den 29 Maj 1874.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
3
På grund af erhållen remisss har Stats-Utskottet detta ärende till behandling
förehaft; och får Utskottet, efter tagen del af de till ärendet hörande
handlingar, hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i förevarande
afseende täckts föreslå.
Stockholm den 3 Mars 1881.
På Stats-Utskottets vägnar:
E. KEY.
N:o 27.
Ank. till Riksd. Kansli den 3 Mars 1881, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition, angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Styrestad
A:o 1 i Östergötlands län samt Alnarps kungsgård och
indragna militiebostället Husie N:is 3 och 4 i Malmöhus
län.
(I. A.)
Uti förenämnda, till Riksdagen den 4 Februari aflåtna nådiga proposition
(N:o 12) är omförmäldt:
att Styrestads församling inom Östergötlands län i en af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i länet till Kongl. Maj:t öfverlemnad ansökning, med
bifogande af vid kyrkostämmor den 29 Oktober 1875 och den 10 November