Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

\T:o 17.

Ank. till Riksd. Kansli (ten 24 Febr. 1881, kl. P» e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga proposition om ändring
i bestämmelserna angående bildandet af reparationsfonden för
Hjelpare kanal- och slussverk.

(K. A.)

Då vid 1828—1830 års riksdag Rikets Ständer beviljade afskrifning af de
från Banken och Riksgäldskontoret till ett sammanräknadt belopp af 730,000
riksdaler banko utlemnade lånebidrag till Hjelmare kanal- och slussverks, nybyggnad,
förordande Rikets Ständer, såsom vilkor för denna afskrifning, att en summa
af 15,000 riksdaler samma mynt borde till fond för kanalens framtida underhåll
alsättas, hvarefter Rikets Ständer vid 1834 års riksdag medgåfvo, att denna fond
finge till Riksgäldskontoret före år 1840 aflemna3 uti en, å Hjelmare kanal- och
slussverks bolags vägnar, af bolagets direktion utgifven och i bolagets fastigheter
stora Vallby och Oppeby intecknad skuldförbindelse å förutnämnda belopp med
derå löpande fem procent årlig ränta.

Hjelmare kanaldirektion iugaf derefter till fullmäktige i Riksgäldskontoret
en den 30 December 1840 upprättad, för en tidrymd af 100 år beräknad och i
75 särskilda perioder eller serier indelad samt på nämnda skuldförbindelses förräntning
efter 5 procent grundad plan för reparationsfondens bildande, enligt
hvilken denna, så vida icke inträffande olyckshändelser eller andra tillfälligheter
föranledde ett oundvikligt tillitande af densamma, skulle vid 1939 års slut uppgå
till mer än två millioner riksdaler banko och, äfven om nedsättning i den till 5
procent beräknade räntan framdeles måste medgifvas, likväl då utgöra ett så be -

3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 17.

tydligt, belopp, att densamma borde icke allenast öfverstiga den kostnad, som
kunde erfordras till ombyggandet af slussar och andra byggnader samt sjelfva
kanalens förbättring, då dessa arbeten, i följd af tidens åverkan, måste företagas,
utan äfven bereda tillgångar till andra för allmänheten önskvärda åtgärder och
nyttiga företag.

Sedan denna plan af Fullmäktige, som i hufvudsak tillstyrkte bifall till
densamma, öfverlemnats till Rikets vid 1840—1841 års riksdag församlade Ständers
Stats-Utskott, samt Rikets Ständer, med bifall till Stats-Utskottets den 30 Mars
1341 afgifna Utlåtande (N:o 484), fattat beslut i ämnet, blef den 12 Januari 1852
reglemente för utlåningen af fondens medel faststäldt af Kongl. Maj:t, som deri
stadgade, dels att direktionen egde att vid utlåningen antaga såsom säkerhet,
utom inteckningar i brandförsäkrade fastigheter inom Stockholm samt i jordegendom
på landet och i stadsjord, jemväl Hjelmare kanal-aktier och obligationer af
Riksbanken, Riksgäldskontor, arméns ackordsamorteringsfond, nya Trollhätte
kanalbolag, Stockholms stads drätselkommission, bruksegax^es hypotekskassa samt
andra sådana svenska hypoteksföreningar, som redan vore eller kunde blifva bildade;
dels att räntefoten tills vidare icke finge vid sådan utlåning understiga 5
procent; dels att de lån, som mot hypotek af omförmälda obligationer meddelades,
icke finge öfverstiga 90 procent af de hypotiserade obligationernas kapitalbelopp,
så framt obligationerna vore förskrifna med lägre ränta än 5 procent; och dels
att berörda slags obligationer kunde för fondens räkning inköpas under vilkor
likaledes, att räntan å desamma tills vidare icke uuderstege fem procent.

Uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift har emellertid Hjelmare kanaldirektion
andragit: att direktionen, hellre än att utlåna reparationsfondens medel mot
sådan säkerhet, som i ofvan omförmälda reglemente förmäles, begagnat sin rätt
att för fondens räkning inköpa allmänna hypoteksbankens 5 procent-obligationer,
hvaraf i Riksgäldskontoret vore deponerade, utom 24,000 kronor i obligationer af
Mars månad 1877, jemväl 58,000 kronor af den 15 Januari och 57,500 kronor af
den 15 Juli 1864, 1869 och 1871, hvilka sistnämnda belopp, utgörande tillhopa
115,500 kronor, uppsagts att nämnde dagar innevarande år inlösas eller utbytas
mot andra hypoteksbankens med allenast J1/* procent ränta löpande obligationer;
att emellertid, då Rikets Ständers förberörda beslut vid 1841 års riksdag ej mindre
än Kongl. Maj:ts nådiga utlåningsreglemeute förutsatte, att fondens medel skulle
tills vidare förräntas med 5 procent, men det dag efter dag blefve svårare att,
utan betungande uppgäld, finna till köps obligationer, som, förskrifna med 5 procent
eller högre ränta, erbjöde otvifvelaktig säkerhet, direktionen, som ansett sig böra
antaga den erbjudna konverteringen af fondens ofvan omförmälda obligationer,
icke såge annan utväg till undvikande af de stora förluster för kanalbolaget, som
skulle uppkomma, derest bolaget måste, efter inköp af 4 ''/o procent-obligationer,
deponera dem i Riksgäldskontoret efter värdeberäkning af 90 procent, än att söka

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 17.

9

anskaffa med 5 procent ränta löpande inteckningar att för fondens räkning deponeras;
att likväl förvaltningen af fondens tillgångar i sådant fall skulle för Riksgäldskontoret
medföra icke obetydliga svårigheter, som kunde undgås, derest
obligationer fortfarande såsom hittills finge användas för dessa tillgångars ökande;
samt att derföre direktionen, som trodde det anförda innebära giltiga skäl för eu
förändring i Kongl. Maj:ts och Riksdagens stadgande om 5 procent räntas beräknande
tills vidare å fondens medel, i underdånighet auhölle, att Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att medgifva vissa ändringar i de för ifrågavarande reparationsfonds
fortsatta bildande meddelade bestämmelser.

Kongl. Maj:t har i anledning häraf till Riksdagen aflåtit nådig proposition
af den 17 December 1880 (N:o 3), som till Stats-Utskottets behandling remitterats;
varande i berörda proposition, till hvilken Utskottet tillåter sig hänvisa, närmare
redogjordt dels för beskaffenheten af ofvan omformälda, af kanaldirektionen begärda
ändringar i bestämmelserna för fondens bildande, dels ock för innehållet af
ett utaf Fullmäktige i Riksgäldskontor öfver kanaldirektionens ansökning afgifvet
underdånigt utlåtande; och har Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen, på grund
af hvad i ärendet förekommit, föreslagit Riksdagen att i enlighet med Fullmäktiges
hemställan, medgifva:

att förenämnda Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond tillhöriga, i
Riksgäldskontor deponerade och till återbetalning uppsagde, allmänna hypoteksbaukens
5 procent-obligationer om tillhopa 115,000 kronor må utbytas mot dels
de nya 41/-’ procent-obligationer, hvilka från hypotoksbanken erhållas till pris af
96 V2 procent, dels ock, för 3^2 procent af dessa sistnämnda obligationers belopp,
andra värdepapper af beskaffenhet att, enligt gällande bestämmelser, kunna för
fondens räkning i kontoret emottagas;

att den ändring i nuvarande bestämmelser om fondens bildande och tillväxt
får vidtagas, att obligationer af den i utlåningsreglementet bestämda beskaffenhet
hädanefter och tills vidare må kunna i Riksgäldskontor för fondens läkning
emottagas till sådan kurs, som å det kapital, hvilket bör förräntas och hvarmed
fondens tillväxt bör ega rum, lemnar eu verklig ränta af minst 4 ''/a procent för
år; samt

att beträffande fondens tillväxt vidare skall, till undvikande af särskild plans
uppgörande för fondens framtida bildande, lända till efterrättelse, att fonden tillökas
med beloppet af deri ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten
utfaller, jemte de mindre tillskott från kanalbolaget, som kunna erfordras
för afrundning till närmaste högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning
till fonden;

hvarjemte Kongl. Maj:t meddelat att, om Riksdagen härtill lemnade bifall, eu
omarbetning af nu gällande utlåuingsreglemente blefve nödig och borde ega rum.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1881. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft.

2

10

Stats-Utskott,ds Utlåtande N:o 17.

I likhet med hvad Fullmäktige i Riksgäldskontoret i sitt ofvan omförmälda
underdåniga utlåtande andraga, har Utskottet funnit den inträffade stegringen i
priset på sådana obligationer, som kunna till fondens bildande användas, innefatta
giltig anledning till nedsättning af den räntefot, hvarpå fondens fortsatta bildande
genom inköp af obligationer bör i allmänhet grundas; i följd hvaraf Utskottet, som
ej heller i öfrigt har något att mot det väckta förslaget erinra, hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 24 Februari 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. Key.

Rättelse

i Stats-Utskottets Memorial N:o 1:
sid. 14, rad. 4 nedifr. står: hvilket läs: Indika

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1881.