Siats- Utskott da Utlåtande N:o 10 a.

1

N:o 10 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1881, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Sjette hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

I afseende å sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
hvilka här nedan omförmäla^.

Statsministern, lönefyllnad.

Ang. höj l:o.

Med bifall till derom gjord nådig framställning, anvisad q ning af stats1876
års Riksdag under sjette hufvudtiteln ett förslagsanslag af högst ''aflöning!*
6,500 kronor, hvaraf statsministern skulle, utöfver den lön, honom såsom
ledamot af Statsrådet eljest tillkomme, uppbära fyllnad till det
belopp, som dittills utgått till justitiestatsminister!!, eller 18,500 kronor.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Ståts-Utskottet remitterad
motion (N:o 28) har Herr A. O. Wallen!) er g, under anförande
hurusom statsministern vore Konungens främste rådgifvare samt innehade
det högsta förtroende och det mest maktpåliggande bland alla
offentliga värf, på grund hvaraf och då statsministerns upphöjda ställning
förbjöde honom att på annat sätt, äfven om arbetskrafterna kunde
räcka till, skaffa sig särskilda inkomster, Riksdagen borde låta sig
Bill. till Bilcsd. Prof. 1881. 4 Samt. 1 Afd. 8 Iläft. 1

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

angeläget vara att undanrödja det missförhållande, som inträdt derigenom
att en annan Konungens rådgifvare åtnjöte högre aflöning än
statsministern, föreslagit, att Riksdagen behagade besluta, att statsministerns
aflöning skulle bestämmas till minst 24,000 kronor årligen,
och att detta belopp finge utgå från innevarande års början.

Hvad motionären sålunda anfört kan visserligen anses beaktansvärdt;
men då Riksdagen så nyligen bestämt anslagets belopp i enlighet
med Kongl. Maj:ts då framstälda förslag, bar Utskottet ansett sig
icke kunna tillstyrka, att Riksdagen nu skulle på enskild motionärs
förslag vidtaga förböjning i anslaget, utan hemställer,

att Herr A. O. Wallenbergs förevarande förslag
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Eoinmerskollegium.

Ang. amma- 2:o. Då, enligt hvad ett den nådiga propositionen angående

^skildt utll- statsverkets tillstånd och behof bilagdt statsrådsprotokoll öfver civiltancle.
ärenden för den 5 nästlidne Januari (Bil. sjette liufvudtiteln sid. 2 och
[1 o. 2] •'') 3) gifver vid handen, till innevarande Riksdag lärer vara att förvänta
nådig framställning rörande åtskilliga, af vissa ärendens förestående
öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska centralbyrån sannolikt
följande nedsättningar i Kommerskollegiets och höjningar i Statistiska
centralbyråns stater, har Utskottet ansett sig böra, under afvaktan
härå, tills vidare uppskjuta afgifvande af yttrande beträffande
de af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen under förestående anslagstitel
äskade medgifvanden i fråga om ej mindre dispositionsrätt öfver
vissa i kollegiets stat anvisade lönebelopp än äfven beviljande på extra
stat för år 1882 af 11,1G0 kronor för tillfällig löneförbättring åt
kollegiet äfvensom bergsstaten; kommande Utskottet alltså att häröfver
framdeles afgifva särskildt utlåtande, hvilket bär skolat

anmälas.

Rikets ekonomiska kartverk.

Ang. anslag 3:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Makt föreslagit Riks slca

kart- dagen att utöfver det å sjette liufvudtiteln för närvarande för rikets
verket. -

[3.1 *) Denna nummer hänvisar till motsvarande, i statsverkspropositionen befintliga nummer.

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10 a.

3

ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa, dels till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor, dels ock för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar
af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor.

Af omförmälda statsrådsprotokoll (sid. 5 och 6) inhemtas, bland annat,
att Kongl. Maj:t den 3 December 1880 faststält utgiftsstater för innevarande
års ekonomiska kartarbeten, slutande för båda kartverken å tillsammans
96,600 kronor. Då till dessa utgifter vore att påräkna tillgångar
till sammanräknadt belopp af 102,200 kronor, skulle för innevarande
år uppkomma en behållning af 5,600 kronor, livilka medel, jemlikt Kongl.
Maj:ts nyssnämnda dag fattade beslut, skulle ställas till förfogande af
den kommission för de allmänna kartarbetena, som Kongl. Maj:t, med
bifall till senast församlade Riksdags derom gjorda underdåniga anhållan,
under den 28 Maj 1880 tillsatt med hufvudsakligt uppdrag att
genom praktiska försöks anordnande verkställa de undersökningar, som
erfordrades för bedömande af kostnaderna för ordnande af ett kartverk
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af den s. k. kartverkskomitén
uppgjordt förslag.

Vidare är i statsrådsprotokollet antydt, att kostnaderna för de
båda kartverken under år 1882 sannolikt icke komme att fullt uppgå
till det belopp, hvartill kartverkens inkomster för år 1881 blifvit beräknade.
Då emellertid de af kommissionen för de allmänna kartarbetena
redan anordnade praktiska försök antagligen komme att äfven
under år 1882 fortsättas, och kostnaderna för dessa försöks anställande,
jemlikt 1880 års Riksdags beslut, borde gäldas af de för kartverken anvisade
medel, samt, enligt meddelade upplysningar, några besparingar
å anslagen till de öfriga kartverken icke kunde emotses, syntes den
behållning, som, med beräkning af samma inkomst- och utgiftsstat under
år 1882 som under innevarande år, skulle uppstå å anslaget till
ekonomiska kartverken, komma att till fullo behöfva tagas i anspråk
för gäldande af kostnaderna för kartverkskommissionens verksamhet, och
för sådant ändamål jemväl blifva behöflig den behållning å 1,800 kronor,
hvilken, under förutsättning att de båda ännu med innehafvare
försedda andre landtmätare-tjenster under år 1882 blefve lediga, komme
att tillfalla kartverken.

Då hvad sålunda blifvit anfördt synts Utskottet ådagalägga, att
de äskade anslagsbeloppen äro erforderliga ej mindre på det att bearbetandet
af ifrågavarande kartverk må kunna, såsom önskligt torde
vara, utan rubbning fortgå intill dess ofvan berörda, af nästlidna års
Riksdag begärda utredning kunnat verkställas, än äfven för bestridande

4

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

af kostnaderna för de för samma utrednings åstadkommande nödvändiga
praktiska försök, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad
Kongl. Maj:t, föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln
för närvarande för rikets ekonomiska kartverk
uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1882 anvisa, dels till
fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock för de
ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000
kronor, eller tillsammans 76,000 kronor.

Skiften och afvittringar.

Ang. förhöj- 4:o, På sätt Kongl. Maj:t föreslagit, och under erinran att ena arfvoäet

pir banda medgifvanden lemnats af de sju senaste Riksdagarne, hemställer

storskiftes- Utskottet:
landtmätare

m. m.

C4-]

a) att Riksdagen må för år 1882 bevilja förhöjning
i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstalt)e
17 storskifteslandtmätare med 400 kronor till hvar
samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode
likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva det de belopp,
hvarmed afvittringslandtmätarnes i Yesterbottens och
Norrbottens län inkomster af fjensten under år 1882
kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre
afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten
enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må
afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen till
storskiftes- och afvittringsverken utgå;

c) att för år 1882 åt föredragandena af afvittringsärendena
i Vesterbottens och Norrbottens län samt
till skrifbiträde åt dem må beviljas en tillökning af
400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;
samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens för

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

5

afvittringsverket i Vesterbottens län årsafvode för år
1882 må med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen
beviljas.

5:o. Kongl. Maj:t bär under denna anslagstitel jemväl föreslagit Ang. anslag
Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvitt- hloch''afmtt-''
ringsverken under år 1882, för samma år utöfver ordinarie anslaget, ringsverhsn.

63,000 kronor, på extra stat anvisa 229,300 kronor. [ b.]

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 9 och följande) gifver vid
handen, slutade ett af Landtmäteristyrelsen uppgjordt och med underdånigt
utlåtande den 22 November 1880 öfverlemnadt förslag till utgiftsstat
för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 på en

summa af .......................................................................... kronor 321,010: —

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes
på riksstatens sjette hufvudtitel ett ordinarie anslag
å ....................................... kronor 63,000: —

och ett extra anslag å ............ „ 200,000: — M 263,000: —

understege detta belopp förstnämnda summa med kronor 58,010: —,
men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 16 sistlidne
November uppgjord kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften
och afvittringar, sedan utgifterna under år 1880 blifvit bestridda, behållningen
derefter skulle utgöra 66,201 kronor 65 öre, så vore, under
förutsättning att denna behållning användes till betäckande af ofvannämnda
brist å 58,010 kronor, ändock ett öfverskott å 8,191 kronor
65 öre påräkneligt till bestridande af utgifter för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1882.

Efter det Landtmäteristyrelsens berörda förslag till utgiftsstat för
storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit afgifvet, hade
emellertid Kongl. Maj:t under den 3 sistlidne December behagat utfärda
förnyad taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne i Vesterbottens och
Norrbottens län. Uti berörda taxa hade, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län
samt Landtmäteristyrelsen hemstält, arfvodet för mätning och uträkning
af skogsmark i skalan 1 : 16,000 och 1 : 20,000 blifvit ej obetydligt
nedsatt, så att detsamma numera utginge med 11 öre per hektar, motsvarande
0,9 7 öre per qvadratref, i stället för att det hittills utgjort
1,2 öre per qvadratref, hvarjemte arfvodet för uppgående af linienät,
hvilket hittills utgått med 2 kronor för 1,000 fot, bestämts till 50 öre
för 100 meter, motsvarande 1 krona 50 öre för 1,000 fot.

När derefter ärendet angående fastställande af stat för år 1881

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

blifvit den 10 i nyssberörda Blånad inför Kongl. Maj:t anmäldt, både
Kong], Maj:t, med hänsyn till de nedsättningar i arfvodestaxan, som
sålunda egt rum, funnit skäligt föreskrifva, att de beräknade kostnaderna
för arfvoden enligt §§ 1—8 samt 12 i taxan — deri inberäknadt
de särskilda tilläggsarfvodena till landtmätare, som under sommartiden
varit sysselsatta med förberedande arbeten för skattläggning och områdestilldelning
— finge minskas för Vesterbottens län med 10,000
kronor och för Norrbottens län med 5,000 kronor, hvarjemte Kongl.
Maj:t, som samma dag bifallit en hemställan från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kopparbergs län att en nyss förut ledigblifven storskifteslandtmätarebefattning
inom länet icke vidare skulle återbesättas,
i följd hvaraf storskifteslandtmätarnes antal i nämnda län hädanefter
komme att utgöra endast 17, nedsatt staten för Dalarnes storskiftesverk
med 3,200 kronor; och hade, med godkännande i öfrigt af förslaget,
utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1881 blifvit
af Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna voro upptagna
till ett sammanlagdt belopp af 302,810 kronor, hvaraf belöpte

på Kopparbergs län............................................... kronor 77,050: —

„ Vesterbottens län............................................. ,, 124,660: —

„ Norrbottens län ......... „ 101,100: —.

Uti ofvan omförmälda utlåtande af den 22 November 1880 hade
Landtmäteristyrelsen anfört, att om styrelsens förslag till utgiftsstat
för storskiftes- och afvittringsverken blefve i nåder gilladt, samt styresmännen,
föredragandena och landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken
finge under år 1882 komma i åtnjutande af enahanda förmåner,
som blifvit för innevarande och flera föregående år särskildt
beviljade, hvarom Landtmäteristyrelsen hemstälde, så skulle, enär styrelsen
saknade skäl att göra någon anmärkning emot Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
beräkningar, erfordras till fortsättning under år 1882 af

storskiftesarbetena i

Kopparbergs län.............

.......... kronor

80,250: —

afvittringsarbetena i

Vesterbottens län ..........

......... 11

134,660: —

dito i

Norrbottens län................

........... V

106,100: —

eller tillsammans .....

......... kronor

321,010: —,

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp skulle,
på sätt ofvan upplyst vore, finnas dels en behållning
från föregående år å...... kronor 8,191: 65

och dels ett på riksstatens sjette
hufvudtitel uppfördt ordinarie
anslag till skiften och afvittringar
å...................................... „ 63,000: —

kronor 71,191: 65,

63,000:

7

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

så skulle ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras

till ett belopp af............................................................ kronor 249,818: 35,

eller i jemnadt tal 250,000 kronor.

Den af Landtmäteristyrelsen, under förutsättning af bifall till dess
förslag till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år
1881, beräknade behållning till år 1882 från föregående år borde väl,
enär sagda förslag blifvit af Kong]. Maj:t nedsatt med 18,200 kronor,
höjas med ett motsvarande belopp och således utgöra 26,391 kronor
65 öre; men då Kong!. Majrts Befallningshafvande i Kopparbergs län
under den 26 November 1880 till godtgörelse anmält ett belopp af
15,863 kronor 25 öre, som bemälde Befallningshafvande förskjutit för
handtlangningskostnader i Sårna under år 1880, och detta förskott
syntes böra ersättas från besparingarne å anslagen till storskiftes- och
afvittringsverken, kunde behållningen till år 1882 icke upptagas till
högre belopp än 10,528 kronor 40 öre. Då Kongl. Maj:t redan vid
bestämmande af storskiftes- och afvittringsverkens stat för innevarande
år vidtagit alla nedsättningar, som af den nya arfvodestaxan kunde
blifva en följd, och anledning icke förekomme att af någon annan orsak
utgifterna för år 1882 skulle understiga det för år 1881 faststälda belopp,
skulle alltså för storskiften och afvittringar under år 1882 erfordras

till storskiftesverket i Kopparbergs län..................... kronor 77,050

„ afvittringsverket i Vesterbottens län .................. „ 124,660

„ dito i Norrbottens län .................... „ 101,100

Summa kronor 302,810

till betäckande hvaraf funnes dels ett

ordinarie anslag å.................. kronor 63,000: —,

dels ofvannämnda behållning „ 10,528: 40, kronor 73,528: 40,

hvadan ett fyllnadsanslag erfordrades till belopp af kronor 229,281: 60,
eller i jemnadt tal 229,300 kronor.

Vid hvad sålunda förekommit har Utskottet icke funnit anledning
till någon särskild erinran; men då höjningen af det till skiften och
afvittringar erforderliga extra anslagsbeloppet, enligt hvad statsrådsprotokollet
(sid. 8 och 11) utvisar, till ej oväsentlig del är betingad deraf
att, jemlikt Kongl. Maj:ts den 27 Juni 1879 meddelade beslut, handtlangningskostnaderna
vid det redan under år 1880 påbörjade storskiftet
inom Sårna och Idre socknar af Kopparbergs län skulle gäldas
af allmänna medel och icke, såsom inom öfriga socknar, af jordegarne,
har Utskottet ansett sig böra bringa till Riksdagens kännedom att,-en -

8

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. ifrågasatt
nedsättning
af ett
anslag m.m.

ligt hvad af handlingar, som varit för Utskottet tillgängliga, inhemtats,
den ifrågavarande socknar sålunda förunnade förmån synes hufvudsakligen
hafva varit grundad derpå att, då dessa socknars invånare
enligt de för afvittringen och storskiftet faststälda grunderna icke tillerkänts
vidsträcktare dispositionsrätt öfver skogen än den, som tillkommit
invånarne i Yesterbottens och Norrbottens läns lappmarker,
billigheten ansetts fordra, att likställighet jemväl komme att ega rum i
afseende på de för förrättningen nödiga handtlangningsdagsverkcn,
från hvilkas utgörande lappmarkens invånare äro befriade; hvarjemte
afseende torde hafva fästats derå att, då befolkningen i Sårna på en
ytvidd af omkring 38 svenska qvadratmil utgjorde, oberäknadt några
lappfamiljer, ej mer än omkring 1,300 personer samt af detta antal
endast högst 300 vore arbetsföre män, redan denna omständighet gjorde
det för socknemännen omöjligt att utgöra alla de dagsverken, som
tidtals på en gång blefve af nöden, derest storskiftesarbetet skulle med
erforderlig raskhet pågå.

I enlighet med hvad Kongl. Magt föreslagit hemställer Utskottet

alltså,

att, till bestridande af kostnaderna för storskiftesoch
afvittringsverken under år 1882, för samma år
må, utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på extra
stat anvisas 229,300 kronor.

Hästafvelns förbättrande.

G:o. Under denna anslagstitel finnes för närvarande å sjette
hufvudtiteln uppfördt ett reservationsanslag å 95,850 kronor (deraf särskilt,
reservationsanslag'' 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar).

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 2) har Herr Friherre R. Klinckowström, under förmälan,
bland annat, att enligt rikshufvudboken för år 1878 reservationen
å förevarande anslag för nämnda år utgjort 672,883 kronor, hvaraf
framginge huru de s. k. reservationsanslagen onödigt hopade högst betydliga
summor för jemförelsevis mindre vigtiga ändamål, föreslagit att
anslaget till hästafvelns förbättrande (deruti inbegripet särskilda anslaget
till prisbelöningar för hästar) måtte nedsättas till 60,000 kronor
årligen och upphöra att räknas bland reservationsanslag.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

9

Motionärens berörda uppfattning torde vara grundad derpå, att
uti kapitalkontot till rikshufvudboken behållningen å förevarande anslag
icke är specificerad utan endast slutsumman upptagen, i följd
hvaraf lätt kan uppstå den föreställning, att hela det reserverade beloppet
är för blifvande utgifter tillgängligt; men Utskottet har af uppgift,
som blifvit från Statskontorets riksbokslutsbyrå meddelad, inhötatat,
att uti derstädes upprättadt omslut af Stuteriöfverstyrelsens hufvudbok
för år 1879 reservationen till år 1880 å anslaget till “Hästafvelns för -

bättrande“ redovisades sålunda:

Kontant behållning....................................

.......... kronor

10,570:

25.

Inventariers värden....................................

.......... 11

559,572:

88.

Behållning af spanmål och proviant ....

.......... 11

24,126:

16.

Utlånta medel ............................................

.......... 11

49,403:

53.

Fordringar, efter afdrag af skulder.......

.......... n

28,636:

43.

summa kronor 672,309: 25.

På sätt förestående uppgift angifver, utgöres ifrågavarande reservation
till ojemförligt största delen af värdet utaf inventarier, hvaruti
ingår värdet af hästbesättningen vid stuterierna. Då dessa poster,
likasom behållningen af spanmål och proviant, naturligen icke böra
tagas i beräkning vid bedömande af det nuvarande anslagets behöflighet,
samt summan af den kontanta behållningen, utlånta medel och
fordringar, efter afdrag af skulder, vid nästlidna års ingång icke uppgick
till mer än 88,610 kronor 21 öre, hvaruti till någon del ingå
natura-fordringar af hö m. m., lärer icke tillräcklig anledning förefinnas
att nu vidtaga vare sig någon nedsättning i förevarande anslag eller
någon förändring af dess natur, helst hästafvelns förbättrande icke
torde kunna anses vara något mindre vigtigt ändamål, utan tvärtom
är af stor betydelse ej minst för landets jordbrukande befolkning.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Friherre R. Klinckowströms ifrågavarande
förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Utflyttningshjelp efter skiften.

7:o. Å riksstatens sjette hufvudtitel finnes för närvarande under
förestående anslagsrubrik uppfördt ett förslagsanslag till belopp af

50,000 kronor.

Bill. till liiksd. Prot. 1881. é Sami. 1 Afd. 8 Höft.

Ang. ifrågasatt
nedsättning
af ett
anslag.

2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

[6.]

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling
öfverlemnad motion (N:o 160) har Herr A. P. Lind föreslagit
att, då de laga skiftena inom riket nu mera syntes vara i det närmaste
afslutade, förevarande anslag måtte nedsättas till 25,000 kronor.
Då emellertid, enligt hvad en vid Statskontorets den 10 December
1880. till Kongl. Maj:t afgifna berättelse angående statsverkets tillstånd
och förvaltning fogad förslagsberäkning å öfverskott och brister i statsregleringen
för år 1879 utvisar, utgifterna för nu ifrågavarande ändamål
under sist nämnda år uppgått till 127,393 kronor, samt alltså för
samma år å förevarande anslag, hvilket vid 1877 års riksdag nedsattes
från 110,000 kronor till nuvarande beloppet 50,000 kronor, uppstått brist
af ej mindre än 77,393 kronor, synes den närvarande tidpunkten mindre
lämplig för vidtagande af ytterligare nedsättning i anslagets beräkning,
ehuru Utskottet å andra sidan icke heller funnit sig föranlåtet föreslå
någon höjning deraf, enär, vid det förhållande att bristen å anslaget
under år 1878 utgjort allenast 7,898 kronor, ofvan berörda för år 1879
beräknade högst betydliga brist torde kunna anses hafva varit af tillfälliga
omständigheter beroende. Utskottet hemställer alltså,

att Herr A. P. Linds ifrågavarande förslag må
af Riksdagen lemnas utan afseende.

Öfriga ordinarie anslag.

8:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har Kongl. Maj:t
icke för närvarande och innan sig visat, huruvida ofvan omnämnda,
ifrågasatta öfverflyttning från Kommerskollegium till Statistiska
centralbyrån af vissa göromål borde föranleda framställning till Riksdagen
om ändring i ordinarie anslagen för ifrågavarande båda embetsverk,
ansett annan ändring för år 1882 böra ega rum, än att förslagsanslaget
»Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.» för jemnande
af hufvudtitelns slutsumma borde höjas med 10 kronor, eller från
117,758 kronor till 117,768 kronor.

Deremot har uti ofvan omförmälda motion (N:o 2 i Första Kammaren)
Herr Friherre R. Klinckowström föreslagit, att alla å sjette hufvudtiteln
för närvarande uppförda reservations- och förslagsanslag utom
förslagsanslaget »Bidrag till skjutsentreprenader» måtte förändras till
s. k. bestämda anslag.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

11

På grund af de skäl mot vidtagande af en dylik åtgärd, som
Utskottet uti afgifvet utlåtande angående regleringen af utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel anfört, har Utskottet emellertid
icke kunnat biträda motionärens ifrågavarande förslag; hemställande
alltså Utskottet:

a) att Herr Friherre R. Klinckowströms omförmälda
framställning må af Riksdagen lemnas utan afseende;
och

b) att, under förbehåll af den ändring i anslagen
till Kommerskollegium och Statistiska centralbyrån,
som kan blifva en följd af derom under riksdagens
lopp inträffande nådig framställning, samtliga
sjette hufvudtitelns ordinarie anslag, hvilka icke blifvit
här ofvan särskildt omförmälda, må uppföras till enahanda
belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna;
dock att uti anslaget till »Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.» må få göras den jemkning, som för
jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva erforderlig.

Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln,
äro, förutom hvad under punkterna 2—5 här ofvan omförmälts, följande
framställningar gjorda:

Justeringsstyrelsen.

9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
under erinran att enahanda belopp, som det nu äskade, blifvit för innevarande
och de två senast förflutna åren till ändamålet anvisade, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa
till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anstälda
personal ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståtliållare-embetet.

10:o. Enär det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser»
beviljade anslag 10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1881, men
det borde anses otvifvelaktigt att tidningens utgifvande jemväl efter

Angående
arfvoden åt
personalen
vid Justeringsstyrelsen.

[U]

Angående
fortsätt utgifvande
af
“Polisunderrättelser“.

[8.]

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Angående
bidrag till
aflöning åt
exekutionsbetjeningen
\
Stockholm.

[9.]

nämnda år vore af behofvet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning
i anslaget ej kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda
ändamål skulle vinnas, har Kongl. Majd för ifrågavarande tidnings
utgifvande under år 1882 äskat enahanda anslag, som blifvit för innevarande
år beviljadt; och får Utskottet, som härvid ej funnit anledning
till erinran, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 bevilja
till fortsatt utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser»,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t
meddelade föreskrifter, ett anslag af 10,000 kronor.

ll:o. Uti det af Kongl. Maj:t till nästlidna års Riksdag framlagda
förslag till stat för underståthållaren och Öfverståthållare-embetets
kansli var upptaget ett belopp å 12,200 kronor, att användas såsom
bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm. Då Riksdagen
emellertid, enligt hvad uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anmäldes,
beviljade berörda belopp endast såsom extra anslag för innevarande
år, men enahanda anslag vore äfven för år 1882 erforderligt,
har Kongl. Majd föreslagit Riksdagen att för ifrågavarande ändamål
på extra stat för sistnämnda år anvisa till Öfverståthållare-embetets
förfogande 12,200 kronor.

Orsaken, hvarför senast församlade Riksdag endast på extra stat
för innevarande år anvisade förevarande anslag, var, enligt hvad nyss
omförmälda underdåniga skrifvelse gifver vid handen, att det syntes
ovisst, huruvida icke utgifterna för aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm rätteligen borde bestridas uteslutande af Stockholms stad,
i hvilket hänseende utredning borde kunna förväntas blifva förebragt
af den utaf Kongl. Maj:t år 1879 tillsatta skatteregleringskomitén. Då
denna komité emellertid ännu icke afslutat sina arbeten, samt någon
utredning beträffande Stockholms stads skyldigheter i fråga om exekutionsbetjeningens
aflöning alltså icke för närvarande föreligger, har
Utskottet funnit sig ega giltig anledning att Kongl. Maj ds förevarande
framställning till bifall förorda; hemställande på grund häraf Utskottet,

att på extra stat för år 1882 må till Öfverståthållare-embetets
förfogande anvisas såsom bidrag till
aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp
af 12,200 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

13

Landsstaterna i länen.

12:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran att det
äskade anslagsbeloppet är lika med hvad för innevarande och flera
föregående år till ändamålet beviljats, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må för år 1882 ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande ett extra anslag af 40,000 kronor,
att användas till aflöning och underhåll åt särskild
polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts
upptäckande samt förbrytares efterspanande eller
gripande.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

13:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i anledning af
Landtbruksakadeiniens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa
följande för innevarande år beviljade anslag, nemligen
:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor; och

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vidLandtbruksakademiens
agrikulturkemiska och fysiologiska anstalt af akademiens
förvaltningskomité antagne botanist 1,000 kronor.

14:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att såsom bidrag
till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes
behof — inom de orter, der hushållningssällskapen förbunde sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad eller

Angående
särskild
polisstyrka
på landet.
[10.]

Ang. allmänna
landtbruksmöten,

prisbelöningar,
m. in.

[11-13.]

Ang. agrikulturkemiska
stationer.

[14.]

14

Stats-Uts^ottets Utlåtande N:o 10 a.

hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till dessa
och laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna till laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof
— anvisa 3,000 kronor för hvarje station, beviljade 1876 års Riksdag
på extra stat för år 1877 tillsammans 12,000 kronor, hvilket belopp
alltsedan årligen till enahanda ändamål anvisats.

För tilldelande af statsbidrag till belopp af 3,000 kronor åt hvar
af fem dylika stationer har Kongl. Maj:t nu äskat extra anslag för år
1882 af tillhopa 15,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 16 och 17) inhemta^, är denna
nådiga framställning, i hvad densamma afser beredande af tillgång till
bidrag åt ytterligare en kemisk station, föranledd af en utaf Örebro
läns hushållningssällskap gjord underdånig ansökning, att Kongl. Maj:t
ville för tiden från och med år 1882 och framgent, såsom bidrag till
underhåll af en för Örebro län i staden Örebro inrättad kemisk station
för jordbrukets och näringarnes behof i förening med en byrå för
kontrollundersökning af säd och frö, anvisa ett årligt belopp af 3,000
kronor, under förutsättning af bifall till hvilken ansökning hushållningssällskapet
så väl förbundit sig att i allo fullgöra ofvan nämnda, för
åtnjutande af statsbidrag till underhåll af dylik station föreskrifna vilkor
och fordringar, som ock för sådant ändamål beviljat icke allenast
för en gång ett förslagsanslag å högst 5,000 kronor till inlösen af laboratorieinventarier
och persedlar, utan äfven för tiden från och med
år 1882 och tills vidare framgent ett årligt förslagsanslag af högst
3,000 kronor för bestridande af de årliga utgifterna vid stationen.

Afsigten härmed vore, enligt hvad statsrådsprotokollet jemväl
gifver vid handen, att Örebro läns hushållningssällskap skulle öfvertaga
en i Örebro redan befintlig enskild kemisk station och byrå för
kontrollundersökning af säd och frö, vid hvilken under de åtta första
månaderna af år 1880, enligt af vedei-börande meddelad redogörelse,
verkstälts ej mindre än 834 kemiska och 554 botaniska undersökningar;
och då, på sätt departementschefen till statsrådsprotokollet anfört,
denna i och för sig omfattande verksamhet otvifvelaktigt skulle
komma att, till gagn för ej allenast Örebro utan äfven angränsande
läns jordbrukande och näringsidkande befolkning, än vidare utvecklas,
derest åt stationen bereddes den tryggade ställning och de ökade
krafter, som blefve en följd af densammas öfvertagande af hushållningssällskapet,
samt billigheten fordrar att sällskapet, hvilket redan för
nästlidna år lemnade stationen ett understöd af 1,500 kronor, för dess
underhållande får åtnjuta samma förmån, som kommit andra hushåll -

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

15

ningssällskap till godo, har Utekottet icke tvekat att tillstyrka Riksdagen
att bevilja de derför erforderliga medlen.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 anvisa
såsom bidrag till underhåll af fem kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof — inom
de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt
bekosta aflöningen till dessa och laboratorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköjj af böcker och inventarier för stationens
behof — ett anslag af 3,000 kronor för hvarje
station eller tillsammans 15,000 kronor.

15:o. För fortsättande under år 1882 af de geologiska undersökningarne
och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t
äskat ett extra anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor,
hvilken summa med 2.500 kronor öfverskjuter det för innevarande år
till förevarande ändamål anvisade anslag.

Uti statsrådsprotokollet (sid. 17—2o) äro upplysningar meddelade
rörande fortgången åt ifrågavarande undersökningar äfvensom beträffande
de för desammas fortsättande under nästkommande år erforderliga
medel, till hvilka upplysningar Utskottet för undvikande af
vidlyftighet tillåter sig att här endast hänvisa. Vid den upprättade
förslagsberäkningen öfver kostnaden för den geologiska undersökningen
för år 1882 har Utskottet ej funnit anledning till anmärkning och får
alltså, under erinran att, på sätt i statsrådsprotokollet jemväl blifvit
framhållet, den ifrågasatta anslagsförliöjningen uteslutande är betingad
af den tjenstemännen vid geologiska undersökningen af Riksdagen
medgifna rätt att efter viss tids tjenstgöring varda i högre lönegrad
uppflyttade, hemställa,

att för fortsättande under år 1882 af de geologiska
undersökningarne och utgifvande af derpå grundade
kartor må beviljas ett extra anslag för samma
år till belopp af 85,500 kronor.

Ang. geologiska
undersökningarne.

[15-] I

16

Stats- Ut skott ets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. aflöningen
af betjeningen
vid
Blyinge stuteri
m. m.
[16.]

Ang. en andre
undervisare
i husslöjd
m. m.

[17 — 18.]

Ang. statsbidrag
till
väfslcolan i
Borås.

[19.]

Hästafvel^ förbättrande.

16:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel i anledning
af Stuteriöfverstyrelsens derom gjorda hemställan föreslagit och under
erinran att anslag för ifrågavarande ändamål blifvit för innevarande
och flera föregående år, eller allt sedan år 1874, anvisade till lika belopp
med det nu äskade, hemställer Utskottet,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig
betjening samt förbättrande af betjeningens vid
alla tre stuterierna lönevilkor må för år 1882 på extra
stat beviljas 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

17:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i anledning
af Landtbruksakademiens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882 bevilja
följande för innevarande och föregående år anvisade
anslag, nemligen:

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd
och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne
i husslöjd för att af denne handledas och utbildas
till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,
ett anslag af 3,000 kronor; och

b) till befrämjande af husslöjden, utöfver derför
på ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts
förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor.

18:o. Sedan 1868 års Riksdag för anordnande af en väfskola i
Borås anvisat, jemte 4,500 r:dr till skolans första uppsättning, ett belopp
af 3,000 r:dr för skolans underhåll, mot vilkor att af länets landsting
eller eljest inom orten tillskötes ett derutöfver för ändamålet behöfligt
belopp af 1,500 r:dr, har enahanda belopp af 3,000 r:dr årligen
intill och med år 1872 samt derefter ett till 3,800 r:dr eller kronor
ökadt belopp årligen för skolans underhåll af statsmedel beviljats mot
vilkor att af länets landsting eller eljest inom orten för ändamålet

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a. 17

lemnades ett likaledes årligt tillskott, motsvarande minst hälften af
statsanslaget.

Kongl. Maj:t har nu föreslagit Riksdagen att på extra stat för
nästkommande år anvisa ej mindre omförmälda anslagsbelopp, 3,800
kronor, under förut stadgade vilkor, än äfven, såsom bidrag till aflönande
af en andre lärare vid ifrågavarande väfskola, 1,000 kronor,
under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

Af den utredning, som i statsrådsprotokollet (sid. 22 och 23)
blifvit i detta ärende meddelad, inhemtas, bland annat, att lärjungeantalet
vid väfskolan i Borås, hvilket under hvardera af de två första
åren efter skolans öppnande utgjorde allenast 12, under hvardera af
åren 1878 och 1879 ökats till 40, samt att skolan för meddelande åt
dessa af undervisning i allt hvad till väfnadskonsten hörer eger blott
en lärare, hvilken enligt hvad skolstyrelsen upplyst, huru nitisk och
skicklig han än vore, icke utan öfveransträngning och med eu tjenstgöringstid
af öfver hufvud 9 timmar dagligen under 10 månader af året
förmådde så som önskligt vore handhafva undervisningen.

Då anställandet af ytterligare en lärare vid ifrågavarande väfskola
alltså synes vara af verkligt behof påkalladt, samt den ifrågasatta
aflöningen för en dylik lärare, utgörande med inberäkning af det
bidrag, som borde af länets landsting eller eljest inom orten tillskjutas,
2,000 kronor för år räknadt, lärer kunna anses stå i skäligt förhållande
till den nuvarande lärarens till 2,500 kronor uppgående löneförmåner,
har Utskottet funnit sig ega giltiga skäl att förevarande nådiga framställning
till bifall förorda, dervid Utskottet velat särskilt framhålla,
att i fråga om aflöningen till den föreslagne nye läraren proportionsvis
vida större anspråk komma att ställas på landstingets eller ortens
i öfrigt beredvillighet att dertill bidraga, än hvad förhållandet är i afseende
å de för skolans upprätthållande i öfrigt erforderliga medel.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882
anvisa:

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800
kronor; och

Bill. till Riksd. Prot. 1881. 4 Sand. 1 Afd. 8 Eåft.

3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. hyresoch
inköjisbidrag
åt
svenska
slöjdföreningens

museum.

[20.]

Ang. bidrag
till bergsskolorna
i
Filipstad
och Falun.
[21.]

Ang. aflöningar
till
Styrelsen för
allmänna
väg- och
vattenbyggnader
in. m.

[22-24.]

b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare
vid samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda
belopp varder för ändamålet från Elfsborgs
läns landsting eller eljest inom orten tillskjutet.

19:o. Under denna anslagstitel får Utskottet slutligen, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt för innevarande och
flera föregående år blifvit beviljadt, på extra stat för
år 1882 anvisa ett belopp af 4,000 kronor såsom
hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens
museum.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

20:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad
för innevarande och flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad
och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1882 fortsätta sin verksamhet
i enahanda omfång och utsträckning som hittig,
hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion
af sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för
samma år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor,
att till brukssocietetens fullmäktige i Jernkontoret
utbetalas.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenste biträden

in. in.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1882 anvisa till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden
43,870 kronor; under vilkor att af chefens arfvode finge, så länge befattningen
vore förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgjorde skilnaden
emellan den aflöning, som i sistnämnda egenskap uppbures, och 14,000
kronor;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

19

till undersökningar och expenser för allmänna arbeten 45,000 kronor;
samt

till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra länders arbeten 3,000
kronor,

eller tillsammans 91,870 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 26 och 27) framgår, att det till aflöning
åt styrelsen och dess tjenstebiträden äskade beloppet, 43,870
kronor, är afsedt att fördelas på följande sätt, nemligen:

Chefen ..............................

Aflöning.

............. 6,000

Dyrtidstillägg

1,000

Summa.

7,000.

Byråchefen .........................

............. 4,500

900

5,400.

Kamreraren .........................

........... 3,000

1,200

4,200.

Förste adjutanten .............

............. 3,000

600

3,600.

Andre adjutanten .............

............. 2,000

400

2,400.

Registrator!!.........................

............. 1,800

1,320

3,120.

Kanslisten............................

............. 1,000

200

1,200.

Vaktmästaren ...................

............. 600

150

750.

En distriktchef .............

............. 1,800

360

2,160.

Fyra distriktschefer .......

............. 7,200

1,440

8,640.

En distriktsadjutant ........

............. 750

150

900.

Fem distriktsadjutanter .

.............. 3,750

750

4,500.

tillsammans

kronor 35,400

8,470

43,870.

Då slutlig lönereglering för Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader icke lämpligen kan ega rum utan i samband med afgörande!
af frågan derom, åt hvilken myndighet bör uppdragas tillsynen
öfver de jern vägsbyggnader, bvilka för statens räkning framdeles
möjligen kunna komma att företagas — vare sig denna tillsyn lämpligast
bör, på sätt 1868 års Riksdag uti underdånig skrifvelse den 13 Maj
samma år angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
bufvudtitel förutsatt, utöfvas af Styrelsen för statens jernvägstrafik,
eller densamma, i öfverensstämmelse med en af nästlidna års Riksdag
uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 angående regleringen af utgifterna
under samma bufvudtitel gjord antydan, må kunna öfverlemnas
åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader — torde tillfällig
löneförbättring för år 1882 böra, i likhet med hvad för innevarande år
egt rum, beviljas sistnämnda styrelse och dess tjenstebiträden, samt
alltså ofvannämnda belopp, 43,870 kronor, på extra stat för samma år
anvisas.

20

Stats-Utskottet# Utlåtande N:o 10 a.

Ang. godtgörande
af
förskott.

[33.]

Vidkommande Kongl. Maj:ts under denna rubrik i öfrigt gjorda
framställningar har Utskottet endast velat bringa till Riksdagens kännedom
att, enligt af vederbörande lemnad upplysning, behållningen från
år 1880 å anslaget till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten visserligen utgjort ............................................ kronor 13,556: 75;

men att från denna behållning likväl, på grund af Kongl.

Bref den 30 December 1880, under innevarande år redan
utbetalts till åtskilliga länsstyrelser för vägundersök ningar

................................i."....................... kronor 11,000: —

samt att dessutom återstode oguldna
åtskilliga, ännu ej inkomna räkningar

för år 1880 å tillhopa omkring ........ „ 1,500: — 12 500'' _

hvadan alltså behållningen från år 1880 i verkligheten

endast kan uppskattas till omkring........................... kronor 1,056: 75.

Utskottet hemställer alltså, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Maj:t äskat,

att Riksdagen må på extra stat för år 1882
anvisa:

a) till aflöning jemte tillfällig löneförbättring åt
Styrelsen för allmäuna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden 43,870 kronor; under vilkor
att af chefens arfvode må, så länge befattningen är
förenad med chefskapet i Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp, som utgör
skilnaden emellan den aflöning, som i sistnämnda
egenskap uppbäres, och 14,000 kronor;

b) till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten 45,000 kronor; samt

c) till stipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders arbeten 3,000 kronor.

Ersättning för af Statskontoret och Armeförvaltningeu gjorda förskott.

22:o. På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 33 och 34) inhemtas,
hade enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd
och behof fogade förteckning öfver förskott, hvilka borde till ersättande

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

21

hos Riksdagen anmälas, Statskontoret under åren 1879 och 1880

förskjutit:

ersättningar till landsstatstjenstemän för frånträdda boställen
.......................................................................................... 527: 92

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på

landet ..................................................................................... 1,634: 65

ersättning för tryckning och häftning af Statskontorets,
Kammarkollegiets och Kammarrättens utlåtande angående
uppbörds- och redovisniugsväsendet för länen ...... 966: 15

till Kongl. Norska Regeringens Departement för det Inre
Sveriges oguldna andel uti de från norsk sida bestridda
utgifter för den under år 1879 verkstälda uppröjningen
af riksgränsen............................................................................ 7,011: 84.

kronor 10,140: 56.

.Vidare hade, på sätt uti bilagan N:o 5 b vid Kongl. Maj:ts till
nästlidna års Riksdag aflåtna nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof blifvit omförmäldt, Arméförvaltningen, som på grund
af nådiga bref den 30 Maj och 13 Juni 1879 förskottsvis bestridt
kostnaderna för de truppkommendering ar, hvilka under nämnda månader
utgått till Sundsvall och dess omgifningar samt till åtskilliga orter
inom Gefleborgs län i anledning af yppade oroligheter bland sågverksarbetare,
enligt meddelade uppgifter sålunda förskjutit dels omedelbarligen
och dels genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs
och Vesternorrlands län ett sammanräknadt belopp af omkring 100,000
kronor, men, alldenstund någon redovisning för de sålunda förskjutna
medlen då ännu ej inkommit och slutlig uppgift å kostnaderna för
dessa kommenderingar, af hvilka en mindre styrka om 75 man fortfarande
var förlagd i Sundsvall, icke kunde lemnas förr än äfven
denna truppkommendering indragits, anmälde då varande chefen för
Civildepartementet-, att frågan om beredande af ersättning för de af
berörda anledning uppkomna kostnader skulle framdeles underställas
Kongl. Maj:ts pröfning.

Sistnämnda truppkommendering i Sundsvall blef genom nådigt
bref den 27 Januari 1880 hemförlofvad, och Arméförvaltningen hade
derefter uti särskilda underdåniga skrivelser den 14 September och
12 November samma år anhållit om ersättning för samtliga af förvaltningen
förskottsvis utbetalda kostnader för ifrågavarande kommenderingar,
uppgående enligt nu meddelade uppgifter till sammanlagdt
belopp af 104,280 kronor 2 3 öre.

22

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10 a.

Ang. anslag
till åtskilliga
nya byggnader
m. m.

[34.]

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen
om anslags bestämmande till jemnt tal af kronor, föreslagit
Riksdagen att till ersättande af ifrågavarande dels af Statskontoret
och dels af Arméförvaltningen förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett
extra anslag af 114,421 kronor.

I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, till godtgörande af ofvan angifna
förskott, på extra stat för år 1882 bevilja ett
belopp af 114,421 kronor.

Statens jernYägstrafik.

23:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att dels till utförande
af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar bevilja ett särskildt anslag för år 1882 af 350,000
kronor och dels till bestridande af kostnaderna för uppförande ä statens
jemn äg strafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad,
innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter
för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande likaledes ett särskildt anslagsbelopp af
400,000 kronor samt deraf anvisa 200,000 kronor, att utgå under år
1882.

Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, inhemtas
af statsrådsprotokollet (sid. 34—39), att Styrelsen för statens
jernvägstrafik uti underdånig skrifvelse den 13 December 1880 ifråga
om fördelningen och användandet af dessa medel anfört, att till fullbordandet
af en mindre reparationsverkstad vid Östersunds station, för
hvilkens påbörjande ett anslag af 25,000 kronor redan blifvit af Riksdagen
beviljadt, beräknades ......................................................kronor 15,000.

Under år 1880 hade å bandelen Torpshammar—Östersund
en betydlig timmerforsling förekommit från Bräcke
station, der timret, som ditkommit sjöledes från de med
Refsundssjön sammanhängande vattendragen, medelst ett särskildt
med ångmaskin drifvet uppfordringsverk lastades å
jernvägsvagnar, som fördes till den straxt vester om Torpshammar
belägna hållplatsen Tirsta, hvarest timret afstjelptes
i Ljungans vattendrag för att derå flottas till sin bestäm Transport

15,000.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

melseort. Då denna tirnmerforsling antagligen komme att
fortsättas i än större skala, blefve nödigt att tillöka ifrågavarande
uppfordringsverk, så att ett större antal vagnar
kunde på en gång lastas, hvarför styrelsen

för tillökning af uppfordringsverket vid Bräcke beräknat

ett belopp, af.................................................................................

För beredandet af stallrum åt de lokomotiv, som med
anvisadt extra statsanslag komme att under år 1881 inköpas
för att vara tillgängliga, när norra stambanan i hela hennes
utsträckning öppnades för trafik, erfordrades:
dels för tillbyggnad af lokomotivstallen

vid Bollnäs station för ytterligare 4 lokomotiv...........................

» Storviks d:o )) 2 ))

)) Upsala d:o » 2 »

dels för uppförandet af ett lokomotivstall för 4 maskiner
med tillhörande vändskifva och vattenstationsbyggnad vid den
blifvande stationen vid Tomteboda, i närheten af Karlberg ...

Då behof uppstått af den rörliga materielens förstärkning
å de närmast Göteborg belägna delarne af vestra och
södra banorna, och då dertill erforderliga lokomotiv lämpligast
borde förläggas i Falköping, der dessa båda banor sammanträffa,
upptoges

för tillbyggnad af lokomotivstallen i Falköping för ytterligare
4 lokomotiv ...................................................................................

Esomoftast hade det visat sig vara med svårighet förenad!
att anordna tågmöten vid de å norra banan belägna
stationerna By valla och Vånge, der förutom hufvudspåret
endast funnes ett spår med tillhörande stickspår, å hvilka
senare stationernas hela lokaltrafik måste besörjas, då de
begge öfriga spåren togos i anspråk vid tågmötena. För
afhjelpande af dessa olägenheter upptoges

för ett tredje spår vid Byvalla station .................................

för d:o d:o vid Vånge station ....................................

Likaledes vore det nödigt att vid Ockelbo station,
jemväl å norra banan, vid hvilken station en ansenlig trafik
med träkol utvecklat sig, för denna trafiks behöriga besörjande
i någon mån utvidga spårsystemet, hvadan

till utvidgning af spårsystemet vid Ockelbo station beräknades
ett belopp af..............................................................................

Transport

23

15,000.

12,000.

23.000.

12.000.
16,000.

40,000.

28,000.

6,000.

6,000.

2,000.

160,000.

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport 160,000.

Vid Hessleholms station, utgörande föreningsstation med
såväl Kristianstad—Hessleholms som Helsingborg—Hessleholms
jernväg, vore liksom å öfriga föreningsstationer en stor
personal behöflig, för hvilkens inqvartering tillräckligt antal
statens jern vägstrafik tillhöriga boställslägenheter saknades.

Då hyrorna för bostäder dersammastädes voro ganska uppdrifna
och då billigheten fordrade, att dervarande stationsbetjente
erhölle samma förmåner i fråga om inqvartering,
som deras kamrater vid andra dylika stationer, hade styrelsen,
särskildt med hänsyn dertill att åtskilliga materialier, som
erhållits vid nedtagningen af ett större provisoriskt lokomotivstall
i Elmhult, med fördel kunde användas till ett
betjeningshus i Hessleholm och sålunda på lämpligaste sätt
realiseras,

för uppförandet af ett för 8 hushåll afsedt boställshus för
betjente vid Hessleholms station upptagit ett belopp af ............ 12,000.

Vid Vårgårda station, der boställslägenheter jemväl saknades
för stationsbetjeningen, behöfdes äfven en bostadsbyggnad,
hvartill de materialier kunde användas, som funnes
uti ett häststall vid Göteborgs station, hvilket numera vore
obehöflig!, då rangering af vagnar merendels försigginge
med lokomotiv, och dessutom måste borttagas, då det stode
i vägen för en gatureglering, hvadan

för uppförandet af ett för tvenne hushåll afsedt boställshus
för betjente vid Vårgårda station beräknades........................ 5,000.

Vid Flöda och Södertelje öfre stationer vore de vid
banans första anläggning uppförda små stationshusen otillräckliga
för den numera ej obetydliga persontrafiken, och
hade Styrelsen ansett, att de ofta återkommande klagomålen
rörande bristande utrymme i trafik- och expeditionslokalerna
vid dessa stationer borde afhjelpas på sådant sätt, att stationshuset
i Flöda tillbyggdes, men att vid Södertelje öfre
station en särskild boställsbyggnad uppfördes för stationsföreståndaren,
hvarigenom den boställslägenhet i stationshuset,
denne nu begagnar, blefve disponibel till tjensteloka -

ler, och beräknades härvid

för tillbyggnad af Flöda stationshus ett belopp af............ 5,000.

och för uppförande af ett boställshus för stationsföreståndaren
vid Södertelje öfre station ett belopp af........................... 4,000.

Transport 186,000.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

Vid Nässjö station, der 4 banor sammanstöta och der
åtskilliga tåg göra längre uppehåll för att gifva resande tillfälle
att intaga måltider, voro lokalerna i stationshuset otillräckliga,
synnerligast som särskild restaurationsbyggnad derstädes
saknades, hvarigenom en stor del af husets utrymme
toges i anspråk för restaurationsrörelsen. För att kunna företaga
en länge påtänkt utvidgning af väntsalar samt expeditions-
och restaurationslokaler upptoges

för tillbyggnad af Nässjö stationshus ett belopp af.........

Å de större föreningsstationer, der flera tåg samtidigt
inträffa, sedan mörker inbrutit, uppginge kostnaderna för
belysning med fotogén eller lampolja till ej obetydliga belopp,
hvilka kostnader borde kunna i afsevärd mån minskas
genom inrättande af mindre gasverk, hvarmedelst jemväl en
önskvärd bättre belysning kunde vinnas. För verkställande
af försök med sådana gasverks användbarhet på föreningsstationer
syntes Nässjö station vara särdeles lämplig, då för
belysning af väntsalar, expeditions- och restaurationslokaler,
platformar m. m. hvarje afton öfver 100 lågor derstädes voro
tända, hvarför

till uppförande af ett mindre gasverk vid Nässjö station
beräknades ........................................................................................

Under den tid, som förflutit sedan Jönköpings station
anlades, hade derstädes utvecklat sig en ansenlig godstrafik,
och hade för lämpligt bedrifvande af den ökade rörelsen
spårsystemet vid flera särskilda tillfällen blifvit utvidgadt,
hvarjemte vester om stationen på ett afstånd af omkring
1,500 fot från yttersta vexeln sidospår utlagts och eu särskild
lastplats, benämnd Talavid, anordnats. Trafikerandet
af denna lastplast vore emellertid förenadt med åtskilliga
svårigheter, derigenom att vid vagnars förande emellan lastplatsen
och stationen södra banans hufvudspår måste begagnas,
hvadan all förbindelse med lastplatsen vore afbruten,
så snart tåg väntades till staden vesterifrån eller skulle afgå
från staden vesterut, hvilka olägenheter blefve känbarare, ju
mera rörelsen i Jönköping tillväxte, synnerligast som den
egentliga stationen, belägen emellan staden och Vettern, ej

Transport

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 4 Sand. 1 Afä. 8 Höft.

25

186,000.

10,000.

14,000.

210,000.

4

26

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Transport

vidare kunde utvidgas, hvadan det blefve nödigt att efter
hand öfverflytta trafiken med tyngre gods till Talavid, och
upptoges för afhjelpande af ofvannämnda olägenheter

för utläggning af ett dubbelspår emellan Jönköpings station

och lastplatsen Talavid....................................................................

Under år 1881 borde den under arbete varande jernvägen
emellan Karlberg och Lilla Värtan blifva färdig till
begagnande. Anordnandet af trafiken å denna handel vore
visserligen beroende af den rörelses beskaffenhet, som kunde
komma att uppstå, då hamnanläggningen vid sistnämnda
fjärd blefve fullbordad. Redan nu kunde emellertid förutses,
att ifrågavarande trafik, liksom i allmänhet lokaltrafiken i
närheten af större städer, lämpligast borde besörjas med
många små s. k. omnibuståg, hvilka ankomme och afginge
med vissa regelbundna tidsmellanrum, t. ex. hvar annan
timme, hvarje timme etc., beroende på trafikens liflighet.

Å en bansträcka, der dylik regelbunden lokaltrafik
skulle ega rum, på samma gång som den sedvanliga trafiken
med tyngre tåg, gående till och från aflägsnare orter, vore
det i allmänhet nödigt att använda ett särskildt spår för
lokaltrafiken, enär eljest nästan oöfvervinneliga svårigheter
uppstode för upprättandet af lämpliga tidtabeller, hvarförutom
tågrubbningar, trots de förträffligaste signalsystem och det
sorgfälligaste iakttagande af föreskrifna försigtighetsmått,
kunde medföra beklagliga följder.

Emellan Stockholm och Karlberg, der banan till Värtan
utgrenar sig från hufvudbanan, funnes visserligen två spår,
men det ena tillhörde Stockholm—Vesterås—Bergslagens
jernväg och vore väl behöfligt för denna jernvägs trafik,
som numera närmast Stockholm ej vore lättskött, sedan lokaltåg
anordnats emellan Stockholm och Sundbyberg, hvarför
detta spår ej kunde medtagas i räkningen.

A statsbanans spår gånge nu dagligen 6 ordinarie tåg
i hvardera rigtningen, hvarjemte å samma spår de ensamma
lokomotiv måste framgå, hvilka, förlagda i ofvannämnda
nya lokomotivstall vid Tomteboda, användes för tåg, som
ankomme till eller afginge från Stockholm eller till stationstjenst
derstädes, hvadan, oberäknadt lokaltrafiken till Värtan,

Transport

210,000.

15,000.

225,000.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

27

Transport 225,000.

det dagliga antalet tåg eller ensamma lokomotiv å detta
spår snart syntes blifva större än på något annat ställe å
statens banor. Utläggningen af ett tredje spår emellan
Stockholm och Karlberg kunde dessutom verkställas för en
jemförelsevis ringa kostnad, enär åtskilliga förarbeten, såsom
inlösning af erforderlig mark, redan till större delen vore
verkstälda, hvarförutom det vore antagligt att den entreprenör,
som utför banbyggnaden emellan Karlberg och Värtan,
skulle vara beredvillig att för billigt pris åtaga sig spårets
byggnad, så framt arbetena utfördes, innan det vid Värtabanan
använda arbetsmanskapet entledigades och byggnadsmaterielen
realiserats.

På grund af hvad sålunda anförts upptoges

för utläggningen af ett tredje spår emellan Stockholms norra
station och Karlbergs hållplats.......................................................... 55,000.

I likhet med hvad under föregående år egt rum borde
derjemte

för oförutsedda nya byggnader och anläggningar under är
1882 anvisas ett visst belopp, hvilket Styrelsen nu ansåge
böra utgöra ........................................................................................ 70,000.

Summa kronor 350,000.

Då hvad sålunda blifvit anfördt synts Utskottet ådagalägga, att
de ifrågasatta nya byggnaderna och anläggningarna äro af behofvet
påkallade och böra kunna förväntas lända jernvägstrafiken till gagn,
samt den för oförutsedda dylika ändamål afsedda summan, 70,000
kronor, icke lärer kunna anses vara för högt beräknad, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bifalla Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande
nådiga framställning; dervid Utskottet, hvad särskildt beträffar
det väckta förslaget om uppförande af ett mindre gasverk vid
Nässjö station, velat bringa till Riksdagens kännedom, att, enligt hvad
vederbörande upplyst, detta gasverk är afsedt för beredande af så kallad
fettoljegas för belysning så väl af sjelfva stationen som äfven af
jernvägsvagnar samt att detsamma, sådant det föreslagits, bör kunna
utöfver stationens behof lemna gas till ungefär 50 vagnar om dygnet;
varande tillika meddeladt att belysning af jernvägsvagnar med dylik
gas sedan flera år tillbaka i stor skala användts i Tyskland, England
och Ryssland samt att erfarenheten ådagalagt både dess lämplighet
och prisbillighet i förhållande till belysning med stearinljus.

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Vidkommande frågan om anvisande af ett särskildt anslag till
uppförande å de för statens jernvägstrafiks räkning i qvarteret Svanen
inköpta tomterna af en stenhusbyggnad, innehållande dels tjenste- och
expeditionslokaler, dels ock vissa boställslägenheter, hade, på sätt statsrådsprotokollet
(sid. 39 och 40) utvisar, Trafikstyrelsen, under åberopande
af sin underdåniga skrifvelse i ämnet den 7 Januari 1879, nu
erinrat derom att ett byggnadsföretag af så omfattande beskaffenhet,
som det ifrågavarande, ej kunde fullbordas på kortare tid än tvenne
år, hvadan, om byggnaden påbörjades under år 1882, dess begagnande
för afsedda ändamål ej kunde taga sin början förr än i slutet af år
1883, vid hvilken tidpunkt ej allenast den nu under arbete varande
norra stambanan borde vara i sin helhet öppnad för trafik, utan äfven
arbetena för hamnanläggningen vid Värtan så långt framskridna, att
ofvan omnämnda lokaltrafik emellan Stockholm och den nya hamnen
borde vara i full gång, af hvilka båda anledningar ökadt utrymme i
centralstationshuset erfordrades. Under sådana förhållanden vore det
för Styrelsen af stor vigt att för tillfredsställande af de mångahanda
anspråk på förbättrade anordningar i centralstationshusets lokaler, som
redan nu framstälts och som vid berörda tidpunkt icke syntes kunna
med fog tillbakavisas, under år 1882 låta påbörja ofta nämnda byggnad,
för hvilken, på sätt i underdåniga skrifvelsen af den 7 Januari
1879 omförmäldes, hela kostnaden vore beräknad till 400,000 kronor;
och hemstälde Styrelsen på grund häraf att till påbörjande af uppförandet
af ett annex till centralstationshuset å statens jernvägstrafiks
ofvannämnda tomter måtte för år 1882 anvisas halfva den beräknade
kostnaden för hela byggnaden eller 200,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 40—43) inhemtas vidare, att Departementschefen
vid anmälan af denna Trafikstyrelsens hemställan

dels erinrat, bland annat, att, sedan Kongl. Maj:t till 1879 års
Riksdag gjort likartad framställning med den nu förevarande, Riksdagen
i underdånig skrifvelse den 13 Maj nämnda år, angående reglering af
utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, härom yttrat hufvudsakligen: “att.

af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning framgått,
att ifrågavarande nya byggnad vore afsedd att, förutom åtskilliga
tjenstelokaler samt smärre lägenheter för portvakter, vaktmästare och
stationsbetjening, inrymma tolf särskilda bostadsvåningar för jernvägstjenstemän,
hvarigenom bostäder kunde beredas ej mindre för flere
uppgifne tjenstemän, för hvilka dylika nu förhyrdes i centralstationens
granskap mot ett årligt hyresbelopp af 15,000 kronor, än äfven för
Generaldirektören och chefen för statens jernvägstrafik samt Öfver -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

29

direktören för maskinafdelningen, af hvilka ingendera ännu vore med
boställe inom centralstationen försedd; att med anledning häraf erinrats,
hurusom Riksdagen i underdånig skrifvelse den 28 April 1877 anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning
tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik borde vara med
fördelen af fri bostad i statens egna eller förhyrda lokaler förenade,
samt derefter såväl i berörda hänseende, som i de med denna fråga
sammanhängande öfriga omständigheter, meddela de föreskrifter, som
Kongl. Maj:t kunde finna för ändamålet tjenlig^; att, ehuru Trafikstyrelsen
den 17 December 1877 afgifvit utlåtande i anledning af Riksdagens
nyssnämnda skrifvelse, Departementschefen likväl, enligt hvad
statsrådsprotokollet upplyste, icke dittills ansett sig böra till slutlig
pröfning anmäla den sålunda väckta frågan; att vid sådant förhållande
Riksdagen varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme,
som för det nämnda ändamålet kunde i staten tillhöriga byggnader
erfordras, och således icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det
föreliggande förslaget till bebyggande af de då nyinköpta tomterna;
samt att, på grund häraf och då kostnaden för den tillämnade byggnadens
uppförande vore i väsentlig mån beroende af det utrymme, som
der behöfde afses till nämnda slag af lägenheter, Riksdagen funne sig
för det då närvarande icke böra bevilja några medel för berörda nybyggnad»; dels

ock ytterligare anfört, att sedan Kongl. Maj:t emellertid numera
under den 23 December 1880 till slutlig pröfning förehaft Riksdagens
ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse den 28 April 1877 och
Trafikstyrelsens deraf föranledda underdåniga förslag i fråga om och
till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik
borde vara med fri bostad förenade och dervid bestämt, bland annat,
att ej mindre Generaldirektören och chefen, än äfven samtlige öfverdirektörer
i Styrelsen för statens jernvägstrafik, hädanefter skulle med
bostad förses, samt tillika faststält de grunder, efter hvilka de tjensteman
vid statens jernvägstrafik, som tillerkänts förmånen af fri bostad,
borde med sådan tillgodoses, det hinder för pröfning af den föreliggande
byggnadsfrågan syntes vara undanröjdt, som 1879 års Riksdag
ansett förefinnas i den omständighet, att frågan om och till hvilken
utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik borde
vara med fri bostad förenade ej förut blifvit af Kongl. Maj:t afgjord;

samt att Departementschefen, under åberopande af den fullständiga
utredning utaf ärendet, som Trafikstyrelsen lemnat i sin den 7
Januari 1879 afgifna och i statsrådsprotokollet den 8 i samma månad
och år i hufvudsakliga delar intagna underdåniga skrifvelse, och med

30

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

hänvisande till hvad af dåvarande chefen för Civildepartementet till
samma protokoll yttrats angående nödvändigheten att, så fort ske
kunde, afhjelpa det trängande behofvet för statens jernväg strafik af
ytterligare expeditions- och tjenstelokaler samt bostadslägenheter i närheten
af Stockholms centralbangård, ansett sig böra biträda Trafikstyrelsens
nu ånyo gjorda på andragna ytterligare skäl stödda framställning
om angelägenheten af det ifrågavarande byggnadsföretagets påbörjande
så snart som möjligt och äskande af dertill nödiga medel.

Utskottet vill till en början erinra, att anledningen dertill, att
utrymmet i centralstationshuset i Stockholm nu mera befinnes otillräckligt,
i viss mån torde vara att söka i den omständighet, att, till följd
af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 23 Maj 1866, vissa inskränkningar
vidtogos i den förut uppgjorda planen för samma stationshus,
hvarigenom kostnaderna för byggnaden nedbragtes.

Sådant som förhållandet nu är och med särskild!, fäst afseende
på ej mindre den ökning af trafiken, som kan påräknas blifva, en följd
af norra stambanans snart inträffande öppnande för trafik i hela dess
utsträckning, än äfven den blifvande lokaltrafiken å banan till Värtan,
lärer det ej kunna förnekas att ökadt utrymme för expeditionslokaler
i Stockholms centralstationshus är af högsta behof påkalladt.

Beträffande den nu föreslagna nybyggnaden synas ej förefinnas några
anledningar till särskilda anmärkningar. Sjelfva arten af den expedition,
som ombesörjes vid en jernvägsstation, fordrar oafvisligt att de
derför afsedda lokalerna äro belägna i bottenvåningen, hvilket naturligen
föranleder, att byggnaden måste hafva en jemförelsevis stor utsträckning,
hvarigenom dess uppförande betingar större kostnad än
eljest vore erforderlig. Också skulle enligt hvad statsrådsprotokollet
(sid. 41) gifver vid handen, kostnaden för uppförande af en byggnad,
uteslutande afsedd för behöfliga expeditions- och tjenstelokaler, uppgå
till 300,000 kronor, vid hvilket förhållande det synes välbetänkt att,
på sätt föreslagits, med uppoffrande af ytterligare 100,000 kronor åt
den nya byggnaden gifva det omfång, att deruti må kunna inrymmas
äfven en del boställslägenheter, helst, enligt hvad Utskottet genom
från vederbörande inhemtade upptysningar erfarit, i årliga hyresersättningar
åt de tjensteman, hvilka skulle kunna inrymmas i den nya
byggnaden, numera, sedan bestämmelserna i Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 23 December 1880 vunnit tillämpning, utgår ett belopp af 20,100
kronor, hvaremot de å ifrågavarande tomter nu befintliga byggnader i
årshyra lemna allenast 11,246 kronor, deruti Oberäknad! hyresvärdet
2,268 kronor för en af Trafikstyrelsen sjelf för närvarande disponerad
lägenhet.

Stata- Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

31

Då tomternas inköpspris utgör ......................... kronor 240,000

och den nya byggnaden är beräknad att kosta...... »

400,000

skulle alltså hela egendomens värde blifva ............ kronor 640,000: _

a hvilket belopp årliga räntan efter fem procent utgör 32,000 kronor.
Om från sistnämnda summa afdrages det belopp af 20,100 kronor,
hvilket, på sätt nyss är nämndt, skulle komma jern vägstrafiken tillgodo
genom besparade årshyror, blifver återstoden 11,900 kronor den kostnad
staten får årligen vidkännas för anskaffande af den för tillfredsställande
af trafikens behof numera oundgängligen nödvändiga utvidgningen
af expeditions- och tjenstelokalerna (allt med ^beräkning af
räntan å tomternas inköpspris).

Under framhållande slutligen att, på sätt ofvan är omförmäldt,
det skäl, hvilket 1879 års Riksdag åberopade såsom bestämmande för
dess afslag å då begärdt anvisande af medel för ofta nämnda byggnadsföretag,
nu mera förfallit, får Utskottet förevarande nådiga framställning
till Riksdagens bifall förorda.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet,

a) att Riksdagen må till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar bevilja ett särskilt anslag för år 1882 af
350,000 kronor; och

b) att Riksdagen må till bestridande af kostnaderna
för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret. Svanen i Stockholm af en byggnad
innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga
boställslägenheter för innehafvare af befattningar
vid statens jernvägstrafik, allt i öfverensstämmelse
med Trafikstyrelsens förslag, ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande likaledes ett särskild! anslagsbelopp
af 400,000 kronor samt deraf anvisa 200,000 kronor
att utgå under år 1882;

kommande frågan angående sättet för anskaffande af härför erforderliga
medel att framdeles underställas Riksdagens pröfning.

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Diverse anslag.

Ang. vädd
fråga om understöd
till en
tidning i
Haparanda.

Ang. särskilda
utlåtanden.

24:o. Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 26) Far Herr J. E. Nyström, under anförande,
bland annat, att inom Sverige icke någon tidning utgåfves på finska
språket, undantagandes den i Haparanda utkommande högst obetydliga
tidningen »Riksgränsen», hvilken till följd af den fåtaliga befolkningen
och prenumeranternas ringa antal knappast kunde i sitt nuvarande
omfång fortsättas, än mindre utvidgas, föreslagit, att Riksdagen
för hvarje af kommande 5 år måtte bevilja och ställa till vederbörande
Kongh Maj:ts Befallningshafvandes förfogande ett anslag af
2,000 kronor, för att, i mån af behof, användas för utgifvande och
spridning på svenska och finska språken af nämnda eller annan tidning
i Haparanda, dock med rättighet att indraga understödet, derest
icke tidningen på värdigt och för orten gagneligt sätt utgåfves.

Då, på sätt motionären sjelf uppgifvit, en tidning, om än af ringa
omfång, redan utgåfves på finska språket, samt Kongl. Maj:t icke lärer
sakna medel att, der så af beliofvet påkallas, på nämnda språk sprida
kungörelser och andra meddelanden, om hvilka det kan vara af vigt
för den fåtaliga finsktalande befolkningen i riket att erhålla kännedom,
bär Utskottet icke kunnat biträda förenämnda framställning, helst derigenom
ett slags officiel tidning skulle uppkomma, hvilket icke torde
vara behöfligt eller ens önskvärdt; hemställande alltså Utskottet,

att Herr J. E. Nyströms ifrågavarande förslag
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

25:o. Med anledning af de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om
statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet, att
deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, afgifver Utskottet särskilda Utlåtanden,
hvilket här endast skolat
anmälas.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På Stats-Utskottets vägnar:

E. KEY.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

33

Reservationer:

vid 21:a punkten mom. a. (angående aflöningar till Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader), af Herr Ola Andersson i Burlöf,
som ansåg, att detta ärende bort uppskjutas till dess Riksdagen fattat
beslut i vissa jernvägsfrågor;

vid 23:de punkten mom b) (angående upphäfvande af byggnaden
för statens jern vägstrafik) af Herrar Liss Olof Larsson och Nils Petersson
i Runtorp.

Dessutom skulle här antecknas, att Herr Sven Nilsson i Efveröd
icke hos Utskottet deltagit i handläggningen af förevarande hufvudtitel.

Bill. titt TUJcsd. Prof. 1881. 4 Sami 1 Afd. 8 Haft.

34

Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 10 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen

1881 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

6,500

_

36,000

—

36,000

—

17,000

—

— —

—

— —

—

17,000

—

76,700

—

— —

—

— —

—

76,700

—

76,400

— —

—

— —

—

76,400

—

58,900

58,900

108,800

108,800

6,000

—

6,000

—

75,222

—

— —

—

— —

—

75,222

—

2,290,195

—

8,500

—

150,900

—•

2,449,595

—

202,500

—

202,500

_

1,040

—

6,635

—

11,900

_

19,575

_

250,000

—

250,000

—

150

—

25

—

210

—

385

ri

ö°r

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

Tpt 3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577 —

Civil Statsministern,

lönefyllnad, förslagsanslag, högst..........

Statsråden utan departement. 3 å 12,000 kronor.........

Departementschefen...................................................

Departementets expedition ...........................................

Kommerskollegium ......................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ...............

.Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande.................................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariats Till

officiella statistiska trycket .............................

Till en statistisk tidskrift ......................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensions Landtmäteristaten.

........................................................

Rikets ekonomiska karteverk, reservationsanslag...........

Öfverståthållare-embetet...................................................

Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reservations Ålderstillägg,

förslagsanslag ...........................................

Gästgifvares friheter ......................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag..............

Färjor och färjekarlar .................................................

'') Rörande dessa anslag kommer Utskottet att

Stats-Utslcotlets Utlåtande N;o 10 a.

35

Litt. A.

under riksstatcns

departementet.

ersättningar
statistik......

anslag) ......

Sjette lmfvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter. Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

6,500

36,000

—

— —

—

— —

,—

36,000

—

17,000

17,000

—

76,700

—

— —

—

— _1_

—

76,700

—

* 76,400

—

—

—

—

—

76,400

—

.................. 28,400: —

1,500: —

12,000: —

15,000: —

1,000: —

1,000: — 30,500: —

* 58,900

_

— —

_

_ _

_

58,900

_

....................................

108,800

—

108,800

—

.....................................

6,000

—

6,000

—

75,222

—

75,222

—

2,290,195

—

8,500

—

150,900

—

2,449,595

—

202,500

—

202,500

—

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

-1

250,000

—

- -

—

- -

—

250,000

—

....................................

150

—

25

—

210

—

385

—

Säger

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

Transport 3,205,407

-

15,160

—

163,010

-

3,383,577

—

framdeles afgifva särskildt utlåtande.

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

1881 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

i

Indelning och c
anvisning,

Friheter.

ermed jemförlig
på förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

3,205,407

"

15,160

“

163,010

3,383,577

"

63,000

63,000

12,000

—

- -

—

_ _

—

12,000

—

172,900

—

- -

—

- -

—

172,900

—

52,500

—-

- -

—

_ _

—

52,500

—

45,950

—

- -

—

_ _

—

45,950

—

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

93,550

—

2,300

—

---

—

95,850

—

38,000

—

- -

—

---

—

88,000

—

21,500

—

---

—

- -

—

21,500

—

8,700

—

- -

—

15

—

8,715

—

18,600

—

—

—

—

—

18,600

—

Sgr

575,200

—

2,300

—

15

—

577,515

—

50,000

50,000

— —

—

62

—

6,320

—

6,382

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

—

30,000

—

15,850

—

—

15,850

—

26,500

—

26,500

—

43,000

—

—

43,000

—

117,758

—

—'' —

—

---

-

117,758

—

15,000

—

- -

—

- -

—

15,000

—

Sgr

305,308

—

1,622

|—

12,320 —

319,250

—

S:a

4,085,915 —

19,082 —

i 175,345

|—

4,280,342

—

Jordbruket, handeln

Reservations Skiften

och afvittringar................................................

Vägar och kommunikationer .........................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna Landtbruksingeniörer

och deras biträden ....................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna Länsveterinärer.

..............................................................

Hästafvelns förbättrande (deraf särskildt reservations Befrämjande

i allmänhet af slöjderna ...........................

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ...........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket......................

Fiskerinäringens understöd..........................................

Diverse

Utfiyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag..................

Sala bergslag.................................................... .........

Odlingsbjelp för krononybyggare, förslagsanslag...........

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förTill
förekommande och hämmande af smittosamma sjukKarantänsinrättningen
på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af scheldetullen, förslagsanslag .....................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
Tillkommer för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag ................................

Stats-Utslcottets Utlåtande ,S:o 10 a.

37

Förslag till blifvande riksstat:

1

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning, på förslag.

kontant.

Friheter. •

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

<5.

3,205,407

15,160

163,010

""

3,383,577

63,000

63,000

12,000

—

- -

—

- -

—

12,000

—

172,900

—

- -

—

- -

—

172,900

—

52,500

—

- -

—

---

—

52,500

—

45,950

—

---

—

- -

—

45,950

—

48,500

—

- -

—

- -

—

48,500

—

för hästar) ...

93,550

—

2,300

—

— _

—

95,850

—

38,000

—

---

—

- -

—

38,000

—

21,500

-

21,500

—

8,700

—

- —

—

15

—

8,715

—

......................

18,600

—

—

—

—

—

18,600

—

Säger

575,200

—

2,300

—

15

—

577,515

—

50,000

50,000

- -

—

62

—

6,320

—

6,382

—

4,500

—

- -

—

- -

—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

—

30,000

—

—

30,000

—

15,850

—

- -

—

- -

—

15,850

—

26,500

—

- -

—

- -

—

26,500

—

.......................

43,000

—

- -

—

- -

—

43,000

—

. 117,758: —

10: —

117,768

—

- -

—

---

—

117,768

—

.......................

15,000

—

—

—

— —

—

15,000

Säger

305,318

—! 1,622

—

12,320

319,260

—

Summa 4,085,925

19,082

175,345

4,280,352

—

och näringarna.

anslag.

näringar.......................

näringar.....................

anslag.

slagsanslag .........................................

domar bland husdjuren, förslagsanslag.

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitcl.

Kronor.

Ö.

Tillfällig löneförbättring:

För Kommerskollegium med bergsstaten ..............

* 11,160

Justeringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personal ............

9,300

1

—

Rikets ekonomiska karteverk:

För de ekonomiskt-geogratiska kartearbetena i Norrbottens

län ..................................................

„ de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket ...

31.000 —
45''000 —

76,000

Öfver st åthållareembetet:

Till fortsatt utgifvande af “polisunderrättelser“............

Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm...

10,000 —
12,200 -

22,200

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. in. åt särskild polisstyrka på landet ...

40,000

_

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena......

229,300

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt mannanäring av:

Bidrag till bestridande af kostnaden för allmänna landt-

bruksmöten .......................................... 5,000 —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus-djur, redskap, maskiner m. m......................... 10,000 —

„ arfvode åt en botanist vid landtbruksakademiens agri-

kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt ......... 1,000 —

Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jordbru-ket och näringarnes behof ......................... 15,000 —

Transport 31,000 —

387,960

1

* Angående detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10 a.

39

Kronor.

Ö.

387,960

—

116,500

—

5,937

—

21,800

_

14,000

—

91,870

—

114,421

752,488

550,000

Transport 31,000

För fortsättande af de geologiska undersökningarne ock utgifvande
af derpå grundade kartor...... ......... ...... 85,500

Hästafvel^ befrämjande:

Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. m.......

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en
elev..................................................

Till befrämjande af husslöjden ...........................

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande
af en andre lärare vid samma skola .........

Ilyres- och inköpsbidrag till svenska slöjdföreningens museum

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m.............

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader m. m.

Aflöning åt styrelsen samt dess tjenstebiträden . . .........

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten ...
„ resestipendier åt medlemmar af väg- och vattenbyggnadscorpsen
..........................................

Statskontoret och Arméförvaltningen:

Ersättning för af dem förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande
denna hufvudtitel..............................

3.000 —
10,000 —

4,800 —

4.000 —

43,870 —
45,000 —

3,000 —

Summa

Anslag af Kongl. Maj:t föreslagna, att utgå från Itiksgälds kontoret.

Till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar ......*.............................. 350,000 —

uppförande af byggnader i Stockholm för statens jern -

vägstrafik

200,000