6
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.
till statens kassor, när det är så
nött, att ej med säkerhet kan skönjas,
huruvida det för rikets räkning
är pregladt, men till alla andra,
när pregeln genom nötning blifvit
otydlig.
Stockholm den 8 April 1881.
På Utskottets vägnar:
G. LAGERSTRÅLE.
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 8 April 1881, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om höjande af Riksbankens
grundfond,
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt, till Banko-Utskottet
hänvisad och jemlikt 47 § Riksdagsordningen af Sammansatt
Banko- och Lag-Utskott behandlad motion, N:o 156, har Herr I. Lyttkens
hemstält, »att Riksdagen af Riksbankens reserverade medel öfverflyttar
fem millioner kronor till grundfonden, så att densamma höjes
från trettio millioner till trettiofem millioner kronor».
I anledning af denna motion får det Sammansatta Utskottet till
en början meddela, dels att Bankofullmäktige, i ärendet hörde, förklarat
sig instämma i motionens syfte, men derjemte erinrat att Riksbankens
reserverade medel för närvarande icke medgåfve en sådan
7
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.
öfverföring, som den föreslagna, dels ock att, med inberäknande åt
Riksbankens vinst för år 1880, utgörande 2,518,178 kronor 39 öre,
bankens kapitalöfverskott utöfver grundfonden och reservfonden _
eller de reserverade medlen — vid samma års
slut uppgingo till................................................... kronor 5,637,662: 91,
af bvilket belopp dock, enligt innevarande års
Riksdags beslut, ett belopp af........................... „ 1,250,000: _
skall från banken till statsverket aflemnas; hvadan
de reserverade medlen utan beräkning af
behållna vinsten för innevarande år uppgå
tm............................................................................ „ 4,387,662: 91.
Men som nyssberörda aflemnande skall ega rum först under år 1882
med en fjerdedel i början af hvarje qvartal samt under tiden ny vinst
ingår; så och enär för uppbringande af grundfonden till det ifrågastälda
beloppet af 35 millioner kronor ej erfordras mer än 612,337
kronor 9 öre, och bankovinsten under de fem senaste åren i medeltal
uppgått till öfver 2,4 millioner kronor årligen, anser Utskottet något
hinder i förevarande hänseende icke böra möta för grundfondens faställande
till nu föreslaget belopp, derest en sådan åtgärd i öfrigt må
finnas önskvärd. Och då Utskottet icke kan annat än finna det vara
gagneligt, att bankens reserverade medel tid efter annan öfverflyttas
till grundfonden och dymedelst komma under helgden af den genom
Konung och Riksdag gemensamt stiftade banklagen, har Utskottet
funnit sig böra hemställa, det Riksdagen för sin del må besluta:
l:o.
att § 4 i lagen för Rikets Ständers Bank den 1
Mars 1830, sådan denna § lyder enligt Kongl. Kungörelsen
den 26 September 1879, skall erhålla följande
förändrade lydelse:
Nuvarande lydelse:
Banken skall hafva en grundfond
åt trettio millioner kronor och
en reservfond af fem millioner kronor.
Dessa fonder, hvaruti värdet
af bankens fasta egendom, inventarier
samt mynt- och medaljsamling
icke inberäknas, må ej min
-
Banken skall hafva en grundfond
af trettiofem millioner kronor
och etc. lika med nuvarande lydelsen.
8 Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.
skas i annat fall, än att banken
skulle göra förlust, som icke kan
ersättas af möjligen befintliga, till
framtida förfogande reserverade medel,
och skall i sådant fall bristen
i första rummet afföras å reservfonden
samt ovilkorligen af först
uppkommande behållning ersättas.
I händelse af bifall bärtill föreslår Utskottet derjemte:
2:o.
att Banko-Utskottet må erhålla uppdrag att till
Riksdagen inkomma med förslag till de ändringar i
reglementet för Riksbanken, som genom bifall till Utskottets
i punkten l:o härofvan gjorda hemställan
må finnas erforderliga.
Stockholm den 8 April 1881.
På Utskottets vägnar:
G. LAGERSTRÅLE.
Sammansatta Banko- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.
9
Reservationer:
■ o
af Herr Lagerstråle, med hvilken Herrar Abergs son, Olsson och
Söderhjelm instämt: “Då den ifrågasatta öfverflyttningen till Riks
bankens
grundfond af fem millioner kronor icke kan ske af den vid
1880 års slut i banken befintliga behållning, sedan derifrån afräknats
det belopp, som innevarande Riksdag till statsbehofs fyllande anvisat
af 1880 års vinst, utan verkställigheten af ett sådant beslut endast
skulle kunna ske genom inräknande i beloppet af vinstmedel, som under
nu löpande år till banken influtit; samt den föreslagna åtgärden
sålunda efter min åsigt medelbarligen innefattar ett användande af
1881 års bankovinst, hvarom det tillkommer 1882 års Riksdag att besluta,
anser jag för min del, lika med Herrar Bankofullmäktige, att
Herr Lyttkens’ förevarande motion icke för närvarande bör till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.“
af Herr Samzelius: “Då förevarande motion icke innefattar för
slag
till förändring af lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars
1830, utan allenast hemställan om vidtagande af en verkställighetsåtgärd,
som förutsätter en förändring i nämnda lag;
då Banko-Utskottet icke har motionsrätt i dylika lagstiftningsfrågor
och Lag-Utskottet helt och hållet saknar motionsrätt; samt
då det Sammansatta Utskottet följaktligen icke har befogenhet
att till Riksdagen framkomma med förslag till den lagförändring, som
är af nöden för att den af motionären föreslagna verkställighetsåtgärd
må kunna vidtagas, har jag redan på sådan grund ansett motionen
nu icke böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Som emellertid en annan uppfattning hos Utskottets flertal gjort
sig gällande, får jag, beträffande sjelfva saken, uttala den åsigt, att
ehuru jag icke skulle motsätta mig grundfondens förhöjning till det
föreslagna beloppet, derest disponibla medel nu funnes att derför tillgå,
jag likväl under förhandenvarande förhållanden nödgas rösta mot förslaget.
Jag kan nemligen icke finna det rigtigt, att Riksdagen på detta
sätt disponerar öfver en del af den bankovinst, som under innevarande
år möjligen kommer att uppstå. Uppkommer sådan vinst, hvarom jag
Bill. tdl liiksd. Prot. 1881. 6 Samt. 2 Afd. 2 Håft. 2
10
Sammansatta Banko- och Lag- Utskottets Utlåtande N:o 3.
icke det ringaste tviflar, får väl nästa års Riksdag derom kännedom,
icke blott såsom en förmodan, utan såsom ett verkligt faktum, och det
tillkommer Riksdagen att då i vanlig ordning besluta om bankovinstens
användande, dervid, om Kamrarne stanna i olika beslut, gemensam
omröstning grundlagsenligt bör ega rum. Genom det nu
föreslagna tillvägagåendet skulle deremot beslut om användandet af
en del utaf innevarande års förmodade bankovinst komma att fattas i
den ordning, som för stiftande af civillag är bestämd; ett förfarande,
hvilket, enligt min uppfattning, saknar stöd af grundlagen och derföre
icke kan af mig biträdas.u
STOCKHOLM, IPAAC MARCTTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881.