Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
1
IV o 6
Anis. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1881, kl. 3 e. m.
Memorial, i fråga om uppgörelse med Södertelje kanal- och slussverksbolag
af dess skuld till Riksbanken.
För fortsättande och fullbordande af den år 1806 påbörjade anläggningen
af Södertelje kanal- och slussverksbyggnad beviljade Rikets
Ständer vid 1815 års riksdag det för denna kanallednings åstadkommande
bildade aktiebolag af Riksbankens medel ett lånebiträde af 100,000
riksdaler specie, att användas i den mån beloppet funnes för byggnadens
fullbordande oundgängligt; och utfärdade bolaget för lånebeloppet
till Riksbanken en så lydande skuldförbindelse:
»Som Riksens högloflige Ständer vid sist öfverståndne riksdag för
Södertelje kanal- och slussverksbolag under nedanskrifne vilkor och förbehåll
anslagit ett lånebiträde från banken af etthundrade tusende riksdaler
specie; alltså och tillfölje af bolagets vid behörigen kungjord allmän
sammankomst den 26 nästlidne Oktober Direktionen meddelte
auktorisation och uppdrag, förbinder sig undertecknad direktion å bolagets
vägnar på det uttryckligaste att endast begagna nämnde biträde
i den mån det för byggnadens fullbordande finnes oundgängligt; att för
pröfningen af årliga behofvet till herrar bankofullmäktige ingifva fullständiga
kostnadsförslag; att för allt hvad af lånesumman utbekommes
till banken erlägga tre procent årlig ränta, efter bankostil, som vid
hvarje hälft års förlopp inbetalas, och så snart verket hunnit så vida
Bill. till Riksd. Prof. 1881. 6 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 1
2
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
fullbordas att någon revenue deraf kan erhållas, årligen utöfver nyssnämnda.
ränta afbetala fyra procent å primitiva kapitalet, intilldess hela
lånet blifvit till fullo liqvideradt. För lånesumman jemte derå löpande
ränta pantförskifver Direktionen härigenom å bolagets vägnar till bankens
säkerhet hela kanalverket med alla dess tillhörigheter och effekter;
hvilket allt härmedelst på det kraftigaste försäkras. Stockholm
den 12 December 1815.» (Underskrifter.)
Efter pröfning hos bankofullmäktige af två särskilda utaf kanalbolaget
gjorda framställningar om utbekommande af eu del af det sålunda
försträckta beloppet, utbetalades af detsamma den 14 December 1815
45,970 riksdaler banko och den 11 Juli 1816 återstoden, 54,030 riksdaler
banko.
Såsom sedermera riksdag efter riksdag blifvit af bankofullmäktige
och revisorer Riksdagen meddeladt, har någon kapitalafbetalning å
skulden aldrig egt rum, och ränta å lånebeloppet har icke af bolaget
erlagts längre än till och med år 1823.
Med redogörelse för de utaf Riksdagen, i anledning af denna Södertelje
kanalbolags skuld, vid 1823 samt 1828—1830 årens riksdagar fattade
beslut samt för kanalbolagets ekonomiska ställning från äldre tider
till år. 1880, hafva nu fullmäktige i Riksbanken till Banko-Utskottet inkommit
med framställning i fråga om åtgärders vidtagande i och för
uppgörelse af kanalbolagets ifrågavarande skuld; och har Utskottet i
anledning häraf funnit sig böra förslag i omförmälda hänseende till
Riksdagen afgifva.
Fullmäktiges framställning i ämnet är af följande lydelse:
»Såsom Banko-Utskottet väl kunnigt är, beviljades vid 1815 års
riksdag Södertelje kanal- och slussverks bolag ett lånebiträde från Riksbanken
af 100,000 riksdaler banko mot skriftlig förbindelse å bolagets
sida, bland annat, att å lånet till banken erlägga tre procent årlig ränta
och att så snart verket. hunnit så vida fullbordas, att någon revenue
deraf kunde erhållas, årligen, utöfver nyssnämnda ränta, afbetala fyra
procent å primitiva kapitalet, intilldess hela lånet blifvit till fullo liqvideradt.
Någon dylik kapitalafbetalning har emellertid aldrig egt rum,
och ränta å lånebeloppet har icke af bolaget guldits längre än till och
med år 1823.
Sedan Kongl. Maj:t vid sistnämnda års riksdag meddelat StåtsUtskottet
af bolaget då framstäld anhållan att antingen få öfverlemna
kanalen och slussverket till staten mot skälig ersättning till bolaget,
eller ock hugnas med sådant understöd, att kanalen kunde i en framtid
underhållas och bolaget njuta billig ränta å sina i och för kanal
-
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
3
arbetet utgifva penningar, yttrade Rikets Ständer i skrifvelse till Kongl.
Maj:t af den 10 November samma år — jemte det förslaget om kanalverkets
inlösande förklarades icke kunna bifallas — att Rikets Ständer
funnit »hurusom bolagsintressenterna, hvilka ej allenast fullständigt uppfyllt
alla de skyldigheter, de sig åtagit, utan ock genom betydliga bidrag
derutöfver ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit till
utförande af det arbete, i afseende hvarpå de sig förenat, utan att dittills
hafva af sina derpå använda penningar hemtat den ringaste afkomst,
såmedelst gjort sig förtjente att med ytterligare allmänt understöd
biträdas uti deras företag»; och beslöto Rikets Ständer att till näst
derpå följande riksdag någon rånte- eller kapitalafbetalning å lånet
från banken ej skulle fordras.
Vid 1828—1830 årens riksdag väcktes förslag om afskrifning af
skuldbeloppet. Detta förslag ansåg Riksdagen sig icke böra bifalla,
men Rikets Ständer förordnade, att bankens fordran skulle, lika med
flere andra fordringar, af samma egenskap, afskiljas från den beräknade
säkra tillgången och inom linien i bankens räkenskaper balanseras;
hvilket ock allt sedan dess iakttagits.
Derförutom beviljades vid samma riksmöte kanalbolaget ett anslag
af 30,000 riksdaler banko eller 45,000 riksdaler riksmynt, under vilkor
att denna summa skulle emot 5 procent årlig ränta till bolaget i Riksgäldskontor
innestå, tills behof af dess användande för kanalens vidmakthållande
uppstode, samt emot förbindelse för bolaget att allt framgent
underhålla kanalen och de för kanalfarten nödiga inventarier.
Detta belopp innestå:- ännu hos Riksgäldskontor, och den utfästa räntan
2,250 kronor erlägges årligen af kontoret till kanalbolaget.
Af en utredning rörande kanalbolagets ställning, som, uppå anmodan
af 1867 års Riksdags Banko-Utskott, i skrifvelse af fullmäktige den
24 Oktober samma år till Banko-Utskottet afgifvits, inhemtas,
att det för kanal- och slussverksbyggnaden tecknade aktiekapitalet
från början utgjort....."banko r:dr 120,000: — —
hvartill aktieegarne kontant insatt
ytterligare..... „ „ 251,542: 21: 4.
eller tillhopa banko r:dr 371,542: 21: 4,
att statsverket, som synes hafva
förbundit sig att för någon tid betala
ränta å aktiekapitalet, i sådant afseende
från och med år 1806, då Kongl. Maj:ts
Transport banko r.dr 371,542: 21: 4.
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
Ti ansport |
banko r:dr |
371,542: |
21: |
4. |
|
privilegium för kanalbolaget utfärdades, |
11 |
11 |
230,453: |
27: |
11. |
hvilket belopp likväl ej användts till att tillfälliga inkomster och i värde |
11 |
34,748: |
31: |
9 Va. |
|
i följd hvaraf och då Riksbanken, såsom |
11 |
11 |
100,000: |
||
hela anläggningen kostat..... |
banko r:dr |
736,744: |
33: |
Va. |
eller 1,105,117 kronor, hvaraf aktieegarne inbetalt 557,313 kronor 64
öre, eller för hvarje af de 1,118 stycken till innehafvaren stälda aktierna
å nominelt 500 riksdaler banko eller 750 riksdaler riksmynt ett
belopp af 498 kronor 49 öre.
Enligt förberörda utredning och af kanalbolagets kamrerare meddelade
upplysningar har detta företag, hvarå ifrån tiden för kanalbyggnadens
fullbordan 1819 och till år 1832 någon inkomst blott undantagsvis
och till obetydligt belopp synes hafva kommit bolagsmännen till
godo, sedermera i utdelning för hvarje aktie lemnat
under åren 1832—1846 tillhopa 117 kronor, eller i medeltal
årligen 7 kronor 80 öre,
under åren 1847—1866 tillhopa 417 kronor 50 öre, eller i medeltal
årligen 20 kronor 87 Va öre, och
under åren 1867—1879 tillhopa 286 kronor, eller i medeltal årligen
20 kronor 43 öre,
motsvarande för hvar och en af dessa tre tidsperioder respektive 1,6,
4,19 och 4 procent å det verkligen inbetalda aktiebeloppet.
Sedan, i betraktande af de betydliga belopp såväl staten som Riksbanken
lemnat för Södertelje kanals anläggning, 1875 års Riksdag ansett
tillfälle till närmare kännedom om kanalbolagets ställning böra Riksdagen
beredas och för sådant ändamål mellan fullmäktige i Riksbanken
och kanalbolaget blifvit träffad öfverenskommelse om rätt för fullmäktige
att genom ombud deltaga i granskningen af kanalbolagets räkenskaper,
hafva fullmäktige årligen erhållit del af den berättelse, som
vid revision af kanalverkets räkenskaper och förvaltning afgifvits. Och
är det med afseende å de i dessa berättelser lemnade redogörelser öfver
bolagets ställning, som fullmäktige nu funnit sig böra hos Utskottet
göra den framställning i fråga om uppgörelse mellan kanalbolaget och
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
5
Riksbanken af dennas fordran hos bolaget, hvarom här nedan förmärs.
Att ifrågavarande, genom enskild företagsamhet å bane bragta kanalledning
blifvit af föregående Riksdagar betraktad såsom ett allmängagneligt
företag, framgår såväl af de understöd, hvilka, efter hvad
ofvan förmälts, tid efter annan blifvit för detta samfärdsmedels utförande
och vidmakthållande af Riksdagen beviljade, som ock deraf att aldrig
någon afbetalning och endast under en kortare tidrymd någon räntegodtgörelse
å det lån af 150,000 kronor, kanalbolaget fått sig för mer
än 65 år tillbaka af Riksbankens medel tilldeladt, blifvit bolaget affordrad
eller ifrågakommit; och då sagda kanal tvifvelsutan äfven för
framtiden är att betrakta såsom en vigtig och behöflig länk i landets
kommunikationsanstalter och således under alla förhållanden bör upprätthållas
i brukbart skick, synas några sådana åtgärder för berörda
låns och räntas indrifvande icke böra vidtagas, hvarigenom kanalledningens
uppehållande och kanalbolagets bestånd äfventyrades.
Enligt hvad de senaste revisionsberättelserna öfver kanalverkets
räkenskaper och förvaltning gifva vid handen, är kanalbolagets finansiella
ställning numera sådan, att, jemte det bolagets inkomster i allmänhet
förslå till betäckande af underhållskostnaderna lör kanalen samt
till årlig utdelning åt bolagsmännen af ett belopp, motsvarande fyra
procent å det inbetalda aktiekapitalet, bolagets tillgångar, med inberäknande
af det utaf Riksdagen beviljade och hos Riksgäldskontor innestående
anslaget af 45,000 kronor,''vid 1879 års utgång uppgingo till
något öfver 136,000 kronor, deraf fastigheter i Södertelje jemte materialier
och inventarier uppskattats till något öfver 31,000 kronor, och närmare
60,000 kronor utgöras af värdepapper och i banker på depositionssamt
upp- och afskrifningsräkning insatta medel jemte derå upplupna ej
betalda räntor, under det att bolagets skulder vid samma tid bestego sig till
3,000 kronor utöfver Riksbankens omförmälda fordran å 150,000 kronor.
Om än denna bolagets ställning icke kan kallas synnerligen god,
och den visserligen ej höga, men dock i förhållande till andra likartade
företag i vårt land ''icke så obetydliga utdelning af fyra procent å inbetalda
aktiekapitalet, bolagsmännen allt sedan år 1847 årligen bekommit,
icke skulle kunnat komma dem till del, derest bolaget affordrats
föreskrifven räntegodtgörelse och kapitalafbetalning å dess skuld till
Riksbanken, synes dock ställningen sådan, att bolagets verksamhet äfven
för framtiden vore betryggad, om ock bolaget med orubbadt bibehållande
på enahanda vilkor som hittills af det anslag å 45,000 kronor
jemte den ränteafkomst derå, som bolaget, enligt hvad förut nämnts,
6 Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
fått sig af 1828- 1830 årens Riksdag beviljadt, såsom godtgörelse för
sin skuld till Riksbanken utbetalte de af bolaget under tidernas lopp
reserverade medel, uppgående efter afdrag af de på upp- och afskrifnmgsräkmng
innestående beloppen till omkring 50,000 kronor, hvilka
medel icke torde befinnas för kanalens vidmakthållande erforderliga, då
nemligen inkomsterna af kanal- och slussafgifterna m. m. jemte räntan
å nyssberörda anslagsbelopp icke allenast i allmänhet äro tillräckliga
till bestridande af kostnaderna för kanalens underhåll, utan äfven derutöfver
skulle lemna tillgång till en, om ock något mindre, utdelning
än hittills åt bolagsmännen, hvarförutom sjelfva anslagsbeloppet finnes
att tillgå i och för reparations- och underhållsarbeten af större omfattning
än de i regel förekommande.
Enär under så beskaffade förhållanden en dylik uppgörelse af bolagets
skuld till Riksbanken icke bör kunna anses annat än förmånlig
för kanalbolaget, och det jemväl synes fullmäktige för Riksbanken eftersträfvansvärdt
att såmedelst, om än med uppoffring å Riksbankens sida,
en gång få denna gamla affär med kanalbolaget uppgjord, hvarigenom
ock oegentligheten i det nuvarande förhållandet mellan kanalbolaget
och Riksdagen, att bolaget, på samma gång det står i skuld hos ett af
Riksdagens verk utan att fullgöra sina dervid åtagna förbindelser, uppbär
årligt understöd från ett annat, komme att. upphöra, hafva fullmäktige
ansett sig böra hemställa, det Banko-Utskottet måtte hos Riksdagen
gorå framställning om bemyndigande för fullmäktige att med
Södertelje kanal- och slussverksbolag träffa sådan öfverenskommelse, att,
bolaget blefve qvitt sin förberörda skuld till Riksbanken å 100,000 riksdaler
banko, mot det att bolaget före utgången af innevarande år till
Riksbanken erlägger 50,000 kronor.
Iranssumt af fullmäktiges protokoll för denna dag, innefattande
en ledamots särskilda mening, bifogas.»
Den vid ärendets behandling hos fullmäktige, efter hvad omförmäld t
blifvit, utaf en fullmäktig, Herr Diss Olot Larsson, afgifna skiljaktiga
mening lyder sålunda:
»Emot fullmäktiges den 3 dennes fattade beslut att hemställa det
»Banko-Utskottet måtte hos Riksdagen göra framställning om bemyndiganft^lroäktige
att med Södertelje kanal- och slussverksbolag träffa
»sådan öfverenskommelse, att bolaget blefve qvitt sin skuld till Riksbanken
å 100,000 riksdaler banko, mot det att bolaget före utgången af
»innevarande år till Riksbanken erlägger 50,000 kronor, får jag anmäla
»min reservation.
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
7
»Erkännande önskvärdheten af att en uppgörelse med bolaget måtte
»snarast möjligt komma till stånd, på det att denna bankens gamla,
»inom linien förda fordran må utur räkenskaperna försvinna, vill äfven
»jag för ändamålets vinnande föreslå efterskänkande afen del afifråga»var
ande fordran, men jag kan icke finna någon rimlig anledning till att
»ifrågasätta det Riksdagen skulle efterskänka 100,000 kronor till ett
»bolag, som på samma gång skulle bibehållas vid en fordran hos Riks»gäldskontoret.
Mig synes som om qvittning i första rummet bort
»ifrågasättas, då derigenom äfven vunnes den fördelen, att Riksgälds»kontoret
finge ur sina räkenskaper utesluta skulden till detta bolag.
»Bolagets ställning är ingalunda sådan, att detta bolag framför an»dra
bankens eller statens gäldenärer kan ega berättigade anspråk på
»efterskänkande af 2/ä af sin skiild. Af bolagets revisionsberättelse
»för år 1879 visas, att bolagets tillgångar uppgå till 136,294 kronor 16
»öre, deraf i kontanter och säkra fordringar samt hypoteksbankens obli»gationer
104,905 kronor 59 öre; bolagets alla skulder uppgå till 153,000
»kronor; skulderna öfverstiga alltså tillgångarne med 16,750 kronor 84
»öre, men härvid är att märka att hela kanalverket, som kostat mer än
»1,100,000 kronor, icke är upptaget till något värde ibland bolagets
»tillgångar. Jag vågar tro att ytterst få bolag, till och med bland dem,
»som utfört fullt lika stora och lika patriotiska företag med långt min»dre
understöd af staten än det, som kommit Södertelje kanal- och sluss»verk
till del, befinner sig i så lycklig ekonomisk ställning som just
»detta bolag.
»Då jag för min del velat föreslå, att bolagets hela skuld till Riks»banken
_ måtte afskrifvas, mot det att bolaget före innevarande års ut»gång
till banken kontant inbetalar 55,000 kronor och derjemte med»gifver,
att dess fordran i Riksgäldskontor å 45,000 kronor jemväl må
»afskrifvas, kan man icke med skäl förebrå mig att vilja förfara obilligt
med bolaget, då, som jag redan antydt, bolaget utom nyssnämnda
»fordran har kontanter, bankfordringar och hypoteksbankens obligatio»ner
till belopp af nära 60,000 kronor; och något äfventyr för kanal»verkets
framtida bestånd förefinnes visst icke; ty ett företag, som utöfver
alla årliga omkostnader lemnar en inkomst, hvilken under en lång
»följd af år uppgått till 4 procent å inbetaldt aktiekapital på samma gång
»en kassa till så betydligt belopp kunnat samlas, äfventyrar helt säkert
»icke sin framtid.»
Utaf den i fullmäktiges skrift omförmälda berättelse rörande den
år 1880 företagna granskning af Södertelje kanalbolags räkenskaper för
8 Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
år 1879 anser sig Utskottet böra här intaga följande redogörelse öfver
bolagets ställning:
»Kanalverkets hufvudbok redovisar för året 1879 följande:
Inkomster:
Kanal- och slussafgifter.........
Intressemedel............
Diverse inkomster..........
Outtagen utdelning å aktier för 1868, hvilken
tillfallit bolaget...........
34,614: 59
4,390: 27
313: 68
308: —
39,626: 54.
Utgifter:
Utdelning å kanalverkets aktier för år 1878
1,118 st. å 20 kr. ......... 22,360: —
Materialier och inventarier........7,216: 86
Dagsverken............. 5,329: 32
Aflöningar . . . ,.........5,172: 46
Pensioner..............
Reseersättningar m. m.......... 612:
Diverse utgifter........... 1,957: 73
hvaraf visar sig, att utgifterna år 1879 öfverstigit samma
års inkomster med..............
42,748: 37.
3,121: 83.
Skulderna
vid 1879 års början.......... 153,154: 50
hafva minskats med.......... 154: 50
till vid samma års slut bokförda .... :_ • 153,000: —
nemligen:
till inlösen af aktiekuponger för åren 1868—1878, för Indika
år utdelning icke uttagits . . . 3,000: —
Riksbanken för derifrån erhållna
understödsmedel...... 150,000: 153.000: —-
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
9
och hafva Tillgångar
ne
vid revisionsårets början .... 139,570: 49
med......''.... . 3,276: 33.
minskats till vid årets slut bokförda . . . .
136,294: 16.
nemligen:
kassabehållning vid 1879 års slut .
dito hos kanalkontoret i Södertelje
anslag till Södertelje kanal- och
slussverk, i Riksgäldskontoret innestående
mot 5 proc. ränta . .
å depositionsräkning uti Riksbanken
innestående 10,000 kr. med ränta
Sveriges hypoteksbanks obligationer
22,425 kronor med ränta.
å depositionsräkning hos Stockholms
enskilda bank innestående 16,000
kronor med ränta......
å upp- och afskriftngs-d:o hos d:o
6,733: 72 med ränta . . . . .
å d:o d:o hos Riksbanken 2,783 d:o
bolagets fastigheter i Södertelje
karte-inventarium.......
materialier och inventarier i Södertelje.
..........
Således vid 1879 års utgång utöfver bokförda tillgångar,
674: |
95 |
11: |
40 |
45,000: |
— |
10,225: |
— |
22,993: |
33 |
16,217: |
70 |
6,956: |
67 |
2,826: |
54 |
22,050: |
— |
54: |
— |
9,284: |
57 |
51136,294: 16.
skuld .
16,705: 84.»
Då med fäst afseende å Södertelje kanalbolags nuvarande ekonomiska
ställning Utskottet anser en uppgörelse af bolagets förenämnda
skuld till Riksbanken med det belopp, fullmäktige ifrågasatt, vara skälig
och billig samt för bolaget fördelaktig, och då Utskottet, äfven om det
hade grundlagsenlig befogenhet att föreslå eftergift å skulden mot det att
bolaget frånträdde det bolaget af Riksdagen beviljade ofvan omförmälda
anslag å 45,000 kronor, dock skulle anse en uppgörelse på det af fullmäktige
föreslagna sätt vara att föredraga i betraktande af den större
trygghet för kanalverkets framtida underhåll och vidmakthållande af
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 6 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 2
10
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
bolaget, som uppbärandet allt framgent af det just för sådant ändamål
beviljade kapital- och ränteanslaget onekligen medför, anser sig Utskottet
på dessa och de af fullmäktige härförutom anförda skäl böra deras
framställning i ämnet biträda och hemställer derföre,
det Riksdagen måtte bemyndiga fullmäktige i Riksbanken
att med Södertelje kanal- och slussverksbolag
träffa sådan öfverenskommelse, att bolaget blefve qvitt
sin skuld till Riksbanken å etthundrafemtio tusen kronor,
mot det att bolaget före utgången af innevarande
år till Riksbanken erlägger femtiotusen kronor.
Stockholm den 1 Mars 1881.
På Utskottets vägnar:
J. J. Ekman.
Reservationer:
o
af Herr Friherre Äkerhielm: »Redan af det utlåtande Herrar
Bankofullmäktige under den 3:dje dennes till Banko-Utskottet afgifvit
och hvilket finnes Utskottets betänkande bilagdt, framgår enligt min
åsigt klarligen, att Riksdagen alltid ansett Södertelje kanal som ett allmännyttigt
företag och särskildt (vid 1823 års riksdag) framhållit, bland
annat, hurusom bolagsinteressenterne utöfver åtagna och uppfylda skyldigheter
»ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit.» I öfverensstämmelse
med detta Riksdagens åskådningssätt stå äfven de beslut,
hvarigenom bolaget tid efter annan medgifvits dels en räntefrihet å
dess skuld till Riksbanken, dels en till kanalens underhåll afsedd, å
Riksgäld skontoret anvisad och der ännu orörd qvarstående fond (af
45,000 kronor), dels slutligen att Bankens nu ifrågavarande fordran
skulle afskiljas från den beräknade säkra tillgången och inom linien i
bankens räkenskaper balanseras.
Men härtill kommer än vidare att, på sätt Riksbankens ombudsman
i till fullmäktige afgifvet yttrande i ärendet omförmält, »Riksdagen, dess
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
11
revisorer och Herrar Fullmäktige vid särskilda tillfällen förut antydt,
att Riksbanken ej borde, så länge kanalen underhölles, begära ränteeller
kapitalafbetalning i annat fall, än att öfverskott funnes, sedan skälig
utbetalning skett till bolagsmännen.))
Vid sådant förhållande har det förefallit mig, som skulle de svenske
män, hvilka af fosterlandskärlek gjort enskilda uppoffringar i och för
den vigtiga kommunikationsledens bringande till stånd, eller, der desse
ej finnas bland bolagsmännen qvarstå, i hvarje fall alltid deras rättsinnehafvare
ega ett icke ogrundadt skäl till den uppfattning, att Riksdagen,
med afseende å de gjorda enskilda uppoffringarne, icke bär för afsigt
att indrifva bolagets skuld för genom Riksbanken förskjutet tillskott
af statsmedel, åtminstone icke förr än bolagsmännen kunde anses af
företaget hafva skälig behållning eller — utöfver medel till en måttlig
utdelning — tillgång till en amortering å bankens fordran.
Af största vigt blir således i mina ögon pröfningen af kanalbolagets
finansiella ställning. För att klargöra denna torde det vara tillräckligt
att erinra derom att, såsom fullmäktige framhålla, den utdelning,
som bolagsmännen alltsedan år 1847 årligen bekommit, utgjort
fyra procent å inbetalda aktiekapitalet. Gerna instämmande med fullmäktige
deruti, att redan i och för sig denna ställning »icke kan kallas
synnerligen god», kan jag dock ej undertrycka den åsigt, att den af
fullmäktige begagnade beräkningsgrund af utdelningen, stäld i förhållande
till det primitiva aktiekapitalet, icke är den, som bär är den rätta.
Såsom sådan uppställer jag fast hellre hvarje akties värde med tillagd
ränta på ränta för de tider, ingen eller endast ringa utdelning kunnat
lemnas. Fn sådan beräkning utvisar den verkliga kapitaluppoffring enskilde
fosterlandsvänner hafva vidkänts, och ett efter denna grund inom
Utskottet upprättadt öfverslag gifver vid banden att, om 5 procent årlig
ränta vid beräkningen anses vara normerande, det primitiva aktiekapitalet
till följd af felande eller bristande utdelningar är i det allra närmaste
femdubbladt. Den till 4 procent å »inbetalda aktiekapitalet», enligt
fullmäktiges omnämnande, uppgående utdelningen sjunker således till en ej
ens till 1 procent å bolagsmännens verkliga kapitaluppoffring uppgående
utdelning.
Nu anser jag, vid anförda förhållande, kanalbolagets finansiella
ställning ännu ej vara sådan att Riksdagen, med frångående af hittills
följda grunder, skäligen skulle kunna besluta att göra Riksbankens inom
linien balanserade fordran gällande. Hvarken ur synpunkten af bankens
intresse eller af någon ur bolagets ställning hemtad anledning till
oro kan jag finna skäligt, att Riksdagen går in på en sådan ackords
-
12
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
uppgörelse, som fullmäktige tänkt sig, ty något annat än ett »ackord» är
det ej fullmäktige föreslå. Fastmera föreställer jag mig att — då ingen
anledning till otålighet kan förefinnas — staten väl både kan och
bör afvakta framtida förhållanden och håller före att, om ej bolagets
ställning nu rubbas eller oroas, Riksdagen kan med allt skäl förvänta
sig att framdeles finna bolaget i stånd att småningom — såsom ock
första tanken varit — amortera sin qvarstående skuld. Jag kan således
ej heller gå in på att denna borde nu, emot något alltid godtyckligt
bestämdt ackords erläggande, helt afskrifvas och efterskänkas.
I sammanhang med hela denna bankens fordringsfråga står emellertid
onekligen en annan, den om bolagets fordran hos staten, nemligen
den af mig förut omnämda, å Riksgäld skontoret af 1828—1830 års
Riksdag anvisade »Södertelje kanals underhållsfond.» Om än å ena sidan
jag bör erkänna de inom Utskottet anförda goda skäl, som tala
derför att — till användande vid oförutsedda olycksfall — en sådan
fond för ett så allmännyttigt företag bör finnas och måhända bäst då,
såsom nu fallet är, stå under statens kontroll, kan jag å andra sidan
ej frångå, att ju något oegentligt och rättelse tarfvande ligger deri att
ett bolag, som till ett Riksdagens verk (Riksbanken) ej erlägger någon
ränta på sin skuld till svenska staten, af ett annat Riksdagens verk (Riksgäldskontoret)
punktligt uppbär förskrifven ränta å ett derstädes bolaget
till förmån qvarstående statsanslag.
Då emellertid motion i detta afseende ej föreligger, och Banko-Utskottet
ej egt grundlagsenlig befogenhet att sig i dess helhet med bolagets
förhållanden till staten befatta, har jag endast som min enskilda mening
velat anteckna att, så länge bolagets medel lemna tillgång till skälig
utdelning, men ännu icke derutöfver till ränta eller amortering å bolagets
skuld till Riksbanken, den första åtgärd staten kunde och borde
vidtaga vore att innehålla den å underhållsfonden från Riksgäld skontoret
utgående ränta.
I öfverensstämmelse med denna åsigt och med hvad allt jag här
ofvan anfört finner jag alltså att, såsom frågan nu föreligger, någon
framställning till Riksdagen om någon ackord suppgörelse med Södertelje
kanalbolag icke bort hafva af Banko-Utskottet afgifvits.»
af Herr Söderlijelm: »Om man ser denna fråga icke uteslutande
såsom en Riksbankens utan såsom en statens angelägenhet, torde något
afseende äfven böra fästas vid önskvärdheten att på samma gång som
ett aftal åvägabringas beträffande afskrifning af bolagets skuld till Riksbanken,
jemväl i sammanhang dermed aftal må ega rum beträffande
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
13
afskrifning af den i Riksgäldskontoret till samma bolags understödjande
afsätta fond.
Då likväl såväl fullmäktige som Utskottet saknat befogenhet att
upptaga och pröfva frågan i denna utsträckning, och ingen omständighet
finnes för handen, som påkallar en skyndsam uppgörelse med Riksbanken
särskilda anser jag att Herrar Fullmäktiges nu föreliggande ackordsförslag
bör af böj as och följaktligen icke till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.»
Uti Herr Söderhjelms reservation instämmer Herr Gunnar Eriksson.
Herr Evers har velat hafva här antecknadt, att han icke deltagit i
slutbehandlingen af denna fråga inom Utskottet.
mo *.
Ank. till Riksd. Kansli den 1 Mars 1881, kl. 3 e. ra.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om företrädesrätt till län
i Riksbanken mot säkerhet af svenska statens och allmänna
hypoteksbankens obligationer.
Hos Riksdagens Första Kammare har Herr A. 0. Wallenberg uti afgifven
motion,. J\s 33, hvilken blifvit till Banko-Utskottet hänvisad, föreslagit
»det Riksdagen måtte besluta intagande i bankoreglementet af
följande stadganden:
1:° Uti Riksbankens utlåningsrörelse skola begärda lån mot säkerhet
af svenska statens och allmänna hypoteksbankens räntebärande