Banko-TJtskottets Utlåtande N:o 4.

1

X:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1881, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om pension åt f. d.

bankoombudet vid Riksbankens afdelning skontor i Visby,
Landskamreraren L. T. J. Gardell,

Uti en i Mars månad 1880 till fullmäktige i Riksbanken ingifven
skrift anhöll f. d. bankoombudet och sedermera styrelseledamoten vid
Riksbankens afdelningskontor i Visby med uppdrag att handhafva den
dagliga förvaltningen, Landskamreraren L. T. J. Gardell, att fullmäktige
måtte dels entlediga honom från uppdraget att vara styrelseledamot, dels
vidtaga åtgärd för beredande åt honom af pension till det belopp, 1,000
kronor, som han såsom bankoombud och styrelseledamot haft i aflöning.
Med anledning häraf entledigade fullmäktige Gardell från nämnda befattning,
hvarmed han således upphörde den 31 Mars 1880, och ingingo jemväl
tdl det årets Banko-Utskott med hemställan, att Utskottet måtte hos
Riksdagen föreslå, att Landskamreraren Gardell finge såsom pension från
och med den 1 April^ nämnda år af Riksbankens medel uppbära den aflöning,
1,000 kronor årligen, han såsom bankoombud och styrelseledamot
med uppdrag att handhafva den dagliga förvaltningen vid afdelningskontoret
i Visby uppburit.

Denna fullmäktiges framställning vann dock icke Utskottets bifall, i
följd hvaraf den förföll.

Bih. till Riksd. Prat. 1881. 6 Sami. 1 Afd. 4 Haft.

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

Uti en vid innevarande års riksdag inom Första Kammaren väckt
och till Banko-Utskottet hänvisad motion (N:o 9) har emellertid Herr P.
von Ehrenheim förmält, att han utan att underkänna värdet af de, såsom
det syntes antagligt, från en sträng, formel uppfattning utgående skäl, som
bestämt Banko-Utskottets nyssnämnda afslag, trott sig böra hemställa
denna fråga till Riksdagens pröfning i hopp att derigenom kunde vinnas
en fördelaktigare utgång för en Riksbankens och således äfven Riksdagens
tjenste- och förtroendeman, som länge och förtjenstfullt för en lag aflöning
arbetat i sitt kall.

I sådant afseende har motionären, i likhet med hvad fullmäktige anförde
uti sin till nästlidna Riksdags Banko-Utskott gjorda framställning,
meddelat, att Landskamreraren Gardell är född den 10 Juli 1825 och
den 18 Oktober 1851 blifvit antagen till bokhållare och registrator vid
afdelningskontoret i Visby samt den 1 December 1859 förordnad till
bankoombud vid samma kontor, hvilken befattning han innehade tills den
med 1873 års utgång upphörde, hvarefter han år för år af fullmäktige
erhållit uppdrag att vara styrelseledamot vid kontoret med uppdrag att
handhafva den dagliga förvaltningen, hvarmed han fortfor till den 31
Mars 1880, då han, såsom ofvan är nämndt, på egen begäran derifrån
entledigades, enär han icke kunde förena befattningen med sin landskamreraretjenst,
sedan de af fullmäktige beslutade förändringar i kontorets organisation
trädt i verket. Vidare har motionären, jemväl i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med fullmäktiges ofvan omförmälda framställning, anfört,
att enligt de föreskrifter, som gälde för bankoombudens beräkning
af tjenstegrad i Riksbankens tjenst, Gardell, som den 1 December 1859
förordnades till bankoombud, skulle år 1875 ansetts hafva uppnatt kamreraregrad,
om hans befattning icke derförinnan utan förändring i sjelfva
göromålen blifvit förvandlad till en styrelseledamots, samt att med nämnda
grad skulle kunnat följt pensionsrätt till mycket högre belopp, än som af
Gardell nästlidna år ifrågasattes och af fullmäktige hos Utskottet tillstyrktes,
hvarjemte motionären såsom bevis att den aflöning, Gardell atnju|it,
kunde anses lag i förhållande till göromålen erinrat, att sist förflutna
Riksdag ökade aflöningen för den befattning han innehade från ROCK) till
2,000 kronor, oaktadt den förändrade organisationen icke på långt när
kunde anses hafva fördubblat göromålen, om den ock ökat dem.. Med afseende
å hvad sålunda blifvit anfördt, och da fullmäktige i sin meranämnda
framställning till Banko-Utskottet nästlidna ar vitsordat, att° Gardell
med nit och ordning till fullmäktiges belåtenhet i mer än 20 ar be -

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

3

stridt bankoombudsgöromålen vid afdelningskontorct i Visby, har motionären
föreslagit, »att Riksdagen må bevilja landskamreraren Gardell pension
af Riksbankens medel att utgå med 1,000 kronor årligen, räknadt
från och med den 1 April 1880.»

Denna, på sätt ofvan förmälts, af Banko-Utskottet nästlidna år till
behandling förehafda fråga har Utskottet med anledning af nyssberörda,
till Utskottet hänvisade motion nu åter haft under öfvervägande; och får
Utskottet det i ärendet infordrade utlåtandet till Riksdagen härmed afgifva.
Dervid anser sig Utskottet i främsta rummet böra upplysa, att,
när bankoombudstjensterna vid Riksbankens afdelningskontor genom 1873
ars Riksdags beslut indrogos, dåvarande bankoombudet vid afdelningskontoret
i Visby, Landskamreraren Gardell, egt anmäla sig till inträde på Riksbankens
stat med rättighet att, intilldess han till någon ledig tjenst i banken
vunne befordran, på exspektansstat tillgodonjuta ett belopp, motsvarande
lönen i den grad han vid entledigandet innehade, och i så fall jemväl
erhållit pensionsrätt i enlighet med de för pensionering af Riksbankens
tjensteman i bankoreglementet stadgade grunder, men att Gardell,
hvilken vid tiden för bankoombudstjensternas indragning jemte sin bankoombudstjenst
jemväl innehade den landskamrerarebefattning, som ännu af
honom utöfvas, icke anmälde sig till inträde på Riksbankens stat, utan
i stället antog honom af fullmäktige då och sedermera år efter år lemnadt
uppdrag att vara styrelseledamot och handhafvare af den dagliga
förvaltningen vid afdelningskontorct i Visby, med hvilket uppdrag åter
någon pensionsrätt icke varit eller är förenad. Utom det att Gardell
härigenom af egen fri vilja frånträdde den pensionsrätt å Riksbankens
stat, han kunnat sig bereda, torde äfvenledes för nu ifrågavarande ärendes
rätta bedömande böra tagas i betraktande, att om ock Gardell såsom
tjensteman verkat i Riksbankens tjenst till samma tid eller den 1 April
nästlidna ar, da han pa egen begäran entledigades från befattningen såsom
Styrelseledamot och handhafvare af den dagliga förvaltningen vid
nämnda kontor, honom icke vid afskedstagandet kunnat tillerkännas någon
pension, enär han icke uppnått vare sig den lefnads- eller den tjenstealder,
som Riksbankens tjensteman enligt 88 och 89 §§ i bankoreglementet
skola för pensions erhållande innehafva; och då de göromål, Gardell såsom

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

innehafvare af ofvan omförmälda styrelseledamotsbefattning utöfvat, varit
af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet med dem, som förut ålågo honom
såsom bankoombud, finnes, enligt Utskottets uppfattning, icke något
giltigt skäl att tilldela Gardell såsom f. d. styrelseledamot utan pensionsrätt
såsom sådan en förmån, hvilken icke skulle kunnat honom såsom bankoombud
eller tjensteman i Riksbanken vid afskedstagandet tillkomma.

Med afseende å nu anförda förhållanden, och då den ifrågavarande
styrelseledamotsbefattningen varit af beskaffenhet att, intill dess den af
fullmäktige nästlidna år beslutade förändring i tiden för afdelningskontorets
öppethållande ändrades från klockan 9—1/311 till klockan 11 — 1
hvarje söckendag och tiden för kontorsstyrelsens sammanträden bestämdes
skola ega rum tre i stället för två dagar i veckan, kunna såsom en bisyssla
skötas jemte en af sökanden i statens tjenst innehafd maktpåliggande
och i synnerhet numera väl aflönad befattning som medför pensionsrätt,
samt i förevarande fall inga ömmande omständigheter, Utskottet
veterligen, äro för handen, föranlåtes Utskottet hemställa,

att motionen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Reservation

är anmäld af Herrar J. J. Ekman, Peyron och Evers, livilka ansett BankoUtskottet
hafva bort tillstyrka,

att Riksdagen må bevilja f. d. bankoombudet vid
Riksbankens afdelningskontor i Visby, Landskamreraren
J. Gardell pension af Riksbankens medel, att utgå
med femhundra kronor årligen, räknadt från och med
den 1 April 1880.