Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3,

N:o 3.

Ank. till Eiksd. Kansli den 18 Febr. 1881, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl.

Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantals- och
skattskrifning ar nes förrättande.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till Bevillnings-Utskottet hänvisad
motion (N:o 72) anför Herr Olof Andersson, att de uti ofvannämnda
författning meddelade föreskrifter om skyldighet för husbonde att till mantalsskrifningen
afgifva de uti förordningen närmare bestämda uppgifter vore synnerligen
betungande samt derjemte obehöfliga, Bör så vidt dessa uppgifter
beträffade personalförhållanden, borde de, utan att mantalslängdens tillförlitlighet
derigenom minskades, kunna lemnas till pastor, för att genom hans
försorg delgifvas mantalsskrifningsförrättaren. Afsåga de åter eganderätt till
fastighet, funnes icke någon anledning, hvarföre de skulle behöfva lemnas vid
andra tillfällen, än då någon förändring derutinnan inträffat. I anledning
häraf hemställer motionären, »det hemmansegare och torpare, som en gångfått
sina handlingar inregistrerade i mantalslängden vid offentlig mantalsskrifningsförrättning
samt till vederbörande pastor uppgifvit alla för året
varande personella förändringar, måtte varda befriade att vid mantalsförrättning
sig eller genom ombud infinna, intilldess ändring i eganderättsförhållande
kan uppstå».

Föreskrifterna angående skyldighet att aflemna mantalsuppgifter innefattas
i 6 § af Kongl. Förordningen den 20 Juli 1861 angående mantalsoch
skattskrifningarnes förrättande och äro af följande lydelse:

Bih. till Biksd. Prof. 1881. 5 Samt. 1 Afd. 2 Käft.

1.

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o S.

»l:o. Vid mantalsskrifningen skall hvar och en husbonde till för- och tillnamn,
födelseår och dag uppgifva sig och alla dem, som till hans hushåll höra eller
i hans tjenst äro anstälde eller som, boende på hans egor, äro i hans arbete
antagne, eller ock inhyses der uppehålla sig, äfvensom deras hustrur och
flarn, hvarvid må anmälas, om någon är behäftad med kroppslyte eller annan
på arbetsförmågan inverkande bräcklighet. Han hör ock på enahanda sätt
uppgifva alla andra personer, hvilka, inom mantalsskrifningsdistriktet boende,
skola, i följd af aftal om biträde i hans rörelse eller yrke eller af annan
anledning, hos honom mantalsskrifvas. Derjemte hör hvar och en meddela
uppgift om den fasta egendom eller den eller de tjenstebefattningar, han
inom distriktet innehar, samt den rörelse och näring eller det yrke, han der
idkar. Det åligger dessutom handlande, fabriks-, handtverks- eller annan
näringsidkare, att tillika uppgifva de i och för hans rörelse eller näring
anstälde, men hos honom icke mantalsskrifne handels- och fahrikshetjenters,
gesällers och andre arbetares eller biträdandes namn och hostad. Alla dessa
sistnämnda personer och i öfrigt en hvar, som icke hos annan mantalsskrifves,
skall lika uppgiftsskyldighet i tillämpliga delar åligga.

2:o. Inom den församling eller det distrikt, hvarest fastighetsegare,
näringsidkare eller tjensteinnehafvare är bosatt och hör vara mantalsskrifven,
skall jemväl all hans å annan ort belägna egendom samt hans der idkade
rörelse eller innehafda befattning uppgifvas; hvaremot uppgiften till mantalsskrifningen,
der den skattskyldige väl har egendom eller drifver rörelse, men
icke skall för sin person skattskrifvas, endast behöfver omfatta hans dervarande
egendom, yrke eller rörelse samt den dertill hörande personalen.

3:o. Hvar och en, som eger eller förvaltar fast egendom, skall dessutom
meddela uppgift å alla derstädes boende personer, af hvilka, enligt
denna § 1 inom., särskilda mantalsförteckningar skola lemnas. I stad bör
tillika uppgifvas beloppet af den årliga hyra, som hvar och en hyresgäst
erlägger; hvarjemte mantalsförteckningarne för de inom samma hus boende
personer samlas och aflemnas af husets egare eller den, som dennes ställe
företräder. Egare af utarrenderad eller uthyrd fastighet på landet skall
jemväl uppgifva beloppet af det årliga arrendet eller hyran för den utarrenderade
eller uthyrda egendomen.

4:o. Den, hos hvilken personer, tillhörande annat mantalsskrifningsdistrikt,
uppehålla sig, då mantalsskiifningen förrättas, skall å sin mantalsförteckning
uppgifva dessa personers namn och mantalsskrifningsort.

5:o. Egare af eller hufvudredare för fartyg skall, jemte uppgifvande
af‘fartygets lästetal och byggnadsmateriel samt drifkraften af derå anbringad

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

3

ångmaskin, vid mantalsskrifningen inom den ort, dit fartyget, liörer, jemväl
uppgifva skeppare eller befälhafvare samt, så vidt möjligt är, styrmän och
maskinister å samma fartyg, äfvensom desses mantalsskrifningsort.

6:o. Hvad här blifvit stadgadt rörande fastighetsegare, näringsidkare
och tjensteinnehafvare, gäller äfven för bolagsdirektioner samt styresmän
eller förvaltare af verk och inrättningar, förmyndare, utredningsmän i sterbhus
samt syssloman i gäldbundet bo med flera, som vårda och förvalta annans
egendom.

7:o. Ofvan stadgade mantalsförteckningar, för Indika bifogade formulär
(litt. a och b) blifvit faststälda, skola skriftligen aflemnas å det ställe, der
mantalsskrifningen förrättas; dock må allmogen och mindre skrifkunniga per
soner vid forrättningstillfället muntligen meddela sina uppgifter.

8:o. När å mantalsförteckning upptagen person uppgifves vara å annan
ort mantalsskrifven, skall sådant, om det fordras, behörigen styrkas.

9:o. Underlåter någon, utan anmäldt laga förfall, att vid mantalsskrifning
meddela sådan uppgift, som här ofvan omförmäles, bote två riksdaler,
och, derest sådan saknad uppgift honom genom häradsskrifvaren eller
annan vederbörande tjensteman affordrats, men icke inom fjorton dagar derefter
på angifvet, ställe aflemnas, fyra riksdaler.

1.0:o. Den, som genom oläglig eller ofullständig uppgift föranleder,
att någon skattskyldig varder ur mantalslängden utesluten eller undgår att
till stadgade skattebidrag uppföras, skall bota två riksdaler och för gäldande
af samma skattebidrag vara ansvarig.

ll:o. Uenom vederbörande chefers föranstaltande skall uppgift lemnas
å kronans militär- och ordinarie arbetsmanskap i garnisonsorter.»

I afseende å dessa föreskrifter framstälde motionären äfven vid sistlidet
års riksdag ett ändringsförslag af hufvudsakligen enahanda syftning som
förevarande motion. Detta förslag vann dock icke Riksdagens bifall. Såsom
skäl för afstyrkande af detsamma anförde dervid Bevillnings-Utskottet, att
frågan angående omarbetning af mantalsskrifningsförordningen, hvilken fråga
blifvit väckt genom Riksdagens underdåniga skrifvelse den 24 Mars 1871,
fortfarande vore under behandling af vederbörande myndigheter, samt att,
beträffande särskildt den vigtiga frågan om sättet för mantalsuppgifternas
aflemnande, väsentliga skiljaktigheter varit rådande emellan de båda komitier
och det embetsverk, som haft att i saken sig yttra,

Den af Kong!. Maj:t under den 21 December 1871 nedsatta komité
för utarbetande af förslag till ny förordning angående mantals- och skatt -

4 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

skrifningarnes förrättande hade nemligen uti förslag, afgifvet den 7 December

1872, i detta afseende tillstyrkt, att mantalsuppgifter och flyttningsbetyg
skulle å tid och ort, som pastor kort före hvarje mantalsskrifning bestämde,
till honom aflemnas, hvaremot nu gällande stadganden om företeende af prestbevis
genast efter inflyttningen samt om aflemnande af särskilda uppgifter
vid mantalsskrifningen blifvit af komitén utelenmade.

Deremot hade Kammarrätten uti underdånigt utlåtande den 11 December
1873 öfver berörda förslag anfört, att de föreslagna bestämmelserna skulle
komma att medföra väsentlig minskning uti nuvarande kontroller öfver mantalslängden
samt i följd häraf jemväl uti samma längds tillförlitlighet, hvarjemte
enligt dessa föreskrifter bestyret med mantalsskrifningen komme att
öfverflyttas på pastor, hvilket förhållande icke kunde annat än verka menligt
på dennes verksamhet i hans egentliga kall; och hade Kammarrätten hufvudsakligen
på grund häraf i underdånighet afstyrkt förslagets antagande.

Efter det derefter Kong], Maj:t den 16 Juni 1874 anbefalt den så
kallade landtstatskomitén att inkomma med underdånigt yttrande i anledning
af mantalsskrifningskomiténs författningsförslag och Kammarrättens deröfver
meddelade utlåtande, hade förstbemälda komité den 13 Oktober 1875 afgifvit
fullständigt förslag till ny mantalsskrifningsförordning. Uti detta hade komiterade,
med bibehållande af nu gällande bestämmelser om företeende af prestbevis
genast efter inflyttning, upptagit mantalsskrifningskomiténs förslag att
mantalsuppgifterna borde före mantalsskrifningen aflemnas till pastor.

Öfver detta förslag hade den 24 Maj 1877 Kammarrättens underdåniga
utlåtande infordrats; men hade vid den tid, Bevillnings-Utskottets ifrågavarande
betänkande afgafs, detta utlåtande ännu icke till Kong!. Maj:t
inkommit.

Sedan nämnda tid har emedlertid Kammarrätten under den 27 Februari
1880 afgifvit utlåtande i ämnet, deruti Kammarrätten, med åberopande af de
skäl, som blifvit anförda uti dess ofvanberörda utlåtande af den 11 December

1873, i underdånighet afstyrkt förslagets antagande.

Under sådana förhållanden kan Utskottet icke annat än anse, att de
skäl, som vid sist hållna riksdag anfördes emot att ännu fatta något beslut
om ändring uti ifrågavarande bestämmelser, fortfarande ega sin giltighet.
I betraktande af mantalsskrifningens stora vigt, såsom åsyftande dels att
tjena till ledning vid utkräfvande! af vissa medborgerliga förpligtelse!’, dels
ock att utgöra vilkor för utöfningen af vissa medborgerliga rättigheter, måste
man tillse, att nu gällande föreskrifter angående sättet för mantalsuppgifternas
aflemnande, om ock i någon mån betungande, icke utbytas emot andra bestämmelser,
derest icke dessa lemna full trygghet för mantalslängdens tillförlitlighet.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

5

Utskottet anser sig derföre böra hemställa,

att den ifrågavarande motionen icke för närvarande
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 Februari 1881.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 5 Sami.

1 Afd. 2 Käft.

2