10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 45.
IV:ö 4£>.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 10 Maj 1880.
» * » » Andra Kammaren den 10 » >
Riksdagens underdåniga Skrifvelse angående röstberäkning vid val
af folkskollärare.
(Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4 oeli Första Kammarens
Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.)
S. A. K.
Uti särskilda hos Riksdagen väckta förslag har framhållits vigten af
en sådan förändring i 6 § 3 mom. af Kongl. Förordningen den 18 Juni
1842, att vid val af folkskollärare rösterna må beräknas på sätt om klockareval
är stadgadt genom Kongl. Kungörelsen den 6 December 1878.
Frågan om röstberäkning vid folkskollärareval har redan . vid. 1874
års riksmöte varit föremål för behandling af Riksdagen, som i skrifvelse
den 19 Maj nämnda år anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes utfärda
en författning, hvarigenom, med ändring af 6 § i ofvanberörda Förordning
den 18 Juni 1842, blefve stadgadt, att rösterna vid val af folkskollärare
skulle beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid kyrkostämma
då vore eller framdeles kunde blifva bestämda. Öfver denna
Riksdagens framställning har Eders Kongl. Maj:t infordrat samtliga domkapitlens
utlåtanden, af hvilkas innehåll framgår, att större delen af domkapitlen
förordat att i fråga varande skollärare hädanefter skulle af vederbörande
skolråd tillsättas. Denna af de flesta domkapitlen uttalade
åsigt synes emellertid haft sin hufvudsakliga grund i kyrkolagskomiténs
förslag, det klockare och organister borde af kyrkorådet tillsättas. .Hade
deremot vid den tid, då domkapitlen i ämnet sig yttrade, det varit lag
-
11
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 45.
ligen bestämdt, att klockare och organister skulle tillsättas af församlingarna
efter de grunder för rösträtten, som vid kyrkostämma i allmänhet
gälla, så skulle antagligen domkapitlens utlåtanden gått i en med samma
lagbestämmelse förenlig rigtning. Frågan har derföre nu sedan sist
nämnda form för klockareval blifvit bestämd genom förberörda kungörelse
den 6 December 1878 inträdt i ett nytt skede, der den föreslagna
lagförändringen påkallas jemväl af andra och ännu vigtigare skäl, än
de för samma förändring tillförene åberopade ; ty, medan vid inträffade
folkskollärareval valförrättare på ena stället ansett 6 § af Folkskolestadgan
hänvisa till den röstberäkning, som Kongl. Resolutionen af den 20
Juni 1794 bestämmer, hvarigenom skolrådets ordförande tillerkännes röster
svarande mot hälften af församlingens afgifna röster, har åter å andra
ställen all dylik röstberäkning ansetts hafva upphört till följd af
nyss åberopade 1878 års kungörelse. Utom de olägenheter och tvister,
som kunna uppstå af en sålunda vexlande tillämpning af hit hörande
stadgar, lärer det ofta förekommande fall, att klockare- och skolläraretjenster
äro förenade, förtjena särskild uppmärksamhet, då de för val till
hvardera af dessa tjenster gällande bestämmelser befinnas stå i uppenbar
strid med hvarandra. Sedan det blifvit i lag stadgadt, att klockare, oaktadt
desse till följd af sin tjensts beskaffenhet stå i närmare och omedelbarare
beroende af presterskapet än folkskollärarne, och dessutom
ännu enligt gammal lag hafva sin lön uteslutande af i mantal satt jord,
likväl väljas eldigt de grunder, som för rösträtt vid. kyrkostämma i allmänhet
äro bestämda, så måste dessa grunder för val äfven af folkskollärare
vara så mycket mer lämpliga, som aflöningen till dem i väsentlig
mån utgår efter sist berörda grunder.
Då det är angeläget att undanrödja den rådande osäkerheten i
fråga om röstgrunden vid folkskollärareval; då det särskildt är oafvisligen
nödvändigt, med hänsyn till de fall, då klockare- och folkskolläraretjenster
äro förenade i samma persons hand, att håfva den
oförenliga skiljaktigheten mellan de nu för val till kloekaretjenst och
folkskolläraretjenst gällande bestämmelser; då den nådiga Förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd af den 21 Mars
1862 i § 2 till kyrkostämmas handläggning, der ej annorlunda stadgadt
är, hänvisar folkskollärares och klockares tillsättande; då numera vid
kyrkostämma för klockareval samtlige å kommunalstämma röstberättigade,
med undantag af främmande religionsbekännare och dem, som anmält sig
till utträde ur statskyrkan, äro röstberättigade; och dä följaktligen det
väckta förslaget mindre afser att införa någon ny, än att, i följd af praktiska
skäl och enligt billighetens fordringar, något utsträcka tillämpnin
-
12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 46.
gen af en redan i lagstiftningen erkänd grundsats, har Riksdagen ansett
sig böra i underdånighet anhålla om sådan ändring af 6 § 3 mom. i
Folkskolestadgan den 18 Juni 1842, att vid val af folkskollärare, i likhet
med hvad om klockareval är genom Kungörelsen den 6 December
1878 föreskrifvet, rösterna beräknas enligt de grunder, som för rösträtt
vid kyrkostämma i allmänhet äro eller framdeles blifva bestämda.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 10 Maj 1880.
TV:o 46.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 Maj 1880.
» » » » Andra Kammaren den 12 » »
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående ifrågasatt beviljande
af anstånd med förskrifna rånte- och kapitala/betalningar
ä de Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag beviljade
statslån.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42 och Memorial N:o 56).
S. A. K.
Uti nådig proposition af den 31 sistlidne December har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders Kongl. Maj:t finge bevilja
Wessman-Barkens jernvägsaktiebolag anstånd med erläggande af stadgad
och förskrifven ränta och kapitalafbetalning å de från Riksgäldskontoret
till bolaget utbetalta tvenne särskilda lån för tre år, räknadt för det ena
lånet från den 30 Juni 1879 och för det andra från den 26 Februari
samma år, under vilkor att, på sätt Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse
den 15 Maj 1876 angående anvisande af statsbidrag till enskilda
jernvägsanläggningar föreskrifvit, den sålunda uppskjutna liqviden skulle