12
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.
(let af Eders Kongl. Maj:t gjorda; hvilket Riksdagen härigenom får hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 24 April 1880.
N:o 23.
Uppläst och godkäud hos Första Kammaren den 23 April 1880.
_ — — — Andra Kammaren den 24 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående beviljadt anslag till
fortsättning af statens jernvägsbyggnader samt i fråga
om sättet '' för utgående af Jemtlands läns landstings
bidrag till byggande af tvärbanan genom Jemtland.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16 och Memorial N:o 23.)
S. A. K.
I den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för fortsättande
af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å
tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen för ar 1881 anvisa det
belopp, som, efter afdrag af de utaf Jemtlands läns landsting såsom
bidrag till tvärbanans byggande erbjudna 900,000 kronor, vore erforderligt,
eller 5,100,000 kronor.
Denna nådiga framställning har blifvit af Riksdagen bifallen.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.
13
På grund af Eders Kongl. Maj:ts proposition antog 1873 års Riksdag,
i underdånig skrifvelse den 2 Maj nämnda år, ett af Jemtlands läns
landsting gjordt erbjudande att, såsom bidrag till byggande af tvärbanan
mellan Torpshammar och riksgränsen, utan anspråk på aktier eller återbetalning
lemna staten 900,000 kronor på de tider och med de vilkor i
öfrigt, som Eders Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma; och har,
uppå dertill af nämnda landsting gifven anledning, Eders Kongl. Maj:t
sedermera genom nådigt bref den 16 Juni 1875 bestämt, att inerberörda
belopp, 900,000 kronor, skulle vara af landstinget inbetaldt före utgången
af året näst före det, hvarunder tvärbanan emellan Sundsvall
och Trondhjem komrae att i sin helhet för allmän trafik upplåtas; vid
hvilket förhållande, och då, på sätt Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
upplyst, tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen, äfvensom
dess fortsättning inom Norge, kan antagas blifva färdig och för trafik
öppnad redan inom Augusti månad 1882, Jemtlands läns landsting lärer
böra före slutet af år 1881 inbetala sitt meranämnda bidrag.
Af det den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof bifogade statsrådsprotokoll (bil. N:o 6 c) inhemtas, att landstinget,
som erhållit Eders Kongl. Maj:ts godkännande å sitt beslut att
för ifrågavarande ändamål upptaga ett lån på högst 40 års amortering,
funnit, att vilkoren för ett sådant lån antagligen skulle blifva särdeles
hårda, då landstinget vore hänvisadt att söka detsamma ensamt å den
inhemska penningemarknaden, och med anledning deraf anhållit, att staten
ville i samband med sina lånetransaktioner upplåna ifrågavarande
summa mot erhållande af landstingets förbindelse att till staten årligen
betala den vid låneuppgörelsen faststälda amortering och ränta, dock
med förbehåll för landstinget att genom en större amortering tidigare
afbörda sig skulden, om landstinget funne sådant med sin fördel och
betalningsförmåga förenligt.
Enär en sådan anordning af Eders Kongl. Maj:t ansetts innefatta
endast en fördelning på längre tid af inbetalningen af Jemtlands landstings
penningebidrag till statens stambana, och då det vore antagligt att
det ganska betydande bidragets börda derigenom kunde lindras, utan
att statens utgifter i någon mån förökades, samt landstingets betalningsförbindelse
syntes innebära full säkerhet för statsverket, har Eders Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen, att Riksgäldskontoret måtte erhålla bemyndigande
att under år 1881 till Styrelsen öfver statens j mm vägsbyggnad er
utbetala 900,000 kronor till fullbordande af tvärbanan mellan Torpshammar
och riksgränsen, mot förbindelse af Jemtlands landsting att till
Riksgäldskontoret årligen betala det belopp, som Fullmäktige i Riks
-
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 23.
gäldskontoret funne erforderligt till bestridande af statens utgifter för
ränta å och amortering af statens motsvarande lån, dock med rätt för
landstinget att, der det så önskade, genom en större amortering tidigare
afbörda sig skulden.
Riksdagen har ansett statens mellankomst i förevarande fall dels
vara i sig sjelf mindre lämplig, dels ock kunna såsom exempel för framtiden
medföra olägenheter och möjligen leda till anspråk, som staten
synts böra låta sig angeläget vara att tillbakavisa. Andra större och
mindre kommuner hafva sjelfva måst anskaffa medel till åtagna utgifters
bestridande; andra län hafva genom enskilda jernvägars byggande gjort
stora uppoffringar för sitt kommunikationsväsende; och om än beloppet
af Jemtlands läns landstings ifrågavarande bidrag ej är obetydligt, äro
dock de fördelar, länet erhållit genom statsbanan, ojemförligt betydligare.
Erbjudandet, utan alla förbehåll, af berörda bidrag har tvifvelsutan i sin
mån bidragit till beslutet om jernbanans- byggande på sätt som skett;
och statens upplåning för ifrågavarande jernvägsanläggning är redan så
stor, att det ej synts Riksdagen vara skäligt att för omförmälda ändamål
ytterligare öka densamma; hvartill kommer, att uppläggande af ett
särskildt lån ej torde kunna ifrågasättas, men att å andra sidan indragande
från utlandet af det behöfliga beloppet skulle under nuvarande
förhållanden vara allt annat än gagneligt.
Sedan landstingets underdåniga ansökning i Oktober månad år
1878 till Eders Kongl. Maj:t ingafs, hafva ock förhållandena så till vida
förändrat sig, att det nu ej bör vara för landstinget svårt att genom
egen upplåning på ganska billiga vilkor anskaffa de för fullgörande af
dess åtagande erforderliga medlen, samt att den på många år fördelade
bördan för landstinget af ett sådant låns förräntande och amortering ej
kan blifva särdeles betungande.
Riksdagen har fördenskull ansett sig ej kunna till Eders Kongl.
Maj:ts ifrågavarande förslag lemna sitt bifall.
Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 24 April 1880.