kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No (i.
i
N:0 6.
Ank. till Biksd. Kansli den 25 Jan. 1880, kl. 12 nödd.
Kong!.. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående lag
om allmänna värnpligten; gifven Stockholms Slott, den
31 December 1879.
Kong], Maj:t, som anser att nu gällande lag om allmänna beväringen
icke motsvarar tidens fordringar på ett ändamålsenligt ordnande
af värnpligten, vill, i syfte att åt rikets försvar bereda den ökade styrka,
som kan vinnas utan att under fredstid kräfva uppoffringar, Indika för
närvarande icke böra ifrågasättas, föreslå Riksdagen eu så lydande
Lag
om allm a 11 n a v a r n p 1 i g t e n.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ I
Hvarje
svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår,
under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket
han fyller fyratio år.
Bih. till Ptiksd. Prot. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 5 Höft.
1
2
Kontd. Mnj:ts Nåd. Proposition &o (i.
§ 2-
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3-
Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
tillhör hären eller flottan. Landstormen endast hären.
§ 4.
1. Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetid en
är sex år i första uppbådet och derefter sex år i det andra. I krigstid
bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade
manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han
landstormen.
§ 6.
1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i
hären eller vid flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller
beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva utskrifven. Har sådan
senare utskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa uteblifvande,
räknas tjenstetiden från början af utskrifningsåret. Inställer
utskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han första gången
blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början
af det år, lian inträder i tjenstgöring.
3. Äfven före det år värnpligten inträder, må yngling undergå
utskrifning, om han sig dertill anmäler och befinnes vara till krigstjenst
duglig. Han må då inträda i tjenstgöring samtidigt med öfrige
vid samma tillfälle utskrifne, men tillhör likväl beväringens första uppbåd
intill dess sex år förflutit från det års början, då lian fyller 21 år.
Sådane ynglingar må dock icke för någon af härens afdelningar eller
lör flottans stationer antagas till större antal än tio procent af afdelningens
eller stationens årskontingent inom utskrifningsområdet. Hvad
i denna lag stadgas om värnpligtige, gäller i tillämpliga delar jemväl
med afseende å de enligt detta moment utskrifne, innan de i värnpligtsåldern
inträda
Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 0.
3
§ 6.
1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige
till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må
finnas lämplige.
2. Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas;
dock
a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer
eller underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad, än
han förut innehaft;
b) att prester, läkare, som aflagt medicine kandidatexamen, och
veterinärläkare ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör
deras kall;
c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, hvilka utöfvat
sitt yrke längre eller kortare tid under de tre år, som närmast föregått
inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid
flottan samt aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen,
användas, de förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt
d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist
å ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.
§ 1-
Rörande utskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och
det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 8.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst
eller arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare förhindras
att i behörig tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan
tjenstgöring.
§ 9.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej
vapenöfvas, utan till lämpliga arbeten användas.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Art. II.
Bevftringen.
a) Utskrifning.
§ 10.
1. Riket indelas i utskrifningsområden, som tilldelas fotfolkets
regementen eller corpser.
2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal be väring,''; kompaniområden.
§ 11.
1- Allé värnpligtige, som icke, enligt mom. 2 och 3 af denna §,
ntskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till hären.
2. Till flottan utskrifvas:
a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf
månaders sjöfart å fartyg af tio tons drägtighet eller derutöfver;
b) fiskare, som idka! kust- eller hafsfiske såsom yrke minst tolf
månader;
c) lotsar och lotslärlingar; samt
d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten
som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.
3. Dessutom skall till det antal, som Konungen pröfva!- erforderligt,
till flottan utskrifvas:
a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter
sig med kustfart och fiske;
b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådana
mekaniska verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri,
äfvensom andra skeppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och
repslagare.
§ 12.
Ur utskrifningsområdena uttagas, på sätt §§ 18 och 21 bestämma,
värnpligtige för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och
flottan, . hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det regemente eller den
corps, inom hvars utskrifningsområde de äro utskrifne, egande dock
Konungen att i mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementen
och corpser emellan.
Kongl. Majds Nåd. Proposition No 6.
5
§ 13.
1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att genast
efter det mantalsskrifningarne blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna
och i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta
fullständiga listor till grund för den stamrulla, som skall föras
öfver de värnpligtige inom hvarje beväringskompaniområde. Dessa
listor skola för granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten,
hvilka genom anteckning å dem böra upplysa, dels om någon af de
deruti upptagne aflidit eller afflytta! till annan ort, som, då den är
känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka, utom de å listorna upptagne,
men till samma åldersklasser hörande personer efter mantalsskrifningen
inflyttat i församlingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande
pastorers underskrifter, skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren
återsändas. Sedan skall mantalsskrifningsförrättaren insända dessa listor,
behörigen transporterade och summerade, till Konungens befallningshafvande,
som ofördröjligen öfversänder dem till vederbörande regements-
eller corpschefsembete. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättaré
samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder
särskildt stadgadt.
2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt, som Konungen
bestämmer, insända uppgift å de i sjömanshusens register inskrifne
värnpligtige till Konungens befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder
äfven dessa uppgifter till vederbörande regements- eller corpschefer.
3. Chefsembetet läte derefter, på sätt Konungen derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga rullor öfver utskrifningsområdets värnpligtige
af de tolf första åldersklasserna.
4. Ej mindre presterskapet än ock landstatens tjenstemän, särdeles
mantalsskrifningsförrättare, samt direktionerna öfver sjömanshusen
vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande
befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna
äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och utskrifning.
5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt
denna § åligga sådan myndighet.
§ 14.
1. På tider och ställen, som af Konungens befallningshafvande
efter vederbörande regements- eller corpschefs hörande bestämmas,
skall utskrifning inom de särskilda utskrifningsområdena förrättas
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med dem af
äldre årsklasser, hvilka vid föregående utskrifningsförrättningar bort
vara tillstädes, men uteblifvit, eller vid sådan förrättning erhållit uppskof
med utskrifning.
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves
inom det utskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens
befallningshafvande genom kungörelse.
4. Utskrifningen förrättas af en utskrifningsnämnd, som består
af en dertill förordnad regementsofficer, såsom ordförande, och fyra
ledamöter, nemligen eu kapten, eu af Konungens befallningshafvande
utsedd person samt dessutom för hvarje beväringskompaniområde två
derinom bosatte män, hvilka sist nämnde jemte ett lika antal suppleanter
väljas hvarje gång för två år af landstinget, eller, der kompaniområdet
utgöres af stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige.
Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika
landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas
särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden
jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige
valde ledamöter, eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter,
deltaga i nämndens förrättning endast i hvad den angår det område,
för hvithet de blifvit valde.
Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämnden
biträdes af en läkare.
5. Vid utskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpligtig skyldig att personlingen inställa sig samt att dervid aflemna
sitt prestbetyg och mottaga en utskrifningssedel. Härifrån befrias
endast värnpligtig, som, inskrifven å sjömanshus, fullgjort de i
§ 11 mom. 2 bestämda vilkor. Sådan värnpligtig erhåller under första
värnpligtsåret sin utskrifningssedel af vederbörande sjömanshusdirektion.
6. A utskrifningssedeln antecknas utskrifningsnämndens beslut
samt derefter framgent af befälet hvad som med hänseende till viftmpligtens
fullgörande är för den värnpligtige af vigt att kunna styrka,
såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet, öfverflyttning till beväringens
andra uppbåd eller till landstormen, med mera dylikt. Med utskrifningssedeln
följer ett utdrag af denna lag samt andra lagar och stadgande]!
rörande krigsmakten.
§ 15.
Värnpligtig må undergå utskrifning å den ort, der han vistas,
äfven om lian derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall
Kong!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o (i. 7
hos ortens utskrifningsnämnd anmäla sig och aflemna prestbetyg. Sådan
värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område, der han är
mantalsskrifven, så vidt han icke till annat område i lana ordning1 öfverflyttar.
§ 16.
1. Uppskof med utskrifning må till näst följande års utskrifningsförrättning
af nämnden medgifvas:
a) _ flen, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,
säsong tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid utskrifningsförrättningen
befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig;
samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller enka,
äfvensom ende arbetsföre brödren till ett eller flere minderåriga eller
vanföra fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste för
sitt uppehälle äro beroende af hans arbete och med honom sammanboende.
2) Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifningsförrättningen
det år, under hvilket den värnpligtig^ fyller sitt 24:de
lefnadsår, frikallas lian under fredstid från värnpligtens fullgörande i
beväringen.
§ 17-
Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid
kan af nämnden intill 22:dra lefnadsåret medgifvas:
a) den, som vid offentligt läroverk idkar studier och styrker sig
behöfva sådant uppskof för afslutandet af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från
sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och
som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan
fortvarar, inställa sig;
_c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets
beviljande pröfvas vara anförda, såsom att lian sjelf förvaltar och brukar
honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörighandels-,
fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrifningsförrättningen
befinnes af eu eller annan anledning icke hafva varit i
tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande
under den tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle blifva
frånvarande.
§ 18.
Utskrifningsnämnden pröfvar hvarje värnpligtigs lämplighet ej
mindre för vapentjenst eller annan befattning vid hären eller flottan,
8 Kongt. Majds Nåd. Proposition N:o 6,
än ock för inträde vid olika vapen i öfverensstämmelse med det af
Konungen utfärdade reglemente för de värnpligtiges utskrifning, efterfrågar
hvilka af de värnpligtige önska inträde vid specialvapen eller
flottan, samt meddelar beslut i fråga om befrielse från eller uppskof
med värnpligtens fullgörande, hvilket allt i utskrifningslängden införes.
§ 19-
Utskrifningsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifningstillfället
förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid så
väl till beväringens andra uppbåd som till landstormen. Innan nämnden
lemnar förrättningsstället, skola utskrifningslängderna af nämnden
under skrifvas.
§ 20.
1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifningsrevision,
bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen
af området hör, såsom ordförande, samt af fyra ledamöter, nemligen
regements- eller corpschefen och för hvarje till utskrifningsområdet
hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet eller
staden bosatte män, som jemte tre suppleanter första gången för tre
år och sedan för två år i sender utses af landstinget eller, för stad,
som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige. De af landsting
eller stadsfullmäktige valde ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade,
deras suppleanter, deltaga i nämnda förrättning endast i hvad
den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
2. Utskrifningsrevisionen eger att ändra eller upphäfva sådana
utskrifningsnämndens beslut, mot hvilka besvär anföras af någoii nämndens
ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör.
8. Dessa besvär skola inom fjorton dagar efter beslutets meddelande
skriftligen ingifvas till Konungens befallningshafvande i det län,
inom hvilket förrättningen egt rum. Sådana besvär må äfven inom
behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen
styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskrift^,
eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifvit
uppsatt.
4. Revisionen, som biträdes af en dertill förordnad civilläkare
och regementsläkaren, sammanträder på kallelse af ordföranden.
§ 21.
1. Utskrifningsrevisionen åligger derjemte att bland de värnpligtige,
som enligt § 18 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal,
9
Kong!. Maj ds Nåd. Proposition N:o tf.
som från utskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna
och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen
uttagas de, hvilka dertill sig anmält.
2. I afseende å utskrifning till flottan gälle hvad i § 11 är stadgadt
och tillämpas i fråga om dem, hvilka under mom. 3 af samma §
skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i mom. 1 blifvit om utskrifning
till specialvapnen föreskrifvet,
§ 22.
Öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.
§ 23.
Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestämmelse)-,
så väl under all tjenstgöring och under marscher till och från
tjenstgöringsorten, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom
han inkallas till tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mönstring,
som § 26 omförmäler, anses dock icke efter krigslag.
b) Öfning och tjenstgöring.
§ 24.
Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för sin
utbild ning under fredstid tjenstgöra den tid, som nu är eller genom
lag framdeles varder bestämd.
§ 25.
1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, bevarandet af rikets
neutralitet, eller upprätthållandet af inre ordning det kräfver, må beväringens
första uppbåd eller ock de större eller mindre delar deraf,
som Konungen kan finna behöflig!, inkallas till tjenstgöring.
2. Der i anseende till krig eller fara för krig det för rikets föi--svar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd eller någon
del deraf inkallas, må Konungen derom förordna, sedan Han Statsrådet
hört. och, såvida ej Riksdagen är samlad eller inom trettio dagar sammanträda
skall, låtit riksdagskallelse utfärda.
3. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd
vid hären icke användas utom de förenade rikenas gränser.
§ 26.
1. De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets
lopp varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompani
Pih.
till Piksd. Prof. 1880. 1 Sand. 1 Afä. 5 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
vis eller, då kompaniområdets vidsträckt!^ dertill föranleder, sockenvis;
dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik
mönstring befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna
tillförlitlig uppgift om sin bostad.
e) Underhåll och förmåner.
§ 27.
1. Under tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,
beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt
kontant aflöning, allt enligt särskilda bestämmelser.
2. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering af gemenskapen vid hären och flottan bestämma.
d) Särskilda föreskrifter.
§ 28.
För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:
a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvithet
han fått sill första utbildning;
b) att den, som till annat utskrifningsområde afflyttar, skall tillhöra
detta område; kommande han, om derifrån icke utgår manskap
till det vapen, han tillhör, att tjenstgöra vid den närbelägna trupp af
samma vapen, hvilken af Konungen bestämmes;
c) att, innan flyttning från en till annan kommun af honom företages,
han är skyldig derom göra anmälan hos närmaste kompanibefäl;
’ d) att, om han till annat kompaniområde afflyttar, han är pligtig
inom 30 dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom göra
anmälan hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars omiåde han
inflyttat;
o) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, lian är pligtig utgå med densamma, och hai
då lika skyldigheter med landstormsman.
§ 29.
Den, som är i tjenst vid härens eller flottans stam, anses, sa
länge tjensten varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men skall, efter
erhållet afsked, så länge han tillhör beväringen, räknas till dess första
uppbåd.
Kong!., Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
11
§ 30.
Värnpligtig, tillhörande beväringen, inkallas till tjenstgöring af
vederbörande befäl, antingen genom omedelbar order eller genom kungörelse,
som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes i ortens
tidningar.
Art. III.
Landstormen.
§ 31.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar
uppkallas efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut. Uppbådad
landstormsman är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser.
§ 32.
1. Under vederbörande regemente eller corps hör den inom dess
utskrifningsområde befintliga landstormen.
2. Landstormen indelas i landstormsafdelningar, hvar och eu
bestående af allt till landstormen hörande manskap inom ett beväringskompaniornråde.
3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att
allt landstorm smanskap från en och samma socken kommer att tillhöra
samma sockenafdelning.
§ 33.
Landstormen må icke föras utom eget och tillgränsande regementes
eller corps’ områden.
§ 34.
1. Befälhafvare inom beväringskompaniområde är under fredstid,
der Konungen ej i särskildt fall annorlunda förordnar, äfven befälhafvare
för områdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen
och ega dessa befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de
större afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
12
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
§ 36.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig
med kläder och, derest staten icke kan vid uppkallandet anskaffa föda,
äfven förse sig med sådan mot ersättning af staten enligt länets markegångspris
för soldatportion. Vapen och ammunition tillhandahållas af
staten. *
Art. IV.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om
laga förfall.
§ 36.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom
enligt § 28 mom. c och d åligger, bote för hvarje gång 5 kronor.
§ 37.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 14 omförmälda
utskrifningsförrättning, böte första gången 10 kronor, och,
om han ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad
äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
2. Värpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid utskrifningsförrättning
å annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid
försummar aflemna prestbetyg samt till följd deraf icke kan emottagas,
anses lika med den, som icke instält sig till utskrifningsförrättning.
§ 38.
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i §
26 omnäumes, men utan laga förfall uteblifvit, böte o kronor.
§ 39.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser
anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets
tjenst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om
de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
13
Kong’.. M.aj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom
såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att vara på
utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstgöringsskyldigheten, sä
snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar
med svenskt örlogsfartyg.
§ 40.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig
läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämman
eller kommunalnämnden.
Art. V.
Om användning1 af böter enligt denna lag.
§ 41.
Böter, som enligt denna lag utgå, skola afsättas till bildande af
en invalid- eller pensionsfond för de värnpligtige, som under tjenstgöring
erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre
mån oförmögne att sig med arbete försörja, samt till enkor och barn
efter i krig aflidet underbefäl och manskap; dock utan att sådant för
närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige i § 27 mom.
2 tillförsäkrad rätt till understöd.
§ 42.
Denna lag skall vara gällande från ingången af år 1882.
§ 43.
Hvad här ofvan finnes stadgadt medför tills vidare icke någon
rubbning af nationalbeväringen på Gotland.
14
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 6,
Öfvergående stadgande!!.
§ 44.
För värnpligtig, som före 1882 års ingång inträdt i beväringsåldern,
skall, med afseende på fullgörandet af hans värnpligt, gälla
hvad hittills varit om allmänna beväringen stadgadt.
Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAtt.
,/. H, Rosensvärd.
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 6.
15
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms Slott den 31
December 1879.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Almqvist,
Herr Thyselius,
Boven,
Friherre von Otter,
Forssell,
Rosensvärd,
von Steyern och
Malmström.
21 :o.
Departementschefen föredrog nu ett inom Landtförsvarsdepartementet
uppgjordt förslag till lag om allmänna värnpligten och anförde
derefter i underdånighet:
“Att. nu gällande lag om allmänna beväringen icke motsvarar tidens
fordringar på ett ändamålsenligt ordnande af värnpligten, har mer
än en gång blifvit såväl af Konung som Riksdag erkändt. Utom det
att värnpligten, eller skyldigheten att deltaga i rikets försvar, nu är
alltför begränsad att medgifva den utveckling af försvarskrafter, hvaraf
landet är mäktigt, möjliggöra icke heller nuvarande lagstadganden eu
16
Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
noggrann tillsyn öfver värnpligtens fullgörande och den kännedom om
de värnpligtiges vistelseorter, som fordras för deras hastiga inkallande
vid krigsmaktens öfvergång på krigsfot. Alla senare förslag till värnpligtslag
hafva derföre utgått från förutsättningen af en utsträckt tid
för värnpligten och lagbundna skyldigheter för de värnpligtige, hvarigenom
deras redovisning underlättades och en fortgående beröring mellan
befälet och det värnpligtiga manskapet underhölles.
Huru ofullständig den nuvarande redovisningen öfver de värnpligtige,
eller allmänna beväringsmanskapet, är, framgår af närlagda
promemoria med dervid fogade tabeller. Hvar 6:te till hvar 4:de beväringsskyldig
undandrager sig mönstring, och ett ganska betj^dligt
antal af dem,''hvilka blifvit vid mönstring godkände och bort vapenöfvas,
synnerligast af andra årsklassen, undanhålla sig från vapenöfning,
utan att någon upplysning vinnes om och i hvilken utsträckning
försummelserna kunnat beifras eller om icke någon del af dem,
hvilka blifvit såsom frånvarande vid mönstring eller möte antecknade,
möjligen sig dertill å annan ort anmält. Att dessa oregelbundenheter
äro i tilltagande visa nämnda tabeller alltjemt i större förhållande än
de mönstringsskyldiges antal stigande siffror i kolumnen för de utan
laga förfall frånvarande. Hvad angår de årsklasser, som icke vapenöfvas,
eller 3:dje, 4:de och 5:te årsklasserna, så saknas om dem nästan
all kännedom, hvarföre de vanligen oförändradt i styrkeförslagen upptagas
med andra klassens antal. De nu anmärkta missförhållanden
kunna icke i någon väsentligare mån förbättras utan i sammanhang
med en ny lag.
Det förslag till lag om allmänna värnpligten, som jag nu, efter
öfverläggning och gemensam beredning med Chefen för Sjöförsvarsdepartementet,
understält Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, afser
icke allenast en utsträckning af värnpligten till 40:de lefnadsåret med
12 års tjenstetid i beväringen och 8 i landstormen, utan ock denna
pligts ändamålsenligare ordnande samt möjligheten af en fullständigare
redovisning af de värnpligtige, eller, med andra ord, en säkrare kännedom
om de krafter, landet har att till sitt försvar påräkna. Förslaget
hvilar på de grunder, som af Riksdagens båda Kamrar blifvit vid föregående
tillfällen godkända och öfverensstämmer i alla väsentligare delar
med det förslag till värnpligtslag, som med anledning af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga proposition af särskildt Utskott vid 1877 års riksdag
framlades och äfven med få afvikelser år 1878 af särskilda Utskottet
understäldes Riksdagen. Ehuru således detta förslag förut undergått
mångsidig pröfning, har dock, vid förnyad granskning deraf,
några förändringar ansetts lämpliga för att bringa dess särskilda delar
17
iCongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
i full öfverensstämmelse med deri ingående benämning och begrepp af
“beväring41 samt med de olika förhållanden, hvarunder det nu framlägges,
mot de förutsättningar, under hvilka det ursprungligen blifvit
utarbetadt i sammanhang med 1875 års härordningsförslag. Då, oaktadt
den allmänt erkända otillräckligheten af de öfningar, beväringsmanskapet
under fredstid undergår, någon utsträckning deraf icke vid
detta tillfälle torde böra ifrågasättas och lagbestämmelser i sådant hänseende
framläggas, har i 24 g af lagförslaget intagits, att värnpligtig
är skyldig att för sin utbildning under fredstid tjenstgöra den tid, som
nu är eller genom lag framdeles varder bestämd.
Angående denna föreskrifts tillämpning å flottans beväringsmanskap
lärer Chefen lör Sjöförsvarsdepartementet göra särskild underdånig
framställning.
Lagens trädande i kraft har föreslagits till början af år 1882,
hvarigenom tid skulle vinnas till ordnande af de förhållanden, som af
lagens tillämpning påkallas.
Så länge ingen förändring i vapenöfningsskyldigheten för de
värnpligtig^ ifrågasättes, torde icke vara skäl att utbyta den värnpligt
som Gotlands inbyggare, enligt särskild konvention, sig åtagit, emot
den som skulle åligga svenska folket i öfrigt.
Om det förslag till värnpligtslag, jag nu i underdånighet föredragit,
skulle vinna tillämpning, blefve deraf en följd, utom de fördelar
jag redan omnämnt, en icke ovigtig, förstärkning af armén i krigstid
med fullt utbildadt manskap. Af det manskap nemligen, som årligen
afgår från de värfvade trupperna, bör, på sätt närlagda utredningvisar
och då afgång genom döden eller afflyttning från landet icke beräknas,
1,448 återfinnas inom den nuvarande, men 6,467 inom den föreslagna
beväringsåldern. Bland dessa senare, af hvilka det stora flertalet
tillhört specialvapnen, som af en sådan förstärkning har största
behofvet, hafva 1,575 vunnit korporals-befordran eller fullgjort derför
stadgade kunskapsprof. Antalet af det från värfvade trupperna afgångna
manskap, som befunne sig inom beväringsåldern, skulle kunna
ytterligare ökas genom förändrade stadganden för värfning och rekapitulation,
ehuru kostnaden för värfningar antagligen derigenom något
förstorades.
Vid de tillfällen, förslag till värnpligtslag, bygd! på samma hufvudgrunder
som det nu förevarande, blifvit Riksdagen förelagdt, har
det åtföljts af förslag till inrättandet af ett mer eller mindre talrikt
landtvärnsbefäl, åt hvithet vigtiga delar af värnpligtslagens tillämpning
och redovisningen af de värnpligtige skulle anförtros. Det förslag till
Bih. titt Piksd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 5 Iläft. 3
18 Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
värnpligtslag, som af 1878 års Riksdags Särskilda Utskott afgafs, stod
visserligen icke i sammanhang med tillsättandet af ett landtvärnsbefäl,
men väl med förslaget om en så betydlig tillökning af arméns befälsstam,
att den del deraf, som vid andra tillfällen fått benämningen landtvärnsbefäl,
deri var inbegripen. Det nu ifrågasatta förslaget till värnpligtslag
åter skulle framträda under andra förhållanden eller utan någon
i sammanhang dermed stående befälstillökning. Väl komme befälet
vid arméns regementen och corpser att lägga en verksam hand
vid lagens tillämpning, men detta befäls tjenstgöring är icke sådan,
att den fortgående grundläggande rullförningen och redovisningen, äfvensom
beröringen med de värnpligtige i hembygden under alla förhållanden
kan åt detsamma uppdragas, och dessutom finnas vidsträckta
delar af landet, inom hvilka intet befäl är förlagdt. Lagens tillämpning
fordrar således särskilda åtgärder och, om än tillgång till lämpliga
personer torde kunna erhållas dels bland det indelta befälet, dels
ock bland pensioneradt befäl, hvilket till följd af de nya pension sgrunderna
afgått från tjensten vid en ålder, som ännu medgifver full verksamhet
af här ifrågasatt beskaffenhet, så kan detta dock icke ske utan
kostnader, hvilkas belopp väl icke, innan någon erfarenhet blifvit vunnen,
kan med säkerhet beräknas, men som efter gjordt öfverslag kan
antagas uppgå till omkring 50,000 kronor om året. Då för lagens
tillämpning vid 1882 års ingång en del förberedande åtgärder måste
vidtagas och arbeten utföras under loppet af år 1881, så blifver för den
senare delen af sistnämnda år halfva beloppet eller omkring 25,000
kronor erforderligt.
För den händelse Eders Kongl. Magt skulle gilla hvad jag nu så
i ena som andra afseendet anfört, hemställer jag att nådig proposition
måtte till näst sammanträdande Riksdag aflåtas om antagande af lag om
allmänna värnpligten i öfverensstämmelse med det nu af mig framlagda
förslag.
Uppå Statsrådets öfriga ledamöters underdåniga
tillstyrkan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
gilla och bifalla hvad Departementschefen nu föreslagit,
samt förordna att, i öfverensstämmelse dermed,
proposition, sådan den finnes protokollet bilagd, skulle
till näst sammanträdande Riksdag aflåtas.
Ex protocollo
Ed v. Kolmodin.
Korujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6,
19
Afskrift.
V. P. M.
Bifogade tabeller, hvilka blifvit upprättade med ledning af de i
Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition befintliga uppgifter
och förslag öfver beväringsmanskapet, äro egnade att åtminstone i viss
mån visa bristfälligheterna af den kontroll, som öfver detta manskap
för närvarande öfvas. Af desamma framgår nemligen, icke allenast
att en högst betydande del af den beväringsskyldiga ungdomen år från
år utan laga förfall uteblir från mönstringar och vapenöfningar, utan
att upplysning vinnes om försummelsen kunnat beifras, utan ock att
den redovisning af beväringsmanskapet, som för närvarande eger rum,
ingalunda kan anses vara för ändamålets vinnande tillfyllestgörande.
De olika myndigheter, dem denna redovisning tillkommer, förfoga i
detta hänseende öfver så otillräckliga medel, att de uppgifter, som från
desamma inkomma, knappast kunna tillmätas nödig tillförlitlighet.
Äfven i sådana fall, der full öfverensstämmelse dem emellan bort ega
rum, afvika de icke sällan från hvarandra på ett sätt, som icke medgifver
riktiga slutsatser om beskaffenheten af det förhållande de afse
att belysa; och denna omständighet har också nu vållat, att man vid
de ifrågavarande tabellernas uppgörande varit ur stånd, att med den
noggrannhet, som varit önskvärd, visa storleken af de oegentligheter,
som till följd af eu ofullständig redovisning uppstå.
De uppgifter, hvilka för tabellernas uppställning blifvit använde, äro:
1. Chefsembetenas vid regementen och corpser sedan 1870 ingifna
förslag öfver inmönstradt beväringsmanskap;
2. Samma myndigheters sedan nämnda år ingifna förslag öfver
till vapenöfning påräknadt beväringsmanskap;
3. Landshöfdinge-embetenas förslag för 1879 öfver inom länen
befintligt beväringsmanskap af alla klasser;
4. Medicinalstyrelsens sammandrag af rapporter angående läkarebesigtningarna
å samma manskap under åren 1870—79.
Tabell A är sammanstäld af de under 1 och 2 angifna förslag.
Granskar man honom i hvad han visar förhållandet vid mönstringarna,
finner man, att antalet af dem, hvilka utan kändt laga förfall undanhålla
sig från dessa förrättningar, vexlar mellan ''/e, och 1/4 af hela den
mönstringsskyldiga styrkan. I detta antal äro alla de uteblifne inräk
-
20
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
nade, således äfven de mönstringsskyldige, hvilka, ehuru de redan
utträdt ur beväringsaWera, likväl, på grund af författningens föreskrifter
och till följd af ständigt upprepadt uteblifvande från mönstringen,
varda till och med det 40:de året i monsterrullorna upptagne.
Redan den omstädigheten att hvar sjette till hvar fjerde man af
dem, som rätteligen bort vid mönstring iakttaga inställelse, kan undandraga
sig denna skyldighet, torde vara tillräcklig för att påvisa, att
beväringsförfattningens föreskrifter icke på långt när vinna efterföljd,
men granskar man siffror, som redovisa de frånvarande nogare, så
finner man att den ifrågavarande lagöfverträdelsen för hvarje år vinner
allt större utbredning. Det är visserligen en gifven sak, att dessa
siffror måste år från år växa i starkare proportion, än tillväxten af de
mönstringsskyldige, på grund af en stigande folkmängd, men då de
stegras med den snabbhet, som tabellen utvisar, är man berättigad
deraf draga den slutsatsen, att den hittills föreskrift^ kontrollen öfver
beväringsmanskapet ingalunda varit tillfyllestgörande. I den ifrågavarande
tabellens- tredje kolumn upptages såsom “afflyttade från länetff
ett antal beväringsskyldige, uppgående till 2—4 procent af hela beloppet.
Den nuvarande kontrollen sträcker sig icke längre än till att
konstatera desse ynglingars afflyttning; man saknar all visshet om,
huruvida de blifvit i annat län till mönstring och vapenöfning instäld,
och det kan antagas, att en stor del af dem velat fritaga sig från
öfningen och måhända äfven från ansvar för uteblifvandet, derigenom
att de i behaglig tid från hemorten afflyttat.
Sammanställer man tabellen A:.s uppgifter om förhållandet vid
mönstringarna med dem, som tabellen B lemnar, erhåller man den föreställningen,
att rullföringen vid dessa förrättningar eller noggrannheten
vid den handläggning af beväringsmanskapets rullor och förteckningar,
som sedan förekommer, icke står på en tillfredsställande fot. Sistnämnde
tabell är upprättad med ledning af sammandragen af Medicinalstyrelsens
rapporter om besigtningsmönstringarna med beväringsmanskapet under
åren 1870—79. Båda tabellerna skola upptaga det mönstringsskyldiga
manskapet inom rikets alla län, Gotlands undantaget; bådas siffror
kunna icke hafva annat ursprung än de af vederbörande Konungens
Befallningshafvande upprättade mönstringsrullorna med deri vid mönstringarna
gjorda anteckningar, och de skulle alltså kunna visa öfverensstämmande
uppgifter. Detta göra de emellertid för ingen del. Under
åren 1870, 71, 72 och 77 kommer man med ledning af Medicinalstyrelsens
uppgifter till högre belopp, än de, som framgå ur militärmyndigheternas
förslag, under de mellanliggande och följande åren deremot
tvärtom. Och afvikelserna äro ingalunda obetydliga.
21
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
I förra fallet uppgår öfverskotten
i senare fallet
för |
1870 |
till |
645 |
man |
ff |
1871 |
ff |
2,172 |
ff |
1872 |
ff |
386 |
ff |
|
ff åter |
1877 |
ff |
1,185 |
ff |
för |
1873 |
till |
517 |
man |
n |
1874 |
ff |
457 |
ff |
ff |
1875 |
ff |
3,349 |
ff |
ff |
1876 |
ff |
1,549 |
ff |
ff |
1878 |
ff |
1,550 |
ff |
ff |
1879 |
ff |
1,689 |
ff |
Den på grund af militännyndiglieternas förslag upprättade tabell
A visar, att antalet af de utan laga förfall frånvarande år 1870 utgör
17 procent af den mönstringsskyldiga styrkan, att detta antal redan
Denne år senare öfverstiger 25 procent, och att det under nästföljande
året kommer denna siffra mycket nära för att sedan konstant hålla sig
derutöfver. Tabellen B åter redovisar de frånvarande på annat, med
de till Medicinalstyrelsen ingående rapporterna öfverensstämmande sätt,
upptagande dem, som “på grund af sjukdom eller frånfälle44 uteblifvit
och dem, som “af annan orsak44 icke iakttagit inställelse. Det är
naturligt, att sistnämnda rubrik måste visa högre siffror, än rubriken
“utan laga förfall frånvarande44 i tabell A, men de skiljaktigheter, de
förete, äro likväl så stora, att de torde förtjena uppmärksammas.
År 1870 uppgå de såsom “utan laga förfall frånvarande44 redovisade
till omkring 17 procent, under det att deremot såsom “af annan
orsak44 uteblifne i Medicinalstyrelsens rapporter angifvas till 28 procent;
år 1873 uppgå de förra till något mer än 25 procent, de senare
deremot till nära 34; år 1877 visar 30 procent af de förre mot 38 af
de senare; år 1878 nära 29 procent mot mer än 36; och år 1879 27
procent mot 34. Det är väl knappast antagligt, att deras antal, hvilka
af annat laga förfall än sjukdom och dödsfall från mönstringen uteblifvit,
kan uppgå till en så hög siffra, som af skilnaden mellan dessa
procenttal angifves, hvadan man torde vara berättigad tro, att äfven
redovisningen af de frånvarande lemnar åtskilligt öfrigt att önska.
De i tabellen B i två bredvid hvarandra stående kolumner införda
silfertabeller, utvisande de frånvarandes antal, inbjuda också till
en jemförelse, genom hvilken verkningarne af den bristfälliga kontrollen
öfver beväringsmanskapet med full tydlighet framgår. Huru försvinnande
litet synes icke antalet af dem, som årligen af sjukdom eller död hindras
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition 1V.-o 6.
från att iakttaga inställelse vid mönstringen, vid sidan af deras, som
af “annan orsak41 uteblifva. Under det att de förras högsta siffra under
åren 1870—79 uppgår till 573, går högsta års antalet af de senare ända
till 20,857; 0,9 procent mot 38.
Huru betydande den minskning är, som det vapenöfvade beväringsmanskapet
lider genom olagligt uteblifvande* från mönstring och vapenöfning,
framgår ytterligare af tabell C. Upprättad med ledning af
landshöfdingeembetenas förslag öfver inom länen befintligt beväringsmanskap
af alla klasser, visar han ställningen för innevarande år.
Ser man först till förhållandet med första klassen, finner man
att antalet af dem, som uteblifvit från mönstring, förhåller sig till antalet
af dem, som uteblifvit från vapenöfning, som 12 : 1, samt att
summan af desse uteblifues antal uppgår till något mer än hälften af
deras, som fullgjort sin beväringspligt. Hvad andra klassen angår,
synes, att ehuru de öfningsskyldiges antal uppgår till ungefär enahanda
belopp som de öfningsskyldiges af årets första klass (se tab. H), så
uppgår de från vapenöfning uteblifues antal af förstnämnda klassen
till ett 3,4 gånger så stort antal, som de uteblifne af den senare och
till 6,5 af de vapenöfvades antal af andra klassen. Jemför man åter
bland de siffror, som visa förhållandet vid alla årsklasserna, summan
af de uteblifne med summan af de vapenöfvade, finner man, att den
förra förhåller sig till den senare som 1 : 4,6, och jemför man den förra
med hela summan af beväringsskyldighet, får man förhållandet 1 : 5 ,7.
Dessa för första och andra klasserna uppstälda förhållanden afvika
så betydligt från dem, som framgå ur tab. A, att afvikelse!! icke
kan förklaras från annan grund än den af bristande öfverensstämmelse
mellan de redovisade myndigheternas uppgifter.
Enligt tab. A förhåller sig nemligen antalet af dem, som innevarande
år från mönstring uteblifvit, till antalet af dem, som uteblifvit
från möte, allt inom första klassen, som 15 : 1, och summan af desse
uteblifnes antal öfverstiger betydligt hälften af deras antal, som fullgjort
sin beväringspligt för året. Och de från öfning uteblifne af andra
klassen utgör ett 3,6 gånger så stort antal som deras af första klassen,
hvilka gjort sig skyldige till samma uraktlåtenhet, och uppgår till 5,7
af de vapenöfvades antal af andra klassen.
Hvad åter kontrollen öfver de öfningsskyldiges inställelse till möte
vidkommer, framgår af tab. A att under de senaste tio åren i medeltal
2,4 procent af dem, som bort sig till vapenöfning med första klassen
inställa, derifrån utan känd laga orsak uteblifvit, samt att under de
senaste nio åren (1870 års möte med andra beväringsklassen var in
-
23
Kongl. Ma.jts Nåd. Proposition No 8.
stäldt) 12,6 procent af andra klassens beväringsmanskap från vapenöfning
uteblifvit, oberäknadt dem, som icke blifvit inmönstrade.
Stockholm i Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition den
31 December 1879.
A. A. THORÉN.
Major vid generalstaben, souschef i
kommando-expeditionen.
Vidimeras:
O. E'' Nordensvan,
t. f''. registrator.
24
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 6.
Tab. A.
Tabell
utvisande huru stort antal af det mönstrings- och vapenöfningsskyldiga beväringsmanskapet,
som under åren 1870—79 utan känd orsak från mönstrings
förrättning och möte uteblifvit,
Mönstring. |
1 klassens |
2 klassens |
Anmärkningar. |
|||||||
Mönstringsskyldige. |
Frånvarande utan |
Afflyttade från |
Öfningsskyldige(appro-berade och tillkomne.) |
Närarande vid möte. |
^Frånvarande utan |
Öfningsskyldige (appro-j |
Närvarande vid möte. j |
Frånvarande utan j |
||
1870 |
43,688 |
7,436 |
1,226 |
18,253 |
17,279 |
651 |
Mö |
tet insti |
tidt |
|
1871 |
42,196 |
7,929 |
1,080 |
18,809 |
17,889 |
591 |
18,593 |
15,643 |
1,779 |
|
1872 |
45,209 |
9,949 |
1,723 |
19,531 |
18,550 |
723 |
20,474 |
17,317 |
2,104 |
|
1878 |
43,667 |
11,006 |
1,261 |
20,455 |
19,432 |
847 |
21,027 |
17,404 |
2,756 |
- |
1874 |
47,435 |
11,774 |
1,548 |
22,865 |
21,681 |
940 |
22,196 |
18,358 |
2,876 |
|
1875 |
53,519 |
14,090 |
1,457 |
26,157 |
24,812 |
1,145 |
24,820 |
20,633 |
3,086 |
|
1876 |
53,351 |
15,521 |
928 |
25,458 |
24,218 |
1,019 |
27,925 |
23,289 |
3,568 |
|
1877 |
53,509 |
16,533 |
886 |
24,909 |
23,806 |
904 |
26,990 |
22.522 |
3,481 |
|
1878 |
55,369 |
15,955 |
1,546 |
27,025 |
25,904 |
900 |
28,430 |
23,580 |
3,622 |
|
1879 |
60,014 |
16,748 |
1,918 = 29,382 |
28,077 |
1,103 |
29,357 |
23,831 |
4,011 |
Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 6.
25
Talj. B.
Utdrag
ur Medicinalstyrelsens rapporter, angående läkarebesigtningarne med det mönstringsskyldiga
beväringsmanskapet af alla åldersklasser.
År |
c; CP re 5* crq 03 cn pr 5 cre‘ CD |
Närvarande. |
På grund af |
""rån varan j> 83 83 0 O 8» pr |
de. m c B B 83 |
1870...................................... |
44,328 |
31,630 |
322 |
12,376 |
12,698 |
1871..................................... |
44,368 |
31,123 |
351 |
12,894 |
13,245 |
1872....................................... |
45,595 |
31,057 |
354 |
14,184 |
14,53a1 |
1873....................................... |
43,150 |
28,213 |
309 |
14,628 |
15,937 |
1874....................................... |
46,978 |
30,641 |
433 |
15,904 |
16,337 |
1875......................................... |
50,170 |
32,978 |
285 |
16,907 |
, 17,192 |
1876................................... |
51,802 |
33,021! 269 |
18,512 |
18,781 |
|
1877................................... |
54,694! 33,629 |
'' 208 ! |
20,857 |
I 21,065 |
|
i 1878.................... .................... |
54,819 34,585 |
296 |
19,938 |
20,234 |
|
1879........................................ |
58,325 37,779 573 |
1 19,973 |
20,546 |
Bih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 4
26
Kongl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 6
Idb. C.
Sammandrag
■dt landshöfdingeem betenas förslag öfver inom länen befintligt till arméns beväringsornråde
hörande beväringsmanskap af alla klasser för år 1879.
i Län. : |
1 klassen. |
2 klassen. |
Af |
alla klasser. |
||||||
Uteblifne från j mönstring. |
Uteblifne från vapenöfning. |
< P ''Ö CD 5. p Oi CD |
Summa. |
d CD C? 3* CD po 0 g O: ct- CD d- |
Vapenöfvade. |
Uteblifne. |
Vapenöfvade. |
1 Summa. |
||
Stockholms |
Stad |
412 |
138 |
1,296 |
1,846; |
51 |
1,281 |
1,094 |
5,989 |
" ! 1 7,083 |
Stockholms |
Län |
60 |
12 |
689 |
761 |
81 |
513 |
401 |
2,659 |
3.060 |
öpsala |
11 |
874 |
16 |
639 |
1,029 |
117 |
432 |
507 |
2,340 |
2,847 |
Södermanlands „ |
(Upp- |
gifter |
saknas) |
|||||||
Östergötlands Län |
332 |
43 |
1,468 |
1,843 |
153 |
1,099; |
821 |
6,124 |
6,945 |
|
Jonkopmgs |
19 |
609 |
31 |
1,177 |
1,817 |
170 |
886 |
810 |
4,326 |
5,136 |
Kronobergs |
H |
1,016 |
40 |
1,107 |
2,163'' |
706 |
852! |
1,762 |
4,197 |
5,9591 |
Kalmar |
11 |
363 |
23 |
579 |
965 |
8 |
472 |
417 |
2,435 |
2,852 |
Kristianstads |
11 |
463 |
35 |
1,113 |
1,611 |
221i |
826 |
719 |
4,550 |
5''269 |
Malmöhus |
11 |
768 |
Öl |
1,294 |
2,1131! |
57 |
1,355 |
3,402 |
6,645 |
10.047: |
Hallands |
11 |
206 |
26 |
468 |
7001 |
440 |
232 |
1,930 |
2,162! |
|
Göteborgs |
11 |
795 |
17 |
618 |
1,430 |
99 |
614 |
911 |
3,079 |
3,990 |
Elfsborgs |
«, |
1,297 |
31 |
1,783 |
3,114! |
in |
1,652 |
2,520 |
3.435 |
5.955 |
Skaraborgs |
11 |
368 |
47 |
1,602 |
2,017! |
230 |
1,423 |
1,376 |
7,229 |
8,605 |
Yermlands |
11 |
1,458 |
72 |
2,064 |
3,594: |
311 |
1,430 |
1,941! |
8,687| |
10,528! |
Örebro |
11 |
455 |
26 |
1,307 |
1,852,! |
— |
1,039 |
689 |
5,709 |
6,398| |
Vestmanlands |
11 |
91 |
8 |
731 |
830! |
37 |
631 |
1361 |
3,431 |
3,567 |
Kopparbergs |
11 |
332 |
14 |
1,069 |
1,481 |
103 |
1,000 |
515 |
5,195 |
5,Viol |
Gefleborgs |
11 |
no |
24 |
704 |
838 |
67 |
589 |
201! |
3,103 |
3.304 |
Vesternorrlands,, |
88 |
80 |
386 |
554 |
29 |
351; |
483 |
1,633 |
2,116 |
|
Jemtlands |
11 |
49 |
26 |
522 |
597 |
921 |
510 |
2071 |
2,474 |
2,681 |
Vester bottens |
11 |
245 |
44 |
570 |
859! |
39 |
452: |
609 |
2,437 |
3''046 |
Norrbottens |
11 |
168 |
86 |
533 |
787i |
94 |
353 |
348 |
2,402! |
2,750 |
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 6''.
27
Afskrift.
V. P. M.
till tabellen öfver anvärfdt och afgånget manskap vid värfvade armén
aren 1869—1878.
Under den*10-års period, som här är i fråga, hafva förhållandena
för anvärfning och afgång ej varit fullt normala, till följd af att anvärfningen
under den senare hälften af nämnda tidrymd ej obetydligt
ökats, dels genom fyllande af förut varande ganska talrika vakanser,
dels genom nummerärens tillökning vid såväl artilleriet som fortifikationen
på grund af Riksdagens derom fattade beslut och derefter af
Kongl. Maj:t verkstäld omorganisation af nyss nämnda truppslag.
På grund häraf torde den här nedan angifna siffran för årliga
afgången sannolikt kunna för framtiden (under förutsättning att styrkan
och rekryteringssättet vid värfvade armén förblifver oförändrad)
beräknas högre.
Enligt tabellen framgår att under ifrågavarande decennium i medeltal
per år anvärfts 1,145 man, af hvilka nära 53 % äro under 21
år vid anvärfningen.
Årliga afgången i medeltal per år under samma decennium utgör
1,038 man. Att denna siffra är mindre än motsvarande siffra »anvärfde»
beror derpå att — förutom ofvan angifna orsaker till anvärfningens
ökande under 10-årsperiodens senare del, såsom förhöjning i
nummerären och förut varande vakansers fyllande, hvilket sist nämnda
betydligt underlättats af ökade värfnings- och rekryteringspenningar
samt minskadt tillfälle till arbetsförtjenst inom industrien i allmänhet
under de senare åren — till underofficerare befordrad! manskap ej
upptagits såsom afgångne.
Afgången vid de olika åldrarne är i medeltal per år:
under |
21 |
år ............... |
91 |
man..... |
........ närmast |
9 |
procent |
vid |
21 |
VI ............... |
52 |
11 ........ |
....... 77 |
5 |
77 |
.. |
22 |
11 ............. |
62 |
11 ....... |
....... 7*> |
6 |
77 |
r |
23 |
i*i .............. |
-79 |
77 ........ |
8 |
77 |
|
24 |
11 ............... |
78 |
....... *7 |
7 |
77 |
||
25 |
vi ............ |
92 |
11 ........ |
..... 11 |
9 |
11 |
|
26 |
11 ............... |
84 |
11 ........ |
....... 77 |
8 |
11 |
|
77 |
27 |
11 ■ ............ |
79 |
11 ........ |
...... 11 |
8 |
77 |
ii |
28 |
11 ................ |
65 |
77 ........ |
...... . 77 |
6 |
77 |
Transport |
68:2 |
man |
närmast |
66 |
procent |
2S
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 6.
Transport |
682 |
man ........ |
..... närmast |
66 |
procent |
|
vid |
29 år ............. |
58 |
77 ........ |
....... 77 |
6 |
17 |
11 |
30 „ .............. |
42 |
11 ........ |
....... 11 |
4 |
11 |
11 |
31 „ ............... |
34 |
11 ........ |
........ 11 |
3 |
11 |
11 |
32 „ .............. |
28 |
11 ...... |
....... 11 |
2 |
11 |
öfver |
32 „ .............. |
194 |
11 ........ |
. |
19 |
11 |
Summa 1,038 man 100 procent
Af ofvan nämnda årliga afgång (1,038) återfinnas 44 procent eller
454-f. d. värfvade soldater i nu varande beväringen sålunda fördelade:
0 143 man i lista årsklassen
62 „ „ 2:dra „
79 ,, ,, 3:dje ,,
78 „ „ 4:de „
92 „ „ 5:te „
För att häraf erhålla hela antalet f. d. värfvade soldater, som
böra återfinnas inom nu varande beväringen, har man blott att från
tillkomsten (till beväringen från värfvade armén) under 5 år (5 x 454)
draga den under samma tid, till följd af upphörd beväringsskyldighet,
skedda afgången, sålunda:
lista |
året tillkomst 454 .... |
........... = 454 |
man |
||
2: dra |
11 11 |
454 ~~ |
92 ................................... |
........... = 362 |
11 |
3:dje |
ii r |
454 — |
(92 + 78) ........................ |
........... = 284 |
11 |
4:de |
ii ii |
454 — |
(92 + 78 + 79) .................. |
........... = 205 |
11 |
5:te |
ii ii |
454 — |
(92 + 78 + 79 + 62) ......... |
........... == 143 |
11 |
Summa |
2,270 — |
822...................................... |
........... = 1,448 |
man |
hvilken sist nämnda siffra, 1,448, således utvisar totalantalet f. d. värfvade
soldater, som öfvergått i beväringen och derstädes återfinnas på
följande sätt fördelade (döde och från riket afflyttade ej frånräknade):
143 man, |
deraf 25 anv |
ändbare till underbefäl, i l:a årsklassen, |
205 „ |
.. 39 |
ii 11 11 ^ ii |
284 |
,, 60 |
i * ii ii ^ 3.0 • * |
362 ., |
„ 80 |
„ v 4:e |
454 „ |
„ 108 |
„ ,, „ „ 5:e ,, |
Summa: 1,448 man, deraf 312 (22 procent) användbare till underbefäl.
* Se slutanmärkningen.
29
Kong!. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 6.
Under förutsättning af värnpligtens utsträckande till och med 32
år skulle enligt meromnämnda tabell från värfvade armén till de
värnpligtige afgå i medeltal årligen 844 man, eller 81 procent af förut
nämnda totalafgång (1,038), och återfinnas:
143 man
62
79
78
92
84
79
65
58
42
34
28
V)
tt
It
tt
tt
tt
It
tt
it
v
it
inom l:a årsklassen
,, 2:a
„ 3:e
4:e
„ 5:e
6:e
7:e
8:e
9:e
10:e
ll:e
12:e
it
tt
tt
tt
tt
tt
Summa 844 man
Med
it
tt
tt
tt
tf
tt
tt
tt
tt
V
tt
samma beräkning, som ofvan verkstälts,
för att erhålla
1,448,
siffran ....................................................................
motsvarande totala antalet f. d. värfvade soldater inom nu varande
beväringen, skulle inom 12 årsklasser (21 år—32 år) återfinnas
..............................................................................
f. d. värfvade soldater (döde samt från riket afflyttade ej frånräknade)
sålunda fördelade:
6,467
143 man, deraf 25 användbare till underbefäl, i l:a årsklassen
205 |
tt |
tt |
39 |
tt |
tt |
„ 2:a |
|
284 |
tt |
tt |
60 |
tt |
tt |
i, 3:e |
|
362 |
tt |
tt |
80 |
tt |
tt |
4:e |
|
454 |
tt |
tt |
108 |
tt |
,. 5:e |
||
538 |
it |
tt |
132 |
tt |
.. 6:e |
||
617 |
tt |
tt |
155 |
t'' |
.. 7:e |
||
682 |
11 |
,, |
173 |
ti |
,, 8:e |
||
740 |
tt |
tt |
187 |
11 |
9:e |
||
782 |
tt |
tt |
198 |
tt |
tt |
,-lO:e |
|
816 |
tt |
tt |
206 |
tt |
tt |
„ll:e |
|
844 |
tt |
tt |
212 |
tt |
r> |
tt |
„12:e |
Summa 6,467 man, deraf 1,575 (24 procent) användbare till underbefäl.
* Se slutanmärkningen.
Pilt. till Riksd. Prof. 1880. t Sami, 1 Afd. 5 Höft.
30
Kongl Maj:ta Nåd. Proposition N:o 6.
Anmärkning. I ofvanstaende beräkningar äro de, som afgått flan
värfvade armén vid ålder under 21 år, upptagne såsom genast ingående
i l:a årsklassen, till följd hvaraf ofvanstående slutsummor blifvit något
mindre än de i verkligheten äro, hvilket dock motväges af det antal,
som efter öfvergång till de värnpligtige, derifrån med döden afgår eller
från riket afflyttar.
Stockholm i Landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition
den 22 December 1879.
RICHARD BERG.
Kapten vid generalstaben.
Vidimeras
k
ex officio
A. Becker
Registrator.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERLAKTIEBOLAG, 1880.
Uppgift å antalet vid olika åldrar anvärfdt och afgånget manskap vid värfvade armén åren 1869—1878.
Under 21 år |
1 • |
21 år |
22 år |
23 år |
24 år |
2a år |
26 år |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
afgångne |
afgångne |
afgångne |
afgångne |
afgångne |
afgångne |
afgå |
ngne |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
cs 2 |
Teka |
utan pitulg |
tion. |
efter rekapitulation. |
p: 2 |
utan rekapitulation. |
efter rekapitulation. |
t> ö |
utan rekapitulation. |
efter rekapitulation. |
a |
utan rekapitulation. |
efter rekapitulation. |
{> < p: |
utan rekapitulation. |
efter rekapitulation. |
< p: i-! |
utan rekapitulation. |
'' efter rekapitulation. |
An värf |
utan rekapitulation. |
efter rekapitulation. |
|||||||||||||||||||||||||||
- År |
/-s >1 CD pr p *2. o* ö |
O*1 o* p CD |
Obefordrade kompetente till befordran. |
^befordrade ej kompetente till befordran. |
W cd o p CL CD |
Obefordrade kompetente till befordran. |
O er CD cT I st. q* CD P O '' f CD 3 CD |
CD CD pr p p- 0’ ■O |
W CD 2 2 cl CD |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
ie (ej rekapitulation). |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
le (ej rekapitulation). |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
W CD O* Si CL CD |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. i---- |
le (ej rekapitulation). |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
iObefordrade ej kompetente till befordran. l |
CL CD <£B. CD 7? P "B. p" 0’ |
Befordrade. |
! Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
Befordrade. |
| Obefordr de kompetente till befordran. |
iObefordrade ej kompetente till befordran. |
''de (ej rekapitulation). |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
Befordrade. |
Obefordrade kompetente till befordran. |
Obefordrade ej kompetente till befordran. |
1869 |
381 |
2 |
5 |
46 |
1 |
2 |
9 |
80 |
1 |
3 |
29 |
1 |
1 |
3 |
71 |
1 |
5 |
27 |
3 |
_ |
6 |
41 |
2 |
5 |
38 |
3 |
1 |
10 |
40 |
4 |
4 |
36 |
4 |
6 |
13 |
31 |
7 |
4 |
31 |
6 |
2 |
13 |
16 |
5 |
3 |
29 |
1 |
4 |
15 |
1870 |
360 |
— |
7 |
43 |
2 |
1 |
4 |
100 |
1 |
1 |
24 |
Q O |
— |
4 |
67 |
2 |
4 |
27 |
1 |
— |
6 |
40 |
3 |
14 |
29 |
2 |
1 |
n |
33 |
3 |
8 |
31 |
3 |
1 |
8 |
31 |
4 |
11 |
48 |
6 |
8 |
16 |
21 |
1 |
11 |
35 |
4 |
4 |
22 |
1871 |
515 |
2 |
4 |
47 |
— |
— |
5 |
132 |
4 |
3 |
28 |
— |
— |
5 |
96 |
— |
10 |
27 |
4 |
2 |
11 |
88 |
3 |
3 |
35 |
4 |
6 |
7 |
61 |
6 |
7 |
29 |
4 |
— |
12 |
34 |
1 |
11 |
31 |
5 |
5 |
13 |
35 |
4 |
7 |
49 |
2 |
9 |
9 |
1872 |
406 |
5 |
4 |
48 |
— |
2 |
5 |
105 |
4 |
5 |
29 |
1 |
4 |
4 |
96 |
1 |
4 |
38 |
5 |
2 |
8 |
67 |
2 |
9 |
32 |
6 |
2 |
12 |
45 |
8 |
4 |
47 |
7 |
3 |
11 |
26 |
5 |
8 |
34 |
11 |
7 |
21 |
28 |
4 |
6 |
39 |
9 |
8 |
24 |
1873 |
478 |
4 |
9 |
62 |
1 |
1 |
11 |
116 |
3 |
6 |
35 |
3 |
3 |
3 |
89 |
1 |
2 |
42 |
2 |
2 |
7 |
65 |
8 |
4 |
. 46 |
6 |
3 |
9 |
49 |
6 |
8 |
46 |
5 |
3 |
13 |
27 |
11 |
9 |
52 |
7 |
5 |
12 |
20 |
6 |
12 |
47 |
6 |
6 |
13 |
1874 |
651 |
5 |
8 |
58 |
3 |
2 |
6 |
143 |
2 |
2 |
SO |
3 |
3 |
4 |
92 |
7 |
2 |
27 |
4 |
2 |
4 |
78 |
7 |
6 |
50 |
4 |
5 |
8 |
50 |
4 |
9 |
54 |
7 |
3 |
10 |
53 |
10 |
5 |
60 |
7 |
8 |
15 |
25 |
5 |
5 |
34 |
6 |
6 |
18 |
1875 |
590 |
2 |
7 |
85 |
2 |
1 |
6 |
147 |
5 |
2 |
38 |
4 |
2 |
6 |
102 |
6 |
3 |
49 |
1 |
4 |
7 |
69 |
2 |
9 |
39 |
4 |
7 |
10 |
53 |
3 |
8 |
35 |
7 |
4 |
16 |
43 |
9 |
7 |
46 |
9 |
5 |
20 |
28 |
9 |
1 |
38 |
3 |
10 |
25 |
1876 |
653 |
5 |
11 |
83 |
4 |
1 |
6 |
195 |
4 |
4 |
41 |
1 |
— |
5 |
158 |
4 |
u |
45 |
5 |
2 |
4 |
100 |
10 |
6 |
70 |
10 |
5 |
11 |
80 |
4 |
9 |
59 |
5 |
3 |
16 |
63 |
2 |
10 |
56 |
9 |
8 |
25 |
49 |
8 |
5 |
51 |
8 |
10 |
15 |
1877 |
1,037 |
6 |
8 |
96 |
4 |
2 |
14 |
218 |
7 |
3 |
55; |
1 |
1 |
12 |
185 |
5 |
5 |
551 |
3 |
2 |
10 |
163 |
15 |
5 |
68 |
3 |
2 |
15 |
112 |
7 |
6 |
44 |
5 |
2 |
16 |
78 |
7 |
12 |
40 |
3 |
8 |
19 |
48 |
8 |
8 |
56 |
3 |
5 |
17 |
1878 |
914] |
4 |
5 |
123: |
4] |
6 |
16] |
201, |
2 |
491 |
3 |
7l |
8! |
181 |
5 |
3 |
62^ |
7 |
3 |
18 |
in |
5 |
5 |
66 |
8 |
4 |
25 |
98 |
7| |
4 |
58 |
7 |
7 |
22 |
51 |
9 |
12 |
•46 |
6 |
2 |
28 |
24i |
4: |
9 |
48 |
n i |
5 |
22 |
|
Summa anvärfde |
6,015 |
— |
— |
-J |
1,440 |
-J |
— |
— |
— |
-! |
1.137 |
— |
— |
_ j |
822 |
— |
— |
_ |
_ |
— |
621 |
— 1 |
- / |
_ |
- |
437 |
- |
_ |
-! |
294 |
|||||||||||||||||||
Summa afgångne ] |
| |
35; |
68 |
691 |
21! |
18] |
82j |
— |
33 |
34 |
1 358 |
20 |
21 |
öl! |
— |
32 |
49 |
399 |
35 |
» |
8l| |
— |
57 |
66] |
473 |
5öj |
36 |
nej |
- |
52 |
67 j |
439 |
54 |
32 |
137 |
— |
65 |
444 |
69 |
58 |
I82S |
_| |
54 |
*| |
1 426! |
49 |
67 |
180 |
27 år
22
12
18
14
22
27
34
22
49
25
afgångne
utan
rekapitulation.
efter
rekapitulation,
2* 9-
CL O
p B
3 ^
e* CL
“ CL
O" CD
CD
Q3 <2,
^ pr
p 2
o ö
* »o
40
37
31
47
35
27
37
47
34
42
tri i K g -
245; — ! — j —
5
2
6
9
7
5
12
G
8
14
CD
O
■i pr
a o
3 S
B
• (T
CD
e B
16
17
11
21
22
14
27
20
16
18
28 år
afgångne
utan
rekapitulation.
efter
rekapitulation.
5
11
15
19
18
23
17
31
16
12
! ce
! S
j c* £•
! P
CL
j er* cd
O;
n
I CD
. CD
g*
3 o
a B
• *o
30
34
17
34
36
22
22
35
36
26
£L O
P JC
3 ^
r cd
c
3
CD
441 49j 377 74| 55|
I
167]
182] — |
42] 36 2921 58
. 12
14
17
15
19
23
23
28
12
19
2» år
afgångne
12
5
12
9
15
17
16
17
17
6
utan
rekapitulation.
efter
rekapitulation.
<=i pr
CL O
3 3
3 ^
o. f-r
p °
3 B
20
22
18
34
32
34
32
22
23
20
126
14
16
19
19
27
27
19
19
9
19
451 182
271 34 257 ; 331 45 188
SO år
4
11
16
18
23
29
12
19
13
3
148
afgångne
utan
rekapitulation.
g SL
o ._
CL O
5 B
3 V
er 3
CD
o £.
g- pr
3 S
c B
• v
efter
rekapitulation.
17
3 16
12
13
23
16
16
12
12
16
iH, CD
£ Pr
P. O
g B
PT3
~ P
CL
er co
B"
p
3
Bl år
afgångne
utan
rekapitulation.
9
18
14
21
21
18
22
18
8
7
1
1
2
1
3j 3
lj —
3
2
1
— | 20; 24] 153 35 28 156 14
11
4
6
14
15
16
13
13
11
15
efter
rekapitulation.
ö. *-
p
3
3
CD* !
14
13
17
15
13
16
12
13
14
14
32 år
afgångne
utan
rekapitulation.
~ Öl
er g.
ra er
cl O
B B
3 rs
CL F?
p °
S B
8
11
3
7
6
13
13
7
11
4
efter
rekapitulation.
&. o
B
8 118 28 29 141
=■ pr
p °
s B
19
14
14
36
7
21
17
11
6
T 83 19! 26 132
öfver 32 år
afgångne
utan
rekapitulation.
CL o
3 B
B DS
? Pr
3 o
b B
• V
CD
CD
B
23 25
39
22
14
18
25
11
18
31
24
25
efter
rekapitulation.
227
16
18
IB
17
15
23
15
20
16
11
SE, co
° pr
CL O
3 B
& pr
3 °
b 5
24
25
17
23
24
25
22
20
11
11
164 202
155
147
130
130
151
133
151
136
85
89
OBS. Don anvärfde eller afgangne upptages i den kolumn, som motsvarar det antal år han under anvärfnings- eller afgångsåret fyller. I kolumnen “befordrade" upptagas de. som vid afgången äro korpraler eller vice
1,307
Summa
B
-1
p:
703
691
1,022
833
922
1,188
1,111
1,387
1,936
1,659
11,452
882
919
841
1,012
1,102
1,054
1,104
1,191
1,074
1,199
10,378
korpraler (1. eller 2. konstaplar).
Hör till Kongl. Maj:ts nåd. Prop., 1880, N:o-6.
Rättelse
i Kongl. Maj:ts nåd. proposition N:o 6.
sid. 14, rad. 1 uppifr. står: Öfvergående stadganden.
läs: Öfvergående stadgande.
Bih. till Rilcsd. Prat. 1880. 1 Sami. 1 Afd.