4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 1) Utlåtande N:o 2.

N:o 2.

Ånk. till Riksd. Kansli den It Febr. 1880, kl. 2 e. in.

Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2, i anledning
af väckt motion om aflåtande af underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anhållan om vidtagande eif förberedande
åtgärder för anläggning af ett hospital för mellersta Sverige.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion (N:o 38)
har Herr E. Lamell hemstält, att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att erforderliga förberedande åtgärder för den för mellersta Sverige
beslutade hospitalsanläggningen måtte så tidigt vidtagas, att underlåtenhet deraf
icke måtte vålla uppskof i byggnadsarbetets företagande, utan detta kunna taga
sin början år 1882, derest Riksdagen nästa år komme att anslå i sådant hänseende
erforderliga medel.

Såsom skäl för aflåtande af en sådan skrifvelse har motionären anfört, att
då Kongl. Maj:t och Riksdagen vid flera tillfällen under de senare åren erkänt
det stora behofvet af den ifrågavarande hospitalsanläggningen, hvilket behof för
hvarje år gjorde sig allt mera känbart, och nästlidna år varit ense att med arbetets
påbörjande icke borde längre uppskjutas än till år 1881, kunde den omständigheten,
att af Kongl. Majrts nådiga proposition till innevarande års riksdag
om statsverkets tillstånd och behof icke inhemtades att någon åtgärd blifvit sedan
förra riksdagen vidtagen, som vore egnad att bringa den behjertansvärda
frågan närmare sin lösning, ej undgå att inom de orter, hvilka frågan närmast
rör, väcka bekymmer och farhåga att med fullbordande af den omförmälda, af
största behof påkallade hospitalsanläggningen komme att anstå till en oviss framtid;
att undersökningarne för utseende af tjenlig plats för hospitalet erfordrat en
tid af två år; att uppgörandet af ritningar och öfriga förberedande åtgärder vid

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

andra hospitalsbyggnader erfordrat lång tid; och att omarbetandet af dylika ritningar
haft till följd årslånga uppskof med hospitalsbyggnaders fullbordande.

Sedan Serafimerordens-gillet uppå Kongl. Maj:ts befallning år 1873 uppgjort
och till Kongl. Maj:t i underdånighet aflemnat plan för ordnande af hospitalsvården
i riket och dervid föreslagit, bland annat, uppförandet af ett nytt hospital
med minst 200 sjukplatser till afhjelpande af Vermlands, Örebro och Skaraborgs
läns stora behof af ökad hospitalsvård för sinnessjuke, hafva Kongl. Maj:t
och Riksdagen vid flera tillfällen erkänt angelägenheten af denna hospitalsbyggnads
snara företagande. Redan den 30 December 1876 erhöll Sundhetskollegium
nådig befallning att, så fort ske kunde, föranstalta om utseende af tjenlig plats
för ett sådant hospital och de tre följande åren har Kongl. Maj:t fästat Riksdagens
uppmärksamhet å vigten af denna hospitalsanläggning och dess företagande under
den närmaste framtiden. Åren 1877 och 1878 har Riksdagen, med godkännande
af hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende anfört, stält till Kongl. Maj:ts förfogande
de för hospitalsbyggnaden äskade medel och sedan Kongl. Maj:t vid nästlidna års
riksdag, med hänsyn till ifrågavarande landsdelars stora och obestridda behof af
en särskild vårdanstalt för sinnessjuke, äskat att för inköp af jord till don förestående
hospitalsbyggnaden, med hvars begynnande icke skäligen kunde uppskjutas
längre än till år 1881, ett belopp af högst 85,000 kronor måtte ställas till
Kongl. Maj:ts förfogande under innevarande år, har Riksdagen i underdånig skrifvelse
den 19 Maj 1879 förklarat, att, då den slutliga pröfningen af platsen för den
blifvande bospitalsanläggningen för mellersta Sverige icke ännu blifvit verkstäld
och Kongl. Maj:t vore oförhindrad att, äfven om medel för ändamålet icke blefve
af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af lämplig lägenhet, under förbehåll
af Riksdagens godkännande af köpeaftalet, samt dertill komme att den ifrågavarande
hospitalsbyggnaden icke vore afsedd att påbörjas förr än under år 1881,
Riksdagen icke funnit det af behofvet påkalladt, att medel redan då stäldes till
Kongl. Maj:ts förfogande, utan ansett att dermed borde kunna utan olägenhet anstå,
helst statsverkets dåvarande knappa tillgångar gjorde det till en oafvislig
nödvändighet att vidtaga alla de besparingar, som kunde göras.

Utskottet har jemväl inhemtat, att Kongl. Medicinalstyrelsen, Kongl. Ofyeriutendentsembetet
och särskilt tillkallade sakkunnige personer, sedan undersökningar
för erhållande af tjenlig plats för ifrågavarande hospital blifvit anstälde å
ett stort antal lägenheter, redan år 1878 utan meningsskiljaktighet föreslagit inköp
af landeriet Marieberg i närheten af staden Kristinehamn; att omförmäld a, af
Kongl. Maj:t och Riksdagen godkända plan för hospitalsväsendets ordnande afser
att 25 procent af hela antalet inom landet befintlige sinnessjuke skulle erhålla
vård å hospital; att vid senast verkstälda folkräkning, då åt hela rikets folkmängd
1 sinnessjuk fanns bland 512 innevånare, inom Wermlands län belöpte sig
1 sinnessjuk på 372, inom Örebro län 1 sinnessjuk på 476 och inom Skaraborgs

6

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 2.

län 1 sinnessjuk på 628 innevånare; att, då vid samma tid icke fullt 16 procent af
de sinnessjuka voro å hospital intagne, sådan vård åtnjöts inom Wermlands län
af endast 6,14 procent, inom Örebro län af 17,30 procent och inom Skaraborgs län
af 12,n procent af hela antalet sinnessjuke inom nämnda län; att, ehuru Kongl.
Medicinalstyrelsen beräknar antalet sinnessjuke i riket under innevarande år till
minst 10,000 och det, vid sådant förhållande, borde finnas 2,500 kurplatser, kommer
antalet sådana platser efter fullbordandet af under byggnad varande hospital
att uppgå till endast 2,076; att den å senare tiden genom uppförande af nya hospital
vunna tillökningen af sjukplatser icke motsvarat antalet personer, för hvilka
inträde sökes, eller medgifvit någon inskränkning af patientantalet vid de äldre
hospitalen, hvilken af Kongl. Medicinalstyrelsen ansetts vara högst önskvärd, såväl
för meddelande af nödig vård, som till förekommande af de olycksfall, hvilka under
de sista åren till följd af hospitalens öfverfyllnad inträffat; samt att för de
sinnessjuke från Wermlands län icke på senaste tiden kunnat beredas plats på
annat sätt, än genom deras intagande å det allt för aflägset belägna hospitalet i
Lund, hvarest likväl under September månad nästlidna år alla platser å manslinien
voro upptagna och dessutom 11 sjuke väntade på inträde.

Dessa omständigheter synas Utskottet väl ådagalägga nödvändigheten att,
så snart statsverkets tillgångar medgifva, uppföra det hospital, som uti ofvan omförmälda
plan för hospitalsväsendets ordnande blifvit afsedt för sinnessjuke från
Wermlands, Örebro och Skaraborgs län, och i följd deraf innefatta giltiga skäl
för den af motionären uttalade önskan, att erforderliga förberedande åtgärder
måtte så tidigt vidtagas, att uppskof icke vållas i byggnadsarbetets företagande,
utan att detta må kunna taga sin början år 1882, derest Riksdagen nästkommande
år är i tillfälle att anslå i sådant hänseende erforderliga medel; men då den väsentligaste
delen af de åtgärder, som måste föregå byggnadsarbetets påbörjande,
redan synes vara fullbordad och den af motionären framhållna omständigheten att
af Kongl. Maj:ts nådiga proposition till innevarande års Riksdag om statsverkets
tillstånd och behof icke inhemtas, att någon åtgärd blifvit sedan nästlidna års
riksdag vidtagen, som är egnad att bringa den behjertansvärda frågan närmare
sin lösning, icke berättigar till antagande att Kongl. Maj:t frångått sin vid sistnämnda
riksdag uttalade åsigt i afseende å bestämmande af plats för den ifrågavarande
hospitalsbyggnaden och dennas snara företagande, hemställer Utskottet,

att motionen icke måtte till någon Kammarens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 14 Februari 1880.

På Utskottets vägnar:

C. Fr. Wasrii.