Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
1
N:o 65.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 12 midd.
Memorial-, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i
det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
(R A).
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det nya
reglementet för Riksgäldskontoret, hvilka angå: Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontorets
fordringar; Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar till följd af
beslut vid föregående riksdagar; Riksgäldskontorets med statsregleringen gemenskap
egande utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från Riksgäldskontoret
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m.
m.; samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom förslag
till aflöniugs-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
Beträffande de föreslagna stadgandena får Utskottet anföra följande:
Den i § 2 införda bestämmelse angående antalet egenhändiga underskrifter
å Riksgäldskontorets obligationer grundar sig på Riksdagens bifall till den i
Utskottets Utlåtande N:o 36 gjorda hemställan.
Med anledning af den å sid. 32 af bil. N:o 6 c) till innevarande års statsverksproposition
meddelade upplysning, att ökning i statens jernvägars materialförråd
och kassaförlag icke för år 1879 förekommit, har Utskottet ur afdelningen
om Riksgäldskontorets återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar
uteslutit den i § 8 af 1879 års reglemente intagna bestämmelse om betäckande
af sådan ökning medelst ett anslag å högst 1,000,000 kr.; och kommer Utskottet
framdeles att afgifva yttrande om det beträffande nämnda anslag i den
till innevarande års riksdag aflåtna statsverkspropositionen gjorda förslag.
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
1
2
Stats-Utsleottets Memorial N:o 65.
Som Kongl. Statskontoret med 36,034 kr. förskjutit kostnaderna för 1878
års kyrkomöte, har Utskottet, med föranledande af Kongl. Maj:ts i den nådiga
statsverkspropositionen gjorda förslag (prop. sid. 56, bil. N:o 6 c. sid. 25), för
detta förskottsbelopps behöriga godtgörande och redovisning föreslagit ett tillägg
i sådant hänseende till stadgandet i reglementets 22 §.
Då Fullmäktige i Riksgäldskontor ega bestrida samtliga kostnaderna för
underhåll och tillsyn af Riksdagens hus, har Utskottet ej ansett nödigt bibehålla
den i § 23 af 1879 års reglemente förekommande bestämmelse särskildt om beloppet
af den såsom kostnad för Riksdagens hus utgående aflöning för husdrängen
vid nämnda hus.
De föreslagna paragraferna 70, 74 och 79 grunda sig på Riksdagens bifall
till de förslag, Utskottet framlagt i sina memorial N:is 50 och 52 samt Utlåtande
N:o 26.
Stadgandet i § 78 grundar sig på det af Kongl. Maj:t fattade beslut vid
fastställande af reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes
garantiförening.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll som
de motsvarande af 1879 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,
indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 10 Maj 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Ståts-Utskottets Memorial N:o 65.
3
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
tre handskrifna namnteckningar.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån. om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 4.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl.|Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
5
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)
att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt
Kong]. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
6
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.
Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af
500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag,
eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för åren 1880 och 1881 återstående,
ännu ej lyftade 2,500,000 kronor.
§ 1’.
Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jern vägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå.
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för stadens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.
7
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
bvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnadeu företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt, K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast
och det ofri g a i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragonkorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragonkorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga
mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,
Riksgäldskontor att de sålunda beviljade beloppen, för så vidt de ännu icke
blifvit lyftade, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 6.
Som 18/9 års Riksdag, föi fortsättande af arbetena ej mindre k norra stambanan
genom Norrland än äfven a tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,
för år 1880 anvisat ett belopp af 7,000,000 kronor; åligger det Riksgäldkontoret att
nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.
8
Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.
§ u
Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar har sistlidne års Riksdag anvisat ett särskildt anslag för
år 1880 af 150,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 8.
Sistlidne års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och
i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vägnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.
Ofvannämuda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att, för så vidt
det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla.
§ 9.
Sistlidne års Riksdag har beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med
af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej ma ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåuingen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
9
cl) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast kvilka jern vägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt beloppet af
det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de vilja återbetala
det lån, som erbålles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss
tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för
sådan låntagare att, om ny oktroj erbålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets
beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medför;
f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de
närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige
afgifvits, af Kong!. Maj:t fastställas; samt
gj att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 17.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
Bih. till Riltsd. Prot. 1880. 4. Sami. 1 Afd. 44 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
4:o. På Kiksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 18.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 19-
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar
deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 20.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erfoi’derliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 21.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio
tusen kronor.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65
11
5 o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och reyisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.
§ 22.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående
bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret
förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.
§ 23.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter.
§ 24.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
12
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
I (ifrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 25.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer,
skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de
hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas
från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af
Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft
nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må
Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper,
skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser
rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas
af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst
in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 26.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom austälda kansliocli
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 65.
13
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
för en Jeanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å håns sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 27.
Till5 kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 28.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa ärligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostuadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 29.
Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll, stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
15
§ 30.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 31.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 32.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen tva hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
16
Stuts- Utskottets Memorial N:o 65.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 68.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flera handlingar.
§ 69.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
§ 70.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse
föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas
Stats-Uiskottets Memorial N:o 65.
17
och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 71.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om RiksgäldsJcontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 72.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 73.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrift
materialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventarieper sedlar ne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla ochleverera
berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.
Bih. titt Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
3
18
Stats-TJtskottets Memorial N:o 65.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer-
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta
och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.
§ 74.
Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878
års Riksdag, enligt § 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att
låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar
för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har Riksdagen åt Fullmäktige
uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för
erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset
eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning
angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus,
äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad
kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till
nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.
§ 75.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholnis nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättnlng deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
§ 76.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
19
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 77.
Uti Allmänna hyjootehsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 78.
I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående
reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening,
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse
ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond
för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 79.
Med anledning af väckt motion om utarbetande och offentliggörande af ett
alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden
från och med 1809 till och med 1866, har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdragit att låta utreda och till nästa Riksdag inkomma med
utlåtande om lämpligaste sättet för ett dylikt sakregisters utarbetande; om det
omfång detsamma i afseende å de i riksdagshandlingarne förekommande detaljer
och ärenden lämpligen borde erhålla; om den metod, som vid registrets utarbetande
borde följas; samt om de kostnader, som kunde antagas ungefärligen blifva
med ett sådant arbetes utförande förenade, med hvad mera som kunde böra iakttagas
och på frågans bedömande ega inverkan.
20
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
§ 80.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:
a) afgifva sitt underdåniga yttrandeloch råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen)'';
c) uti justitie-ombudsnians-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembete!
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande
valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.
§ 81.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
21
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.
Lön. |
Tjenstgörings- |
■ Summa. |
||||
penningar. |
||||||
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman |
4,400 |
_ |
1,600* |
__ |
6,000 |
_ |
1 Kassör ............ ........................................ |
4,400 |
— |
1,600 |
— |
6,000 |
— |
1 Kamrerare ................................................ |
4,000 |
— |
1,600 |
— |
5,600 |
— |
1 Revisor...................................................... |
2,500 |
— |
800 |
— |
3,300 |
— |
1 Kassabokhållare....................................... |
*2,000 |
— |
800 |
— |
2,800 |
— |
1 Länsbokhållare ....................................... |
2,000 |
— |
800 |
— |
2,800 |
— |
1 Registrator och Kanslist........................ |
1,500 |
— |
900 |
— |
2,400 |
— |
1 Kammarskrifvare .................................... |
1,500 |
— |
600 |
— |
2,100 |
— |
1 Förste Vaktmästare................................. |
700 |
— |
100 |
— |
800 |
— |
1 Vaktmästare ............................................. |
600 |
— |
100 |
— |
700 |
— |
1 Vaktmästare............................................. |
600 |
— |
100 |
700 |
||
1 Vaktmästare............................................. |
600 |
— |
100 |
— |
700 |
— |
Summa kronor |
24,800 |
— |
9,100 |
— |
33,900 |
— |
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstbefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare .................................................. „ 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: —
och tjenstgöringspenningame med ...................................................... „ 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningame med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningame från aftöningsbeloppet
i dess helhet,
22
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Ahren..................................................................... Kommissarien H. Husberg ..................................................................... Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl........................... Notarien August Neyberg........................................................................ Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö .......................................... En Kontors- eller Kammarskrifvare ................................................... Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................ |
4,400 4,400 3,000 3,000 1,500 1,500 1,500 575 |
— |
Summa kronor Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. |
19,875 |
— |
Förre Kamreraren Herman Theodor Benckert .................................... |
4,000 |
— |
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................ |
1,417 |
50 |
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. |
1,500 |
— |
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, |
||
Maria Lovisa Stuart, född Koschell.......................................... |
800 |
— |
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, |
||
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ... |
250 |
— |
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, |
||
Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri |
||
A ur or a. T .in dstedt, .............................................................. |
225 |
— |
Aflidne Notarien, Fr. Bergmans ogifta dotter .................................... |
225 |
— |
Summa kronor |
8,417 |
50 |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.
Stats-TJtshottets Memorial N:o 65.
23
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalskulder.
Reglemen- |
Tiden, då för- |
Återstående kapitalskuld den 31 December |
||||
tets |
bindelserna blif- |
Räntefot. |
||||
yit utfärdade. |
||||||
Fonderad skuld. |
||||||
Årtal. |
§ |
skuld. |
||||
1866 |
4 |
Obligationer för 1858 års |
||||
jernvägslån, 8,190,500 Tblr |
1858 d. Vs |
4 Va % |
Thlr 5,429,700 |
|||
1866 |
5 |
Dito för 1860 års j ernvä gslån: |
||||
a) mot obligationer, stälda |
||||||
på utlottning, å 8,000,000 |
1860 d. Vä |
4 Va % |
Thlr 5,548,900 |
|||
b) mot premieobligationer |
||||||
å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, |
1860 d. Vä |
Thlr 981,250 |
||||
1866 |
9 |
Dito för 1861 års statslån, |
||||
3,000,000 R:dr R:mt . . . |
1861 d. 30/s |
4 Va % |
Kr. 1,869,000 |
- - - |
||
1866 |
6 |
Dito för 1864 års jernvägslån |
1864 d. »/* |
4 Va % |
£ St. 491,700 |
|
1866 |
7 |
Dito för 1866 års jernvägslån |
Thlr 9,516,100 |
|||
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t . |
1866 d. 2/i |
5 % |
- - - |
|||
1868 |
90 |
Dito för 1868 års jernvägslån |
£ St. 1,109,100 |
|||
£ St 1 150,000 ...... |
1868 d. V? |
5 % |
- - - |
|||
1869 |
85 |
Dito för 1869 års inhemska |
||||
jernvägslån, 4,000,000 R:dr |
1869 d. 30/9 |
5 % |
— — — |
Kr. 8,900 |
*) De öfrig» obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St, äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
24
Stats-TJtshottets Memorial N:o 65.
Reglemen- |
Tiden,1 då för- |
Återstående kapitalskuld |
den 31 December |
|||
nndelserna blif- |
Räntefot. |
|||||
yit utfärdade. |
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
||||
Årtal. |
§ |
skuld. |
||||
1870 |
72 |
Obligationer för 1870 års |
1870 d. 3»/9 |
5 % |
Kr. 14,332,900 |
|
1872 |
83 |
Dito för 1872årsjernvägslån |
||||
å 24,000,000 R:dr, deraf |
||||||
lemnade obligationer å till-hopa 19,407,300 R:dr . . . |
1872 d. 3ft/3 |
4 % |
Kr. 18,137,600 |
- — - |
||
1875 |
35 |
Dito för 1875 års jernvägs- |
||||
1876 |
33 |
lån å 56,250,000Rmk, deraf |
||||
1878 |
39 |
till 1879 års slut blifvit ut- |
||||
1879 j |
15 |
lemnade en första emission |
1875 d. 2/8 |
4 Va % |
Rmk 40,305,600 |
|
1876 |
33 |
Dito för 1876 års jernvägs- |
£ St. 1,968,500 |
|||
lån å 2,000,000 £ St. . . |
1876 d. 13/fl |
4 Va % |
- - --- |
|||
1878 |
39 |
Dito för 1878 års jernvägs- |
||||
1879 |
15 |
lån å 1,500,000 £ St. eller |
||||
lemnade obligationer å till-hopa 1,379,470 £ St. eller |
( £ St. 1,379,470 ] |
|||||
34,624,697 Francs . . . . |
1878 d. 15/e |
4 % |
J eller > |
- - - |
||
1879 |
46 |
Dito för 1879 års tillfälliga |
[Francs 34,624,697] |
|||
lån, deraf till samma års |
1879 d. »/n |
4 Vi % |
Kr. 3,000,000 |
- - - |
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
25
Reglemen- tets |
|
Årtal. |
§• |
1866 |
13 |
1866 |
14 |
1879 |
16 |
1866 |
15 |
1866 |
16 |
1866 |
17 |
1866 |
18 |
1866 |
19 |
Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.
Eäntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1879.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.
gamla lånet........
Dito, utfärdade såsom grundfond
för Allmänna hypoteksbanken,
bokförda inom
linien med Runt 8,000,000
R:dr.............
Dito, utfärdade såsom reservfond
för aktiebolaget
Sågverksegarnes Garantiförening,
bokförda inom
linien med kr. 3,000,000 .
Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88 .......
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital,
bokfördt inom
linien med R:mt 150,000
R:dr.............
Innestående fond för Göta
kanals underhållande . . .
Dito för Södertelge dito . .
/1798 d. \
\1811
1861 d. Vr
1879 d. 13/8
1750 d. Vs
1815 d. 9/n
1778
1833 d. 31/i2
5 %
41/* %
4 Va %
6 %
5 %
5 %
5 %
Kr. 10,125
Kr. 140,889
Kr. 45,000
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.
4
26
StaL^-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen tets -
Årtal. §.
1866 20
186621
1866 22
1866 25
1869 77
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) .........
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:16
Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
-
Tiden, då för-bindelserna blif- |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 December |
|
vit utfärdade. |
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|
— |
— — _ |
— — - |
|
— |
— |
—- — - |
— — — |
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
27
Bil B.
Riksgäldskontorets vid 1879 års slut uthalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||
a) Byggnadslån. |
|||||||||
1866 |
58 |
Lån till staden Malmö, för |
|||||||
uppförande af kasern- och |
1813-1815 |
I.2 * \ ( ränta, j |
4 % |
32,000 |
3,857 |
53 |
|||
34 |
Lån till Upsala akademi, |
||||||||
för fullbordande af dess |
J18241 \1825J |
* 1 glänta. J |
3 % |
75,000 |
2,994 |
20 |
|||
49 |
Lån till staden Yexiö, för |
||||||||
dess återuppbyggande efter |
1844, 1845 |
6 % |
3 o.4 % |
360,000 |
5,642 |
47 |
|||
> |
50 |
Lån till staden Amål, för |
|||||||
dess återuppbyggande efter |
1846 |
4 % |
45,000 |
2,185 |
47 |
||||
> |
39 |
Lån till staden Kristine- |
|||||||
hamn och Yarnums lands- |
|||||||||
församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............ |
/1849| \1854J |
(2 %\ < jemte > |
3 % • |
37,500 |
16,580 |
33 |
|||
» |
53 |
Lån till staden Lidköping, |
1 ränta. J |
||||||
för återuppbyggande af den |
1852 |
6 % |
4 % |
63,666 |
10,754 |
24 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
42,014 |
24 |
28
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen- |
Kapitalåterstod |
||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
vid 1879 års |
||||
Årtal. |
utbetalts. |
oeioppet. |
slut. |
||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
__ |
— |
42,014 |
24 |
||
1866 |
43 |
Lån till Vexiö domkyrka, för |
|||||||
densammas reparation . . . |
1852 |
6 % |
4 % |
30,000 |
— |
1,692 |
67 |
||
41 |
Lån till Knäreds församling |
||||||||
i Hallands län, för uppfö-rande af en ny kyrka . . . |
1852 |
» |
> |
24,000 |
4,549 |
22 |
|||
T> |
» |
Lån till Markaryds försam- |
|||||||
ling i Kronobergs län, för |
1854 |
» |
10,000 |
2,727 |
25 |
||||
54 |
Lån till staden Örebro, för |
||||||||
återuppbyggande af den år |
(1854| \1855j |
» |
375,000 |
167,517 |
24 |
||||
» |
Lån till staden Jönköping, |
||||||||
för återuppbyggande af den |
|||||||||
stad.............. |
1855 |
» |
» |
100,000 |
_ |
40,443 |
84 |
||
55 |
Lån till staden Eksjö, för |
||||||||
återuppbyggande af den un-der år 1856 nedbrunna de- |
|||||||||
len af nämnda stad . . . . |
1857 |
6o.7 % |
4 o.4 \% |
200,000 |
— |
90,804 |
30 |
||
43 |
Lån till Skara domkyrka. |
||||||||
för densammas reparation |
1858 |
6 % |
4 % |
25,000 |
— |
11,152 |
46 |
||
J » |
» |
Lån till Yesterås domkyrka, |
|||||||
\1878 |
3 |
för densammas reparation |
1858 |
» |
» |
22,500 |
— |
10,170 |
43 |
1866 |
42 |
Lån till Vallentuna försam- |
|||||||
ling i Stockholms län, för |
1859 |
20,000 |
__ |
11,985 |
65 |
||||
43 |
Lån tillVesterås domkyrka, |
||||||||
för densammas reparation |
1860 |
— |
— |
28,000 |
28,000 |
— |
|||
> |
36 |
Lån till staden Jönköping, |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
411,057 |
30 |
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
29
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånel |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalaterstod |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
beloppet |
slut. |
|||||
Transport |
___ |
_ |
_ |
_— ■ ■ r |
411,057 |
30 |
|||
för uppförande derstädes af |
1861 |
5 % |
A. o/„ |
120,000 |
96,783 |
57 |
|||
1866 |
90 |
Lån tillApotekare-societeten, |
|||||||
för uppförande af en byggnad |
1862 |
50,000 |
38,172 |
65 |
|||||
37 |
Lån till staden Umeå, för |
||||||||
uppförande af byggnader |
1864 |
25,000 |
21,976 |
82 |
|||||
» |
Lån till staden Falun, för |
||||||||
uppförande af ett nytt lä-roverkshus derstädes. . . . |
1864 |
» |
» |
40,000 |
35,189 |
03 |
|||
j, |
» |
Lån till staden Sala, för upp- |
|||||||
förande af ett nytt läro-verkshus derstädes..... |
1865 |
12,000 |
10,540 |
26 |
|||||
» |
s> |
Lån till staden Halmstad, för |
|||||||
uppförande af byggnad för |
1866 |
25,000 |
22,693 |
47 |
|||||
» |
> |
Lån till staden Kalmar, för |
|||||||
uppförande af en nybygg-nad för läroverket derstädes |
1866 |
40,000 |
36,280 |
83 |
|||||
1481) |
Lån till staden Venersborg, |
||||||||
för uppförande af en ny |
1867, 1868 |
» |
40,000 |
37,365 |
44 |
||||
» |
148 |
Lån till staden Vestervik, för |
|||||||
uppförande af ny byggnad |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
710,059 |
37 |
X) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. v
30
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen- |
Kapitalåterstod |
||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
vid 1879 års |
||||
utbetalts. |
oeioppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
710,059 |
37 |
|||
åt elementarläroverket der-städes ............ |
1867, 1868 |
5 % |
4 % |
20,000 |
18,537 |
08 |
|||
1866 |
1481) |
Lån till Upsala Domkapitel, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes . . . . |
1867, 1868 |
y> |
% |
140,000 |
129,826 |
23 |
|||
3> |
1482) |
Lån till Karlstads Domka- |
|||||||
pitel, för uppförande af ny |
1868 |
s> |
* |
40,000 |
37,392 |
10 |
|||
1483) |
Lån till Skara Domkapitel, |
||||||||
för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks- |
|||||||||
byggnaden derstädes . . . . |
1868, 1869 |
» |
40,000 |
37,607 |
66 |
||||
1868 |
474) |
Lån till domkyrkan i Karl- |
|||||||
stad, för densammas repa-ra,ti on............ |
1869 |
6 % |
23,500 |
17,857 |
12 |
||||
1866 |
1485) |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för utvidgande af el em en tar-läroverksbyggnaden derstä-des .............. |
1873, 1875 |
5 % |
20,000 |
19,898 |
89 |
||||
1874 |
5 |
Lån till Direktionen för se- |
|||||||
minarium för bildande af lä- |
|||||||||
rarinnor, för inköp af bygg-nad åt nämnda seminarium |
1875 |
1> |
> |
59,000 |
56,494 |
58 |
|||
= 1,027,673: 03 |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,027,673 |
03 |
X) Jfr § 16 mom.''l i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. .
4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
31
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet |
Räntefot |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,027,673 |
03 |
||
b) Tomtregleringslän. |
|||||||||
1866 |
57 |
Lån till staden Lidköping |
1854 |
6 % |
4 % |
20,000 |
6,360 |
99 |
|
» |
Lån till staden Örebro, för |
||||||||
ny tomtreglering efter 1854 |
1854 |
37,500 |
13,536 |
88 |
|||||
» |
> |
Lan till staden Jönköping, |
1855 |
15,000 |
49 |
||||
4,695 |
|||||||||
> |
Lån till staden Eksjö, för |
||||||||
ny tomtreglering efter 1856 |
1857 |
30,000 |
14,676 |
08 |
|||||
» |
142 |
Lån till staden Karlstad, |
|||||||
för reglering af torg, gator |
1867 |
50,000 |
39,417 |
21 |
|||||
1872 |
32 |
Lån till staden Strengnäs, |
1872 |
30,000 |
12 |
||||
27,452 |
|||||||||
1877 |
7 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878 |
y> |
5 % |
50,000 |
50,000 |
||||
8 |
Lån till staden Söderhamn, |
||||||||
för ny tomtreglering efter |
1878, 1879 |
i |
200,000 |
200,000 |
|||||
= 356,138: 77. |
|||||||||
1866 |
45 |
") Lån till allmänna Barn- |
|||||||
husinrättningen i Stock- |
1851 |
> |
4 % |
75,000 |
19,462 |
60 |
|||
Transport | |
--1 |
—■ |
~ j |
— |
— 1,403,274 |
10 |
32
Stats-Utslcottets Memorial N:o 65.
Reglemen- |
----------- ------ |
Kapitalåterstod |
|||||||
tets |
1iden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
vid 1879 års |
||||
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
— |
- |
— |
— |
1,403,274 |
10 |
|||
i) Lån till hamn- och bro- |
|||||||||
i |
byggnader samt åars upp-rensning- |
||||||||
1866 |
62 |
Lån till staden Cimbrishamn, |
|||||||
för hamnbyggnaden derstä-des.............. |
1843 |
5 % |
3 % |
37,500 |
13,299 |
21 |
|||
61 |
Lån till staden Varberg, för |
33 |
|||||||
hamnanläggning...... |
1844 |
» |
» |
30,000 |
— |
1,478 |
|||
» | |
63 |
Lån till staden Kristianstad, |
1848 |
» |
30,000 |
— |
8,293 |
82 |
|
» |
83 |
Lån till Hanekinds och Hull- |
|||||||
bergs häradsboar, för upp-förande af en jernbro öfver |
1852 |
6 % |
4 % |
20,000 |
1,517 |
45 |
|||
» |
84 |
Lån till Gustafs församling i |
|||||||
Stora Kopparbergs län, för |
1853 |
» |
» |
6,000 |
_ |
1,305 |
86 |
||
» |
63 |
Lån till staden Kristianstad, |
|||||||
för återstående hamnarbeten |
1855 |
» |
30,000 |
6,539 |
21 |
||||
» |
68 |
Lån till staden Vadstena, för |
|||||||
fullbordande af hamnbygg |
1855 |
» |
» |
15,000 |
3,289 |
42 |
|||
» |
Lån till staden Arboga, föi |
15,000 |
3,263 |
74 |
|||||
Arboga-åns uppmuddring |
1855 |
* |
— |
||||||
» |
» |
Lån till staden Köping, fö: |
|||||||
Transport 1 |
— |
| — |
| - |
— |
1“ |
-1,442,261 |
44 |
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen tets -
Årtal.
§•
j 1866
60
69
70
85
84
69
69
71
Tiden, då låne'' |
Annuitet |
Räntefot |
1 Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
|||
Transport upprensning och fördjup-ning af Köpings å..... Lån till staden Ystad, föi |
1855 |
6 % |
4 % |
20,000 |
— |
1,442,261 4,308 |
44 64 |
hamnuppmuddring..... Lån till staden Strömstad, |
1857 |
60,000 |
— |
21,913 |
33 |
||
arbetena vid denna stad . . |
1858 |
1 |
15,000 |
5,529 |
26 |
||
Torslunda socken på Öland |
1858 |
H |
12,850 |
— |
4,624 |
49 1 |
|
Helge å vid Kristianstad . Lån till Torsångs församling, |
1858 |
» |
100,000 |
36,094 |
34 |
||
öfver Lillelfven....... Lån till staden Karlstad, för |
1859 |
10,000 |
4,863 |
01 |
|||
nikenäset vid Yenern . . . |
1859 1 |
» |
T> |
100,000 |
— |
40,434 |
47 |
för hamnbyggnad derstädes |
1859 |
47,000 |
— |
19,010 |
95 |
||
stad.............. |
1861 |
) |
37,500 |
— |
18,279 |
12 |
|
Transport |
1 Afd. 44 |
Höft. |
— |
___1 |
1,597,3191 * |
05 ) |
34
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen- |
Kapitalåterstod |
||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
vid 1879 års |
||||
utbetalts. |
slut. |
||||||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,597,319 |
05 |
||
1866 |
71 |
Lån till staden Amål, för |
1861 |
6 % |
4 % |
8,000 |
4,341 |
76 |
|
Lån till staden Karlstad, för |
|||||||||
fortsättning af hamn- och |
63 |
||||||||
s+.fl.r! ............ |
1861 |
70,000 |
_ |
34,092 |
|||||
Lån till staden Piteå, för |
‘ |
||||||||
uppmuddring af segelleden |
J |
||||||||
platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga |
1861 |
■ » |
* |
26,000 |
12,652 |
52 |
|||
1 » |
86 |
Lån till arbetsdirektionen, |
i |
||||||
. |
för brobyggnad öfver Ume |
1861 |
2> |
55,000 |
— |
26,794 |
77 |
||
j » |
71 |
Lån till Ronneby köping, för |
|||||||
jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å . . . |
1861 |
» |
* |
10,000 |
j.U |
4,871 |
23] |
||
Lån till staden Helsingborg, |
i |
||||||||
för förbättring och utvidg- |
1 |
121,274 |
i : |
||||||
ning af dess hamn..... |
• 1862 |
$ |
230,000 |
1_ |
57 |
||||
■>) |
86 |
Lån till Umeå härad, för |
|||||||
brobyggnad öfver Ume eif |
1864 |
| 8 % |
5 % |
20,000 |
— |
7,040 |
89 |
||
1877 |
6 |
Lån till staden Oskarshamn, |
1 |
||||||
för förbättrande af dess |
1878 |
6 % |
1 40,000 |
79,588 |
89 |
||||
== 484,701: 91. |
|||||||||
Transport |
— |
— |
1 | |
1,887,976 |
I31 |
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
35
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånel |
Annuitet. |
Räntefot. |
j Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
1,887,976 |
31 |
|||
e) Lån till kanal-och sluss- |
|||||||||
anläggningar. |
|||||||||
1866 |
72 |
Lån till Deijefors och Fors-haga slussverksaktiebolag, |
{ j j -l . |
||||||
eif vid Deijefors och Forsha-ga inom Nedra Ulleruds och |
1856 |
6 % |
4 % |
150,000 |
40,147 |
13 |
|||
93 |
Lån till Dalslands kanalak- |
||||||||
tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid |
1865, 1867 |
5 % |
3 % |
800,000 |
672,457 |
19 |
|||
94'')| |
Lån till Kinda kanalaktiebo- |
||||||||
118 [ |
lag, för utsträckning afKin- |
||||||||
143 J |
da båtled medelst kanalise- |
||||||||
ring af Stångån fr. sjön Ren-gen till Linköpings hamn |
1865-1870 |
y> |
437,500 |
_ |
370,453 |
45 |
|||
1432) |
Lån till Dalslands kanalak- |
||||||||
tiebolag, för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarna |
1868, 1869 |
6 % |
4 % |
51,200 |
37,632 |
73 |
|||
= 1,120,690: 50. |
i |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
3,008,666 |
81 |
'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
i§ § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
36
Stats-Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen- |
||||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
|||||
Årtal. |
§. |
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
||||||
Transport |
— |
— |
__ |
_ |
3,008,666 |
81 |
||||
f) Lån till jernvägs-anläggningar. |
||||||||||
(1866 |
75 |
Lån till Norbergs jernvägs |
||||||||
\1878 |
3 |
nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf-van inom Norbergs bergs- |
jl 852 |
1 |
5 % |
4 % |
150,000 |
102,190 |
25 |
|
lag till sjön Amänningen . |
jl 853 |
|||||||||
(1866 |
74 |
Län till dito, för fullbordan- |
Jl 855 |
[ |
3 % |
2 % |
150,000 |
__ |
106,308 |
58 |
\1878 |
3 |
de af samma jernväg . . . |
[1856 |
|||||||
1866 |
74 |
Lån till Nora—Ervalla jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan |
1854 |
6 % |
4 % |
150,000 |
25,051 |
88 |
||
77 |
Lån till Gefle—Dala jern- |
|||||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-derna Falun och Gefle . . |
185518 |
59 |
2 % |
2,400,000 |
1,083,096 |
05 |
||||
76 |
Lån till Vessman—Barkens |
|||||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
||||||||||
och Grangärdes socknar af |
(1856 (1857 |
5 % |
3 % |
200,000 |
92,894 |
73 |
||||
y> |
Lån till Vessman—Barkens |
|||||||||
jernvägsaktiebolag, för full-bordande af samma jernväg |
1858 |
6 % |
4 % |
200,000 |
81,755 |
83 |
||||
78 |
Lån till Hudiksvalls jernvägs |
|||||||||
Transport ! |
— |
--— |
4,499,964 |
13 |
Stats Utskottets Memorial N:o 65.
t
37
Reglemen- |
|||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||
Transport |
— |
_ |
_ |
__ |
_ |
4,499,964 |
13 |
||
fl 866 |
78| 3/ |
af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarne Dellen . |
f1858| |
5 % |
4 % |
370,000 |
— |
259,793 |
10 |
aktiebolag, för anläggning |
1858- 1860 |
500,000 |
361,638 |
37 |
|||||
1866 |
79 |
Län till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af |
1862, 1863 |
24 |
33 |
||||
1,377,055 |
1,123,240 |
||||||||
80 |
Lån till Vexiö—Alfvestads |
||||||||
1 |
. |
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
■ |
||||||
i |
på Södra stambanan . . . . |
1864 |
434,000 |
— |
358,898 |
80 |
|||
» |
81 |
Län till Köping—Utter sbergs |
fl864f |
7 % |
500,000 |
62 |
|||
240,577 |
|||||||||
80 |
Lån till Helsingborg—Lands- |
fl865f |
j |
||||||
krona—Eslöfs (Helsingborg |
1864 1865 |
5 % |
4 o/. |
1,100,000 |
931,698 |
70 |
|||
» |
80 |
Lån till Kristianstad—Hess- |
|||||||
leholms jernvägsaktiebolag, |
1 |
||||||||
Transport —— 1 1 |
— |
— |
— |
— |
7,775,811 05 |
38
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
Reglemen- j |
— |
j |
Kapital återstod |
||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
: Räntefot. |
Ursprungliga |
vid 1879 års |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||
Transport |
--j |
— |
— |
— |
■ 7,775,811 |
05 |
|||
mellan Kristianstad och |
1864, 1865 |
5 % |
4 % |
720,000 |
596,508 |
97 |
|||
1866 |
80 |
Lån till Ystad—Eslöfsjern- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs |
1864-1866 |
y> |
» |
2,450,000 |
2,084,110 |
86 |
|||
» |
Lån till Landskrona—Eslöfs |
||||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
|||||||||
tion på Södra Stambanan |
1864-1866 |
1,200,000 |
— |
1,017,356 |
02 |
||||
» |
82 |
Lån till Uddevalla—Veners- |
|||||||
borg—Herrljnnga jernvägs-aktiebolag, för anläggning |
|||||||||
af jernväg från Herrljunga |
. |
||||||||
rl pya.l la............. |
1865-1867 |
» |
y> |
8,240,000 |
— |
2,849,460 |
72 |
||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Vexiö |
|||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
(1872] |
||||||||
Vpxiö............ |
Jl873> |
6 % |
5 % |
2,600,000 |
— |
2,546,700 |
— |
||
Lån till Krylbo—Norbergs |
[l874j |
||||||||
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan |
fl 8721 |
393,200 |
85 |
||||||
Krylbo och Norberg . . . . |
|1873j |
406,000 |
— |
||||||
» |
» |
Lån till Sundsvalls jernvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
| |
||||||||
Transport |
— |
— |
1 1 |
17,263,148 47 1 |
Stats- Utskottets Memorial N:o 65.
39
Beglemen- |
! |
||||||||
tets |
Tiden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
! Kapitalaterstod |
||||
Årtal. |
§• |
utbetalts. |
beloppet. |
slut. |
|||||
Transport |
17,263,148 |
47 |
|||||||
af jernväg från Sundsvall |
(18721 |
||||||||
till Torpshammar..... |
J18 7 3 i |
6 % |
& % |
1,494,000 |
1.463,373 |
||||
1871 |
31 |
Lån till Upsala—Margrete- |
|l874) |
||||||
hills jernvägsaktiebolag, för |
1873 |
, |
500,000 |
489,750 |
|||||
>> |
Lån till Bergslagernas jern- |
||||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot sknldför- |
(18741 |
||||||||
bindelse......... . . |
118751 |
* |
5,000,000 |
5,000,000 |
|||||
1878 |
11 |
Lån till Bergslagernas jern- |
|l 87 6j |
||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun |
1878, 1879 |
'' . |
. 7 : • j; GU (i JH 6.078,240 |
6,078,240 |
1 |
||||
1876 |
5 |
Lån till Yestervik—Åtvida- |
n::r • |
||||||
•• |
berg—Bersbo j ernvägsaktie-bolag, för anläggning af |
(1877) |
o -g |
||||||
bana till Storsjön..... |
Jl878> |
6 % ''• ''i |
3> |
1,865,000 |
1,865,000 |
||||
5 |
Lån till Hultsfred—Vester- |
|l879] |
|||||||
viks jernvägsaktiebolag, för |
i - |
||||||||
Transport |
— |
_ |
I |
— |
i 32,159,511147 |
40
Stats-lTtskottets Memorial N:o 65.
Reglemen tets -
Årtal. §,
1876
1879
1876
13 f
Transport
spår till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.........
Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyi’ka.......
Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Kryl-j
bo station på statens Norra!
stambana öfver Avesta, He-i
demora och Säter genom
Gustafs och Tima socknar!
till Borlänges station å1
Bergslagernas jernvägsak-;
tiebolags jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve-l
fält..............j
Lån till Varberg—Borås j
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg öfver
Fritsla till Borås .....
Tiden, då lånet
utbetalts.
33,785,844: 66.
(18771
{1878}
1879
J18771
\1878J
(18771
{1878}
(1879)
1879
1879
Annuitet.
Räntelot,
6 %
Summa
Ursprungliga
beloppet.
5 % 1,750,000
785,000
500,000
Kapitalåterstod
vid 1879 års
slut.
32,159,511
1,750,000
785,000
__ 500,000
47
11,000,000
600,000
1,000,000
600,000
36,794,511
47
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1880.