Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
7
N:o 61.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående
upplåtelse till Visby stad af den inom staden
belägna så kallade landtränteritomten.
(I. A.)
Genom ett mellan Kammarkollegium och Drätselkommissionen i Yisby
den 24 Mars 1851 upprättadt kontrakt hade en invid stora torget i Visby
belägen tomt, hvarå förra landtränterihuset varit uppfördt, upplåtits åt Drätselkommissionen
på arrende under trettio år till den 14 Mars 1881 mot en
kontant städja af 40 riksdaler 12 skillingar banko samt en årlig arrendeafgift
af 1 riksdaler 40 skillingar banko eller 2 kronor 75 öre. Då, med
anledning af föreskriften i Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, fråga uppstått
om försäljning af nämnda tomt vid arrendetidens slut, hade stadsfullmäktige
i Visby i en till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet ingifven skrift,
jemte förmälan att staden hade eganderätt till 2 qvadratstänger 13qvadratfot
jord af landshöfdingeresidensets trädgård, för hvilket jordområde Kongl.
Maj:t och Kronan årligen eriade till staden en tomthyra af 11 öre, anhållit
att, enär den ofvan omförmälda så kallade landtränteritomten, hvilken blifvit
utlagd till stadens torg, vore för staden omistlig, men deremot för liten
för att bebyggas och således svårligen kunde åt enskild person upplåtas, staden
måtte få tillbyta sig berörda tomt, hvilken i arrendekontraktet uppgifvits
innehålla 28 qvadratstänger 87,5 qvadratfot, men enligt ett ansökningen
bifogadt utdrag af stadskartan utgjorde allenast 25 qvadratstänger, mot omförmälda
2 qvadratstänger 13 qvadratfot stadsjord jemte en mellangift af 52
kronor 80 öre, motsvarande tjugu gånger skilnaden emellan arrendet för tomten
och hyran för stadsjorden. Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61,
med öfverlemnande af berörda ansökning, hos Kammarkollegium hemstält,
att som staden för ifrågavarande tomt erbjudit en skälig mellangift samt
statsverket icke syntes kunna använda densamma för något sitt ändamål,
Kollegium måtte vidtaga åtgärd för vinnande af bifall till ansökningen, hade
Kammarkollegium i underdånig skrifvelse den 19 November 1879 anfört att,
sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i följd af föreskriften i Kongl.
brefvet den 22 Maj 1868, till utvidgande af landshöfdingeresidenset för 14,000
kronor köpt en tomt, innehållande 1 qvadratref 68 qvadratstänger 3 qvadratfot,
deraf 1 ref 65 stänger 90 fot fri jord och 2 stänger 13 fot stadsjord,
magistraten i Yisby den 27 December 1869 meddelat Kongl. Maj:t
och Kronan så kallad infästa eller stadfästelse å besittningsrätten till stadsjorden,
så länge staden för egen del icke hade oundgängligt behof deraf,
emot en infästeafgift för en gång af 22 öre och en årlig tomthyra af 11
öre, hvarjemte Kollegium, enär å ena sidan den af stadsfullmäktige erbjudna
mellangiften syntes lågt beräknad och Kronan, som redan egde infästerätt
till den i utbyte erbjudna stadsjorden, antagligen kunde påräkna att äfven
framdeles få förblifva orubbad i nyttjanderätten af jorden, men å andra sidan
någon särdeles stor köpeskilling för den redan till salutorg utlagda ränteritomten
icke, i brist af täflan, vore att förvänta, i händelse densamma skulle
å offentlig auktion försäljas, hemstält att staden måtte tillåtas att, i den ordning
Kongl. förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof bestämde, verkställa utbyte af de ifrågavarande
lägenheterna.
På grund af hvad sålunda och i öfrigt i ärendet förekommit har Kongl.
Maj:t, som med afseende å hvad Kammarkollegium upplyst angående den
rätt Kronan eger till den med residensträdgården förenade stadsjorden, ansett
det föreslagna bytet icke böra vinna bifall, uti en till Riksdagen den
27 sistlidne Februari aflåten nådig proposition (N:o 24) föreslagit Riksdagen
att medgifva dels att Yisby stad, der den så önskade och inom viss af Kong).
Maj:t bestämd tid sig derom anmälde, måtte få förvärfva eganderätt till den
ifrågavarande så kallade landtränteritomten mot en köpeskilling, hvars belopp
skulle bestämmas i enlighet med nådiga Förordningen den 14 April
1866; dels ock att nämnda köpeskilling måtte få användas på enahanda sätt,
som vore föreskrifvet i afseende å de medel, som inflöte vid försäljning af
mindre kronolägenheter i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29
Maj 1874.
Efter erhållen remiss har Stats-Utskottet detta ärende till behandling
förehaft; och får Utskottet, som emot hvad sålunda blifvit föreslaget icke
haft något att erinra, hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6,2 S
att Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning
måtte vinna Riksdagens bifall.
O
Stockholm den 10 Maj 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
N:o 62.
Ant. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1880, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga proposition,
angående afsöndring af jord från Rådmansö kungsgård,
i Stockholms län samt indragna militiehoställena Odhult
JK:is 1 och 2 samt Grönkulla i Kalmar län.
(I. A.)
Uti förestående till Riksdagen den 12 sistlidne Mars aflåtna nådiga
proposition (N:o 28) har Kongl. Maj:fc föreslagit:
l:o) att från den för statsverkets räkning utarrenderade Rådmansö
kungsgård om tre mantal i Rådmansö socken och Frötuna skeppslag af
Stockholms län måtte för att begagnas till tomt och planteringsland för
Rådmansö församlings folkskola till församlingen få afsöndras dels en uppgifven
jordrymd af 11 qvadratref 24 qvadratstänger, dels ock lägenheten
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 A fä. 42 Häft. 2