Stats-Utskottets Utlåtande N:o 26.
5
N:o 26.
Ank. till Kiksd. Kausli den 16 Mars 1880, kl. 12 midd.
Utlåtande, med anledning af väckt motion om utgifvande af ett sakregister
till riksdagshandlingarne för åren 1809—1866.
(Ii. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion
(N:o 68) har Herr A. Hedin, med hvilken Herr Moritz Bubenson instämt, beträffande
Riksens Ständers protokoll och handlingar under ståndsriksdagens sista
hufvudskede, från den grundlagsstiftande riksdagen 1809 till reform-riksdagen 1866,
andragit, att dessa protokoll och handlingar egde ej blott samma historiska intresse,
som i våra dagar föranledt utgifvandet af riksdagsprotokoll från föregående
århundraden, utan ock ett omedelbart praktiskt, enär under det nya representationsskicket
Riksdagens väsentliga verksamhet rörde sig omkring enahanda samhällsärenden,
som sysselsatte ståndsriksdagen under sista halfva seklet af dess
tillvaro. Dessa dokument, som i sig till god del inneslöte vårt lands konstitutionella
utvecklings årsböcker och vårt andliga och materiella samhällslifs historia
under hälften af ett århundrade, vore likväl i följd af åtskilliga förhållanden ej
så lätt användbara som önskligt vore. Hvad anginge handlingarne från de tidigare
riksdagarne under denna period, så dels saknades register, dels vore dessa mycket
bristfälliga, och äfven för en senare tid förekomme luckor, äfvensom inkonsekvenser
i uppställningen af registren; hvartill komme den hufvudsakliga svårighet, som
— hvad statsregleringsärenden vidkomme — orsakades af de många förändringarna
i riksstatens uppställning och rubriker.
6
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 26.
Af dessa i motionen närmare utvecklade skäl vore inånga ej blott budget-)
utan ock andra ärenden svåra att återfinna och följa under en längre period, och
motionären har derför förestält sig, att den nya representationen ej skulle finnas
ovillig att bekosta utgifvandet af ett alfabetiskt sakregister öfver ståndsriksdagens
protokoll och handlingar 1809—1866, — urkunder, som oupphörligt anlitades af
den nya Riksdagens män, och som utgjorde eu hufvudkälla för Sveriges historia
efter den statshvälfning, då de fasta, ännu orubbade grundvalarnc lades för vårt
fria samhällsskick.
Motionären har fördenskull hemstält, att Riksdagen behagade besluta åt
sina fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdraga att gå i författning om utarbetande
och offentliggörande af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll
med bihang 1809—1866.
De svårigheter, hvilka äro förenade med begagnandet af ståndsriksdagarnes
protokoll och handlingar, isynnerhet då ett ärendes behandling vid flera riksdagar
bör följas och uppmärksammas, äro säkerligen för de flesta af Riksdagens ledamöter
väl kända. Utskottet har ock funnit en åtgärd i det af motionären angifua
syfte synnerligen lämplig och af väsentligt gagn för såväl Riksdagen sjelf som de
forskare, hvilka hafva att följa vårt samhällsskicks utveckling. Den tidrymd, det
föreslagna sakregistret skulle omfatta, eger jemväl sin naturliga begränsning.
Deremot har Utskottet ansett ett definitivt beslut i detta ämne ej skäligen
böra fattas utan föregången utredning om det omfång, ett sådant arbete borde
erhålla; om detsamma i afseende å detaljer borde, för att uppfylla sitt ändamål,
vara fullständigt och omfatta alla i handlingarne förekommande ärenden eller
lämpligen kunde i sådant hänseende på ett eller annat sätt inskränkas; om den
metod, som, vid sakregistrets upprättande borde följas, samt om de kostnader,
som kunde antagas blifva med arbetets utförande förenade, med mera.
Utskottet, som ansett en sådan utredning bäst kunna genom Fullmäktiges
i Riksgäldskontoret försorg och på Riksgäldskontorets bekostnad verkställas, hemställer
alltså,
att Riksdagen, med anledning af Herr Hedins motion om
utarbetande och offentliggörande af ett alfabetiskt ordnadt
sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden
från och med 1809 till och med 1866, måtte åt sina Fullmäktige
i Riksgäldskontoret uppdraga att låta utreda och till
nästa Riksdag inkomma med utlåtande om lämpligaste sättet
för ett dylikt sakregisters utarbetande; om det omfång detsamma
i afseende å de i riksdagshandlingaime förekommande
detaljer och ärenden lämpligen borde erhålla; om den metod,
som vid registrets utarbetande borde följas; samt om de kost
-
Stats-Utskoitets Utlåtande N:o 26.
nader, som kunde antagas ungefärligen blifva med ett sådant
arbetes utförande förenade, med hvad mera som kunde böra
iakttagas och på frågans bedömande ega inverkan.
Stockholm den 16 Mars 1880.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman,