Stats-Utskottets Memorial N:o 21.

i

IV :o 31.

Ank. till Eikscl. Kansli den 16 Mars 1880, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till voteringsproposition och sammanjemkning
i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i tvenne
frågor rörande anslagen under riksstatens Sjette hufvudtitel.
(2:a U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets Utlåtande JSf:o 10, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens Sjette hufvudtitel, får Utskottet här nedan afgifva de yttranden,
hvartill berörda beslut funnits föranleda.

l:o. Uti 4:e punkten hade Utskottet hemstält, förutom annat,
hvarom nu ej är fråga, a) att Riksdagen måtte, med nu föreslagna vilkor
och förbehåll i afseende å förändrad organisation och lönereglering,
godkänna ett utlåtandet bilagdt förslag till ny stat för underståthållaren
och Ofverståthållareembetets kansli; och b) att för tillämpning af berörda
nya aflöningsstat ordinarie anslaget »Öfverståthållareembetet» måtte
nedsättas från 82,122 kronor till 75,222 kronor, eller med 6,900 kronor.
Dessa Utskottets hemställanden äro af Första Kammaren bifallna, mom.
a) med den förändring, att aflöningen för underståthållaren och sekreteraren
i Ofverståthållareembetets kansli bestämts i enlighet med Kongl.
Maj:ts förslag, och mom. b) med den ändring, som påkallades af Kammarens
öfver mom. a) fattade beslut Deremot har Andra Kammaren
bifallit Utskottets i förenämnda tvenne moment gjorda hemställanden.

Enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle aflöningen utgöra för underståthållaren
lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500 kronor eller
tillhopa 7,500 .kronor samt för sekreteraren i Ofverståthållareembetets

Bih. till Rilcscl. Prat. 18S0. 4 Samt. 1 Afd. 18 Haft.

2

Stats-Utskottets .Memorial N:o 21.

kansli lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor eller
tillhopa 6,400 kronor, hvarjemte för den sistnämnde lönen skulle efter
5 år kunna höjas med 600 kronor. Utskottet åter hade föreslagit aflöningen
för underståthållaren till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar
2,000 kronor eller tillhopa 7,000 kronor samt för sekreteraren i
Öfverståthållareembetets kansli till lön 4,400 kronor och till tjenstgöringspenningar
1,500 kronor eller tillhopa 5,900 kronor, hvarjemte för
den sistnämnde lönen skulle efter 5 år kunna höjas med 600 kronor.

Frågan om dessa skiljaktiga lönebelopp torde böra genom omröstning
afgöras; hvaremot beträffande mom. b) ej synes påkallas något vidare
Riksdagens yttrande, än ett bemyndigande för Stats-Utskottet, att
vid uppgörande af förslag till Riksdagens underdåniga skrifvelse i detta
ämne införa den siffra, som af Riksdagens beslut i afseende å berörda
två aflöningar föranledes.

Utskottet får alltså dels, för lönefrågans afgörande genom omröstning,
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill bestämma aflöningen för underståthållaren till lön
5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500 kronor eller tillhopa
7,500 kronor samt för sekreteraren i Öfverståthållareembetets kansli till
lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor eller tillhopa
6,400 kronor, hvarjemte för den sistnämnde lönen skulle efter 5 år
kunna höjas med 600 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen bestämt aflöningen för underståthållaren
till lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor eller tillhopa
7,000 kronor samt för sekreteraren i Öfverståthållareembetets
kansli till lön 4,400 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor
eller tillhopa 5,900 kronor, hvarjemte för den sistnämnde lönen skulle
efter 5 år kunna höjas med 600 kronor»;

dels ock i öfrigt hemställa, det måtte Riksdagen
bemyndiga Stats-Utskottet att vid uppgörande af förslag
till Riksdagens underdåniga skrifvelse i förevarande
ämne upptaga öfverståthållareembetets anslag
till det belopp, som föranledes af Riksdagens beslut i
fråga om den af Kongl. Maj:t föreslagna lönestat för
underståthållaren och Öfverståthållareembetets kansli.

2:o. Uti mom. b af 6:te punkten hade Utskottet hemstält, att Riksdagen,
med godkännande af föreslagna grunder och närmare bestäm -

Stats-Utskottets Memorial N:o 21.

o

meker för lönereglering för häradsskrifvarne, måtte besluta etc. (i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag). Bland de sålunda till godkännande
föreslagna grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen ingick
äfven följande: »Börande häradsskrifvarne sjelfve vidkännas de kostnader
för arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af
tjensternas skötande föranledas, med Kong]. Maj:t förbehållen rätt att
framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan om
öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden,
besluta om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må häradsskrifvarne
förunnas.»

Utskottets förr berörda hemställan är af Första Kammaren bifallen,
men Andra Kammaren har godkänt densamma med den förändring, som
Herr Ola Andersson i Burlöf uti sin vid utlåtandet fogade reservation
föreslagit. Enligt denna reservation skulle Utskottets hemställan erhållit
följande lydelse: att Riksdagen, med godkännande af föreslagna
grunder och närmare bestämmelser för lönereglering för häradsskrifvare,
dock utan något medgifvande om annan rätt till reseersättning än som
nu kan ega rum, måtte besluta etc. (lika med Utskottets förslag).

Jemlikt nådig kungörelse den 30 December 1863, har Kongl. Maj:t
förklarat den landtstaten tillhörande fögderibetjeningen eller kronofogde,
häradsskrifvare och länsman berättigade att, då de beordras att
inom sitt tjenstgöringsdistrikt förrätta eller i egenskap af kronoombud
öfvervara syner och besigtningar å boställen eller i sistnämnda egenskap
närvara vid landtmäteriförrättningar, rättegångar om boställsjord samt
andra kronans rätt rörande ärenden, äfvensom för skogs- och jordransakningar,
undfå ersättning med skjutslega för det antal hästar, som
enligt resereglementet vore eller blefve för hvarje särskild tjenstegrad
bestämdt; varande denna ersättning i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers jemlikt underdånig skrifvelse den 30 November 1863 fattade
beslut, bestämd genom förr berörda 1863 års kungörelse till 1 krona
25 öre milen, samt genom Kongl. Kungörelsen den 14 December 1866,
i anseende till då vidtagen förhöjning i skjutslegan, till 1 krona 30 öre
milen för hvarje häst, hvarefter genom Kongl. Kungörelsen den 8 November
1867 stadgats bland annat att ifrågavarande ersättning skulle
utgå efter beräkning af två hästar för de i femte, sjette och sjunde
klasserna, och af en häst i åttonde och nionde klasserna af 1865 års
resereglemente upptagne embets- och tjensteman. Uti den 10 Oktober
1877 afgifvet utlåtande i fråga om lönereglering för vissa till landtstaten
hörande tjenster, hafva Kammarkollegium och Statskontoret fäst Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet derpå, att i de fall, då reseersättning skulle utgå

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 21.

på grund af 1863 års kungörelse, den för hvarje mil nu faststälda godtgörelsen
af 1 krona 30 öre per häst borde förhöjas till ett belopp, som
närmare motsvarade den verkliga kostnaden, hvilken, i följd af skjutslegans
k höjning, numera i allmänhet måste antagas öfverstiga nämnda
ersättning i icke ringa mån.

Vid möjligen förekommande extra förrättningar utom tjenstgöring sdistriktet
undfår häradsskrifvare ersättning efter sjunde klassen i gällande
resereglemente.

Efter att sålunda hafva redogjort för hittills meddelade stadganden
i fråga om häradsskrifvares rätt till ersättning för tjensteresor, får Utskottet,
till sammanjemkande af Kamrarnes i förevarande fråga fattade
stridiga beslut, föreslå,

att Kamrarne, hvar med frånträdande af sitt förra
beslut beträffande 6:te punkten mom. b) af StatsUtskottets
utlåtande N:o 10, må bifalla följande hemställan
:

att Riksdagen, med godkännande af föreslagna
grunder och närmare bestämmelser för lönereglering
för häradsskrifvare, samt med Kongl. Maj:t förbehållen
rätt att framdeles, i sammanhang med den slutliga
pröfningen af frågan om öfriga fögderitjenstemäns rätt
till ersättning för resor i tjensteärenden, bestämma
den ersättning, som må häradsskrifvarne förunnas för
sådana resor, för hvilka de nu äro berättigade att
åtnjuta ersättning, må besluta etc. (lika med Kongl.
Maj:ts af begge Kamrarne redan godkända förslag).

Stockholm den 16 Mars 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.