Stats- Utskottets Utlåtande N:o 101,.

1

N:o 10*.

Ank. till Riksd. Kansli den 3 Maj 1880, kl. 12 rnidd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts framställningar i fråga
om Rikets ekonomiska kartverk och Sveriges geologiska
undersökning.

(2:a U. A.)

l:o.

Genom nådigt bref den 18 Maj 1877 uppdrog Kongl. Maj:t åt
särskildt utsedde komiterade att ej mindre afgifva utlåtande, huruvida
gällande bestämmelser angående de ekonomiska kartarbetena i mellersta
och södra Sverige voro i allo ändamålsenliga eller borde i ett eller
annat hänseende ändras, samt om och på hvad sätt de för dessa kartarbetens
fullbordande beräknade kostnader kunde minskas, än äfven i
öfrigt göra de framställningar angående såväl de topografiska och ekonomiska
kartverken, som ock det geologiska och sjökartverket, hvilka
möjligen kunde finnas påkallade och leda till lättnad vid de olika arbetenas
utförande.

Bemälda komités den 6 Maj 1878 afgifna och sedermera till trycket
befordrade betänkande blef jemte deröfver från vederbörande infordrade
yttranden den 2 Januari innevarande år inför Kongl. Maj.-t föredraget.
Uti berörda betänkande finnas, på sätt i ett den nådiga propositionen
till innevarande Riksdag angående statsverkets tillstånd och
behof bilagdt statsrådsprotokoll öfver civilärenden för sistnämnda dag
(Bil. N:o 5 a, sid. 7) är meddeladt, sammanförda upplysningar beträffande
sättet, hvarpå bearbetningen af de topografiska och ekonomiska
kartverken nu försiggår, hvilka upplysningar Utskottet ansett sig böra
här återgifva.

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 8} Höft.

Ang. rikets
ekonomiska
kartverk.

1

2

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 1 j.

“För närvarande upprättar Generalstabens topografiska afdelning
triangelnätet öfver riket och bestämmer dervid under senare åren
ungefär tre triangelpunkter på hvarje qvadratmil. Dessa triangelpunkter
hafva under sistnämnda tid äfven blifvit höjdmätte. Personalen i rikets
ekonomiska kartverk hopsamlar sedan för en trakt i sänder ego- och
skifteskartor från generallandtmäterikontoret, landtmäterikontoren i länen
och enskilde personer samt nedtransporterar dem till skalan 1: 20,000.
Sedan hvarje kartograf erhållit ett visst antal karttransporter, begifver
han sig till sitt rekognosceringsområde, hvarest han under sommarens
lopp på fältet kontrollmäter och rättar hvar och en af de medförda
karttransporterna, så att de till alla delar öfverensstämma med terrängen
och passa till hvarandra. År någon karttransport särdeles otillförlitlig
eller saknas karta helt och hållet för någon del af trakten, så
verkställas nymätningar på dessa ställen. — Sedan kartograferne om
hösten återkommit till Stockholm, sammansättas de olika kartransporterna
med stöd af de från generalstabens topografiska afdelning erhållna
triangelpunkterna till en ekonomisk plankarta öfver den rekognoscerade
trakten. Om de olika karttransporterna och nymätningarna,
hvilka af de olika kartograferne aflemnas till de- na kartsammansättning,
icke passa till hvarandra, så sammanjemkas de — och spåren
efter denna samman)emkning återfinnas nästan på hvarje ekonomiskt
kartblad — dels derigenom att en karttransport med sin sida får öfverskjuta
och täcka någon del af en annan karttransport, dels derigenom
att luckor mellan 2:ne karttransporter ifyllas med hvitt papper och
slutligen äfven derigenom att en eller annan karttransport, som icke
räcker till att fylla den plats, som den är afsedd att upptaga, på lämpligt
eller lämpliga ställen sönderklippes och tillökas med hvitt papper.
Till denna karta, sådan den blifvit sammansatt, göras arealuträkningar
häradsvis. Härvid må ytterligare tilläggas, att de ofvan antydda
felen vid kartsammansättningen i allmänhet icke få infalla på den odlade
jorden, utan på utmarken, men felen äro dock fel, som icke kunna
helt och hållet afhjelpas, så länge den nuvarande arbetsmetoden bibehålies.
— Generalstabens topografiska, afdelning begagnar sedermera den
ekonomiska plankartan i skalan 1 : 20,000, för att medelst pantograf
nedtransportera den till en stom karta i skalan 1 : 50,000 för de topografiska
arbetena. Från denna stomkarta, som fullständigt uppritas,
afkalkeras de stommar, som begagnas vid den topografiska fältmätningen
i skalan 1 : 50,000. Sedan denna mätning är fullbordad samt
jordhöjder och berg inlagda, renritas och textas kartkonsepten med
tusch och sammansättas i blad, hvart och ett lika stort som ett vanligt
topografiskt kartblad i skalan 1 : 100,000 och utgörande p.del af

3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

detsamma. Vid denna sammansättning möter icke någon som helst
svårighet, då alla kartkoncepten förut passa till hvarandra, såsom utgörande
delar af samma geodetiskt bestämda stomkarta. Härefter
tagas fotografier af konceptkartan i skalan 1 : 50,000, och med tillhjelp
af dessa sker afvägning af den senast rekognoscerade trakten
genom särskildt för detta ändamål ditsända personer, s. k. nivellörer.
Höjdsiffror utsättas på konceptkartan och fotografierna. Dessa siffror
begagnas sedan, för att, vid konceptkartans reduktion till och omritning
i skalan 1 : 100,000 göra de rättelser i den redan gjorda höjdbeteckningen,
som kunna vara behöfliga. Till denna sistnämnda skala
nedtransporteras nemligen de renritade konceptbladen i skalan 1 : 50,000,
hvarvid 4 af dessa sammansättas till ett nytt konceptblad, hvilket äfven
renritas, i skalan 1 : 100,000, hvarefter detsamma eller en fotografi deraf
begagnas såsom mönster vid den gravering i koppar af detta blad,
som verkställes af topografiska afdelningens gravörer.

Genom ofvan beskrifna operationer erhållas:
triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;
en ekonomisk plankarta i skalan 1 : 20,000 i koncept, sammansatt
af karttransporter, hvilka före denna sammansättning blifvit kontrollm
ätta på fältet, samt arealuträkningar af denna konceptkarta, utgifna
häradsvis;

en stomkarta i skalan 1 : 50,000;

en topografisk renritad konceptkarta i skalan 1 : 50,000;
en topografisk renritad konceptkarta i skalan 1 : 100,000;
en graverad kopparplåt motsvarande sistnämnda konceptkarta.
Härvid är dock att märka, att det ekonomiska kartverket icke
hinner så fort undan med sitt arbete som den topografiska afdelningen,
hvarför det är nödvändigt för den senare att äfven sjelf sammansätta
stomkartor utaf karttransporter från landtmätarkartor. Dessa
stomkartor i skalan 1 : 50,000 äro icke till någon nytta för ekonomiska
kartverket och förminskar ej i någon mån dess arbete/4

Enligt den åsigt, som utaf en af komiténs ledamöter, nemligen
Chefen för generalstaben, närmare utvecklats, vållade detta sätt att
gå till väg a vid kartverken mycket öfverflödigt arbete och många
onödiga utgifter, hvarför han ansett ändamålsenligt, att kartverken
blefve så väl till personal som anslag förenade och att arbetena för
framtiden ordnades på följande sätt:

»Trianguleringen skulle såsom hittills verkställas af generalstabens
topografiska afdelning till en utsträckning af 3 punkter på
qvadratmilen. På samma gång skulle äfven den första afvägningen af
terrängen göras på ett sådant sätt, att ett tillräckligt antal höjdbestämda

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

utgångs- och kontrollpunkter för den öfriga detaljafvägningen skulle
finnas att tillgå inom hvarje mätningsområde. Topografiska avdelningen
skulle sedan från generallandtmäterikontoret,, landtmäterikontoren i
länen, och enskilda personer hopsamla eg o- och skifteskartor för en
trakt i sänder, nedtransportera dem i skalan 1 : 20,000 samt deraf och
med tillhjelp af nymätningar, der sådana äro behöfliga, sammansätta
en stomkarta i sistnämnda skala. Denna stomkarta skulle kontrolimätas
och fullständigas pa marken. Alla konturer och ekonomiska detaljer
skulle uppritas, textning utföras och höjdbildningen återgifvas enligt
det faststälda topografiska maneret. Plan- och höjdmätning skulle utföras
under samma mätningsperiod och af samma personer, hvilka äfven
skulle insamla behöfliga uppgifter för arealuträkningarna och för beskrifningarnas
upprättande. Konceptkartan skulle renritas och derefter
mångfaldigas i samma skala medelst fotolitografi samt färgtryck för
vatten och de ekonomiska detaljerna. Hon skulle sedan på fotografisk
väg förminskas till skalan 1 : 50,000, i hvilken den åter skulle renritas,
utan ekonomiska detaljer, men med bibehållande af beteckning för
höjdförhållandena och på sådant sätt, att en heliogravyrplåt i skalan
1 : 100,000 derutaf kunde tagas.

Genom dessa operationer skulle man sålunda erhålla:
triangulering med 3 punkter på qvadratmilen;
en stomkarta i skalan 1 : 20,000;

en renritad karta i skalan 1 : 20,000 jemte koncept, upptagande
allt som för närvarande finnes upptaget på den ekonomiska kartan
samt dessutom höjdbildningen;

fotolitografiska aftryck af denna karta i samma skala, med färgtryck
för vatten och ekonomiska detaljer, samt arealuträkningar utgifna
härads vis;

en renritad konceptkarta i skalan 1 : 50,000; samt
en heliogravyrplåt i skalan 1 : 100,000.

Enligt detta förslag skulle en fullständig sammansmältning af de
båda kartverken ega rum; fältmätning af samma trakt skulle endast
en enda gång ifrågakomma; sjelfva handarbetet vid kartornas förfärdigande
skulle i betydlig grad förminskas och i stället fotografiens medverkan
så mycket som möjligt tagas i anspråk.“

Komiterade, hvilka i hufvudsakliga delar anslutit sig till det af
generalstabschefen. sålunda framstälda förslag, hade, lika med honom,
ansett lämpligt att de ekonomiska och topografiska kartverken i afseende
å personal och anslag blefve sammanslagna till ett kartverk med
benämning Landka.rtverket, för hvilket skulle gälla särskilda i 22 punk -

5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

ter sammanfattade bestämmelser, hvilka finnas intagna i ofvan åberopade
statsrådsprotokoll (Bil. Nio 5 a, sid. 10—13).

Hufvudgrunderna för detta förslag voro:

att fältmätning af en och samma trakt endast en gång skulle ske
och i skalan 1 : 20,000, samt att, sedan förberedande afvägning utförts
i sammanhang med triangelmätningen, så väl plan- som höjdmätning,
terränginläggning och alla andra för kartans sammanfattande
erforderliga arbeten på fältet skulle utföras af samma personer och
under samma mätningsperiod;

att kartorna i skalan 1 : 20,000 skulle mångfaldigas i mätningsskalan
medelst någon fotografisk reproduktionsmetod; samt att en topografisk
karta i skalan 1 : 100,000 skulle sammandragas från den nyssnämnda
kartan och mångfaldigas medelst heliogravyr.

Detta förslag afsåg endast södra och mellersta delarne af Sverige,
och skulle 29:de bladvådens norra kant af generalstabens karta öfver
Sverige i skalan 1 : 100,000 utgöra gräns för mätningen i skalan
1 : 20,000; dock att i sistnämnda kartläggning borde inräknas äfven
det norr om nämnda gräns belägna hörn af Vermland.

Enligt komiterades beräkningar skulle genom ifrågavarande anordningar
kostnaderna komma att ganska betydligt nedsättas. Med
inberäkning af den topografiska afdelningens löner och under antagande
af en arbetsqvantitet af omkring 43 qvadratmil för år, skulle nemligen
hvarje qvadratmil, kartlagd och mångfaldigad, komma att kosta sammanlagdt
6,800 kronor, under det att kostnaden för de ekonomiska och
topografiska kartverken, då de arbetade hvar för sig, visserligen blifvit
beräknad att för framtiden nedgå till 8,330 kronor, men i medeltal för
åren 1872—1875 uppgått till 8,660 kronor samt för år 1876 till 9,030
och för år 1877 till 10,500 kronor för hvarje qvadratmil.

Till nedbringande af kostnaderna skulle väsentligen bidraga dels
att. hvarje trakt skulle endast en gång fältmätas, dels anlitandet af billigare
arbetskrafter vid de särskilda arbetenas utförande; dels ock kartornas
mångfaldigande medelst fotografiens tillhjelp och i synnerhet i
skalan 1 : 100,000 medelst heliogravyr, i hvilket sistnämnda hänseende
förekommer, att enligt en af Majoren vid generalstaben C. E. Elfving
uti afgifven rapport öfver verkstäld resa till åtskilliga främmande länder
meddelad uppgift, en tryckplåt i skalan 1 : 100,000 för närvarande
behöfver 40 månader för att blifva färdig och att kostnaden för endast
renritning och gravyr af densamma uppgår till 10,000 kronor, under
det samma plåt medelst hefiogravyrmetoden skulle blifva färdig inom
12 månader med en totalkostnad af högst 4,400 kronor.

IJti åberopade statsrådsprotokoll (Bil. N:o 5 a, sid, 14—31) är

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

redogjordt ej mindre för de särskilda meningar, som inom komitén
blifvit i förevarande fråga uttalade än äfven för de anmärkningar, hvilka,
hufvudsakligen af Chefen för generalstabens topografiska afdelning,
blifvit framstälda emot komiténs förslag. Och yttras dervid hvad särskildt
beträffar ett af två bland komiténs ledamöter, nemligen förste
landtmätaren Helander och godsegaren Odelberg, framlagdt förslag till
inrättande af ett landkartverk, att detta kartverk syntes i hög grad
närma sig det allmänna ekonomiska kartverket, sådant detta var, medan
det stod under landtmäteristyrelsens vård.

Vidare har dåvarande Departementschefen anfört, bland annat,
(sid. 21 och 22) att de anmärkningar, hvilka emot den af komiterade
angifna planen för kartverkens framtida bearbetande blifvit framstälda
äfvensom hvad i öfrigt, i afseende på samma plan erinrats, syntes, ehuru
värda all uppmärksamhet, likväl icke i allmänhet vara af beskaffenhet,
att leda till förkastande af denna plan, enligt hvilken, sedan nödiga
modifikationer deruti vidtagits, landet onekligen skulle erhålla sitt behof
af offentliga kartverk bättre än genom något af de öfriga förslagen
t.illgodosedt. Långt betänkligare syntes ett antagande af komiterades
förslag vara, när uppmärksamhet egnades deråt, att detta förutsatte
en rubbning i den för det topografiska kartarbetet hittills följda och
allmänt gillade planen, och när kostnaderna för förändringens genomförande
toges i beräkning. Kostnaden för den ekonomisk-topografiska
kartläggningen i skalan 1 : 20,000 jemte kartornas utgifning för södra
och mellersta Sverige skulle enligt komiterades beräkning uppgå till
6,636,800 kronor, men det vore ock visadt att kostnadsförslaget icke
tagit nödig hänsyn till flere poster, så att den beräknade summan
icke kunde vara tillförlitlig, utan måste betydligt förhöjas. Då man
ville och inläte sig på kartläggning af ett rike och i synnerhet ett så
vidsträckt rike som Sverige, beträddes en väg, som ovilkorligen betecknades
af stora utgifter, och derför vore det ock angeläget att, innan
beslut derom fattades, en så vidt ske kunde fullständig och tillförlitlig
undersökning och beräkning skedde om beloppet af de för företaget
erforderliga kostnader, och att dessa icke allt för lågt uppskattades.
Det känbara i de uppoffringar, som ett dylikt företag kräfde, kunde
väl mycket minskas derigenom att summan fördelades till utgående
under en längre följd af år, men detta medförde åter den stora olägenhet
att arbetets fullbordande uppskötes till en långt aflägsen framtid.
Komiterade satte denna gräns för kartläggningen af hela riket till 36
år, men utan en icke obetydande förhöjning i det af dem förutsatta
årsanslag vore att befara, att rikets kartläggning enligt den af komiterade
utstakade stora planen icke kunde inom denna tid fulländas.

7

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10\.

Departementschefen har ytterligare andragit (se Bil. N:o 5 a, sid.
31—33), att efter öfvervägande af hvad som förekommit och då den
kostnadsbesparing, hvartill den nya organisationen öppnade utsigt, ytterst
berodde deraf, huruvida den förmådde bereda den arbetsprodukt,
som beräknats och hvilken äfven i någon mån skulle erhållas genom
en viss eftergifvenhet i fordringar, hvilkas tillfredsställande dock syntes
i icke så ringa grad öka arbetets värde och gagnet deraf, Departementschefen
ingalunda vore öfvertygad derom, att genom den nu tilllämpade
organisationens utbytande mot den föreslagna skulle vinnas
fördelar, uppvägande olägenheterna af öfvergången till ett nytt system.

Det finge visserligen medgifvas att det ekonomiska kartverket i
sin mån bidroge till ökande af den väl behöfliga kunskapen om vårt
land och att det särskildt icke vore utan sitt stora intresse att vinna
en bild af jordkulturens utbredning inom fäderneslandet och att erhålla
jordeboken, så att säga, lagd på karta, men, äfven med erkännande af
detta allt, kunde Departementschefen likväl icke underkänna rigtigheten
af de reservanters mening, som uttalat sig för inställandet af denna
ekonomiska verksamhet, när tillbörlig uppmärksamhet egnades åt de
kostnader, som för densammas fortsättande måste tagas i anspråk. Hvilkendera
af de ifrågasatta organisationerna än skulle gifvas företräde,
syntes kostnaderna icke kunna eller böra skattas till lägre belopp än
omkring 4,000,000 kronor, oberäknade de millioner, hvaraf i en framtid
skulle för verkets bibehållande vid ett annat värde än det historiska
göras behof.

Ehuru i följd häraf Departementschefen icke ansåge sig kunna i
underdånighet förorda, att det ekonomiska kartverket måtte, hvad Sveaoch
Götaland anginge, varda bragt till fullbordan, kunde han dock icke
tillstyrka att arbetet å detsamma skulle med utgången af året 1880
afbrytas. Vid kartverket funnes nemligen, på sätt den för samma år
faststälda stat utvisade, anstälde 16 kartografer, hvilka vore i åtnjutande
af aflöningsbelopp, utgående efter grunder, som vore af Riksdagen
bestämda, och utaf den i samma stat upptagna utgiftssumma,
69,300 kronor, vore icke mindre än 42,600 kronor anordnade till arfvoden
åt desse kartografer jemte sju qvinliga biträden och en vaktmästare.
Vid afgifvande af sin reservation hade de två komitéledamöter,
som afstyrkt kartverkets fortsättande, ansett sig böra fästa uppmärksamheten
derpå, att om den af dem tillstyrkta åtgärd blefve vidtagen,
staten, hvad förenämnda personal beträffade, hade förpligtelse!''
att uppfylla. Många af kartograferna hade nemligen lemnat förut innehafvande
sysselsättning såsom landtmätare, för att vid kartverket anställas,
och andre hade vid kartverket inlärt och inöfvat hvad som be -

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

höfts för erhållande af den anställning, de nu innehade, och alla hade
de, nästan utan undantag, alltid fullgjort sina åligganden på ett utmärkt
sätt. Toges detta i betraktande, så kunde icke förnekas, att om
och när det allmänna ekonomiska kartverket förklarades icke böra vidare
fortsättas, billigheten kräfde, att den vid detsamma nu anstälda
personal, då till följd af ett sådant beslut den blefve ur tjenstgöring
försatt, också blefve hållen skadeslös för en förlust, som den utan egen
förskyllan tillskyndats. Erkändes detta och tillika i betraktande komme
att inemot två tredjedelar af kostnaderna för det ekonomiska kartverket utgjordes
af arfvoden till nuvarande personalen — några nya kartografer
finge, på sätt Kongl. Maj:t redan förordnat, icke af chefen antagas, —
syntes allt skäl tala derför, att detta kartverk icke tvärt afbrötes, utan
att tills vidare bibehölles en redan för handen varande arbetskraft, som
staten utan särskild kostnad kunde göra sig till godo och hvilken syntes
lämpligen kunna användas dels för afslutande af kartarbetena inom
Skaraborgs län, dels och förnämligast för upprättande af stomkartor
m. m. för det topografiska kartverket till besparande dervid både af
tid och kostnad.

Beträffande Norrbottens läns kartverk hade komiterade icke funnit
skäl föreslå någon ändring i de bestämmelser, hvilka nu äro gällande
för detta kartverk, af hvilket alla blad, som äro afseada att utgifvas
såsom ekonomiska kartor i skalan 1 : 100,000, antingen redan äro utgifna
eller under gravyr; och har på grund af hvad i ämnet blifvit
dels af komiterade och dels af landshöfdingen i nämnda län anfördt
(se statsrådsprot. bil. N:o 5 a, sid. 35 och 36) samt då det väl icke
borde lemnas utan afseende att en arbetspersonal nu funnes, som satt
sig in i den ingalunda lätta uppgiften att lefva och verka i dessa glest
bebyggda trakter och hvilken, om arbetet nu blefve afbrutet, en gång
återigen måste anskaffas och utbildas, Departementschefen, i likhet med
komiterade, ej kunnat anse välbetänkt att nu rubba de pågående arbetena,
efter hvilkas fullbordande icke mindre än 920 qvadratmil blefve
fullständigt så väl ekonomiskt som topografiskt kartlagda för en i förhållande
till ett så stort arbete ingalunda dryg utgift.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt förekommit och anförts
har Kongl. Maj:t (se Bil. N:o 5 a, sid. 43) såsom grunder för de nådiga
framställningar, hvilka beträffande det ekonomiska kartverket borde
till innevarande Riksdag aflåtas, antagit och godkänt:

l:o att den ekonomiska kartläggningen af Svea- och Götaland icke
skulle fortsättas i vidsträcktare mån än som påkallades af ett billigt
afseende derpå, att den för densamma redan anstälda personal måtte
tills vidare finna lämplig sysselsättning; och

9

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

2:o att den ekonomiskt-geograjiska kartläggningen af Norrbottens län
skulle enligt hittills faststäld plan fortsättas och afslutas;

och har Kongl. Maj:t. uti sin till Riksdagen aflåtna nådiga proposition
angående statsverkets tillstånd och behof under sjette hufvudtiteln
och anslagsrubriken “Rikets ekonomiska kartverk14 föreslagit Riksdagen att,

utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels till fortsättande
af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län
31,000 kronor, dels ock, på det den vid allmänna ekonomiska kartverket
redan anstälda personal måtte under samma år kunna finna lämplig
sysselsättning, för detta kartverks fullföljande 45,000 kronor, eller
tillsammans 76,000 kronor.

Det lärer väl icke kunna förnekas att det ekonomiska kartverket
för rikets södra och mellersta delar i sin nuvarande form icke medför
föi-delar, motsvarande de kostnader och den tid, som erfordras för
detsammas fullbordande. Väl sker fältmätningen för detta kartverk i
skalan 1 : 20,000, men kartorna utgifvas icke i denna skala, utan i
skalan 1 : 50,000 — och detta, sedan 1870 års Riksdags beslut, blott
i de fall, då medel dertill beviljas af landsting, hushållningssällskap
eller kommuner — hvadan alltså de i skalan 1 : 20,000 ritade konceptkartorna
i sjelfva verket blifva till nästan ingen praktisk nytta,
förborgade som de äro i kartverkets arkiv. Ytterligare förringas gagnet
af ifrågavarande kartverk derigenom, att detsamma icke är försedt
med höjdsiffror, till följd hvaraf kartkonceptets hufvudsakliga
nytta består endast deruti, att arealen kan på detsamma uträknas; och
lärer jemväl böra beaktas den omständighet att, på sätt komiterade
anfört, kostnaderna i väsentlig mån stegras derigenom att, till följd af
den nuvarande organisationen af de topografiska och ekonomiska kartverken
samt arbetenas derpå grundade fördelning, fältmätning eger
rum två gånger, eller så väl i skalan 1 : 20,000 som i skalan 1 : 50,000,
likasom ock komiterades framställningar beträffande anlitandet af billigare
arbetspersonal och mindre kostsamma reproduktionsmetoder torde
vara förtjenta af synnerlig uppmärksamhet.

Att åter ett kartverk, bearbetadt hufvudsakligen enligt den af
komiterades flertal framställa plan, skulle i många hänseenden blifva
till mycket gagn, har redan, på sätt ofvan är omförmäldt, blifvit i statsrådsprotokollet
vitsordadt, och kan i sådant hänseende härtill ytterligare
anföras, att en dylik karta i skalan 1 : 20,000, som medgifver framBih.
till Biksd. Prot. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 8\ Käft. 2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

ställandet af ett tunnland på ett temligen tydligt sätt (en qvadrat med
ungefär 1,20 liniers sida), och försedd med lämplig terrängbeteckning och
höj dsiffror, måste för en hvar, som behöfver utföra ett kartarbete eller
en afvägning i en trakt, öfver hvilken sådan karta bliivit upprättad,
vara till högst väsentlig nytta. Härvid bör dessutom särskildt uppmärksammas,
att 20,000-dels kartan kan, på sätt i Belgien redan skett,
medelst fotografi förstoras, så att man erhåller en karta i skalan
1 : 10,000, hvilkens yta är 4 gånger så stor som 20,000-dels kartans
och 100 gånger så stor som 100,000-dels kartans (den nuvarande topografiska).
På en sålunda förstorad karta blifver tunnlandet en qvadrat
med ungefär en fjerdedels decimaltums eller 2,4 liniers sida; och
lärer det alltså ligga i öppen dag, att allt kartarbete och all företagsamhet,
som berör jorden, såsom odlingar, väganläggningar, afdikningar,
vattenaftappningar, m. m. d., måste komma att skörda betydande
fördelar af en dylik förstorad karta, hvilken, sedan 20,000-dels kartan
blifvit fullbordad, kan, efter i Belgien inhemtad erfarenhet, för jemförelsevis
ringa kostnad åstadkommas; och vill det synas som om just
det ändamål, hvilket det ekonomiska kartverket hufvudsakligen varit
afsedt att fylla, men hvilket till följd af ofvan antydda och af komiterade
närmare utvecklade omständigheter icke dermed kunnat ernås,
skulle kunna på ofvan angifvet sätt blifva fullt tillgodosedt.

Då emellertid komiterade ej kunnat enas om lämpligaste sättet
för kartverkens samfälda bearbetande, samt frågan, huruvida det ekonomiska
kartverket bör alldeles upphöra eller fullföljas hufvudsakligen
enligt den af komiterades flertal framstälda plan, måste i väsentlig
mån bero af de kostnader, som deraf komma att betingas, och de beräkningar,
som i sådant hänseende blifvit i komitébetänkandet förebragta,
enligt hvilka det af komiterades flertal föreslagna kartverket skulle
vara fullbordadt inom 36 år med en årskostnad af omkring 220,000
kronor, varit föremål för ganska väsentliga anmärkningar, men det alltid
måste vara svårt, om icke omöjligt, att på förhand utan praktiska,
för ändamålet särskildt anstälda försök beräkna de besparingar af kostnader
och tid, som genom de olika metoderna skulle kunna ernås,
vore det, enligt Utskottets förmenande, önskvärdt att dylika försök
blefve anstälda, helst sådant så mycket snarare bör kunna ske, som
det ekonomiska kartverket i allt fall af ofvan angifna skäl icke lärer
kunna genast upphöra, utan åtminstone under de närmaste åren torde
komma att fortvara, och således äfven de för detta kartverk anvisade
medel lära kunna för ändamålet användas, så att försökens anställande
i intet fall behöfver förorsaka statsverket några särskilda kostnader.
För ordnande af dessa försök borde sannolikt den af komiterade eu -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\. n

hälligt föreslagna kommissionen för de allmänna kartverken blifva
särdeles lämplig, och skulle denna kommission kunna företaga den
ytterligare praktiska utredning rörande kostnaderna för det föreslagna
landkartverket, som må finnas af behofvet påkallad; och torde alltså
en dylik kommission böra tillsättas för utrönande, huru kartverkens
gemensamma arbete må kunna ordnas så, att bästa möjliga produkt
erhalles för minsta möjliga kostnad och under den kortaste tid, som
omständigheterna medgifva.

Vid Kongl. Maj:ts framställning beträffande Norrbottens läns kartverk
har Utskottet icke funnit något att särskildt anföra, likasom den
i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 9 sistlidne Januari
(Kil- N:o 5 b, sid. 4—8) meddelade utredning rörande anslagsbehofvet
för nästkommande år icke gifvit anledning till någon Utskottets
erinran.

Då Utskottet alltså anser att, innan ett definitivt inställande af
bearbetningen utaf ekonomiska kartverket för mellersta och södra delarne
af riket ifrågakommer, de undersökningar, som erfordras för bedömande
af kostnader na för ordnande af ett kartverk i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det af komiterades flertal uppgjorda förslag, böra anordnas,
hemställer Utskottet,

att Riksdagen, under anhållan att praktiska försök
i ofvan antydda hänseenden må varda anstälda och
kostnaderna derför bestridas af de till kartverken anvisade
medel, må, utöfver det å sjette hufvudtiteln
för närvarande för rikets ekonomiska kartverk uppförda
ordinarie anslag 0,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1881 anvisa dels till
fortsättande af de ekonomiskt-geografiska kartarbetena
i Norrbottens län 31,000 kronor och dels för det allmänna
ekonomiska kartverket 45,000 kronor, eller
tillsammans 76,000 kronor.

2:o.

På grund af anförda skäl, hvilka blifvit i åberopade statsråds- ^**9-Sveriges
piotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 38—40) i hufvudsakliga delar återgifna, wndersökhade
komiterade föreslagit: ning.

att det nuvarande anslaget till Sveriges geologiska undersökning
fortfarande måtte utgå;

att den nu pågående undersökningen och kartutgifningen i skalan

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

1 : 50,000 borde upphöra sedan ett lämpligt helt, i enlighet med komiterades
betänkande bifogad öfversigtskarta (bil. XVII), åstadkommits
af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbetena;

att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk
undersökning ännu icke blifvit utförd, i allmänhet borde bearbetas i
skalan 1 : 100,000 och kartor öfver dem iitgifvas i 1 : 200,000;

att sådana i geologiskt och ekonomiskt hänseende vigtiga trakter,
för hvilka specialkartor erfordrades, och öfver hvilka landkartverkets
kartor i skalan 1 : 20,000 funnes att tillgå, borde geologiskt undersökas
och kartor öfver dem i sistnämnda skala utgifvas;

att kartor i skalan 1 : 200,000 borde utgifvas älVen öfver de delar
af landet, som blefve eller redan vore kartlagda i skalan 1 : 50,000;

att öfversigtskartor i lämpliga skalor borde utföras i sammanhang
med ofvannämnda undersökningar;

att beskrifningar borde utgifvas till samtliga kartorna i de olika

skalorna;

att de geologiska kartorna i skalan 1 : 200,000 borde utgifvas
medelst litografi, eller någon annan, billigare, för ändamålet tillfyllestgörande
metod och kartorna i skalan 1 : 20,000 medelst fotolitografi
eller annan fotografisk metod;

att de undersökningar, hvilka skulle verkställas i skalan 1 : 50,000
borde fullbordas först, ehuru samtidigt med kartläggning för skalan
1 : 200,000, som sedermera bedrefves i södra och mellersta Sverige, så
långt underlag af topografiska kartor funnes att tillgå. Derefter
borde Norrbottens län samt det öfriga Sverige i mån af landkartverkets
fortgång bearbetas.

Kongl. Maj:t, som icke funnit skäl att beträffande förslaget derom,
att skalan '' 1 : 20,000 skulle användas för kartläggning af vissa i
geologiskt hänseende vigtiga trakter, nu meddela något stadgande,
enär det ändock stode de geologiska undersökningarnas chef öppet att,
om det skulle anses af behofvet påkalladt att i enstaka fall en geologisk
kartläggning blefve verkstäld i större skala än den i allmänhet erforderliga,
derom göra särskild framställning, har, på grund af hvad
dels komiterade andragit dels ock i öfrigt blifvit i ofta åberopade statsrådsprotokoll
(Bil. N:o 5 a, sid. 41 och 42) i ämnet anfördt, såsom
grunder för de nådiga framställningar, hvilka beträffande Sveriges
geologiska undersökning borde till nu församlade Riksdag aflåtas (se
Bil. N:o 5 a, sid. 43 och 44), antagit och godkänt:

l:o att nämnda undersökning borde bibehållas vid nuvarande

organisation;

2:o att nu pågående geologiska undersökning och kartläggning

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\. 13

i skalan 1 : 50,000 borde upphöra, sedan ett lämpligt helt, i enlighet
med bilagan XVII till ofvannämnde komiterades betänkande, åstadkommits
af de i denna skala färdiga eller redan påbörjade arbeten;

3:o att, med nyss anförda inskränkning, sådana trakter, der geologisk
undersökning ännu icke blifvit utförd, borde bearbetas i skalan
1: 100 000 och kartor öfver dem utgifvas i skalan 1 : 200,000;

4:o att kartor i sistnämnda skala framdeles borde utgifvas äfven
öfver de delar af landet, som blifvit geologiskt kartlagda i skalan 1: 50,000;

5:o att öfversigtskartor i lämpliga skalor äfvensom detaljundersökningar,
der så funnes lämpligt, borde utföras i sammanhang med ofvan nämnda

undersökningar; _

6:o att de geologiska kartorna borde utgifvas medelst litografi
eller någon annan billigare, för ändamålet tillfyllestgörande metod; och

7:o att beskrifningar borde utgifvas till samtliga geologiska kartorna
i de olika skalorna;

och har Kongl. Maj:t uti den nådiga statsverkspropositionen
under sjette hufvudtiteln och anslagsrubriken »Befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar» föreslagit Riksdagen att för fortsättande
under år 1881 af de'' geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för samma
år till belopp af 83,000 kronor.

Uti ofvan åberopade statsrådsprotokoll af den 9 sistlidne Januari
(Bil. N:o 5 b, sid. 87—91) finnes meddelad fullständig utredning rörande
anslagsbehofvet för nu ifrågavarande ändamål under nästkommande
år, hvilken utredning synts Utskottet tillfyllestgörande, viljande
Utskottet allenast hafva här antecknat, att det äskade beloppet är lika
med det, som för innevarande år blifvit till ändamålet beviljadt; och
får Utskottet, då hvad rörande det fortsatta bearbetandet af den geologiska
undersökningen blifvit i statsrådsprotokollet anfördt, icke gifvit
anledning till någon särskild Utskottets erinran, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må för fortsättande under år 1881
af de geologiska undersökningarna och utgifvande
af derpå grundade kartor bevilja ett extra anslag för
samma år till belopp af 83,000 kronor.

Stockholm den 3 Maj 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Bih. till Biksd. Prat. 1880. 4 Sami. 1 Afd. 8} Höft.

3

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10\.

Herrar R. Montgomery-Cederhielm och Jan Andersson hafva begärt
få antecknadt att de icke inom Utskottet deltagit i detta ärendes behandling.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1880.