Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

i

N:0 10.

Auk. till Riksd. Kansli den 2f> Febr. 1880, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Rihsstatens
Sjette hufvudtitel.

(2:drn IT. A.)

I afseende å Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civildepartementet.
, hafva vid innevarande riksmöte i fråga kommit de förändringar,
hvilka här nedan omförmälas.

Komnierskollegimn.

l:o. Kong]. Maj:t har under denna anslagstitel till en början
föreslagit Riksdagen att dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i sitionsrätt°i
Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst,
än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom samt tillfällig
kollegium, i afseende å hvilka indragning syntes kunna ega rum eller löneförbättförändring
böra vidtagas, finge intill slutet af år 1881, i den mån de rTmIlenPvid
för bestridande af göromålen inom kollegium kunde finnas erforderliga, Kommersnå
Kong], Maj:t för ändamålet disponeras; och dels, på det Kongl. Maj:t Jcol1egr''uw"
måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess
i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af tre kanslister,
tillfällig löneförbättring under år 1881 till samma belopp, som för
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami, 1 Afä. 8 Häft. 1

■Stats-Utskottets Utlåtande N:o iÖ.

innevarande år beviljats, på extra stat för år 1881 anvisa 8,740
kronor.

Utskottet, som för undvikande af vidlyftighet tillåter sig att här
hänvisa till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 1—3) meddelade
utredning rörande de orsaker, hvilka föranledt att förslag till lösning
af den sedan lång tid tillbaka i afseende å detta embetsverk
väckta regleringsfrågan icke ännu kunnat framläggas, men emellertid
vidblifver flera föregående Stats-Utskotts af Riksdagen godkända uttalanden
i fråga om Kommerskollegiets indragning eller ombildning,
har funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att för ännu ett år så väl
medgifva den i afseende å kollegiets ordinarie anslag äskade dispositionsrätten
som ock bevilja det för tillfällig löneförbättring begärda
anslagsbeloppet, utan att likväl derigenom vilja anses hafva godkänt
de åsigter, hvilka beträffande sjelfva regleringsfrågan finnas i åberopade
statsrådsprotokoll uttalade; och hemställer alltså Utskottet,

a) att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp,
som äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre
för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra lcdigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom kollegium,
i afseende å hvilka indragning synes kunna
ega rum eller förändring böra vidtagas, må intill slutet
af år 1881, i den mån de för bestridande af göromålen
inom kollegiet kunna finnas erforderliga, af
Kongl. Maj:t för ändamålet disponeras; och

b) att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle
tilldela Kommerskollegiets ledamöter samt dess
i stat uppförde embefis- och tjenstemän, med undantag
af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år
1881 till samma belopp, som för innevarande år beviljats,
Riksdagen må på extra stat för år 1881 anvisa
8,740 kronor.

Angående 2:o. Då frågan om utfärdande af ny grufvestadga ännu är oaf tnifätlig

lönf- gjord, samt alltså någon lönereglering för berc/mästarne icke kunnat nu
f(jör bergs- i fråga sättas, men så väl de bland desse, hvilka icke äro med bostaten.
ställen försedde, som tjenstemännen vid Sala silfververk torde böra för

nästkommande år tillerkännas tillfällig löneförbättring, i likhet med
hvad för flere föregående år egt rum, hemställer Utskottet vidare, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

■**

O

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 anvisa
såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjenstemän vid Sala silfververk
tjugo procent å de till dem utgående löner
eller tillsammans 2,420 kronor.

Rikets ekonomiska kartverk.

3:o. Beträffande Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda nådiga
framställningar kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande,
hvilket Utskottet bär skolat

anmäla.

Öfverståthållareembetet.

4:o. Kong], Maj:t har föreslagit Riksdagen att:

dels, med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 sistlidne
Januari föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad
organisation och lönereglering, godkänna det i samma protokoll intagna
förslag till ny stat för underståthållaren och Öfverståthållareembetets
kansli;

dels för tillämpning af berörda nya aflöningsstat höja ordinarie
anslaget “Öfverståthållareembetet“ från 82,122 kronor till 88,422 kronor
eller med 6,300 kronor; och

dels förklara, att möjligen ifrågakommande utbetalning af en
nu varande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande staten finge
bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till “extra biträden
och vikariatsersättning m. m.“, äfvensom att. den i nu gällande stat
uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande, till
indragning afsedd befattning vid Ofverståthållareembetets kansli finge
ställas till nämnda embetes förfogande för påbörjande af den n}*a organisationens
genomförande och göromålens bestridande i enlighet
dermed.

Aflöningen för underståthållaren och tjenstemännen i Ofverståthållareembetets
kansli utgår för innevarande år med inberäkning af
dyrtidstillägg med följande belopp, nemligen:

Angående
afgifvande
af särskildt
aflåtande,

Angående
lönereglering
för underståthållaren

och Öfvers
tåthållareembetets

kansli.

4

Stats- Utskottets Utlåtande N;o 10.

Lön.

Dyrtids-

tillägg.

S umma.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underståthållaren ..............................

4,500

900

5,400

Fogaten.........................................

4,500

500

5,000

Sekreteraren ...................................

8,500

700

4,200

Aktuarie» ....................................

900

180

1,080

1 Notarie ................................

900

180

1,080

1 d:o .................................

900

180

1,080

Kanslisten hos sekreteraren .................

1,000

200

1,200

D:o hos fogaten ........................

1,000

—

1,000

Kammarskrifvaren ..............................

600

120

720

hvarförutom är anvisadt för beredande af ären-denas gång i sekreterareexpeditionen ett an-

1,000

slag å.......................................

1,000

—

till gratifikationer ..............................

150

—

150

samt till Öfverståthållareembetets förfogande för
aflönande af vakt- och exekutionsbetje-

ningen ....................................

11,450

2,290

Summa

| 80,400

5,250

35,650

Den föreslagna nya staten är deremot af följande lydelse:

.

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa

-1 ........—

'' ‘\

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Underståthållaren....................

j Sekreteraren ........................

1 Notarie ...........................

1 d:o ..........................

1 Vaktmästare.......................

1 d:o ........................

Till Öfverståthållareembetets förfogan-de för extra biträden och vika-

riatsersättning m. m.............

Till Öfverståthållareembetets förfogan-de såsom bidrag till aflöningen
åt exekutionsbetjeningen ......

5,000

4,400

1,500

*1,500

500

500

2,500

2,000

1,000

1,000

800

300

7.500
6,400

2.500
2,500

800

800

4,000

12,200

/Efter 5 år kan lönen
\höjas med 600 kr.

\Efter 10 år kan lönen
/höjas med 500 kr.;

\ Efter 10 år kan lönen
/höjas med 100 kr.

Summa

—

—

36,700

1

Stats-Utskottets Utlåtande X:o 10. 5

På sätt eu jemförelse mellan förestående båda stater utvisar, innefattar
förevarande nådiga framställning en väsentlig minskning i antalet
tjensteman vid Öfverståthållareembetets kansli, i det nemligen
fogaten, aktuarien, de två kanslisterne och kammarskrifvaren äro luden
nya staten uteslutne. De åtgärder, kvilka enligt den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 b sid. 15—17) förebragta utredning härför skulle
vidtagas, äro i korthet sammanfattade följande:

att utsökningsmålens handläggning, hvilken nu är fördelad mellan
underståthållaren och fogaten, skulle uteslutande ombesörjas af den
förre;

att sekreteraren skulle öfvertaga skyldigheten att föredraga och
kontrasignera dessa mål, vid hvilkas uppsättande och expedierande
biträde borde honom lemnas af de begge notarierne, de der jemväl
i öfrigt borde tillhandagå sekreteraren i den mån sådant erfordrades
och deras tid medgåfve;

att de till kansliet inkommande skrifvelser, som innefattade begäran
om handräckning i brottmål rörande icke häktade personer, borde,
efter att en gång hafva blifvit i kansliet diarieförda, derifrån öfverlemnas
direkte till den, som hade att omedelbart ombesörja verkställigheten,
hvarefter denne borde anteckna handlingarna i af honom fördt
diarium, uti hvilket beslutet med order om verkställighet borde införas,
samt, efter fullgjord verkställighet, redovisning ske omedelbart till den,
som ombesörjde skriftvexlingen;

att bestyret med i fråga varande orders meddelande, samt kontrollen
öfver verkställigheten, för hvilken kontroll endast granskning
af underexekutorns diarium komrne att erfordras, borde uppdragas åt
underståthållaren;

att bestyret med öfvervakandet af verkställigheten i brottmål
rörande häktade personer jemväl borde uppdragas åt underståthållaren,
hvilken i sådant fall tillika borde öfvertaga det med fogattjensten förenade
återstående åliggandet att utöfva tillsynen öfver Stockholms stads
ransakningsfängelse;

att diarieföringen af utsökningsmålen, hvilken nu verkstäldes af
aktuarien, borde anförtros åt ett extra biträde;

att med verkställigheten i de ärenden, der handräckning begärts
för uttagande af lösen, kommunalutskylder och andra afgifter borde
förfaras så, att skrifvelserna från sekreterare-expeditionen direkte öfverlemnades
till vederbörande underexekutor, hvilken skulle omedelbart i
sekreterare-expeditionen redovisa för verkställigheten, hvarigenom aktuariens
befattning med dessa ärenden komme att upphöra;

6

State-Utskottets Utlåtande N:ö 10.

att den aktuarien åliggande tillsyn öfver arkivet borde uppdragas
åt sekreteraren;

att den sekreterarens kanslist åliggande diarieföring, brefskrifning
och renskrifning borde, under sekreterarens inseende och ansvar, anförtros
åt en amanuens eller extra ordinarie kanslist, hvilken mot arfvode
anstäldes, samt all utskrift hufvudsakligast ombesörjas af renskrifvare
mot godtgörelse af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. enligt behörigen granskade räkningar,
som innefattade tydlig uppgift å grunden, hvarefter ersättningen
beräknades; samt

att de med kammarskrifvarebefattningen förenade göromål beträffande
räkenskapsföringen angående depositions- och öfriga medel
borde ombesörjas af sekreteraren.

Förutom nu omförmälda grunder för regleringen borde vidare
iakttagas, att den anordning, enligt hvilken sekreteraren i Ofverståthållareembetets
kansli uppburit en del af den sekreteraren i Ofverståthållareembetet
för polisärenden egentligen tillkommande passlösen,
komme att upphöra.

Dessutom borde, i öfverensstämmelse med hvad vid andra löneregleringar
på senare tider iakttagits, all lösen för de från kansliet
utgående expeditioner till statsverket indragas och med stämpelpapper
ersättas, dock med det vid ifrågavarande regleringar och särskildt
uti Kongl. brefvet angående lönereglering för vissa af de till landsstaten
hörande tjenster den 31 Maj 1878 gjorda undantag af lösen för
sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran erhölle och
eljest icke vore pligtig att lösa.

Då nu omförmälda grunder för organisationen synts Utskottet väl
lämpade efter förhållandena och ledande till väsentlig förenkling i
göromålen, har Utskottet ansett desamma böra vinna Riksdagens godkännande.

Hvad beträffar de i den föreslagna nya staten upptagna aflöningsbelopp,
hafva dessa endast i fråga om aflöningen för underståthållaren
och sekreteraren gifvit anledning till någon Utskottets erinran. Då
aflöningen för öfverdirektören vid Statistiska Centralbyrån, landtmäteridirektören,
öfverintendenten och Kongl. öfverbibliotekarien, hvilka
samtlige äro chefer för sjelfständiga embetsverk, blifvit vid de under
senare tiden verkstälda löneregleringar bestämd till lön 5,000 kronor
och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor, synes det Utskottet som om
ett ordnande af underståthållarens aflöning efter enahanda grund borde
uppfylla alla billiga anspråk, helst om i betraktande tages att han
dessutom af Stockholms stad uppbär 2,250 kronor årligen; och har

Stats- Utskottets Utlåtande ft:o tf).

i

Utskottet derföre funnit, sig böra föreslå den afvikelse från Kongl.
Maj:ts ifrågavarande framställning, att underståthållarens tjenstgöringspenningar
må bestämmas allenast till 2,000 kronor eller 500 kronor
mindre än Kongl. Maj:t föreslagit.

Vidkommande åter aflöningen för sekreteraren är densamma föreslagen
att utgå med enahanda belopp som för landssekreteraren i Stockholms
län eller lön 4,400 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor
samt ett ålderstillägg efter 5 år af 600 kronor. Då emellertid landssekreterarne
i 8 af rikets län i tjenstgöringspenningar åtnjuta allenast
1,500 kronor, samt dessa befattningar alltid måste anses vara i vigt
och ansvar fullt jemförliga med sekreteraretjensten i Öfverståthållareembetets
kansli, har Utskottet funnit sig ega befogad anledning att
hemställa, det tjenstgöringspenningarna för bemälde sekreterare må
fastställas till allenast 1,500 kronor, så mycket mer som han i allt fall
blifver väsentligt bättre aflönad än sekreterarne i de centrala embetsverken,
hvilka uppbära i lön och tjenstgöringspenningar sammanlagdt,
allenast 4,500 kronor jemte 2 ålderstillägg å 500 kronor hvartdera,
samt på sådant sätt det i Kongl. Maj:ts förslag iakttagna förhållandet
mellan underståthållarens och sekreterarens löneförmåner blifver bibehållet.

Hvad angår det i förslaget upptagna beloppet 12,200 kronor, afsedt
att användas såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetj eni ngen,
lärer, enär det kan vara ovisst huruvida icke utgifterna härför rätteligen
böra bestridas uteslutande af Stockholms stad samt utredning
härutinnan torde kunna förväntas blifva förebragt af den utaf Kongl.
Maj:t tillsatta skatteregleringskomitén, berörda belopp för närvarande
böra beviljas endast såsom extra anslag för år 1881.

För tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna skulle följande
vilkor gälla, nemligen:

l:o att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar
skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och
jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven;

2:o att med några af berörda embeten eller tjenster icke må förenas
annan tjenst på rikets eller riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen hos Öfverståthållareembetet; dock att tjensteman,
som vid den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom
Öfverståthållareembetet, må densamma bibehålla, så länge den icke är
för tjenstgöringen vid Öfverståthållareembetet hinderlig;

Öro att underståthållaren och sekreteraren icke heller må emottaga
befattning på kommuns stat;

8

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

4:o att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningai''
få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

5:o att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller
eljest pröfvas skäligt;

6:o att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af
samma tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda
med mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna, tid
sjelf bestridt sin eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, då han åtnjutit
semester; samt att i öfrigt iakttages, att löntagare tillgodoräknas den
tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från det lian till
tjensten utnämndes; men att den högre aflöningen ej får tillträdas
förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd; och

7:o att semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, åtnjutas af underståthållaren och sekreteraren
under högst en och en half månad och af notarierne under högst en
månad årligen.

Dessa vilkor öfverensstämma med dem, som genom Kongl. kungörelsen
den 31 Maj 1878 blifvit föreskrifna för åtnjutande af de faststälda
förändrade löneförmånerna för vissa embets- och tjensteman vid
landsstaten, och torde förty böra vinna Riksdagens bifall.

Vid Kongl. Maj:ts förslag derom, att möjligen ifrågakommande
utbetalning af en nuvarande ordinarie kanslists lön på den hittills gällande
staten finge bestridas af det på nya staten uppförda anslaget till
»extra biträden och vikariatsersättning m. m.» äfvensom att den i nu
gällande stat uppförda aflöning för ledigblifven eller under året ledigblifvande,
till indragning afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets
kansli finge ställas till embetets förfogande för påbörjande af den nva
organisationens genomförande, har Utskottet ej något att erinra, utan
får, med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil, N:o 5 b sid.
23 och 27) meddelade utredning, berörda förslag till bifall förorda.

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

9

Derest Utskottets sålunda gjorda framställningar vinna Riksdagens
bifall, samt alltså slutsumman af den nya staten, genom afdrag
med 500 kronor å tjenstgöringspenningarna för en hvar af underståthållaren
och sekreteraren, samt öfverflyttande på extra stat af anslaget,
12,200 kronor till bidrag till aflöning åt exekution sb etj eningen
"kommer att uppgå till allenast 23,500 kronor, bör ordinarie anslaget
»Öfverståthållareembetet» minskas med skilnaden mellan sistnämnda belopp
och slutsumman 30,400 kronor af den för Underståthållaren och
Öfverståthållareembetets kansli nu gällande ordinarie staten, eller med
6,900 kronor.

Derjemte tillgodokommer statsverket genom indragning af expeditionslösen
en årlig inkomst, hvilken, enligt i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 b sid. 19) meddelad utredning, kan beräknas till omkring 6,000
kronor; men å andra sidån får statsverket till följd af den nya
organisationen vidkännas dels kostnaden för beredande af ålderstillägg
och dels till en början åtskilliga ökade utgifter å indragningsstaten,
uppgående till högst 6,560 kronor årligen, och hvarom
Utskottet framdeles vid afgifvande af Utlåtande angående regleringen
af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel kommer att meddela
vidare yttrande.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet:

a) att Riksdagen må med nu föreslagna vilkor
och förbehåll i afseende å förändrad organisation och
lönereglering godkänna härhos bilagda (Ditt. A.J förslag
till ny stat för underståthållaren och Öfverståthållareembetets
kansli;

b) att för tillämpning af berörda nya aflöningsstat
ordinarie anslaget »öfverståthållareembetet)) må
nedsättas från 82,122 kronor till 75,222 kronor, eller
med 6,900 kronor;

c) att såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen
i Stockholm må på extra stat för år 1881
anvisas ett belopp af 12,200 kronor; och

d) att Riksdagen må förklara, att möjligen ifrågakommande
utbetalning af en nuvarande ordinarie
kanslists lön på den hittills gällande staten må be Bih.

till Rilsd. Prot. 1880. å Sami 1 Afä. 8 Käft. 2

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

H

stridas af det på nya staten uppförda anslaget till
»extra biträden och vikariatsersättning m. m.», äfven
som att den i nu gällande stat uppförda aflöning för
ledigblifven eller under året ledigblifvande, till indragning
afsedd befattning vid Öfverståthållareembetets
kansli må ställas till nämnda embetes förfogande
för påbörjande af den nya organisationens genomförande
och göromålens bestridande i enlighet dermed;

fortsatt 5:°‘ Vnder denna anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen, enär

utgifvande af för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» beviljade anslag
PiiUftunder- 10,000 kronor vore anvisadt endast för år 1880, men det borde anses
iatte.se,
af behof vet högeligen påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej
kunde ega rum, så framt det med tidningen afsedda ändamålet skulle
vinnas, äskat beviljande af ett anslag å 10,000 kronor för fortsatt utgifvande
under år 1881 af tidningen »Polisunderrättelser.»; och får Utskottet,
som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 bevilja
till fortsatt utgifvande under samma år af »Polisunderrättelser^,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t
meddelade föreskrifter, ett anslag å 10,000 kronor

Landsstaterna i länen.

reglervn^för . *'':o'' Kong], Maj:t, som den 2 sistlidne Januari till pröfning före landtränt-

haft de af utsedde komiterade uti underdånigt betänkande den 13
hämdsskrif- Oktober 1875 angående tjenste- och lönereglering för landsstaten framvare
m. m. stälda förslag om förändring af räntmästarebefattningarna och indragning
af häradsskrifvaretjensterna samt bestridande af de med dessa
befattningar förenade göromål och dervid ogillat komiterades ifrågavarande
framställningar, har nu föreslagit Riksdagen, att

delsi med godkännande af de enligt ofvannämnda statsrådsprotokoll
den 9 i denna månad föreslagna grunder och närmare bestämmelser
för lönereglering ior landträntmästare och häradsskrifvare,
besluta:

att alla till landträntmästare och häradsskrifvare anslagna boställen
eller löningsjordar till statsverket indragas den 14 mars 1883, dock
med iakttagande,

att sådan indelningshafvare eger att, om han så önskar,
under sin återstående tjenstetid och med rätt till fardaasår för sia ö

ö

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

eller sterbhus fortfarande såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe
eller sin löningsjord mot det afdrag å den kontanta lönen, som
efter uppskattning kan blifva bestämdt; samt

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare eller
hans sterbhus öfvertager boställe eller löningsjord, efter värdering
vid syn jemväl öfvertager sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren
tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för
fastigheten nyttiga;

att med löneregleringens inträdande skall för deri inbegripne
tjenstemän upphöra den nu varande rättigheten till expeditionslösen,
uppbördsprocenter, provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt
öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att följande sportler
komma att till samme tjenstemän fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på
egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig
att lösa;

b) provisioner för uppbörd och redovisning af landstings,
kommuners eller enskilda inrättningars afgifter, eller utaf medel
af än mer enskild natur; och

c) den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen; samt,

tillsvidare och intilldess annorlunda kan varda förordnadt,

cl) åklagareandelar af sakören;

dels, under detta förbehåll och med föreslagna vilkor i öfrigt,
godkänna följande aflöningsstater:

I. för landträntmästare:

Lön. Tjenstgörings- Sn-mma

penningar.

a) i Malmöhus, Elfsborgs,

Östergötlands, Skaraborgs,

Göteborgs och Bohus, Kalmar,

Kristianstads och Yermlands

län ............................................. 3,000: —, 1,500: —, 4,500: —

b) i Jönköpings, Kronobergs,
Stockholms, Kopparbergs,
Örebro, Gefleborgs,

Yesternorrlands och Södermanlands
län ........................... 3,000: —, 1,300: —, 4,300: —

c) i Blekinge, Hallands,

Vestmanlands, Upsala, V esterbottens,
Norrbottens, Jemt lands

och Gotlans län ......... 3,000: —, 1,000: —, 4,000: —.

Efter fem år
kan lönen höjas
med 500
kronor.

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

II. för häradsskrifvare:

lön ...................................................... kronor 2,000: — .

tjenstfförinffsoennine-ar..................... .. 500- —

med tillägg- å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor för hvarje

500- —

börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet; dock så att.
tillägget icke i något fall må understiga 300 kronor;
dels för bestridande af dessa aflöningar öka det ordinarie anslaget
till »landsstaterna i länen» mod 163,185 kronor;

dels, under förutsättning af bifall härtill, medgifva, att anslaget
»landsstaterna i länen», med inberäkning af de nu särskildt uppförda
penningeanslagen till ersättande af arrende för lägenheten Hushagen jemte
forsellön och till bestridande af lösen för åtskilliga i den lands höfdingen
t Vesternorrlands län anvisade lön ingående räniepersedlar, må beräknas
sålunda:

anvisning i kontant, (deraf 95,000 kronor reservationsanslag),
................................................................... 2,343,539: —

indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

friheter ............................................................................ 8,500: —

ersättningar ..................................................................... 150,900: —

Summa kronor 2,502,939: —.

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 46—58) förebragta
utredning i fråga om komiterades förslag rörande häradsskrifvaretjensternas
indragning och bestridandet af de dessa befattningar tillhörande
göromål synts Utskottet innefatta öfvertygande skäl för dessa tjensters
bibehållande, samt Utskottet med en sådan uppfattning måste anse
det angeläget att aflöningen för denna klass af landsstafstjenstemän
blifver ordnad efter enahanda grunder, som för flertalet åf tjenstemännen
vid landsstaten redan för två år sedan blifvit faststälda,
har Utskottet icke tvekat att tillstyrka Riksdagen att nu medgifva en
slutlig lönereglering för häradsskrifvarne, helst dessutom nästlidet års
Riksdag uti sin underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1879, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, vitsordat
behöfligheten af en dylik lönereglering.

Hvad åter angår landträntmästarebefattningarna hade komiterade,
under förutsättning af bifall till vissa af dem gjorda framställningar
om genomgripande förändringar i afseende å räkenskapsföringen för
länen och sättet för länskassans förvarande, föreslagit, att, i stället för
de nu varande räntmästarne, skulle å landskontoret anställas en läns -

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 10.

13

kassör, hvilken med lägre aflöning och i en mer underordnad ställning
skulle vara af landskamreraren mindre oberoende än räntmästaren samt,
jemte öfvertagande af nuvarande, genom de af komiterade föreslagna
ändringarna förenklade räntmästaregöromålen, hafva till åliggande att
biträda äfven vid öfriga göromål å kontoret. Enligt hvad statsrådsprotokollet
(Bil. N.-o 5 a sid. 60 och 61) gifver vid handen, berodde
detta komiterades förslag helt och hållet på antagligheten af de förändringar,
komiterade föreslagit med afseende dels å räkenskapsföringen,
dels och i synnerhet å länskassans förvaring. Komiterade hade
nemligen förestält sig, bland annat, att länets uppbörd alltid borde i
bankinrättning, vare sig Riksbanken eller dess afdelningskontor eller
enskild bank med solidarisk ansvarighet, insättas, hvaraf skulle följa,
att landtränteriet blefve obehöfligt och att ombesörjandet af de å bankräkningen
utstälda anvisningars bokföring och vården af en obetydlig
dagkassa kunde anförtros åt en tjensteman af första graden. Uti afgifvet
underdånigt utlåtande hade Kammarkollegium, Statskontoret och
Kammarrätten härom yttrat, att hvarje stadgande om ränteribehållningens
insättande i bankinrättning, så vidt dermed afsåges enskilda banker
eller annan penningeinrättning än Riksbanken och dess afdelningskontor,
skulle vara vådligt, icke så mycket för risken af förlust eller
de svårigheter, som vid kassaförvaltningen deraf kunde föranledas, utan
hufvudsakligen för den äfventyrliga bana, som dermed skulle komma
att beträdas, enär ett i allmän författning meddeladt stadgande, att
medel, som i form af skatt till statsverket influtit, borde i enskild
bankinrättning insättas, nödvändigt skulle hafva till följd att enskilda
bankernas sedlar måste uti kronouppbörden mottagas, och sålunda
innebure ett lika kraftigt godkännande af, att icke säga garanti
för dessa bankers förbindelser, som ett direkt påbud om dylikt emottagande,
hvarigenom åter Riksbankens på 72 § Regeringsformen grundade
rätt att ensam utgifva sedlar, som för mynt i riket erkännas, i
betänklig grad skulle förnärmas, samt kreditmedel af enskild beskaffenhet
erhålla en från statens sida erkänd giltighet, som framdeles möjligen
icke skulle kunna begränsas till de betalningsmedel, hvarom nu
vore fråga; och har med hänsyn härtill och då en föreskrift om ränteribehållningarnas
insättande i bankinrättning under nu varande förhållanden
skulle ställa statsförvaltningen i allt för nära samband med
och beroende af enskilda kreditanstalter, samt landtränterierna och
deras kassarörelse icke på annat sätt skulle kunna göras öfverflödiga,
Kongl. Maj:t ansett räntmästarebefattningarne böra bibehållas.

Utskottet har emellertid af de utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i ämnet afgifna yttranden inhemtat, att några bland dessa

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

myndigheter ansett räntmästarebefattningarne kunna utan olägenhet
undvaras. Så har Kongl. Majrts Befallningshafvande i Göteborgs och
Bohus län anfört att om, i stället för hållande af en ränterikassa, der
ofta ganska stora belopp läge förvarade för att vara till hands vid
skeende liqvider, Kongl. Majrts Befallningshafvande bemyndigades att
å Statskontoret utställa anvisningar, hvilka säkerligen af hvarje bankinrättning
skulle med beredvillighet inlösas, ränteriet kunde upphöra
och i stället för räntmästaren en bokhållare anställas å landskontoret,
med åliggande att föra ordentlig bok öfver de af Kongl. Majrts Befallningshafvande
utstälda anvisningar samt att verkställa den mängd
småliqvider, som det tillkomme räntmästaren att ombesörja och för
hvilka, liksom för expensmedlen, en mindre dagkassa, som för hvarje
dag borde afslutas, skulle tillhandahållas bokhållaren. Derjemte borde
bestämmas, att kronofogdar och magistrater skulle direkte till Statskontoret
inbetala deras uppbörd, i likhet med hvad förhållandet vore
i Norge, der fogdarne direkte till finansdepartementet redovisade uppbörden.
Förutom den fördelen att stora penningebelopp icke behöfde
ligga ofruktbara i rikets tjugofyra ränterikassor, skulle härigenom äfven
vinnas en vida verksammare kontroll än den nu anbefalda.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs län, som utlåtit
sig i hufvudsakligen enahanda syfte, har dervid bland annat förmält,
att då enskilda af Kongl. Maj:t oktrojerade banker med solidarisk ansvarighet
nu funnes i alla länsresidensstäder, någon särskild statens
kassa icke vidare vore till nämnvärdt belopp hos Kongl. Majrts Befallningshafvande
behöflig, utan kunde de så kallade landtränterierna upphöra
och räntmästaretjensterna indragas. Med styrelserna för nyss
nämnda penningeanstalter eller Riksbankens afdelningskontor, der sådana
funnes, borde nemligen kunna träffas aftal om besörjande af statsverkets
liqvider i orterna utan någon uppoffring och utan något äfventyr
för det allmänna. Kongl. Majrts Befallningshafvande i Vesternorrlands
län åter har helt och hållet anslutit sig till komiterades i
ämnet framstälda förslag.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet gifva vid handen
att genom vidtagande af anordningar i hufvudsakligen den rigtning,
som af Kongl. Majrts Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus
län blifvit antydd, landränterierna skulle kunna göras öfverflödiga,
utan att derföre statsförvaltningen behöfde ställas i något egentligt
samband med enskilda kreditanstalter. Om nemligen uppbörden antingen
omedelbart af kronofogdarne och magistraterna insändes till
statskontoret eller, derest icke så med våra förhållanden låter sig göra,
sedan densamma blifvit till Kongl. Majrts Befallningshafvande inleve -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

15

rerad, af dessa myndigheter utan uppskof öfversändes till nämnda embetsverk,
och hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blott qvarhölles
det jemförelsevis mindre belopp, som alltid måste vara erforderligt till
bestridande af löpande mindre utgifter, borde förvaringen och handhafvandet
häraf väl kunna åt landshöfdingeembetets förvaltning och
kontroll öfverlåtas, möjligen i de större länen med biträde af en tjensteman
i lägre grad och med lägre aflöning än de nu varande räntmästarne.
Vid större liqvider åter torde af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
på statskontoret utstälda anvisningar kunna lämpligen användas,
då ju icke statsförvaltningen kan sägas blifva beroende af enskilda
bankinrättningar, om i de orter, der kontor af Riksbanken icke finnas,
dylika bankinrättningar blifva anlitade för inlösen af berörda anvisningar.

Då genom nu antydda åtgärder dessutom skulle vinnas den afsevärda
fördelen, att uppbördsmedlen från landsorterna, i stället för
att såsom nu långa tider till öfverflödiga belopp ligga fördelade i de
särskilda ränterikassorna, komme att utan dröjsmål inflyta till statskontoret,
hvars ofta inträffande behof af kassaförstärkning på sådant
sätt blefve minskadt, har Utskottet, som derjemte icke kunnat förbise
den besparing i statsutgift, som i mån af nu varande räntmästares afgång
och ersättande, der sådant finnes erforderligt, med tjenstemän i
lägre grad och med lägre aflöning skulle uppstå, ansett, att förevarande
fråga i ofvan antydda hänseenden bör tagas i förnyad pröfning, och
alltså icke kunnat tillstyrka Riksdagen att för närvarande medgifva
någon lönereglering för landträntmästaree.

Vidkommande härefter grunderna för löneregleringen för häradsskrifvarne,
lärer till en början förslaget om indragning, under iakttagande
af ofvan omförmälda närmare bestämmelser, af de med åtskilliga
häradsskrifvaretjenster ännu förenade boställen eller löningsjordar, såsom
i allo öfverensstämmande med hvad i enahanda hänseende vid
löneregleringen för landssekreterare, landskamrerare och kronofogdar
stadgats, böra af Riksdagen godkännas.

Hvad angår förslaget om upphörande, med ofvan nämnda undantag,
af de med häradsskrifvaretjensterna nu förenade extra inkomster
eller s. k. sportler, får Utskottet, under erinran att enahanda undantag
medgifvits för öfrige landsstatstjenstemän samt med åberopande af
hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 31 och 32) blifvit anfördt
till stöd för bibehållande af häradsskrifvarnes nu varande rätt till
debetsedelslösen, samma förslag till bifall förorda; börande, på sätt i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 32) jemväl finnes omförmäldt,
under sådan förutsättning, häradsskrifvarne sjelfve vidkännas de kostnader
för arbetsbiträde, skrifmaterialier och andra expenser, som af

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

tjensternas skötande föranledas, med Kongl. Maj:t förbehållen rätt att
framdeles, i sammanhang med den slutliga pröfningen af frågan om
öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättning för resor i tjensteärenden,
besluta om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må häradsskrifvarne
förunnas.

De af Kongl. Maj: t för åtnjutande af de nya löneförmånerna föreslagna
vilkoren äro, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 83
och 34) gifver vid handen, i hvad desamma afse häradsskrifvarne, följande: att

häradsskrifvare skall vara underkastad så väl den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet och jemkning i åligganden, som ock den
reglering af tjenstgöringsområde, som kan varda föreskrifven;

att med häradsskrifvaretjenst icke må förenas annan tjenst på
rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre
den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen vid
landsstaten; dock att häradsskrifvare, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjenst utom landsstaten, må densamma
bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen vid landsstaten hinderlig
;

att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat;

att den med häradsskrifvaretjenst förenade förmån af debetsedelslösen
skall tillfalla den, som under ordinarie tjensteinnehafvares tjenstledighet
debiteringen förrättat ;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt; samt

att, der förhöjning af lönen efter viss tids innehafvande af samma
tjenst anses böra medgifvas, sådan förhöjning icke må inträda, med
mindre innehafvaren under mer än fyra femtedelar af denna tid sjelf
bestridt sin eller på grund af förordnande annan statens tjenst, dervid
iakttages att löntagare tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från det han till tjensten utnämndes eller enligt
nådiga cirkuläret den 7 Mars 1873 förordnades att densamma förestå,
men att den högre aflöningen ej får tillträdas förr, än vid början
af kalenderåret näst efter det år, då den stadgade tjensteåldern blifvit
uppnådd.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

17

Då dessa vilkor, med tillägg allenast af föreskriften derom, att
den med häradsskrifvare tjenst förenade förmån af debetsedelslösen skall,
lika med tjenstgöringspenningarna, tillfalla den, som under ordinarie
innehafvares tjenstledighet debiteringen förrättat, i tillämpliga delar
öfverensstämma med de i afseende å löneregleringen för flertalet af
landsstatstjenstemännen af Riksdagen godkända och genom Kong], kungörelsen
den 31 Maj 1878 faststälda vilkoren för de nya lönernas åtnjutande,
torde desamma böra vinna Riksdagens bifall.

Hvad härefter angår den föreslagna aflöningsstaten för häradsskrifvarne,
är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 38 och 39) anfördt,
bland annat, att, då häradsskrifvarnes mest betungande göromål,
mantalsskrifningen och debiteringen, otvifvelaktigt, med hänseende till
det arbete desamma kräfde, i det allra närmaste rättade sig efter folkmängden
inom tjenstedistriktet, samt debetsedelslösen — hvilken i
medeltal under åren 1863—1872 för de särskilda häradsskrifvaretjensterna
medfört en årlig inkomst, vexlande mellan 124 och 675 kronor,
— om än egnad att i någon mån utjemna förhållandet de särskilda
fögderierna emellan, likväl, i betraktande af den högst betydliga skiljaktigheten
i fögderiernas folkmängd, icke förmådde att i förevarande
hänseende åstadkomma full rättvisa, borde häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar
i viss mån bestämmas i förhållande till fögderiernas
folkmängd. Denna grundsats kunde naturligtvis på flera olika sätt tillämpas;
men, med afseende särskildt å angelägenheten att, så vidt
möjligt vore, förekomma allt för ofta inträffande ändringar i aflöningsbeloppen,
syntes det ändamålet bäst tillgodoseende och för statsverket
jemförelsevis minst betungande sättet vara, att häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar
faststäldes till 500 kronor för hvarje befattning, med
tillägg derutöfver af 75 kronor för hvarje börjadt femtusental af folkmängden
inom tjenstedistriktet; dervid dock till förekommande af en
allt för ofördelaktig ställning för häradsskrifvarne i de tre fögderier,
hvilkas folkmängd enligt senaste uppgifter understege 15,000 personer,
borde stadgas, att tillägget icke finge understiga 300 kronor.

Enligt de på senaste folkmängdsuppgifter grundade beräkningar,
skulle, derest häradsskrifvarnes tjenstgöringspenningar faststäldes på
nu omförmälda sätt, desamma komma att utgöra:

i 10 fögderier, med folkmängd understigande 20,000 personer, kr. 800.
» 24 » j> » mellan 20,000—25,000 » » 875.

» 15 » » » » 25,000—30,000 » » 950.

»23 » » » » 30,000—35,000 » » 1,025.

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami, 1 Afä, 8 Höft. 3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

16 fögderier, med folkmängd mellan 35,000—40,000 personer kr.

9

9

4

3

3

1,100.

1,175.

» »

» »

Utskottet, som
kommande skilnad i
derjemte tages

1,250.

1,325.

1,400.

1,475.

» » 40,000—45,000 » »

» x) 45,000—50,000 » »

» > 50,000—55,000 » »

» » 55,000—60,000 » »

» » 60,000—65,000 » »

ika med Kongl. Maj:t funnit den sålunda uppbeloppet
af i fråga varande löneförmån kunna,
betraktande den större inkomst af debetsedelslösen,
som bör kunna påräknas i de folkrikare fögderierna, ungefärligen
motsvara ej blott häradsskrifvarnes i dessa fögderier större arbete, än
ock de särskilda kostnader, de måste vidkännas för aflöning och underhåll
af erforderliga tjenstebiträden, får till Riksdagens godkännande
förorda den för nu i fråga varande tjensteman föreslagna staten, hvilken
jemväl i öfrigt synts Utskottet vara efter behofvet väl lämpad.

om

För genomförande af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna löneregleringen
för landträntmästare och häradsskrifvare, skulle, enligt en i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 40) meddelad utredning, kostnaderna,
förutom ålderstillägg, blifva följande

24 landträntmästare ............................................. kronor 102,400: —

116 häradsskrifvare.................................................. „ 352,175: —

Summa kronor 454,575: —.

Då de tillgångar, hvilka för bestridande af ofvan bemälde tjenstemäns
aflöning nu funnes å landsstatens ordinarie anslag uppförda, utgjorde
:

löner för landträntmästare ................ kronor 47,982: —

» » häradsskrifvare........................ » 172,502: —

hyresersättning för häradsskrifvare ... » 26,400: — 246,884: —

hvartill komme i stat beräknade värdet af boställsförmåner:

för landträntmästare................................... kronor 1,074: —

» häradsskrifvare...................................... » 10,684: — 11,758: —

Summa kronor 258,642: —
skulle alltså, derest icke någon ytterligare tillgång funnes att för ändamålet
anlita, för löneregleringens genomförande erfordras en förhöjning
å landsstatens ordinarie anslag af 195,933 kronor.

Enligt hvad Statskontoret uti sin berättelse angående statsverkets
tillstånd och behof meddelat, hade emellertid vid bestämmande, i en -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

19

lighet med de för flertalet af landsstatens embets- och tjenstemän faststälda
nya aflöningsgrunderna, af afdrag å kontanta aflöningen föi sådane
indelningshafvare, hvilka komme att äfven efter nästlidna års ingång
såsom löneförmån åtnjuta boställe eller löningsjord, dessa afdrag
vid hittills verkstälda uppskattningar blifvit faststälda till belopp, som
med sammanlagdt 48,350 kronor 59 öre öfverstege den för sådana
boställen eller löningsjordar i staten förut uppförda ränta och afkastning.
— Härvid borde likväl till en början erinras, att, på sätt statsrådsprotokollet
för den 8 Januari 1879 gafve vid handen, med nu i
fråga varande tillgång borde bestridas ersättning för i staten förut uppförd
ränta och afkastning af vissa då mera indragna boställen och
löningsjordar jemte hyresersättning till en häradsskrifvare med tillsammans
11,717 kronor.

Vidare utgjorde, enligt en uti Statskontorets förut nämnda berättelse
meddelad uppgift rörande de under år 1879 indragna landsstatsboställen,
för hvilka ersättning till vederbörande tjenstemän icke
blifvit å anslaget till landsstaten uppförd, summan af dessa ersättningsbelopp,
efter afdrag af de för häradsskrifvareboställen belöpande, hvilka,
under förutsättning att löneregleringen för desse tjenstemän nu blefve
genomförd, icke vidare behötde tagas i beräkning, 3,885 kronor, hvilket
belopp jemväl syntes böra anvisas till utgående från den till följd af
högre uppskattning af en del boställen uppkomna tillgång.

Om således till sist nämnda belopp, 3,885 kronor, lades förberörda
11,717 kronor, och den sålunda uppkommande summan, 15,602 kronor,
afräknades från den på nyss omförmälda sätt uppkomna särskilda tillgång
af 48,350 kronor 59 öre, återstode ett belopp af'' ej mindre än
32,748 kronor 59 öre, hvilket syntes kunna tagas i anspråk för löneregleringen
för räntmästare och häradsskrifvare; och skulle vid sådant
förhållande, utom det för ålderstilläggen behöfliga anslag,. för löneregleringens
genomförande å landsstatens ordinarie anslag erfordras en förhöjning
af 163,184 kronor 41 öre; eller, med tillämpning af grundsatsen
om anslagens beräknande till jemnt tal af kronor, 163,185 kronor.

Under förutsättning att Riksdagen, i enlighet med Utskottets
hemställan, icke bifaller den föreslagna löneregleringen för landträntmästarne,
bör sistnämnda belopp, 163,185 kronor, minskas med skilnaden
mellan summan af de föreslagna nya aflöningsbeloppen för desse tjenstemän
102,400 kronor, och sammanlagda beloppet af de för bestridande
af deras aflöning i staten nu upptagna tillgångar, 49,056 kronor, eller
med 53,344 kronor, och erfordras alltså för genomförande af löneregleringen
för häradsskrifvarne en tillökning i anslaget till landsstaterna
i länen med 109,841 kronor.

20

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Då emellertid genom denna lönereglering statsverket, enligt en
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 42 och 43) meddelad utredning,
å andra sidan skulle tillskyndas besparingar till belopp af 86,415 kronor
40 öre, blifver, om detta belopp fråndrages nyssnämnda anslagsförhöjning,
den verkliga kostnaden för löneregleringens genomförande,
ålderstilläggen oberäknade, allenast 23,425 kronor 60 öre.

Hvad slutligen angår den föreslagna beräkningen af anslaget
“landsstaterna i länen“, får Utskottet, under åberopande af den utredning
i ämnet, som tinnes meddelad i Statskontorets vid statsrådsprotokollet
öfver finansärenden (Bil. N:o 6) fogade underdåniga skrifvelse
af den 11 December 1879 (sid. 25—27), tillstyrka, att berörda beräkning
må vinna Riksdagens godkännande, allenast med iakttagande
deraf att, under förutsättning att löneregleringen för laudträntmästarne
icke bifalles, titeln “anvisning i kontant" äfvensom slutsumman minskas
med 53,344 kronor och alltså upptagas, den förra till 2,290,195 kronor
och den senare till 2,449,595 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar,
i hvad de afse ifrågasatt lönereglering för
landträntmästare, icke för närvarande.må vinna Riksdagens
bifall;

b) att Riksdagen, med godkännande af föreslagna
grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen
för häradsskrifvarne, må besluta:

dels att alla till häradsskrifvare anslagna boställen
eller löningsjordar till statsverket indragas den
14 Mars 1883; dock med iakttagande

att sådan indelningshafvare eger att, om han
så önskar, under sin återstående tjenstetid och med
rätt till fardagsår för sig eller sterbhus, fortfarande
såsom löneförmån åtnjuta sitt boställe eller sin löningsjord
mot det afdrag å den kontanta lönen, som efter
uppskattning kan blifva bestämdt; samt

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

21

att staten, då han från vederbörande indelningshafvare
eller hans sterbhus öfvertager boställe eller
löningsjord, efter värdering vid syn jemväl öfvertager
sådana å fastigheten befintliga, indelningshafvaren tillhöriga
åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten
nyttiga;

och dels att, med löneregleringens inträdande
skall för häradsskrifvarne upphöra den nu varande
rättigheten till expeditionslösen, uppbördsproeenter,
provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt
öfriga extra inkomster; dock med det undantag, att
följande sportler komma att till samme tjenstemän
fortfarande utgå, nemligen

lösen för sådana expeditioner, som part eller
annan på egen begäran erhåller eller eljest icke författningsenligt
är pligtig att lösa;

provisioner för uppbörd och redovisning af landstings,
kommuners eller enskilda inrättningars utgifter
eller utaf medel af än mer enskild natur; och

den häradsskrifvarne tillkommande debetsedelslösen;
samt tills vidare och intilldess annorlunda kan
varda förordnadt

åklagareandelar af sakören:

c) att Riksdagen må, under omförmälda förbehåll
och med föreslagna vilkor i öfrigt, godkänna följande
aflöningsstat för häradsskrifvare:

Lön ................................. kronor 2,000: — |f.tter ar

ijenstgonngspenningar ,, 500: -—;Jsoo kronor,

med tillägg å tjenstgöringspenningarna af 75 kronor

för hvarje börjadt femtusental af folkmängden i tjenstedistriktet;
dock så att tillägget icke i något fall må
understiga 300 kronor;

d) att Riksdagen, för bestridande af dessa aflöningar,
må öka det ordinarie anslaget till “landsstaterna
i länen“ med 109,841 kronor; och

e) att Riksdagen, under förutsättning af bifall
härtill, må medgifva, att anslaget “landsstaterna i
länen“, med inberäkning af de nu särskildt uppförda
penningeanslagen till ersättande af arrendet för lägenheten
Hushagen jemte forsellön och till bestridande
af lösen för åtskilliga i den landshöfdingen i Vester -

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang dispositionsrätt
af
en länsmansaflöning.

Ang. i fråga
satt sammanslagning
af
två länsmansdistrikt.

Ang. anslag
till landtpolis.

norrlands län anvisade lön ingående räntepersedlar,
må beräknas sålunda:

Anvisning i kontant — deraf 95,000 kronor reservationsanslag
......................................... 2,290,195: —

Indelning och dermed jemförlig
anvisning på förslag:

Friheter................................................ 8,500: —

Ersättningar...................................... 150,900: —

Summa kronor 2,449,595: —

7:o. På sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit och under åberopande
af hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid 49) finnes i ämnet anfördt,
hemställer Utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att den länsmansafiöning,
som vid verkställandet af den beslutade
föreningen af Hille och Walbo länsmansdistrikt inom
Gefleborgs län blifver tillgänglig, må af Kongl. Maj:t
disponeras för genomförande af förändrad länsmansdistriktsindelning
inom samma eller annat län.

8:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 15) har Herr Johan Andersson i
Tenhult af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen ville för sin del besluta,
att länsmansbefattningen på Visingsö, vid nuvarande innehafvares
afgång, skulle förenas med länsmansbefattningen å fastlandet inom
Vista härad.

Då emellertid, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b, sid. 49)
gifver vid handen, frågan om förändrad reglering af tjenstgöringsområdena
för så väl länsmän som kronofogdar redan är föremål för
Kong]. Maj:ts pröfning, samt Utskottet är förvissadt, att Kongl. Maj:t
icke lärer underlåta att tillse att i alla de fall, der så utan väsentlig
olägenhet kan ske, åtgärder vidtagas till inskränkning i antalet länsmansdistrikt,
har Utskottet funnit sig icke böra motionärens framställning
till bifall förorda; hemställande alltså Utskottet,

att Herr Johan Anderssons i fråga varande förslag
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

9:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
under erinran, att det äskade anslagsbeloppet är lika med hvad för
innevarande och flera föregående år till ändamålet beviljats, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må till Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1881 ställa ett extra anslag af 40,000 kronor,

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 10.

23

att användas till aflöning och underhåll åt särskild
polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts
upptäckande samt förbrytares efterspanande eller gripande.

Öfvevinseenclet öfver allmänna väg- oeli vattenbyggnader.

10:o. Sedan komitén för reglering af de förvaltande embetsverkens
och myndigheternas löneförhållanden, enligt nådigt beslut den
20 December 1878, förehaft till behandling frågan om reglering af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader och den 19 Maj 1879
afgifvit betänkande i ämnet, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen,
att dels, med de i protokollet öfver civil-ärenden den 9 sistlidne
Januari omförmälda vilkor och förbehåll i afseende a förändrad organisation
af och lönereglering för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, godkänna
ett i samma protokoll intaget förslag till ny stat för detta embetsverk
och dess biträden;

dels till undersökningar och expenser för allmänna arbeten anvisa
ett årligt reservationsanslag till belopp af 45,000 kronor;

dels ock till stipendier för utrikes resor i ändamål att studera
andra länders allmänna arbeten bevilja ett årligt anslag till samma
belopp som hittills, eller 3,000 kronor;

samt att, i händelse af bifall härtill, i riksstaten under sjette
hufvudtiteln, efter “landsstaterna i länen“, uppföra ett ordinarie anslagunder
benämningen “väg- och vattenbyggnadsstaten“, motsvarande aflöuingsmedlens
och de särskilda anslagens sammanräknade belopp, —
deraf särskildt reservationsanslag 45,000 kronor till undersökningar och
expenser för allmänna arbeten — eller 106,300 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. Nio 5 b, sid. 56) inhemtas,
hade löneregleringskomitén uttalat den förmodan, att särskild förvaltning
för ledning af statens jernvägsbyggnader och hvad dermed egde
gemenskap icke syntes, sedan de under arbete nu varande stambanor
fulländats, blifva erforderlig, utan de göromål, som af möjligen äfven
dädanefter i fråga kommande jernvägsanläggningar för statens räkning
blefve en följd, kunna på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen öfverflyttas,
om ökade arbetskrafter då i erforderlig mån bereddes.

Kongl. Mai:! har visserligen, enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet
(Bil.'' N:o 5 b, sid. 63 och 64) jemväl gifver vid handen,
funnit något yttrande nu icke erfordras i fråga om framtida ordnandet,
derest Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader komme att upphöra,

Ang. föreslagen
lönereglering
för Styrelsen
öfver
allmänna
väg- och vattenbyggnader

m. m.

24

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

af tillsynen öfver möjligen blifvande jern vägsanläggningar för statens
räkning; men, då de hittills beslutade statsbanorna, enligt den uppgjorda
planen, skola vara fullbordade under loppet af år 1882, samt
tidpunkten för den i fråga satta förändringen i afseende å tillsynen
öfver statens jernvägsbyggnader alltså icke är långt aflägsen, har det
synts Utskottet, som vore det mest ändamålsenligt, om med den slutliga
organisationen af väg- och vattenbyggnadsstaten ännu finge anstå
och detta ärende till afgörande företoges i sammanhang med fråga om
förändring beträffande tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader. Sannolikt,
komma nemligen, sedan de nu under arbete varande stambanorna
fulländats, statens jernvägsbyggnader, äfven om de blifva fortsatta
norr om den norrländska tvärbanan, icke att derefter bedrifvas i den omfattning,
att någon särskild styrelse för utöfvandet af tillsynen derå
vidare blifver behöflig, och vill det derföre synas, som om det vore
lämpligt, att bestyret dermed då öfverflyttades på Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,
hvilken redan nu handlägger en mångfald ärenden
rörande enskilda jernvägsbyggnader.

På grund häraf och i betraktande särskildt deraf, att en blifvande
definitiv stat för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen så väl i fråga om
antalet tjenster som med afseende å de särskilda lönebeloppen, bör
rättas efter de göromål, som åligga styrelsen, samt dessa åter måste
i ej oväsentlig mån bero deraf, dels huruvida tillsynen öfver statens
jernvägsbyggnader blifver å styrelsen öfverflyttad eller icke, dels huruvida
och i så fall i hvilken omfattning dessa byggnader fortfarande
komma att ega rum, har Utskottet funnit sig icke böra tillstyrka Riksdagen
att för närvarande reglera nu i fråga varande stat samt vid sådant
förhållande icke heller ansett sig behöfva ingå i någon granskning
af detaljerna utaf Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställningar.

Derest, i öfverensstämmelse med Utskottets sålunda uttalade
åsigt, frågan om ett definitivt ordnande af nu i fråga varande stat
blifver till en kommande Riksdag uppskjuten, lära de för upprätthållandet
af styrelsens göromål erforderliga medel fortfarande böra på
extra stat för näst kommande år beviljas.

För innevarande år finnas anvisade: till aflöning åt Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden, jemte
tillfällig löneförbättring, 42,310 kronor; till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten 45,000 kronor; samt till stipendier åt medlemmar
af Väg- och Vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor, i ändamål att
studera andra länders allmänna arbeten, 3,000 kronor.

Först nämnda, till aflöning åt styrelsen afsedda belopp, 42,310
kronor, var fördelad! på följande sätt, nemligen:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

25

Aflöning.

Dyrtids-

tillägg.

Summa.

Chefen...........................................................

6,000

1,000

7,000

Byråchefen .....................................................

4,500

900

5,400

Kamreraren ................................................

3,000

600

3,600

Förste adjutanten .......................................

3,000

600

3,600

Andre adjutanten ........................................

2,000

400

2,400

Registratorn ..............................................

1,800

360

2,160

Kanslisten......................................................

1,000

200

1,200

Vaktmästaren....................................................

600

150

750

En distriktschef............................................

1,800

360

2,160

Fyra distriktschefer.....................................

7,200

1,440

8,640

En distriktsadjutant.....................................

750

150

900

Fem distriktsadjutanter ............................

3,750

750

4,500

Tillsammans kronor

35,400

6,910

42,310

Det har emellertid ådragit sig Utskottets uppmärksamhet, att
kamreraren och registratoru, hvilka enligt förestående fördelning i
aflöningsförmåner åtnjuta allenast, den förre 3,600 kronor och den senare
2,160 kronor, befinna sig i en väsentligen sämre ställning än
icke allenast deras vederlikar i de under senare tiden omreglerade
embetsverken, utan äfven motsvarande, på gammal stat ännu qvarstående
tjenstemän i Kommerskollegium. Kamreraren i detta embetsverk
uppbär nemligen lön 3,500 kronor och tillfällig löneförbättring 700
kronor, tillsammans 4,200 kronor, och registratoru åtnjuter lön 2,600
och tillfällig löneförbättring 520 kronor, tillsammans 3,120 kronor.
Enligt Utskottets åsigt är det af billighet påkalladt, att berörda missförhållande
blifver undanröjdt, samt att för sådant ändamål den tillfälliga
löneförbättringen för kamreraren och registratorn i Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen höjes med 600 kronor för den förre och med
960 kronor för den senare, hvarigenom desse tjenstemäns aflöningsförmåner
komme att uppgå till enahanda belopp, 4,200 och 3,120 kronor,
som, på sätt nyss är nämndt, åtnjutas af deras vederlikar i Kommerskollegium.
För beredande af tillgång härtill erfordras, att ofvan berörda
till styrelsens aflöning nu beviljade anslag, 42,310 kronor, höjes med
Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Sand. 1 Afd. 8 Häft. 4

Btais-Utskottets fjtlåtande N:o 10.

Ant), anslag
till äldersiillägg.

56

1,560 kronor, eller till 43,870 kronor; vid anvisande hvaraf emellertid
lärer böra fästas det af senaste Riksdag föreskrifna förbehåll, att al
chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad med chefskapet
i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, utgå blott det belopp,
som utgör skilnaden mellan den aflöning som i sist nämnda egenskap
uppbäres och 14,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, och då de
till tmdersökningar och expenser samt vissa stipendier nu anvisade
anslagen lära böra vid oförändrade belopp bibehållas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen, jemte förklarande att Kong].
Maj:ts förevarande nådiga framställningar för närvarande
icke vunnit Riksdagens bifall, må på extra stat
för år 1881 anvisa

a) till aflöning jemte tillfällig löneförbättring
åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden 43,870 kronor; dock att af
chefens arfvode må, så länge befattningen är förenad
med chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader,
utgå blott det belopp, som utgör skilnaden
mellan den aflöning, som i sist nämnda egenskap
uppbäres, och 14,000 kronor;

b) till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten 45,000 kronor; samt

c) till stipendier åt medlemmar af Väg- och
Vattenbyggnadscorpsen för utrikes resor i ändamål
att studera andra länders allmänna arbeten 3,000
kronor.

Ålderstillägg.

11 :o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att de för embetsoch
tjenstemän samt betjente vid Öfverståthållareembetets kansli och
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen samt landträntmästare och häradsskrifvare
i fråga kommande ålderstillägg måtte få utgå af Sjette hufvudtitelns
förslagsanslag till »ålderstillägg» samt att för sådant ändamål
nämnda anslag måtte höjas från 170,000 kronor till 210,000 kronor
eller med 40,000 kronor.

Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 69 och 70) meddelade
utredning inhemtas, att, om de af Kongl. Maj:t, föreslagna löne -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

regleringar för Ofverståthållareenibetets kansli, landträntmästare och
häradsskrifvare samt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen biel ve bifallna,
för beredande af ålderstillägg enligt de nya staterna skulle, under
förutsättning att samtlige nuvarande befattningshafvare qvarstode vid
innehafvande eller öfverflyttades till motsvarande befattningar å de

nya aflöningsstaterna, erfordras:

inom Ofverståthållareenibetets kansli .............................................. 600.

för landträntmästare och häradsskrifvare ....................................... 43,000.

inom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.......................................... 2,000.

Summa kronor 45,600.

Då härtill komme, att de nya ålderstillägg, som enligt gällande
bestämmelser borde från och med innevarande år utgå till visse embete-
och tjenstemän samt betjente vid landsstaten, för hvilka lönereglering
blifvit år 1878 faststäld, efter afräkning för de redan för år
1879 beviljade ålderstillägg inom landsstaten, hvilka i följd af vederbörande
befattningsinnehafvares afgång ur tjenst upphört att utgå,
föranledde en ökad årlig utgift från detta anslag till belopp af 4,600
kronor, skulle således anslaget behöfva höjas med 50,200 kronor. Men
enär i följd af befordran inom Statistiska Centralbyrån samt åtskilliga
äldre förste landtrnätares afgång ur tjenst utgifterna från detta anslag
minskats med omkring 4,000 kronor samt, vid det förhållande att 13
räntmästare och häradsskrifvare vore födde före år 1816, antagas kunde,
att icke alla sådana befattningshafvare, hvilka enligt föreslagna löneregleringen
skulle vid 1881 års ingång vara berättigade till ålderstillägg,
under nämnda år qvarstode vid sina befattningar, syntes det
belopp, hvartill anslaget blifvit i Riksstaten förslagsvis uppfördt., icke
behöfva höjas med mera än 40,000 kronor.

Då, enligt landträntmästarnes i statskalendern uppgifna tjensteålder,
17 bland desse tjenstemän skulle vara berättigade att från och
med år 1881 komma i åtnjutande af ålderstillägg, samt af desse 17
allenast 6 äro födde före 1816, kan alltså, under förutsättning att. Utskottets
ofvan gjorda hemställan om afslag å den föreslagna löneregleringen
för i fråga varande tjenstemän af Riksdagen godkännes, från
den äskade förhöjningen i förevarande anslag afdragas så stort belopp,
som skulle erfordras för beredande af ålderstillägg åt 11 landträntmästare,
eller 5,500 kronor; och, under förutsättning att Riksdagen i
enlighet med Utskottets hemställan icke bifaller den i fråga satta löneregleringen
för Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, blifver det till ålderstillägg
åt personalen i nämnda styrelse beräknade beloppet 2,000 kronor
icke erforderligt; börande alltså, under nu nämnda förutsättningar.

Ang. förändrad
berälcning
af
anslag.

Ang. nedsättning
i
anslag.

28 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

hufvudtitelus anslag till ålderstillägg höjas med allenast 32,500 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att de för embets- och tjensteman samt betjente
vid Öfverståthållareembetets kansli äfvensom för
häradsskrifvare i fråga kommande ålderstillägg må få
utgå af Sjette hufvudtitelns förslagsanslag till “ålderstillägg“,
samt att för sådant ändamål nämnda anslag må
höjas från 170,000 kronor till 202,500 kronor, eller
med 32,500 kronor.

Gästgifvare» friheter.

12:o. Under åberopande af den i punkten 1 af Utskottets afgifna
Utlåtande N:o 5, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
Andra hufvudtitel, förebragta utredning beträffande förändrad beräkning
af vissa anslag samt med hänvisande derjemte till den redogörelse,
som finnes meddelad i Statskontorets vid statsrådsprotokollet öfver
Finansärenden (Bil. N:o 6) fogade underdåniga skrifvelse af den 11
December 1879 (sid. 27—29), hemställer Utskottet,

att anslaget “Gästgifvares friheter“ med inberäkning
af ersättning för en under räntan af hemmanet
1 mantal skatte N:o 1 Herting Lars Nilsgården,
i Skrea socken af Hallands län inbegripen, numera
afskrifven qvarnränta, hvilken varit indelt till
gästgifveriet i Falkenberg, må i enlighet med det af
Kongl. Maj:t framstälda förslag upptagas och beräknas
samt alltså, på sätt bilagda tabell (Litt. B) närmare
utvisar, med 1,012 kronor 11 öre förhöjas.

Bidrag till skjutsentreprenader.

13:o. Då, enligt den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b. sid.
70—72) förebragta utredning, under år 1881 kommer att till understöd
för äldre skjutsentreprenader utgå högst ...... kronor 50,000: —

och bidragen för de under år 1879 inrättade

entreprenader kunna beräknas till ................... „ 150,000: —

Transport 200,000: —

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport 200,000: —

samt bidragen till de entreprenader, som under år

1880 komma till stånd, torde uppgå till ......... » 50,000: —

tillsammans kronor 250,000: —

samt alltså förslagsanslaget »Bidrag till skjutsentreprenader» synes
kunna och böra beräknas till allenast sist nämnda belopp, får Utskottet,
i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att det belopp, hvartill anslaget “Bidrag till
skjutsentreprenader“ i riksstaten beräknas, må nedsättas
från 300,000 kronor till 250,000 kronor, eller
med 50,000 kronor.

Färjor och färjekarlar.

14:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställer Utskottet,

att detta anslag må beräknas på sätt bilagda
tabell (Litt. B) närmare utvisar och alltså med 13
kronor 14 öre förhöjas.

Skiften och afvittriugar.

15:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran, att enahanda
medgifvanden lemnats af de sex senaste Riksdagarne, hemställer
Utskottet,

a) att Riksdagen må för år 1881 bevilja förhöjning
i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde
18 storskifteslandtmätare med 400 kronor till
hvarje, samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva, det de belopp,
hvarmed afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och
Norrbottens län inkomster af tjensten under år 1881
kunna komma att understiga 2,500 kronor för yngre

Ang. förändrad
beräkning
af
anslag.

Ang. anslag
till storskiftes
och afvittringslandtmätare

m. m.

30

Siats-Utskottets Utlåtande X:o 10.

afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten
enligt gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning,
må afvittringslandtmätarne godtgöras och af anslagen
till storskiftes- och afvittringsverken utgå;

c) att för år 1881 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Vesterbottens och Norrbottens län
samt till skrifbiträde åt dem må beviljas en tillökning
af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna belopp;
samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens för
afvittringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år
1881 må med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen
beviljas.

Ane), anslag
till skiften
ueh afvtitringa/r.

16:o. Kong], Maj:t har under denna arxslagstitel jemväl föreslagit
Riksdagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
atvittringsverken under år 1881, för samma år, utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, på extra stat anvisa 218,800 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 75—79) gifven
vid banden, hade utgifterna till storskiftes- och afvittringsverken
uti den för innevarande år faststälda stat upptagits:

i Kopparbergs län till ................................................. kronor 60,250: —

i Vesterbottens „ „ ............................................. „ 106,665:

och i Norrbottens län till ........................................... „ 106,600: —

eller tillsammans kronor 273,515: —

Då till betäckande af detta utgiftsbelopp förefunnes dels det ordinarie
anslaget å ......................................................... kronor 63,000:

och dels ett extra anslag å......................................... „ 233,000: —

eller tillsammans kronor 296,000: —

uppkomme alltså ett öfverskott af 22,485 kronor; och som enligt
en i Statskontorets utgiftsbyrå uppgjord kalkyl öfver tillgången å
anslagen till skiften och afvittringar, sedan de i staten för år 1879
upptagna utgiftsbelopp blifvit bestridda, behållningen å samma anslag
beräknats till 599 kronor, så skulle denna behållning vid 1880 års slut
utgöra 23,084 kronor, eller i rundt tal 23,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 80 och 81) vidare
inhemtas, skulle för skiften och afvittringar under år 1881 erfordras
:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o It).

31

kronor 60,250
137,985

106,600

till storskiftesverket i Kopparbergs län ...............

till afvittringsverket i Vesterbottens län .............

och till afvittringsverket i Norrbottens län .......

eller tillsammans kronor 304,835
och, som, till betäckande af detta utgiftsbelopp
funnes dels ofvan uppgifna behållning från föregående
år å ................................ kronor 23,000: —

samt dels Sjette hufvudtitelns
ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å................................ » 63,000: — >} gg qqq.

skulle alltså ett fyllnadsanslag å extra stat erfordras
till belopp af.....................................................

eller i jemnadt tal 218,800 kronor.

kronor 218,835:

Uti afgifven berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning hafva Riksdagens nästlidet år församlade revisorer
under rubrik »Skiften och afvittringar» (se revisionsberättelsen
sid. 123) anfört, hurusom härtill sedan år 1874, utöfver ordinarie anslaget
63,000 kronor, anvisats följande extra anslag, nemligen:

för

år

1874 ..............................

............................. kronor

108,000

—

n

ii

1875 .............................

............................... V

170,600

—

ii

n

1876 ...............................

.............................. 11

191,020

__

n

ii

1877 ..............................

..........;.................... ii

209,700

—

ii

ii

1878 ..............................

.............................. 11

188,000

—

ii

ii

1879 ...............................

.......................... 11

233,000

—

ii

ii

1880 .............................

............................... 11

233,000

hvarjemte Revisorerne, enär anslaget för ifrågavarande ändamål alltså
visat en synbar benägenhet att alltjemt stiga, framhållit angelägenheten
deraf, att en utredning angående arbetssättet och kostnaderna vid
afvittringen måtte åstadkommas.

Med anledning af denna Revisorernes framställning, har Landtmäteristyrelsen
under den 17 November 1879 afgifvit irifordradt utlåtande
(se revisionsberättelsen sid. 386—391) och dervid, bland annat,
anfört, att de föreskrifter, hvilka skolat tjena vederbörande vid afvittringsverket
i Vesterbottens län till efterrättelse, tyvärr icke alltid
blifvit behörigen iakttagna, hvilket naturligtvis varit menligt för saken;
men dels hade sådant blifvit allvarsamt uppmärksammadt, och
dels hade i senare tider berörda föreskrifter och de, som gälde för afvittringsverket
i Norrbottens län, både förbättrats och bättre tilläm -

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

pats, så att hägra åtgärder i lagstiftningsväg beträffande arbetssättet
för det närvarande icke syntes vara af behofvet påkallade.

Då de dryga kostnaderna för afvittringsverket i viss mån torde
hafva framkallats af det missbruk, som varit rådande i så måtto, att
vid arbetena anlitats oexaminerade biträden, men, enligt hvad Landtmäteristyrelsens
nyss omförmälda förklaring gifver vid handen, lättelse
härutinnan numera bör kunna anses vara vunnen, har det synts Utskottet,
som om på grund häraf minskade utgifter i förevarande hänseende
böra kunna emotses j och da härtill kommer att, pa sätt af
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. l9) inhemtas, Kong!. Maj.t under
den 5 sistlidne December, enär det syntes böra ifrågasättas, huruvida
icke antalet af de vid storskiftes- och ''afvittringsverket i Kopparbergs
län anstälde landtmätare borde, i mån som landtmätare från
sina befattningar afginge, tid efter annan minskas, så att icke vid tidpunkten
för arbetenas fullbordande måtte qvarstå ett flertal landtmätare,
för hvilka nödig sysselsättning ej kunde beredas, förordnat
att, derest befattning såsom landtmätare vid nämnda storskiftes- och
afvittringsverk vore eller blefve ledig, fragan, huruvida sådan befattning
finge i dittills vanlig ordning återbesättas, skulle med förebringande
af nödig utredning rörande de på samma frågas bedömande
inverkande förhållanden underställas Kongl. Maj:ts pröfning, samt alltså
genom under innevarande och nästkommande ar inträffande afgång
bland ifrågavarande landtmätare en ej alldeles oväsentlig utgiftsminskning
jemväl lärer kunna förväntas inträffa, har Utskottet ansett ofvan
omförmälda, för år 1881 äskade extra anslag kunna utan olägenhet något
nedsättas, hvartill Utskottet funnit sig ega ett ytterligare skäl uti
den omständighet att, på sätt ofvan är nämndt, det för innevarande
år anvisade extra anslaget, 233,000 kronor, beräknats lemna en behållning
af omkring 23,000 kronor, samt utgifterna jemväl torde kunna
nedbringas genom en revision af gällande taxa på arfvode för afvittringslandtmätarne
i Vester- och Norrbottens län.

1 fråga om bestämmandet af beloppet utaf det extra anslag, som
för år 1881 bör för ändamålet anvisas, har detsamma synts Utskottet
kunna fastställas till jemnt 200,000 kronor, enär på sådant sätt de till
skiften och afvittringar för nämnda år tillgängliga medel, med inberäkning
af ofta nämnda behållning från föregående år och det ordinarie
anslaget, komma att uppgå till 286,000 kronor, hvilket belopp,
i betraktande af de på ofvan antydda sätt påräkneliga utgiftsminskningar,
synes blifva fullt tillräckligt, helst utgifterna i den för innevarande
år faststälda staten, enligt hvad förut är omförmäldt, upptagits
till allenast 273,515 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 33

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet:

a) att Kougl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må allenast på det sätt af Riksdagen bifallas,
att för år 1881, utöfver ordinarie anslaget till
skiften och afvittriugar, 63,000 kronor, lör enahanda
ändamål anvisas ett extra anslag af 200,000 kronor;
och

b) att Revisorernes omförmälda framställning
icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

17:o. Uti underdånigt memorial den 22 September 1879 hade
Landtbruksakademien anmält, att behofvet af förstärkning i landtbruksingeniörernes
och landtbruksstipendiaternes antal vore oafvislig!,
samt med anledning häraf anhållit, att nådig framställning måtte hos
Riksdagen göras om ytterligare anslag på ordinarie stat till aflöning
åt två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater med sammanräknade
7,000 kronor.

På sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 83 och 84) gifver
vid handen, hade Herr Departementschefen vid detta ärendes anmälan
inför Kongl. Maj:t anfört, bland annat, att enligt Kongl. Maj:ts och
Riksdagens åren 1874 och 1876 fattade beslut utgjorde aflöningen för
landtbruksingeniör i första lönegraden 2,000 kronor och för landtbruksstipendiat
1,000 kronor årligen, hvarförutom resekostnads- och
traktamentsersättning till dem utginge från sjette hufvudtitelns förslagsanslag
till ”rese- och traktamentspenningar”. Till aflöning åt två
nyantagne ingeniörer och tre stipendiater åtginge således, såsom
Landtbruksakademien anmärkt, endast 7,000 kronor årligen. Men icke
ens med detta belopp erfordrades förhöjning uti nu ifrågavarande anslag
till ”landtbruksingeniörer och deras biträden”. A detta anslag
funnes nemligen en odisponerad årlig tillgång till belopp af 850 kronor
Härtill komme att, enär en landtbruksingeniör i fjerde lönegraden
med 3,500 kronors aflöning redan uti en den 14 Mars 1879
inför Kongl. Maj:t anmäld ansökning anhållit att blifva öfverflyttad å
allmänna indragningsstaten, samt det hinder, som då mötte för bifall
Bill till Itilsd. Ur oi. 1880. 4 Sami. 1 A fä. 8 Haft. 5

Angående
anslag till
landtbruhsingeniörer

och stipendiater.

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

härtill, eller att sökanden ej uppnått fullt 30 tj ens te år, inom kort vore
undanröjdt, med visshet kunde antagas, att inom årets utgång’ en
landtbruksingeniör i fjerde lönegraden komme att lemna sin befattning,
i följd hvaraf, vid det. förhållande, att efterträdaren skulle åtnjuta aflöning
i första lönegraden med endast 2,000 kronor, en ytterligare tillgång
å förevarande anslag uppkomme till belopp af 1,500 kronor.
För fyllande af det anmälda behofvet borde således redan vara att
påräkna tillsammans 2,350 kronor, hvadan förhöjning i anslaget erfordrades
endast till belopp af 4,650 kronor.

På grund häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva,
att ytterligare två landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater
med enahanda aflöningsförmåner, som vore nuvarande ingeniörer och
stipendiater beviljade, finge anställas samt, för beredande af tillgång å
härför erforderliga aflöningsmedel utöfver påräknad behållning å anslaget
till ”landtbruksingeniörer och deras biträden”, höja samma anslag
från 47,850 kronor till 52,500 kronor eller med 4,650 kronor.

Då det för denna frågas bedömande måste vara af vigt att eg a
kännedom rörande omfattningen af statens landtbruksingeniörers verksamhet,
har Utskottet från vederbörande förskaffat sig följande uppgifter
i sådant hänseende, nemligen:

1 :o.

”Öfversigt öfver antalet förrättningsstälien och förrättningsdagar
för statens landtbruksingeniörers verksamhet inom de särskilda länen
under åren 1874—1878.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

L ä n.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stockholms ...............

42

114

20

53

11

16

34

108

24

66

Upsala........................

22

96

31

78

33

99

40

94

18

60 i

Södermanlands .........

55

100

32

87

35

90

44

104

48

114

Östergötlands ............

101

155

106

155

106

167

122

163

68

95

IJönköpings ...............

80

138

83

119

79

111

65

94

83

125

Transport

300

603

272

492

264

483

305

563

241

460

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

35

Län.

1874.

1875.

1876.

1877.

1878.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Stäl-

len.

Dagar.

Transport

300

603

272

492

264

483

«

305

563

241

460

(Kronobergs ..............

37

86

26

77

28

76

31

131

35

82

Kalmar ....................

73

278

60

202

69

247

69

268

68

254

Gotlands .................

50

107

33

110

25

77

47

84

45

114

Blekinge.....................

21

36

36

61

24

30

23

37

28

42

Kristianstads ............

11

70

11

96

K

0

95

20

59

r

0

21

Malmöhus.................

68

175

53

187

58

167

63

237

81

160

Hallands...................

13

27

9

38

9

24

14

32

14

32

Göteborgs och Bohus

2

7

5

20

1

3

3

16

2

4

Elfsborgs ................

92

124

28

67

41

57

21

30

26

42

Skaraborgs ...........

88

184

64

187

56

142

62

164

53

140

Yermlands..................

53

149

52

146

53

216

34

109

35

137

Örebro ..................

1

1

2

6

33

85

27

94

31

61

Vestmanlands.........

16

56

16

62

13

52

13

35

11

67

Kopparbergs............

—

—

—

—

—

—

8

46

1

4

Getleborgs................

2

13

4

17

5

12

3

26

3

14

Vesternorrlands .......

1

2

6

14

16

27

23

50

22

50

Jemtlands................

8

19

5

10

—

—

9

38

14

59

Vesterbottens ............

9

44

29

80

26

58

25

66

82

58

''Norrbottens...............

19

55

44

133

50

107

26

58

40

57

Tillsammans

864

2,032

755

2,005

776

1,958

826

2,143

787

1,848

Medeltal för femårsperioden 1874—1878: förrättningsställen 802, förrättningsdagar
1,997.“

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

2:o.

»Uppgift ä för år 1880 inkomna reqvisitioner på biträde för statens
landtbruksingeniörer under följande antal dagar:

*■

Antal

(lagar.

Flere ( + )
eller färre
(—) än
arbets-dagar
år 1878.

från Stockholms län.........................................

113

47 +

» Upsala dito .........................................

121

61 +

» Södermanlands dito .................................

115

1 +

» Östergötlands dito .....................................

363

268 4-

» Jönköpings dito.........................................

165

40 +

» Kronobergs dito........................................

191

109 +

» Kalmar dito............................................

248

6 —

» Gotlands dito .........................................

151

37 +

» Blekinge dito ........................................

46

4 + i

» Kristianstads dito .....................................

12

9 - :

| » Malmöhus dito .......................................

73

87 - 1

» Hallands dito .........................................

101

69 +

» Göteborgs och Bohus dito .............................

9

o -f- !

> Elfsborgs dito .........................................

102

60 +

» Skaraborgs dito.........................................

179

39 +

» Vermlands dito .........................................

225

88 +

» Örebro dito .............................................

212

151 -f

» Vestmanlands dito.......................................

63

4 - 1

> Kopparbergs dito ......................................

100

96 + !

» Gefieborgs dito ........................................

22

8 +

» Vesternorrlands dito ..................................

72

22 +

» Jemtlands dito ........................................

35

24 -

* Vesterbottens dito ..................................

104

46 +

» Norrbottens dito

................... ;

182

125 +:

3,004 ! 1,156 +»i

I ;

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

37

Af förestående uppgifter framgår, att antalet dagar, under hvilka
biträde af statens landtbruksingeniörer innevarande år begärts, uppgår
till 1,156 mer än för år 1878 och till 1,007 mer än medeltalet af förrättningsdagar
för femårsperioden 1874—1878; och då alltså desse ingeniörers
biträde allt mer tages i anspråk samt vederbörande tillika
upplyst, att af brist på tillräckligt antal landtbruksingeniörer årligen
en stor mängd arbeten måste uppskjutas, har Utskottet ansett förevarande
nådiga framställning, såsom afseende att undanrödja berörda
missförhållande, böra vinna Riksdagens bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må medgifva, att ytterligare två
landtbruksingeniörer och tre landtbruksstipendiater
med enahanda aflöningsförmåner, som äro nuvarande
ingeniörer och stipendiater beviljade, må anställas
samt för beredande af tillgång å härför erforderliga
aflöniugsmedel, utöfver påräknad behållning å anslaget
till »landtbruksingeniörer och deras biträden»,
höja samma anslag från 47,850 kronor till 52,500
kronor, eller med 4,650 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanärmgar.

18:o. På sätt Kong!. Maj:t föreslagit och med hänvisande till
den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b sid. 84—85) förebragta utredning,
hemställer Utskottet,

att för beredande af tillgång till de Landtbruksakademiens
agrikulturkemist samt undervisaren i fårskötseln
och ullkulturen tillkommande löneförhöjningar
anslaget till »befrämjande i allmänhet af jordbrak och
landtmannanäringar» må höjas från 44,950 kronor till
45,950 kronor eller med 1,000 kronor.

19:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, i anledning
af Landtbruksakademiens derom gjorda underdåniga framställning,
föreslagit, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881
anvisa följande för innevarande år beviljade anslag,
nemligen:

Ang. uppflyttning
i
högre lönegrad
af
Landtbruksakademiens

agrikulturkemist
och
undervisaren
•i fårskötseln
och ullkultur
en -

Ang. anslag
till allmänna
lanätbruksmöten,
prisbelöningar

in. m.

38

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. anmälan
om framdeles
afgifvande
utlåtande.

Ang. förändrad,
beräkning
af
anslag.

a) såsom bidrag'' till bestridande af kostnaderna
för allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster 10,000 kronor;

c) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid akademiens agrikulturkemiska
och fysiologiska försöksanstalt på förordnande
af Landtbruksakademiens förvaltningskomité antagen
botanist 1,000 kronor; och

d) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behof inom
de orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att
upprätta laboratorium och bekosta lokal för detta
jemte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
samt bekosta aflöningen till dessa och laboratoriet]
enaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets
underhåll samt till inköp af böcker och inventarier
för stationens behof, 3,000 kronor för hvarje
station, eller tillsammans 12,000 kronor.

20:o. I fråga om Kongl. Maj:ts förslag om anvisande för år 1881
af ett extra anslag till belopp af 83,000 kronor för fortsättande under
samma år af de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå
grundade kartor kommer Utskottet att framdeles yttra sig i sammanhang
med afgifvande af utlåtande angående de beträffande Sveriges
ekonomiska kartverk af Kong]. Maj:t gjorda nådiga framställningar;
hvilket här endast skolat

anmälas.

Häst afvel ns förbättrande.

21:o. I enlighet med hvad Kong], Maj: t föreslagit och med hänvisande
till den utredning, som finnes meddelad i protokollet öfver finansärenden
den 31 December 1879 (Bil. N:o 6 b. sid. 7) äfvensom i
Statskontorets vid berörda protokoll fogade underdåniga skrifvelse af
den 11 December nyss nämnda år (sid. 29—31), hemställer Utskottet,

att anslaget »Hästafvelns förbättrande», med
iakttagande deraf att, jemte den hittills i staten för

Stats-Utskottets Utlåtande N:o JO.

89

hingsthållning anslagna hästvakansspanmål, under rubriken
friheter uppföras ej mindre räntor å en del
under Ottenby stuteri disponerade hemman än äfven
den till hingsthållning i Östergötlands län anslagna
hästvakansspanmål, må beräknas sålunda:

anvisning i kontant (deraf särskildt
reservationsanslag 35,000 kronor till

prisbelöningar af hästar) .................. 93,550: —,

indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag:

friheter............................................... 2,300: —;

Summa 95,850: —.

och alltså ökas med 1,506 kronor 32 öi-e.

22:o. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel, i anledning af
Stuteri-öfverstyrelsens derom gjorda hemställan, vidare föreslagit och aferforderlig
under erinran att anslag för i fråga varande ändamål blifvit för inne- betjening vid
varande och flera föregående år anvisade till lika belopp med det nu m.m.
äskade, får Utskottet, då dessa anslag fortfarande torde vara lika behöfliga,
hemställa,

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig
betjening samt förbättrande af betjeningens
vid alla tre stuterierna lönevilkor må för år 1881 på
extra stat beviljas 5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

23:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t, i anledning Äng. anslag
af särskilda utaf Lanntbruksakademien och Styrelsen för svenska slöjd- visare^lmsföreningen
gjorda underdåniga framställningar, föreslagit, hemställer slöjd»«. m.
Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 bevilja
följande, för innevarande och föregående år anvisade
anslag, nemligen

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd
och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne
i husslöjd, för att af denne handledas och

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. förändrad
beräkning
af
anslag.

Ang. bidrag
till bergsskolorna
i Filips
ta d och
Falun.

utbildas till att kunna användas såsom lärare i husslöjd,
ett anslag å 3,000 kronor;

b) till befrämjande af husslöjder, utöfver derför
på ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts
förfogande stäldt anslag å 10,000 kronor;

c) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutes ett belopp,
motsvarande minst hälften af statsanslaget, 3,800
kronor; samt

d) såsom hyres- och inköpsbidrag åt svenska
slöjdföreningens museum 4,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

24:o. Med hänvisande till hvad i Statskontorets ofta nämnda
underdåniga skrifvelse den 11 December 1879 (sid. 31 och 32) i ämnet
finnes anfördt, får Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställa,

att detta anslag, med öfver-flyttande til! anslaget
för Sala bergsslag af ett indelt räntebelopp 61 kronor
98 öre, som inom Kopparbergs län åtnjutes för unt
derhåll af konststaten och hytteverken vid Sala silf ververk,

må beräknas sålunda:

anvisning i kontant .............................. 8,700: —,

indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag:

ersättningar ................................... 15: —;

Summa kronor 8,715: — ;
och alltså minskas med 60 kronor 34 öre.

25:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kong], Maj:t under
denna anslagstitel äskat och i enlighet med hvad för innevarande och
flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet,

att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad
och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare
komma att jemväl under år 1881 fortsätta sin

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

41

verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som
hittills, hvarom Ivongl. Maj:t lärer genom inspektion
af sakkunnig person Sig förvissa, å extra stat för
samma år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor,
att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors
indragning eller förvandling.

26:o. I öfverensstämmelse med Kong], Maj:ts på Statskontorets Ang. föräni
meranämnda underdåniga skrifvelse den 11 December 1879 (sid. 32) n{ng af
gjorda framställning grundade förslag, hemställer Utskottet, anslag.

att detta anslag, nyssnämnda indelta räntebelopp
61 kronor 98 öre inbegripet, må under benämning
»Sala bergslag» beräknas sålunda:

indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag:

friheter .......................................... 62: —

ersättningar......................... ..... 6,320: —

Summa kronor 6,382: —

och alltså ökas med 60 kronor 39 öre.

Jordförluster genom kanal och väganläggningar.

27:o. På sätt Kong], Maj:t under denna anslagstitel föreslagit
och under åberopande af den utredning, som finnes meddelad i Stats- ning af
kontorets nyssnämnda underdåniga skrifvelse (sid. 32 och 33), hem- anslag.
ställer Utskottet,

att detta anslag, med uppförande såsom utgiftsanslag
af en till lägenheten östra Strömsnäs i Östergötland
anslagen spanmålsersättning för jord, som
upplåtits till Göta kanal, må beräknas sålunda:

Bih. till Riksd. Prof. 1880. 4 Sami. 1 Afä. S Häft. 6

42

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Ang. höjning
af ett förslagsanslag.

Ang. öfriga
ordinarie
anslag.

anvisning i kontant, förslagsanslag ....
indelning och dermed jemförlig anvisning
på förslag:

friheter...............................................

ersättningar .....................................

Summa kronor 10,260: —;
och alltså ökas med 3,117 kronor 45 öre.

Skrifmaterialier och expenser, ve<l, in. in.

28:o. Uti detta förslagsanslag har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning
från 88,634 kronor 87 öre till 117,684 kronor eller med 29,049
kronor 13 öre.

Uti statsrådsprotokollet (Bil. Nar 5 b sid. 92) är anfördt, bland annat,
att utbetalningarna å detta anslag, hvilka uppgått redan år 1873 till
94,275 kronor 72 öre och år 1874 till 96,261 kronor 90 öre, under
hvarje af åren 1875, 1876, 1877och 1878 med omkring 40,000 kronor
öfverstigit ofvannämnda i rik sstaten nu uppförda summa. \ issa af
de kostnader, som bestriddes från detta anslag och hvilka under åren
närmast före det sistlidna betydligt stegrats, kunde väl antagas hafva
numera i någon mån nedgått; men då å andra sidan från och med
sistlidet år skulle från anslaget bestridas kostnaden för den renskrifning,
som icke kunde medhinnas af de hos länsstyrelserna anstälde
kanslister och kontorister^ hvartill torde från och med nästkommande
år komma någon, om ej betydlig kostnad för renskrifning inom öfverståthållare-embetets
kansli, kunde en förhöjning af anslaget icke undvikas.

På grund häraf får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må vinna Riksdagens bifall; dock att uti nu i
fråga varande anslag må få göras den jemkning, som
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva
erforderlig.

Öfriga ordinarie anslag.

29:o. Beträffande de ordinarie anslag, som i Riksstaten för innevarande
år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförda och här ofvan
icke blifvit särskiUlt omnämnda, har icke någon förändring blifvit i
frågasatt; hemställande Utskottet,

2,700; —

1,560: —,
6,000; —;

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

43

att samtliga Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag,
hvilka icke blifvit här ofvan särskild! omnämnda,
må uppföras till enahanda belopp, som i nu gällande
riksstat äro upptagna.

J usteringsstyrelsen.

30:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran att enahanda
belopp som det nu äskade blifvit för nästlidet och innevarande
år till ändamålet anvisade, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1881 anvisa
till arfvoden åt den vid Justeringsstyrelsen anstälda
personal ett belopp af 0,300 kronor.

Statens jeruvägstraflk.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels till utförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar
anvisa ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor och
dels utaf det, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af
rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik, beviljade särskilda
anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj.ds förfogande för år
1881 det belopp, som deraf återstode oanvisadt, eller 1,400,000 kronor.

Hvad först angår det till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid de redan trafikerade jernvägarne äskade anslaget, inhemtas
af statsrådsprotokollet (Bilagan N:o 5 b sid. 105—107) att
Styrelsen för statens jern vägstrafik uti ett den 27 December nästlidna
år till Kongl. Maj:t inkommet memorial i fråga härom yttrat att, då
under loppet af år 1881 ej mindre den uppåtgående delen af'' norra
stambanan från Ljusdal till Ange på den så kallade tvärbanan blefve
öppnad för trafik samt denna senare såmedelst komme i omedelbar
förbindelse med det sydligare stambanenätet, utan äfven den återstående
delen af tvärbanan emellan Östersund och riksgränsen antagligen blefve
fullbordad, syntes en ej obetydlig tillväxt i trafiken och ökning af bantågens
antal och storlek på de nordligaste delarne af statens jernvägar
vara att emotse. För den på dessa bandelar tjenstgörande betydliga
transportmaterielen af lokomotiv och vagnar funnes för närvarande ingen
reparationsverkstad på närmare håll än Stockholm och Liljeholmen,

Ang. anslag
till arfvoden
åt personalen
vid Justeringsstyrelsen.

Ang. anslag
till åtskilliga
nya byggnader
m. m.

44

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 10.

dit afståndet blefve från Bollnäs 29,6 mil, från Ånge 45,3 mil, från
Östersund 54,r mil och från riksgränsen 70,2 mil; ty den vid Torpshammar
provisionel inrättade lilla verkstaden för tvärbanan voie endast
beräknad för att kunna nödtorftligen hålla den nu å banans färdiga
del befintliga mindre betydliga materielen i tjenstdugligt skick.

För att afhjelpa det oafvisliga behofvet uti berörda afseende, och
då inga medel för reparationsverkstäders uppförande på norra stambanan0
varit uti dess anläggningskostnad beräknade, vore nödvändigt
lägga 2:ne dylika mindre verkstäder, den ena vid Bollnäs station och
den andra vid Östersund, å livilka båda ställen nödigt utrymme förefunnes
för sjelfva verkstäderna, äfvensom tillfälle för arbetare att i
kringliggande trakt erhålla bostäder. Styrelsen hemstälde derför, att
anslag till påbörjande af dessa båda anläggningar matte utgå under år
1881 med 25,000 kronor för hvardera eller tillsammans kronor 50,000.

Sedan plan blifvit upprättad för den blifvande
anordningen af bantågen på hela norra stambanan och
deruti inginge att persontågen emellan Stockholm och
Östersund borde öfvernatta a Bollnäs station, erfordrades
derstädes en större betjeningspersonal, och enär
bostäder för densamma icke kunde till någorlunda
billigt pris få hyras så nära stationen som tjenstens
åligganden fordrade, anhölle Styrelsen, att anslag måtte
beviljas till uppförande af en bostadsbyggnad för sta tionsbetjeningen

vid Bollnäs för .........................................

Vid Moholms station, der rörelsen vore ganska
liflig och tågmöten ofta förekommo samt vagnar behöfde
afställas för omlastning emellan stambanan och
Mariestad—Moholms jernväg, både spårutrymmet befunnits
otillräckligt, hvarför Styrelsen föresloge, att ett
nytt spår derstädes måtte få utläggas för en kostnad
af.......................................................................................

j) 20,000: —

» 10,000: —

Vid första anläggningen af Göteborgs station uppfördes
derstädes en reparationsverkstad och ett dermed
sammanbygdt lokomotivstall. Sedermera hade dels
verkstaden tid efter annan erfordrat betydande utvidgningar
så väl genom nya tillbyggnader, som genom
inkräktning på lokomotivstallets ursprungliga område,
dels de i Göteborg stationerade lokomotivens antal så

ökats, att ett nytt stall för 13 maskiner måst under_

Transport kronor 80,000: —

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

45

Transport kronor 80,0 0: —

åren 1875 och 1876 uppföras på ett af statens jernVägstrafik
förvärfvadt område vid Olskroken midt för
skansen Lejonet. Emellertid behöfde nu reparationsverkstaden
ytterligare utrymme, sedan den rörliga
materielen väsentligen förökats, men ett sådant kunde
e,i på billigare sätt åstadkommas, än att dertill begagna
den återstående delen af det med verkstaden sammanbyggda
lokomotivstallet och, i dettas ställe, uppföra en
nv stallbyggnad, genom hvars förläggande till Olskroken
invid de dervarande stallen de olägenheter och
ej obetydliga kostnader komme att undanrödjas, som
vore förbundna med att de tjenstfärdig^ maskinerna,
såsom för närvarande, vore fördelade på 2:ne från hvarandra
aflägsna platser inom samma stations område.

Den ofvannämnda af Statens jern vägstrafik förvärfvade
platsen lemnade ock tillräckligt utrymme och
erbjöde fast byggnadsgrund för ett nytt lokomotivstall
i half cirkelform för 21 maskiner. Som likväl icke
hela denna stallbyggnad kunde behöfva på en gång
uppföras, hemstälde Styrelsen, att till påbörjande deraf
under år 1881 måtte anvisas ett anslag motsvarande
ungefär hälften af den beräknade kostnaden för det

hela, med ett belopp af ..................................................... » 100,000: —

Sedan det befunnits, att spårsystemet vid Charlottenbergs
station på nordvestra stambanan vore allt
för inskränkt för att erforderliga vexlingar med det
stora antal både svensk och norsk materiel, som derstädes
i allmänhet vore samlad, skulle kunna skötas
med nödig skyndsamhet och säkerhet, funne sig Trafikstyrelsen
föranlåten att föreslå det till utvidgning af
spårsystemet vid Charlottenberg måtte för år 1881 beviljas
ett anslag af............................................................. » 10,000: —

Att äfven under 1881 nya byggnader vid stambanorna
skulle påkallas, utan att nu kunna i detalj
uppgifvas och till kostnaden beräknas, vore så mycket
mera gifvet, som sådant alltid varit händelsen kort
efter öppnandet för trafik af nya mera betydande bansträckor,
och Styrelsen vågade derföre underdånigast

hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att___

Transport kronor 190,000: —

46

Stat s-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Transport kronor 190,000: —
till Kongl. Maj:ts disposition för diverse nu oförutsedda
nya byggnader och anläggningar, hvaribland torde förekomma
särskilda lastplatser, med dertill hörande inrättningar
för lastning och lossning af timmer, vid
norra stambanan och tvärbanan, ställa ett anslag för
år 1881 af .............................................................•••• ........— );> 110,000:

Summa kronor 300,000: —

Utskottet har inhemta! : att de i fråga satta verkstäderna vid Bollnäs
och Östersund äro afsedda att utföras i öfverensstämmelse med
företedd ritning till reprationsverkstaden vid Stockholms norra station,
hvilken vid 1879 års slut färdig, kostat 86,755 kronor 6b öre, dock så
att byggnaderna, med undantag åt smedjan, komrne att uppföras al
trä; att den föreslagna bostadsbyggnaden vid Bollnäs är ämnad att
innehålla sex lägenheter, hvardera bestående af ett rum och kök, samt
fyra ungkarlsrum och utsedd för tio betjente,_ för hvilkas inqvartering
en byggnad är tillsvidare förhyrd till ett pris af 1,400 kronor för år;
samt att för att kunna företaga den nödvändiga utvidgningen af förrådet
vid Göteborgs station meddelst begagnande af den angränsande
äldre stallbyggnaden, plats måste, under förutsättning att förändringen
sker efter hand, beredas för minst 9 lokomotiv, så att af de 29 lokomotiv,
livilka i Göteborg för närvarande esomoftast måste under mellantiderna
mellan tågen inhysas, 13 komrne att inrymmas i de nuvarande
stallen vid Olskroken, 9 i rum, som derstädes borde uppföras, och
provisoriskt 4 i en träbyggnad i staden och 3 i en tillsvidare qvarståerrde
del af den äldre stallbyggnaden; och har Utskotttet ansett så
väl de till dessa ändamål som de till utläggande af nya spår ''vid Moholms
och Oharlottenbergs stationer äfvensom för oförutsedda byggnader
och anläggningar afsedda anslagsbeloppen böra af Riksdagen
beviljas, dervid Utskottet emellertid icke velat underlåta att framhålla
angelägenheten deraf att, på det icke stadsbanornas kapitalvärde må
genom nya byggnader och anläggningar allt för mycket ökas och på
sådant sätt möjligheten att af jernvägstrafiken erhålla inkomster, som
stå i ett skäligt förhållande till berörda kapitalvärde, ytterligare försvåras,
all möjlig sparsamhet må beträffande dylika byggnader och anläggningar
varda iakttagen.

I sammanhang med detta uttalande har Utskottet velat fästa uppmärksamheten
på det ogynsamma förhållande, som fortfarande är rådande
mellan bruttoinkomsterna af statens jern vägstrafik och kostnaderna
för samma trafiks drift och underhåll Enligt den jemförande

Stat?,- JJtaJcottrts Utlåtande N:o 10.

47

tablå, som fans
i ämnet (N:o 8 sid
koin sten uttryckt i

år 1872 ............

„ 1873 .........

intagen

uti 1875 års Riksdags Stats-Utskotts utlåtande
driftkostnadens förhållande till bruttoin -

, 2—7) var
procent:

50:

52:

i.

8.

och

„ 1874 ......................................................................................... 58: —;

och har under den 2 innevarande månad Styrelsen för statens jernvägstrafik
meddelat följande jemförelse mellan de ekonomiska resultaten af
trafikrörelsen under femårsperioden 1875—1879:

År.

Medel-

längd

trafikerad

bana.

Brutto-

inkomst.

Per hamn il.

Driftkostnad.

Skilnad

emellan

brutto-

inkomst

och

driftkostnad.

! Driftkost-nadens för-hållande till
brutto-inkomsten.

! Skilnadens
mellan
brutto-inkomst och
driftkostnad
förhållande
till byggnads-kapitalet.

Inbetal nin-gens till
Riksgälds-och

Statskonto-ren förhål-lande till
byggnads-kapitalet.

Mil.

Kr.

Kr.

Kr.

Procent.

Procent.

Procent.

1875

137.6

109 812.08

70 716.24

39 095.8 4

64.4 0

3.74

2.15

, 1876

143.6

115 661.90

72 723.30

42 938.60

62.8 8

4.03

1.96

1877

149.3

109 486.5 5

76 761.24

32 725.31

70.ii

3.03

2.1 7

1878

153.9

95 424.8 5

69 539.57

25 885.2 8

72.87

2.40

2.53

1879

164.2

87 149.84

60 311.12

26 838.72

69.2 0

2.58 |

2.6*4

På sätt förestående uppgifter utvisa, har under åren 1872 —1878
en nästan oafbrutet fortgående stegring af utgiftsprocenten inträffat
och under åren 1875—1878 skilnadens mellan bruttoinkomster och
driftkostnaden förhållande till bygguadskapitalet, uttryckt i procent,
i betydlig mån nedgått. I båda dessa hänseenden har visserligen under
år 1879 någon, om än obetydlig förbättring inträd t; men, då det
är särdeles maktpåliggande, att den sålunda inträdda vändningen till
det bättre må visa sig hafva varit icke blott beroeende af tillfälliga
omständigheter, utan att den må komma att fortvara och än mer utvecklas,
lärer det icke få anses obefogadt att här göra ett allvarligt
uttalande derom att i alla de fall, der sådant kan ske, utan verklig
olägenhet för de intressen, hvilka statens jernvägar äro afsedda att tillgodose,
åtgärder böra vidtagas, som ärb egnade att minska trafikkost -

48 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

naderna, hvilket i förening med de ökade inkomster af jernvägstrafiken,
hvartill utsigter nu synas förefinnas, bör kunna verka derhän att af
samma trafik kan påräknas en nettobehallning, som båttie än den hittills
erhållna, motsvarar det å statsbanorna nedlagda kapitalet.

Då Utskottet emellertid, på sätt ofvan är nämndt, ansett det till
nya byggnader och anläggningar äskade beloppet, 300,000 kronor,
böra beviljas, samt Kongl. Majits nadiga framställning om anvisande
till utgående under år 1881 af återstående delen af det till anskaffande
af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik redan beviljade
särskilda anslag icke gifvit anledning till någon erinran, hemställer
Utskottet,

a) att till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens redan trafikerade jernvägar
må anvisas ett särskild! anslag för år 1881 af 300,000
kronor och

b) att utaf det till fyllnad i förut beräknade
medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan
norr om Storvik beviljade särskilda anslag å
5,400,000 kronor må ställas'' till Kongl. Mapts förfogande
för år 1881 det belopp, som deraf återstår
oanvisadt, eller 1,400,000 kronor;

kommande frågan angående sättet för anskaffande af härföi erforderliga
medel att framdeles underställas Riksdagens pröfning.

Ang. godtgörelse
af Statskontorets

förskott.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

* 32:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning fogade förteckning öfver icke godtgjorda förskott,
hvilka borde till ersättande hos Riksdagen anmälas, Statskontoret
under åren 1878 och 1879 förskjutit:

ersättningar för jord, exproprierad från länsmansboställen . 783: 50

ersättningar för indragna landsstatsboställen ........................... 3,558: 25

till tryckning och häftning af komiténs för verkställande af
undersökning rörande förvaltningen och hushållningen

vid Ultima landtbruksinstitut betänkande...................?52: 10

till komitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande,på

landet ........................................................._...........o......y 5,757. 01

för tryckning och häftning af Kommerskollegiets utlåtande

öfver förslag till ny grtifvestadga........... ......................... ^39: 50

Summa kronor 11,390: 36,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10. 49

har Kongl. Maj:t slutligen, med tillämpning af grundsatsen om anslags
bestämmande till jemnt täl af kronor, föreslagit Riksdagen, att till ersättande
af i fråga varande af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
anvisa ett extra anslag af 11,391 kronor.

Utskottet, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter, ej
funnit anledning till anmärkning, tillstyrker alltså,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna
förskott anvisa för år 1881 ett extra anslag af 11,391
kronor.

33:o. Med anledning af de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition
om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om
statens jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet
att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader afgifver Utskottet särskilda utlåtanden,
hvilket här endast skolat

anmälas.

Stockholm den 26 Februari 1880.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Ang. särskilda
utlåtanden.

M. till Rikd. Prat. 1880. 4 Sami, 1 Afä. 8 llaft.

50

Stats-Utskottets Utlutande N:o 10.

Reservationer:

Vid l:sta -punkten (angående Kommerskollegium):

af Herr L. Nordenfelt, hvilken ogillade sista delen af Utskottets
motivering;

af Herrar Liss Olof Larsson, Nils Pettersson, Sven Nilsson och
Ola Andersson i Burlöf, hvilka yrkade, att mom. a. utaf Utskottets hemställanden
måtte erhålla följande lydelse:

“att Riksdagen, med vidblifvande af sina under
flera föregående år gjorda uttalanden och utan att
godkänna de uti Statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b
sid. 1—3) uttryckta åsigter, må medgifva att de lönebelopp»
etc. (lika med Utskottets förslag).

Vid 4:de punkten (angående lönereglering för underståthållaren
och Ofverståthållareembetets kansli):

af Herrar C. Ekman, R. Montgomery-Cederhielm, L. Nordenfelt,
Grefve C. Beck-Friis, F. Hederstierna, Grefve S. Lagerberg och It. von
Krcemer.

Vid 6:te punkten mom. a. (angående lönereglering för landträntmästarne): af

Herrar L. Nordenfelt, Grefve C. Beck-Friis, F. Hederstierna,
Grefve S. Lagerberg och Friherre C. Hochschild;

af Herrar Liss Olof Larsson, Ola Bosson Olsson, Nils Pettersson
och Ola, Andersson i Burlöf, hvilka ansågo, att Utskottets motivering,
efter redogörelsen för Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Göteborgs
och Bohuslän yttrande (och således efter orden “vinnas en vida verksammare
kontroll än den nu anbefalda“), borde erhålla följande lydelse:

“Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet gifva vid handen
att genom vidtagande af anordningar i hufvudsakligen den rigtning,
som af berörde Kongl. Maj:ts Befallningshafvande blifvit antydd,
landtränterierna skulle kunna göras öfverflödiga, utan att derföre statsförvaltningen
behöfver ställas i beroende af eller samband med enskilda
kreditanstalter. Om nemligen uppbörden antingen omedelbart afkronofogdarne
och magistraterna insändes till Statskontoret, eller, derest icke
så med våra förhållanden låter sig göra, sedan densamma blifvit till
Kongl. Maj.fls Befallningshafvande inlevererad, af dessa myndigheter

Stats-Utskottets Utlåtande AT:o 10.

51

utan uppskof öfversändes till nämnda embetsverk, och lios Kongl. Majrts
Befallningshafvande blott qvarhölles det jemförelsevis mindre belopp,
som alltid måste vara erforderligt till bestridande af löpande mindre
utgifter, borde förvaringen och handhafvande! häraf väl kunna åt landshöfdingeembetets
förvaltning och kontroll öfverlåtas, möjligen i de
större länen med biträde af en tjensteman i lägre grad och med lägre
aflöning än de nu varande räntmästarne.

Vid större liqvider åter kunde medel för sådant ändamål från
Statskontoret remitteras, då numera sådant med lätthet kan verkställas,
enär alla länsresidensstäder äro med telegrafen förbundna ined hufvudstaden
och de flesta jemväl med jernvägar, hvarigenom både reqvisition
och remiss kan utan afsevärd tidsförlust verkställas. Genom eu
sådan åtgärd vinnes äfven den fördelen, att Riksbankens sedlar vinna
spridning i de olika landsorterna, och hvilket synes blifva så mycket
mer nödvändigt, sedan enskilda bankers femkronesedlar indragits och
de å tio kronors valör antagligen snart komma att indragas. Om derjemte
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande berättigades att, då så erfordrades,
utlemna anvisningar, stälda på Statskontoret, och hvilka anvisningar
antagligen skulle komma att jemväl inlösas af enskild bankinrättning,
der framställning i sådant syfte af anvisningsinnehafvaren
gjordes, utom det att Riksbanken och dess afdelningskontor alltid vore
att påräkna för en sådan inlösen, så bör utan olägenhet ränterierna
kunna undvaras.

Då genom nu antydda åtgärder dessutom skulle vinnas deri afsevärda
fördelen, att uppbördsmedlen från landsorterna, i stället för att
såsom nu långa tider till öfverflödiga belopp ligga fördelade i de särskilda
ränterikassorna, komme att utan dröjsmål inflyta till Statskontoret,
hvars ofta inträffande behof af kassaförstärkning på sådant sätt
blefve minskadt, har Utskottet, som derjemte icke kunnat förbise den
besparing i statsutgift, som i mån af nu varande landträntmästares afgång
och ersättande, der sådant finnes erforderligt, med tjenstemän i
lägre grad och med lägre aflöning skulle uppstå, ansett, att förevarande
fråga i ofvan antydda hänseenden bör tag-as i förnyad pröfning-, och
alltså icke kunnat tillstyrka Riksdagen att för närvarande medgifva
någon lönereglering för landträntmästarneV

Vid 6:te punkten mom. b. (angående lönereglering för härudsskrifvande)
:

af Herr Liss Olof Larsson;

af Herr Ola Andersson i Burlöf, med hvilken Herrar Carl Ivarssoni,
Ola Bosson Olsson, Nils Pettersson och Sven Nilsson instämt:

“Då häradsskrifvarnes löner härigenom regleras, har jag ej lika

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

med Utskottets pluralitet velat tillstyrka denna lönereglering umed Kongl.

Majd, förbehållen rätt att framdeles etc.--u (sid. 15) och detta desto

mindre som ett sådant vilkor eller medgifvande ej innehålles uti Riksdagens
beslut om regleringen af öfrige landsstatstjenstemäns löner eller
ej ens då begärts till den utsträckning, Utskottet nu tillstyrker.

Jemte det jag således i denna del ej kunnat godkänna Utskottets
motivering, föreslår jag att mom. b i 6:te punkten må erhålla följande
lydelse:

att Riksdagen, med godkännande af föreslagna
grunder och närmare bestämmelser för) lönereglering
för häradsskrifvare, dock utan något medgifvande om
annan rätt till reseersättning än som nu kan ega
rum, må besluta:

dels — — — (lika med Utskottet.)

af Herr Oloj Jonsson: »Ehuru det torde vara uppenbart, att en
omreglering af de till folkmängd och göromål så väsentligt olika fögderierna
hade bort föregå löneregleringen, har jag likväl, i betraktande
deraf, att kronofogdarne och länsmännen utan att en dylik föregående
reglering af tjenstgöringsområdena egt rum, erhållit ny lönestat, ansett
mig böra biträda Utskottets förslag till lönereglering för häradsskrifvarne,
men med följande förändring i 6:te punkten, första stycket af mom. b.
»att Riksdagen, under förutsättning att en omreglering af fögderierna
snart varder vidtagen i syfte att minska dess antal, med godkännande
af föreslagna grunder och närmare bestämmelser för löneregleringen
för häradsskrifvarne, dock utan något medgifvande om annan rätt till
reseersättning, än som nu kan ega rum, må besluta» — (sedan lika
med Utskottet). Af bilagda tabell, utvisande areal och folkmängd i medeltal
inom hvarje län för såväl fögderierna som länsmansdistrikten, torde
framgå, att en indragning af fögderitjenster bör kunna ega rum inom
10 å 12 län, synnerligast som endast i de fyra nordligaste länen
arealen kan utgöra något betydande hinder för en reglering efter folkmängden,
hviken torde vara mest bestämmande för göromålen inom
fögderiet; ty då en häradsskrifvare i Kristianstads län kan handlägga
göromålen inom sitt fögderi med 54,546 personer, så borde väl dylika
tjenstemän inom Upsala, Vestmanlands och Stockholms län mycket
väl kunna hinna med hvar sina två fögderier, om de sammanslogos till
ett o. s. v.

Att ett bestämdt uttalande af Riksdagen i detta!fall icke tillföljd
af de åtgärder, Kongl. Maj:t må hafva vidtagit för en blifvande om -

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 10.

53

reglering, kan anses obehöfligt, framgår tydligen af Civilministerns
anförande till statsrådsprotokollet den 9 Januari innevarande år bil.
N:o 5 b sid. 49, deri han omnämner, att 15 länsmanstjenster böra indragas,
men 28 nya deremot tillsättas, och då en länsmans göromål
i endast få fall borde föranleda en delning, men deremot i flera
fall en sammanslagning af tjenstgöringsområdena, så kan man deraf
sluta sig till, i hvilken rigtning regleringen af fögderierna är afsedd att
utföras. “

51

Stats-Utskottets Utlåtande JS,:o IQ,

Tabell,

utvisande fögderiens och länsmansdistriktens areal och folkmängd i medeltal
inom hvarje län i början af år 1878.

Länens namn.

Fögderiens

Länsmansdistriktens

antal.

areal i
qvadratmil.

folkmängd.

antal.

areal i
qvadratmil.

folkmängd.

Stockholms................................

6

11,26

22,102

19

3,56

6,980

Upsala.........................................

5

9,26

18,284

19

2,44

4,812

Södermanlands...........................

4

14,83

31,740

12

4,93

10,645!

Östergötlands ...........................

8

12,03

28,406

27

3,57

8,417!

Jönköpings.................................

6

16,80

29,082

23

4,38

7,586

Kronobergs................................

5

17,39

32,710

17

5,12

7,620

Kalmar ................................

7

14,30

31,137

27

3,71

8,072

Gotlands ...................................

2

13,54

24,060

10

2,71

4,812

Blekinge ...................................

2

13,or

54,169

9

2,91

12,038

Kristianstads ...........................

4

14,14

54,546

22

2,57

9,913

Malmöhus .................................

6

6,87

44,190

25

1,65

10,605

Hallands ...............................

4

10,67

30,073

11

3,88

10,936

Göteborgs och Bohus ............

5

8,73

34,082

21

2,08

8,115

Elfsborgs ................................

6

18,60

45,660

29

3,85

9,447

Skaraborgs ...............................

7

10,37

34,294!

26

1 2,79

9,233

Vermlands ................................

6

27,65

42,363

18

9,22

14,121

Örebro.....................

4

19,74

41,373

17

4,60

9,735

Vestmanlands ..........................

5

11,63

21,961

29

2,00

3,786

Kopparbergs..........................

7

36,73

25,867

36

7,18

5,030

Gefleborgs ......................

4

41,81

35,0671

31

5,40

4,525

Vesternorrlands ...................

4

53,87

36,267

29

7,43

5,002

Jemtlands...................

3

148,04

25,353

25

17,70

3,042

Vesterbottens......................

3

165,77

32,673!

25

19,89

3,921

Norrbottens.................................

4

229,66

20,169

17

54,04

4,804

Stats- Utskottets Utlåtande N.-o 10. ,*.j

V~id
byggnadsstyrelsen) :

af Herr L. Norden/elt, som yttrade: “Kongl. Maj:t har i likhet
med löneregleringskomitén fullkomligt ådagalagt, att Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader och dess biträden böra erhålla löneförhöjning
samt att väg- och vattenbyggnadsdistriktens antal bör
förökas.

Utskottets skal för afslag synas mig särdeles otillfredsställande.
Den äskade föreningen med Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
förutsätter såsom afgjordt, att sistnämnde styrelse skall fortfarande finnas,
men det är högst sannolikt, att statens jernvägsbyggnader så väl
som styrelsen deröfver år 1882 kommer att upphöra, och äfven om statens
jernvägsbyggnader skulle komma att fortsättas eller efter någon
tids förlopp åter upptagas, kan det uppdrag, som Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
derigenom må kunna erhålla, icke skäligen läggas till
grund för en ordinarie aflöningsstat, emedan statens jernvägsbyggnader
alltid måste blifva beroende af tillfälliga förhållanden. Det synes mig
mycket orättvist att nu vägra åtskillige tjenstemän, hvilka alltför länge
varit klent aflönade, nödig befunnen löneförhöjning derföre, att de möjligen
framdeles kunna erhålla ännu vidsträcktare uppdrag än hittills.
Det stora antal täflande ingeniörer, som nu finnes, gör det- vida svårare
än förr för distriktscheferna och deras biträden att genom enskilda
arbeten finna sin bergning, helst som deras göromål i tjensten efter
all anledning komma att väsentligen tillväxa.

Om man vill att de stora summor, som årligen användas för allmänna
arbeten, skola åstadkomma största möjliga gagn och att de förslag,
som i stor mängd framläggas, skola underkastas en verksam kontroll,
så bör man ej vägra det för ifrågavarande ändamål begärda anslaget.

På grund af dessa skäl borde jag yrka bifall till Kongl. Maj:ts
proposition, men då jag är fullt öfvertygad derom, att efter jern vägsbyggnadernas
inskränkning andra allmänna arbeten komma att företagas
i betydligt större utsträckning än hittills, och att de redan nu
ansträngande göromålen hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
dess biträden så väl derigenom som genom förändrad lagstiftning angående
vattenrätten komma att högst betydligt tillväxa samt att den
af Kongl. Maj:t begärda staten till följd deraf snart skall befinnas otillräcklig
och det dessutom torde vara lättare att vinna bifall till ett extra
anslag än till ett ordinarie, föranledes jag att nu endast yrka bifall
för år 1881 till den af Kongl. Maj:t begärda summan, 58,300 kronor,
med de af Utskottet i öfrigt föreslagna vilkor och bestämmelser;

af Herr Grefve C. Beck-Friis.

56

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

Vid 31:sta ''punkten (angående anslag till byggnader m. m. vid
statens jern vägstrafik):

af Herrar Liss Olof Larsson, Nils Pettersson, Ola Andersson i Burlöf
och Olof Jonsson.

Slutligen skulle här antecknas, att Herr Jan Andersson icke hos
Utskottet deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10,

Bil. Litt. A.

Förslag till stat för underståthållaren och ÖlVerståthållare embetets

kansli.

Lön.

Kronor.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Understftthållaren.............................

5,000

2,000

7,000

Sekreteraren ....................................

4,400

1,500

5,900;

1 Notarie............................................

1,500

1,000

2,500:

1 <l:o ..........................................

1,500

1,000

2.500

1 Vaktmästare ...................................

500

300

800

1 d:o ................................

Till Öfverståthållareem betets för fogande
för extra biträden och vikariatser-

500

300

800

sättning m. m.........................

— —

—

4,000

Summa kronor

S 23,500

/Efter fem år kan lönen hö
^ jas med 600 kronor.

\ Efter 10 år kan lönen hö
I jas med[500 kronor.

\Efter
j jas med 100 kronor.

Bill. till Riksd. Hrot. 1880. 4 Sami. 1 Afä. 8 Haft.

8

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1880 års

riksstat anslår:

F örslagsanslag:

Indelt. ranta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde

Oindelt

*panmål.

Penningar.

och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

6,500

36.000

17.000
76,700
76,400
58,900

—

—

—

—

— --

—

6,500

36.000

17.000
76,700
76,400
58,900

108,800

6,000

82,122

—

—

—

—

—

—

108,800

6,000

82,122

—

2,180,386

15

150,014

56

12,361

86

7,164

5

17,194

80

2,359,957

37

2,648,808l15

150,014 56

12,361

86

7,164

5

17,194

80j2,828,379|37

Civil -

Statsministern, lönelyllnad, förStatsråden
utan departement:

Departementschefen............

Departementets expedition......

Kommerskollegium ............

Statistiska tabellkommissionen:
Aliöningsmedel för Statistiska
Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhål„
arfvoden åt tillfälliga

ersättningar........

„ officiella statistiska
„ en statistisk tidskrift
„ utarbetande af en af Landtmäteristaten

............

Rikets ekonomiska karteverk,

Öfverståthållareembetet...... ...

Afgår till följd ’af ny löneståthållareembetets
kansli
Landsstaterna i länen (deraf

Anslaget penningar .........

Minskas med:

Värdet af boställsförmåutaf
den år 1878 reglandsstaten
innehafva
Omföring till rubriken:
ersättningar .........

[) Angående detta anslags belopp

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

59

IAtt. JB.

riksstatens Sjette hufvudtitel.

departementet.

slagsanslag, högst
3 å 12,000 kronor

Centralbyrån ............................. 28,400: —

lande.......................

1,500:

—

biträden samt till vikariats-

trycket .....................

12,000:

15,000:

—

lönings- och pensionsstatistik

1.000:

1,000:

— 30,500: —

reservationsanslag

stat för underståthållaren

och öfver-

82,122: —

6.900: —

95,000 kronor reservationsanslag):
............ 2,180,386: 15.

ner, som några
lerade delen af
32,748: 59.-

32: 28~___32,780: 87. 2,147,605: 28.

Transport 2,147,605: 28.

kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.

Förslag till blifvande riksstat:

IIndelning och dermed jemförlig!

Anvisning

kontant

i

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

j Ersättning

ir.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

1 ..

O.

6,500

36.000

17.000
76,700
76,400

—

—

—

6,500

36.000

17.000
76,700
76,400

1

58,900
108,800
*) 6,000

—

—

—

58,900
108,800
*) 6,000

1

|

75,222

1

;

75,222

_j

461,522)

_i

--i

-i

''

— _ |

- !

461,522)

-

60

Stats-Utskottets Utlåt mule N:o 10.

1880 års riksstat anslår

F örslag

s anslag:

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde

Oindelt

spån tn ål.

Summa.

Penningar.

och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Kronor. | ö.

Kronor, j ö.

Kronor. ö.

Kft. k:r

Kronor. j ö.

!

Kronor, j ö.

2,648,808 15

1

150,014 56

12,361|86

7,164; 5

17,19480

i

1

2,828,37937

Men ökas med:

Skilnaden mellan de nya
116 häradsskrifvare,

tillsammans .........

och deras gamla
måner tillhopa ...
samt förhöjning till när-

Tpt|2,648,808|15j 150,014jö6r12,361186| 7,164! 5| 17,194|80[2,828,379J37;

då summa anvisning i kon anslag)

utgör .........

Anslagen pränta ............

tionde...........

Minskas:

dels med räntorna af sådana
boställen, som
blifvit eller blifva underkastade
förnyad
uppskattning till följd
af lönereglering och
hvilka räntor Statskontoret
under inkomsttiteln
“ränta" i
rundt tal beräknadt till
och dels med besparingar,
som uppkomma
till följd af nådiga
föreskriften derom att
alla indelningsersättningar
för reglerade
landshöfdingslöner
skola med 1879 års ingång
beräknas efter
1869 års medelpris,
här utförda till

Återstoden fördelas så Friheter

.................

Ersättningar..............

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 10.

61

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor. ö.

Kronor. ö.

Kronor. ! ö.

Kronor. ö.

Transport 2,147,605: 28.

lönerna för
utgörande

............ 352,175: —

löneför .

........... 209,586: — 142,589: —

mast högre krontal...... — 72,

tant (deraf 95,000 kronor reservations 150,

014: 56.

12,361: 86. 162,376: 42.

2,290,195:

20,000: —-

8,361: 90. 28,361: 90. 134,014: 52.

................ 125,514: 52.

lunda:

3,500:

461,522

Transport 125,514: 52. 2,298,695: — j 461,5221—I —

461,522

|—| 46i,522j—|

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

62

1880 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

.

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

Penningar.

och ersättning
för indragna
räntor.

och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa. !

Tpt

Kronor.

2,648,808

15

7,500j—

170,000

1,039

Tpt |2,827,347

13

Kronor.

150,014

ö. | Kronor.

56! 12,361

17,423

71

86

Kft.

7,164

k:r Kronor.

17,194

8161

38

28| 167,438|27] 12,370|47| 7,202

80

Kronor.

2,828,379

91

44:

6 i 17.286

7.500

170,000

18,562

37

hvartill kommer:
Anslaget oindelt spanmål,
vis 2:40 pr kubikfoten
Från penningeanslaget
„ särskilda förslags nen

omförde .........

Brist i sistnämnda anhufvudbok
649: 91.),

Särskilda"! förslagsanslag för
Landshöfdingens i Kopparaf
arrendet för lägenheten
Landshöfdingens i Vesternorraf
lösen för åtskilliga i
Beloppen omföras till annen“
under rubrik: “er—
| Ålderstillägg, förslagsanslag .
Tillkommer: Förhöjning till
embetets kansli och härads89''Gästgifvares
friheter:

Anslaget penningar ........

Minskas genom omföring

“ersättningar"..........

Återstoden ökas till närtal
med.................

Anslagen: ränta ...........

tionde ............

Ökas med brist (enligt 1877
bok 906: 50), här utförd
och summan

Friheter ..................

Ersättningar...............

hvartill kommer:
Anslaget omdelt spanmål,
2,40 kubikfoten ......

2413,024,442126

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

63

Transport 125,514: 52.

7,164,5 kubikfot å förslags.
.......................... 17,194: 80.

omförde..................... 32: 28.

anslag för landsstaterna i lä .

............................ 7,500:

slag (enligt 1877 års riks här

utförd med ........... 658: 40:

landsstaterna i länen:

bergs län lön: till ersättande

Hushagen jemte forsellön ... 2,500: —

lands län lön: till bestridande

lönen ingående räntepersedlar 5,000: —

slaget: “landsstaterna i lä -

sättningar“ med tillsammans . .

följd af lönereglering för öfverståtbållareskrifvarne
.............................

.................. 1,039: 13.

till rubriken:

................. — 09. 1,039: 04.

mast högre kron .

......................... • 96.

...... 17,423: 71.

8= 61. 17,432: 32.
års rikshufvud med.

........... 903: 51. 18,335: 83.

fördelas sålunda:

............................ 11,700: 83.

38,1 kubikfot å förslagsvis

91: 44.

Transport 11,792: 27.

2,298,695:

Förslag till blifvande riksstat:

i Indelning och dermed jemförlig
Anvisning i | “visning, på förslag.
kontant. i_____

Summa.

Friheter. ; Ersättningar.

Kronor.

461,522

7,500:

170,000:

32,500:

202,500)—

1,040:

6,635:

12,954,217

Kronor, j ö. I Kronor.

150,900: - 2,290,195 — 8,500

ö. Kronor.

I

461,522

150,900!—12,449,595

202,500

8,5001-1 150,900

—13,113,6171

(54

StaU-TJtskottcts Utlåtande N:o 10.

1880 års riksstat anslår:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Förslagsanslag:

Oindelt spanmål.

Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.

Mått.

Värde för!
slagsvis å 2
: kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

j Kronor.

Tpt :2,827,347

28

300,000;

150:

Kronor. | ö. !

167,438 27i

Kronor, j ö.

12,37047

Kft.

!k:rl Kronor, i ö.

7.202 6! 17,286*24

184|69

Sgr

3,127,497

37 17

Kronor, j ö.

3,024,442i26

300,000] —
37li86

Från penningeanslaget
Ersättning, jemlikt Kong!
gifveriet i Falkenberg,
markegång till.........

Bidrag till skjutsentreprenader,

Afgår......................

Färjor och färjekarlar:

Anslaget penningar oförän Anslagen:

ränta ...........

tionde ............

Ökas med brist (enligt 1877
16: 94), här utförd med
och summan

Friheter ..................

Ersättningar..............

281 167,622)96] 12,407]64| 7,202

63.000

12.000

172,900

47,850

44,950

17,286|24|3,324,814]12|

— 63,000

— I 12,000:

—! 172,900^

— 47,850''-

44,950

Jordbruket, handeln

Reserv ations Skiften

och afvittringar.........

Vägar och kommunikationer
Undervisningsanstalter för jordLandtbruksingeniörer
och deras
Afgår odisponeradt belopp ...

I Tillkommer: löner för 2:ne

kronor .................

aflöning för 3:ne

kronor.....................

- Befrämjande i allmänhet afjordTillkommer:
Ålderstillägg för
för undervisaren i får -

Tpt|3,468,197|28j 167,622196! 12.407 64 7,202| 6| 17,286|24!3,665,514|12

Stais-lJtskottets Utlåtande N:o 10.

65

Förslag till blifvande riksstat:

Transport 11,792: 27.

omförde.................... — 09.

brefvet 31/J0 1871, till gäst-uppgående enligt 1877 års

.............................. 107: 64: 11,900: —

Anvisning i
kontant.

Indelning och dermed jemförlig
ränta, på förslag.

1

|

1 Summa.

Friheter.

Ersättning

ar.

Kronor.

2,954,217

1,040

250,000

150

ö.

i Kronor.

8,500

6,635

25

ö.

Kronor.

150,900

11,900

210

ö.

_

Kronor.

3,113,617

19,575

250,000

385

Ö.

1

förslagsanslag.......................... 800,000: —

......................................... 50,000: —

dradt.................................. 150: —

......... 184: 69.

........ 37: 17. 221: 86.

års rikshufvudbok

.................. • 13: 14. 285: -

fördelas sålunda:

......................................... 25: -

......................................... 210: —

Säger

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

och liäringarap.

anslag.

63,000

—

_ _

_

__

63,000

t

12,000

- -

—

_ _

_

12,000

__

bruk oeli landtmannanäringar..........................

172,900

—

-- -

_

_ _

_;

172,900

biträden........................ 47,850: —

................................ 2,350: — 45,500: —

landtbruksingeniörer å 2,000

................................. 4,000: —

landtbruksstipendiater å 1,000

................................. 3,000: - 7,000: -

52,500

—

_. _

_

__

_

52,500;

bruk och landtmannanäringar............... 44,950: —

landtbruksakademiens agrikulturkemist och

skötseln och ullkulturen, å 500 kronor...... 1,000: —

45,950^

—

45,950,

—

Transport |

3,551,757)

—

15,160|

—

163,010|

3,729,927

Bih. till Riksd. Prot. 1880. 4 Samt. 1 Afd. 8 Raft.

c

66

Stat,?,-Utskottets Utlåtande N,-o 10.

1880 års riksstat anslår:

Förslagsan slag:

Penningar.

Indelt vänta
och ersättning
för indragna
räntor.

Tpt

Kronor.

3.468,197

48,500

93,550

18,600] —

Indelt tionde
och ersättning
för
indragna
tiondeanslag.

Kronor.

Kronor. < >.

28 167,62296] 12,407164

38,000]—i
21,500—!
8.700 40:

61 98

Sgr] 569,550

40;

50,000

3,524

61

41

98

Oindelt spanmal

Mätt.

Värde förslagsvis
ä 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

Kft. K:r|

7,20-21 6

330, 7

Kronor. I ö,

Kronor.

17,286 2413,665,51412
48,500

793

68

51 4

12 96

336, 1!

1,165; 5

2.797

Tpt 3.750,572 09 167.681 94 12.407 64 8,704121

20,890

Länsveterinärer ...............

94T>43 68;llästafVelns förbättrande (deraf
tionsanslag)

Anslaget penningar uppföras
hästar 35,000 kronor reAnslaget
oindelt spanmål 330,7
vakansspanmål för hingstborgs
län, ökas med 94,5 kuhanda
ändamål årligen frigrenadier-regementet
inom
425,2 kubikfot utgjorde enHärtill
komma räntor af i
som disponeras till Ottenanstag
icke finnes i riksSumman
utföres i rundt tal
Befrämjande i allmänhet af slöj _____

Befrämjande i allmänhet af lian 8J75|34jBefrämjandei

allmänhetaf bergs Anslaget

penningar .........

Minskas genom omföring

Anslaget ränta..............

Ökas med ...............

och omföres till anslaget:

“ Friheter “............

Anslaget oindelt spanmål 5*4

öre kftn.,...............

(»kas genom omföring från
och upptages här under rubrik
Fiskerinäringens understöd .

38,000

21,500

— ; -] 18,600] —
806[64] 570,419102

20

50,000 —
6,321:61

08 3.951.554 75

Diverse

Utflyttningshjelp efter skiften,
Ersättning till Sala bergslag för
ling, upptages under benäm -

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

67

Förslag till

blifvande riksstat:

Anvisning

Kontant.

i

Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.

Friheter. i Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Transport

3,551,657

48,500

—

15,160

163,010

—

3,729,927

....

till prisbelöningar för hästar 35,000 kronor reserva-

såsom anvisning i kontant (deraf till prisbelöningar för

servationsanslag) ........................... 93,550: —

kubikfot utgörande frinjuten häst-hållning inomElfsborgs och Skara-bikfot. som utöfver anslaget lorena-njutits af 2:ne rusthåll vid 2:a lif-Östergötlands län. Värdetå dessa

ligt 1877 års rikshufvudbok...... 1,105: 66.

Ölands Södra Mot belägna hemman,
by stuteri och för hvilka räntor
staten beräknadt.................. 1,201: 54.

48,500

under rubrik: “Friheter“ med............... 2,300: —

93,550

—

2,300

—

----

—

95,850

—

derna.................................................

38,000

—

- —

—

38,000

—1

del och sjöfart ......................................

bruket

............................... 8,700: 40.

till rubriken: “Ersättningar“ med--40. 8,7(10:__

................... 61: 98.

..................... — 02.

“Sala bergslag11 under rubrik:

............................. 62: -

kffc., å förslagsvis 2 kronor 40

.................. 12: 96.

penningeanslaget med — 40. ig: 35.

21,500

21,500

“Ersättningar“ till rundt belopp af ........ 15: —

8,700

—

- -

—

15

—

8,715

—

18,600

—

—--

— - -

—

18,600

—|

Säger

575,200

—

2,300

_

15

577,515

|

anslag.

förslagsanslag.........................................

förlust genom vissa räntors indragning eller förvänd-,
ningen:

50,000

—

- -

—

- --

50,000

|

Transport

3,830,607

....

17,460

—

163,025

4,011,092

i

68

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.

1880 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

Penningar.

Iudelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde!
och ersätt- |
ning för j
indragna 1
tiondeanslag, j

Oindelt spanmål.

Mått.

Tpt

Kronor. ö. I

3,750,572 09)

Kronor.

167,684

°. |

94;

4,500|
2,700 36

Kronor.

12,407

Kft.

8,704

K:r

2

2,946 27

7 i

30,000j -

15,850 —!
26,500 —
43,000;—
88,63487,

623

Värde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

Kronor. ö. Kronor.

20,890 08)3,951,554

1,49592

15,000)—I —

Sgr | 279.709)64! 2,946)27)

S:a 3,976,757)32]

170,631)211

12,407

1,788)

4,293)12

75]

Sala bergslag:

! Friheter, omföring från an bruket“

..................

Ersättningar:

Anslaget penningar........

clio oindelt spannmål,

• 40 öre kftn.,.........

summan utföres i rundt
4,500;—jOdlingshjelp för krononybyg7,
142155 Jordförluster genom kanal- och

Anslaget penningar .........

Minskas genom omföring

j Anslaget ränta............

Ökas med brist, enligt 1877
194 kronor 55 öre, här
samt tillkommer indelt
för indragna tiondeanlän,
för hvilken utgift
fördt, men har utgjort

hufvudbok ............

hvilket belopp fördelas

Friheter ..................

Ersättningar...............

hvartill kommer:
Anslaget oindelt spankronor
40 öre kubikErsättning
till lägenhegötlands
län, värdet
slagsvis 2 kronor 40
Omföring från penningeTill
förekommande och häm förslag

sanslag...............

15 850 —)KarantänsinrättningenpåKänsö,
26,500 — Aflösning af Scheldetullen, för43,
000 —— Rese- och traktamentspenningar
88,634; 87 Skrifmaterialier och expenser,

J Tillkommer: Förhöjning.....

15 000;____Extra utgifter, reservationsan 286-949

03

!

30,000

64] 9,327| 5| 22,386)— )4,182,182)17)

Stats-UsJcottets Utlåtande N:0 10.

69

Förslag till blifvande riksstat:

! Indelning ock dermed jemförlig!

Anvisning i
kontant.

anvisning.

på förslag. 1

Summa.

| Friheter.

Ersättningar.

slaget: "Befrämjande i allmänhet af bergs.
................................ 3,524: 41.

2,797: 20.

Transport
62: —

6,320: —

Kronor.

;3,830,607

1,165,5 kft. å förslagsvis 2 kronor

tal med .....................

gare, förslagsanslag.............................

väganläggningar, förslagsanslag

............................... 2,700: 36.

till rubriken: “Ersättningar" med — 36. 2,700:

..................... 2,946: 27.

års rikshufvudbok

utförd till............ 203: 54.

tionde och ersättning
slag inom Skaraborgs
anslag icke finnes uppenligt
1877 års riks .

................... 2,889: 91. 6,039: 72.

sålunda:

........................................ 1,560:

.............................. 4,479: 72.

mål 623,* kubikfot å förslagsvis 2

foten,.......................... 1,495: 92.

ten Strömsnäs vid Motala i Österför
10 kubikfot spanmål, å föröre
kubifoten .................. 24: —

anslaget ........................— 36. 6,000: —

mande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren.

förslagsanslag, högst ...............................

slagsanslag............................................

förslagsanslag.........................................

ved m. m., förslagsanslag.................. 88,634: 87.

...................................... 29.123: 13.

slag .................................

4,500

ö. Kronor.

— 14.460

2,700;

30.000-

15,850:

26,500

43,000,

117,7581-

15,000!

62

ö. | Kronor.

—i 163,025

1,560

6,320

Kronor.

4,011,092

6,000

6,382

4,500

10,260

— 30,000

- 15,850

—, 26,500

— 43,000

— 117,758

— 15,000

Sgr

305,308|—|

1,622—]

12,320 —

319,250

—

Summa

4,085,915 —j

19,082,—j

175,345 —

4,280,342

—

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette Hufviultitel.

Kronor. ö.

Tillfällig löneförbättring för:

Kommerskollegium med bergsstaten..............................

Justeringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personal ..........

Rikets ekonomiska karteverk:

För de ekonomiskt-geogratiska kartearbetena i Norrbottens
län .................................................... ■■■■

„. de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket

ÖfverståthåUareembetet:

Till fortsatt utgifvande af “ polisunderrättelser “ .........

Bidrag till aflöningen åt exekutionsbetjeningen............ 12,200:

Landsstaterna i länen:

Till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka på landet.........

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena ...................

31,000:

45,000:

10,000:

11,100—;
9,300 —

*76,000

22,200

40,000

200,000

5,000:

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna

landtbruksmöten........................................................

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för
husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdspro dukter,

sädesslag och andra jordbruksalster............

Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid landtbruksakademiens försöksanstalt
anstäld botanist............................................

Bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnes behof ..............................

För fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor........................ *83,000:

10,000:

1,000:

12,000:

Hästafvelns förbättrande :

Till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig betjening samt till
förbättrande af betjenirtgeus vid alla tre stuterierna lönevilkor

Transport

111,000

5,937;—

475,5971

* Angående dessa anslagsbelopp kommer Utskottet att afgifva särskildt yttrande.

Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 10.

71

Kronor. ö.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

För anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev ................................................................

Till befrämjande af husslöjder ....................................

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås.........

Hyres- och inköpsbidrag åt svenska slöjdföreningens
museum ......................................... .....................

Transport

475,597

—

3,000: —
10,000: —
3,800: —

4,000: -

20,800

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor
för bergsarbetare .............................................................................

14,000

Diverse anslag:

Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden ..............................

Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
„ stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbygg nadscorpsen

för utrikes resor ..........................

„ ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel.
.................................................................

43,870: —
45,000: —

3,000: —

11,391: —

103,261 —

Summa

613,6581 —

Anslag, af Kong! Maj:t föreslagna att utgå, från
Riksgäldskontoret.

Statens jernväg strå filt:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar...........................

För anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan
norr om Storvik ........................................................

300,000: —
1,400,000: —

1,700,000

Rättelse

vid Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10, sid, 51 och 52.

Då genom förändrad ombrytning vid utlåtandets tryckning en i
Herr (Jla Anderssons m. fhs reservation vid 6:te punkten mom. b (angående
lönereglering för häradsskrifvarne) förekommande hänvisning blifyit ori°-ti<?
intages här ånyo denna reservation: ö

»Da haradsskrifvarnes löner härigenom regleras, har iag ei lika
med Utskottets pluralitet velat tillstyrka denna lönereglering med Konql.
Maj:t förbehållen rätt att framdeles, i sammanhang med den slutliqa pröfmngen
af f ragan om öfrige fögderitjenstemäns rätt till ersättninq för resor
1 tjensteärenden, besluta om och i hvad mån sådan rättighet jemväl må
haradssknfvarne förunnas, och detta desto mindre, som ett sådant vilkor
eller medgifvande ej innehålles uti Riksdagens beslut om regleringen
åt ofrige. landsstatstjenstemäns löner, eller ej ens då begärts till den
utsträckning Utskottet nu tillstyrker.

Jemte
motivering,
lydelse:

det jag. således i denna del ej kunnat godkänna Utskottets
töreslar jag, att mom. b i 6:te punkten må erhålla följande

att Riksdagen, med godkännande af föreslagna grunder
och närmare bestämmelser för lönereglering för
häradsskrifvare, dock utan något medgifvande om annan
ratt till reseersättning än som nu kan ega rum, må
besluta:

dels — — — — — (lika me(j Utskottet.)

B-ih. till Rilcsd. Prot. 1880. 4 Sarnl. 1 Afd.