Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

1

TV: o 13.

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 Maj 1880, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af Herr Westins
motion om införande af ett ständigt Utskott i stället för
de nuvarande tillfälliga.

Ofvan berörda, inom Andra Kammaren väckta och till Utskottet remitterade
motion (N:o 156) synes närmast vara föranledd af den meningsskiljaktighet,
som vid åtskilliga riksdagar uppstått derom, huruvida
motioner, som innehållit skrifvelseförslag, bort till ständigt eller tillfälligt
Utskott öfverlemnas. Benägenheten att hänvisa dylika motioner
till ständigt Utskott anser motionären förnämligast bero på föreställningen,
att en grundlig utredning af saken i allmänhet snarare är
att förvänta af ett ständigt än af ett tillfälligt Utskott — en föreställning,
som, enligt motionärens förmenande, ej saknar skäl, enär de ständiga
Utskottens sammansättning erbjuder lättare tillfälle till en sammanjemkning
af meningarne och derigenom gör utsigten till vinnande af ett
praktiskt resultat större, hvartill kommer fördelen för de ständiga Utskotten
att till sitt biträde ega en sekreterare. I betraktande häraf och
då ett ständigt Utskott, om det erhåller tillräckligt antal ledamöter och
arbetet inom detsamma lämpligt anordnas, synes böra kunna åstadkomma
lika stor arbetsprodukt som de tillfälliga Utskotten, föreslår motionären,

att i stället för de hittills varande tillfälliga Utskotten ett ständigt
Ekonomi-Utskott, bestående af tjugufyra ledamöter, måtte vid Riksdags
början tillsättas för behandling af de ärenden, som nu tillhöra de tillfälliga
Utskotten; samt

att 53 § Regeringsformen och 37:de och dermed sammanhängande paragrafer
Riksdagsordningen måtte erhålla en sådan lydelse, som nu föreslagna
förändring påkallar.

Bill. till 11Usel. Prot. 1880. 3 Sami. 10 Höft.

1

o

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

De åligganden, som under Frihetstiden tillkommo Allmänna Besvärsmed
flere deputationer, öfverflyttades genom 1810 års Riksdagsordning
till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, hvilket, enligt 53 § Regeringsformen,
egentligen hade att, i anledning af i stånden väckta frågor,
anmärka brister i de allmänna hushållningsanstalterna och förändringar
deruti föreslå. Dess verksamhet kom emellertid att i allmänhet omfatta
sådana ärenden, som icke bestämdt hörde under annat Utskotts behandling,
ehuru någon ovilkorlig bestämmelse härom icke förefans i grundlagen.
Enligt 56 § i Riksdagsordningen fingo nemligen »allmänna frågor»,
som uti Riksens Ständers plena väcktes, ej. till omedelbart afgörande
der upptagas, utan skulle de öfverlemnas till behörigt Utskott, som egde
att dem utreda och deröfver sig yttra; men förekomino ärenden af den
beskaffenhet, att de icke bestämdt tillhörde något visst Utskott, egde
Ständerna antingen, enligt 36 § 3 mom. Riksdagsordningen, att för deras
behandling tillsätta flera Utskott, eller ock att, jemlikt 34 § 2 mom. i
samma lag, anlita vare sig Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
eller något af de öfriga, förut tillsatta Utskotten. Utom de gemensamma
Utskotten egde hvarje stånd för sig att utse ett Utskott till upptagande
af ståndets »enskilda besvär och angelägenheter».

En af de mera anmärkningsvärda detaljförändringar, som, i sammanhang
med representationsförändringen, vidtogos i afseende å formerna för
riksdagsarbetet, var afskaffandet af Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet.
Det hufvudsakliga skälet härtill var, såsom i motiven till
1866 års Riksdagsordning angifves, olämpligheten af ett ©vilkorligt stadgande
om uppdrag åt samma personer att utreda alla de olikartade
frågor, som tillhörde detta Utskotts handläggning. I stället upptogs en
inom de flesta utländska representantförsamlingar med fördel använd
institution — som hos oss fick namn af Tillfälliga Utskott. I sammanhang
härmed stadgades äfven, att motion, som tillhörde dylikt Utskotts
upptagande, finge när som helst under Riksdagens sammanvaro väckas,
men kunde, utan remiss till Utskott, genast afgöras af den Kammare,
inom hvilken densamma blifvit väckt.

Den nya institutionen synes emellertid ej rätt hafva velat slå rot i
våra förhållanden. En af de hufvudsakligaste fördelar, man med tillfälliga
Utskott hoppades vinna, torde hafva varit möjligheten att för
utredning af hvarje särskild fråga kunna påräkna specielt sakkunniga
personers medverkan. För sådant ändamål afsåg lagstiftaren att ett tillfälligt
Utskott skulle för hvarje särskild fråga eller åtminstone hvarje
grupp af sammanhörande frågor tillsättas — ordalagen i 37 § 3 mom.
Riksdagsordningen angifva otvetydigt att meningen varit sådan. Praxis

Konstitutions-Ut.skottets Utlåtande N:o 13.

3

liar emellertid icke utvecklat denna tanke; redan den stora mängd motioner,
som hos oss gemenligen plägar vid hvarje riksdag väckas, har gjort ett förfaringssätt,
sådant lagstiftaren synes hafva tänkt sig det, så godt som omöjligt.
Följden häraf har blifvit, att ej sällan tillfälliga Utskott genom det
betydliga antal olikartade ärenden, som kommit under deras behandling,
erhållit karakteren af fasta eller ständiga Utskott. Men under sådana
förhållanden synes ett ständigt Utskott med afseende å så väl sin sammansättning
som sitt arbetssätt ega obestridliga fördelar framför de tillfälliga.
I ett Utskott, som är sammansatt af ledamöter från begge Kamrarne,
kunna, såsom motionären anmärker, de olika meningarne lättare
sammanjemkas och frågorna snarare bringas till lösning än i Utskott,
som väljes af blott den ena Kammaren. Jemväl med hänsyn till det
ringare antal ledamöter, hvaraf de tillfälliga Utskotten bestå, synas de
erbjuda mindre säkerhet för frågornas noggranna skärskådande från
olika synpunkter. Äfven den af motionären påpekade omständigheten,
att de ständiga Utskotten ega till sitt förfogande ett särskilt kansli,
torde i sin män främja fortgången af utskottsarbetet.

Emot återinförande af ett ständigt Utskott i stället för de tillfälliga
talar visserligen fortfarande hvad som, på sätt ofvan anmärkts, utgjorde
den förnämsta anledningen till afskaffandet af det forna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet, nemligen svårigheten för ett enda Utskott att behandla
alla de olikartade frågor, som skulle komma att dit hänvisas.
Häremot kan dock erinras, att denna olägenhet knappast kan sägas vara
genom det nuvarande förfaringssättet i någon betydligare grad häfd, då
gemenligen ett ringa fåtal tillfälliga Utskott vid början af Riksdagen
tillsättas och dessa få till sig hänvisade de till ständigt Utskott icke
hörande frågor, som väckts eller under fortgången af Riksdagens sammanvaro
kunna väckas. Om, såsom motionären påpekar, i det ständiga
Utskott, som skulle ersätta de tillfälliga, insättes ett tillräckligt antal
ledamöter, hvilka eg a att ordna sig på särskilda afdelningar, till underlättande
af arbetet, synes man icke böra befara, att detta skall blifva
för Utskottet öfverväldigande. Till förebyggande häraf torde äfven
motionstiden för hithörande frågor lämpligen kunna och böra inskränkas
till likhet med hvad för väckande af andra motioner, som ej röra grundlagsfrågor,
är föreskrifvet.

Då således motionärens förslag icke synes böra gifva anledning till
några betänkligheter af vigt, men deremot medför ej oväsentliga fördelar,
hvaribland, utom de ofvan anförda, bör räknas förenklingen i
formen för frågornas afgörande inom Kamrarne, anser Utskottet sig ega
skäl understödja detsamma, och detta så mycket hellre, som förslaget

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

innebär, ej införande af någon ny form för riksdagsarbetet, utan allenast
ett återupptagande af en gammal och länge pröfvad institution. I öfverensstämmelse
med denna sin uppfattning har Utskottet utarbetat ett
förslag till förändrad lydelse af de grundlagsparagrafer, som innehålla
bestämmelser uti förevarande ämne.

Dervid har Utskottet först haft att öfverväga, hvilken benämning
bordé för det återupptagna Utskottet väljas; och har denna ansetts
lämpligen böra, såsom äfven motionären föreslagit, blifva EkonomiUtskott.
För denna benämning tala — utom svårigheten att finna en
annan, mera passande — dels fördelen af att undvika införandet af ett
i vår riksdagshistoria hittills okändt namn, och dels den omständigheten,
att Utskottets hufvudsakliga verksamhet skulle komma att omfatta
frågor inom området för den lagstiftning, som enligt vedertaget
bruk kallas den ekonomiska. I sammanhang härmed bör anmärkas, att
enligt nedan framlagda förslag de Utskott, som skola behandla hvardera
Kammarens enskilda angelägenheter, ansetts böra kallas: tillfälliga. Visserligen
skulle benämningen »enskilda» kunna synas vara närmare till
hands liggande och mera egentlig. Men om den valdes, så borde följdrigtigt
de ständiga Utskotten kallas till exempel »gemensamma», och derigenom
skulle framkallas nödvändigheten att vidtaga ändring af en
mängd grundlagsstadganden, hvilka nu kunnat bibehållas oförändrade.
Helt och hållet oegentlig kan i allt fall den föreslagna benämningen
ingalunda sägas vara, då ju ifrågavarande Utskott hafva karakteren af
tillfällighet.

Då de ämnen, som tillhöra Ekonomi-Utskottets upptagande, äro för
talrika och olikartade, att lämpligen kunna i eu lagtext fullständigt uppräknas,
har det varit nödvändigt att bestämma området för ETtskottets
verksamhet negativt, d. v. s. endast såsom begränsadt af de öfriga Utskottens
i grundlagen redan utstakade verksamhet. I en ny, under N:o
43 i Riksdagsordningen införd paragraf, som närmare angifver området
för Utskottets verksamhet, har det dock synts lämpligt att särskildt omnämna
de lagstiftningsärenden, som företrädesvis skulle komma att utgöra
föremål för Ekonomi-Utskottets behandling; och hafva dervid ordalagen
i 89 § Regeringsformen blifvit följda.

För undvikande af den rubbning i paragrafföljden, som införandet
af en ny paragraf efter den 42:dra i Riksdagsordningen skulle föranleda,
har nuvarande § 43 insatts såsom ett särskildt femte moment i § 37.
Detta har Utskottet förestält sig så mycket hellre kunna ega rum, som
§ 43 till sitt innehåll snarast hör samman med § 37, hvilken innefattar
allmänna bestämmelser om Utskotten och deras bildande.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

Genom uteslutande af andra punkten i § 56 Riksdagsordningen kommer
den Kamrarne medgifna rätt att utan remiss afgöra sådana frågor,
Indika tillhöra de nuvarande tillfälliga Utskottens handläggning, att upphöra.
Denna förändring synes dock desto mindre böra väcka någon betänklighet,
som Kamrarne endast i sällsynta fall begagnat ifrågavarande
rättighet.

Då enligt nedanstående förslag tillfälligt Utskott hädanefter skulle
tillsättas allenast för beredning af Kammares enskilda angelägenheter,
hvilka tydligen kunna blifva föremål för öfverläggning och beslut allenast
inom den Kammare, som de röra, har andra stycket i § 59 Riksdagsordningen
ansetts kunna såsom helt och hållet öfverflödigt utgå.

I 62 § och andra stycket af 63 § Riksdagsordningen hafva bestämningarne
»ständigt eller i dess ställe särskildt tillsatt» (nemligen Utskott)
bort utgå, såsom obehöflig^, då, på sätt ofvan anmärkts, fråga, som af
tillfälligt Utskott handlagts, ej kan blifva föremål för begge Kamrarnes
beslut. Att 3:dje stycket af 63 § Riksdagsordningen, som innehåller föreskrifter
om sättet för afgörande af fråga, som behandlats af tillfälligt
Utskott, uteslutits, torde ej behöfva särskildt motiveras.

På grund af hvad nu blifvit anfördt får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen, med bifall till syftet åt Herr Westins
ifrågavarande motion, ville antaga att hvila till
grundlagsenlig behandling följande förändrade lydelse
af nedannämnda grundlagsstadganden:

Regeringsform eu.

§ 53.

Nuvarande lydelse:

Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa Utskott:
ett Konstitutions-Utskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarne och yttranden
deröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Statsrådet
förda protokoll; ett Stats -

Föreslagen lydelse:

Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa Utskott:
ett Konstitutions-Utskott, att
väcka och upptaga frågor rörande
förändringar i grundlagarne och yttranden
deröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Statsrådet
förda protokoll; ett Stats -

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Utskott, att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och
riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning
och behof; ett Bevillningsutskott,
att behandla bevillningsfrågor;
ett Banko-Utskott, att öfverse
Bankens styrelse och tillstånd
samt föreskrifter om bankoförvaltningen
gifva; samt ett Lag-Utskott,
att utarbeta de från Kamrarne remitterade
förslag till civil-, kriminal-0och
kyrkolagarnes förbättring.

A urtima Riksdag —--- —

Utskott, att utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och
riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning
och behof; ett Bevillningsutskott,
att behandla bevillningsfrågor;
ett Banko-Utskott, att öfverse
Bankens styrelse och tillstånd
samt föreskrifter om bankoförvaltningen
gifva; ett Lag-Utskott, att
utarbeta de från Kamrarne remitterade
förslag till civil-, kriminaloch
kyrkolagarnes förbättring; samt
ett Ekonomi-Utskott, att upptaga sädana
frågor, som icke tillhöra annat
ständigt, ej heller tillfälligt Utskotts
handläggning.

Ä urtima Riksdag — — — —
— — — — — — — — ärenden.

Anm. 1 händelse det från innevarande
Riksdag förut hvilande förslag
till ändring af denna § antages,
bör vid den slutliga redaktionen
iakttagas, att efter orden »civil-,
kriminal-» inskjutes »kommunal».

Riksdagsordningen.

§ 37.

Nuvarande lydelse:

1. A hvarje lagtima Riksdag skola,
inom åtta dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Stats-Utskott, ett Bevillnings-Utskott,
ett Banko-Utskott,
samt ett Lag-Utskott. Dessa Riksdagens
ständiga Utskott skola bestå:
Konstitutions-Utskottet af tjugo,

Föreslagen lydelse:

o

1. A hvarje lagtima Riksdag skola,
inom åtta dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Stats-Utskott, ett Bevillnings-Utskott,
ett Banko-Utskott,
ett Lag-Utskott, samt ett EkonomiUtskott.
Dessa Riksdagens ständiga
Utskott skola bestå: Konstitutions -

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

7

Stats-Utskottet af tjugofyra, Bevillnings-Utskottet
af tjugo, BankoUtskottet
af sexton och Lag-Utskottet
af sexton ledamöter, hvilka
hvardera Kammaren till halfva antalet
inom sig väljer antingen omedelbart
eller, om Kammaren så beslutar,
genom elektorer; ankommande
på Kamrarnes sammanstämmande
beslut att, när sådant finnes
vara af nöden, tillsätta särskildt
Utskott för upptagande af fråga,
som tillhör ständigt Utskotts behandling,
så ock att, derest Utskott
anmäler behof af förstärkning i
ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren — —

3. Derest i någondera Kammaren
fråga räckes, som icke tillhor
förenämnda Utskotts behandling, men
är af beskaffenhet att Utskotts yttrande
deröfver erfordras, skall för
frågans beredande ett tillfälligt ''Utskott,
bestående af så många ledamöter,
som Kammaren nödigt aktar,
mom Kammaren tillsättas.

4. A urtima — — — — —

--— —----- — ärenden.

Utskottet af tjugo, Stats-Utskottet
af tjugofyra, Bevillnings-Utskottet
af tjugo, Banko-Utskottet af sexton,
Lag-Utskottet af sexton och Ekonomiutskottet
af tjugofyra ledamöter, hvilka
hvardera Kammaren till halfva antalet
inom sig väljer antingen omedelbart
eller, om Kammaren så beslutar,
genom elektorer; ankommande
på Kamrarnes sammanstämmande
beslut att, när sådant finnes
vara af nöden, tillsätta särskildt
Utskott för upptagande af fråga,
som tillhör ständigt Utskotts behandling,
så ock att, derest Utskott
anmäler behof af förstärkning i
ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera Kammaren —■ —

3. Kamrarne ega hvar för sig
tillsätta ett eller flera tillfälliga Utskott,
bestående af sä många ledamöter,
som Kammaren aktar nödigt,
för upptagande af frågor rörande
Kammarens enskilda angelägenheter.

4. Å urtima — — — — —

— — ■— —----ärenden.

5. Ej må statsrådsledamot eller
justitieråd i Utskott eller val till Utskott
deltaga; ej heller någon, af hvilken
Riksdagen kan fordra redo och
ansvar; inväljas i Utskott, der redovisning
för hans egna embetsåtgårder
kan förekomma.

Konstiiutions-Utåkottets Utlåtande N:o 13.

§

Nuvarande lydelse:

Ej må statsrädsledamot eller justitieråd
i Utskott eller val till Utskott
deltaga; ej heller någon, af
hvilken Riksdagen kan fordra redo
och ansvar, inväljas i Utskott, der
redovisning för hans egna. embetsåtgärder
kan förekomma.

§ -r

Nuvarande lydelse:

Konungens propositioner, så ock
motioner i ämnen, som tillhöra
ständigt Utskotts behandling, kunna
icke till afgörande i Kammare företagas,
innan Utskott deröfver afgifva
yttrande. Angår motion annat
ämne, och rörer det ej Kammaren
enskildt, kan motionen ej utan
remiss till Utskott bifallas. Frågor,
som röra någondera Kammaren enskildt,
må genast afgöras.

§

Nuvarande lydelse:

Betänkande —--— — —

Föreslagen lydelse:

Ekonomi- Utskottet skall meddela
utlåtande öfver dit från Kamrarne
hänvisade frågor om stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande
af lagar och författningar, som rikets
allmänna hushållning röra, äfvensom
om grunderna för allmänna inrättningar
af alla slag, så ock öfriga
inom Riksdagen väckta frågor, hvilka
icke äro af beskaffenhet att tillhöra
annat ständigt, ej heller tillfälligt
Utskotts handläggning.

Föreslagen lydelse:

Konungens propositioner, så ock
motioner i ämnen, som tillhöra
ständigt Utskotts behandling, kunna
icke till afgörande i Kammare företagas,
innan Utskott deröfver afgifva
yttrande. Frågor, som röra
någondera Kammaren enskildt, må
genast afgöras.

59.

Föreslagen lydelse:
Betänkande--— —

— företagas.

företagas.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

9

Betänkande, som afgifvits af till- Utskotts —--— — — —

fälligt Utskott, föredrages i den Kam- — — — — — — — — begär.
mare, som Utskottet tillsatt, och förfares
derefter vidare med målet, såsom
nyss är sagdt.

Utskotts--— — — — —

— — — — — — — — begär.

Nuvarande lydelse:

Kammares beslut i fråga, som
icke rörer Kammaren enskildt, skall
Medkammaren genom utdrag af protokollet
delgifvas. Har målet varit
af ständigt eller i dess ställe särskilt
tillsatt Utskott handlagdt, skall
och detta om beslutet på enahanda
sätt underrättas. Derest ledamot,
som i Kammarens beslut ej instämt,
vill sin särskilda mening hos Medkammaren
anmäla, skall sådant vara
honom obetaget; börande han i
slikt fall sin skiljaktiga mening
skriftligen till protokollet aflemna,
hvarefter den genom protokollsutdrag
Medkammaren delgifves; men
ej må häraf i något fall beslutets
expedierande uppehållas.

Föreslagen lydelse:

Kammares beslut i fråga, som
icke rörer Kammaren enskildt, skall
Medkammaren genom utdrag af protokollet
delgifvas. Har målet varit
af Utskott handlagdt, skall ock detta
om beslutet på enahanda sätt underrättas.
Derest ledamot, som i Kammarens
beslut ej instämt, vill sin
särskilda mening hos Medkammaren
anmäla, skall sådant vara honom
obetaget; börande han i slikt
fall sin skiljaktiga mening skriftligen
till protokollet aflemna, hvarefter
den genom protokollsutdrag
Medkammaren delgifves; men ej må
häraf i något fall beslutets expedierande
uppehållas.

§ 63.

Nuvarande lydelse:

När fråga ■—• — — — — —

— — — •— — — — återförvisa.

Stanna Kamrarne öfver någon
fråga, deri ständigt eller i dess ställe

Bill. till Riksd. Prot. 1880. 3 Sami. 10 Haft.

Föreslagen lydelse:

När fråga — — — -— — —
- — — — — — — återförvisa.

Stanna Kamrarne öfver någon
•äga, deri Utskott sig yttrat, uti

2

10

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

särskildt tillsatt Utskott sig yttrat,

uti hufvudsakligen eller till vissa
delar olika beslut, då skall Utskottet
söka att de olika meningarne,
såvida möjligt är, sammanjemka
och med förslag derom till Kamrarne
inkomma.

Om frågqn varit af tillfälligt Utskott
handlagd och den Kammare,
som Utskottet tillsatt, icke af slår den
i frågan väckta motion, skall heslutet
genom utdrag af protokollet delgifvas
Medkammaren, som derpå om
frågan beslutar antingen genast eller
efter dess hänvisning till ett för frågans
vidare utredning inom Kammaren
tillsatt Utskott. Derest Kammaren
då icke antager det af den Kammare,
som saken först handlagt, fattade
beslut, varder det af slaget eller
med ändring äterlemnadt till sistnämnde
Kammare, hvilken i senare
fallet har att målet till ny öfverläggning
företaga samt egen att, om Medkammarens
beslut icke oförändradt
antages, ärendet dit ånyo öfverlemna
till förnyad ompröfning.

Hvad Kamrarne sammanstämmande
— — — — —• — — —
— — — — — — — — förfallit.

Stockholm den 3 Maj 1880.

hufvudsakligen eller till vissa delar
olika beslut, då skall Utskottet
söka att de olika meningarne, såvida
möjligt är, sammanjemka och
med förslag derom till Kamrarne
inkomma.

Hvad Kamrarne sammanstäm—
— — — — — — — förfallit.

V

På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 13.

11

Reservationer:

af Herr von Möller;

af Herrar Borg, Danielsson, S. Johnson, L. Jönsson och Norén:
»Oaktadt de fördelar i vissa afseenden, som ett Ekonomi-Utskott
möjligen skulle medföra och Indika äro af Konstitutions-Utskottets majoritet
angifna, hafva vi dock icke kunnat gilla en så genomgripande
förändring i Riksdagens arbetssätt, som den hvilken blifvit af Utskottet
tillstyrkt, dels emedan vi anse den största varsamhet vara af nöden i
fråga om återupptagande af en redan förkastad form för Riksdagens
verksamhet, dels emedan, åtminstone hitintills, olägenheterna vid de nuvarande
tillfälliga Utskottens arbetssätt icke varit af den beskaffenhet,
att de kunna anses göra den föreslagna förändringen högst nödig, och
nyttan af förändringen torde kunna betraktas såsom ytterst tvifvelaktig;
dels emedan andra nationer, som ega en längre erfarenhet af dylika Utskotts
verksamhet, icke funnit skäl förkasta desamma samt välja ett annat
arbetssätt än medelst sådana Utskott. Härtill kommer slutligen ett,
som oss synes, än väsentligare skäl mot den föreslagna förändringen,
nemligen den deri förekommande betydliga inskränkning i tiden för väckande
af sådana motioner, som, enligt nu gällande bestämmelser, af tillfälliga
Utskott behandlas. På dessa grunder få vi reservera oss mot
det beslut, hvartill Konstitutions-Utskottet i denna fråga kommit.»

Herrar Friherre Nordenfalk, Gahn och Svensén hafva begärt få antecknadt,
att de icke deltagit i detta ärendes slutliga handläggning inom
Utskottet.