Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Kiksd. Kansli den 9 Febr. 1880, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckt motion om särskild bevillning
för vissa innehafvare af ordensvärdighet.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Bevillnings-Utskottet
remitterad motion (N:o 135) anför Herr A. P. Lind, att, ehuru i 3 § af
gällande stämpelpappersförordning vore stadgadt det belopp stämpelpapper,
hvarmed utnämningsbref till kommendörer och riddare skola
beläggas, det likväl vore kändt att några sådana bref i allmänhet icke
utfärdades. På det Riksdagens beslut om beskattningen af ifrågavarande
ordenstecken måtte varda tillämpadt, föreslår derföre motionären, »att
alla de svenska iundersåtar, hvilka blifvit tilldelade någon af de uti
förutnämnda § omförmälde ordnar samt dem emottagit, men icke kunna
förete dylika utnämningsbref, måtte i bevillning årligen påföras en i
sammanhang med öfriga bevillningar redovisad afgift, motsvarande sex
procent af det stämpelpappers värde, som, vid den tid utnämningen
meddelades, författningsenligt skolat ifrågavarande utnämningsbref påföras.»

För så vidt motionärens förevarande förslag är förestafvadt af omtanke
om statsinkomsternas behöriga inflytande, är Utskottet villigt att
åt syftet i detsamma skänka sitt erkännande. Utskottet kan emellertid
icke finna, att de deri afsedda riddareordnarne utgöra ett lämpligt föremål
för åtgärder af statsmakterna vare sig i ena eller andra hänseendet.
Om ock, enligt nämnda ordnars statuter, utdelandet af deras hederstecken
tillkommer monarken och''hänsyn dervid skall tagas till förtjenster
om det allmänna, äro de likväl till sin natur icke statsinstitutioner och
de utnämningsbref, genom hvilka värdigheter inom desamma förlänas,
icke att jemföra med handlingar, hvarigenom af offentlig myndighet
någon förmån enskilde tillägges. Då likväl Utskottet icke nu har att yttra
sig angående de uti stämpelpappersförordningen stadgade stämpelafgifter
för dylika utnämningsbref, vill Utskottet, under uttalande af sin åsigt om
olämpligheten af vidare lagstiftningsåtgärder i detta ämne, allenast erinra
derom, att den föreslagna beskattningen måste komma att i tillämpningen
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 1

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

verka synnerligen ojerant. Då motionären, enligt hvad han sjelf uppgifver,
med sitt förslag afser att bereda verkställighet åt Riksdagens
beslut i fråga om beloppet af stämpelsatserna för ifrågavarande utnämningsbref,
har han förbisett, att sammanlagda beloppet af de utaf en
innehafvare af ordensvärdighet erlagda årliga afgifter endast i ett ringa
antal fall kan komma att fullt motsvara den å utnämningsbrefvet, derest
sådant utfärdats, belöpande stämpel, hvaremot i det öfvervägande flertalet
fall detsamma måste, allt efter längden af den skattskyldiges lifstid,
komma att antingen öfver- eller understiga nämnda stämpelbelopp. Ordnad
på det af motionären föreslagna sätt, skulle denna beskattning förlora
karakteren af en godtgörelse för stämpelafgiften och antaga egenskapen
af en skatt å sjelfva bärandet af ordenstecknen, hvilken tydligen icke
borde åläggas ensamt dem, som icke kunna förete utnämningsbref, utan
i en eller annan form utsträckas till alla innehafvare af ordensvärdighet.
Utskottet saknar emellertid anledning att föreslå införandet af en dylik
skatt; och då, enligt Utskottets mening, en beskattning, åsyftande att
medelst årliga afbetalningar godtgöra staten fulla beloppet af stämpelafgiften
å utnämningsbrefven, skulle, äfven om den i öfrigt kunde anses
lämplig, kräfva ett bokförings- och kontrollsystem af en omfattning, som
hvarken påkallades utaf skattens vigt för statskassan eller af dess nödvändighet
såsom länk i skattesystemet, hemställer Utskottet,

att Herr A. P. Linds ifrågavarande motion icke måtte
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 Februari 1880.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservation:

af Herr J. F. Fredricson: »Mot Bevillnings-Utskottets beslut angående
Herr Linds motion om ett tillägg till 3 § af gällande stämpelpappersförordning
får jag anmäla min reservation på de skäl, som i
motionen äro åberopade, och tillika tillägga, att de, som med stjernor
och band blifva dekorerade, måtte åläggas för dessa grannlåter och utmärkelsetecken
erlägga en årlig bevillning, minst 5 procent utaf den
kartering, som stämpelförfattningen ålägger dem att lösa för diplomet.
Efter mitt förmenande böra dessa herrar och riddare ej undandraga sig
denna billiga afgift till staten.»