Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 22.

1

N:o 22.

Ank. till Kiksd. Kansli den 11 Maj 1880, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående en ännu oafgjord fråga rörande stämpelpapper
saf giften.

Sedan Riksdagens båda Kamrar numera, med hufvudsakligt bifall
till en af Kongl. Maj:t i ämnet aflåten nådig proposition, antagit
eu förordning, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning
och utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning af
jernväg under konkurs, torde, för det full att den sålunda, ar Riksdaggen
för dess del beslutade författning, erhåller kraft af lag, erfordras
bestämmelser, huruledes förhållas bör i afseende å stämpelbeläggning
af de handlingar, på grund af hvilka sökes lagfart a eller inteckning
i jernväg.

Hvad dervid först beträffar sådana handlingar, på grund åt hvilka
sökes lagfart å jernväg, torde i flertalet fall de i gällande stämpelpappersförordning
meddelade allmänna bestämmelser om stämpelbeläggning
af köpe-, bytes- och gåfvobref om fast egendom komma att
å dessa handlingar sakna tillämplighet. Bytes- och gåfvobref skola nemligen
beläggas med stämpel i visst förhållande till nästföregående arets
taxeringsvärde samt köpebref efter den i penningar bestämda köpeskillingen,
så framt denna icke understiger fastighetens taxeringsvärde,
men i sådant fall efter sistberörda värde. Då nu enligt 2 § Bevillmngsstadgan
fastighetstaxeringsvärde icke åsättes jernväg, komme, i alla de
fall, då lagfart meddelas å jernväg längre tid efter det den till jernvägen
hörande mark för jernvägen förvärfvades, än att det å marken

Bill. till Biksd. Prof. 1880. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft.

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 22.

senast faststälda taxeringsvärde är det nästföregående årets, att alldeles
saknas det värde, livilket enligt författningen skall i vissa fall definitivt,
i andra alternativt läggas till grund för stämpelberäkningen; likasom,
äfven der taxeringsvärde föregående året blifvit åsatt de fastigheter,
från hvilka jord till jernvägen upplåtits, det ofta måste vara
förenadt med svårighet att, då, såsom icke sällan händer, jord kostnadsfritt
upplåtes till jernvägen, bestämma det värde, som i förhållande
till hela fastighetens, skall utgöra den afsöndrade delens taxeringsvärde.

Af det sagda lärer framgå, att särskilda bestämmelser skulle erfordras
för stämpelbeläggning af ofvanberörda slag af fångeshandlingar,
derest någon stämpelafgift för dylika fång borde ifrågakomma.
Då emellertid ifrågavarande lagfartsinstitut otvifvelaktigt mer afser att
tillgodose det allmänna bästa än att bereda jern vägarn e någon enskild
fördel, anser Utskottet sig ega en fullgiltig grund att tillstyrka stämpelfrihet
för dessa fångeshandlingar.

Med afseende vidare å de enskilda jernvägarnes stora betydelse
för samfärdseln mellan landets olika delar, hvilken betydelse ock blifvit
af statsmakterna erkänd genom de statsunderstöd, som under olika
former kommit nämnde jern vägar till del, har Utskottet ansett det
ligga i statens intresse att icke genom en särskild beskattning försvåra
upptagandet af de lån, hvilka oftast utgöra en nödvändig förutsättning
för jernvägarnes tillkomst, och derför trott sig böra föreslå
stämpelfrihet äfven för skuldförbindelser, på grund af hvilka sökes inteckning
i jernväg. Hvad särskildt beträffar inteckning för lån, som,
innan ofvan omförmälda förordning trädt i kraft, af jern vägsaktiebolag
upptagits mot tryckta eller graverade obligationer, vill Utskottet fästa
uppmärksamheten derpå, att, då enligt 25 § af samma förordning inteckning
för sådant lån skall anses vara sökt, då innehafvare af eu
af obligationerna söker inteckning för sin fordran, det blefve förenadt
med synnerlig svårighet att finna en form, hvarunder stämpelbeläggningen
af de öfriga, icke företedda obligationerna kunde ega rum.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet sålunda anfört hemställer
Utskottet,

att Riksdagen, under förutsättning att den af Riksdagen
för dess del antagna förordning, innefattande
särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och
utmätning af jernväg, så ock i fråga om förvaltning
af jernväg under konkurs, erhåller kraft af lag, ville
besluta,

3

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 22.

a) att den i § 7 af gällande stämpelpappersförordning,
innefattande undantag från författningens
allmänna stadganden om stämpelpligtighet, förekommande
rubrik »köpe-, bytes- och gåfvobref)) må erhålla
följande förändrade lydelse:

»Köpe-, bytes- och gåfvobref samt testamentariska
förordnanden å egendom af mindre värde än
100 kronor; äfvensom fängeshandlingar, på grund af
hvilka sökes lagfart ä jernväg'')'');

samt

b) att åt rubriken »skuldebref» i samma § må
gifvas denna lydelse:

»Skuldebref af alla slag, godkända räkningar,
godkända eller protesterade vexlar eller enskilda assignationer,
då det kapitalvärde, för hvilket inteckning
eller betalning sökes, ej uppgår, hvad skuldebref och
godkända räkningar angår, till 500 kronor, men i
fråga om godkända eller protesterade vexlar och enskilda
assignationer till 100 kronor; äfvensom samtliga
dessa handlingar, när de i konkurs bevakas eller
när för dem sökes inteckning i jernväg; dock att dessa
undantag icke gälla i fråga om den i rubriken vexlar
i § 6 stadgade särskilda stämpel.»

Stockholm den 11 Maj 1880.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Herr E. G. Boström har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i behandlingen af detta betänkande.