Bevillnings- Vtsl:ottels Betänkande N:o 2.
3
N:o 2.
Äril?, till Riksd. Kansli den 2 Febr. 1880, kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om åläggande för vissa
embets- och tjensteman att erlägga särskild bevillning.
Under anförande, hurusom orsaken dertill, att statens inkomster
icke försloge till dess utgifter, hufvudsakligen vore att söka i den förhöjning
af statens tjenstemäns löner, som under de senare åren egt rum;
att åtgärder till rättande af nämnda missförhållande mellan statsinkomsterna
och statsutgifterna borde vidtagas å det. håll, der missförhållandet
uppkommit; samt att de skäl, Indika, hemtade från tillfälligtvis uppgående
lefnadskostnader, anförts för höjande af tjenstemännens löner,
varit mindre välbetänkta, då lefnadskostnaderna nu vore billigare än
någonsin, har Herr Jonas Jonasson i Basslebygd uti en inom Andra
Kammaren väckt, till Bevillnings-Ut.skottet remitterad motion (N:o 126)
föreslagit, »att Riksdagen måtte besluta, att, så länge statens inkomster
fordra, att tilläggsbevillning skall utgå, statens tjensteman, som blifvit å
ny aflöningsstat efter den senaste löneregleringen uppförd eller åtnjuter
20 procent löneförhöjning som dyrtidstillägg, samt den, som erhållit
pension efter nya löneregleringen, må åläggas att, utom erläggande af
bevillning och tilläggsbevillning, till staten utgifva särskild bevillningsafgift
motsvarande 10 procent af sin lön eller pension».
Såsom häraf framgår, har motionären uti den omständighet att,
enligt motionärens förmenande, missförhållandet mellan statens inkomster
och utgifter hufvudsakligen skulle vållats af de på senare tider vidtagna
löneförhöjningar för statens tjensteman, velat finna ett skäl för frångående
till desses nackdel af den i öfrig! gällande grundsats om alla samhälls
-
4
Bevillning s-tJ (skottets Betänkande N;o 2.
klassers likställighet inför beskattningslagarne. Det vill synas, sora hade
det varit mera öfverensstämmande med den af motionären uttalade åsigt
om orsaken till statsbristens uppkomst, att motionären föreslagit upphäfvande
af de eu gång träffade åtgärder, som skulle hafva föranledt
densamma. Då motionären likväl antagligen funnit hinder härför möta
uti tjenstemännens, på de af Kongl Maj:t och Riksdagen faststälda aflöningsstater
och gällande pensionsförfattningar grundade, genom fullmakter
och pensionsbref dem tillförsäkrade rätt till ifrågavarande löneoch
pensionsförmåner, lärer den af motionären föreslagna utväg att under
sken af beskattning söka uppnå samma mål få anses föga öfverensstämma
med Riksdagens värdighet, likasom, der eu sådan tjenstemänneus rätt
icke eger rum, såsom i fråga om de för vissa tjensteman årligen beviljade
dyrtidstillägg eller löneförbättringar, den föreslagna beskattningen allenast
skulle innebära en teinligen ändamålslös omväg, ett tagande med den
ena handen af hvad med den andra blifvit gifvet. Utskottet hemställer
alltså,
att Herr Jonas Jonassons ifrågavarande motion måtte
af Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 2 Februari 1880.
På Utskottets vägnar:
A. H. FOCK.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1880.