Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

1

3T:o 53.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1879.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående dels Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om bildande af en jernvägshypoteksfond,
dels väckt motion om beredande af förlagskapital åt
den inhemska industrien, dels ock inköp af Hallsberg—
Motala—Mjölby jernväg.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46 och Memorial N:o 52.)
S. A. K.

l:o. I Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition den 24 sistlidne Februari,
angående bildande af en jernvägshypoteksfond, har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen:

att under Riksgäldskontorets förvaltning måtte bildas en jernvägshypoteksfond
till belopp af högst tretio millioner kronor;

att medel till denna fonds utlåning måtte beredas hufvudsakligen
genom försäljning inom landet i mån af behof, eller öfverlemnande åt låntagande
till pris, som fullmäktige i Riksgäldskontor skulle ega att bestämma,
af obligationer, lydande å svenskt mynt med evalvation i lämplig
utländsk myntsort;

Bill. till Biksd. Brok 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft. 1

2

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

att lån ur fonden måtte få på viss tid, dock ej längre än intill slutet
af år 1893, beviljas åt allmänna inrättningar, banker, sparbanker och
andra med af Eders Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter,
mot pant af obligationer, utfärdade af svenska jernvägsbolag,
som före utgången af år 1878 undfått koncession;

att utlåningen ur fonden måtte få af fullmäktige i Riksgäldskontoret
verkställas enligt reglemente, som, efter det förslag dertill af fullmäktige
afgifvits, af Eders Kongl. Maj:t skulle fastställas;

samt att lånevilkoren borde bestämmas med hänsyn dertill, att staten,
jemte betryggande säkerhet för de beviljade lånen, erhölle full ersättning
för de ränte- och öfriga utgifter, som det upptagna statslånet komma att
medföra.

Hvad Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, har på det sätt af Riksdagen
bifallits, att Riksdagen beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar,
banker och andra med af Eders Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda
kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession,
utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893,
och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning
af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i
riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska Riksmark
förskrifna statslån eller 1878 års i Pund Sterling och Francs förskrifna
statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra
sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå
på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i
Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af
jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant
erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid,
före utgången af år 1893, de vilja återbetala det lån, som erhålles; börande
i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes
verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden
ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan lån -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o SS.

3

tagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets
beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider
samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full
ersättning för de ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande
ändamål gjorda upplåning medför;

f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas
enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag
dertill af Fullmäktige afgifvits, af Eders Kongl. Maj:t fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning
af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne,
användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld.

2:o. Sedan uti en hos Riksdagen väckt motion föreslagits statens understöd
åt ett bolag eller association, afsedt, bland annat, att gifva förlag
åt idkare af sågverksrörelse; och efter det för Riksdagen tillkännagifvits,
att en association, benämnd sågverksegarnes garantiförening, vore under bildande
i ändamål att, till förekommande af de förluster, en nödtvungen
försäljning af trävarueffekter nu skulle medföra, lemna lån åt sågverksegare
mot säkerhet af såväl sågadt som osågadt, vid sågverk, hamn eller
upplagsplats varande trävarulager eller annan realsäkerhet; samt för
nämnda förening, som skulle ega en grundfond af minst en, högst tre
millioner kronor och ej komme att utlemna lån med senare förfallotid än
den 1 Oktober 1881, ifrågasatts ett statsunderstöd, bestående deri att
staten genom Riksgäldskontoret åt densamma öfverlemnade obligationer å
nominelt 3,000,000 kronor, hvilka borde sättas i allmänt förvar och bilda
en understödsfond, har Riksdagen funnit den uppgift, ofvanberörda förening
sig förelagt, att skydda en af landets hufvudsakliga näringar för
betydliga förluster, som genom föreningens verksamhet kunde förebyggas,
vara af den för landet gagnande beskaffenhet, att giltig anledning förefunnes
att bevilja densamma statens medverkan. I betraktande deraf att
delegarne sjelfva, genom den tecknade grundfonden, iklädde sig ett betydligt
ansvar, har Riksdagen ock ansett grundade skäl förefinnas för det
antagande, att föreningen komme att handhafva utlåningen på ett sådant

4

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 53.

sätt, att de begärda statsobligationernas användande ej kunde blifva behöflig!,
helst denna utlånings ändamål, att befria från nödvändigheten att
till förlustbringande pris sälja afverkade trävaror, läte sig väl förena med
ett synnerligen lågt belåningsvärde å dessa trävaror. Af ifrågavarande
statsunderstöds beviljande har Riksdagen jemväl ansett följa, att Eders
Kongl. Maj:t, vid fastställande af reglemente för föreningen, täcktes bestämma
sådana grunder för dess verksamhet, att statens säkerhet blefve
fullt betryggad; i hvilket afseende Riksdagen för dess del funnit önskvärd!,
att de inbetalningar å grundfonden af 10 och 15 procent, som enligt
ett uppgjordt förslag till reglemente kunde före tiden för föreningens
till April månad år 1882 öfverenskomma upplösning af dess styrelse infordras,
höjdes till respektive 20 och 25 procent samt att såsom vilkor
för statsobligationernas eventuella försäljning stadgades, att betalning för
de till grundfonden hörande förbindelser skulle vara icke blott infordrad,
utan äfven erlagd.

Riksdagen har, på grund af hvad här ofvan anförts, beslutat att genom
Riksgäldskontor ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande
obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor af hufvudsakligen
enahanda beskaffenhet som de till Allmänna Hypotheksbanken
såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond till en
sågverksegares garantiförening, byggd på sådana af Eders Kongl. Maj:t
godkända grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke
kan befaras komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden,
och att föreningen kan antagas väl uppfylla det med densamma
afsedda ändamålet, samt vidare åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit
att utfärda och enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla
omförmälda statsobligationer.

3:o. Med anledning af en hos Riksdagen väckt motion om inköp för
statens räkning af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg har Riksdagen beslutat: a)

att till Eders Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den
ordning, Eders Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp
af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, skall ställas ett belopp af högst 4,000,000 kronor;

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 54.

5

b) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor att genom försäljning
af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller
1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i
enlighet med Eders Kong! Maj:ts beslut utbetalas.

Med underdånigt tillkännagifvande häraf, framhärdar Riksdagen etc.

Stockholm den 17 Maj 1879.

mo 54.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 17 Maj 1879.
— — — — Andra Kammaren den 17 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående förändrad lagstiftning
om skilnad i trolofning och äktenskap.

(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.)
S. A. K.

Hos Riksdagen har framställning skett om en revision af gällande
lagstiftning om skilnad i äktenskap, och Riksdagen har funnit denna lagstiftning
i flera afseenden tarfva en förändring-.

Stadgandet i 13 kap. 4 § Giftermålsbalken, att, om ena makan af
ondska och motvilja öfvergifver och förlöper den andra, samt far utrikes
i det uppsåt, att ej mera blifva och bo med densamma, samt den andra
makan vill skiljas, Hage då stämning hos domaren», har, särskilt på senare
tider, lernnat makar, som önskat skilsmessa, en lätthet att åstadkomma
sådan, den lagstiftaren med sin tids förhållanden säkerligen hvarken