Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
1
N:o 47.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 19 Maj 1879.
— — — — Andra Kammaren den 19 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens Åttonde hufvudtitel.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 och Memorial N:o 43.)
S. A. K.
I afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändrigar,
hvilka här nedan omförmälas.
Kleresistaten.
l:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Magt föreslagit,
har Riksdagen åt kontraktsprosten i Rättviks kontrakt såsom prostetunna
för Boda församling af Vesterås stift å anslaget till kleresistaten uppfört
ett belopp af 14 kronor 35 öre, att årligen utgå från och med år 1880.
Universiteten.
2:o. Under denna rubrik har Eders Kong]. Maj:t till en början
föreslagit Riksdagen att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen
i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande af
en maskinist och eldare för värmeapparatens skötande bevilja ett årligt
anslag af tillhopa 2,000 kronor.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Till stöd för denna nådiga framställning har hufvudsakligen anförts,
att den ingeniör, hvilken konstruerat värmeledningen, beräknat den årliga
bränsleåtgången för densamma till 80 famnar barrved; samt att universitetets
skogsförvaltare i afgifvet embetsutlåtande intygat, att, da''behörig
hänsyn toges till skogarnes framtida bestånd, det för värmeledningen
— utöfver förut till biblioteket anslagna 10 famnar — erforderliga belopp
af 70 famnar barrved ej skulle kunna erhållas å sådana Akademien
tillhöriga skogar, från hvilka ved kunde utan allt för stor fraktkostnad
införas till Upsala.
Enligt hvad vederbörande upplyst, kan den Upsala universitet tillhörande
skogbärande mark anslås till vid pass 20,600 tunnland. Vidare
har meddelats, att till akademistaten i Upsala utdelas årligen, då alla
embets- och tjensteman längre eller kortare tid af läsåret äro i verklig
tjensteutöfning, 6201|2 storfamnar ved, hvarförutom för institutionerna,
konsistoriihusen och auditorierna äro afsedda tillhopa 292 famnar samt
ytterligare 30 famnar komme att erfordras i följd af adjunkturernas förändring
till e. o. professurer.
I betraktande af den vidsträckta areal skogbärande mark, universitetet
alltså eger, har det synts Riksdagen, som om det nu i fråga varande
behofvet af ved borde kunna utan statens mellankomst fyllas, helst
hinder icke lärer möta att, derest så skulle vara oundgängligen nödigt,
för ändamålet använda någon del af den betydliga vedqvantitet, som,
enligt hvad ofvan blifvit meddeladt, nu är för akademiens behof disponerad.
Icke heller har den antydda större fraktkostnaden för införande
af ved till Upsala från akademiens mer aflägse belägna skogar kunnat utgöra
tillräcklig anledning för beviljande af särskilt anslag till nu i fråga varande
ändamål. Omförmälda olägenhet synes nemligen lätteligen kunna
undanrödjas på sådant sätt, att veden från dessa skogar försäljes och
den inflytande köpeskillingen användes till anskaffning för universitetets
räkning af ved från närmare belägna skogstrakter.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då någon utredning
rörande omöjligheten att med för universitetet tillgängliga medel bestrida
aflöningen till maskinisten och eldaren icke blifvit föredrag!., har förevarande
nådiga framställning icke vunnit Riksdagens bifall.
3:o. I enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t vidare föreslagit har
Riksdagen höjt årsanslaget för den medicinskt kemiska institutionen vid
universitetet i Upsala med 1,000 kronor.
4:o. Enär, enligt hvad i statsrådsprotokollet blifvit meddeladt, de
3
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund numera blifvit åtskilda
och erhållit hvartdera sin egen lokal, samt alltså en vaktmästare vid det
nya laboratoriet icke lärer kunna undvaras, har Riksdagen vidare, på
sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit, till aflönande af en vaktmästare vid
det inedicinskt-kemiska laboratoriet vid berörda universitet beviljat ett
årligt anslag af 600 kronor.
5:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har till materiel för den histologiska institutionen vid universitetet i Lund
anslagits ett årligt belopp af 750 kronor.
6:o. Då de samlingar, hvilka professoren J. Agardh förklarat sig
vilja öfverlemna till universitetets i Lund botaniska institution, vitsordats
vara af synnerligt värde och det alltså måste vara önskligt, att desamma
förenas med den botaniska institutionens öfriga samlingar och omsorgsfullt
vårdas, har Riksdagen beviljat det af Eders Kongl. Maj:t äskade anslag
till aflönande af eu konservator vid den botaniska institutionen vid samma
universitet, 750 kronor årligen.
Karolinska Mediko-kirurgiska institutet.
7:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har till materiel m. m. för den histologiska institutionen vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet beviljats ett årligt anslag af 1,000 kronor.
Allmänna läroverken.
8:o. Enär en inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord beräkning
å de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de allmänna
läroverken, hvars innehafvare vore till uppflyttning i högre lönegrad
berättigad, borde enligt de för sådan uppflyttning fastställa grunder
från och med år 1880 utgå utöfver de för innevarande år anvisade lönemedel,
gjorde det antagligt, att, efter afdrag af de besparingar, som genom
äldre lärares afgång sannolikt uppkomme, en summa af 40,000 kronor,
utöfver det nu utgående läroverksanslaget, blefve för ändamålet tillräcklig,
har Eders Kongl. Maj:t härför äskat en tillökning med nämnda belopp
4
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
i anslaget till elementarläroverken eller, såsom de, i enlighet med Eders
Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 1 November 1878, numera böra benämnas,
rikets allmänna läroverk; och har Riksdagen härtill lemnat bifall.
9:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att, för utvidgning af det
treklassiga läroverket i Göteborg till fullständigt realläroverk, med undervisning
endast i de till reallinien hörande läroämnena, samt i sammanhang
härmed inskränkning af det nuvarande å båda linierna fullständiga
läroverket derstädes till fullständigt a latinlinien, med undervisning endast
i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte, på det utvidgningen
af det förra och inskränkningen af det senare läroverket måtte
kunna ega rum, till eu början beträffande läroverkens fjerde och femte
klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffade eller sådant
eljest lagligen ske kunde, tre adjunktsbefattningar öfverfiyttades från det
nuvarande högre läroverkets stat till det treklassiga läroverkets, dels ock
bevilja ett anslag af 1,250 kronor till höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna
vid sistnämnda läroverk bestämda afiöningsbelopp
till likhet med lönerna för motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk,
allt under vilkor att vederbörande kommun förbunde sig att anskaffa
och underhålla ändamålsenliga och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt
realläroverk samt försåge dess rektor med bostad eller deremot
svarande hyresersättning.
Af den i statsrådsprotokollet meddelade utredning har inhemtats,
bland annat, att förevarande nådiga framställning blifvit föranledd af en
utaf domkapitlet i Göteborg i ämnet gjord underdånig hemställan; att
till grund för denna hemställan åter legat eu af rektor vid dervarande
högre allmänna läroverk hos domkapitlet gjord framställning, deruti rektor
anfört att, då antalet lärjungar vid nämnda löroverk nu utgjorde 651,
under det att treklassiga läroverket i Göteborg hade 81 lärjungar, sammanlagda
antalet, eller 732, hvilket, att döma af de föregående årens
erfarenhet, snarare kornine att ökas än minskas, vore så stort, att af dessa
läroverk lämpligen kunde bildas två högre läroverk, fullständiga, det ena
blott på den klassiska, det andra endast på reala linien, samt så, att det
förstnämnda läroverket i sig upptoge alla de lärjungar inom klasserna
V Vll, som läsa latin, och realläroverket öfriga lärjungar inom samma
klasser, samt att lärjungarne inom de tre nedersta klasserna fördelades
sa jemnt som möjligt mellan de båda läroverken.
, Om det nämnda lärjungeantalet med dess nuvarande fördelning på
Iimer och klasser lades till grund för beräkningen, visade sig, enligt en
åt rektor uppgjord tablå, att vid latinläroverket skulle erfordras för 397
5
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
lärjungar 15 läseafdelningar med 450 undervisningstimmar i veckan, och
vid realläroverket för 335 lärjungar 12 läseafdelningar med 348 undervisningstimmar.
För de så ordnade läroverken behöfdes lönemedel å ordinarie stat
till följande antal lärare och till nedanstående belopp, enligt nu gällande
aflöningsgrunder:
a) Vid latinläroverket:
1 rektor ...........
7 lektorer ........
11 adjunkter.....
3 öfningslärare
............... 4,500 kronor.
............. 17,500 »
.............. 16,500 »
............ 2,750 »
Summa 41,250 »
b) Vid realläroverket:
4.500 kronor.
7.500 »
15,000 »
2,750 »
Summa 29,750 »
Den för de båda föreslagna läroverken erforderliga ordinarie lönestaten
utgjorde således 71,000 kronor. Då statsverkets nuvarande utgifter
för det högre och det 3-klassiga läroverket uppgå till följande
belopp:
1 rektor ........
3 lektorer .......
10 adjunkter......
3 öfningslärare
a) för det högre läroverket:
1) ordinarie lönestat:
1 rektor .................................
7 lektorer ...............................
15 adjunkter...........................
3 öfningslärare.....................
................... 4,500 kronor.
................... 17,500 »
.................... 22,500 »
.................... 2,750 »
Transport 47,250 kronor.
6
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Transport 47,250 kronor.
2) extra anslag:
7 extra lärare ................................................... 10,500 »
1 eko ritlärare................................................ 1,000 » 58,750 kronor.
b) för det 3-klassiga läroverket:
ordinarie lönestaten.......................................................................... 6,900 M
eller tillsammans för båda läroverken 65,650 kronor;
så visade sig häraf, att genom den föreslagna anordningen skulle vid
det högre läroverket besparas utgifter för aflöning af 4 ordinarie adjunkter
6,000 kronor, 7 extra lärare 10,500 kronor samt en extra ritlärare
1,000 kronor, eller tillsammans 17,500 kronor, äfvensom att kostnaden
för berörda anordnings genomförande skulle med 5,350 kronor
öfverstiga sammanlagda utgifterna för det å båda linierna fullständiga
och det treklassiga läroverket.
Eders Kongl. Maj:t, som ansett det sålunda väckta förslaget om
upprättande i Göteborg af särskilda fullständiga latin- och realläroverk
böra godkännas, har vid den föreslagna staten endast anmärkt, att realläroverket
syntes i stället för en adjunkt behöfva en lektor mera än
förslaget upptoge, i följd hvaraf den beräknade kostnaden skulle ökas
med &1,000 kronor, utgörande skilnaden mellan en adjunkts och en lektors
aflöning enligt normalstat. Såsom vilkor för förslagets godkännande
borde jemväl stadgas, att Göteborgs kommun förbunde sig att med det
bidrag, som af realläroverkets byggnadsfond, eller af stiftets byggnadskassa
i mån af tillgångar, nu eller framdeles kunde lemnas, anskaffa och
underhålla erforderliga lokaler för det fullständiga realläroverket jemte
bostad åt dess rektor.
Enär lämpliga lokaler för ett fullständigt realläroverk icke genast
kunde vara att påräkna, har Eders Kongl. Maj:t emellertid icke ansett
nödigt att nu göra framställning till Riksdagen om anvisande af medel
för ifrågavarande läroverks fullständiga upprättande, utan funnit tills
vidare endast böra begäras hvad som vore erforderligt för det treklassiga
läroverkets utveckling till femklassigt; och då staten för ett femklassigt
läroverk i allmänhet upptoge rektor, 5 adjunkter och 3 öfningslärare, af
hvilka det treklassiga redan hade rektor, öfningslärare och 2 adjunkter
eller kolleger, erfordrades för den sålunda ifrågasatta utvidgningen tre
adjunkter jemte en förhöjning i aflöningen för rektors- och öfningsläraretjensterna
till likhet med motsvarande tjenster vid femklassiga läroverk.
7
Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 47.
För de tre adjunktsbefattningarna skulle något särskildt anslag icke behöfva
anvisas, så framt det rnedgåfves, att en öfverflyttning finge ega
rum till det treklassiga läroverket af lika många adjunktsbefattningar ifrån
det nuvarande högre läroverket, i den mån ledighet der inträffade eller
sådant eljest kunde ske utan åsidosättande af någons lagliga rätt. En
sådan öfverflyttning syntes vara så mycket lämpligare, som ej mindre
än fyra af det högre läroverkets ordinarie adjunktsbefattningar beräknats
blifva obehöfliga vid latinläroverket. Det enda anslag af statsmedel, som
erfordrades för det treklassiga läroverkets förändring till femklassigt,
vore alltså ett belopp af 1,250 kronor till förhöjningen af rektors och
öfningslärarnes aflöning.
Grundsatsen om skiljande vid de allmänna läroverken af de båda
bildningslinierna är otvifvelaktigt rigtig och har äfven vunnit Riksdagens
godkännande. Hos Riksdagen har i sådant hänseende erinrats hurusom
Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874, angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, anfört, att den
nära förening emellan de olika bildningslinierna, som dittills egt rum,
syntes hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga
bedrifvande; att uppenbart vore, det ett tillbörligt tillgodoseende af så
väl den klassiska som den reala undervisningen endast stode att vinna
genom bildningsliniernas fullständiga åtskiljande; samt att detta mål icke
kunde fullständigt uppnås annat än genom upprättande af särskilda
klassiska och särskilda reala läroverk.
I öfverensstämmelse med detta Riksdagens uttalande har det nu
föreliggande förslaget ansetts böra vinna Riksdagens bifall. Härvid har
Riksdagen dock velat uttryckligen framhålla att, om än Göteborg, på
grund af sin betydelse såsom rikets andra stad samt det stora lärjungeantalet
i dervarande läroverk, otvifvelaktigt bör ega fullständiga så väl
klassiska som re„ala läroverk, Riksdagen emellertid icke genom att bifalla
upprättandet, derstädes af sådana må anses hafva medgifvit, att behofvet
kräfver att på alla ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, särskilda
sådana för hvardera linien inrättas. I sådant hänseende yttrade 1874
års Riksdag uti ofvan åberopade underdåniga skrifvelse, att detta, oafsedt
kostnaderna, syntes vara desto mera öfverflödigt, som det måste antagas,
att den strängt vetenskapliga underbyggnad, som den klassiska bildningslinien
vore afsedd att meddela, endast kunde tillgodogöras af ett ringare
antal lärjungar, då deremot det stora flertalet bäst tillgodosåges genom
den praktiska och allmänt medborgerliga bildning, som borde meddelas
i de reala läroverken, på grund hvaraf, och då det vore sannolikt att, i
den mån dessa senare försåges med dugliga och tillräckliga lärarekrafter,
8
Riksdagens underä. Skrifvelse, N:o 47.
de kormne att tillvinna sig ökadt förtroende, den klassiska undervisningen
borde kunna bibringas vid ett betydligt ringare antal läroverk, än
nu vore fallet.
Ett ytterligare uttalande i samma rigtning gjordes af 1877 års
Riksdag, som i underdånig skrifvelse den 24 Maj nämnda år, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, uttryckte
den förväntan, att grundsatsen om de båda bildningsliniernas särskiljande
snarast möjligt måtte verkliggöras genom indragning af öfverklasser å
den klassiska linien vid de läroverk, der, till följd af större minskning i
lärjungeantalet å nämnda linie, sådan indragning kunde låta sig verkställa
och befinnas ändamålsenlig, för hvilken indragning vid åtminstone
åtskilliga läroverk tidpunkten icke syntes vara särdeles aflägsen, enär,
oaktadt pröfning i latinska språket inginge bland fordringarne för de
akademiska embetsexamina, likväl under de senaste åren tillökningen i
lärjungeantalet vid elementarläroverken varit högst betydlig å den reala
linien, under det att å den klassiska antalet varit i det närmaste oförändradt.
Under fortsatt vidhållande af Riksdagens sålunda otvetydigt gjorda
uttalanden, har Riksdagen emellertid, på grund af hvad ofvan blifvit anfördt,
bifallit Eders Kong]. Maj:ts förevarande nådiga framställning och
alltså höjt anslaget till allmänna läroverken med 1,250 kronor.
10:o. På Eders Kong]. Maj:ts derom gjorda framställningar har
Riksdagen beviljat dels år 1874 ett anslag af 6,900 kronor till upprättande
af de tre lägsta klasserna af ett fullständigt elementarläroverk i
Stockholm med undervisning endast å reala linien, dels år 1877 för
samma läroverks utveckling till och med femte klassen ytterligare 5,600
kronor, hvarjemte af det anslag, som vid sistlidne års riksdag anvisades
till förhöjning af teckningslärarnes vid rikets allmänna läroverk aflöning,
ett belopp af 150 kronor beräknades för teckningsläraren vid detta
läroverk.
Enär af i statsrådsprotokollet angifna skäl undervisningen vid förevarande
läroverk borde från och med läsåret 1880 utsträckas till alla
klasserna, har Eders Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen att till fullständigt
upprättande af Stockholms realläroverk med rektor, 4 lektorer,
7 adjunkter och 3 öfningslärare anvisa, utöfver hvad redan blifvit för
läroverket beviljadt, ett belopp af 15,100 kronor såsom förhöjning i anslaget
till de allmänna läroverken.
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
För omförmälda lärares aflöning
rektor ........................................................
4 lektorer a 2,500 .................................
7 adjunkter ä 1,500 .................................
1 lärare i gymnastik ..................................
1 » i teckning .....................................
1 » i musik..........................................
skulle kostnaderna blifva följande:
.................................... 4,500 kronor.
..................................... 10,000 »
.................................... 10,500 »
..................................... 1,000 »
..................................... 1,000 »
...................................... 750 >»
eller tillsammans 27,750 kronor.
Då härvid ej varit något att erinra, har Riksdagen, med bifall till
förevarande nådiga framställning, höjt anslaget till de allmänna läroverken
med 15,100 kronor.
ll:o. På sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit har Riksdagen vidare,
för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta utveckling till fullständigt å
reallinien med rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3 öfningslärare, beviljat
en förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken med 7,850
kronor.
12:o. Eders Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik vidare
föreslagit Riksdagen att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk
i Motala med rektor, två kolleger och tre öfningslärare höja anslaget
till allmänna läroverken med ett belopp af 6,900 kronor, under vilkor
att kommunen förbunde sig att anskaffa och underhålla de för ett
sådant läroverk erforderliga byggnader och lokaler samt att åt läroverkets
rektor tillhandahålla boställe eller deremot svarande hyresersättning.
Till stöd för denna nådiga framställning har anförts bland annat,
att Motala köpings kommun, som numera genom nådigt bref den 3
Oktober 1878 erhållit stadsrättigheter, enligt officiella intyg hade eu folkmängd
af 1,820 personer, samt att folkmängden i Motala landtkommun
utgjorde 7,443, äfvensom att lärjungar med all sannolikhet kunde påräknas
från närmast angränsande områden, helst de goda kommunikationerna
medelst både kanal- och jernväg underlättade förbindelsen med
ett läroverk i Motala.
Sistnämnda omständighet synes emellertid kunna med lika om icke
bättre rätt åberopas såsom skäl för att icke för närvarande inrätta något
allmänt läroverk i Motala.
Afståndet från denna stad till Vadstena, der femklassigt läroverk
är inrättadt, tillryggalägges genom den numera inrättade jernvägsförBih.
till Riksd. Prat. 1879. 10 Samt. 1 A/d. 1 Rand. 9 Raft. 2
10
Riksdagens underd. Skrifvelse, N;o 47.
bindelsen på vid pass en timme. Likaledes är Motala genom en omkring
6 mil lång jernväg förenadt med Linköping, der fullständigt elementarläroverk
finnes; och synes alltså behofvet af upprättandet af det ifrågavarande
nya läroverket icke kunna vara särdeles trängande. Enligt Riksdagens
förmenande är det dessutom icke skäl att för mycket öka antalet
af de treklassiga elementarläroverken. Vida rigtigare och mer ändamålsenligt
synes det vara att utveckla och förbättra folkskolorna, så att
dessa kunna blifva lämpliga jemväl för mindre städer och köpingar.
På grund häraf och i betraktande dessutom af nödvändigheten att
under nuvarande förhållanden noga tillse, hvilka utgifter må kunna undvikas,
har Riksdagen funnit sig icke böra bifalla förevarande nådiga
framställning.
13:o. Sedan Rektorn vid allmänna läroverket i Vesterås L. Mossberg
i en till Eders Kong]. Maj:t ingifven skrift i underdånighet anhållit,
att, enär den hyresersättning af 500 kronor för år, hvilken, jemlikt Kongl.
brefvet den 29 Juni 1866, blifvit rektor vid nämnda läroverk tillerkänd,
sedermera till följd af hyrornas stegring visat sig vara otillräcklig, förhöjning
i berörda hyresersättning måtte beviljas med 100 kronor om
året, att utgå från och med den 1 April 1875, från hvilken tid hyran
för den lokal, sökanden för närvarande bebodde, blifvit höjd från 500 till
600 kronor, har Eders Kongl. Maj:t, enär beloppet af nämnda ersättning
alltså numera vore otillräckligt, hos Riksdagen gjort nådig framställning
om ersättningens höjande till ofvan angifna belopp, hvarigenom anslaget
till allmänna läroverken skulle ökas med 100 kronor.
Ifrå gavarande hyresersättning beviljades, efter derom aflåten nådig
proposition, vid 1865—1866 årens riksdag af den anledning, att staden
Vesterås jemlikt Kong!, resolution den 10 Mars 1865 förklarats icke
kunna åläggas att till rektor vid dervarande läroverk upplåta embetsgård
eller utgifva hyresersättning, och på det att bemälde rektor icke derigenom
skulle gå i mistning af en löneförmån, som i allmänhet tillkomme
rektorer vid rikets elementarläroverk. Af berörda nådiga resolution, har
Riksdagen inhemtat, att genom en Kongl. resolution af den 3 Oktober
1766 blifvit förklarad!, det Rector schola^ i Vesterås borde rätteligen
hafva den så kallade Probegården, hvilken år 1625 af enskild person till
skolan donerats, till embetsgård, och att densamma borde för domkyrkans
medel byggas, utan att Vesterås stad eller borgerskapet derstädes
finge dermed besväras; att emellertid domkyrkan, med anledning af
nämnda gårds otjenlighet till bostad för rektor, i senare tider sjelf densamma
disponerat och i stället, i enlighet med Kongl. Maj:ts utslag den
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
11
31 Mars 1832, utgifvit hyresersättning, hvilken genom Kongl. bi’ef den
23 Juli 1856 från rektor till statsverket indragits; samt att domkyrkan
sedermera, enär dess medel ansetts böra oafkortadt vara för dess underhålls-
och förvaltningskostnader att tillgå, blifvit genom Kongl. bref
den 31 Oktober 1862 från vidare utgifvande af nämnda ersättning
befriad.
Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Riksdagen otvetydigt ådagalägga,
att domkyrkan på ordnandet af denna angelägenhet skördat ej
ringa vinst, i det densamma först fått för eget behof disponera den af
enskild person till Vesterås skola donerade gården och sedermera lyckats
blifva befriad från skyldigheten att utgifva den ersättning, som såsom
vederlag härför blifvit henne ålagd. Vid sådant förhållande förefaller
det nog egendomligt att, på sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen,
domkyrkan nu höjt hyran för den henne tillhörande lägenhet, hvilken är
upplåten till bostad åt nuvarande rektor vid läroverket i Vesterås; och
Riksdagen har icke kunnat finna någon giltig anledning, hvarför statsverket
skulle ytterligare betungas allenast på det domkyrkan skulle
komma att draga än större fördel af sitt förvärfvande af den till bostad
åt rektor donerade gården. Tvärtom bör, enligt Riksdagens förmenande,
derest den af statsmedel nu utgående hyresersättningen befinnes otillräcklig,
domkyrkan af sina medel göra det tillskott, som må vara erforderligt,
och på sådant sätt komma att åtminstone i någon mån gifva
vederlag för den fördel hon förskaffat sig genom det ofvan omförmälda
förvärfvet af den donerade fastigheten.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har förevarande
nådiga framställning icke vunnit Riksdagens bifall.
14:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit att, mot det att eu i statsrådsprotokollet
omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp af 2,939
kronor 96 öre för närvarande utginge såsom inberäknade i aflöningen
för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Amål, blefve, jemte
de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå för år 1880, vid
samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna läroverken
uiåtte höjas med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre.
Af den i statsrådsprotokollet förebragta utredning har inhemtats,
bland annat att enligt nu gällande stat för läroverken i Filipstad och
Amål äro i åtskilliga lärares löner inberäknade »inom kolumn specificerade
inkomster» till belopp af 1,427 kronor 34 öre vid det förra läroverket
och 1,512 kronor 62 öre vid det senare, eller tillhopa 2,939
kronor 96 öre; — att dessa inkomster utgöra räntemedel efter 5 procent
12
Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
dels å ett kapital af 39,997 riksdaler 24 skillingar banko, eller 56,996
kronor 25 öre, som under år 1834 från statsverket utbekommits, dels
oek å ett ytterligare kapital af 1,201 riksdaler 47 skillingar banko, eller
1,802 kronor 97 öre, hvilket på grund af Kong!, brefvet den 15 December
1837, efter det anmälan blifvit gjord derom, att tillgångarna för Amåls
skola blifvit uti domkapitlets uppgift af den 31 Mars 1832 med 60 riksdaler
4 skilling 9 rst. banko för högt beräknade, jemväl från statsverket erhållits;
— samt att, enligt hvad räkenskaperna för år 1877 utvisa, omförmälda,
under domkapitlets i Karlstad förvaltning stående fond vunnit
den tillväxt, att densamma då utgjordes af:
räntebärande kapital............................................................................. 61,100: —
räntefordran............................................................................................ 324: 78.
fordran beroende på afskrifning....................................................... 2,008: —
innestående å giroräkning...................................................... 902: 71.
Kronor 64,335: 49.
Då den föreslagna förändringen otvifvelaktigt kommer att leda
till förenkling i förvaltning och redovisning, har Eders Kongl. Maj:ts
förevarande nådiga framställning blifvit af Riksdagen bifallen.
Vid behandling af denna fråga har emellertid Riksdagens uppmärksamhet
fästats derå, att vid andra läroverk fonder finnas af enahanda
beskaffenhet, som ofvan nämnda till indragning nu föreslagna, på sätt
af följande utredning närmare inhemtas.
Sedan Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 12 Mars
1830, beviljat årligen intill näst derpå följande riksdag för läroverken
ett nytt anslag å 42,000 riksdaler banko, beräknadt att användas till af
behof vet högt och länge påkallad löneförbättring åt elementarläroverken,
förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 22 December 1831, att
af dessa medel skulle utgå:
a) redan beviljadt anslag till nya elementarskolan i Stockholm,
6,800 riksdaler banko samt löneförbättring åt förut befintlige lärare vid
de gamla elementarläroverken;
b) arfvoden till gymnasiernas och vissa skolors rektorer, då de
afstode dittills brukliga terminspenningar af lärjungarne;
c) löner vid de gamla gymnasierna åt nya lärare i naturvetenskap,
främmande lefvande språk, gymnastik och teckning;
d) löner vid gamla fullständiga lärdomsskolor åt nya lärare i främmande
lefvande språk och i gymnastik; samt
13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
e) löner åt lärare vid 1) de redan utlofvade nya skolorna i Eskilstuna,
och Åmål med tre lärare i hvardera och i Haparanda med två lärare,
utom en kantor på hvartdera stället; 2) en föreslagen ny katedralskola
i Lund med tolf lärare samt en mindre skola i Filipstad med tre lärare,
kantorerne på båda dessa ställen oräknade; och 3) den till upptagning
bland elementarläroverken anmälda skolan i Askersund, beräknad endast
till två lärare utom kantor;
hvarjemte Kongl. Maj:t stadgade bland annat, att, med undantag af
rektorernas embetsgårdar eller fria boningsrum eller motsvarande hyrestnedel,
skulle alla särskilda löneförmåner af praebendepastorat, prebendehemman,
hemmansräntor, embetsgårdar, boställen eller vederlag derför,
tomter och jordar eller andra lägenheter, boningsrum, hushyror och
enskilda anslag med flera lokala fördelar, som gymnasie- och skollärare
åtnjöte, jemte sportler i vissa fall beräknas innehafvarne såsom inkomst
och betaga dem eller förminska den löneförbättring, hvilken, förutan
dylik förmån, bort tillfalla dem ej mindre än deras vederlikar, livilka
ingå sådana särskildt åtnjöte; att den nya löneregleringen, som icke borde
taga sin början förr än med den 1 Maj 1831, skulle omfatta under det
första påföljande ecklesiastikåret endast löneförbättring åt redan befintliga
lärare och tjensteman vid elementarläroverken, men ingen utbetalning till
här ofvan under b) c) d) och e) uppräknade ändamål; att de från den 1
Januari 1830 till den 1 Maj 1832 således uppkommande besparingar på
det nya anslaget skulle sedermera avändas såsom fruktbärande kapital,
hvilket skulle öfverlemnas till vederbörande konsistoriers förvaltning och
med räntan hvaraf lärare komtne att aflönas; att till räntebärande kapital
för löneförbättring eller till andra tillfälligtvis uppkommande lika vigtiga
behof för elementarläroverken skulle användas de besparingar på anslaget,
hvilka efter den första Maj 1832 och intill dess ständig löningsstat hunne
fastställas möjligen kunde uppkomma; att de lönebesparingar, som i stiften
uppkommit dels på öfverskotten å 1819 års interirusstat och dels genom
de indragningar, som i följd af densamma egt rum, och befunnes odisponerade
skulle, till det belopp de utgjorde den 1 Maj 1832, jemväl såsom
räntebärande kapital för framtiden begagnas till lärares aflöning; att de
till skolverkets behof förut anslagna tillgångar, eller andra tillfälliga
besparingar, hvilka enligt 1819 års interirusstat bort under konsistoriernas
vård och ansvarighet samlas och förvaltas för att till förefallande utgifter
uppå derom skeende anmälan och efter Kong]. Maj:ts nådiga pröfning
vara att tillgå, borde äfven begagnas; samt att de tillgångar, hvilkas
användning till bildande af nödig lönefond för Lunds stifts elementarläroverk
Kongl. Maj:t den 24 Mars 1824 i nåder gillat samt läroverks
-
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
korinten jemväl påräknat af helgonskyld, skolhemmansarrenden, indragna
kyrkoinspektorslöner och stipendiemedel, äfvensom den af komitén likaledes
påräknade Visingsöfonden i Vexiö stift skulle i mån af inträffande ledigheter
användas till elementarläroverkens behof i dessa stift och statsverkets
bidrag dertill i samma förhållande besparas för att på andra
orter användas.
Enligt eu af Statskontorets riksbokslutsbyrå den 27 Mars detta år
meddelad uppgift rörande de medel, hvilka ingå uti vissa lärares och
bibliotekariers vid de allmänna läroverken efter stat beräknade löner och
sålunda föranleda till minskning i kontanta statsanslaget, uppgå dessa
medel årligen till ett belopp af ej mindre än 43,155 kronor 49 öre.
Då sålunda vid flera läroverk finnas fonder af liknande beskaffenhet
med den, som varit för läroverken i Amål och Filipstad afsedd, samt
denna fond nu anmälts till indragning, synes enahanda åtgärd jemväl
böra vidtagas med de öfriga, helst derigenom otvifvelaktigt skulle vinnas
enkelhet i bokföringen och redovisningen, då mycken omgång och mängskrifveri
naturligen måste förorsakas deraf, att de i lärarnes löner ingående,
ofvan omförmälda särskilda medel äro fördelade i ofta mycket
små belopp, ända ned till omkring en krona och derunder.
Visserligen lära de i fråga varande fonderna delvis hafva tillkommit
genom enskilda donationer; men den verkstälda utredningen har
likväl gifvit vid handen, att t. ex. Eskilstuna läroverks fond, utgörande
vid 1877 års slut 34,534 kronor 72 öre, ursprungligen blifvit bildad
genom statsmedel till belopp af 15,746 rdr 32 sk. banko, som af Statskontoret
år 1834 utbetalts till domkapitlet i Strengnäs; samt att i
Askersunds läroverks fond, hvilken vid 1877 års slut uppgick till 13,064
kronor 40 öre, ursprungligen ingingo statsmedel 3,000 rdr banko, och
enskildes sammanskott 5,000 rdr banko; äfvensom slutligen att flerstädes
under rubriken donationsmedel befintliga tillgångar ursprungligen tillkommit
genom de enligt ofvan åberopade nådiga bref anvisade statsmedel.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det synes önskvärd^
att alla de fonder, som äro af enahanda beskaffenhet med ofvan
nämnda till indragning nu bestämda, blifva till statsverket öfverlemnade
och i stället anslag till belopp, motsvarande fondernas afkastning, å allmänna
läroverkens stat uppförda, har Riksdagen ansett sig böra i underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t låta genom vederbörande
verkställa en fullständig utredning i här ofvan omförmälda hänseenden
samt derefter till Riksdagen göra den nådiga framställning, hvartill omständigheterna
må finnas föranleda.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
15
Folkundervisningen.
15:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastikdepartementets
afdelning för folskoleärenden uppgjord beräkning, för verkställande
af den uppflyttning till högre lönegrad, som tillkommer de vid
folkskolelärareseminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare,
komtne att erfordras från och med år 1880 ett belopp af 5,800
kronor, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att för lärares vid folkskolelärareseminarierna
uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder
anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp; och,
då ifrågavarande utgifter äro af fortvarande natur, har Riksdagen, med''
bifall till förevarande nådiga framställning, höjt ordinarie anslaget till
folkskolelärareseminarierna med 5,800 kronor.
16m. I enlighet med Eders Kongl. Majrts nådiga framställning
har Riksdagen för uppehållandet af seminariet i Norrland för qvinligt
lärjungar beviljat förhöjning med 8,900 kronor i anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier
för seminarieelever.
17:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har förslagsanslaget för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
höjts med 260,000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet.
18:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
. af den i statsrådsprotokollet intagna stat för Gymnastiska
centralinstitutet, för dess tillämpning bevilja en tillökning i "institutets
ordinarie anslag med 10,250 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren
för vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i
aflöningen . ingående tjenstgöringspenningar till vikarie finge af Eders
Kongl. Maj:t bestämmas.
Institutets nu varande ordinarie anslag utgör, inberäknadt 2,000
kronor till stipendier åt elever, 29,400 kronor; hvarjemte sedan år 1875
utgått dyrtidstillägg med tillhopa 3,910 kronor årligen.
16
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
På sätt af statsrådsprotokollet inhemtats hade institutets direktion
till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnat förslag till ny stat för läroanstalten,
enligt hvilket “förslag öfverlärarnes löner skulle bestämmas till 6,000
kronor, deraf 1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lärarnes till 3,000
kronor, hvaraf 750 kronor tjenstgöringspenningar, och lärarinnornas till
2,000 kronor, hvaraf 500 kronor tjenstgöringspenningar. För öfverlärarne,
hvilka åtnjuta fri bostad, skulle dock afdrag å lönen göras med 600 kronor,
och af samma anledning en af lärarinnornas löner minskas med 300 kronor.
Derest öfverläraren å den militära afdelningen innehade annan allmän befattning,
skulle hans lön vid institutet minskas med ett mot afiömngen
vid den andra befattningen svarande belopp, dock icke till lägre belopp
än 3,000 kronor. För föreståndaren hade föreslagits ett arfvode af 500
kronor, för sekreteraren och räkenskapsföraren 900 kronor, till extra
lärare ’4,000 kronor, för vaktmästaren 800 kronor jemte bostad och för
portvakten 500 kronor jemte bostad. I anslagen till ved, ljus, underhåll
af materiel, samlingar m. in. äfvensom till stipendier åt elever hade någon
förändring icke föreslagits.
Eders Kongl. Maj:t, som i allmänhet icke funnit något att erinra
mot de af direktionen sålunda ifrågasatta anslagsbelopp, har likväl ansett
en jemförelse mellan de föreslagna lönerna för öfverlärarne och de, som
åtnjutas af professorerne vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet och
vid Tekniska högskolan, böra föranleda dertill, att aflöningen för de förra
sattes nåo-ot lägre än för de senare så till vida, att den under de fem
första tjensteåren komme att utgå med 5,500 kronor och först derefter
höjas till det af direktionen föreslagna belopp, hvilken olikhet syntes
hafva en billig grund deruti, att kompetensvilkoren för lärarebefattningvid
Gymnastiska centralinstitutet i allmänhet vore lättare än vid de
nyssnämnda läroanstalterna. Beträffande aflöningens fördelning i lön och
tjenstgöringspenningar, har Eders Kongl. Maj:t, ock ansett förhållandet
vid Tekniska högskolan böra tagas till ledning, och alltså de bestämmelser
följas, som Riksdagen vid löneregleringen för nämnda högskola
antagit.
17
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Med iakttagande häraf hade den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna
staten följande utseende:
Tjenst- |
Summa |
||
Lön. |
gonngs- |
||
penningar. |
Kronor. |
||
1 öfverlärare, utom fri bostad ... |
2,900 |
2,000 |
4,900 |
2 d:o d:o |
5,800 |
4,000 |
9,800 |
1 lärare .................................... |
2,000 |
1,000 |
3,000 |
2 d:o ...................................... |
4,000 |
2,000 |
6,000 |
1 lärarinna................................... |
1,400 |
600 |
2.000 |
1 d:o, utom fri bostad ......... |
1,100 |
600 |
1.700 |
Arfvode åt föreståndaren .......... |
500 |
||
D:o åt sekreteraren och rä- |
|||
kenskapsföraren..... |
— |
900 |
|
Arfvoden åt extra lärare .......... |
4,000 |
||
Till stipendier åt elever ............ |
2,000 |
||
1 vaktmästare, utom fri bostad... |
— |
800 |
|
1 portvakt, utom fri bostad........ |
— |
500 |
|
Anslag till ved, ljus, materiel, |
|||
samlingar in. m.... |
3,550 |
||
Summa |
39,650 |
Efter 5 är kan lönen hö>
jas med 500 kronor.
Derest öfverläraren på
militära afdelningen innehar
annan allmän befattning,
skall hans lön vid
institutet minskas med ett
mot aflöningen vid den
andra befattningen svarande
belopp, dock icke
till lägre belopp än 3,000
kronor.
Riksdagen har emellertid icke kunnat obetingadt godkänna den
af Eders Kongl. Maj:t sålunda föreslagna staten, utan ansett åtskilliga
ändringar deruti böra vidtagas.
Till en början har det icke synts lämpligt att i staten skulle bestämmas,
att de tre öfverlärarne samt den ena lärarinnan ovilkorligen
skola vid institutet åtnjuta fri bostad, alldenstund sådana förhållanden
kunna tänkas inträffa, att de lägenheter, Indika nu äro dertill afsedda,
blifva behöfliga för andra ändamål. För den skull bör det för förmånen
af fri bostad beräknade afdraget å lönerna inräknas i dessa med 600
kronor för eu hvar af öfverlärarne och 300 kronor för lärarinnan, men
föreskrift meddelas derom att, så länge förmånen af fri bostad åtnjutes,
afdrag till nämnda belopp skola å lönerna ega rum.
Vidare har Riksdagen icke kunnat undgå att finna den af Eders
Kongl. Magt, föreslagna skilnaden mellan öfverlärarnes löner och dem,
som åtnjutas af professorerne vid Karolinska institutet och vid Tekniska
högskolan, nog ringa. Denna skilnad består, på sätt ofvan är ornförmäldt,
blott deruti att aflöningen för desse öfverlärare skulle under de
JBih. Ull Iiiksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 A/d, 1 Band. 9 Bäft. 3
L8
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o
5 första tjensteåren utgå med 500 kronor lägre belopp än för bemälde
professorer. På grund af de utaf Eders Kong!. Magt till stöd för den
sålunda föreslagna skilnaden i aflöniugen åberopade väsentligt lägre kompetensvilkoren
för lärarebefattning vid Gymnastiska centralinstitutet än
vid de nyssnämnda läroanstalterna, har Riksdagen ansett berörda skilnad
böra i någon mån utsträckas och anordnas så, att densamma må komma
att förefinnas ej blott för en viss kortare tid, utan för hela tjenstetiden.
Detta mål torde lämpligast kunna vinnas på sådant sätt, att, förutom
det att den föreslagna bestämmelsen om en del af lönens utgående i
form af älderstillägg bibehålies, tjenstgöringspenningarne för en hvar af
öfverlärarne fastställas till 1,500 kronor i stället för af Eders Kongl.
Maj:t föreslagna 2,000 kronor.
Hvad angår afiöningen till lärarne, hvilken för närvarande är bestämd
något olika allt efter deras ålder i tjensten, har det synts Riksdagen,
att en sådan skilnad borde bibehållas, men på så sätt inskränkt,
att afiöningen bestämmes högre för en lärare än för de två andre.
Den fasta lönen har Riksdagen ansett böra för de två lägst aflönade
lärarne fastställas, på sätt Eders Kong). Maj:t föreslagit, till 2,000 kronor
för hvarje, men deremot tjenstgöringspenningarne för dem nedsättas till
500 kronor. På sådant sätt skulle deras löneförmåner likväl blifva bättre
än för närvarande, ty, med inräknande af dyrtidstillägg, åtnjuter nu den
ene 2,400 kronor och den andre 2,160 kronor. För den äldste läraren
åter har den af Eders Kongl. Maj:t föreslagna aflöningssumman synts
böra godkännas, men då skilnaden mellan hans aflöning och de båda
andre lärarnes, icke bör uteslutande ligga uti tjenstgöringspenningarnes
belopp, har Riksdagen ansett denne lärares löneförmåner höra fördelas
i lön 2,200 kronor och tjenstgöringspenningar 800 kronor.
Vidkommande lärarinnornas aflöning, har Riksdagen funnit den
föreslagna höjningen väl betydlig och lämpligen kunna på så sätt inskränkas,
att lönen bestämmes till 1,200 kronor för hvardera, med ofvan
omförmälda föreskrift om afdrag af 300 kronor i händelse fri bostad åtnjuta,
samt tjenstgöringspenningarne till 300 kronor. Genom ett sådant
ordnande af deras afiöningsförmåner komma dessa lärarinnor i en väsentligt
förbättrad ställning mot nu, då den ena uppbär med dyrtidstillägg
1,200 kronor och den andra 960 kronor.
Arfvodet åt föreståndaren äfvensom arfvodena till extra lärare
torde kunna bibehållas vid de nuvarande beloppen, eller 400 kronor för
den förre och 3,000 kronor för sistnämnda ändamål. Några särskilda
skäl hafva nemligen icke blifvit anförda för att ådagalägga otillräckligheten
för närvarande af dessa belopp.
19
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
I öfrig! har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon
anmärkning.
Eders Kong]. Maj:ts förslag till stat slutade å 39,650 kronor, hvilken
summa öfversteg institutets nuvarande ordinarie anslag med 10,250
kronor. Genom de nu vidtagna ändringarne nedgår slutsumman till
37,150 kronor och utgör alltså den erforderliga tillökningen i det ordinarie
anslaget endast 7,750 kronor.
Slutligen har Riksdagen funnit sig böra medgifva Eders Kong].
Magt rättighet att, i likhet med hvad i fråga om universitetens, Tekniska
högskolans in. fl. läroverks lönestater eger rum, bestämma de vilkor,
under hvilka tjenstgöriogspenningarne böra till vikarie afträdas;
dervid emellertid synts böra stadgas det förbehåll att statsverket icke
derigenom må komma att drabbas af några särskilda utgifter.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,
med godkännande af härhos bilagda stat för Gymnastiska centralinstitutet
(Bil. Kitt A), för dess tillämpning beviljat en tillökning i institutets
ordinarie anslag med 7,750 kronor, äfvensom medgifvit, att vilkoren för
vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i aflöningen
ingående tjenstgöringspenningar till vikarie må af Eders Kongl.
Maj:t bestämmas; dock så att statsverket icke betungas med särskilda
utgifter för tjensternas behöriga uppehållande.
B äril morsk eun d er visit ingen,
19:o. Eders Kongl. Maj:t, som efter pröfning af Medicinalstyrelsens
förslag till ny stat för barnmorske-undervisningsanstalterna i Stockholm
och Göteborg ansett de föreslagna aflöningarne böra, med iakttagande
af den hittills följda grundsats om fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
på följande sätt i staten bestämmas, nemligen:
20
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Summa Kronor. |
|
För undervisningsanstalten i Stockholm. |
|||
1 h.irn morsk elära re ........................................... |
3,000 |
1,000 |
4,000 1,500 800 300 |
1 biträdande lärare............................................. arfvode 1 instrnktionsbarmnorska.................................... d:o 1 förestånderska ............................................. d:o |
|||
För undervisningsanstalten i Göteborg. |
|||
1 barnmorskelärare....................................................... 1 biträdande lärare............................................ arfvode 1 förestånderska och instruktionsbarnmorska .. d:o |
3,000 |
1,000 |
4,000 1,500 800 |
Summa |
| 12,900 |
har, enär ordinarie anslagen till aflöningar vid nämnda anstalter hittills
utgjort tillsammans 9,600 kronor, föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af berörda stat, för dess tillämpning bevilja en förhöjning af 3,300
kronor i de till barnmorske-undervisningsanstalferna nu utgående ordinarie
anslag; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares
skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie
finge af Eders Kongl. Maj:t bestämmas.
Då de föreslagna aflöningsbeloppen synts afpassade efter vigten af
de ifrågavarande befattningarne, samt framställningen i fråga om tjenstgöringspenningarnes
afstående vid tjenstledighet ansetts böra bifallas under
enahanda förbehåll, som i näst förestående punkt blifvit omförmäldt, har
Riksdagen, med godkännande af förestående nya stat för barnmorskeundervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf
höjt det ordinarie anslaget till dessa anstalter med 3,300 kronor; äfvensom
medgifvit att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet att
vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af Eders
Kongl. Maj:t bestämmas; dock så att statsverket icke betungas med särskilda
utgifter för tjensternas behöriga uppehållande.
"Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
21
Veteriniirunder visningen.
*
20:o. Under denna anslagsrubrik har Eders Kongl. Maj:t gjort
framställning derom, att Riksdagen måtte, för tillämpning af föreslagen
ny stat för veterinärinstitutet i Stockholm, höja det ordinarie anslaget till
institutet med 14,800 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande
löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne
till vikarie finge af Eders Kongl. Maj:t bestämmas.
Institutets nuvarande ordinarie statsanslag utgör 35,300 kronor;
hvarjemte sedan år 1875 utgått dyrtidstillägg med tillhopa 4,800 kronor
årligen.
Den af Eders Kongl. Maj:t, med anledning af en utaf direktionen
för institutet i ämnet gjord underdånig framställning, nu föreslagna nya
staten var af följande lydelse:
Tjenst- |
Summa |
||||
Lön. |
görings- penningar. |
Kronor. |
|||
1 professor...................... |
3,500 |
2,000 |
5,500 |
1 |
|
3 professorer.................... 1 lektor ........................ 1 föreståndare, arfvode |
(jemte |
10,500 2,500 |
6,000 1,000 |
16,500 3,500 |
(Efter 5 ar kan lönen hö-| jas med 600 kronor. |
— |
500 |
||||
1 adjunkt ...................... |
arfvode |
2,500 |
|||
1 instruktionssmed........ |
d:o |
2,500 |
|||
1 kamrerare ................ 1 sekreterare hos direk- |
d:o |
1,500 |
|||
tionen....................... |
d:o |
500 |
|||
1 bibliotekarie ............... |
d:o |
300 |
|||
För undervisning i ridkonst .. |
800 |
||||
Till betjenings aflönande |
3,000 |
||||
Stipendier åt elever........ |
— |
4,000 |
|||
Byggnaders och stängsels under- |
|||||
håll.......................... |
1,000 |
||||
Till diverse utgifter ..... |
8,000 |
||||
Summa |
50,100 |
Denna stat har emellertid icke i allo vunnit Riksdagens godkännande;
utan har Riksdagen ansett densamma böra i vissa hänseenden
ändras, hvarigenom slutsumman i ej oväsentlig mån nedbringats.
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Hvad först angår professorernes aflöning, har densamma af enahanda
skäl, som i pnnkten 18 här ofvan blifvit i fråga om öfverlärarne
vid Gymnastiska centralinstitutet anförda, synts kunna minskas med 500
kronor å tjenstgöringspenningarne och alltså fastställas till lön 3,500
kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till ett ålderstilllägg
å 500 kronor.
Vidare torde något särskildt arfvode till föreståndaren ej efter
löneregleringen vara erforderligt, utan denne kunna anses vara tillräckligt
godtgjord, derest honom tillerkännes, förutom den bestämda aflöningen
såsom professor, rätt till åtnjutande af fri bostad. Han kommer
nemligen i allt fall i en något fördelaktigare ställning än föreståndaren
för Gymnastiska centralinstitutet, hvilken visserligen erhåller ett särskildt
arfvode å 400 kronor, men deremot för åtnjutandet af fri bostad får vidkännas
afdrag å lönen till belopp af 600 kronor. Den föreslagna höjningen
från 1,500 kronor till 2,500 kronor i arfvodena till en hvar af adjunkten
och instruktionssmeden har synts Riksdagen väl betydlig; och dessa
båda arfvoden hafva funnits lämpligen kunna bestämmas till 2,000 kronor
hvartdera, hvarigenom innehafvarne af ifrågavarande befattningar,
hvilka nu med dyrtidstillägg åtnjuta 1,800 kronor, likväl komma att erhålla
200 kronors lönetillökning. Kamrerarens och sekreterarens arfvoden
torde kunna bibehållas vid de belopp, hvarmed de för närvarande
utgå, eller för den förre med inbegrepp af dyrtidstillägg 1,200 kronor
och för den senare 300 kronor, helst hinder icke lärer möta för att dessa
båda befattningar innehafva,s af samme person. Till aflöning åt betjente
äro enligt nu gällande stat anslagna 1,500 kronor, hvilket belopp är föreslaget
att fördubblas, på det att en vaktmästare, som tillika skulle vara
laboratoriedräng, en anatomivaktmästare, två stalldrängar och en portvakt
skulle kunna aflönas med 600 kronor hvardera. Vissa af dessa befattningar
synas emellertid utan olägenhet kunna sammanslås; och i allt fall
lärer icke aflöningen behöfva bestämmas så hög som beräknats, hvadan
Riksdagen ansett ett belopp af 2,000 kronor blifva för ifrågavarande ändamål
tillräckligt.
Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, är detta jemväl
föreslaget att fördubblas, eller från 4,000 kronor till 8,000 kronor. Då
emellertid, enligt hvad statsrådsprotokollet gifvit vid handen, dessa utgiftsposter
hittills icke öfverstigit nämnda belopp, 8,000 kronor, och Eders
Kongl. Maj:t ansett, att fortfarande någon tillgång till ändamålet borde
kunna påräknas af inkomsten utaf institutets smedja, hvilken inkomst enligt
senaste revisionsberättelse under år 1876 uppgick till 18,181 kronor,
under det att utgifterna för densamma belöpte sig till allenast 11,966
Riksdagens underd. Skrifvelse, %ko 47. Tf,
kronor 88 öre, har det synts Riksdagen att anslaget till diverse utgifter
utan olägenhet kan bestämmas till 6,000 kronor, hvilket likväl innebär
eu höjning med 50 procent.
I öfrigt har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon
erinran.
Den af Eders Kong!. Maj:t förelagna staten slutade å 50,100 kronor,
hvilket belopp öfversteg institutets nuvarande ordinarie anslag,
35,300 kronor, med 14,800 kronor. Genom de vidtagna ändringarne
nedgår den nya statens slutsumma till 43,100 kronor, och behöfver alltså
det nuvarande ordinarie anslaget ökas med 7,800.
På grund åt hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,
med godkännande af härhos bilagda stat för veterinärinstitutet i Stockholm
(Bil. Ditt. B.), för dess tillämpning beviljat en tillökning i institutets
ordinarie anslag med 7,800 kronor; äfvensom medgifvit att vilkoren för
vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i adöningen
ingående tjenstgöringspenningar till vikarie må af Eders Kongl. Magt
bestämmas; dock så att statsverket icke betungas med särskilda utgifter
för tjensternas behöriga uppehållande.
Ålderstillägg.
21 :o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har det under Åttonde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg
höjts med 18,000 kronor.
• •
Ofriga ordinarie anslag.
22:o. Samtliga under Åttonde hufvudtiteln för närvarande uppförda
ordinarie anslag, hvilka icke här ofvan blifvit särskild! omnämnda,
hafva bestämts till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro
upptagna, dock att för jemnande af hufvudtitelns slutsummor, förslagsanslaget
till »skrifmaterialier och expenser, ved m. in.» blifvit med 198
kronor 76 öre förhöjdt.
24
^Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde hufvudtiteln,
hafva följande anvisningar ifrågakommit.
23:o. Med bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit, har Riksdagen
såsom tillfällig löneförbättring under år 1880 åt embets- och tjensteman
vid Nationalmuseum på extra stat för samma år anvisat 1,100 kronor,
att utgå efter hittills derför bestämda grunder.
24:o. Af i statsrådsprotokollet anförda skäl har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att, i stället för det af Riksdagen hittills beviljade
anslag" af 3,716 kronor till dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid domkapitlens
expeditioner; ett extra anslag af 10,000 kronor måtte för ar 1880
anvisas och ställas till Eders Kongl. Maj-.ts disposition.
Af åberopade i statsrådsprotokollet förebragta utredning har inhemtats
bland annat, att Eders Kongl. Maj:t anbefalt domkapitlen och
Stockholms stads konsistorium att före den 1 April innevarande år inkomma
med uppgifter å notariernes och amanuensernes vid ifrågavarande
expeditioner samtliga nuvarande löneinkomster äfvensom å expeditionskassornas
inkomster och utgifter; men att en på dessa uppgifter grundad
utredning af det anslagsbelopp, som erfordrades för en fullständig reglering
af aflöningen för domkapitlens tjensteman och för expeditionernas
utgifter i öfrigt icke hunne utarbetas så tidigt, att nådig framställning
om en sådan reglering kunde göras till innevarande Riksdag. Enligt
Riksdagens förmenande bör emellertid utredning rörande det slutliga
ordnandet af ifrågavarande aflöningsförhållanden vara verkstad, innan
särskilda medel af Riksdagen anvisas utöfver hvad under de senare åren
till dyrtidstillägg beviljats. Domkapitlens tjensteman uppbära dessutom
ej obetydliga sportelinkomster samt förena ofta flera aflönade befattningar,
hvadan deras löneinkomster i allmänhet icke torde vara så ringa.
Någon ändring i desse tjensteman aflöning bör, enligt Riksdagens åsigt,
icke vidtagas utom i samband med sådana åtgärder, att sportelsystemet
helt och hållet afskaffa, och lönerna bestämmas till fasta belopp i ett
för allt.
På grund af hvad sålunda anförts, och då den i statsrådsprotokollet
åberopade omständighet, att presterskapet i vissa stift å prestmöte!»
beslutit att icke vidare lemna hittills utgjorda bidrag till aflönande af
tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, icke synes innebära giltig
anledning, hvarföre statsverket skulle, särdeles under för handen varande
till största sparsamhet manande förhållanden, betungas med ytterligare
utgifter för nu ifrågavarande ändamål, har Riksdagen icke kunnat bifalla
25
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Eders Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning, utan ansett, att nu
endast borde såsom tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid domkapitlens
expeditioner beviljas enahanda belopp, som för innevarande år
är dertill anvisadt.
Förevarande nådiga framställning har alltså endast på det sätt af
Riksdagen bifallits, att såsom tillfällig löneförbättring för år 1880 åt tjenstemännen
vid domkapitlens expeditioner på extra stat för samma år
anvisats ett belopp af 3,716 kronor.
25:o. På det att de vid universiteten i Upsala och Lund för
språkvetenskap inrättade seminariers gagnande verksamhet måtte kunna
fortsättas, har Eders Kongl. Magt föreslagit Riksdagen att åt dem för
år 1880 bevilja extra anslag till enahanda belopp, som för innevarande
och föregående år anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala
3.000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor; varande denna nådiga
framställning af Riksdagen bifallen.
26:o. På sätt i statsrådsprotokollet är medeladt, hade det större
Akademiska Konsistoriet i Lund, under åberopande af en utaf Astronomi
Professorn Ax. Möller gjord framställning, anhållit, att Eders Kongl.
Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för den astronomiska institutionen
i Lund till belopp af 7,500 kronor att, fördeladt på fem år,
utgå med 1,500 kronor årligen; såsom grund för hvilken af Kanslersembetet
för universitetet understödda anhållan följande omständigheter åberopats.
Sedan det internationella astronomiska sällskapet vid sitt sammanträde
i Bonn år 1867 beslutit, att med ledning af Argelanders »Bonner
Durchmusterung» observera alla stjernor intill nionde storleken å
norra delen af himmelssferen, hvilket arbete fördelats mellan åtskilliga
observatorier i Europa och Amerika, hade vid sällskapets sammankomst
i Stockholm år 1877 den astronomiska institutionen i Lund blifvit uppfordrad
att deltaga i det gemensamma arbetet genom att öfvertaga den
zon, som förut varit anvisad åt observatoriet i Chicago. Enligt Professor
Möllers beräkning skulle de härför erforderliga observationer (20,000 till
25.000 till antalet) kunna utföras under fem år, så framt ett tillräckligt
antal yngre krafter stode derför till buds. En till arbetets utförande
fullt kompetent person vore villig att åtaga sig, detsamma, dock endast
under vilkor, att en årlig godtgörelse af 1,000 kronor blefve honom tilldelad.
Dessutom erfordrades under samma tid 500 kronor årligen dels
till arfvoden åt biträden och dels till diverse utgifter.
Bill. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Hd/1.
4
26
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o S7.
Med anledning häraf har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att för ifrågavarande särskilda observationer under år 1880 vid den astronomiska
institutionen i Lund anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor; och
har denna nådiga framställning vunnit Riksdagens bifall.
27:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts
rörande särskildt anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
språk vid allmänna läroverken, har Eders Kongl. Maj:t för ifrågavarande
ändamål jemväl för år 1880 äskat ett anslag till enahanda belopp, 6,000
kronor, som allt sedan 1876 varit dertill anvisadt, och har Riksdagen på
extra stat för år 1880 beviljat ett anslag å nämnda belopp, att af Eders
Kongl. Maj:t disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande
språk vid allmänna läroverken för att i utlandet studera tyska, franska
eller engelska språken.
28:o. På grund af i statsrådsprotokollet anförda skäl har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för utvidgning af Visby högre allmänna
läroverks skolhus genom tillbyggnad eller på annat sätt, som kunde
af Eders Kong]. Maj:t godkännas, bevilja ett extra anslag af 10,000
kronor, med vilkor att Gotlands läns landsting för samma ändamål tillsköte
enahanda belopp samt iklädde sig ansvarighet för gäldande af ett
utaf vederbörande upptaget, för byggnadsarbetets utförande afsedt amorteringslån
å 10,000 kronor, för hvars amortering läroverkets byggnadsfond
borde användas, i den mån den dertill lemnade tillgång.
Vid senaste riksmöte föreslogs af enskild motionär, att Riksdagen
skulle till uppförande af tvenne flygelbyggnader vid ifrågavarande skolhus
bevilja ett anslag af 33,345 kronor; men detta förslag vann icke Riksdagens
bifall, hufvudsakligast på den grund att det vore en af representationen
vid flera tillfällen uttalad grundsats, att staten endast undantagsvis
borde betungas med kostnader för uppförande af läroverkshus, samt att
i det föreliggande fallet skäl icke blifvit anförda af den beskaffenhet,
att derå skulle kunna grundas en afvikelse från omförinälda allmänna
grundsats.
Då Riksdagen i allo delar den uppfattning, som sålunda då gjorde
sig gällande, samt den nu förebragta utredningen icke synts Riksdagen
innebära giltig anledning för Riksdagen att frånträda denna uppfattning,
har Riksdagen icke kunnat bifalla förevarande nådiga framställning. Staten
vidkännes redan så betydliga kostnader i och för den högre undervisningen,
att det icke bör ifrågasättas att ytterligare öka dessa genom
öfvertagande af skyldigheten att äfven vidkännas utgifter för läroverks
-
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
27
husen, hvilkas tillhandahållande hittills varit en kommunernas angelägenhet.
Visserligen är i statsrådsprotokollet anfördt, att Visby stad på grund af
ett Kongl. bref den 23 September 1830 förklarat sig fri från byggnadsskyldighet,
men något uttalande är icke meddeladt derom, att denna
stadens förklaring är befogad och eger rättslig giltighet; och torde,
derest så icke är fallet, den erforderliga utvidgningen af läroverksbj^ggnaden
kunna åstadkommas genom bidrag af staden och landstinget samt
upptagande af ett lån, att amorteras med läroverkets byggnadsfonds
tillgångar.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har det af Eders Kongl.
Maj:t för utvidgning af Visby allmänna läroverks hus under ofvan omförmälda
vilkor äskade extra anslag af 10,000 kronor icke blifvit af
Riksdagen beviljadt.
29:o. Eders Kongl. Maj:t. har föreslagit, att ett belopp af 10,000
kronor måtte för år 1880 på extra stat anvisas till understöd åt sådana
församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.
Till förevarande ändamål hafva under åren 1864—1878 varit anvisade
20,000 kronor årligen, men senaste Riksdag ansåg detta belopp
kunna utan olägenhet nedsättas till hälften, och gjorde alltså eu väsentlig
början till anslagets borttagande. Då statsverket under senare tider på
annat sätt så betydligt ökat sitt bidrag till folkskoleväsendet, har det
synts Riksdagen att detta anslag nu borde kunna helt och hållet indragas,
helst förhållandena för närvarande mer än vanligt påkalla den största
sparsamhet med statens tillgångar; och har alltså det för omförmälda
ändamål äskade extra anslag, 10,000 kronor, icke blifvit af Riksdagen
beviljadt.
30:o. Till utarbetande af landskaps- och länskartor, hufvudsakligen
för folkskolornas behof, har Eders Kongl. Maj:t för år 1880 äskat ett
extra anslag å 1,500 kronor.
För ifrågavarande ändamål hafva anslag till enahanda belopp soin
det nu äskade varit anvisade för hvartdera af åren 1875—1879; och
har statsverket alltså härför redan utgifvit 7,500 kronor. Då, enligt
hvad Riksdagen inhemtat, några kartor emellertid ännu icke blifvit färdiga
och aflemnade, har det synts Riksdagen, att något ytterligare anslag för
ifrågavarande ändamål icke för närvarande borde anvisas, helst nu mera
litografiska aftryck af Generalstabens topografiska afdelnings karteverk
kunna köpas till ett pris af 50 öre för hvarje blad och ännu billigare,
derest prenumeration å verket göres, samt alltså folkundervisningens behof
28
Bilisdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
af tillgång till billiga kartor torde kunna tillgodoses, utan att ett särskilt
kartverk derför behöfver utarbetas.
På grund häraf har det till utarbetande af geografiska kartor för
folkundervisningens behof äskade extra anslag af 1,500 kronor icke blifvit
af Riksdagen beviljadt.
31:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har Riksdagen till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor under
förut stadgade vilkor anvisat ett extra anslag för år 1880 till belopp af
20,000 kronor.
32:o. Likaledes i enlighet med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har Riksdagen, till uppehållande af undervisningen vid farmaceutiska institutet
under år 1880, för samma år på extra stat anvisat ett belopp af
7,575 kronor.
33:o. Sedan Eders Kongl. Maj:t föreslagit den sist församlade Riksdagen
att, för underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i
Göteborgs och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma,
under naturhistoriska riksmuseets stat anvisa ett årligt reservationsanslag
af 2,000 kronor, men samma Riksdag, enär anläggningen ännu vore så
ny och det synts lämpligt att, innan den definitivt blefve försedd med
understöd af statsmedel, någon erfarenhet måtte vara vunnen om det
gagn densamma komme att medföra, allenast beviljat å extra stat för
innevarande år ett belopp af 2,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t nu
gjort framställning derom, att till underhåll af nämnda station samt för
främjande af arbetena vid densamma måtte på extra stat för år 1880
beviljas enahanda belopp; och har Riksdagen för nu ifrågavarande ändamål
för år 1880 anvisat ett extra anslag af 2,000 kronor.
34:o. På Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen
för tillämpning af gällande utgiftsstat för veterinärinrättningen i
Skara beviljat för hvartdera af åren 1876—1879 ett extra anslag af
12,900 kronor. Då, såsom direktionen för nämnda anstalt intygat, fortvaron
af detta anslag vore nödig för undervisningens uppehållande under
nästkommande år, har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till
sådant ändamål anvisa äfven för år 1880 ett belopp af 12,900 kronor;
och har Riksdagen i öfverensstämmelse härmed, för tillämpning af gällande
utgiftsstat för veterinärinrättningen i Skara, på extra stat för år 1880
anvisat ett anslag af 12,900 kronor.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
29
35:o. På sätt Eders Kong!. Maj:t vidare föreslagit, har Riksdagen
på extra stat för år 1880 anvisat till arfvoden åt vetenskapligt bildade
biträden vid ordnandet och vården af de under Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt
vaktbetjening vid samlingarnes offentliga förevisning 4,000 kronor; till
undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar in. m. 3,200
kronor; och till utgifvande af ''planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000 kronor.
36:o. Eders Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till bestridande
af kostnaden för reparationsarbeten å Akademiens för de fria konsterna
hus, anvisa för år 1880 på extra stat ett belopp af 7,600 kronor.
Af det sålunda äskade anslaget är, enligt hvad handlingarne i
ärendet gifvit vid handen, ett belopp af 3,000 kronor afsedt till betäckande
af utgifterna för ändring af den utaf sundhetspolisen utdömda
latrininrättningen och densammas förseende med afloppsrör och trumma
under gårdsplanen ut till gatukloaken, samt återstoden, 4,600 kronor,
beräknad för bibliotekets flyttning till den numera ledig blifna elementarteckningssalen,
hvarigenom ordning kunde en gång för alla bringas i den
temligen väl försedda och af Akademiens elever mycket anlitade planschverkssamlingen,
samt ett i högsta grad behöfligt utrymme vinnas genom
de små nuvarande biblioteksrummens användande till magasin för taflor
och gipser, hvaraf en ej ringa del, till föremålens skada, sedan flera år
måst inpackas i skrubbar och vindar.
Då förevarande utgifter synts vara af verkligt behof påkallade,
har Riksdagen till reparation af Akademiens för de fria konsterna hus
på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af 7,600 kronor.
37:o. Sedan senaste Riksdag, i ändamål att, intill dess undervisningen
för blinda hunne fullständigt ordnas, från Allmänna institutet
för döfstumma och blinda afskilja afdelningen för blinda och inrymma
densamma i särskild lokal, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts framställning
beviljat ett till bestridande af kostnaderna derför under innevarande
år erforderligt anslag af 15,000 kronor, har Eders Kongl. Maj:t,
enär för fortsättande af det med anledning af Riksdagens sålunda fattade
beslut upprättade blindinstitutets verksamhet under nästkommande år
erfordrades enahanda belopp, föreslagit Riksdagen att för berörda ändamål
bevilja jemväl för år 1880 ett extra anslag af 15,000 kronor; varande
denna nådiga framställning af Riksdagen bifallen.
30
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 4.7.
38:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har Riksdagen till uppehållande under år 1880 af undervisningen vid
två läroanstalter för öfveråriga döfstumma och inrättande af en tredje
dylik anstalt beviljat ett extra anslag för samma år till belopp af 43,500
kronor.
39:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att dels
för år 1880 till hospitalsbgggnader bevilja ett extra anslag af 92,000
kronor och dels för inköp af jord till en blifvande hospitalsanläggning i
mellersta Sverige till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp
af högst 85,000 kronor, äfvensom medgifva, att nämnda köpeskilling
finge utgå af de medel, som komme att inflyta vid försäljning, jemlikt
Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre kronolägenheter.
Hvad först angår behofvet af medel under nästkommande år till
hospitalsbyggnader, har, efter inhemtande af den i statsrådsprotokollet i
afseende härå lemnade utredning, Riksdagen vid den nådiga framställningen
i denna del icke funnit anledning till erinran.
Vidkommande åter det ifrågasatta inköpet af mark för eu hospitalsanläggning
i mellersta Sverige är i statsrådsprotokollet meddeladt, hurusom
bland ett ganska stort antal lägenheter, som för ändamålet blifvit
undersökta, så väl Medicinalstyrelsen som öfverintendentsembetet företrädesvis
fäst sig vid det å Kristinehamns stads område belägna landeriet
Marieberg, innehållande omkring 350 tunnland, deraf 57 tunnland trädgård
och åker, hvilket egaren vore villig att öfverlåta till staten mot en
köpeskilling af 85,000 kronor. Departementschefen hade emellertid icke
varit beredd att ännu tillstyrka den ena eller andra åt de ifrågasatta
platserna, men likväl ansett sig kunna förorda, att ett belopp af högst
85,000 kronor, hvarutöfver, så vidt handlingarne i ärendet föranledde,
inköpspriset icke för någon af lägenheterna borde komma att stiga, för
ändamålet stäldes till Eders Kongl. Maj:ts förfogande under år 1880.
Då den slutliga pröfningen af platsen för den blifvande hospitalsanläggriingen
i mellersta Sverige alltså icke ännu blifvit verkstäld, och hinder
icke lärer möta för Eders Kongl. Maj:t att, äfven om medel för ändamålet
icke blifvit af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af lämplig
lägenhet, under förbehåll af Riksdagens godkännande af köpeaftalet, samt
dertill kommer att, på sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen, den
ifrågavarande hospitalsbyggnaden icke är afsedd att påbörjas förrän under
år 1881, har Riksdagen emellertid icke kunnat finna det vara af behofvet
påkalladt, att medel redan nu skulle för ändamålet ställas till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande, utan ansett att härmed bör kunna utan olägenhet
31
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
anstå, helst statsverkets nuvarande knappa tillgångar gjort det till en
oafvislig nödvändighet att vidtaga alla de besparingar, som kunnat göras,
samt Riksdagen af skäl, som under punkten 50 här nedan finnas anförda,
ej kunnat bifalla Eders Kongl. Majrts förslag att för ifrågavarande ändamål
använda inflytande köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen,
på sätt Eders Kongl. Maj:t begärt, till hospitalsbyggnader anvisat för år
1880 ett extra anslag af 92,000 kronor; hvaremot ofvan omförmälda
nådiga framställning i fråga om beredande af medel för inköp af plats för
en hospitalsanläggning i mellersta Sverige icke vunnit Riksdagens bifall.
40:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har Riksdagen till understöd för år 1880 åt uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn, stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande för samma år
ett extra anslag af 20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med
samma grunder, som vid beviljandet af sådant anslag för innevarande
år blifvit af Riksdagen godkända.
41:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Eders Kongl.
Maj:t föreslagit, har Riksdagen för år 1880 beviljat ett extra anslag af
7,500 kronor till understöd åt det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade
sjukhem för spetälske, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget
anvisas för samma år, och att spetälske sjuka äfven från andra län än
Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna, så långt utrymmet derstädes
sådant kan medgifva.
42:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t
föreslagit, har Riksdagen utaf det för restauration af domkyrkan i Linköping
beviljade anslag på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af
8,000 kronor för arbetets fortsättande under samma år.
43:o. Till beredande af religionsvård åt svenske sjömän i utländska
hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän har Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,
på extra stat för år 1880 anvisat ett belopp af 10,000 kronor.
44:o. I öfverensstämmelse med hvad Eders Kongl. Maj:t föreslagit
har Riksdagen vidare på extra stat för år 1880 anvisat till svenska fornskriftsällskapet
2,000 kronor, att utgå under förut stadgade vilkor, och
för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar 600 kronor.
32
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
45:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till
fortsättande under år 1880 af de utaf Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe
med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska
undersökningar på Björkön i Mälaren, för samma år anvisa ett
extra anslag af 5,000 kronor, att utgå med 2,500 kronor till bestridande
af kostnaderna för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor såsom årsarfvode
åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till statens vederbörande
muséer aflemna anträffade fynd samt att afgifva berättelse angående
undersökningarne, på sätt Eders Kongl. Maj:t kunde komma att derom
närmare bestämma.
Då den i statsrådsprotokollet meddelade utredning gifvit vid handen,
att de ännu återstående undersökningarne böra med år 1880 kunna
väsentligen fullbordas, har Riksdagen ansett sig böra ännu för nästkommande
år anvisa anslag för nu ifrågavarande ändamål; och har alltså
till fortsättande under år 1880 af de ännu återstående arkeologiska och
naturhistoriska undersökningarne på Björkön, för samma år på extra
stat anvisats 5,000 kronor, att utgå på sätt och under vilkor Eders
Kongl. Maj:t föreslagit.
46:o. Eders Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att Riksdagen måtte
till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska samlingen
i Stockholm på extra stat för år 1880 anvisa ett anslag af 11,600
kronor.
Vid 1874 års riksdag, då anslag för ifrågavarande ändamål först
blef beviljadt, upplystes, hurusom innehafvaren af berörda museum utfäst
sig att till staten såsom gåfva öfverlemna så väl de föremål, som
då redan till detsamma blifvit skänkta, som dem, hvilka derefter komme
att skänkas. Med hänseende till de storartade gåfvor och insamlingar,
hvarmed allmänheten visat sitt intresse för detta museum, torde den del
deraf, hvilken är att anse såsom statens egendom, redan vara ganska betydlig,
och anledning synes alltså vara förhanden, att förhållandet mellan
staten och muséets innehafvare närmare ordnas.
På grund häraf får Riksdagen, som, till förvarande och vårdande
af den skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm, på extra stat
för år 1880 anvisat ett anslag af 11,600 kronor, i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för bestämmande,
hvilka delar af ifrågavarande samlingar må vara staten tillhöriga.
47:o. Under Åttonde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande
Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen:
83
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
till komitén för döfstummeundervisningens ordnande ......... kr. 7,852: 11.
för reglering af presterskapets löner ......................................... » 374: 82.
Summa kr. 8,226: 93.
Riksdagen som härvid ej funnit anledning till erinran, har till
gäldande af ifrågavarande förskott för år 1880 å extra stat anvisat ett
belopp af 8,226 kronor 93 öre.
48:o. Eders Kong!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för
år 1880 anvisa till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala 150,000
kronor, till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund 100,000 kronor
samt till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler in. in. 50,000 kronor,
äfvensom medgifva, att till betäckande af dessa belopp, tillsammans
300,000 kronor, finge användas den köpeskilling, som kornme att inflyta
vid försäljning af veterinärinstitutets nuvarande fastigheter i qvarteron
Edelman mindre och Krabaten här i hufvudstaden.
Hvad angår Eders Kongl. Maj:ts förslag om sättet för beredande
af medel till nu ifrågavarande byggnadsbehof, har af statsrådsprotokollet
framgått, att afsigten med detta förslag varit att undvika nödvändigheten
att för ändamålet betunga budgeten genom särskilda anslag. Huru
angeläget det än är att under för handen varande förhållanden nedbringa
budgetens utgiftsbelopp, har Riksdagen likväl icke kunnat bifalla förevarande
nådiga framställning, helst den lättnad i budgeten, som med
densamma varit afsedd att vinnas, i sjelfva verket vore endast skenbar.
Då Riksdagen år 1875 till uppförande af nya byggnader för veterinärinstitutet
beviljade 498,324 kronor, beslöts i sammanhang dermed att
veterinärinstitutets nuvarande tomter skulle, när institutet blifvit till sin
nya lokal förflyttadt, på offentlig auktion försäljas, och behållna köpeskillingen
derför till Riksgäldskontor aflemnas; och i den nådiga proposition,
som låg till grund för Riksdagens omförmälda beslut, framhölls
särskildt att, då värdet af berörda tomter ansetts vid försäljning kunna
uppskattas till 320,000 kronor, skulle således statens utgift för uppförande
af de nya byggnaderna för veterinärinstitutet inskränkas till 178,324
kronor. Enligt Riksdagens förmenande vore det ingalunda lämpligt, om
Riksdagen nu, med rubbning i 1875 års Riksdags ofvan omförmälda beslut,
förfogade öfver den blifvande köpeskillingen, och detta innan ens
utrönt blifvit, huruvida under nästkommande år försäljning till antagligt
pris kan ega rum, och således köpeskillingens belopp är okändt.
Dessutom skulle genom ett bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag öfversigten
öfver statsregleririgen i väsentlig mån försvåras, i det att vissa
Bill. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 9 Raft. 5
34
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
utgifter komrne att der ej blifva synliga, hvilket alltid torde böra så
vidt möjligt undvikas.
Då Riksdagen alltså funnit sig böra afstå den nådiga framställningen
i förevarande hänseende, har Riksdagen följaktligen måst för de
ifrågavarande behofvens tillgodoseende anvisa särskilda extra anslag till
erforderligt belopp af sammanlagdt 300,000 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts har Riksdagen
på extra stat för år 1880 anvisat till fortsättande af universitetsbyggnaden
i Upsala 150,000 kronor, till fortsättande af universitetsbyggnaden
i Lund 100,000 kronor och till inredning af veterinärinstitutets nya
lokaler m. in. 50,000 kronor.
49:o. Sedan Domkapitlet i Skara i underdånighet anhållit, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition antingen
derom, att till uppförande af en ny gymnastikbyggnad för allmänna
läroverket i nämnda stad måtte beviljas ett statsanslag af 40,000 kronor,
eller ock, derest sådant ej kunde bifallas, derom, att den återstående
delen af det statslån å 40,000 kronor, som vid 1865—1866 årens
riksdag beviljats för läroverksbyggnaden i Skara, måtte få afskrifvas, i
hvilket fall byggnadsfondens tillgångar kunde användas till bestridande
af ränta och amortering af ett lån, tillräckligt att med någon hjelp af
stiftets byggnadskassa bestrida utgifterna för det nya gymnastikhusets
uppförande, har Eders Kongl. Maj:t af i statsrådsprotokollet anförda skäl
föreslagit Riksdagen att medgifva, det den återstående delen af berörda
statslån, utgörande omkring 38,000 kronor, finge afskrifvas, på det att
Skara allmänna läroverks byggnadsfonds tillgångar skulle kunna användas
till uppförande af den ifrågasatta gymnastikbyggnaden, hvilken
ock kunde, i händelse af behof, kostnadsfritt begagnas för gymnastiköfningar
af eleverne vid det i staden inrättade seminarium för folkskolelärarinnor.
Derest en åtgärd, sådan som den nu ifrågasatta, vidtoges, skulle
deraf otvifvelaktigt föranledas, att från flera andra håll komine att framställas
likartade anspråk, hvilka då svårligen skulle kunna tillbakavisas.
Med anledning häraf, och då Riksdagen icke kunnat finna att giltiga
skäl blifvit till stöd för det nu väckta förslaget anförda, har förevarande
nådiga framställning icke vunnit Riksdagens bifall.
50:o. I underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878 anhöll Riksdagen,
det täcktes Eders Kongl. Maj: t låta utreda:
dels om och på hvad vilkor den del af egendomen Hammarby,
35
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
belägen i Danmarks socken och Vaksala härad af Upsala län och fordom
tillhörig Archiater!! Carl von Linné, som upptoges af Linnéanska
boningshuset och muséibyggnaden jemte den dem omgifvande parken,
till så stort område lokala och Övriga omständigheter betingade, tilllika
med de nämnda byggnaderna samt i förening dermed den å stället
befintliga, fordom Linné tillhöriga lösegendomen skulle kunna åt
staten förvärfvas;
dels ock, för den händelse att svårigheter eller hinder skulle möta
för jordlägenhetens och byggnadernas afsöndrande från egendomen, om
och på hvad vilkor den Linnéanska lösegendomen å Hammarby ensamt
för sig kunde af staten få inköpas — och att i beggedera fallen låta
förslag härom eu kommande Riksdag föreläggas.
Idäröfver hade, på sätt statsrådsprotokollet gifvit vid handen, Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län uti infordradt utlåtande i
underdånighet anfört:
att egaren af Hammarby, Jägmästaren Carl Ridderbjelke, vore benägen
att till staten sälja hela Hammarby egendom med den der förvarade
Linnéanska lösegendomen för en köpesumma af 80,000 kronor;
att han deremot icke vore villig att afhända sig lösegendomen
allena;
att Eders Kongl. Majrts Befallninghafvande infordrat yttrande af
rektorsembetet vid Upsala universitet, med anledning deraf att i Riksdagens
skrifvelse ett egobyte mellan Hammarby och eu angränsande,
universitetet tillhörig egendom blifvit satt i fråga såsom en utväg att
komma till ändamålet;
att i följd deraf underhandlingar förts mellan Ridderbjelke och
vederbörande vid Upsala universitet, af hvilka resultatet blifvit, att Ridderbjelke
erbjudit sig att till staten med full eganderätt öfverlåta Linnéanska
parken med angränsande jordområde, tillsammans omkring 26 qvadratref,
jemte der uppförda byggnader och å stället befintlig, fordom
Linné tillhörig lösegendom, enligt vid anbudet fogad förteckning, mot
ett pris af 30,000 kronor jemte öfriga vilkor; samt
att universitetets drätselnämnd förklarat sig anse det ifrågasatta
jordutbytet mellan Hammarby och universitetet icke lämpligen kunna
eller böra ega rum, men väl ansett skäligt, att, sedan afsöndring af
parken in. m., på sätt ofvan nämndt är, för statens räkning skett, universitetet
skulle köpa den återstående delen af egendomen för 50,000
kronor. ''
Om således staten skulle förvärfva ett Linnéanskt museum vid
36
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Hammarby, läge valet endast mellan att inköpa hela egendomen för
80,000 kronor eller en afsöndrad del deraf för 30,000 kronor.
Eders Kongl. Maj:t, som af i statsrådsprotokollet angifna skäl ansett
den förra utvägen mest fördelaktig, har fördenskull föreslagit
Riksdagen:
att hela ifrågavarande Hammarby egendom, bestående af hemmanen
Hammarby N:is 1, 2 och 3 om 2S|4 mantal och Ängeby N:o 3 om
3|8 mantal, jemte dertill hörande skogsparkerna Hammarby och Edeby,
samt den Linnéanska lösegendomen måtte för statens räkning inköpas
mot det fordrade priset af 80,000 kronor;
att, då genom denna handel en inkomstgifvande egendom skulle
åt staten förvärfvas, köpeskillingen måtte utgå af de medel, som inflöte
vid försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre
kronolägenheter;
samt att egendomen finge förvaltas efter de grunder, som gälla
för statens domäner i allmänhet, med de särskilda bestämmelser, som i
förevarande fall kunde af Eders Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.
Då senaste Riksdag med ofvan omförmälda underdåniga framställning
i ämnet emellertid endast afsåg, att den del af Hammarby egendom,
som upptoges af boningshuset och muséibyggnaden jemte parken,
tillika med de nämnda byggnaderna samt den derstädes befintliga, fordom
Linné tillhöriga lösegendomen skulle åt staten förvärfvas, och, enligt
hvad nu blifvit meddeladt, tillfälle gifves att få denna angelägenhet
ordnad i full öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda uttalade önskan,
har Riksdagen ansett sig icke böra förevarande nådiga framställning i
vidsträcktare mån bifalla, än att Riksdagen till inköp af ifrågavarande
del af Hammarby egendom med derå uppförda byggnader samt ofvan
angifna lösegendom anvisat det dertill erforderliga beloppet.
Hvad angår förslaget, att köpeskillingen skulle få utgå af inflytande
försäljningsmedel för mindre kronolägenheter, har Riksdagen icke kunnat
samma förslag bifalla.
På sätt i 19:de punkten af Riksdagens underdåniga skrifvelse angående
regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel blifvit
anfördt, äro omförmälda försäljningsmedel enligt 1877 års Riksdags
i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts då gjorda framställning
fattade beslut afsedda att, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af
skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilka af Eders Kongl.
Maj:t pröfvas värk fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Eders Kongl. Maj:t disponeras; och Riksdagen har lika litet i nu
37
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
föreliggande fall, som i fråga om beredandet af tillgång för anskaffning
af skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett sig böra redan nu rubba
Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens sålunda för allenast två år sedan
fattade beslut om användningen af de medel, som inflyta vid försäljning
af mindre kronolägenheter.
Då Riksdagen alltså måst för ändamålet bevilja ett särskildt anslag,
har uti denna omständighet legat en ytterligare anledning att under för
handen varande förhållanden välja det sätt för uppnående af det åsyftade
ändamålet, som medför den minsta statsutgiften.
Förevarande nådiga framställning har alltså endast på det sätt af
Riksdagen bifallits, att för inköp af den Linnéanska parken med angränsande
jordområde af egendomen Hammarby, belägen i Danmarks socken
och Vaksala härad af Upsala län, jemte derå uppförda byggnader och
på stället befintlig, fordom Linné tillhörig lösegendom anvisats på extra
stat för år 1880 ett belopp af 30,000 kronor.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 19 Maj 1879.
i
38
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Bil. LM. A.
Stat för Gymnastiska centralinstitutet.
Lön. |
Tjenst- |
Summa |
||
görings- penningar. |
Kronor. |
|||
1 öfverlärare................................. |
3,500 *) |
1,500 |
5,000 |
i lEfter fem år kan lönen |
2 clio ................................ |
7,000 *) |
3,000 |
10,000 |
[ höjas med 500 kronor. |
1 lärare ...................................... |
2,200 |
800 |
3,000 |
Derest öfverläraren på |
1 d:o ....................................... |
2,000 |
500 |
2,500 |
militära afdeluingen inne-har annan allmän b ef att- |
1 <l:o .................................... |
2,000 |
500 |
2,500 |
ning, skall hans lön vid |
1 lärarinna................................. |
1,200**) |
300 |
1,500 |
mot aflöningen vid den |
1 d:o ................................. |
1,200 **) |
300 |
1,500 |
rande belopp, dock icke |
Arfvode åt föreståndaren ............ |
400 |
till lägre belopp än 3,000 |
||
D:o åt sekreteraren ock rä- |
||||
kenskapsföraren ................... |
-- |
— |
900 |
|
Arfvoden åt extra lärare........... |
3,000 |
|||
Till stipendier åt elever ........... |
--- |
2,000 |
/ |
|
1 vaktmästare, utom fri bostad |
800 |
|||
1 portvakt, utom fri bostad ...... Anslag till ved, ljus, materiel, |
— |
500 |
||
samlingar in. m.................... |
— |
3,550 |
||
Summa |
— |
37,150 |
*) Om öfverlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas med 600 kronor.
**) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas med 300 kronor.
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
39
Bil. Lift. B.
Stat för Veterinärinstitutet i Stockholm.
Lön. |
Tjenst- |
Summa |
||
görings- penningar. |
Kronor. |
|||
1 professor............................... |
3,500 |
1,500 |
5,000 |
|
3 professorer................................. |
10,500 |
4,500 |
15,000 |
(Efter fem år kan lönen |
1 lektor .................................... |
2,500 |
1,000 |
3,500 |
j |
1 adjunkt...................... arfvode |
— |
2,000 |
||
1 instruktionssmed ........ d:o |
2,000 |
|||
1 kamrerare..................... d:o |
— |
1,200 |
||
1 sekreterare bos direktionen d:o |
300 |
|||
1 bibliotekarie ................ d:o |
— |
300 |
||
För undervisning i ridkonst ..... |
800 |
|||
Till betjenings aflönande ............ |
— |
2,000 |
||
Stipendier åt elever...............v... Byggnaders och stängsels under- |
— |
— |
4,000 |
|
håll..................................... |
1,000 |
|||
Till diverse utgifter................. |
— |
6,000 |
||
Summa |
— |
43,100 |
Anm. Don af professoreme, som förordnas att vara institutets föreståndare, åtnjuter, utom
den bestämda aflöningen, fri bostad.
40
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Ecklesiastik-departementet.
Departementschefen.....................................................................
Departementets expedition ........................................................
Riksarkivet.........................................................................................
Kongl. Biblioteket...........................................................................
Nationalmuseum (deraf 9,000 kronor reservationsanslag)
Kleresistaten:
Penningar .......................................................................................................... 15,142: 38
Tillkommer: Prosteturma för Boda församling i Vesterås stift......... 14: 35
Särskilda förslagsanslag för kleresiet:
Biskopens på Gotland lön ........................................................................... 3,000:
Åt 13 konsistorienotarier ä 270 kronor, högst............................... 3,510: —
Domkapitlens expeditioner, reservationsanslag ..................................................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag ..........................................................................
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag)
Penningar ............................................................................................................ 512,215: 88
Tillkommer å bestämda anslaget för:
Upsala: Förhöjning i anslaget för den medicinskt-kemiska institutionen
till 2,000 kronor.................................................. 1,000: —
Transport 513,215: 88
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
41
Litt. C.
riksstatens Åttonde Imfvudtitel.
Peéhingar. |
Förslagsanslag. |
Summa. |
|||||||||
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt Mått. |
spanmål. Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
17,000 |
— |
_ |
17,000 |
_ |
|||||||
77,100 |
— |
— |
77,100 |
— |
|||||||
38,500 |
— |
- — |
— |
- — |
— |
— — |
— |
— — |
— |
38,500 |
— |
55,700 |
— |
— |
55,700 |
— |
|||||||
36,300 |
— |
36,300 |
— |
||||||||
15,156 |
73 |
130,110 |
11 |
315,425 |
46 |
3,035 |
3 |
7,284 |
72 |
467,977 |
02 |
6,510 |
_____ |
. _ |
_ _ |
6,510 |
|||||||
10,000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— |
— |
- - |
— |
10,000 |
— |
22,700 |
22,700 |
||||||||||
278,96673 |
130,110 |
11 |
315,425 |
46 |
3,035 |
3 |
7,284 |
72 |
731,787 |
02 |
Bih. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft. 6
42
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Transport 513,215: 88
Lund: Lön för en vaktmästare vid medicinskt-kemiska laboratoriet
................................................................ 600: —
Till materiel för histologiska institutionen 750: —
Aflöning för en konservator vid botaniska
institutionen .................................................... 750: — 2,100: —
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.................................................. 126,700: —
Tillkommer för anskaffning af materiel m. m. för den histologiska
institutionen ................................................................................... 1,000: —
Elementarläroverken med förändrad rubrik: »Allmänna läroverken», reservationsanslag:
Penningar
....................................................................................................... 2,545,998: 01
Tillkommer:
För lärares uppflyttning i högre lönegrad..................
För det högre och det 3-klassiga läroverkens i
Göteborg ombildning...................................................
Till fullständigt upprättande af Stockholms realläroverk
.............................................................................
För läroverket i Sundsvall .............................................
Vederlag för en af statsmedel bildad och under
domkapitlets i Karlstad förvaltning stående fond,
hvaraf räntan användts säsong bidrag till lärares
aflönande vid Filipstads och Amåls läroverk......
Högre skolor för qvinlig ungdom..........................................
Seminarium för bildande af lärarinnor.................................
Pedagogier och folkskolor.........................................................
40,000: —
1,250: —
15,100: —
7,850: —
2,939: 96
67,139: 96
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
43
Förslagsanslag. |
- |
||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
|||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
278,966 |
73 |
130,110 |
11 |
315,425 |
46 |
3,035 |
3 |
7,284 |
72 |
731,787 |
02 |
515,315 |
88 |
82,363 |
36 |
112,381 |
71 |
80 |
2 |
192 |
48 |
710,253 |
43 |
127,700 |
- |
127,700 |
|||||||||
2,613,137 |
97 |
4,868 |
27 |
2,618,006 |
24 |
||||||
50,000 |
— |
— — |
•—- — |
-- |
— — |
— — |
— |
50,000 |
— |
||
34,000 |
— |
--- |
— |
— — |
— |
— — |
— |
—. — |
— |
34,000 |
— |
62,619 |
31 |
4,219 |
— |
4,519 |
62 |
448 |
9 |
1,077 |
36 |
72,435 |
29 |
3,681,739 |
89 |
221,560 |
74 |
432,326 |
79 |
3,564 |
4 |
8,55456 |
4,344,181 |
98 |
44
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande....................... 235,525: —
Tillkommer: För lärares vid seminarierna uppflyttning
i högre lönegrad............................. 5,800: —
Förhöjning i anslaget för qvinliga
seminariet i Norrland.............................. 8,900: —
Stipendier för seminerie-elever..................................... 70,000: —
Tillkommer: förhöjning................................................ 5,000: —
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer ......
Undervisningsmateriel m. in. för folkskolor.......................................
Understöd för högre folkskolor ...............................................................
eller ett gemensamt reservationsanslag ............................................
Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare
trakter bosatta finnar, förslagsanslag...................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
förslagsanslag ................................................................. 2,000,000: —
Tillkommer: förhöjning............................................... 260,000: —
Understöd åt folkskolor, förslagsanslag..................................................
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan, förslagsanslag
..............................................................................................
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna ..................
De tekniska läroverken......................................................................................
Gymnastiska centralinstitutet........................................................................
Tillkommer: för tillämpning af ny stat ..............................................
Medicinalstyrelsen och dithörande stater ...................................................
Transport
250,225: —
75,000: —
85,000: —
15,000: —
20,000: —
445,225: —
12,000: —
2,260,000: —
40,000: —
30,000: —
15,000: —
29,400: —
7,750: —
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
45
Förslagsanslag. |
|||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanm&l. |
Summa. |
|||||||
och ersättning |
ersättning |
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
3,681,739 |
89 |
221,560 |
74 |
432,326 |
79 |
3,564 |
4 |
8,554 |
56 |
4,344,181 |
98 |
2,802,225 361,500 |
- |
2,802,225 361,500 |
* |
||||||||
37,150 378,950 |
— |
— |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— — |
— |
37,150 378,950 |
— |
7,261,56489 |
221,560|74 |
432,326|79 |
3,564 |
4 |
8,554 |
56 |
7,924,006 |
98 |
46
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Transport
Barnraorskeundervisningen och barnbördshusen:
Penningar .......................................................................... 29,441: —
Tillkommer: för tillämpning af nya stater vid barnmorske
undervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg ............... 3,300: —
Ortopediska institutet................................................................................................................
Veterinärundervisningen.................................................................................... 39,400: —
Tillkommer: för tillämpning af ny stat för veterinärinstitutet...... 7,800: —
Vaccinationens befrämjande.........................................................................................................
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsanslag .................................
Svenska läkaresällskapet.................................................................... .....................................
Svenska akademien ..................................................................................................................
Vetenskapsakademien .....................................................................................................................
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.................................................................
Akademien för de fria konsterna (deraf reservationsanslag 9,000 kr. till utrikes
resestipendier)..........................................................................................................................
Musikaliska akademien.................................................................................................................
Naturhistoriska riksmuseum.........................................................................................................
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Allmänna institutet ..................................................................................... 81,000: •—
Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter
för medellösa döfstumma och blinda barn..................................... 50,000: —
Fattigvården i Stockholm och landsorterna ........................................................................
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag................................................................................
Lasaretts underhåll ....................................................................................................................
Hospitals underhåll, förslagsanslag .......................................................................................
Stora barnhuset i Stockholm.....................................................................................................
Frimurarebarnhuset .....................................................................................................................
Transport
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
47
Penningar. |
Förslagsanslag. |
Summa. |
|||||||||
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt Mått. |
spannmål. Värde för-slagsvis å 2 |
||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
7,261,564 |
89 |
221,560 |
74 |
432,326 |
79 |
3,564 |
4 |
8,554 |
56 |
7,924,006 |
98 |
32,741 |
4,103 |
82 |
36,844 |
82 |
|||||||
8,250 |
— |
— — |
— |
- - |
— |
- - |
-- |
- - |
— |
8,250 |
— |
47,200 |
_ |
— |
47,200 |
_ |
|||||||
7,700 |
— |
— |
7,700 |
— |
|||||||
45,000 |
— |
— |
45,000 |
— |
|||||||
3,000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— — |
— |
3,000 |
— |
8,250 |
— |
— — |
— |
-- - |
— |
- - |
— |
— — |
— |
8,250 |
-— |
38,480 |
— |
— |
38,480 |
— |
|||||||
27,300 |
— |
— |
27,300 |
— |
|||||||
60,800 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
- - |
__ |
- - |
— |
60,800 |
_ |
44,900 |
— |
- - |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— |
— |
44,900 |
— |
66,050 |
66,050 |
||||||||||
131,000 |
131,000 |
||||||||||
9,141 |
25 |
158 |
29 |
236 |
46 |
— — |
— |
— — |
— |
9,536 |
— |
35,000 |
— |
— — |
— |
- - |
— |
— — |
— |
— — |
— |
35,000 |
— |
35,125 |
06 |
8,208 |
— |
6,208 |
02 |
70 |
9 |
170 |
16 |
49,711 |
24 |
450,000 |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— — |
— |
— — |
— |
450,000 |
— |
28,750 |
— |
- - |
— |
42,930 |
09 |
— |
71,680 |
09 |
|||
2,750 |
— |
2,750 |
— |
||||||||
8,343,002 |
20 |
229,927 |
03 |
485,805 |
18 |
3,635 |
3 |
8,724 |
72 |
9,067,459 |
13 |
48
Riksdagens underå. Skrifvelse, N:o 47.
Transport
Barnhusen i landsorterna ..........................................................................................................
Kyrkors underhåll........................................................................................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande, reservationsanslag ...
Älderstillägg, förslagsanslag .......................................................................... 33,000: —
Tillkommer: för provincialläkare, gymnastiska centralinstitutet och
veterinärinstitutet................................................................................. 18,000: —
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...............................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag ................ 21,324: 77
Tillkommer: för jemnande af hufvudtitelns slutsumma... ................ 198: 76
Extra utgifter, reservationsanslag ............................................................................................
Summa
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47. 49
Penningar. |
Förslagsanslag. |
Summa. |
|||||||||
Indelt ränta |
Indelt |
* |
Oindelt spanmål. |
||||||||
M ätt. |
Värde för-slagsvis å |
2 |
|||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
8,343,002 |
20 |
229,927 |
03 |
485,805 |
18 |
3,635 |
3 |
8,724 |
72 9,067,459 |
13 |
|
- - |
— |
- - |
— |
25,672 |
71 |
— — |
— |
—- |
— |
25,672 |
71 |
6,721 |
04 |
14,080 |
59 |
284,401 |
95 |
988 |
8 |
2,373 |
12 |
307,576 |
70 |
24,000 |
'' |
-- - |
— |
- - |
— |
24''000 |
|||||
51,000 |
— |
- - |
_ |
__ |
51,000 |
||||||
1,500 |
— |
- - |
— |
- - |
— |
— — |
— |
— |
— |
1,500 |
— |
21,523 |
53 |
— — |
— |
--- |
_ |
_ _ |
___ |
21,523 |
53 |
||
15,000 |
— |
- - |
— |
— — |
— |
— |
— |
— .— |
— |
15,000 |
|
8,462,746 |
77 |
lss O O •<1 |
62 |
795,879 |
84 |
4,624 |
1 |
11,097 |
84 |
9,513,732 |
07 |
Bil. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 9 Häft.
7
50
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47.
Bil. Litt, B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Kronor. |
ö. |
|
Tillfällig löneförbättring för: Nationalmuseum ................................................................. 1,100: — Domkapitlens expeditioner.................................................... 3,716: — |
4,816 |
|
Universiteten: Upsala: Till seminariet för språkvetenskap........... 3,000: — » uppförande af ny universitetsbyggnad 150,000: — 153,000: — Till seminariet för språkvetenskap............ 2,950: — » särskilda observationers anställande vid astronomiska institutionen ..... 1,500: — » uppförande af ny universitetsbyggnad 100,000: — 104,450: — |
257,450 |
|
Allmänna läroverken: Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk................. |
6,000 |
_ |
De tekniska läroverken: Till understöd för tekniska afton- och söndagsskolor ....................... |
20,000 |
— |
Medicinalstyrelsen: Till uppehållande af undervisningen vid Farmäceutiska institutet...... |
7,575 |
— |
V etenskapsakademien: ''Jill underhåll in. m. af den zoologiska stationen vid Kristineberg i |
2,000 |
|
Veterinärundervisningen: För tillämpning af veterinärinrättningens i Skara nya ut- giftsstat............................................................................ 12,900: - Till inredning af veterinärinstitutets i Stockholm nya |
62,900 |
|
Transport j 360,741 |
— |
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 47,
51
Transport
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt
till aflöning åt vaktbetjening ....................................
b undersökningar och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar ..............................................................
b utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum
in. in. ..........................................................................
Fria konsternas akademi:
Till reparation å akademiens hus ........................................
1,000:
3,200: —
2,000:
Undervisningsanstalter för döfstumraa och blinda:
Till fortsättande åt blindinstitutets verksamhet................ 15,000:
» uppehållande af undervisningen vid två läroanstalter
för öfveråriga döfstumma och inrättandet af en tredje
dylik anstalt ................................................................. 43,500:
Kronor.
Hospitalsvården:
Till hospitalsbyggnader......................................................... 92,000:
Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ... 20,000:
D:o » det i Jerfsö socken i Helsingland inrättade
sjukhem för spetälske ................................................ 7,500:
Diverse anslag:
Svenska fornskriftsällskapet ..............................................
Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.
i utländska hamnar .....................................................
» restauration af domkyrkan i Linköping.......................
b fortsättande af de arkeologiska undersökningarne på
Bjikkön.......................................................................
För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar.........
Till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska
samlingen i Stockholm..................................
b godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, tillhörande denna hufvudtitel ........................
b inköp af den Linnés forna egendom Hammarby tillhörande
park med angränsande jordområde jemte
derå uppförda byggnader samt den deri förvarade
Linnéanska lösegendomen...........................................
2,000: —
10,000: —
8,000: -
5,000: -600: —
11,600: -
8,226: 93
30,000:
360,741
9,200
7,600
58,500
119,500
75,426
93
Summa [ 630,967 93