Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.
1
N:o 19.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 9 April 1879.
— — — — Andra Kammaren den 9 — —
Riksdagens underdåniga, skrifvelse, angående hviibetssockertillverk
ning saf giften.
(Bevilinings-Utskottets Betänkande N:o 2.)
S. A. K.
Vid 1869 års riksmöte beslöt Riksdagen, i anledning af derom väckta
förslag, att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skulle åläggas särskild
beskattning i förhållande till införseltullen å utländskt råsocker, men
att undantag från denna bestämmelse skulle medgifvas sålunda, att nämnda
tillverkning finge skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873; att från och med
den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen endast ålades en skatt
motsvarande eu femtedel, från och med den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879
två femtedelar, från och med den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 tre
femtedelar, samt från och med den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 fyra
femtedelar, allt af den vid dessa tider gällande tullsats å utländskt råsocker,
af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel!! gällande holländska
standard.
Detta Riksdagens beslut blef genom Kongl. kungörelsen den 15 Oktober
1869 angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen inom riket
till allmän efterrättelse kungjordt; hvarefter närmare bestämmelser angående
Bih. till Riksd. Prat. 1879. 10 Sand. 1 Afl. 1 Band. 2 Haft. 1
2 Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 19.
ifrågavarande beskattning'' meddelades genom Kongl. förordningen den 30
Maj 1873.
Med anledning af ett inom Riksdagen väckt förslag, att den hvitbetssockertillverkningen
inom landet sålunda ålagda beskattning måtte upphöra,
har Riksdagen, som ansett det icke vara förenligt hvarken med statens eller
industriens sanna fördel att återgå till fullkomlig skattefrihet, likväl, med
fästadt afseende derå att de flesta hvitbetssockerfabriker inom landet redan
blifvit nedlagda — om ock detta förhållande mera varit föranledt af bristande
urskilning eller felaktiga beräkningar vid fabrikernas anläggning än af skattebördan
— funnit skäl vara för handen att uppskjuta den ytterligare höjning
i tillverkningsafgiften, som enligt 1869 års Riksdags beslut skulle inträda
från och med den 1 Juli innevarande år. Genom ett sådant uppskof, på
hvilket statsverket gör en jemförelsevis ringa förlust, kan vinnas ledning för
bedömandet, huruvida industrien inom de orter, för hvilka den är naturlig,
så utvecklas, att den kan bära en ytterligare skatteförhöjning, om hvilken
Riksdagen först då torde böra definitivt besluta.
Riksdagen har derföre beslutat, att afgiften å tillverkningen af hvitbetssocker
inom landet må fortfarande och intill den 1 Juli 1882 utgöra två
femtedelar af den för hvarje år bestämda tullsats å utländskt råsocker af
mörkare färg än Ko 18 af den i verldshandel gällande holländska standard,
samt i följd häraf åt § 1 af ofvan omförmälda Kongl. förordning den
30 Maj 1873, sådan denna § lyder i Kongl. kungörelsen den 2 Juni 1876,
g-ifvit följande förändrade lydelse:
»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande
Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till
det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt den
i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift till den
1 Juli 1882 utgöra två femtedelar af gällande tullsats för utländskt råsocker
af mörkare färg än Ko 18 af den i verldshandel!! antagna holländska standard.»
Riksdagen framhärdar o. s. v.
Stockholm den 9 April 1879.