22

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

N:o 15.

Uppläst och godkänd kos Första Kammaren den 5 April 1879.
— —- — — Andra Kammaren den 5 — —

Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående tillämpning af den för
åtskilliga jemvägsaktiebolag under viss förutsättning stadgade
skyldighet till ökad amortering af erhållet statslån.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 5, punkt. -1U.)

S. A. K.

Beträffande de Helsingborg—Landskrona—Eslöfs jemvägsaktiebolag,
Landskrona—Eslöfs jemvägsaktiebolag, Kristianstad—Ilessleholms jemvägsaktiebolag,
Yexiö—Alfvestads jemvägsaktiebolag och Köping—Uttersbergs
jemvägsaktiebolag beviljade statslån, hafva Riksdagens senast församlade revisorer,
i sin afgifna berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning erinrat, att för alla dessa lån Rikets Ständer föreskrifva,
hvad äfven funnes intaget i alla om lånen till nämnda jern vägsföretags
utförande mellan staten och bolagen afslutade kontrakt, att, om behållna inkomsten
af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten
erhållna lånet, skulle öfverstiga 6 procent å det belopp aktieegarne tillskjutit,
ankorame på Eders Kongl. Maj:t att, utom begagnande af Eders
Kongl. Maj:t förbehållen rätt att pröfva och bestämma de enligt taxor utgående
afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skulle afsättas
till underhålls- och ombyggnadsfond eller ock användas till ökande
af den för lånet stadgade amortering.

"Vidare hafva revisorerne anfört, att de medel, som till ifrågavarande
jernvägsbyggnaders utförande blifvit lemnade, af staten upplånats mot en

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 15.

23

effektiv ränta, öfverstigande 5 procent årligen. Då staten, förutom räntetrihet
under vissa år, lemnat förenämnda jern vägsbolag län till eu ränta,
som med mera än eu procent understege den ränta, staten sjelf finge vidkännas,
syntes afsigten med den rättighet, staten förbehållit sig att vid eu
viss behållen årlig inkomst af jernvägen föreskrifva ökad amortering å statslånet,
hafva varit att, då ett bolag kommit i åtnjutande af en större inkomst
än 6 procent å sitt aktiekapital, äfven bereda staten möjligheten och
fördelen att af det belopp, hvarmed behållna inkomsten öfverstege nämnda
procenttal, tidigare än eljest återfå den försträckning, som staten lemnat.
Häraf syntes äfven följa, att hvarje år, under hvilket det gynsamma förhållandet
med inkomsten af någon utaf nämnda jernvägar inträffade, att behållningen
deraf öfverstigit 6 procent, ett bestämmande å statens sida öfver användandet
af detta öfverskott borde ifrågakomma.

Efter att i revisionsberättelsen hafva lemnat upplysning angående ofvannämnda
fem jernvägsaktiebolags behållna inkomst och sättet för dess användande
under åren 1873 ——1877, hafva revisorerne ytterligare förmält, att ett
uteblifvet begagnande af berörda statens rätt, förutom det att stadgandet
om denna rätt sålunda blefve illusoriskt, ledde derhän i ena fallet att, der
utdelningen hölle sig inom den medgifna gränsen, de Överskjutande medlen
samlades till fonder, hvarigenom bolagen erhölle medel till deltagande i andra
jernvägsföretag och möjligen sålunda försvagade sin egen ställning, och
i andra fallet, der utdelningen till aktieegarne mer eller mindre öfverstege
det medgifna procentantalet, att aktierna blefve föremål för spekulation, hvilket
sedermera anfördes såsom skäl emot att staten måtte begagna sin rätt
att öka amorteringen, när sådant ifrågasattes.

Ett oundgängligt vilkor för pröfningen, huruvida statens ifrågavarande
rätt borde begagnas, syntes vara, att revisionsberättelser och föreskrifna
sammandrag af bolagens räkenskaper inkomme till Civildepartementet i så
god tid att, för den händelse Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt förfoga
öfver hvad af årets behållning öfverstege 6 procent af aktieegarnes
tillskott, sådant måtte kunna ske, innan bolagen beslutat öfver hela årsbehållningens
användande.

På grund af det anförda hafva revisorerne hemstält, att Riksdagen ville
hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kongl. Maj:t, efter tagen kännedom
af revisionsberättelser och sammandrag af räkenskaper hos ofvan omförmälda
bolag, täcktes hvarje år taga under ompröfning, huruvida skäl vore
för handen att tillämpa den i kontrakten med jernvägsbolagen under angifven
förutsättning stadgade skyldighet för dem att underkasta sig ökad
amortering å det erhållna statslånet.

I en likartad fråga yttrade Riksdagen i underdånig skrifvelse den 4
Mars 1876, att för ett rigtigt bedömande, om och i hvad mån skäl före -

24

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 16.

finnas för begagnande af ofvan berörda, enligt kontrakten Eders Kongl.
Maj:t tillerkända rätt, kunde det enligt Riksdagens åsigt ej vara nog att
känna ett bolags ställning för ett enstaka år, sådan den af detta års räkenskaper
framginge, utan det måste vara nödigt att ega kännedom om bolagets
inkomster, utgifter med mera under så lång tid i ett sammanhang, att ett
mera stadigvarande förhållande deraf kunde utrönas. Det vore jemväl af
vigt att känna, huru stor de! af den behållna inkomsten, som blifvit använd
för utvidgningar och förbättringar, anskaffning af förlag, inköp af ny mateteriel,
afsättningar till reservfond, inköp af aktier eller andra utgifter för
nya banor och bandelar, emedan genom inkomsters användande till dylika
utgifter dels kapitalvärdet af bolagets egendom och derigenom äfven statens
säkerhet för det till bolaget lemnade lån måste hafva ökats och dels anledningen
att föreskrifva afsättning till underhålls- och ombyggnadsfond måste
hafva minskats.

I öfverensstämmelse med denna åsigt och uppå Riksdagens i nyssnämnda
skrifvelse gjorda underdåniga anhållan, har ock Eders Kongl. Maj:t
den 23 Mars 1877 täckts för de ombud, som å statens vägnar deltaga i
årliga granskningen af enskilda med statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags
förvaltning och räkenskaper, utfärda nådig instruktion.

Då, i följd af denna nådiga instruktion, till Eders Kongl. Maj:t aflemnas
sådana uppgifter, att vederbörande jernvägsaktiebolags ställning deraf
fullständigt kan bedömas, men det ej torde vara behöfligt eller lämpligt att
frågan om bestämmandet af en ökad amortering, såsom revisorerne föreslagit,
hvarje år toges under ompröfning, utan sådant synes lämpligen kunna ske i
sammanhang med det på Eders Kongl. Maj:t beroende fastställande af taxor
för trafiken, hvilket i regeln lärer ske hvart femte år, får Riksdagen hos
Eders Kongl. Maj:t anhålla, det Eders Kong]. Maj: t, efter tagen kännedom
af revisionsberättelser och sammandrag af räkenskaper hos ofvan omförmälda
bolag, täcktes i sammanhang med fastställande af trafiktaxor för bolagen
taga under ompröfning, huruvida skäl är för handen att tillämpa den i kontrakten
med jernvägsbolagen under angifven förutsättning stadgade skyldighet
för dem att underkasta sig ökad amortering å det erhållna statslånet.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 5 April 1879.