RIKSDAGENS

Il E Y 1 S O R E R S

B B R A T T E L 8 E

om den år 1878 af dem verkstälda granskning

af

STATSVERK ETS

samt andra al’ allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse oeli förvaltning under år 1876;

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och til!

KONGL. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM.

Isaao marous’ boktryckeri-aktiebolag, 1879.

Forsta Hufvudtiteln.

Kongl. Hof- och Slottsstaterna.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. 11. för de Kongl. hofven

upplåtna byggnader .............................................

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och

Arfprinsens palats ...................................................

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott...............................

Revisorernas meddelande rörande slottskassornas skuld, § 1 .........

Gripsholms Kongl. lustslott ...............................................

Ulriksdals Kongl. lustslott..................................................

Haga lustslott och. park ..................................................

Revisorernes framställning rörande skiljaktigheten mellan in- och utgående
balanserna, § 1.........................................

Riksmarskalksembetets förklaring ................................

Ståthållareembetets å Haga slott förklaring.........................

Strömsholms slott ....................................................

sid. 3.

99

1.

326.

Andra Hufvudtiteln.
Kongl. Justitie-departementei.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen................................ ................ sid, jq.

Revisorernes framställning i fråga, om en uti räkenskapen för strafffängelset
i Landskrona befintlig propriébalans, § 1 ............ „ 12.

Reservation, Ditt. A............................................ j; 268.

Revisorernes framställning rörande postbeforilriugen vid kronowrbets stationen

å Borghamn, § 2 .................................... ., 14.

Kongl. Styrelsens förklaring....................................... 327.

“<3 05 05 OJ Or

— IV —

Tredje Hufvudtiteln.

Kongl. Utrikes-departementet,

A) Kabinettskassans inkomster och utgifter............................ sid.

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans

egendom i Konstantinopel .......................................

C) Konsulsfonden ...........................

Fjerde Hufvudtiteln,

Kongl. Laudttörsvars-departernentet.

Kongl. Arméförvaltningen................................................... 8j<}.

A) Förvaltningens hufvudbok .................................... J;

l:o) Ordinarie anslag ...........................................

2:o) Extra ordinarie anslag .................................... „

3:o) Särskilda kassor och fonder.................................

B) Redogörelse öfver kreditivmedel ................................

l:o) Det vid 1862—1863 årens riksdag till försvarsverkets fullständigare
ordnande beviljade anslag af 3,000,000 riksdaler „
2:o) Det belopp, 737,000 kronor, som Kongl. Maj:t under den 11
Augusti 1870 utaf det af samma års Riksdag på Riksgäldskontoret
anvisade mindre kreditiv stält till Kongl. Arméförvaltningens
disposition för vidtagande af nödiga åtgärder
för att under kriget mellan Frankrike och Tyskland upprätthålla
de förenade rikenas neutralitet och trygga dess säkerhet „
Utredning af skiljaktigheterna emellan utgifterna och reservationerna
till år 1877 i Arméförvaltningens räkenskap och rikshufvudboken

för revisionsåret .......................................... „

Sammandrag af beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena
redogörelser för år 1876 ..................... „

Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för år

1876 ......................................................... „

1 ablå öfver de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder,

hvilka numera af Statskontoret förvaltas ........................ „

Uppgift å samtliga kostnaderna för värfvade och indelta armén samt

för beväringsmanskapet under år 1876 .......................... „

Revisorernes anmälan, att de vid besök å kronobageriet samt de för
arméns behof i hufvudstaden befintliga spanmålsmagasin ej funnit

anledning till erinran, § 1....................................... „

D:o d:o att de från vederbörande införskaffat fullständig uppgift å
arméns eldvapen, § 2 ....................................... „

15

16

18

20

24

26

30

34

35

36

38

40

V —

Artilleri-militär-kontorets uppgift å uti tygförråden befintliga, såsom
brukbara uppförda eldvapen, afsedda för fästningsbestyckningen,

Bil. lutt. A......................i ... ..... ......

D:o d:o å befintliga kanoner, afsedda för fältartilleriet, Bil. Litt. B.
D:o d:o å befintliga, för krigsbruk afsedda, eldhandvapen, Bil. Litt. C.

Generalstabens topografiska arbeten .........

Revisorernas uppgift angående omfattningen åt de topografiska arbetena
under revisionsåret, § 1....................................

Kongl. Krigsskolan ............................. ..........................

Allmänna garnisonssjukhuset ...... ............... ................... v ••• •••

Revisorernas anmälan om förhållandet med de under revisionsaret

å sjukhuset vårdade, § 1 .......................................

Jemtlands roteringskassa ..................................................

sid. 277.

278.

279.

42,

42.

43.

44.

45.

Femte Hufvudtiteln.

Kongl. Sjöförsvars-departementet.

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena .......................................

Revisorernes uppgift å flottans bestyckade fartyg, § 1 ... _... ... ...

D:o framställning angående en å anslaget till stipendier åt sjöofficecerare
uppkommen besparing, §2 .............................

I) :o d:0 angående en ä anslaget till extra utgifter utbalanserad be sparing,

§2 .................................................

J) :o d:o beträffande förslagsanslaget till “skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. för flottans stationer“ § 4 .....................•

D:o d:o i fråga om bokföringen af utgifterna för kanoner och projektiler,
§5 ................................................_ ......

D:o d:o angående fördelningen på de särskilda anslagen af utgifterna

under sjöexpeditioner med flottans fartyg, § ti ...... ...........

D:o d:o beträffande oerificeringen af ett i Karlskrona stations kassajournal
såsom kontant behållning upptaget belopp, § 7 .........

D:o d:o angående i st. utgiftsposter i Stockholms stations titelsammandrag,
§8 .....................................................

Reservationer, Litt. B. och C...................■ .......

Revisorernes framställning rörande användningen af åtskilliga anslag

till för desamma främmande ändamål, § 9 ....................

Reservation, Litt. D............................_......_.........

Revisorernes meddelande angående användningen af de till byggande

af krigsfartyg beviljade anslag, § 10 ..........................

Reservation, Litt. E..........................................

Kongl. Marinförvaltningens förklaring................................

Varfschefens vid flottans station i Stockholm d:o ...............

D:o vid d:o d:o i Karlskrona d:o ...............

Kongl. Sjökrigsskolan .....................................................

Revisorernes uppgift å lärjungarnes antal, § 1........................

sid.

>?

46.

57.

58.
58.

58.

59.

J5

59.

263.

59.

264.

., 60.
„ 264.
„ 330.

„ 334,
„ 334.

— VI

Revisorernes framställning rörande sjökrigsskolans under byqqnad

varande hus å Skeppsholmen, §2 ......................

Kongl. Marinförvaltningens förklaring...............

Anslaget till sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet..................

Revisorernes redogörelse för de till sjökarteverkets förbättrande under

aret utförda arbeten, § 1 ........................

Kongl. Lotsstyrelsen..............................

Revisorernes förklaring öfver skiljaktigheterna mellan utgifterna och
reservationerna till år 1877 i Sjöförvaltningens och Lotsstyrelsens
räkenskaper samt rikshufvudboken för revisionsåret, § 1
Revisorernes uppgift å antalet lifräddningsstationer och derstädes un året

inträffade strandningar, § 2........................

Navigationsskolorna .....................

Revisorernes framställning beträffande redovisningen i Hernösands
navigationsskolas räkenskaper af i landtränteri uppburna medel,
§ 1........................................

D:° d:o angående bokföringen af under aret inköpta möbler m. m., tf 2
Direktionens för navigationsskolan i Hernösand förklaring

sid.

64.

333.

64.

65.

66.

68.

69.

5?

71.

337.

Sjette Hufvudtiteln.

Kongl. Civil-departementet.

Statistiska tabellkommissionen ..........................

Revisorernes framställning angående omfånget af det statistiska

trycket, § 1 ............................

Statistiska beredningens förklaring.....................

Kongl. General-landtmäterikontoret.......................

Rikets ekonomiska karteverk...........................

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska kar teverket

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län

Revisorernes redogörelse öfver fortgången af ekonomiska karteverket,
§ 1 ...................................

D:o framställning angående redovisningen af influtna medel för

en försåld segelslup, § 2.............................

Chefens för Generalstabens topografiska afdelning förklaring......

Ofverståthållare-embetets räkenskaper...............................

A) Diverse statsanslag....................................

B) Depositionsmedel ..................................

G) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker..................

Revisorernes framställning i fråga om skiljaklighetema mellan den
ränta och tionde, som finnes upptagen i. åtskilliga läns landsböcker,
samt de uti frän summa län till Kammarkollegium insända
jordéboksförändringsexträkt förekommande uppgifter å, berörda inkomsttitlar,
§ 1 ...........................................

sid. 71.

t 9
''I)

72.

341.

75.

76.

77.

78.

79.
329.

80

80.
80.
81.
82.

yi

84.

VII

Revisorernes framställning angående i landsböckerna för Vermlands
och Örebro län förefunnen skiljaktighet emellan åtgående balans för
år 1875 och ingående balans för det följande året, §2

Kongl. Kammarkollegii förklaring ....................................

Kongl. Maj:ts Befallningskafvandes i Örebro län förklaring ......

D:o eko i Vermlands eko d:o .....

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader ........................

Statens jernvägsbyggnader...................................................

Ömslut öfver de af Kongl. Styrelsen för statens jernvägsbyggnader af gifna

bufvudböcker ......................'' ....................

Sammandrag öfver förestående omslut ............................

Revisorernes framställning angående till leverantörer af jernvtigsmate riel

utbetald räntegodtgörelse, § 1 ..............................

D:o d:o beträffande sättet för ''upphandling af förråds- och inventarie effekter,

§2 ......................''............................

D:o d:o rörande användandet vid östra stambanan af åtskilliga vid

norra stambanan anstälde elever, § 8 .....................*

D:o d:o i fråga om ett utbetaldt traktamente- och arfvodesbelopp, § 4.
D:o d:o angående till väghållningsskyldige utbetald godtgörelse för
iståndsättande af omlagda delar af allmän landsväg, § 5

Kongl. styrelsens för statens jernvägsbyggnader förklaring .............

Statens jernvägstraflk ...................................................

Tablå öfver de trafikerade statsbanornas kapitalvärden" vid revisionsårets
början och slut ..........................

Komiténs för förberedande granskning af Trafikstyrelsens förvaltning

betänkande (Bil. Litt. D.) .......................................

Trafikstyrelsens i anledning deraf afgifna utlåtande ..................

Revisorernes framställning i anledning af det utaf komiterade för
förberedande granskning af Styrelsens för statens jernvägstraflk

förvaltning afgifna underdåniga betänkande, § 1 ...............

Kongl. Styrelsens för statens jernvägstraflk förklaring ...............

Skiften och afvittringar....................................................

Kongl. Landtbruksakademien...............................................

Ultima landtbruksinstitut...................................................

Revisorernes yttrande angående förhållandena vid institutet, § 1

Alnarps landtbruksinstitut...................................................

Anslaget till uppförande af en hofbeslagssmedja vid Alnarps landtbruksinstitut
.................................................

Trädgårdsföreningens elevskola ............................................

Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna ...... ...............................

Revisorernes uppgift å antalet hästar vid stuterierna, § 1 ............

Teknologiska institutet................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet, § 1 .............................

Tekniska skolorna .......................''

Handels- och sjöfartsfonden ................................................

Anslaget till fortsättningen af de geologiska undersökningarne inom riket

samt utgifvande af derpå grundade kartor .........................

Revisorernes uppgift å under revisionsåret verkstälda geologiska detaljundersökningar,
§ 1

sid. 85.
„ 346.
,, 356.
„ 357.
„ 85.

„ 86.

tf

86.

92.

tf

94.

ff

94

tf

ff

94.

95.

ff

f f

95.
359.

96.

ff

96.

ff

280.

301,

ff

100.

358.

103.

104.
106.

107.

108.

ff

110.

no.

111.

113.

114.

115.

116.
118.

120.

tf

121.

— VIII

Sjunde Hufvudtiteln.
Kongl. Finans-departementet.

Anslaget till de nya jordeböckernas granskning.............................

Kongl. Statskontoret ......................................................

Revisorernes anmälan rörande en förenade mötespassevolansfonden
tillhörig säkerhetshandling, § 1 .................................

sid.

I):o

D:o

framställning i fråga om tidigare räkenskapsafslutning, § 2

yttrande angående årlig
gångar och skulder, § 3

redovisning öfver statens samtliga till -

Bil. Litt. E och F ........................ ..................

D:o d:o i fråga om Kommerskollegii indragning eller förändrade or gansation,

§ 4 ................................................

Reservation, Litt. F.............................................

Revisorernes framställning beträffande redovisningen för bevillning

af gåfva, testamente rn. m., §6........................... ......

D:o d:o angående ofullständigheten af i Statskontoret förda anteckningar
öfver de för bevillningen af gåfva, testamente m. m. af lemnade

borgensförbindelser, §6 .............................

I):o dio om behöfligheten af förändrade föreskrifter rörande uppbörd
och redovisning af bevillningen för gåfva, testamente m. m., § 7
D:o uppgift å landshöidingelöneregleringsfondens inkomster och utgifter
under revisionsåret, § 8 ....................................

Reservation, Litt. G ..........................................

Kongl. Statskontorets och Kongl. Kammarrättens

Kongl. Statskontorets ...................................

Statskontorets ombudsmanskontors ..................

Stockholms Rådstufvurätts ..........................

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Upsala län

Magistratens i Upsala ......... ...........

D:o i Enköping .................

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Södermanlands

Jönköpings
och Mo härad
i Kalmar

d:o

Kronofogdens i Tveta, Vista
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kalmar d:o

Landskontorets i Kalmar d:o

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gotlands d;o

Magistratens i Visby d:o

Domareembetets i Gotlands södra domsaga
D:o i d:o norra d:o
Landshöfdingeembetets i Blekinge d:o

Kronofogdens i Östra och Medelstads härads fögderi
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kristianstads län

Kronofogdens i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
härads fögderi

förklaring
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
(1:0
d:o
d:o
d:o
(l:o
d:o
d:o
d:o
d:o

d:o

Kronofogdens i Östra och Vestra Göinge härads fögderi d:o

121.

122.

124.

125.
305.

128.

269.

129.

132.

133.

134.
270.
362.
364.
366.

369.

370.
370.

372.

373.

374.
376.

376.

377.

378.

379.

380.

384.

385.
387

— IX -

härads fögderi
Jerrestads d:o d:o

Kronofogdens i Villands m. fl.

D:o i Ingelstads och
Magistratens i Kristianstad
D:o i Cimbrishamn

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Malmöhus län
Kronofogdens i Oxie och Skytts härads fögderi
D:o i Torna och Bara d:o d:o
Magistratens i Malmö

Kronouppbördskamrerarens i d:o
Magistratens i Landskrona
Kongl. Majits Befallningshafvandes i Hallands län
Landskontorets i Hallands län
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
Magistratens i Göteborg
Kronouppbördskassörens i Göi
Kronofogdens i Orousts och 1
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
Kronofogdens i Skara fögderi
D:o i Lidköpings d:o
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
Kronofogdens i Öster Sysslets

förklaring sid. 887.
d:o „ 388.
d:o „ 389.
d:o ., 389.
d:o „ 390.
d:o „ 391.
d:o „ 393.
d:o „ 394.
d:o „ 395.
d:o „ 395.
d:o „ 396.
d:o „ 397.
Göteborgs och Bohus län d:o ,, 399.

d:o

Nordmarks

Kongl.

Maj:ts Befallningshafvandes

Landskontorets i Jemtlands lä
Rådstufvurättens i Östersund
Kongl. Mapts Befallningshafvandes
Domhafvandens i Vesterbotten
d:o i d:o

d:o i d:o

Kronofogdens i lista fögderiet
d:o i 2:dra d:o
d:o i Lappmarks d:o
Magistratens i Umeå
Kongl. Majits Befallningshafvandes
D:o D:o

D:o D:o

Kronofogdens i Vane fögderi
D:o i Marks d:o
Magistratens i Göteborg skrifvelse

Stämpelpappersuppbörden...................................................

Kongl. Myntverket .........................................................

Revisorernes anmälan beträffande redovisningen af de till myntverket
angående afgifter för probering m. m. af guld och silfver, § 1...

	dio	ii	399.
eborg	d:o	ii	400.
''jörns härads fögderi	dio	ii	400.
i Skaraborgs län	d:o	ii	401.
	d:o	ii	402.
>	d:o	ii	403.
i Vermlands län	d:o	ii	403.
fögderi	d:o	a	404.
dio	dio	a	406.
i Örebro län	d:o	a	406.
i Vestmanlands län	d:o	a	407.
i Kopparbergs län	d:o	a	407.
i Geffe borgs län	d:o	ii	407.
i Vesternorrlands län	d:o	a	408.
i Jemtlands län	d:o	a	408.
n	dio	a	409.
	dio	a	411.
i Vesterbottens län	dio	a	412.
is läns södra domsaga	d:o	a	413.
dio norra d:o	d:o	a	413.
d:o mellersta d:o	d:o	a	414.
	d:o	i i	414.
	d:o	a	415.
	d:o	a	415.
	dio	a	415.
i Norrbottens län	d:o	V	416.
i Stockholms län	d:o	a	417.
i Elfsborgs län	d:o	H	417.
	d:o	i5	418.
	dio	5?	418.

420.

136.

138.

- X —

Kongl. Kontrollverket

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning ....................................

Bevisorernes framställning angående fortsatt balansering af åtskilliga

äldre propriebalanser, § 1.......................................

Kongl. Kammarrättens förklaring ....................................

Advokatfiskalsembetets i Kongl. Kammarrätten förklaring ............

Ofverrevisionsdepartementets provinsräkenskapskontors förklaring

D:o civilräkenskapskontors d:o ......

D:o militieräkenskapskontors d:o ......

Kongl. Ofverintendentsembetet ...........................................

Riddarholmskyrkan ........................................................

Kongl. Postverket ................................ .......................

Kongl. Telegrafverket ......................................................

Kongl. Tullverket .........................................................

Bevisorernes framställning i fråga om redovisningen af deponerade

konfiskations- och strandvraksmedel, § 1 ........................

Kongl. Generaltullstyrelsens förklaring ...............

D:o d:o kammarkontors d:o ............

Kongl. Skogsstyrelsen ......................................................

Bevisorernes framställning omgående utbetald ersättning till extra biträden
vid utarbetandet af styrelsens årsberättelser, § 1........

Reservation, Litt. H................................

Kongl. Skogsstyrelsens förklaring ....................................

Kongl. Skogsinstitutet ......................................................

Skogsskolorna...... .........................................................

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter .................................

Bevisorernes framställning beträffande kostnaderna för kontrollen å

bränvins- och hvitbetssockertillverkningen, § 1 ..................

Chefens för byrån förklaring ......................................

Kolonien S:t Barthélemy ...................................................

Kongl. Teatrarne............................................................

Kongl. Teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa...
Revisorernes uppgift å medelinkomsten af hvarje föreställning å de
Kongl. teatrarne, § 1 ............................. ............

sid. 138.
„ 139.

„ 139.

* 420.

. 422.

„ 424.

„ 426.

* 427.

„ 140.

. 141.

„ 142.

„ 144.

, 146.

n 149.
, 432.
„ 433.
„ 149.

„ 152.

„ 272.
„ 434.
. 152.

„ 154.

» 155.

156.
435.

157.

159.

160.

161.

Åttonde Hufvudtiteln.
Kongl. Ecklesiastik-departementet.

Kongl. Biblioteket ....................................................... sid. 162.

Nationalmuseum....................................................... „ 163.

Konsistorierna och läroverken ............................................ „ 164.

Upsala stift.................................................... „ 164.

Linköpings „ .................................................... „ 164

XI —

Skara stift.....................................................

Strengnäs „ .....................................................

Vesterås „ ....................................................

Vexiö „ ......................................................

Lunds ....................................................

Göteborgs „ ......................................................

Kalmar „ ....................................................

Karlstads .. ......................................................

Hernösands „ .....................................................

Visby

Stockholms stads undervisningsverk .................................

Nya elementarskolan ...............................................

Folkskolelärarinneseminarium för qvinliga elever .....................

Revisorernes uppgift dels å lärjungarnes antal inom de särskilda stiften,
dels å kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
...............................................

Upsala Kongl. universitet...................................................

Lunds D:o d:o ...................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet ...................................

Revisorernes framställning rörande förräntande af uppburna statsmedel,
§ 1...................................... ............

Upsala Kanslersembetes förklaring .................................

Lärarekollegiets vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet d:o......

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiifonden ....................................

Revisorernes redogörelse för fondens uppkomst samt under revisionsåret
vidtagna förändringar i dess förvaltning, § 1..............

Seminarium för bildande af lärarinnor ..................''..................

Revisorernes anmälan om af Kongl. direktionen för seminarium af gifvet

förslag till förnyadt reglemente, § 1 .....................

D:o framställning rörande helsotillståndet inom läroverket, §2.....

Reservationer, Litt. I och K..........................’

Kongl. Direktionens öfver det högre lärarinneseminariet förklaring ...
Lärarinneseminariets lärares och lärarinnors d:o

Besigtningsläkarens vid seminariet

Folkundervisningen............................

Revisorernes framställning beträffande
arfvoden och rcseJcostnadsrälcningar

Reservation, Litt. L...............

Upsala Domkapitels förklaring........

Folkskoleinspektören G. Insulander
„ H. N or borgs

,, L. Fredborgs

Linköpings Domkapitels

Folkskoleinspektören C. L. Anjous
Skara Domkapitels

Folkskoleinspektören Å. G. L. Beifra
Vexiö Domkapitels

Folkskoleinspektören P. Velins

„ H. S. Östbergs

d:o

folkskoleinspektörer nes års -

sid. 166.
„ 166.
„ 166.
„ 168.
„ 168.
„ 170.

„ 170.

„ 170.
„ 172.
„ 172.
„ 172.
„ 174.

,, 174.

176,

177.
179.
181.

182.

460.

461.

182.

183.

184.

185.
185.
272.

461.

462.
465.
187.

• .*• 1..............	......... 33	188.
	......... 33	273.
	..... • • • 33	436.
3 förklaring ......	......... 33	437.
d:o ......	......... 3»	438,
d:o ......	......... 33	444.
d:o ......	......... 33	445.
d:o ......	......... 33	446.
d:o ......	......... 33	449.
ges d:o ......	......... 33	449.
d:o ......	......... 33	453.
d:o	......... 33	453.
; d:o ......	• • * ...... 33	454.

— XII

Lunds Domkapitels förklaring

Folkskoleinspektören P. Vingrens d:o

Göteborgs Domkapitels d:o

Folkskoleinspektören J. A. Bergs d:o .....................

Karlstads Domkapitels d:o

Folkskoleinspektören C. Gillgrens d:o .....................

Folkundervisningens normalskola .........................................

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet .....................................

Revisorernes uppgift å elevantalet, § 1 ..............................

Kongl. Sundhetskollegium........................ ...........................

Allmänna barnbördshuset..................................................

Veterinärinstitutet .........................................................

Veterinärinrättningen i Skara ............................................

Revisorernes uppgift å elevantalet § 1 .............................

Svenska akademien .......................................................

Kongl. Vetenskapsakademien...............................................

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum ........................

B) Öfriga åt Vetenskapsakademien anslagna medel

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien ....................

Kongl. Akademien för de fria konsterna .................................

Kongl. Musikaliska akademien .........................................

Allmänna institutet för döfstumma och blinda..............................

Reservation, Litt. M .............................................

Drottninghuset ......................................................_ ......

Revisorernes anmälan, att vid besök å inrättningen anledning till särskild
framställning ej förekommit § 1...........................

Kongl. Serafimerlasarettet..................................................

Revisorernes uppgift rörande antalet af under revisionsåret å lasarettet
intagna patienter, § 1...................................

Allmänna hospitals- och barnhusfonden .................................

Revisorernas anmälan angående åtskilliga vid granskningen af hospitalets
räkenskaper i Kammarrätten framstälda anmärkningar,

§ ...........................................................

Danviks hospital..........................................................

Stockholms allmänna barnhus .............................................

Domkyrkorna..............................................................

Bibelkommissionen ...................... _•........... •• ................

Anslaget till arbetet -Scriptores rerum suecicarum medii sevi»...............

Expens- och aflöningsräkningarne ..........................

Revisorernes framställning i afseende å vissa i Kommer skolleyii expens medelsråkning

upptagna utgiftsposter, § 1 ................

D:o d:o angående redovisningen af de utaf Ecklesiastikdepartementets
afdelning för ärenden angående folkundervisningen uppburna

anslag sb dopp, § 2 .................................,............

D:o d:o om biläggande vid embetsverkens redogörelser öfver expe.nsmedlen
af förteckningar å möbler och värdefullare inventarier,

§ 3......... ... ............................................

Reservation, Litt. N...........................................

Kongl. Kommerskollegii förklaring....................................

Kanslirådet A. Th. Bruhns d:o ....................................

sid.

99

9? ’

99

>9

99

9»

»9

99

>9

99

455.

456.
456.

458.

459.

191.

192.

193.

195.

196.

197.

198.

199.

200.
202.

204.

205.

206.
273.

207.

208.

209.

210.
210.

212.

213.

215.

216,
218.

219.

220.

226.

228.

274.

345.

469.

— XIII

*

Nionde Hufvudtiteln.
Pensions- och Indragningsstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning ......................................

Arméns pensionskassa ..............................................

A) Kassans hufvudbok .....................................

B) Fyllnadskreditivet..........................................

C) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande

Åmiralitetskrigsmanskassan ..........................................

Handelsflottans pensionsanstalt .......................................

Statens jern vägstrafiks pensionsinrättningar ...........................

A) Pensionsinrättningen .......................................

B) Enke- och pupillkassan ....................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättning .................................

Telegrafverkets pensionsinrättning ...... .............................

sid

'')

)•

11

91

19

11

230.

234.

235.

236.
238.

240.

241.

242.

245.

246.

Sammandrag öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1877, enligt

de i revisionsberättelsen intagna räkenskapsutdrag .............., ...

Sammandrag öfver kostnaderna för åtskilliga verk och inrättningar.........

Sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvilka utgifter blifvit i

räkenskaperna för revisionsåret afförda ............................

Revisorernes yttrande angående sättet för de särskilda verkens och inrätt ningarnes

räkenskapsföring ..........................................

Reservationer, Litt. O. P. och Q ....................................

Revisorernes redogörelse för skrifvelserna i fråga om arméns mobiliseringsplan Reservationer,

Litt. R och S ......................................

248.

252.

259.

261.

275.

262.

275.

Efter att hafva fulländat den granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1876, hvilken, jemlikt föreskriften
uti 72 § Riksdagsordningen, den 15 nästlidne Augusti tagit sin början, få Revisorerne
härmedelst till Riksdagen derom afgifva den i 7 § af gällande instruktion föreskrifna
berättelse.

Vid revisionsförrättningens början fingo Revisorerne från Kongl. Finansdepartementet
emottaga de af nedan nämnda verk och inrättningar till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga berättelser, rörande förvaltningen under revisionsåret af de till deras
disposition stälda medel, nemligen:

från Kongl. Fångvårdsstyrelsen,

» v Utrikesdepartementet,

» » Arméförvaltningen,

» Chefen för Generalstaben,

» Generalstabens Topografiska afdelning,

» Ghefsembetet vid Kongl. Krigsskolan,

» Kongl. Direktionen öfver Allmänna Garnisonssjukhuset,

» Kongl. Förvaltningen af sjöärendena,

» » Lotsstyr elsen,

» Chefsembetet vid Kongl. Sjökrigsskolan,

» Statistiska centralbyrån,

» Kongl. Styrelsen för allmänna väg- oeh vattenbyggnader,

» » » öfver statens jernvägsbyggnader,

» » » för » järnvägstrafik,

» » » » Ultima landtbruksinstitut,

» » » » Svenska trädgårdsföreningen,

» » Landtbruksakademien,

» » Stuteriöfvcrstyrelsen,

» » Styrelsen för Tekniska högskolan,

» Direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna,

» » » tekniska skolan i Örebro,

» » » » » i Dorås,

» » » » » i Norrköping,

» » » slöjdskolan i Stockholm,

» » » chalmerska slöjdskolan,

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 1

— 2

från

»

Direktionen för navigationsskolan i Stockholm,
» » » i Gefle,

» » » i

» » » %

» » » i

•» » » i

Visby,

Karlshamn,
Hernösand,
Göteborg,
Kalmar,
Vestervik,
Malmö,

Redogöraren för Handels- och sjöfartsfonden,

Chefen för Sveriges geologiska undersökning,

Kongl. Finansdepartementets kontrollbyrå,

» Landtmäteristyrelsen,

» Statskontoret, angående statsverket, stämpelpappersuppbörden

samt undsättningsfonden,

Myntdirektören,

Kontrolldirektören,

Kongl. Öfverintendentsembetet,

» Generalpoststyrelsen,

» Generaltullstyrelsen,

» Skogsstyrelsen,

» Telegrafstyrelsen,

» Direktionen öfver Gymnastiska centralinstitutet,

» Sundhetskollegium,

» Direktionen öfver seminarium för bildande af lärarinnor,

» » » Veterinärinstitutet,

Intendenten vid Nationalmuseum,

Kongl. Direktionen öfver Serafmerlasarettet,

- » Akademien för de fria konsterna,

» Vetenskapsakademien,

» Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning,

» » » Arméns pensionskassa,

» » » Amiralitetskrigsmanskassan,

» » » Handelsflottans pensionsanstalt,

» » » Folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas i riksstaten upptagna,
få Revisorerne här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna grundade
sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret, dervid fogande de anmärkningar
och iakttagelser i öfrigt, hvartill granskningen af räkenskaperna gifvit
anledning.

— 3 —

Första Hufvudtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de
Kongl. hofven upplåtna byggnader.

Tillgångar

Statsanslag

Debet.

Balans från år 1875:

Upphörd:

Balans till år 1877:

Skulder:

Till Hans Maj:t Konungen, att återbetalas under år 1877 55,000:

Förste Hofstallmästaren d’Orchimont.

Kredit.

Balans från år 1875:

826: 52.

90.

63,000: —

55,826: 52.

Summa 118,827: 42.

Skulder

55,000:

Utgifter:

Löner och arfvoden ......................................

Reparationer

å Kongl. slottet ......................................

» Slottsträdgården ....................................

» Arffurstens palats...................................

» f. d. Indebetouska huset.............................

» f. d. Oxenstjernska huset ..........................

» f. d. Oldenburgska huset och hofstallmästareboställena

» hofstallet vid Röda bodarne ......................

» dito å Blasieholmen .........................

» Kongl. fatburen å Kungsholmen....... .........

» f. d. dito å Riddarholmen ...........................

» tvättstugan vid Norrbro.............................

» Kongl. hofstallet ....................................

Diverse utgifter.......................................... ...

6,133:	34.
32,880:	91.
1,641:	35.
3,345:	41.
2,469:	28.
1,703:	45.
4,020:	70.
1,491:	87.
3,501:	31.
1,715:	19.
327:	13.
128:	87.
3,826:	67.
640:	95.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1877:

63,826: 43.

--99.

Summa 118,827: 42.

— 4

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl.
slottet och Arfprinsens palats.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag ....................................................... 11,250: _

Balans till år 1877:

Skuld................................................................ 681: 24.

Summa 11,931: 24.

Kredit.

Balans från år 1875:

Skuld...................

198: 66,

Aflöning ....................

Beklädnad...................

Brandväsendet ..............

Yttre lyshållningen ..........

Borggårdens grusning .......

Utgifter:

...... 6,200: —

...... 835: 48.

........ 1,509: 85.

........ 3,097: 25.

........ 90: —

11,732: 58

Summa 11,931: 24.

5 —

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustlott.

Debet.

Tillgångar.

Balans från år 1875.

Uppbörd.

Statsanslag ...................................

Arrendemedel ...............................

Tomtören ....................................

Jordbrukets afkastning........................

Trädgårdens dito ..............................

Diverse inkomster..............................

11: 42

24,600:	—
8,005:	—
296:	50.
756:	—
1,826:	24.
4,848:	10.

40,331: 84-

Skulder

Balans till år 1877.

........ 68,455: —

Summa 108,798: 26

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875.

Utgifter.

Aflöningar och pensioner.............................

Arbetsfolkets aflöning .............................

Dagsverken och andra kostnader för jordbruket . ..

Dito för parken och trädgården.......................

Reparationer vid Drottningholm ....................

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll

Onera..............................................

Räntor .........................................

Diverse utgifter ....................................

55,605: -

6,877:	76.
1,804:	40.
2,474:	76.
8,260:	27.
25,151:	91.
1,449:	50.
1,752:	06.
150:	—
5,261:	94.

Balans till år 1878.

Tillgångar:

Kontant behållning

§ 1-

Skulderna, hvilka vid revisionsårets början utgjorde
vid årets slut till 68,455 kronor.

... ......... 10: 66.

Summa 108,798: 26.

55,605 kronor, uppgingo

6 —

Gripsholms Kongl. lustslott.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875.

Uppbörd.

Statsanslag ...................................

Arrenden och hyror...........................

Försäljningsmedel för skogseffekter .......,,

Dito för hö och halm........................

Diverse ...............................

Kredit.

Utgifter.

Löner och arfvoden...................

Arbetskostnader ..................................

Ängarnes bergning ................................

Diverse transporter..................................

Skogens skötsel..................................

Diverse utgifter.................................

Balans till år 1877.

Tillgångar:

Kontant behållning ............................

Fordran ..............................

		1,938:	57.
5,000:
2,709:	27.
4,671:	59.
1,026:	80.
146:	35.	13,554:	01.
Summa	15,492:	58.

4,992:	48.
2,931:	30.
274:	28.
688:	17.
669:	89.
4,608:	49- 14.164: 61

680: 79.

647: 18. 1,327: 97.

Summa 15,492: 58-

Ulriksdals Kongl. lustslott.

......... 8,250: —

......... 5,188: 14.

Transport 13,438: 14.

Statsanslag ..................

Arrenden, hyror och tomtören

Debet.

Uppbörd.

7 —

Transport 13,438: 14.
Försäljningsmedel ........................................	1,017: 26.
Från hofförvaltningens kassa .........................	3,679: 36.
Diverse utgifter...........................................	1,700: —	19,834: 76.
Balans till år 1877.
Skulder ..................................................		1,110: 44.
	Summa	20,945: 20.
Kredit.
Balans från år 1875.
Skulder ..... ....................................		1,789: 06.
Utgift.
Slottsstatens aflöning....................................	... 3,800: —
Diverse aflöningar.......................................	1,830: —
Krono- och kommunalutskylder jemte pastoralier.........	753: 02.
Renhållning vid slottet jemte lyshållning ................	192: 55.
Amortering af skuld för värdshusbyggnaden ...... ......	1,590: 40.
Ränta å förestående lån................................	60: —
Byggnads- och reparationsarbeten ......................	... 3,987: 61.
Eldstäders underhåll jemte sotningskostnad .............	336: 50.
Lösen för boställshö ....................................	964: 66.
För inköp af ved .......................................	... 1,569: —
Omkostnader för jordbruket............................	2,854: 89.
Diverse utgifter .........................................	1,217: 51.	19,156: 14.

Summa 20,945: 20.

Haga lustslott och park.

Debet.

	Balans från år 1875.	-
Tillgångar..................	Uppbörd.		100: 38.
Statsanslag ............... Arrenden och hyresmedel		8,000: — 2,900: —
	Transport	10,900: —	100: 38.

För försålda trädgårdsprodukter ...
Från Konungens hofförvaltningskassa
Diverse inkomster..................

100: 38.

Transport

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875.
Utgifter.

Balans till år 1877.

Tillgångar:

Kontant behållning

10,900: —
11,355: 55.
5,827: 58.
313: 13.

28,396: 26.

Summa 28,496: 64.

Slottsstatens aflöning.................................	2,770:	_
Aflöning till arbetspersonalen vid trädgården .........	4,260:	_
Gratialafgifter ........................................	390:
Krono- och kommunalutskylder samt pastoralier	390:	99.
Renhållning vid slottet jemte lyshållning ...........	265:	15.
Byggnader och reparationer .........................	1,650:	64.
Eldstäders underhåll jemte sotningskostnad .........	102:	15.
Utfodring	.. .. 770:	56.
Yed .................................................	595:	_
Reparationer å f. d. silkesodlingslokalen..............	..... 2,238:	19.
Utgifter för trädgården .............................	..... 11,440:	95.
Diverse utgifter............................ ••• .......	..... 2,304:	95.

1,073: 26.

27,178: 58.

244: 80.

Summa 28,496: 64.

§ 1.

Enligt räkenskapen är den från år 1875 ingående balansen utförd till ett belopp
af 180 kronor 36 öre. Då emellertid, jemlikt hvad det vid nästlidet års statsrevisorers
berättelse fogade sammandrag af räkenskaperna för år 1875 rörande Haga
lustslott och park utvisar, utgående balansen för nämnda år utgjort 100 kronor 38
öre, hafva Revisorerne ansett, att den år 1876 ingående balansen bort till enahanda
belopp, 100 kronor 38 öre, utföras; och har skilnaden emellan dessa summor,
eller 79 kronor 98 öre, uti förestående tabell upptagits under titeln uppbörd.

Strömsholms slott.

Debet.

Uppbörd.

Statsanslag ........................................................ 3,000: —

Balans till år 1877.

Skuld............................................... 194: 33.

Summa 3,194: 33.

	Kredit.
	Balans från år 1875.
Skuld.....................	Utgifter.		687: 31.
Aflöning .................. Läkarearfvode ............ Reparationskostnader ....... Upphandling af materialier .. Diverse utgifter.............		1,683: 72. 37: 50. ... 208: 55. ... 130: 30. ... 446: 95.	2,507: 20.

Summa 3,194: 33.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

2

10 —

Andra Huf Kongl.

Fång -

Debet.

Balans från år 1875.

Tillgångar

Uppbörd.

Debiterade anslag ..................................................................

Leverering från Statskontoret (bestämda anslaget 188,357: 50 + förslagsanslaget

1,467,599: 95) .................................................. ............

Leverering från Statskontoret af 2:dra hufvudtitelns anslag till extra utgifter.........

d:o från d:o af anslaget till postafgifter ...........................

d;o från d:o af extra statsanslaget för tillämpning af ny aflöningsstat

för en del tjensteman och betjente vid fångvårdsanstalterna ..................

Inkomster, tillhörande förslagsanslaget, specificerade i Fångvårdsstyrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1876, tab. XXI pag. 29...........................

Sgr

Balans till år 1877.

Skulder:

Återstående utgifter .........................................................

I allmänhet ..................................................................

Sgr

Summa

Kredit.

Balans från år 1875.

Skulder..............................................

Utgifter.

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga berättelse, tab.
XXII pag. 31 ................................................ ..........

Transport

11

vudtiteln.

vårdsstyrelsen.

Ordinarie anslag till: Extra ordinarie anslag till:

Fängelsebyggnader

Fångars vård
och underhåll.

Vård och
underhåll af
läns- och
kronohakten.

Dyrtids-

tillägg.

rid Nya
Varf vet.

å

Långholmen.

i

Malmö.

i

Ystad.

Anordnande
vid vissa läns-ed , fängelser af Summa,

feundsvall. , Ä.

bostader åt

vaktmästare.

998,329: 28.

4,590: 97.

—

10,356:

228,323: 08.

45,704: 64.

50,000: —

------ 1,337,303:

1,655,957: 45. 20,000: — 6,484: — —

1,500: — — -----

1,072: 04. -------- —

60,812: 50. ---— —--- —

166,139: 15.------—

1,885,481: 14. 20,000: — 6,484: — —

175,000: — 110,000: — 50,000: — 40,000: — 20,400: — 395,400: —

- ■----- 1,682,441: 45.

------------------- 1,500: —

--- 1,072: 04.

--- 60,812: 50.

---— ---—--------— 166,139: 15.

175,000: — 110,000: - _ 50,000: — 40,000: ■- 20,400: - 2,307,365: 14.

1,367: 91.------------------------- 1,367: 91.

1,060,084: 80. 285: 13. — — ---—-----— --------— — — 1,060,369: 93.

1,061,452: 71. 285: 13~--—---—--- T —--------- 1,061,737T8£

3,945,263: 13. 24,876: 10. 6,484: - 10,356“ 403,323: 08. 155,704: 64. 100,000: — 40,000: — 20,400: — 4,706,406: 95.

998,329: 28. 1,659: 35.---- — ---- ------— ----------- 999,988: 63.

1,882,513: 56. ----- 6,484: —---- ---—-------------- 1,888,997: 56.

1,882,513: 56.--- 6,484: —----------I —--------- 1,888,997: 56.

12

Underhålls- och reparationskostnader .........

För byggnadsarbeten ........................

af 2:dra hufvudtitelns anslag till extra utgifter

Postafgifter .................................

Besparing, levererad till Statskontoret.........

Balans till år 1877.

Tillgångar:

Kontanta behållningar... .
Behållningar i materialier

Förskott ................

Anmärkta poster .......

Propriebalanser ..........

Fordringar hos

Statskontoret m. fl. .
Fångvårsanslaget ... ,

Transport

Sgr

bgr

Summa

§ I I

räkenskapen för straffängelset i Landskrona finnes såsom ingående balans
från år 1875 under titel “proprie balans“ uppfördt ett belopp af 7,256 kronor 70
öre, hvilken summa finnes under enahanda titel och till samma belopp utförd såsom
utgående balans till år 1877.

Vid efterforskning angående uppkomsten af berörda “proprie balans “ hafva
Revisorerne inhemtat, att densamma härledt sig från den uppbördsbrist, Kamreraren
vid straffängelset M. Åhlander under åren 1871 och 1872 sig ådragit. Vid konkurs
efter Åhlander, som ur tjensten afvikit, hade hans uppbördsbrist faststälts till 11,379
kronor 56 öre, till h vilkas gäldande af de afträdda tillgångarne belöpte sig endast
4,122 kronor 86 öre, hvadan kronans återstående fordran utgjorde ofvan nämnda belopp,
7,256 kronor 70 öre. Fångvårdsstyrelsen, som det ålegat att affordra kamreraren
vid straffängelset uppbördsborgen till belopp af 2,250 kronor, hade i sådant
hänseende emottagit en af Veterinärläkaren C. G. Schultz och Bleckslagaren G.
Dominick utfärdad förbindelse af följande lydelse:

“För en summa af 2,250 Riksdaler Riksmynt af den uppbörd, t. f. kamreraren
M. Åhlander från innevarande års början anförtros i egenskap af redogörare vid
straffängelset i Landskrona, gå undertecknade, i händelse af balans eller bristande

Ordinarie anslag till:

Vård och

Fångars vård underhåll af Dyrtidsoch
underhåll. läns- och tillägg,
kronohäkten.

1,882,513: 56,--- 6,484: —

--- 18,046: 42. ------

1,500; —------

1,072: 04.------—

395: 54. — — —--—

1,885481711718^046: 42. 6,484: -

— 13 —

Extra ordinarie anslag till:

Fängelsebyggnader

vid Nya å i

Yarfvet. Långholmen. Malmö.

Ystad.

Anordnande
vid vissa länsen
, .. fängelser af

Sundsvall. , ....

bostader åt

vaktmästare

Summa.

--- 144,827: 99. 91,795: 59. 76,380: — 32,930: — 18,959: 75. 364,893: 33.

------------------- 1,500:

144,827: 99. 91,795: 59. 76,380: — 32,930: — 18,959: 75. 2,274,904: 89.

125,087: 51. 4,170: 33.---------------------

135 823* 47 _ __ — — — — — •— — — — — — — — — — —--— — — — 135,823: 47.

26,941: 97. 1,000: —------------—------— --- 27,941: 97- i

753: 84.---------— --------- —--— — —— 753: 84.

7,256: 70.--- —--------------------- 7>256: 70-

765,589: 22.-----* —--- 240,000: — 60,000: — 20,000: —------ 1,085,589: 22.

_____------ 10,356: — 18,495: 09. 3,909: 05. 3,620: — 7,070: — 1,440: 25. 44,890: 39.

1,061,452: 71. 5,170: 33.--- 10,356: — 258,495: 09. 63,909: 05. 23,620: — 7,070: — 1,440: 25. 1,431,513: 43.

3,945,203: 13. 24,876: 10. 6,484: — 10,356: — 103,323: 08. 155,704: 64. 100,000: — 40,000: — 20,400: — 4,706,406: 95.

redovisning, en för begge och begge för en i full borgen såsom för egen skuld.
Landskrona den 19 Juli 1869.“

Emellertid både Fångvårdsstyrelsen, som i December månad år 1868 förordnat
Åhlander att “tillsvidare under nästkommande år“ bestrida kamrerarebefattningen vid
Landskrona straffängelse och ytterligare den 21 December 1869 att “fortfarande
tillsvidare jemväl under nästkommande år 1870“ bestrida samma befattning, slutligen
den 6 December 1870 medelst konstitutorial förordnat Åhlander att “vara kamrerare
vid straffängelset“ emot åtnjutande af tjensten åtföljande förmåner och mot åliggande
att ställa sig gällande instruktion och författningar till efterrättelse.

Sedan advokatfiskalsembetet i Kammarrätten, på grund af omförmälda förbindelse,
yrkat åläggande för löftesmännen Schultz och Dominick att, hvilkendera gälda gitte,
till kronan inbetala de i förbindelsen åtagna 2,250 riksdaler med ränta, hade Kammarrätten
i dom den 31 Maj 1875 sig utlåtit, att emedan, enligt hvad handlingarne utvisade,
Åhlander vid tiden för ifrågavarande borgensförbindelses utfärdande innehade
endast tillfälligt förordnande af Fångvårdsstyrelsen att tills vidare under år 1869
förrätta kamrerarebefattningen vid straffängelset i Landskrona samt följaktligen icke
ansvarade för annan uppbörd än den, som vid fängelset sagda år egde rum; ty och
som vid sådant förhållande, sammanstäldt med innehållet af berörda borgensförbindelse,
uppenbart framginge, att löftesmännen genom densamma åtagit sig ansvar till det i

— 14

förbindelsen bestämda belopp, 2,250 riksdaler, allenast för Iklanders uppbörd under år
1869, men icke för hvad derefter kunde honom i slikt afseende anförtros, sedan han den
21 December samma år af Fångvårdsstyrelsen ytterligare förordnats att tills vidare under
följande året bestrida kamreraretjensten och å denna erhållit styrelsens konstitutorial
den 6 December 1.870, då han, jemlikt föreskriften i 3 § uti instruktionen för embetsoch
tjensteman vid rikets straff- och arbetsfängelser den 11 December 1860, skolat
ställa till vederhäftigheten styrkt uppbördsborgen; alltså och enär ostridigt vore, att
den af Åhlander åsamkade samt af Kammarrätten medelst utslag den 20 September
1873 faststälda uppbördsbrist tillkommit under åren 1871 och 1872, hvilken tid löftesmännen
icke på grund af förevarande borgen lagligen skolat qvarstå i ansvarighet
för Åhlanders derunder häfda uppbörd, hade Kammarrätten funnit sig sakna laglig
grund att käromålet bifalla; och hade Kammarrättens dom genom Kongl. Maj:ts den
18 Januari 1876 utfärdade dom blifvit fäststäld.

Kongl. Maj:ts sålunda meddelade dom hafva Revisorerne funnit vara af den
betydelse för de myndigheter, som handhafva uppbörds- och redovisningsväsendet, att
Revisorerne ansett sig böra densamma här omförmäla.

Reservation af Herr Larsson. Litt A.

§ 2.

Af räkenskaperna angående kronoarbetsstationen å Borghamn inhemtas, att
stationens post varit stäld på postkontoret i Vadstena, hvilken stad ligger på ett afstånd
af l?j8 mil från stationen, samt att under revisionsåret dels till bud för postens
afhemtande från berörda postkontor utgifvits för hvarje gång 7 kronor 50 öre, dels
äfven bevakuingsbefälhafvaren vid stationen för pennipgeremissers uttagande rest till
nämnde stad och för hvarje sådan resa debiterat en kostnadsersättning af 10 kronor
50 öre. Då emellertid på vägen emellan Borghamn och Vadstena samt på kort afstånd
från kronoarbetsstationen finnes en postanstalt, nemligen den invid Roxlösa
kyrka belägna poststationen af samma namn, synes ingalunda med god hushållning
öfverensstämmande, att icke sistnämnda postanstalt för arbetsstationens behof anlitats;
och då, enligt hvad upplyst blifvit, Borghamns post fortfarande afhemtas från Vadstena,
hafva Revisorerne ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten, helst Roxlösa
poststation efter den 1 Juli 1877 berättigats emottaga värdeförsändelser till belopp
af ända till 5,000 kronor.

Tredje H ufv 11 dtiteln.

Kongl. Utrikes-departementet.

A) Kabinettskassans inkomster ocli utgifter.

Debet.

Balans från år 1875.

Tillgångar............................................................. 79,775: 87.

Uppbörd.

Anslag å riksstatens tredje hufvudtitel:

Till diplomatiska utgifter .............................. 443,365: —

Norska statsverkets bidrag............................. 184,736: —

Bidrag från kousulsfonden till departementets expedition 11,450: — 639,551: —

Summa 719,326: 87.

Kredit.

Utgifter:

Departementschefen...........................

Departementets expedition.....................

Ministerstaten................................

Militär-attachéer ..............................

Skrifmaterialier och tryckningskostnader samt

hållning .................................

Möblers anskaffande och underhåll, inköp af

böcker och kartor, frakt, m. m..........

Prenumeration å tidningar och journaler ......

Telegrafporto .................................

Postporto ..................................

Ekiperingspenningar...........................

Vexelkostnader .............................

Beskickningarnes extra utgifter ...............

Bese- och kurirkostnader ....................

Utomordentliga beskickningar och tillfälliga

uppdrag ...............................

Hemliga utgifter..............................

Diverse utgifter ..............................

ved och lys3,
960: 53.

3,824: 89.
1,983: 49.
76.
15.

6,850:

4,570:

16,000:

49:

7.005:

50.

88.

1,312: 41.

2,851: 80.
11,805: 03.
5,081: 49.

24,000: —
51,750: —
488,138: 75.
10,500: —

65,295: 93. 639,684: 68.
Transport 639,684: 68.

— 16

Balans till år 1877.

Tillgångar

Kontant behållning:

Af anslaget från svenska statsverket............

„ „ „ norska „ ...........

Transport 689,684: 68.

55,207: 15.

24,435: 04. 79,642: 19.

Summa 719,326: 87.

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska
kronans egendom i Konstantinopel.

Af 1875 års statsanslag
„ 1876 års

Debet.

Uppbörd :

Kredit.

Utgifter:

Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel
Dito af svenska kyrkan i London .........

1,927: 03.

4,552: 93. 6,479: 96.
Summa 6,479: 96.

4,663: 96.

1,816: — 6,479: 96.

Summa 6,479: 96.

C) Konsulsfonden.
Debet.

Balans från år 1875.

Tillgångar

1,927: 41.

Uppbörd:

Sveriges bidrag........................................... 160,000:

Norges bidrag............................................ 120,000:

Utaf de i Storbritanniens och Irlands hamnar uppburnalästafgifter: för

år 1875.............................. 83,230: 18.

„ „ 1876 .............................. 114,124: 15. 197,354: 33.

........................................... 1,953: 86. 479,308: 19.

Summa 481,235: 60.

Rånte vinst

17 —

Kredit,

Utgifter :

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner ...... 328,841: 26.

Förvaltningskostnad:

Bidrag till aflöning åt Kongl. Utrikesdepartementets

expedition .........................

Skrifmaterialier och expenser ...........

Konsulernes embetsutgifter..................

Vexelomkostnader ........................

Extra utgifter .............................

Balans till

Tillgångar:

Kontant behållning ....................

Dito i Riksbanken........................

Fordringar .............................

.. 11,450: —

.. 647: 85. 12,097: 85.

............... 11,585: 95.

............. 124: 50.

............... 5J75: 68. 358,425: 24.*

år 1877.

.............. 813: 41.

............... 10,000: —

111,996: 95. 122,810: 36.
Summa 481,235: 60.

Sammandrag.

Debet.

Ingående balans
Uppbörd ......

A.

....... 79,775: 87.

....... 639,551: —

Summa 719,326: 87.

B. C. Summa.

--— 1,927: 41. 81,703: 28

6,479: 96. 479,308: 19. 1,125,339: 15.

6,479: 96. 481,235: 60. 1,207,042: 43

Kredit.

Utgifter.....

639,684: 68. 6,479: 96. 358,425: 24. 1,004,589: 88.

Balans till år 1877.

Kontant behållning ............ 79,642: 19.

Fordringar..................... — — —

Sgr 79,642: 19.
Summa 719,326: 87.

''--— 10,813: 41. 90,455: 60

--— 111,996: 95. 111,996: 95.

---- 122,810: 36. 202,452: 55.

6,479: 96. 481,235: 60. 1,207,042: 43.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

3

18 -

Fjerde

Kongl. Armé -

Inom linien balanserade.

D

e -

A. Förvaltningens hufvudbok.

l:o. Ordinarie anslag.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet .................

j Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition _ ............

Dito kommandoexpedition.........

j Generalstaben........................... " ............

Arméförvaltningen ....................................

Generalitetsstaten ....................................

Artilleristaben .......................................

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm ......... ....

Kommendantsstaten ....................................

Krigsskolan ..........................................

Allmänna gamisonssjukhuset ...........................

Resestipendium för militärläkare.....o..................

Pensioner och stipendier åt fältläkarekåren...............

Indelta kavalleri- och infanteriregementena...... ... ^.....

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne...

Roteringsunderstöd ....................................

Till löneförbättringar vid indelta armén . ^ ...............

Indelta arméns och Vermlands fältjägarekårs vapenöfningar

Lifgardet till häst .................................

Husarregementet Konung Carl XV .....................

Svea lifgarde .........................................

Andra lifgardet .....; .................................

Vermlands fältjägarekår.................................

Svea, Göta och Vendes artilleriregementen..............

Marinregementet......................................

Fortifikationen .......................................

Aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till

samma manskaps rekrytering........................

I Värfvade garnisonstruppernas rekrytering ..............

Dito dito aflöning ...............

Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,

artilleriets och fortifikationstruppernas hästar.........

Transport * **

Fordringar
och förskott
från år
1875.

Skulder
till år
1877.

Reservation
från år
1875.

Anslag.

* Uppbörd.

i						17,000		__
_ —	—	- -	—	- —	—	39,300	—	6,900
2	60	- -	—	—	—	3,040	—	—
16,189,75	---		-211	36	159,970	—	404	64
				4,000	—	118,175	—	15,320	—
		- -	—	75	—	76.750	—	2,915	—
	78	- -	—	- -	—	6,400	-v—	—	78
7562	55	54	—	—	6.015	—	75	62
- -	_	___	—	1,407	—	15,217	—	—	—
	—	---	—	- -	—	79,888	52	—	—
- _	—	__	—	20,591	80	62,650		—	—
_ _	_	_	_	_ _	_	2,000	—	- _	—
_ _	—	— -	_	- -	—	9,650	—	—	—
_ _	—	_ _	—	29,781	01	446,165	10	—	—
						4,500			—
- -	—	- -	—	—	—	12,500	—		—
2,144	55	---	—	— -	—	—	—	__
636,914	59	9,219	53	—	—	1,270,000	—	31,383	19
1.200	—	_	—	11,660	48	82,444	5		—
1,534	05	3,545	60	20,284	40	101,389	99	39,584	46
2,077	91	— -	—	18,698	90	99,493	46	21,816	69
2,018	14	- -	—	18,782	60	98,908	46	- -	—
11,455	74	53	20	- -	—	69,490	50	26,750	40
29,1-12	48	5,707	67	247,672	02	745,973	19	33,768	46
2,596	99	37	96	—	—	200,000	—	—	—
11,380	76	957	09	9,567	93	199,656	27	295	40
25,161	82	10,301	63	166,689	75	-- -	—	17,556	3
_	—	10,089	42	— -	—	70,000	—	281,206	76
—	—	361	89	—	—	540,000	—	- —	—
24,098	36	—	—	17,740	30	90,242	75	—	—

765,964|14| 40,329|53j 567,162|55! 4,626,8191021 4t7,977|43

* Under rubriken »Uppbörd» upptagas återdebiterade medel, från andra anslag eller fonder öfverförda ersättningar,
förslagsanslag m. m. . ..

** Rubriken »Omföring» omfattar dels å ordinarie anslag uppkomna besparingar, tillhopa 37,154 kronor 32 öre, som
af samma besparingar godtgjorts, dels ock å extra anslag belopp, hvilka från ett till annat konto blifvit öfverförda.

19

HufTudtiteln.

förvaltningen.

t.

Brist.

:*Omförins -

481

4,489

384

5,221

2,399,(

					K	r
	Skulder och anti-	Skulder och anti-
	cipationer till år 1877.	cipationer från år 1875. .	Anordnadt.	i
	500		500		17,000
					46,200
__	_ _		—	—	3,040	—
_	13,945	13	11,000	—	163,915	13
_	8,525		12.870	-*■	131,004	52
_	859,	66	—	—	77,609	66
_		—	—	_	6,400	—
_		_	_ _	—	6,015	—
__			- -	—	15,205	—
_		_	- -	—	79,888	25
_					63,000	1
	___		- -	—	2,000
_	___	_	—	—	9,650	_1
_	_ _	_	—	—	475,946	11
_	_ _	_	__	—	4,981	531
—				—	16,989	32
_	_ _					—
_	23,222	64	447,326	65	877,279	18
_	3,000	—	1,200	—	92,857	53
04	__ _	—	- --	—	161,076	12
1,700	—	2,000	—	139,405	98
51	1,648	—	2,000	—	123,968	.37
	_ _	—	—	—	93,410	25
_	10,434	—	10,000	—	760,357	23
_			— —	—	183,726	59
62	40,000		—		250,815	22
			_ __	_	184,245	78
	_ __		— —	—	111,861	87
-	— -		—		540,000	—
-	—		— -	—	102,969	55

4,970,851 14,854 jl71103,834 (43; 486,89616 ö

e d	:	t.				1 Summa.	Inom linien balan-serade
besparing.	**Omfö- ling.	Reservation till år 1877.	Skulder från år 1875.	Fordringar och förskott till år 1877.
___1						17,500	_	__ __	_	_ —	—
						46,200	—	— —	—	47	13
		_ _	_	_ _		3,040	—	—	—	2	11
						174,915	13	—	—	22,750	57
__ __	_	995	48	1,150	—	146,020
__		624	—	2,366	—	80,599	66	—	—	—	-1-
__	_		78	__ _	—	6,400	78	—	—	—	56
__	_	75	62	__	—	6,090	62	—	—	- -	—
__ __	_	12	—	1,407	—	16,624	—	—	—	---	—
__	_	_ _	—	_____	—	79,888	25
	_	_ _	_	20,241	80	83,241	80	—	—	—
					—	2,000					—
		_		__ _	_	9,650	—	—		—	—
	__	_ _	_	- -	—	475,946	11	—	_	2,796 41
____	_	_ _	_	- -	—	4,981	53	—	—	—	—
					—	16,989	32	—	—	—	—
				__		1,324,605	83	972	03	252,332	41
	_	2.967	_	80	--	97.104	53	—	—	2,796	94
	_		_	5,403	77	166,479	89	—	—	2,536	05
. _	_	43	07	260	--	141,709	05	- --	—	2,296	64
				220	_	126,188	57	- -	—	8,110	94
	__	■>,830	65	_ _	—	96,240	90	—	—	8,026	88
				267,490	44	1,037,847	67	7,745	95	27.385	36
16,273	41				—	200,000	—	—	—	2,463	25
		—	—	1,104	—	251,919	22	782	22	55,655	89
						184.245	78	3,822	60	2,002	69
		_		239,344	89	351,206\|76	- -		44,984	90
-	l_	—	—	—		540,000	l_	—		39,45.	05
__	_	_ _		5,013	5C	107,98310.3			48,557	64
16,273	141	1 7,548	160	1 544,081	1 to; 5,795,618\|451 13,322\|8(]	522,203	42

försälj ningsmedel, tomtöre- och arrendemedel samt från Statskontoret erhållna ersättningar för brister i föregående å
tillgodoförts hufvud titelns allmänna besparingar, samt å enahanda anslag bofunna brister, tillhopa 08,641 kronor 78 oro, so

— 20 —

Inom linien balanserade -

D

e -

Transport

Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas

exercis ....................................~......

Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikationstruppernas
hästar...........................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.....

Lifbeväringsregementet.................................

Gotlands nationalbeväring ..............................

Hallands beväring ..................................

Yesternorrlands beväring .............................

Beväringsmanskapets vapenöfning.......... ...........

Försvarsverket till lands i allmänhet, eller Arméförvaltningens
departement:

Artilleri-departementet ...........................

Fortifikations- d:o .. ........................

Intendents- d:o ...........................

Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena och

Yermlands fältjägarekår ...........................

Inqvarteringskostnader i Stockholm ......... ..........

Till inqvarteringens ordnande i d:o .....................

Inqvarteringskostnader i landsorten .....................

Salpeteruppköp .......................................

Ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter ............

För en ridskola vid Strömsholm ........................

Till skjutskolor ......................................

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader..............

Durchmarchekostnader .................................

Bese- och traktamentspenningar ........................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Arméförvaltningen
m. fl. verk .................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Landtförsvars departementets

kansliexpedition....................

Extra utgifter .......................................

Disciplinkompaniet:

Bestämda anslaget..............................

Förslags- d:o .................................

Besparingar å riksstatens 4: de hufvud titel ...............

Säger ordinarie anslag
Afgå ....................................... .........

Återstå

‘2:o. Extra ordinarie anslag.

Löneförbättringar vid indelta armén.....................

Till fullföljande af artilleriets organisation...............

Till uppsättning af ytterligare fortifikationstruppor .....

Till Generalstabens topografiska afdelnings arbeten ......

Till understöd åt officerare, anstälde i utländsk krigstjenst

Transport

Fordringar och förskott från år 1875.	Skulder till år 1877.	Eeservation från år 1875.	Anslag.	Uppbörd.
765,964	14	40,329	53	567,162	55	4,626,819	02	477,977	43
7,640	—	—	—	762	51	58,399	69	—
117,019	76	822	83	—	_	485,900	_	991	_
37,946	76	10,112	—	—	—	1,087,000	—	2,162	25
512	31	- -	—	—	—	11,431	50	512	31
965	63	—	—	5,406	67	142,864	80	2,584	95
						7,500		- -
441	66	—	—	- -	—	6,295		441	66
336,936	34	3,071	95	- -	—	651,000		14,927	98
149,236	63	9,108	»11	287,861	65	457,067	01	100,342	10
283,683	75	10,689	19	5,989	59	119,650	—	160,872	72
2,042,604	88	96,485	36	125,871	66	932,551	06	1,342,237	76
870,569	91	2,482	55	8,609	39	272,520	—	-T— -	_
—		—	—	- —		50,000	—	1,365	70
30,483	75			1,689	86	21,450	—	1,158	75
18	93	6		—	—	47,600	—	133	10
2,763	85		—	—	—	110,000		476	92
1,768	47	1,586	45	— -		33,000 —	253	01
11,550		■--		457	29	14,200	—	1,164	_
				17,828	94	9,000	—	2,074	04
- -	-	—	—	19,865	23	- -	_	_	-
—	—	—	—	5,578	49	8,000	—	—
2,897	46	162	70	- -		70,000	—	5,147	21
90	68	1	21	—	-	8,770	—	172	54
						2,808	42	__ _	_
3,817	85		—	4,920	93	67,500		310
- --		1,158	04	- -	__	10,938		612
- -	—	—		—	—	45,062		_ _	-
12,991	73	28	47	182,029	33	— —	-	72,742	92
4,679,904	49	176,044	39 __	1	09	9,357,326	50	2,188,660	35
4,679,904j49	176,044	39	1,234,034	09	9,357,326	50	2,188,660	35
2,248	39			14,668	43			54	87
2,727	98	—	--	320,914	20	___	_	_ _
50,959	56	—	—	6,395	—	- -	—	- -	_
						75,000	—	—	_
—	—	—	—	2,625	—	9,000	—	—	-T-
55,935	93!--	_	344,602:63	84,000;	-!	51187

— 21 —

bet.			K	r	e d	i t.				Summa.	Inom	linien balan-serade
Brist.	Omföring.	Skulder och anti-cipationer till år 1877.	Skulder och anti-cipationer från år 1875.	Anordnadt.	Besparin	3*	Omföring.	Reservation till år 1877.
Skulder från år 1875.	Fordringar och förskott till år 1877.
4,970	85	14,854	17	103,834	13	486,896	65	4,740,818	39	16,273	41	7,548	60	544,081	40	5,795,618	45	13,322	80	522,203 42
\|__	-	—	—	—	—	—	—	38,324	98	—	—	16,000	—	4,837	22	59,162	20	88	48	2,41503
J 265,137	54	____	_	_ __	_	_ _	_	752.028	54							752,028	54	3,781	33	396,582	63
78,331	97							1.167,494	22	- --	—	—	—	— -	—	1,167,494	22	8,122	48	100,084	69
								9,541	—	---	—	2,402	81	—	—	11,943	81	- .-	—	—	—
								140,190	43	—	—	9,685	73	980	26	150,856	42	82	79	3,156	55
_ _	_	—	—	---	—	— -	—	7,500								7,500	—	—	—	—	—
_ -	_	—	--	—	—	—	—	6,295	—	---	—	441	66	- .-	—	6,736	66	-- --	-	458	33
625,832	98					- .-	—	1,291,760	96	—	—	-- *-	—	- -	—	1,291,760	96	81,317	7	119,049	75
								1 778,404	23					66,866	53	845,270	76	12,920	98	349,836	64
				7,879	25	— -	—	294,391	56							294,391 56	24,662	20	342,890	14
- —	—	— ~	—	—	—	---	—	1,695,901	76					704,758	72	2,400,660	48	72,803	04	1,652,078	75
____	_	_ _	_	__ _	—	_ _	_	270,159	80					10,969	59	281,129	39	3,696	75	919,327	19
- -	—	—	—	—	—	-. -	—	43,901	49	7,464	21	- --	—	—	--	51,365	70	16	25	60	—
_ _	—	—	—	—	—	-- •-	—	23,137	48					1,161	13	24,298	61	---	—	30,675	—
5,478	05	—	—	—		- —	—	53,211	15							53,211	15	6	—	18,93
- -	—	— ■ -	--	—	—	---	—	51,557	24	58,919	68					110,476	92	22	58	2,136 37
- -	—	16,626	11	—	—	—	—	49,879	12	—	—	—	—	- --	—	49,879	12	2,422	47	7,003	80
- —	—	3,951	22	—	—	---	—	19,772	51							19,772	51	593	69	9,480	__1
							—	19,150						9,752	98	28.902	98	—	—	•--	_
-- -	—	26,650	39	—	—	—	.—	46,515	62	—	—	—	--	— --	—	46,515	62	- -	—	•- --	___
- --	—							994	58					12,583	91	13,578	49	87	31	1,615	15j
39,013	12	*--	—	10	—	—	—	114,170	33							114,170	33	--—	*-	—	—\|
—		6,559	89	—	—	—	—	15,502	43	—	—	— —	—	—	—	15,502	43	7	09	134	54
1,191	58	_ __	_		_	__ _	__	4,000								4,000		44	20	47	36
—	-	•--	—	___	—	—	—	61,826	79	—	—	100	70	10,803	44	72,730	j93	-- --	—	4,284	95
	—							10,575	18	_ __	_	974	82		__	11,550		207	95	_ _	__
7.903	89						—	52,965	89	'' ---						52,965(89	- -	•—	1,639	01
—	—	37,154	32		—	1___	—	163,154170	__ __	—	68,641	78	60,130	09	291,926(57	—	—	49,565	51
1,027,859	98	105,796	10	111,723 68	486,896	65	11,923.125	38	82,657	30	105,796	10	1,426,925	27	14,025,400,70	224,205	46	4,514,743	74
82,657130	—	—	— —	-	— —	—		—	82,657	30	■--	—	---	—	82,657,30	—	—	*--	—
945,202	681105,796	10	111,723	68	486,896	65	11,923,125	38	— —	—	105,796	10	1,426,925	27	13,942,743	40	224,205	46	4,514,743	74
1								298	01					14,425	29	14,723	30			1,627	82
_ _	-	- -	—	—	—	—	—	55,455 35	-	—		—	265,458	85	320,914	20	2,230	83	9,814	72
														6,395	_	6,395		- _	-	50,959	56
_ _	_	- -	—	---	—	16,000	--	59,000	—	- -	—	_ _	—	- -	.-	75,000	__	--r	—	— --	—
—	—	—	—	— —	—	—	—	8,500	_	-- -	—	—	—	3,125	—	11,625	—	•--	-	■--	—
—	—	— — I—	_	—	\| 16,000\|—	123,253(36	—	—	— —	-	289,404\| 14	428,657	50	■2,230(831	62,402(10

— 22 —

Till

för

Transport
saknad af öfverste -

befräm -

l:sta Lifgrenadierregementet

bostället Kongsbro ........................

skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

jande .............................................

Dyrtidstillägg.........................................

För tillämpning af Landtförsvarsdepartementets nya aflö ningsstat.

...............................•......

Till inlösen af indelta armébefälets rätt till fardagsar ...
För Generalstabens fortgående utveckling och tillämpning

af ny aflöningsstat...............................

Dyrtidstillägg för Arméförvaltningen............_.........

För tillämpning af ny aflöningsstat för generalitetsstaten
„ d:o af ny personal och aflöningsstat för artilleristaben
.............._...... ■■■

Till förbättring i aflöningen för Allmänna garnisonssjukhusets
tjensteman och betjening ......... ............

Förhöjning i det till pensioner och stipendier åt Fältläkarekaren
å ordinarie stat anvisade anslag...........

Till genomförande af ny lönereglering vid indelta armén .

Förskottsmedel till indelta arméns aflöning........•_ •••••■

För tillämpning af ny lönereglering vid Lifgardet till häst

Inom linien balanserade -

d:0	d:o	,, Husarregementet Konung Carl XY
d:o	d:0	„ Svea lifgarde
d:o	d:0	„ Andra lifgardet...
d:0	d:0	„ Yermlands fält-jägarekår ......
d:0	d:o	,, Svea, Göta^ och Vendes artilleri-

regementen

För tillämpning af ny lönereglering vid Fortifikationen
Till bestridande af rekryterings- -~t''
vid 2:dra Sappörkompaniet
Tillämpning af ny lönereglering

och aflöningskostnaderna

vid Gotlands nationalbeväring
......

d:o d:o vid Hallands beväring...

d:o d:o vid Vesternorrlands d:o

Till fullgörande af arméns ackordsamorteringsfonds förbindelser
.............................................

Karlsborgs fästningsbyggnad ..........................

Befästningarne vid Karlskrona.......................

Till förberedande åtgärder för Stockholms förseende med

befästningar ....................................

„ skansanläggningen vid Oxdjuimt.....................

Befästningarne i Stockholms skärgård ...................

Till anskaffning af ett nytt krigsbryg|eekipage .........

„ försänkningar i Stockholms skärgård ...............

„ fortifikationsmateriel ......... ■■■ ••................

kasernetablissement för Svea artilleriregemente ......

Transport

D e -

Fordringar och förskott från år 1875.	Skulder till år 1877.	Reservation från år 1875.	Anslag.	Uppbörd.
55,935	33	—		344,602	33	84,000		54	37
—		—		520	31	—		—
24,253	17	i	_	114,865	39	100,000		904
4,549	51	—	—	177,463	19	— —		902	28
				_ _	_	6,900		- -	_
				126,315	39	1,700,000	—	42,913	92
				_ _	_	76,590	—	194	_
						19,240	—	38	62
				—	—	48,265	—	91	—
			—	—	—	5,800	-		—
				—	—	8,836	25	—	—
				_ _	_	10,150	—	- -	—
						700,000	—	- -	—
				—	—	- -	—	3,406,17466
—	—	—	—	---	—	56,415	95	632	_
				_ _	_	81,914	06	179	_
				---	—	62,668	69	148	—
				—	—	62,668	69	148	—
						46,084	—	1,064	65
						348,575	40	852	40
	—	—	—	—	—	48,055	73	178	80
	_	—	—	—		10,314	—	—	—
		75	43	_ _		56,301	50	2	40
_ _		_ _	_	- -		5,160	—	— —
				—		11,220		—	_
				_ _		185,000		96,968	47
		_ _		74,853		325,000		34	50
—		—		—		560,000		- --	—
				11,500	99	- -		1,253
				14,575	01			- -
__		_ _		- -		28,000		—	—
55,000		- -		5,260	06			—	—
131	3‘_	_ _		87,00(	—	— -		—	—
____ _		_ _		120,000		- -		— -	—
874,900	—	—		99,574	7C	290,001	—	—	—
1,014,769193] 7É	43] 1,176,530\|67\| 4,937,159\|27	3,552,734	57

— 23 —

bet.			K	r	e	d	i t.				Summa.	Inom	linien balan-serade
Brist.	Omföring.	Skulder och anti-cipationer till år 1877.	Skulder och anti-cipationer från år 1875.	Anordnadt.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1877.	Skulder från år 1875.	Fordringar och förskott till år 1877.
						16,OOo\|		123,253	36	—	—		--		289,404	14	428,657	50	2,230	83	62,40210 ’ 1
— —															520	31	520	31	—	—	—	—
								77.871	44						137,897	95	215,769	39	_ -	—	,25,501)82
								122,316	84	—	—	—	—•	—	56,048	63	178,36547	363	33	13,725	33
								6,900	_								6,900	—	—		—	—
								1,065,263	11						803,966	20	1,869,229 31
							__	76,784	_								76,784''
_ _	_	___	_	1,240	—	- -		19,975	85	_	—	—	—	—	542	77	20,51862	—	—	—	—
								48,356									48,356
								5,800									5,800		—	—	—	—
								8,836	25								8,836	25	—	—	—	—
								10,150	_								10,150
								700,000									700,000	—	—	—	—	—
								3,307,548	23	—	—	—	—	—	98,626 43	3,406,174 66
—								57,047	95	—	—	—					57,047	95
								82,093	06								82,093	06
								62,816	69	—	—	—					62,816	69	—	—	—	—
—								62,816 69	—	—	—					62,816	69	- -	—	- -	—
								47,148	65	—	—	—	—	—	—	—	47,148	65
								349,427	80								349,427	80
								48,234	53	—	—	—	—	—	—	—	48,234	53
					—			10,314									10,314	—	—	—	10,314	_
								56,303	90				_ _	_	_ _	_	56,303	90	- -	—	408 83
								5,160									5,160
								11,220								—	11,220	—	- -	—	604	17
								184,944							97,024	47	281,968	47	- -	—	---	—
								315,006							84,881	50	399,887	50
				180,000	—	324,970	98	415,029	02		—	—	—	—	—	—	740,000
								8	29	__	_	_	_ _		12,745	70	12,753	99
_ _	—	28,000	—	- -	—	- -		40,053	95						2,521	06	42,575	01
_ _	_	_ _	—	_ _	_	- -		- -	__	_	—		28,000		- -	—	28,000					—
													5,260	06			5,260	06
								20,000	—	_	_		- -		67,000		87,000	—	—	—	2,057	99
_ _	_	5,260	06	_ _	_	_ _		71,138	55	_	—		- -		54,121	51	125,260	06	—	—	126,138	55
				—				339,300							50,274	70	389,574	70	—	•-	1,200,700	—
—	—	33,260)06	181,240	—	340,970	98	7,751,118	16	—	—	—	33,260)06)1,755,575	37	9,880,924	57	2.594	16	1,441,852	79

24 —

Transport

Till exercishus för Lifgardet till kast ..................

Förhöjning i anslaget till nybyggnader och underhåll af
fästningarne samt landtförsvaret i allmänhet tillhörande

hus och byggnader.................................

Till infanterigevär ....................................

„ anskaffning af fältartillerimateriel ................

„ fästnings- och positionskanoner .....................

„ stall i Göteborg.................................

„ förrådsbyggnader och smedjor .....................

,, anskaffande af ett positions- och belägringsartilleri med

tillbehör .......................................

„ skjutförsök .......................................

„ byggnader i Kristianstad ...........................

„ inlösen af persedlar vid Yermlands fältjägareregemente

„ utredningspersedlar åt beväringsmanskapet...........

„ beväringsmanskapets beklädnad .....................

Ersättning åt passevolantörerne vid Vendes artilleriregemente
för öfvertäliga persedlar m. m. samt till arfvo den

åt battericheferne.............................

Till inlösen af persedlar vid Göta artilleriregemente och
Gotlands nationalbevärings stamtrupp i följd af passe volansens

upphörande m. m.........................

,, inlösen af persedlar vid Svea artilleriregemente, i följd
af passevolansens upphörande, äfvensom till arfvoden

åt Batteri- och kompanicheferne.....................

„ ökade munderingsunderhållskostnader vid värfvade armén.
............................................

„ ökad^slitningsersättning åt beväringsmanskapet för s. k.

småpersedlar ...................................

För underhåll af klädesbyxor och kalsonger åt beväringsmanskapet
.......................................

Till underhall af beklädnads-, remtygs- och utredningspersedlar
för 2:a Sappörkompaniet ..................

„ inlösen af persedlar vid passevolansens upphörande ...

,, inköp af hästar för Vendes artilleriregemente.........

„ inventarier för Svea artilleriregementes kasernbyggnad
„ bekostande af underofficerares portion under indelta
arméns vapenöfning ..............................

Säger extra ordinarie anslag

3:o. Särskilda kassor och fonder.

Disciplinkompaniets besparingskassa .....................

Disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m. fl. egna medel......

Trosspassevolansfonden .................................

Förenade mötespassevolansfonden........................

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond....................

Volontärvakansmedelsfonden ..........................

Transport

Inom limen balanserade -

Fordringar
och förskott
från år
1875.

Skulder
till år
1877.

D e -

Reservation
från år
1875.

107,600

20,231

61,069

17,676

68,333

93

65

33

520

21

1,290,202

76

76,951

43

99

23

508 55
7,995 07
40
1,015
17261
3,841179

46

13,573|48

1,176,530

44.984

7,411 68
57,932 89
286,022 06
36,066 25
23.642 36

404

5,588

01,876

6,928

653,579

19,091

15.386

46
32
76
78
57

— 189,000

41

Anslag.

Uppbörd.

4,937,159

25,000

484.000

230.000

125.000

27 3,552,734 57

11,605 83
24,936 82
951 50

49,080

19,050

16,000

10,467

355.000

45.000

157.000

55.000

9,008 33
1,355

4,011

77,028 42

1,051

1,332

370

2,753

42

2,395,446[42

1,01875
9,517 80
7,263 83
2,562 15
2,187 50

22,550(03

6,696,756 27| 3,604,603 12

40 —
400 —
17,879 23
35,713 06
13,106i05
45,227|81

112,366115

b e t.			K	r	e	d	i t.				Summa. 1	Inom	limen balan-serade
i Brist.		1	tig.	Skulder och anti* ! cipationer till år 1877.	Skuldor och anti-cipationer från år 1875.	Anordnad!.	Besparing.	Cmföring.	Reservation till år 1877
	i Omföri	Skulder från år 1875.	Fordringar och förskott till år 1877.
\| _ _	_	33,260	06	181,240	—	340,970	98	7,751,118	10	_	_		33,260W	1,755,575	37	9.880,924	57	) 2,594	16	1,441,855	>79
	-	\| _ _	—	15	67	-1		45,000		—*	—‘	—	- -	\|_	- -	—	1 45,000	—			45,001	—
i _ _	_	_ _	_		_	_ _	_	25,000									25,000
								i 216,291	74						286,725	77	503,017	51	64,959	54	93,721	87
i--	—	- -	—	- —	—	- -	—	90,652	o;	—	—•	—	- -		222,217	66	312,869	71	141	04	4,629	82
—	—	---		—	—	—	—	191,473	36						220,500	20	411,973	56	144	53	55,420	73
															36,066	25	36,066	25	—	—	- -	—
— —	—	- -		- -	—	- -	—	23,593	or	—	—	—		—	49	31	23,642	36	“ -	—	9,438	02
—	—	—		- -	—	__	—	- -	—	—	—	—	- -	—	404	46	404	46	_ _	_	_ _
								4,450	62	—	—	—	—	—	1,137	70	5,588 32	—	—	- -	1_
—			—		—			69,418	96	—	—	—	- -	—	1,466	13	70,885	09
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6,928	78	6,928	78	—	—	—	\|i_
! - -	—	- -	—	- -	—	- -	—	336,342	46	—	—	—	- -	—	318,592	11	654,934	57	- -	--	- -	_
								189,000									189,000	—	- -	—	—	—
	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19,091	88	19,091	88	—	—	—	—
	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—			—	15,386	41	15,386	41	—	—	—	—
1,573	22				—	1,052	06	521	16	—	—	—	—	—	—	—	1,573	22	—	—	---	—
—	—	—	—	—	—	—	—	49,080	—	—	—	—	—	—	—	—	49,080	—	—	—	—	—
								19,050	—	—	—	—	—	—	—	—	19,050
	—	—	—	—	—	—	—	16,000	—	—	—	—	—	—	—	—	16,000	—	—	—	—	—
\| __	—	- -	—		--	- -	--	10,467		—	—	__		_	- -	—	10,467	_	_ _	_	5,000	_
1 67,487	5							426,498	12	—	—	—	- -	—	- -	—	426,498	12	- -	—	- -	_
! — —								45,000	—	—	—	—	—	—	- -	—	45,000	—	- -	—	- -	—
j--	—	- -	_	- -	—	- --	—	108,012 22	—	—	“1	—	—	48,987	78	157,000	_	— —	—	88,012	22
—	—	—		—	—	—	—	21,843:	57	—	—		—	—	33,156	45	55,000	—	— _	—	—	—
69,060	27	33,260\|	06	181,255)67)	342,023)04	9,638,812(47	—	—t	33,260	06	2,966,286)24	12,980,381	81	67,839	27\|)1,743,075	45
''							1								1,058	75	1,058	75			1,184	42
—	—	—	—	- -	—	- -		- -		—	—	—	—		9,917	30	9,917	30	- -		20.297	71
—	—	---	—	—		—		20,427	26	—	—		—		4,715	30	25,143	06	1,447	36	923
—		—		--j	1	- -		28,502	04	—	—	-!	- -		9,772	27	38,275	21	99	04	562	31
				- --				6,432	63					-1	8,860	02	15,293	55)	44	17	162	15
--\|	— \|	—		9,376;	961	247 99 j	54,356	78	—	—	— 1	—	—	—		54,604	7?i	26	17	7,560	03
--j.	-\|	1	!	9,376;96\|	247\|99\|	109,719	51	—	_ 1	—1	—	1 -j	34,325)54\|	144,293	14\|	1,616)94	30,690)32

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 4

— 26

Inom linien balanserade -

D e -

Vadstena krigsmanshuskassa .............

Militie-boställskassan ........................

Invalidhusfonden.............................

Allmänna beväringsfonden ..................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond...

Transport

Sgr fonder

Efter afdrag af anticipationer, omföringar m. m.

	Reservation från år 1875.	Anslag.	Uppbörd.
Fordringar och förskott i från år 1875.	Skulder till år 1877.
13,573	48 2,753 42	22,550	03		_	112,366	15
11,890	871 8,73271	3,971	54	— —	—	390,654	—
4,360	52	7,82291	3,110	63	—	—	35,066	76
13,811	75	68 75	378	60	—	—	87,008	17
	_	- - -	159,694	38	— —	—	97,000	—
		I				—	1,632	42
43,642	621 19,377 [79	189,705118	—	—	723,727	50
16,013,749	341 272,450 60	3,819,185	69	16,054,082	77	6,516,990	97
1	—	j :	829,167	68	—	—	—	—
6,013,749	34[ 272,450j60	2,990,018,01	16,054,082	77	6,516,990j97

B) Redogörelse öfver kreditivmedel.

l:o. Det vid 18G2—18G8 årens riksdag till försvarsverkets
fullständiga ordnande beviljade anslag
af 3,000,000 riksdaler.

Till anskaffning af kapotter .........

„ medicinal- och instrumentalattiralj

8,088

1,000

Säger i 4,088

2:o. Det belopp, 737,000 riksdaler, som Kongl. Maj:t
under den 11 Augusti 1870, utaf det af samma
års riksdag på Riksgäldskontoret anvisade
mindre kreditiv, stält till Kongl. Annéförvaltningens
disposition för vidtagande af nödiga
åtgärder för att under kriget mellan
Frankrike och Tyskland upprätthålla de förenade
rikenas neutralitet och trygga dess
säkerhet.

Försvarsanordningar vid och omkring Vaxholms fästning

Till anskaffning af 8,300 st. skyddstältdelar ........

„ förändring af 22,000 st. bandolér ...............

„ komplettering af arméns sjukvårdsmateriel.........

„ två fälttelegrafafdelningar......... ..............

„ anskaffning af 8,500 st. lifremmar åt Gotlands nationalbeväring
........................... .........

Säger

79

1,915 56

7,248)90

9,164

46

Summa

Efter afdrag af omföringar

13,253125

!-

Återstå | 13,253125

■

224

6,389

12,952

9

27

52,570

102,173j33|

77)

57

50

49

102,173|33

T02,173|33[

12

15''

12 15

12

15

27

bet.			K	r	e	d	i t.				Summa.	Inom Skulde från å 1875.	linien balan-serade	r 3tt
1 1 Brist.	Omförin	j g‘	Skulder och anti-oipationer till år 1877.	Skulder ock anti-cipatiouer från år 1875.	Anordnadt.	Besparin	er. o*	i Omföring.	Reservation till år 1877.	r	Fordringa och försk< till år 1877.
				9,376	96	247	99	109,719	61		_				34,325	54	144,293	14	1,016	94	30,690	32
								391,191	06						3,434	48	394,625	54	5,267	05	13,911	16
		__	_	2,475	_	2,475	_	37,215	34	—	—	—	— —		962	05	40,652	39	8,137	42	2,053	29
								82,332	67						5,054	10	87,386	77	23	75	15,437	—
								159,313	06						97,381	32	256,694	38	—	—	—
								1,632	42	—							1.632]42	—	—	- -	—
—	-		-	11,851196	2,722 j 99	781,404	16			— i	141,157)49	925,284\|64	15,045jl6	62,091	rt
1,014,262	95	139,056	16.304,831	31 831,642	68	22,343,342	01	—	—	—	139,056	16	4,534,369	_	27,848,409	85	307,089	89)0,319,910	9b
_ _	_	139,056	16 302,356	31^829,167	68	- _	-	—	—	—	139,056	16	302,356\|31	1,270,580	15	—	—	—	—
1,014,262	95	—	—	2,475	—	2,475		22,343,342	01	—	—		_	4,232,012\|69	26,577,829(70	307,089(89	6,319,910(96
1 1																					3,088	08
																					498	81
___		—	—																		3,586	8
\| . 1															224	77	224	77			1,915
						_ _	_	_ —	—	—	—	—	- -	—	6,389	—	6,389	—	—	—	—
		52,570					_	79,588	50	—	—	—	—	—	15,946	22	95,534	72	—	—	—
															9	50	9	50	- ,-	—	7,248	9
						l									27	49	27)49	—	—	—
_ _			—		—		—		—	1 -	—	—	52,570	—	—	—	52,570	I	—	—
[__	—	52,570]—	—		\|--		1 79,588 50\| —	—	—	52,570]—	22,596 98	154,755\|48	- -	-	9,164	4
	1-	52,570	—	—	—	—	—	79,588 50	—	—	—	52,570 —	22,596)98	154,755	48	1--		12,751	3
_ _		t 52,570		j	—	—	—	—	i-	! _	—	—	i 52,570]—	— —		52,57(	—		—	—
—	1“	t--	1-	—	-	\|	—	79,588]50\| —	—	1-	j--		22,596j98\| 102,185	48	—	—	12,751	3

28

Enligt förestående sammandrag redovisas Arméförvaltningens inkomster och ut -

Debet.

Redogörelserna
öfver kreditiv JEufvudboken.

medlen. Summa.

Balans från år 1875:

Tillgångar.................2,990,018: 02. 102,173: 33. --- 3,092,191: 35.

Inom linien balanserade

fordringar och förskott 6,013,749:34. 13,253:25.

Uppbörd:

Fjerde hufvudtiteln:

Ordinarie anslag
Penningar *9,283,763: 29.

Oindelt

spaumål 73,563: 21.9,357,326; 50.----1

Extra ordinarie anslag...... 6,696,756: 27.----j 16,054,082: 77.

Särskilda uppbördsmedel ... 6,516,990: 97. 12: 15. 6,517,003: 12.

Nettobrist i förslagsanslag ... 1,014,262: 95.--- 1,014,262: 95.

Sgr 23,585,336: 6970.2: 15. --- 23,585,348: 84.

Balans till år 1877:

Skulder.................. 2,475: —---- --- 2,475: —

Inom linien balanserade

skulder ............ 272,450: 60.-----

Summa 26,680,015: 19.

* Anm. Anslagen till militieboställskassan, 26,950 kronor, och till trossens underhåll,

— 29

gifter på följande sätt:

Kredit.

Redogörelserna
öfver kreditiv Hufvudboken.

medlen. Summa.

Balans från år 1875:

Skulder............... ... 2,475: —__—

Inom linien balanserade
skulder ...... 307,089: 89. ---—

Utgifter:

Anordnadt för landt försvaret

in. m....... 22,343,342: 01. 79,588: 50.

,475:

---- 22,422,930: 51.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ... 10,000: —

d:o i Riksbanken...... 287,537: 09.

Utlånta medel........ 9,697: 50.

Fordringar hos Statskontoret
............ 3,924,778: 11.

Sgr 4,232,012: 7Ö7

Inom linien balanserade
fordringar och
förskott............ 6,319,910: 76.

--- 10,000: —

22,596: 98. 310,134: 07.

--- 9,697: 50.

---- 3,924,778: 11.

22,596: 98. --- 4,254,609: 68.

12,751: 35.

Summa 26,680,015: 19.

26,520 kronor, redovisas å de under Kongl. Statskontorets förvaltning stalda fonder.

— 30 —

Utredning af skiljaktiglieterna mellan utgifterna och reservationerna till år
1877 i arméförvaltningens räkenskap och rikshufvudboken för revisionsåret.

Fjerde Hufvudtitelns Ordinarie

anslag.

Utgifter: enligt Arméförvaltningens
räkenskap.................. 11,923,125: 38.

Tillkommer:

Fordringar och förskott från år

1875 (inom linien)............ 4,679,904: 49. 1,290 202- 23

Skulder till år 1877 ( dito ) . 176,044: 39. 77,028: 42

Reservationerna till år 1877 å
allmänna anslagen, i rikshufvudboken
utbalanserade
såsom återstående riksstats .

utgifter..................... 44,594: 78.

I länsräkenskaperna redovisade:

Roteringsunderstöd, penningar
............ 20,314: 07.

Indelta kavallerioch
infanteriregementena: Indelta

räntor:

Ersättning för
indragna ... 1,232,272: 80.

Afboställenm.m. 956,419: 18.

Indelt tionde:

Ersättning för indragen
....... 279,626: 99.

Afboställenm.m. 20,253: 55.

Transport 2,508,886: 59. 4,900,543: 16711,923,125: 38. 1,367,230: 65. 9,638,812747

Extra ordinarie
anslag.

9,638,812: 47.

31

Ordinarie Extra ordinarie

anslag. anslag.

59. 4,900,543: 66. 11,923,125: 38.

Transport 2,508,886:
Lega för hästar
till artilleriets
exercis:

Oindelt spanmål 26,203: 46.

Skilnaden mellan utgifter för krigsskolan i

rikshufvudboken 94,934: 52.
och i Arméförvaltningens
räkenskap 79,888: 25.
Utöfver tillgång år 1875 afforda

utgifter ........................

1 nedanstående upphörd inbegripna
belopp, nemligen:
Levereringar från Statskontoret
Uppdebiterade i rikshufvudboken: För

hufvudtitelns allmänna

besparingar ...............

„ nionde hufvudtiteln och

extra uppbörd .......

„ anslaget till Stockholms

befästande...........

Omföring från ordinarie anslag ...

2,535,090: 05.

15,046: 27.

20,500: 88.

67,179: 10.

34: 52.

7,538,394: 48.

1,367,230: 65. 9,638,812: 47.

341,502: 83.

1,244: 71.

36,043: 78.

1,746,021: 97.

Summa 19,461,519: 86. ----- 11,384,834: 44.

Af går:

Uppbörd..................... .....

Fordringar och förskott till år

1877, (inom linien) ............

Skulder från år 1875 ( d:o )
Reservationer från år 1875 å allmänna
anslagen, i rikshulvudboken
inbalanserade såsom återstående
riksstats utgifter .......

Skilnaden mellan utgifterna för
Allmänna garnisonssjukhuset
i Arméförvaltningens
räkenskap... 63,000: —
och i rikshufvudboken
............ 61,949: 35

2,188,660: 35.

4,514,743: 74.
224,205: 40.

172,231:

3,604,603: 12.

1,743,075: 45.
67,839: 27.

1,050: 65.

Transport 7,100,891: 20. 19,461,519: 86. 5,415,517: 84. 11,384,834:

44

Ordinarie

anslag.

Extra ordinarie
anslag

Transport

Levereringar till Statskontoret,
inbegripna i utgifterna,
enligt Arméförvaltningens

räkenskap ...............

Besparing hos Sundhetskollegium
å anslaget till pensioner
och stipendier åt fältläkarekåren
....................

Utöfver tillgäng år 187G alför da

utgifter ..............

Omföring till extra ordinarie
anslag

Summa utgifter,

7,100,801: 20. 19,461,519:

266,935: 26.

83: 33:

8,298: 94.

36,043: 78.

7,412,252: 51.
12,049,267: 35.

86. 5,415,517: 84. 11,384,834: 44

180,000: —

5,595,517: 84.
5,789,316: 60.

enligt rikshufvudbokon

Reservationer till år 1877, enligt Arméförvaltningens
räkenskap............. .................. 1,426,925: 27. 2,966,28 6: 24.

Tillkommer:

Fordringar och förskott till år 1877

(inom linien) ..................

Utöfver tillgång år 1876 afförda

utgifter ........................

Till Statskontoret orätt levererade
..........................

Behållningar hos:

Krigsskolan......... 18,867: 27.

Allmänna garnisonssjukhuset.
........ 2,475: 37.

Sundhetskollegium . 83: 33,

Fn ligt Statskontorets liqvid brister
i förslagsanslag ...............

4,514,743: 74.

8,798: 94.

377: 21

21,425: 97.

366,365: 69.

4,911,711: 55.

Summa 6,338,636: 82.

1,743,075: 45.
185,276: 12.

34,581: 98.

1,962,933: 55,

4,929,219: 79.

Ordinarie

anslag.

Extra ordinarie
anslag.

Af går:

Anticipationer till år 1877 .....

Skulder till år 1877 (inom linien)

d:o till Generalstaben ......

Återstående riksstatsutgifter för

år 1877 ....................

Hos Statskontoret erhållet förskott
till betäckande af brist i 1876
års förslagsanslag, enligt Arméförvaltningens
liqvid den 12
September 1877 ..............

Summa reservationer till år 1877,
vudboken

Transport 6,338,636: 82.

111,723: 68.
176,044: 39.

44,594: 78.

945,202: 68.

—-- 1,277,565: 53.

enligt rikshuf .

.............. 5,061,071: 29.

4,929,219: 79.

181,255: 67.
77,028: 42.
5,276: 12.

69,060: 27.

-----332,620: 48.

4,596,599: 31.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

34 —

Sammandrag af beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena redogörelser
för år 1876.

1	Debet.		Kredit. 1
	Nettobehåll-ning vid 1876 års början.	Inkomster.	! Utgifter		[ Nettobehåll-jning vid 1876 j års slut. 1	Summa.
l:sta lifgrenadierregementet......	33,367	24	22,001	90	25,987	09	1 29,382	05	55,369	14
Jemtlands hästjägarekår.........	31,603	40	7,565	37	8,315	52	30(853	25	39,168	77
Uplands regemente ............	39,827	24	23,354	42	19,293	79	43,887	87	63,181	60
Skaraborgs dito ...............	73,972	55	21,265	87	12,885	32	82,353	10	95(238	42
j Södermanlands dito ............	108,966	18	21,752	58	21,736	45	108,982	31	130,718	76
j Kronobergs dito ...............	50,838	90	23,044	55	11,625	57	62,257	88	73,883	45
Jönköpings dito.............	30,343	17	22,770	35	26,874	02	26,239	50	53,113	52
Dalregementet .................	70,427	07	27,665	51	16,466	11	81,626	47	98(092	58
Helsinge regemente ............	56,332	57	5,963	45	10,365	92	51,930	10	62,296	02
Elfsborgs dito ..................	24,627	99	23,421	38	20,070	99	27,978	38:	48,049	37
Vestgöta-Dals dito ..............	21,651	48	18,958	50	16,034	26	24,575	72	40,609	98
Bohusläns dito..................	33,870	07	22,831	33	42,498	44	14,202	96,	56(701	40
\| Yestmanlands dito...............	38,471	80	22,906	51	25,947	75	35,430	56	61,378 16,700 16,934	31
(Norrbottens fältjägarekår ......	11,544	77	5,155	40	4,560	73	12,139	44	17
Yesterbottens dito...............	10,175	94	6,759	—	5,198	60	11(736	34	941
Kalmar regemente...............	66,352	66:	24,186 13,864	31	11,734	88	78,804	09	90(538	97
Nerikes dito.....................	8,304126	41	6,548	62	15,620	05	22(168 57,228 ‘38,494 55,326	67
Vermlands dito.................	41,527 60	15,701	17	7,021	28	50(207	49	77,1
Jemtlands fältjägarekår .........	29,56045	8,934	60	25,755	94	12,738	81	75 f
Norra skånska infanteriregementet l	35,482		19,84482	13,038	88	42.287	94	82
Södra dito dito .........j	12,617(30 Q90 Q A 1	39,33766 onr7 oor.mo!	7,375	49	44,57947	51,954	96

Summa| 829,864,341 397,285|09| 339^5535 65( 887,81378(1^27,1 49 p;

35 —

Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för 1876.

	Debet.	Kredit.	Summa
Nettobehåll-ning vid 1876 års början.	Inkomster.	Utgifter.	Nettobehåll-ning vid 1876 års slut.
Lifregem entets grenadierkår . . .	7,204	26	6,372	51	10,455	85	3,120	92	13,576	77
lista lifgrenadierregementet . . .	18,079	20	8,728	,62	8,809	15	17,998	67	26,807	82
2:dra d:o . ■ .	29,933	11	12,993	81	16,484	82	26,442	10	42,926	92
Yestgöta regemente........	28,881	68	12,572	92	31,132	33	10,322	27	41,454	60
Smålands, grenadierbataljon . . .	22,600	53	7,637	95	23,850	63	6,387	85	30,238	48
Uplands regemente.......	86,606	03	6,644	26	9,598	52	33,651	77	43,250	29
Skaraborgs d:o........	6,104	03	7,766	96	10,354	97	3,516	02	13,870	99
Södermanlands d:o ........	21,337	80	10,026	04	14,983	24	16,380	60	31,363	84
Kronobergs d:o........	28,210	87	18,036	83	25,907	65	20,340	05	46,247	70
Jönköpings d:o........	35,424	34	8,235	17	5,560	89	38,098	62	43,659	51
Dalregementet......... • .	21,786	62	12,475	19	8,890	02	25,371	79	34,261	8i
Helsinge regemente......	22,508	55	12,617	19	21,887	87	13,237	87	35,125	741
Elfsborgs d:o........	20,208	83	9,956	90	17,602	07	12,563	66	30,165	73
Yestgöta-Dals d:o........	16,010	59	9,052	01	7,512	59	17,550	01	25,062	60
Bohusläns d:o........	60,920	13	12,787	18	1,586	88	72,120	43	73,707	31
Vestmanlands d:o........	16,757	45	8,068	19	16,513	59	8,312	05	24,825	64;
Norrbottens fältjägarekår . . . .	24,786	93	15,280	24	23,807	67	16,259	50	40,067	17!
Vesterbottens d:o . . . .	21,072	84	6,698	41	8,700	62	19,070	63	27,771	25
Kalmar regemente (Kulltorp) . .	28,379	—	7,154	11	10,388	63	25,144	48	35,533	u\|
d:o d:o (Hultsfred) .	30,742	69	9,690	66	19,776	88	20,656	47	40,433	35
Nerikes d:o..........	8,394	16	14,132	69	14,852	56	7,674	29	22,526	85!
Vermlands d:o..........	38,125	69	15,774	73	17,801	11	36,099	31	53,900	42
Jemtlands fältjägarekår.....	37,665	11	8,738	71	2,468	27	43,935	55	46,403	82
Norra skåaskainfanteriregementet	39,125	49	16,818	57	45,128	45	10,815	61	55,944	06
Södra d:o d:o	49,896	79	18,836	18	14,573	33	54,159	64	68,732	97
Summa	670,762(721	277,096(03]	388,628\|59\|	559,230jl6\|	947,858	75

Angående de förr under Årméfärvaltningen stälda kassor och fonder, hvilka numera af Stats1
kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifrågavarande fonders tillväxt sedan år 1845; inhemtas

Vid slutet af motstående år utgjorde:

Militieboställsfonden.........................................

Förenade mötespassevolanskassornas fond .............................

Trösspassevolansfonden ................................

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond....... ................

Volontärvakansfönden .......................................I

En per mille-fonden......................................

Allmänna beväringsfonden.....................................

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande........ .................

Vadstena krigsmanshusfond......................................;

Invalidhusfonden.............................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ........... I

Summa i

■ ....... /''•■■■■ i

Beklädnadsfonderna vid indelta roterade infanteriet ......................

Beväringsbeklädnadsfonderna..................................

— 37 —

kontoret förvaltas, fä Revisorerue hänvisa till de detaljerade redogörelser, som finnas intagna
af följande:

184:5.	1855.	1805.		1870.		1875.	I 1876.
332,233	23	308,322	07	351,141	91	379,144	23	470,673	50	\| 482,444	07
	—	459,713	53	463,545	05	507,572	41	521,971	37	526,701	27
\| 298,132	18	170,879	35	305,991	37	471,881	10	133,618	20	151,407	66
5,808	31	198,113	71	221,442	31	231,527	28	243,861	25	255,524	47
---	; —	102,952	88	277,406	06	365,796	67	475,564	72	467,337	90
---	—	37,708	86	57,881	74	71,960	68	90,856	20	95,493	34 j
----	—	---	—	490,413	24	948,542	15	702,728	40	568,798	67 \| 1
---	—		—	—	—	128,908	26	165,698	33	173,775	62
2,172,536	29	2,650,600	59	3,382,061	97	3,736,227	88	4,108,962	32	4,175,706	24
230,562	49	571,376	38	993,817	99	1,220,109	06	1,572,625	90	1,630,115	35
_ _	_	- ----	—	27,491	19	76,638	62	158,903	98	184,581	79 J
3,039,272	50	i 4,499,667	37	6,571,192	i 83	8,138,308	34	8,645,464	17	8,711,886	38
- -	—		—	872,649	j 69	1,015,101	65	829,864	34	887,813	78
___	_	__	—	668,679	50	924,937	36	670,762	72	559,230	16

38

Af ett inom Arméförvaltningen uppgjort statistiskt sammandrag öfver samtliga
konstnader för värfvade och indelta armén samt för beväringsmanskapet under år 1876
hafva Revisorerne ansett sig böra meddela nedanstående uppgifter:

Värfvade armén.

Kavalleri:

Lifgardet till häst ............................ Husarregementet Konung Carl XV ..............		569,652: 92. 783,691: 83.
	Sgr	1,353,344: 75.
Artilleri:
Svea artilleriregemente......................... Göta dito Vendes dito .................... Gotlands nationalbevärings artillerikår.......... Fyrverkarekåren..............................		1,227,793: 34. 781,923: 78. 1,058,844: 25. 26,671: 78. 204,623: 53.
	Sgr	3,299,856: 68.
Infanteri:
Svea Lifgarde........................;.......... Andra- lifgardet ............................... Vermlands fältjägarekår Marinregementet.............. Fortifikationen		493,373: 40. 516,634: 10. 136,142: 96. 82,295: 03. 668,449: 58.
Värfvade armén i allmänhet.....................	Sgr	1,896,895: 07.
	728,875: 58.
	Summa	7,278,972: 08.

Indelta

Kavalleri:

Lifregementets dragonkår...............

dito husarkår ...............

Smålands husarregemente...............

Skånska husarregementet ..............

dito dragonregementet........... .

Jemtlands hästjägarekår ...............

Infanteri:

Lifregementets grenadierkår ............

Första lifgrenadierregementet............

Andra dito ............

armén.

207,778: 85.
204,258: 91.
191,370: 53.
339,483: 65.
321,067: 35.
73,066: 16.
Sgr 1,337,025 45.

........... 87,952: 17.

180,519: 62.

.. 139,590: 13.

Transport 408,061: 92.

39

Vestgöta regemente...............................	Transport 408,061: 92. ............ 162,790: 62.
Smålands grenadierbataljon ......................	............... 89,855: 41.
Uplands regemente ............... ...........	............. 186,818: 50.
Skaraborgs dito ................................	............... 186,758: 44.
Södermanlands dito................................	181,820: 79.
Kronobergs dito....................................	184,074: 08.
Jönköpings dito .................................	184,731: 47. ............ 199,410: 60.
Dalregementet ...................................
Helsinge regemente .................................	............... 201,164: 04.
Elfsborgs dito......................................	............... 202,162: 74.
Vestgöta-Dals dito ................................	191,032: 62.
Bohusläns dito ..................................	............... 154,408: 37.
Vestmanlands dito ...............................	.............. 200,669: 93.
Norrbottens fältjägarekår.......................	.............. 97,189: 60.
Vesterbottens dito .. .............. ...............	............. 99,674: 79.
Kalmar regemente ......... .....................	.............. 189,443: 61
Nerikes dito ... ......................	172,772: 27.
Vermlands dito ...................................	............. 173,543: 17.
Jemtlands fältjägarekår .........................	............. 110,450: 97.
Norra skånska infanteriregementet ...........	196,926: 50,
Södra dito dito	199,807: 73.
Indelta armén i allmänhet .............	Sgr 3,973,568: 20. ........ 1,250,681: 24.
	Summa 6,561,274: 89.

lieväringen.

Lifgardet till häst ...............

Svea lifgarde ......................

Andra lifgardet .................

Svea artilleriregemente..........

Lifbeväringsregementet............

Lifregementets dragonkår.........

Dito husarkår .........

Smålands husarregemente.........

Skånska husarregementet .........

Dito dragonregementet.........

Husarregementet Konung Carl XV

Jern tian ds hästj ägarekår .........

Göta artilleriregemente............

Vendes dito ........

Lifregementets grenadierkår ......

Första lifgrenadierregementet......

Andra dito ......

Marinregementet.................

.......... 2,349: 8G

.......... 23,310: 12.

......... 22,966: 21.

11,869: 07.

......... 11,287: 52.

1,738: 94.

......... 2,063: 61.

.......... 2,654: 50.

4,151: 09.

........... 4,936: 27.

........... 4,917: 04.

.......... 2,267: 93.

8,572: 07.
8,980: 98.
17,052: 58.

.......... 31,168: 20.

........... 33,597: 58.

......... 3,120: 13.

Transport 197,003: 70.

— 40 —

Vestgöta regemente.............

Smålands grenadierbataljon ......

Uplands regemente...............

Skaraborgs dito ................

Södermanlands dito.......... ...

Kronobergs dito.................

Jönköpings dito.................

Dalregementet ................

Helsinge regemete.................

Elfsborgs dito...................

Vestgöta-Dals dito ..............

Bohusläns dito ..................

Vestmanlands dito ............

Norrbottens fältjägarekår........

Vesterbottens dito .........

Kalmar regemente ...............

Nerikes dito ...............

Vermlands dito ...............

Jemtlands fältjägarekår
Norra skånska infanteriregementet
Södra dito dito

Vermlands fältjägarekår

Gotlands nationalbeväring........

Hallands beväring ...............

Vesternörrlands dito...............

Kongl. flottans dito...............

Beväringen i allmänhet

Transport 197,003: 70.

.......... 35,393: 00.

......... 17,114: 27.

......... 30,242: 20.

.......... 28,279: 20.

......... 126,412: 45.

23,785: 02.

......... 27,224: 36.

.......... 50,822: 57.

..... . 35,823: 73.

.......... 26,149: 73.

.......... 37,469: 83.

........ 44,366: 12.

23,117: 79.

.......... 26,573: 59.

.......... 20,541: 13.

......... 69,067: 81.

.......... 40,575: 60.

......... 45,973: 77.

......... 28,541: 47.

......... 43,619: 27.

........ 53,039: 29.

......... 22,281: 30.

......... 213,521: 47.

......... 60,275: 01.

......... 126,423: 18.

......... 24,105: 91.

Sgr 1,377,742: 83.

........ 662,38077)1:

Summa 2,040,122: 84.

§ I En

del af Revisorerne hafva besökt kronobageriet samt de för arméns behof
härstädes befintliga spanmålsmagasin; och hafva Revisorerne ej funnit detta besök
föranleda till något uttalande från Revisorernes sida.

§ 2.

Då Revisorerne funnit det vara af intresse att erhålla en fullständig uppgift å
arméns eldvapen, hafva Revisorerne från vederbörande i berörda hänseende införskaffat
uppgifter, hvilka Revisorerne ansett sig böra denna berättelse bifoga.

— 4L

Generalstabens topografiska arbeten.

Debet.

Balans från år 1875.

Tillgång ..........................................................

Upphörd:

Statsanslag:

Återstoden af 1876 års anslag.......................... 59,000: —

För försålda kartor in. in.:

Generalstabens karta öfver Sverige............	2,607:	37.
Dito länskarteverk ...............	1,016:	25.
f. d. Hermelinska karteverket ...............	169:	50.
Hahrs karta öfver Sverige.....................	49:	50.
Topografiska uppgifter.......................	307:	50.
För utfördt tryck vid Generalstabens tryckeri
åt Karlbergs krigsakademi..................	528:	—

7,723: 52.

63,678: 12:

Skuld

Balans till år 1877.

Kredit.

Utgifter:

Höjd- och fältmätning ....................

Triangelmätning ..............................

Generalstabens karteverk .....................

Generalkartan ...............................

Länskarteverket .............................

f. d Hermelinska karte verket..................

Äldre oreviderade blad ........................

Yinterarbeten ... .............................

Arfvoden.....................................

Granskningsarbeten ..........................

Reseräkningar ................................

Länsbeskrifningar..............................

Fotografi, litografi och galvanoplastik ........

Tryckerikostnader.............................

Hyra och rengöring .........................

Diverse utgifter .............................

		5,276:	12.
Summa	76,677:	76.
21,439:	57:
4,127:	37.
14,991:	13.
3,250:	—
631:	50.
36:	95.
38:	—
6,581:	25.
12,061:	—
1,459:	52.
1,240:	23.
992:	20.
2,507:	65.
3,054:	88.
510:	—
3,756:	51.	76,677:	76.
Summa	76,677:	76.

G

Riksdagens Rev. Bev. 1878 angående Statsverket.

- 42 —

§ 1.

Topografiska afdelningens arbeten under år 1876 hafva omfattat: Kompletteringsmätningar
inom Bottniska vikens kustnät; polhöjds- och azimutbestämmelser vid
triangelpunkten Bredskär utanför Umeå; utstakning af ett första gradens triangelnät
från trakten af Örnsköldsvik genom Vesternorrlands och Jemtlands län till gränsen af
Norge; fortsättning och afslutning af den år 1874 började triangelmätningen inommorra
delen af Norrbottens län och af den år 1875 började triangelmätningen inom södra
delen af Skaraborgs län; fältmätningar inom Frösåkers och Närdinghundra härad samt
inom Väddö och Häfverö skeppslag af Stockholms län; äfvensom inom Hammarkinds
och Skärkinds härad af Östergötlands län, allt öfver en sammanlagd yta af nära 21
qvadratmil; höjdmätningar inom norra delarne af Upsala och Stockholms län samt
inom Östergötlands län; granskning å fältet så väl af de under åren 1846 och 1847
upprättade, ännu ej utgifna kartorna öfver norra delen af Upsala län, som ock af
redan utgifna kartor öfver mellersta delen af Malmöhus län; fortsättning af arbeten
i och för mellersta delen af generalkartan öfver Sverige; påbörjade arbeten med en
karta öfver Kopparbergs län i skalan 1: 200,000 och med en topografisk och statistisk
beskrifning öfver Kronobergs län. Beskrifningen öfver Kristianstads län utgafs under
året, och undervisning i fältmätning meddelades åtskilliga officerare af Generalstaben
och armén vid en för detta ändamål under förliden sommar sammandragen öfningsafdelning.

Af Generalstabens karta öfver Sverige i skalan 1: 100,000 har under år 1876
utgifvits kartbladet Hvetlanda. Under gravering voro bladen Norrtelje, Vaxholm,
Finspong och Norrköping samt mellersta bladet af generalkartan. Till gravyr bereddes
kartbladen Löfsta, Grisslehamn, Östhammar och Valdemarsvik.

Kongl. Krigsskolan.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar..

83,913: 54.

Uppbörd:

Statsanslag ..........

Elevafgifter ..........

Ersättningsmedel ... .

Auktionsmedel ........

Anmärkningsmedol ... .
Diverse inkomster ... .

...... 79,888: 25.

..... 77,913: 39.

593: 68.
845: 38.
289: 12.

69Q: 05~ 160,219: 87.

Summa 194,133: 41.

— 43 —

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden ..........

Underhåll och beklädnad m. in.

Byggnaders underhåll .........

Stipendier ....................

Återbetalda bokafgifter.........

Dito elevafgifter.........

Diverse utgifter ...............

jBalans till

Tillgångar:

Kontant behållning.....................

Dito i Riksbanken .....................

Förskott ..............................

45,090: 92.

109,751: 02.

11,112: 93.

6,000: —

78: 62.

3,195: 18.

37: 47~ 175,266: 14.

år 1877:

174: 25.

- 15,093: 02. 15)267: 27.

............... 3,600: — i8)867: 27.

Summa 194,133: 41.

Allmänna garnisonssjuklmset.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1875:

22,016: 52.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie ............... ••• .••• _.....

Ertra ordinarie, till löneförbättring ..

Sjukvårdsersättningar ....................

Hyresmedel ..............................

Extra inkomster ........................

62,650: - -

8>836: 25- 71,486: 25.

............ 8,033: 94.

............ 1,927: —

............ 8: — 81,455: 19.

Summa 103,471: 71.

----- 44 -

Kredit.

Utgifter:

Aflöning .....................................

Proviantering ................................

Medikamentskostnader:

för sjukhuset ............................

„ regementena ..........................

Förbrukningsartiklar:

för sjukhuset .........................

„ regementena .........................

Inventariers upphandling och underhåll ...

Yed............................................

Lyshållning ..................................

Byggnaders underhåll.........................

Diverse utgifter...............................

		27,377:	63.
		24,711:	—
3,020:	06.
246:	—	3,266:	06.
2,373:	01.
1,616:	29.	3,989:	30.
		6,464:	40.
		6,695:	43.
		1,312:	75.
		1,635:	19.
		5,302.	78.

Tillgångar:

Kontant behållning ...
Fordringar:

Innestående statsanslag
Sjukvårdsfordringar ...

jBalans till år 1877:

............ 1,796: 77.

20,241: 80.

678: 60- 20,920: 40.

80,754: 54.

22,717: 17.

Summa 103,471: 71.

§ L

Enligt direktionens berättelse har förhållandet med de under revisionsåret å
sjukhuset vårdade varit följande:

Qvarliggande från 1875 160.

Intagne under år 1876............................................ 1,587. , - |7

Utgångne ..................................................... ''. 1,489.

Afskedade .......................................................... 50.

Döde .......................................................... 51.

Qvarliggande till år 1877 .......................................... 157. ] _)7

Underhållsdagarne för förenämnda antal sjuke hafva uppgått till 53,182.

45 —

Jemtlands roteringskassa.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar .......................................................... 183,5 rb: 87.

Uppbörd:

Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland......... 11,850: —

Dito » dito dito i Medelpad....... 5,052: 41.

Intressemedel........................................... 8,113: 40.

Auktionsmedel för försålda kasserade nummerhästar...... 3,397: 25. 28,413: 12.

Summa 211,991: 49.

• Kredit.

Utgifter:

Bidrag till lön, lega och servis........................... 17,129: 39.

Dito till anskaffande af nummerhästar.................. 10,800: —

Arfvoden ............................................... 400: —

Revisionskostnad ............. H= 59- 28,400: 89.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................ 530: 86.

Utlånta medel....................................... 160,367: 52.

Fordringar ........................................ 22,692: 22. 183,590: 00.

Summa 211,991: 49-

— 46 —

Femte

Kongl. Förvaltningen

				D	e b	8	t.
Ordinarie anslag:	Reservation från år 1875.	Anslag.		Brist.		Uppbörd.	Omföring.
Departementschefen............ Departementets kansliexpedi-	—	—	15,000	—	— —	—	—	—	—	—
tion ........................ Departementets kommando-	— —	—	19,050	—	— —				2,200	—
expedition ..................	—	—	4,250	—
Förvaltningen af sjöärendena...	—	—	34,050	—	— —	—	80	—	— —	—
Sjökrigsskolan.................. \| Afiöningsstaterna vid flottans	—	—	24,720	—				~
stationer....................	— —	—	1,155,454	—	— —	—	983	13	- -	—
Tillskott i båtsmansindelningen Flottans nybyggnad och under-	— —	—	24,000	—	— —	—	- -	—	--	—
håll ..................... ... Båtsmäns förseende med kojer	1,622,699	60	958,044	82	—	—	81,705	—	130,836	83
och täcken ..................	130,676	12	13,500	—	—	—	—	—	—	— i
Båtsmäns beklädnad............ Beklädnad åt kanonierer, matro-	---	—	138,200	—	— —	—	- -	—		—
ser och skeppsgossar.........	- -	—	55,164	60	— —	—	4,249	70	33,835	40
Flottans öfningar............... Sjömätningar och sjökartekon-	28,113	53	550,000	—			9,088	75
torets verksamhet...........	24,313	22	60,000	—	— —	—	15,010	10	- —
Naturaunderhåll ..............	- -	—	436,000	--	116,423	23	14,108	29	— —	_j
Stipendier för sjöofficerare ... Spanmålsupphandlings- och ba-	2,032	57	15,000	—				25
gerikostnader ...............	43,971	49	16,450	—	--- -	T~	4	- -	—
Durchmarschkostnader .........	- -	—	20,000	—	- —	—	---	—	24,533	88
Sjukvård .....................	— —	—	39,000	—	—	—	15.130	47	- -	—
Diverse behof..................	- -	—	19,175	—	- -	—	103	22	11,459	60
Rese- och traktamentspenningar Skrifmaterialier m. m. för För-	- -	—	15,000	—	14,359 15	255		247	70
valtningen af sjöärendena . .	— —	—	4,000						3,094	52\|
Transport	1,851,806 53 3,616,058 42	130,782	38	140,717191	206,207\|93\|

47

Hufvudtiteiii.

af sjöärendena.

Kredit.

Öfverbetalning till år 1877.	Öfverbetalning från år 1875.	Utgifter.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1877.	Summa.
—	—	__ __	_	15,000	—	—	—	—	—	—	—	15,000	—
— —	—	—		21,250	—	—	—	—	—	— —	—	21,250	—
_ _	_	_ _	_	4,250	_	___	_	_ _	_	___	—	4,250	—
— —	—	— —	—	34,130	—	— —	—	---	—	— —	—	34,130	—
----	—	— —	—	24,320	—	— —	—	400	—	— —	—	24,720	—
_ _	_	_ _	_	1,038,928	85	___	_	117,508	28	_ _	—	1,156,437	13
— —	—	— —	—	---	—	—	—	—	—	24,000	—	24,000	—:
_ _	—	— —	—	1,400,723	34	— —		40,138	86	1,352,424	05	2,793,286	25
				17,138		_ _	_	25,000	_	102,038	12	144,176	12
— —	—		—	—	—	7,065	42	131,134	58	— —	—	138,200	—
20,936	50	29,314	96	90,871	24	_ _	_	_ _	_	_ _	_	120,186	20
36,561	60	— —	—	623,763	88							623,763	88
_ _		_ _	_	62,884	58	_ _	_	_ _	_	36,438	74	99,323	32
- -	—	- -	—	566,531	52						—	566,531	52
— —	—	— —	—	8,203	85	— —	—	— —	—	8,828	72	17,032	57
_ _		_ _	_	19,182	35	_ _	_	_ _	_	41,243	39	60,425	74
7,720	18	24,503	92	27,750	14	- -	—	- -	—	- -	—	52,254	06
---	—	---	—	45,337	06	---	—	8,793	41	- -	—	54,130	47
- -	—	- -	—	30,737	82	---						30,737	82
—	-	—	—	29,861	85	—	—	—	—	— —	—	29,861	85
---	—	- -	—	7,094	52	- -	—	- -		- -	—	7,094	52
7J ,218)28;	53,818\|88\|	4,067,959		7,065,	42,	322,97513;	1,564,973(02;	6,016,791\|45

Debet.

. i	Reservation
	från år		Anslag.		Brist.		Uppbörd.		Omföring.
	1875.
> Transport	I 1,851,806	53	3,616,058	42	1 130,782;	38	140,717	91	206,207	93
Skrifmaterialier för kansli- och
kommando-expeditionerna ...	- -	—	2,227	60	2,875	34	— —	—	- -	—
Dito för flottans stationer......	- -	—	27,000	—	32,125	50	8	16	---	—
Extra utgifter..................	1,191''	02	15,000	—		—	—		1,020	13
Sgr ordinarie anslag	1,852,9971	55,8,660,286)02	165,783)	22	140,726	07	207,228	06
Besparingar:
För särskilda ändamål reser-					■
verade:									55,655	16
Permanenta reservstaten......	34,521	33				—	- —	—
Båtsmäns beklädnadsmedel...	350,526	61	_ _			—	76,005	56	131,134	58
Skeppsholmsbrons underhåll... Vattenledningen vid Karls-	1,561	86	—		- -		850	"
krona. ....................	_ _	_	- -	_	- -	—	2,264	—	1,391	12
Ersättnings- och försäljnings-							11,922	88
mpflol ................	129,851	39	- -	—	- -	—	- -	—
Exercishus i Karlskrona......								25,000	—
Sjöbeväringsbeklädnadsmedel Spanmåls- och proviantförrå-	82,926	70					185,230	34
den i Karlskrona............ Material- och slitageförråden	54,393	42					14,747	74

i Karlskrona	26,070	48	- -	—	- -	—	760,154	85
« » i Stockholm	87,948	81	- -	_	. - -	—	287,S16	45	— -	08
Beklädnadsförrådet i Karls-
krona .....................							254,644	86	235,054	68
Observationsmedel ......... Beklädnadsförrådet i Stock-	108	25		—	----	—	218	43	—	j98
holm ....................	_. _		---	_	_ _	—	117,995	10	134,316
Postafgifter för tjenstebref...	- -	—	—	—	— —	—	4,170	17	—	j—
Begrafningshjelp ............	1		—		— —	—	1,490	02	---	\|—
Sgr för särskilda ändamål		1								!
reserverade medel. ..	767,908 85			—	—	1,702,762	66	597,300 34
Vakansafgifter inom båtsmans-		i	I				\| 11,773	176	1
hållet.....................	3,856 41	i — —	—	— —	—	i	—
Transport	2,624,762)81	3,660,286 02	165,783	22 1,855,262	)49	\| 804,528)40

49 —

				K	red	i	t.				Summa.
Öfverbetalning till år 1877.	Öfverbetalning från år 1875.	Utgifter.	Besparing.	Omföring.	Reservation till är 1877. 9
71,218	28	53,818	88	4,067,959	!_	7,065	42	322,975	13	1,564,973	02	6,016,791	45
- -	-	-- -	—	5,102	94	- -	—	- -	—	_ _	_	5,102	94*
---	-	— —	—	59,133	66	— —	—		—	- -	—	59,133	66!
- -	—	— —	—	17,211	15	- -	—		—	—	—	17,211	15
71,218	28	53,818]88\| 4,149,406:75	7,06 5''42	322,975\|13	1,564,973(02	6,098,239(20!
				54,849	30					35,327	19	90,176	49
—	—	— —	—	188,295	09	— —	—	369,371	66	— —	—	557,666	75!
- -	—	---	—	- -	—	---	—	- —	—	2,411	86	2,411	86!
5,031	27	1,391	12	2,264	—	— —	—	—	—	—	—	3,655	12!
- -				32,510	36	- -		19,986	83	89,277	08	141,774	27!
				30,031	27	— —	__	— —	—	- -	—	30,031	27
				82,926	70	- -	—	- -	—	- -	—	82,926	70;
				172,788	64	— —	—	— —	—	66,835	12	239,623	76
—	—	—	—	562,513	26	— —	—	— -	—	238,459	81	800,973	1 07
— —	—	— —	—	238,817	98	— —	—	—	—	136,947	36	375,765	34
---	—	48,405	40	361,528	53	- -	—	_ _	—	79,765	61	489,699	54I
- -	—	- -	—	45	85	- -	—	277	74	3	09	326	68
- -	—	- -	—	126,276	51	- -	—	___	J j	126,035 57	252,312	08
— —	—	— —	—	4,170	17	- -	—	- -	_	— —		4,170	17
				1,490	02		—	— —	—j	— — I		1,490	12
5,03l\|27	49,7 96\|	52\|	1,858,507,68	_ _	j	’ i i 389,636 23!	775,062	69)	3,073,003	12
13,159	12	- -	j	1 1 28,789,29	j		_ _ I.	-i	_ _		28,789 29
89,408jG7\|	103,615\|40.	6,0 3 6,7 0 3 j 7 2 j	7,065\|42	712,6111361	2,340,035!	71	9,200,031 61

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 7

— 50 —

Debet -

*■ Transport För hufvudtiteln i allmänhet...
Reservation från år 1874.	Anslag	1 1 Brist. \| Uppbörd, i 1	Omföring.
2,624,762 238,688	81 96	3,660,286	i 02 165,783	22 1,855,262	49	804,528 71,046	40 53
Sgr ordinarie anslag och besparingar......... Efter afdrag ... ............	2,863,451	77	3,660,286	02	165,783 7,065	22 42	1,855,262 1,771,997	49 45	875,574	93
Återstå	2,863,451	77	3,660,286	02	158,717	80	83,265	04	875-574)90 7

Extra ordinarie anslag,
beviljade vid

1865—1866 års riksdag:
Förlagslån för tillverkning af
kanoner .....................

1872 års riksdag:
Upphalningsslip vid Stockholms

station ......... ■■■ — ......

Handvapen och ammunition ...

Kanoner och dito...............

Minattiralj och minmateriel ...

1873 års riksdag:

Planering och strandskoning
utanför verkstäderna vid

Stockholms station .........

Maskiner och maskininventarier
Pumpmaskin till nya dockorna i

Karlskrona ......... ........

Kanoner och ammunition ......

Handvapen och dito............

Minmateriel ................

Krigsfartygs byggande......

187i års riksdag:

Reparationsdocka i Stockholm
Gasbelysning för verkstäderna i

Stockholm .................

Kulsprutor

Transport

45,000	—
4,101	12
224	76
16,712	08
93,162	81
35,986	17
8,511	22
19,000	__
101,012	42
531	02
97,570	14
175,366	53
71,450	98
5,434	09
3,672	02

677,735)36

2916

147

92

3,561

56

42,000

2,000

3,739|64| 44,000)—

51 -

Öfverbetalning

till år
1877.

Kredit.

Öfverbetalning
från år
1875.

Utgifter.

89,408167 103,615

40

6,036,703 72|
77,824 351

89,408(67

89,408167

103,615

40j 6,114,528

103,615 40j 1,757,790

07 j
72|

|l 4,356,7371851

— 16,000

26,796

70
15133

16,712

58,906

23,199

21,001

74,158

17

94

''53,039 44
83,306 20

71,450

5,434

3,672

Besparing.

Omföring.

Reservation
till år 1877.

Summa.

7,065 42

712,61136

82,078117

2,340,031 71
149,832[97

9,200,031

309,735

61

49

1

7,065 42
7,065142

794,689

53

2,489,868

68

9,509,767

1,868,471

10

54

453,828(03|

794,689	331	2,489,868	58	7,641,295	36
— —	—	29,000		45,000	—
		19,333	58	46,130	28
	_	73	43	224	76
	—	_ _	—	16,712	08
- -		34,256	73	93,162	81
		12,934	92	36,134	09j
—	—	8,511	22	8,511	22
			_	21,001	—
	_	26,853	48	101,012	42
	_	531	02	531	02
		44,530	70	97,570	14
—		95,621	89	178,928	09
_ _		- -		71,450	98
				5,434	09
- -	1	— —		3,672	02
—	\|-	271,646	97 ( 725,475\|—

52

Transport

Kanoner och ammunition ......

Minväsendet ..................

1875 års riksdag:

Dyrtidstillägg för Förvaltningen

af sjöärendena .............

Dyrtidstillägg för officerare vid

flottan ....................

Dyrtidstillägg för kaptenlöjtnanterna
å flottans nya reservstat.
Dyrtidstillägg för flottans läkarekår
.......................

Dyrtidstillägg för flottans kleresi

stat ...............''

Dyrtidstillägg för lärarepersonalen
vid skeppsgosseskolan ...
Aflöning till departementets

kansliexpedition ............

j Aflöning till extra läkare och

stipendiater ..............

i Förhöjning i anslaget till flottans
j nybyggnad och underhåll ..
''Förhöjning i anslaget till beklädnad
åt matroser ocl

skeppsgossar ..............

Reparationsdocka i Stockholn

Exercishus i Karlskrona .....

Artillerimateriel ...............

Kulsprutor.....................

Minväsendet ..................

Krigsfartygs byggande .........

Sgr extra ordinarie anslag--''

Efter afdrag af ...............

Återstå

Då härtill läggas ordinarie anslag
och besparingar.........

			D e b	e	t.
Reservation från år 1875.	Anslag		Brist.		Uppbörd.	Omf öring.
677,735 645,720	36 55	—	—	---	—	3,731	1 161	44,000	_
22,683	13	5,060
—	—	30,260	—	—	—	—	—	- -	_
- -	—	13,920 460	—	— —	—-	—		—	—
—	—	1,440	—	— —	—	— —	—	- -	—
—	—	1,060	—	— —	—	— —	—	- -	—
—	~	2,200	—	—		— —		- -	—
—	!	3,000 112,850	—	— —	—	_ _	—	::	—
_ _	;	33,835	40
—	i	150,000	—	— —	_	_ _
- -		50,000		— —	—	182	_	24,000
- -	—	500,000	—	— _	_	_ _
_ —	—	100,000		— —	__	645	72
---		450,000	—	— _	_	_ _
— —	— 1,700,000		—	—	- -	—	- -
1,346,139	04(3,154,085	40	— —	—	4,567	36	68,000
- -	-1	- -	—	— —		4,567	36	---
1,346,1391	0413,154,0851	40	—	—	— —	—	68,000
2,863,45lj	77)3,660,286,02!	158,717	80!	83,265	04	875,571

Uppkom mer summa |4,209,590|Sl|ö,8l4,b71[42| 158,717|80| 83,265(041 943,574[93

— 53 —

				K r e d •	i	t.				Summa.
Öfverbefäl ning till år 1877.	Öfverbetalning från år 1875.	Utgifter	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1877.
_ _	_			453,828	03					271,646	97	725,475
				239,197	84		—	— —	—	406,522	71	645,720	55
				8,166	68		"			14,516	45	22,683	13
—	—	— —	—	5,060	—	— —	—	— —	—	---	—	5,060	__
— —		—	—	27,245	66	3,014	34	—	—	— —		30,260	—
				12,286	68	1,633	32	— —-	—	— —	—	13,920	—
__ _	—	—	—	460	—	—	-----	— —	—	— —	—	460
				1,440	—							1,440	—
	—			920	—	140	—	— —	—	—	—	1,060	—
— —	—	—	—	—	—		—	2,200	—	—	—	2,200	—
—	—	—	—	2,866	67	133	33	— —	—	—	—	3,000	—
—	—	—	—	—	—	—	—	112,850	—	—	—	112,850	—
_ _	_							33,835	40			33,835	40
—	—	— —	—	28,387	67	- -	—	- -	—	121,612	33	150,000	_
	—	— —	—	65,679	12	- -	—	- -	—	8,502	88	74,182	_
	—	— —	—	420,852	57	---		- -	—	79,147	43	500,000	_
— —	—	—	—	91,912	28	---		- -	—	8,733	44	100,645	72
—	—	—	—	160,252	49	- -	—	- -	—	289,747	51	450,000	_
“--	—	- •	—	58,012	66	—	—	—	—	1,641,987	34	1,700,000	—
— —	—	—	—	1,576,568	35	4,920 99	148,8851	40	2,842,417	06	4,572,791180
- -	—	-—	—	4,567	36	— 1	—	--\|		— —	—	4,56736
— —	—	—	—	1,572,000	99	4,920	99	148,885''40	2,842,417	06	4,568,224)44
— —	—	— —	i	4,356,737	35	- -		794,689\|	53	2,489,868	68	7,641,295 56
— —	-1	—	—1	5,928,738;34	4,920 99	943,574\|93\|	5,332,285 74j	12,209,520)

54 —

Enligt förestående sammandrag redovisas inkomster och utgifter på följande sätt:

Debet.

Balans från år 1875.

Tillgångar........................................................... 4,215,167: 42.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie ....................... 3,660,286: 02:

Extra.............................. 3,154,085: 40. 6,814,371: 42.

Nettobrister i ordinarie anslag, godt gjorda

af Statskontoret.......... 158,717: 80.

Särskilda uppbördsmedel:

Af skattskyldige inbetalda båtsmäns
beklädnadsmedel ......... 71,499: 58.

Från Statskontoret levererade tioåriga
vakansafgifter ............ 11,765: 46. 83,265: 04. 7,056,354: 26.

Balans till år 1877.

................................. 5,596: 32.

Summa 11,277,118: —

Skulder:

Deponerade medel

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875.

5,576: 61.

Utgifter:

För sjöförsvaret m. m.

Ordinarie anslag ............... 4,356,737: 35.

Extra anslag................. 1,572,000: 99. 5,928,738: 34.

Besparingar å extra anslag, godtgjorda

Statskontoret ....................................... 4,920: 99.

5,933,659: 33.

Balans till år 1877.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos Förvaltningen ...

„ Karlskrona station
„ Stockholms dito

515,113: 86.

101,501: 55.

104,325: 01. 720,940: 42.

Transport 720,940: 42. 5,939,235: 94.

Förskott:

Hos Förvaltningen .........

„ Karlskrona station
„ Stockholms dito
efterbetalning till år 1877

Fordringar:

Hos Statskontoret ... ...

„ diverse verk m. fl.......

Transport 720,940: 42. 5,939,235: 94.

688,094: 18.
126,645: 99.
82,189: 04.
89,408: 67.

3,582,895: 42.
47,708: 34.

986,337: 88.

3,630,603: 76. 5,337,882: 06.

Summa 11,277,118: —

§ I Från

Kongl. marin-ingeniörstatens chefsexpedition har den 26 sisthdne Augusti
meddelats följande uppgift å Kongl. Flottans bestyckade fartyg (roddfartygen undancStg
bestyckning och hastighet äfvensom & antalet och beskffenheten
af de Kongl. flottans fartyg, som då voro under byggnad.

Pansrade ångfartyg.

Monitorn John Ericsson med 2 st. 12,8 3 dec.-tums slätborrade kanoner

af amerikansk modell; tornvaggens tjocklek ofver
allt 8,8 dec.-tum (== 105/8 verktum). Fart
6,r> å 7 knop.

Thordön med 2 st. 8,08 dec.-tums reffiade bakladdningSKanouer ;

tornväggens sammansättning äfvensom larten lika med ^
å “John Ericsson“.

Tirfinq, lika med “Thordön". , ...

.Loke, bestyckningen lika med å “Thordön"; tornvaggens tjocklek
å fronten 15,08 dec.-tum (= 181/lfi verktum) samt
för öfrigt 12,51 dec.-tum (= 15 verktum), kart 8

Pansarbåten (Jarmer,Zld 1 st. 9 dec-tums slätborrad mynningsladdningskanon;
väggen i kupolen öfver kanonen, ångpannan
och maskineriet aftagande i tjocklek från 5 dec.-tum
(= 6 verktum) för-ut till 2,5 dec.-tum (= 3 verktum)
akterut. Fart 5,5 knop. .

Sköld, med 1 st. 8,08 dec.-tums refflad bakladdmngskanon;
tornväggens tjocklek å fronten 7,41 dec.-tum ( 8 /8

verktum) och för öfrigt 3,14 dec.-tum (= 33/4 verktum).
Fart 3,7 5 knop. ,

lenris med 1 st. 8,0 8 dec.-tums reftlad bakladdmngskanon;
tornväggens tjocklek å fronten 8,98 dec.-tums ( = 10 7,
verktum) och för öfrigt minst 3,4 2 dec.-tum (= 4 yfi
verktum). Fart 6 knop.

3 st.

Transport pansrade ångfartyg

7 st.

— 56

Pansarbåten

rt

„.J7 , Transport pansrade ångfartyg

Hildur, med 1 st. 8,o8 dec.-tums refflad bakladdningskanon;
tornväggens tjocklek å fronten 14,12 dec.-tum (—
1(315 in verktum) jern och 10,27 dec.-tum (= 12V3
verktum) ek samt å öfriga delar 4,2 8 dec.-tum (= 5
V8 verktum) jern och 10,2 7 dec.-tum (=12 l/. verktum)
ek. Fart 8 knop.

Gerda, 1

Ulf, . alla tre lika med „Hildur,,.

Björn, j

Berserk, försedd med förroder; men för öfrigt lika med
„Hildur„.

Solve, lika med »Berserk,,.

Folke, kanonen vänd akter-öfver, men eljest lika med „Berserk„.

Summa pansrade ångfartyg

7 st.

14 st.

Opansrade ångfartyg.

Linieskeppet Stockholm, med 6 st. 7 tums bombkanoner af 94 kulors vigt

22 st. 30 fä:ge kanoner af 200 kulors vigt; ’
28 d:o d:o af 150 d:o

10 d:o d:o af 100 d:o

Reducerad tackling;

Fart för ångkraft 6,5 knop.

Fregatten Vanadis, med 8 st. 5,6 3 dec.-tums refflade bakladdningskanoncr
(deraf 2 på öfra däck och 6 på batteriet) samt 8 st.
6''/2 tums bombkanoner af 109 kulors vigt. Fart för
ångkraft 11,5 knop.

Korvetten Baldcr, mod 4 st. 5,63 dec.-tums refflade bakladdningskanoner
samt 2 st. 30i#:ge kanoner af 150 kulors vigt. Fart
för ångkraft 12 knop.

„ Saga, med 1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon samt 6 st 4 i
dec.-tums d:o. Fart för ångkraft 11 knop.

„ Gefle, med 1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon, stäld midskepps,
6 st. 4,1 dec.-tums refflade kanoner i fyrrullelådor samt
1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon akterut. Fart för
ångkraft 9 knop.

„ Thor, med 1 st. 7 tums bombkanon af 90 kulors vigt samt
4 st. 24 fä :ge kanoner af 100 kulors vigt. Fart för
ångkraft 9,75 knop.

Kanonbåten Blenda, med 1 st. 9,2 4 dec.-tums refflad bakladdningskanon
samt 1 st. 4, i dec.-tums refflad mynningsladdningskanon.
Fart 11,5 knop.

„ Disa, lika med „Blenda,,.

„ Urd med lika bestyckning som å „Blenda„. Fart 12.5 knop
” Svensksund, med 1 st. 4,1 dec.-tums refflad kanon. Fart 8 å

9 knop.

2 st.

8 st.

Transport opansrade ångfartyg 10 st.

10 st.

Transport opansrade ångfartyg
Kanonbåten Högland, bestyckning och fart lika med för “Svensksund.“

	Motala	dito	dito
	Garlsund	dito	dito
11	Aslög	dito	dito
11	Astrid	dito	dito
V	Ingegerd	dito	dito
V	Sigrid	dito	dito
11	Alfhild	dito	dito
11	Gunhild	dito	dito

Minfartyget lian, bestyckadt med 1 st. 4,1 dec.-tums reffiad kanon samt
försedt med utskjutningsapparat för Whiteheads minor. Fart 12,7 5 knop.

9 st.

1 st.

Summa opansrade ångfartyg 20 st.

Seglande fartyg:

Korvetten Norrköping., med 2 st. 5,6 3 dec.-tums reffiade kanoner, 4 st.

4,1 dec.-tums d:o samt 12 st. 30 tf :ge slätborrade
kanoner af 150 kulors vigt.

„ Eugenie, med 2 st. 5,6 3 dec.-tums refflade kanoner, 5 st.

4,1 dec.-tums d:o samt 10 st. 24 Ä:ge slätborrade g
kanoner af 160 kulors vigt.

„ af Chapman, med 2 st. 672 tums bombkanoner af 108 kulors
vigt samt 18 st. 30 i#:ge kanoner af 100 kulors vigt.

„ Lagerbjelke, med 16 st. 24 *#:ge kanoner af 100 kulors vigt.

Briggen Nordenskiöld, med 10 st. 24 $f:ge kanoner af 100 kulors vigt.

Summa seglande fartyg 5 st.

Under byggnad är o följande opansrade ångfartyg:

På Kongl. skeppsvarfvet i Karlskrona:

Kanonbåten Verdandi, att bestyckas med 1 st. 9,2 4 dec-tums reffiad bakladdnings- •

kanon samt 1 st. 4,1 dec.-tums reffiad mynningsladdningskanon.

„ Skuld, lika med “Verdandi11.

På Kongl. skeppsvarfvet i Stockholm:

Minbåtarne N:is 5, 4, 5, 6 och 7, att förses med stångminor — samt
Minkranpråmen N:o 3.

Vid Bergsunds mekaniska verkstad:

Kanonbåtarne Rota, Skagul och Skåggald, alla lika med “Verdandi41.

§ 2.

Sedan å det i 1875 års riksstat under titel “Till: stipendier för sjöofficerare
under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes,, uppförda anslag af

Riksdagens Ren. Ber. 1878 angående Statsverket. 8

15,000 -kronor uppkommit en besparing af 2,032 kronor 57 öre, har berörda belopp
blifvit i 1876 års hufvudbok bokfördt såsom innestående anslag å förenämnda titel
och ej heller under årets lopp blifvit till allmänna besparingarne omfördt. Då berörda
anslag således, änskönt det icke enligt riksstaten har karakteren af reservationsanslag,
likväl blifvit i 1876 års räkenskap sålunda behandladt, hafva Revisorerne ansett
sig böra detta förhållande anmäla.

Anmälan af Herr Friherre Stackelberg. Litt JB. (Afser jemväl §§ 3—9).

§ 3.

A det i 1875 års riksstat under titel “extra utgifter11 uppförda anslag af
15,000 kronor uppkom under nämnda år en besparing af 1,191 kronor 2 öre.
Detta belopp har i 1876 års hufvudbok inbalanserats såsom behållning å nämnda titel
i stället för att, såsom ske bort, omföras till allmänna besparingarne. Då emellertid
i fråga varande anslag, äfven om det rätteligen borde vara reservationsanslag,
likväl icke enligt riksstaten har sådan karakter, hafva Revisorerne ansett den oegentlighet
i anslagets behandling, som synes hafva förelupit, böra uppmärksammas.

§ 4-

Det under titel “skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för flottans stationer11
uppförda förslagsanslag å 27,000 kronor, som under år 1875 öfverskreds med 15,450
kronor 36 öre, har under år 1876 öfverskridits med 32,125 kronor 50 öre. Då de
behof, för hvilka detta anslag tages i anspråk, synbarligen växa i samma mån, som
flottans verkstäder utvidgas, kontrollen å den ekonomiska förvaltningen vid varfven
skärpes samt anspråken å ordning och snygghet inom varf och kaserner ökas, torde
något tillbakagående å denna anslagstitels utgiftssumma icke vara att förvänta; och
hafva Revisorerne alltså ansett sig böra framhålla olämpligheten deraf, att förslagsanslaget
bibehålies vid ett nominelt belopp, som står i uppenbart missförhållande till
det verkliga behofvet.

§ 5.

Vid granskning af utgiftsposter, innefattande betalning för kanoner och projektiler,
hafva Revisorerne anmärkt, att dylik betalning icke finnes i en och samma eller
ens i löpande årets räkenskap sammanförd, utan enligt kontrakten anordnats dels
med förskott, erhållna vid kontraktets afslutande samt formelt afförda efter det kontraktet
fullgjorts, dels med fyllnadsliqvid, som formelt afforts särskildt för hvarje af
vederbörande kontrollofficer besigtigad och godkänd post af kontraherade partiet,
samt att i de flesta fall räkenskapen icke medelst qvitto af vederbörande uppbördsman
eller eljest utvisar, huruvida kontraherade effekter blifvit till något kronans förråd
öfverlemnade.

Då nämnda redovisningssätt medför svårighet att klart och tydligt iakttaga,
det summan af de på olika tider utgifna betalningarne med tillägg af möjligen frånräknade
böter öfverensstämmer med de kontraherade beloppen, samt icke bereder
tillfälle till kontroll deröfver, att effekter, som blifvit i kronans förråd levererade,
derstädes tagits till uppbörd och redovisning, så hafva Revisorerne''ansett, att, jemte
det förändrade föreskrifter i afseende å levererad artillerimateriels emottagande och

59 —

redovisande böra meddelas, tillika vid räkenskaperna böra fogas sammandrag öfver
så väl kostnaderna för kanoner och projektiler, som ock uppgift å levererade sådana,
särskildt för hvarje leveranskontrakt, äfvensom vederbörande uppbördsmäns qvitton
öfver den nya materielens emottagande.

§ 6.

Vid granskningen af de från flottans stationer inkomna redogörelser för utgifterna
under sjöexpeditioner med flottans fartyg hafva Revisorer ne funnit det vara
med stor svårighet förenadt att kontrollera, det berörda utgifter blifvit rätteligen •
fördelade emellan reservationsanslaget till flottans öfningar och förslagsanslaget till
naturaunderhåll. Det har vid sådant förhållande synts Revisorerne vara önskvärd!,
att den vid stationen verkstälda uträkning, som ligger till grund för berörda fördelning,
måtte för framtiden bifogas räkenskaperna.

§ 7-

Enligt 97 § af reglementet för Kongl. flottan, andra delen, åligger det varfschef
vid flottans station att minst en gång i månaden och alltid på sista helgfria
dag hvarje år låta i sin närvaro inventera stationens kassa, och enligt 196 § af samma
reglementes andra del skall sådan inventering verkställas i varfsehefens närvaro af
kamreraren och intendenten, hvarförutan vid kassainventeringarne under Juni och
December månader advokatfiskalen skall deltaga för granskning af stationens säkerhetshandlingar.
Då nu Karlskrona stations kassajournal för år^l876 såsom kontant behållning
till 1877 upptager ett belopp af 101,501 kronor 55 öre, men denna behållning
icke blifvit verificerad med protokoll öfver inventering, förrättad i öfverensstämmelse
med reglementets ofvan berörda föreskrifter, så få Revisorerne härmed anmärka
nämnda förhållande.

§ B.

Uti Stockholms stations Titelsammandrag öfver utgifter 1876 hafva under N:o 40,
titel “Allmänna underhållet af fartyg och båtar“, uppförts den 9 December 1876 tre
poster å kronor 154: 35, 48: BS och 287: 61, samt den 9 Januari 1877 en post å
kronor 1,041: 85, hvilka fyra poster blifvit med blyerts utstrukna och å nyo med
enahanda belopp intagna vid titelns slut, samtliga under den 9 Januari 1877. Vid
summeringen hafva emellertid utstrykningarna blifvit iakttagna, så att titelns slutsumma,
kronor 12,168: 46, är rigtig; men af de åberopade verifikationsnumren fattas ett,
nemligen N:o 10,044.

Reservation af Herrar Törnébladh, Friherre Stciel von Holstein, Boström och
Grefve von Rosen. Litt. C.

§ 9.

Vid granskning af Kongl. Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper hafva
Revisorerne trott sig finna, att åtskilliga under femte hufvudtiteln uppförda anslag
blifvit under revisionsåret delvis använda till för desamma främmande ändamål.

Så har nemligen an vänd ts:

— 60

1) af anslaget till “Flottans nybyggnad och underhåll

till varfspolis.............. .............

» pensioner åt i kronans tjenst skadade
» Invalidstat vid Karlskrona station:

för år 1875........................

» » 1876........................

» » » (enl. N:o 122) ........

» anläggning af spårvägar i Karlskrona

» portoafgifter i Karlskrona ............

» indragningsstaten vid Göteborgs depot

kronor 20,877: 67.
» 91: 50.

kronor 336: —
» 168: —

» 6,622: —

............ kronor

............ »

7,126: —
3,432: 54.
296: 62.
858: 32.

2) af permanenta reservstatens besparade aflöningsmedel:

till dyrtidstillägg till samma stat:

vid Stockholms station ....................... kronor 2,146: 57.

» Karlskrona dito ........................ » 1,733: 27. g g7g. g4

3) af allmänna besparingarne:

till ålderstillägg:

för mariningeniörsstaten........................ kronor

» civilstaten ................................ »

» aflöning åt öfvertalige civile tjensteman ........

1,500: —
4,200: —

... kronor

5,700: —
845: —

Summa kronor 43,107: 49.

Då, på sätt ofvan blifvit nämndt, samtliga nu omförmälda belopp synas blifvit
dragna från de ändamål, som med dem varit afsedda, hafva Revisorerne ansett sig
böra härå fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Reservation af Herrar Törnebladh, Friherre Stael von Holstein, Boström och
Grefve von Rosen. Litt. D.

§ io.

11 ä det torde vara af intresse för Riksdagen att erhålla kännedom om,
huru de till byggande af krigsfartyg under senare tiden beviljade anslag blifvit använda,
hafva Revisorerne låtit upprätta följande tabeller:

— 61 —

Anslag till nybyggnad af krigsfartyg.

	Ordinarie.	Extra.
För år 1862 ...........................................	162,000	• 200,000
» 1863 ...........................................	162,000	200,000
» 1864 ...........................................	162,000	600,000
» 1865 .........................................	162,000	600,000
1 » 1866 ................................ .........	162,000	600,000
» 1867 .........................................	162,000	818,000
» 1868 ...........................................	162,000	290,804
» 1869...........................................	162,000	—
» 1870 .........................................	162,000	- -
» 1871 ..........................................	162,000	—
» 1872 .............................................	162,000	660,000
» 1873 ...........................................	162,000	700,000
» 1874 .............................................	162,000	700,000
» 1875 .............................................	162.000	1,000,000
1876 ...................................	162,000	1,700,000
» 1877 ......................................	162,000	1,700,000
» 1878 ....................................... ......	162,000	1,000,000
Summa	2,754,000	10,768,804
	13,522,804.

utgörande i medeltal pr år 795,459 kronor

Anm. I 1872—1878 årens riksstater hafva ordinarie anslagen: »Flottans underhåll»
och »Flottans nybyggnad» sammanförts till ett under rubrik: »Flottans nybyggnad
och underhåll» ; men ehuru sistnämnda anslags belopp blifvit succesive förhöjdt, har det
under åren derförut upptagna anslaget till flottans nybyggnad, 162,000 kronor, antagits
såsom oförändradt, och förhöjningen tillhöra endast underhållet.

62 —

Fartyg, anbefalda till byggnad.

Pansrade.	Opansrade.	Anbefaldes.	Besigti- gades.	Kostnad \| med bestyckning.
Monitoren John Ericsson	•	Febr. 1864	Nov. 1865	841,507
» Thordön ......			Sent. 1866	864,285
» Tirfing .........		» »	Juli 1867	881,337
Kanonbåten Garmer .		Juli 1865	Juni 1868	146,700	—
Monitoren Loke............	Chefsfartyget Sköldmön Ångkorvetten Balder ...	Febr. 1867	» »	50,000	_
April 1867	Nov. 1871	1,200,428
Kanonbåten Sköld........	Maj 1867	Okt: 1870	1,500,178	__
	Febr. 1868	Febr. 1869	131,582	__
» Fenris ......		Maj 1870	Juli 1872	162,495	_
» Hildur .....		Sept 1870	Maj 1872	274,556	—
» Gerda ......		» »	Juni 1873	276,183	_
» Ulf............		Jan. 1872	Okt. 1873	328,777	_
» Björn.........		» »	April 1874	330,836	_
» Berserk......		» »	Sept. 1874	331,534	_
Sölve.........		Maj 1872	Maj 1875	348,049	—
» Folke.........		» »	Sept. 1875	363,639	_
	Kanonbåten Blenda......	Okt. 1873	Maj 1875	430,560	—
	» Disa ......	» »	Aug. 1877	522,939	_
	Minbåten Spring .........	Febr. 1874	Maj 1875	36,074	__
	Ångkorvetten Saga ......	Juni 1874	Maj 1878	*) 1,000,000	_
	Segelbriggen Falken ... Kanonbåten Skuld ......	Nov. 1875 April 1876	Maj 1877	83,570 -) 500,000	—
	» Urd .........	» »	Okt. 1877	528,524
	» Verdandi... Vlin- och chefsfartyget	» »		2) 500,000	—
	Rån........................... Kanonbåten Rota ........ » Skagul » Skäggald ...	Juni 1876 Okt. 1877 Aug. 1877 .............. » » i ............... * » 1...............1	472,500 2) 500,000 2) 500,000! 2) 500,000;	—

Summa) 13,606,253)—

'') Approximativ beräkning, enär räkenskapen icke ännu är afslutad.

• , D Approximativ beräkning, enär tartyget icke ännu är fullt färdigt och dess räkenskaper
icke afslutade.

Af näst förestående tabell framgår, att sedan Maj månad 1872 icke något
pansarfartyg blifvit anbefaldt till byggnad.

Reservation af Herrar Larsson, Pettersson, Johansson och Manltéll. Litt. E.

63 —

Kong]. Sjökrigsskolan.

Med ledning af den i Kongl. Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för anslaget till sjökrigsskolan, hafva Revisorerne ansett
sig böra lemna följande öfversigt öfver skolans inkomster och utgifter.

Debet.

Uppbörd :

Leverering från Förvaltningen af sjöärendena af ordinarie anslaget till

sjökrigsskolan ................................ ..................... 24,320: —

Summa 24,320: —

Kredit.

Utgifter:

...................... 17,050: —

..................... 500: —

.................... 3,000: —

.................. •• 3,770: — 24.320: —

Summa 24,320: —

Aflöning ......

Arfvoden ......

Hyresersättning
Diverse utgifter

§ 1

Antalet af i sjökrigsskolan undervisade utgjordes den 31 December 1875 af

Sjökadetter ............................................................... 13.

Elever.................................................................... 41.

	Summa	54.
Under år 1876 intagne i
första klassen ........ .................		11.
Samma år utexaminerade	Summa	65.
till Kongl. Flottan.......................		7.
med döden afgången .................		1.
	Återstår summa	57.
Och uppgick genom sex elevers uppflyttning i	skolans öfre afdelning antalet
kadetter till .............................		12.
och elever till .........................		45.
	Summa	57.

64 —

§ 2.

Revisorerne, som besökt sjökrigsskolans under byggnad varande hus å Skeppsholmen,
hafva funnit anmärkningsvärdt, att denna byggnad förlagts nere vid holmens
strand å lågländ mark, oaktadt å holmen tillfälle icke saknats till byggnadens uppförande
å en högt och torrt belägen plats. Den sanka byggnadsplats, som nu blifvit
vald, har föranledt stora kostnader för grundläggningen, utan att ändock källare under
byggnaden kunnat beredas. Ehuru, på sätt af Riksdagens skrifvelse den 13 Maj 1876
inhemtas, det från början varit afsedt, att skolans chef skulle erhålla bostad inom
byggnaden, har detta dock icke vid inredningen iakttagits, utan annan bostadslägenhet
i kronan tillhörigt hus å Skeppsholmen blifvit bemälde chef anvisad.

Anslaget för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet.

Med ledning af den i Kong!. Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för reservationsanslaget till sjömätningar och sjökartekontorets
verksamhet, hafva Revisorerne ansett sig böra lemna följande öfversigt öfver
kontorets inkomster och utgifter.

Debet.

Balans från år 1875.

Reservation, enligt sjöförvaltningens hufvudbok .................... 24,313: 22.

Upphörd.

Årets anslag för sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet 60,000: —

För försålda sjökort m. m...................... 12,608: 80.

“ försåld proviant efter slutade expeditioner 693: 51.

“ å auktion försålda båtar .................. 191: 07.

Köpeskilling för skonerten Svalan............... 1,200: —

Anmärkningsmedel............................. 316: 72. 15,010: 10. 75 010: 10.

Summa 99,323: 32.

	Kredit.
	Utgifter:
För sjökartekontoret:
Aflöning................	.................. 7,600: —
Gratifikation ..........	.................. 500: —
	Transport 8,100: —

65 —

Transport.

Läkarearvode............................

Instrument................................

Bokbinderi-, snickeri- och måleriarbeten ..

Expenser ...............................

Rese- och traktamentspenningar...........

Gasledning ...............................

Kopiering...................................

Ritmateriel................................

Tryckning ................................

Renovering................................

Gravering ...............................

Diverse utgifter .........................

För sjömätningar i Östersjön och Mälaren ... .

8,100: —

191: 60.

1,117: 90.

1,240: 99.

1,707: 75.

362: 95.

106: 42.

2,012: 91.

1,306: 95.

3,024: —

475: —

10,178: 90.

2,349: 59. 32,174: 99.

30,709: 62.

62,884: 58.

Balans till år 1877.
Reservation, enligt sjöförvaltningens hufvudbok.......

........ 36,438: 74.

Summa 99,323: 32.

§ 1.

I fråga om de arbeten, som för sjökar te verkets förbättrande under revisionsåret
utförts, inhemtas af chefens för sjökartekontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelse:

att sjömätningar under året 1876 blifvit utförda dels i Mälaren, der de från
de punkter, hvarest arbetena år 1875 afslutades, eller vid Grönsö och Selaö S. V.
udde, fortsatts till en linie öfver Kongsberg, Tosterö norra udde och Ängsö södra
udde, omfattande en areal af 2\ geografiska qvadratmil; dels i Östergötlands skärgård,
der ny mätning utförts emellan Askö och Kungshamn på en areal af 1| geografisk
qvadratmil, hvarjemte lodningsarbeten utförts omkring Häfringe och Källskären, vid
hvilket sist nämnda ställe, omfattande en yta af nära 1|- geografisk qvadratmil, arbetena
vid årets utgång ännu icke afslutats; dels från södra delen af Kalmar sund till
Ljungskärs inlopp på Smålandskusteu, i och för granskning och komplettering af de
äldre sjömätningskartorna öfver denna kust; hvarjemte lödningar blifvit utförda vid
Ealsterboref, på Midsjöbanken i Östersjön, i Söderhamns skärgård samt utanför Storön,
norr om Hernösand;

att under mätningarne i Kalmar sund undersökningar blifvit utförda för upptagande
af en n3r, rak farled genom sundet, hvilken farled vid lägsta vattenståndet
skulle kunna begagnas af fartyg utaf 20 fots djupgående;

att en kustkarta i Yrnnnnr skala öfver Kalmar sund samt 14 stycken till militärbruk
afsedda specialkartor öfver Stockholms skärgård, Mälaren och Kalmar sund
med Öland under året blifvit fullbordade; samt

att på sjökarteverkets koppartryckeri under året blifvit tryckta 8,352 stycken
sjökort och 5,200 stycken förstoringsplånscher till det af verket utgifna arbetet; «Den
Svenske Lotsen.»

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket,

9

66 —

Kongl. Lots -

	\| Reservation från år 1875.	De- Anslag.
Aflöning....................................	79,617	81	486,296	25
Underhåll....................................	185,151	88	244,163	75
Kontorshyror och expenser..........................	12,816	67	16,000	—
Grundräntor, jordskyld m. m.........................	5,438	75	5,500	—
Rese- och traktamentskostnader.......................	7,120	99	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m..................•	841	04	5,000	—
Extra utgifter .................................	7,421	87	12,000
Amiralitetskrigsmanskassan..........................	—	—	3,500	—
Bidrag till underhåll af en fyr på Cap Spartel..............	— —	—	540	—
Lifräddningsanstalterna å rikets kuster...................	12,952	41	12,000	—
Behållna lots- och fyrmedel.........................			—
Riksgäldskontoret................................	•--	—	—	—
Fyrbyggnad å Svenska Högarne.......................	5,777	76	— —	—
Fyrfartyg å Kalkgrundet...........................	24,724	69	—	—
Dito å Flintrännau ...........................	88,692	—	—	—
Lotsinrättningen i Öresund..........................	3,953	80	- -	—
Säger	434,509	67	800,000	—
Efter afdrag af................................	121,426	70	- -	—
Summa	313,082	97\|800,000	—

— 67 —

styrelsen.

1 Leverering. \|	Uppbörd.	Omföring. t	Öfveibe-alning till år 1877.	Öfverbetal-ning från ! år 1875. \|	Utgifter.		Omföring.	Reservation till år 1877.	Summa.
__	_	79^	33	— —		—		— —		467,805	31	15,175	49	83,012	29	565,993	39
_ _	—	—		21,925	07	—	—	— —		277,290	33	—	-	173,949	87	451,240	70
		_ __	_	---■	—	—		— —		16,956	37	719	13	11,141	17	28,816	67
	__	__	_	853	38	—		—		6,303	38	— —	—	5,488	75	11,792	13
	—	—	—	277	71	—	—	—		15,369	52	—	—	7,029	18	22,398	70
_ _	—	—	—	938	45	72	02	—	—	6,851	51	—	—	— —	—	6,851	51
	_							■	—	10,379	35	3,148	92	5,893	60	19,421	87
		__	_	- -	—	—	—	— —	—	3,500				—	—	3,500	—
_ _	___	__	—	- - -	—	—	—	—	—	537	—	3	—	— --	—	540	—
__	_	__	—	- -	—		—	— —	—	11,103	01	—	—	13,849	40	24,952	41
134,049	84	3,234	32	144,451	23		—	121,426	70	60,925	58	43,234	61	56,148	50	281,735	39
100,000	—	—	—	—	—	—	—	—	—	— _	—	100,000	—	—	—	100,000	—
	_	_ _	_	- -	—	—		— —	—	2,475	59	3,302	17	—	—	5,777	76
			_	_ _		1		- -		2,622	17	22,102	52		—	24,724	69
		_ „_	_	_ _		1 -		- -	—	60		— —		88,632	—	88,692
	I			19,24C	-	1 — 1		- -	i	19,105	76		-	4,088	04	23,193	80
1234,04£	84	3,312	65	187,685	84	72 j02	121,426(701901,285,68(187,685,84	449,232	80	1,659,631(02
		3,312	.65	187,685	84	72i02	121,42617 0	1 3,3131651187,68584	72	02	312,498\|21
(234,049(84\|--	1-	1--	1-		1	—	I- :	897,972 e3---	1—	(449,160	78	1,347,132(81

— 68 —

Enligt
jaude sätt:

förestående sammandrag redovisas inkomster ock utgifter på föl -

Tillgåugar

Debet.

Balans från år 1875:

313,082: 97.

Uppbörd:

Femte kufvudtitelns kontanta anslag till lots- och fyr inrättningen.

......................................... 800,000: -

.Leverering:

från Statskontoret:

Öfverskott å fyr- ock båkmedel för

. är 1874 ........................ 134,049: 84.

från Riksgäldskontoret:

Återstoden af lotsverkets reservfond 100,000: — A,n

----- -gwLgi. 1>034i049.84-

Summa 1,347,132: 81.

För lots- ock fyrinrättningen

Kredit.

Utgifter:

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning.................

Dito dito i Riksbanken ..

Förskott............

761: 94.

120,010:

897,972: 03.

120,771: 94.

382,388:^84, 449 160; 78.

Summa 1,347,132: 81.

§ 1.

1Q77 .Förklaring öfver skiljaktigheterna emellan utgifterna ock reservationerna till år

. . 1 bJ°iorvaltmngens och Lotsstyrelsens räkenskaper samt rikshufvud boken för
i evisionsaret:

Femte hufvudtitelns ordinarie anslag:

Utgifter:

Enligt Sjöförvaltningens hufvudbok .........

» Lotsstyrelsens dito ............

4,356,737: 35.

8^972L^- 5,254,709: 38.
Trauspoi t 5,254,709: 38-

— 69 —

Transport 5,254,709: 38.

Tillkommer:

För båtsmansindeliiingen i länens räkenskaper ad orda:

Indelta räntor:

Ersättning för till statsverket indragna
........................... 113: 56.

Af boställen m. m................... 77,300: 92.

För lots- och fyrinrättningen afförda utgifter:

I länens räkenskaper:

Indelta räntor: ersättning för indragna
................. 3: 75.

Af boställen m. m. ... ... 404: 67. 40g. 42.

I Tullstyrelsens hufvudbok ............ 29,577: 38.

För undervisningsanstalter för sjöfart:

I Statskontorets och länens räkenskaper afförda...

Femte hufvudtitelns besparingsfond:

Vakansafgifter inom båtsmanhållet i

länen afförda.................... 446: 78.

Besparingarne i allmänhet i länen afförda
......................... 900: —

77,414: 48.

29,985: 80.
74,800: —

1,346: 78.

Summa utgifter enligt rikshufvudboken

183,547: 06.
5/438,256: 44.

Beservationer till år 1877:

Enligt Sjöförvaltningens hufvudbok ..................

» Lotsstyrelsens dito ..................

Tillkommer:

I Statskontoret innestående:

Vakansafgifter .................................

Medel tillhörande hufvudtitelns allmänna besparingar

(för navigationsskolor)........................

Öfverskott å fyr- och båkmedlen för år 1876......

2,489,868: 68.

449,160: 78. 2,939,029: 46.

134,784: 56.

1,791: 67.

73,758: 77. 210,335: —

Summa reservationer till år 1877 enligt rikshufvudboken 3,149,364: 46.

§ 2.

Antalet lifräddningsstationer uppgick vid slutet af revisionsåret till 15, af
hvilka 5 voro försedda med både lifbåt och raketapparat, 5 med endast lifbåt och 5
med endast raketapparat. Vid 5 stationer inträffade under året sammanlagdt 7 strandningar,
vid hvilka räddades 50 menniskolif, deraf 10 medelst lifbåt, 2 medelst raketapparat
och 38 medelst kust-, fiskarebåt eller fartygets, egna båtar.

Navigationsskolorna.

1 Debet. Balans från år 1875.	Stockholm.	Göteborg.	1 Gefle.	Malmö.	V estervik.	Visby.	Karlshamn.	Kalmar.	Hernösand.	Göteborgs naviga-tionsskolas skepps-byggeriafdelning.
Tillgångar.................	—		501 26	146	71	1,826 14	631 70	576	67	1,391 32	1,938	41	3,048	34	20	46
Uppbörd:			''	i
Statsanslag för aflöning.....	9,750	_	11,700		6,000		7,500	—	5,500	—	5,500	\|	5,456	—	5,750	—	4,500	—	3,300
1875 års dito för dito.......	—	—	900	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	•-	—	—			—
1876 års dito för underhåll ..	1,500	—	1,500	—	750	—	750	—	750	—	750	—	750	—	750	—	750	—	1,000	—
1875 års dito för dito.......	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	250
Af femte hufvudtitelns bespa-
ringar...................	—	—	1,567	75	—	—	—	-	—	—		—	—	—	—	—	•-	—	1,250	—
Förskott...................				1							.						1,500	—	—	--
Intressemedel...............	—	—	25 06	—	—	90)09	43	31	12150	41	74	68		! 152	42	—	—
Sgr	11,250		jl5,692 81 )6,750	_	8,340	09 6,293	31))6,262	501)6,241174	6,568	_	6,902	4295,800	—
Balans till år 1877:
Skuld.....................	134	87
Summa	ll,384\|87\|;16,194j07i''6,896\|71 jl0,166	2316,925)01)6,839	17\|i7,633)06)1 8,506)41:9,950)76)15,820)46
Kredit.
Balans från år 1875:				1									:
Skuld..................,..	478,70				—				-	—				i -
Utgifter:
Aflöning...................	9,750	—	13,500		6,000	—	7,500	—	5,500	—	5,500		5,450	—	5,750	—	4,950		3,300	-
Instrument, böcker, inventarier	72 15	667175	81 50	53 70	54	15	55	50			52982	15740	174	65
Ved, ljus, städning, samt öfriga																	\|		L
utgifter..................	1,084 02	1,499	94	635 56	568 88	415	21	723	78	865 91	828 89	563	31 2,342	79
Leverering till ränteri......	-	-	—		- !—	—		—	—	—	—	625	—	—		—	—	i —
Sgr	10,906\|17jll5,667	69j6,717\|06jl 8,122158! 5,969]36; 6,279	28) 6,940)91	7,108\|71\|)5,670	71))5,817	44
Balans till år 1877:				s
Tillgångar
Kontant behållning.......	—		—	-1	179	65	—	—	91 23	59,89	—	—	397 70	—	—	3 02
Utlånta medel............	—	-1	526	38,	-		2,043	65	864)42	500	-	692)15	1,000		4,280	05	—
Sgr	.....	—j	526138;	179;65;	2,043)65	955	65,	559	89	692)15	1,397)70) )4,280\|05)\| 3	02
Summa	11,384	87[ \|16,194107\| J6,896	71) 10,166)23) [6,925	011)6,839	17))7,633)06	8,506)41)9,950	76	5,820	46
Inventariers värden:		\|				1		1				1
Behållning vid årets början . .	21,041	83 22,866	57	8,685	02	9,920	039,803	17	3,891	88	6,443 53	9,920	09	8,587	22	4,636	82
Tillkomna under året.......	72	15	715	25;	81	50	55	37	54	15	55	50		—	544)72	855		174	65
Afgångna under året......•.			—										-	—	1 50	40	65	—	—
Behållning vid årets slut____	21,113	98;i23,581	888,766	52	9,975	40);9,857	32)3,947 381)6,443)53	10,463)31) 9,401157) )4,811	47

71

§ 1-

Enligt hvad af Vesternorrlands läns landtränteri specialräkniug för år 1876
med dertilf hörande verifikationer inhemtas, har direktionen för Hernösands navigationsskola
qvartalsvis under året för skolans behof uti räntenet utqvitterat 1,437
kronor 50 öre, eller för året ett belopp af sammanlagdt o,7o0 kronor. Uti den åt
skolans föreståndare för samma år upprättade hufvudräkning upptagas emellertid såsom
tillgångar, förutom behållning från år 1875, kronor 2,238: 59 samt influten ranta
kronor 111: 93, dels såsom uppburet under årets fyra qvartal ett belopp af sammanlagdt
5 250 kronor och dels såsom uppburet den 2 December 1876, under benämning
extra underlärarens lön för läsåret 1876-1877, ett belopp af 1,500 kronor.

Då alltså de uppgifter, som i förevarande hänseende blilvit meddelade i landtränteriets
och navigationsskolans räkenskaper, icke äro med hvarandra öfverensstämmande,
hafva Revisorer ne ansett sig böra förhållandet för Riksdagen anmala.

. § 2.

En vid räkenskapen fogad förteckning öfver Hernösands navigationsskolas inventarier
för år 1876 upptager såsom värde å under året tillkomna möbler och andra
inventarier ett belopp af 734 kronor. I den af navigationsskolans direktion aigifna
berättelse för år 1876 upptagas jemväl bland utgifterna under året dels “instrumenter,
kartor böcker samt inventarier44 kronor 157: 40, dels ‘-upphandlade ångmaskmmodeller"
kronor 500. Uti hufvudräkningen för året finnas emellertid motsvarande belopp
icke redovisade; hvilken bristfällighet i bokföringen Revisorerne skolat härigenom
anmärka.

Sjette Hufyndtiteln.

Statistiska tabellkomissionen.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1875.
Uppbörd.

1,085: 91.

Statsanslag:

Ordinarie: . , . .

Af sjette hufvudtitelns anslag till Statistiska tabellkommissionen

Transport 1,085: 91.

— 72

Transport 1,085: 91.

utgörande 32,400 krön or, deraf 17,000 kronor reservatitions anslag

....................................... 30,400: —

Af sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............................ 3,681: 40.

Af sjette hufvudtitelns allmänna besparingar (till ett

ålders- med dyrtidstillägg)................... 600: _

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter...... 1,322: 82.

Extra ordinarie :

Sjette hufvudtitelns anslag till dyrtidstillägg ...... 2,800: —

Af sjette hufvudtitelns anslag till utarbetande och
utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas
finanser och fattigvård, förslagsanslag 8,000: —-46,804: 22.

Summa 47,890: 13

Kredit..

Utgifter.

Löner ..................................................... 18,800: —

Bibliotekets underhållande ................................. 999: 21.

Arfvoden åt tillfälliga biträden.............................. 7,699: 65.

För det officiella statistiska trycket ... .................. 5,000: —

» en statistisk tidskrift................................... 1,500: —•

» tryckning och papper m. m. till “Statistique internatio nale.

Etat de la population. I Tableaux“ ......... 3,681: 40.

Postafgifter för tjenstebref ................................. 1,322: 82.

För statistiska redogörelser öfver kommunernas finanser och

fattigvård ............................................ 6,804: 17. 45,807: 25.

Balans till år 1877.

Tillgångar:

Kontant behållning, innestående i Riksbanken:

å reservationsanslaget ................................. 342: 37.

å förslagsanslaget .................................. 1,740: 51. 2,082: 88.

Summa 47,890: 13.

§ 1.

Under granskning af Statistiska tabellkommissionens räkenskaper hafva Revisorerne
kommit att fästa sig vid det arbete och de kostnader, som de många särskilda
embetsmyndigheternas statistiska redogörelser måste medföra. Den vid denna
§ fogade öfversigt angifver omfånget af det statistiska trycket för år 1874 äfvensom
sjelfva tryckningskostnaderna, hvilka sistnämnda först i 1876 års räkenskaper kunnat
någorlunda fullständigt återfinnas.

Af denna öfversigt framgår, bland annat, att de särskilda verkens eller inrättningarnes
berättelser äro af jemförelsevis mindre omfång, hvaremot bilagor och bihang
upptaga största utrymmet. Redan i berättelserna finnas eu mängd tabeller,
som bidraga till ämnenas belysning. En del bilagor innehålla hufvudsakligen s. k.

73

primäruppgifter, hvilka å andra ställen återfinnas i sammandragen form. Det torde
dock kunna ifrågasättas, huruvida det kan vara behöfligt att årligen trycka i fråga
varande primäruppgifter. Åtskilliga bland dessa äro visserligen af den upplysande
beskaffenhet, att de kunna och böra i berättelserna intagas, men i afseende å den
vida större delen synes det vara tillräckligt, om de samma i manuskript funnes
tillgängliga för dem, som önska deraf taga kännedom. Vid en närmare granskning
af de berättelserna bilagda tabellerna torde nemligen framgå, att vissa tabeller skulle
utan olägenhet kunna uteslutas och andra till omfånget väsentligen inskränkas,
i synnerhet derest synpunkterna för framställning al en del förhållanden blefve färre
än hvad nu är fallet. Äfvenledes torde vara mindre nödvändigt att för hvarje år
meddela detaljerade femårsöfversigter, i afseende på hvilka förnämligast hufvudsiffrorna
påkalla uppmärksamhet.

Såsom exempel derpå att vederbörande i fråga om statistiska uppgifters meddelande
stundom gå längre än behofvet kräfver, få Revisorerne åberopa Kommerskollcgii
berättelser om handeln och sjöfarten för år 1874 och särskildt tab. 11 i
berättelsen om inrikes handel och sjöfart, der på 112 sidor redogöres för de olika
varor, som lossats och lastats i städer och köpingar m. m., samt tab. 8 och 9 i berättelserna
om utrikes handel och sjöfart, der på 58 och 34 sidor redogöres för de
olika varor, som införts eller utförts från landets särskilda tullplatser; hvarjemte flera
andra exempel jemväl från öfriga myndigheters berättelser skulle kunna framdragas.

Att denna allt för långt drifna vidlyftighet måste medföra vissa olägenheter är
påtagligt. Särskildt anse sig Revisorerne böra framhålla, att deraf torde föranledas
berättelsernas försenade aflemnande och utgifvande, så att de i dem meddelade upplysningarne
ej sällan, såsom afseende en jemförelsevis längesedan förliden tid, icke
medföra omedelbar praktisk nytta, hvarjemte berättelserna i så hög grad fördyras,
att de blott kunna komma en ringa del af allmänheten till godo. Dessutom torde
den allt för stora omständligheten, som, enligt hvad i det föregående angifvits, synes
ega rum, bidraga dertill att icke tillräcklig uppmärksamhet kan egnas åt vissa ännu
icke bearbetade delar af statistiken, t. ex. dem som röra skatteväsendet och egendomsfördelningen.

Genom inskränkning af det statistiska tryckets omfång skulle för öfrigt tillgångar
kunna erhållas till att väsentligen utvidga det nu årligen utgifna, kan hända
nog knapphändiga s. k. sammandraget af den officiella statistiken, hvilket för så väl
förvaltningen som den stora allmänheten synes vara af ej ringa betydelse.

Beträffande slutligen de af Kongl, Maj:ts Befallningshafvande upprättade femårsberättelser,
synes, vid den omfattning de öfriga statistiska redogörelserna numera
vunnit, kunna med skäl ifrågasättas, huruvida ej formen å desamma bör i ett eller
annat afseende förändras.

Med anledning af livad sålunda blifvit anfördt, få Revisorerne såsom önskvärd!
framhålla, att en inskränkning må ega rum i de officiella statistiska redogörelser, som
af trycket utgifvas, äfvensom att samma redogörelser må tidigare än hittills skett
kunna bringas till allmänhetens kännedom.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

10

Öfversigt angående det statistiska tryckets omfång och kostnad.

		Sidantal.	Kostnad.
		i Berätt.	i Bih.	Summa.	Kronor.	öre.
A.	Befolkningsstatistiken ............	32	52	1 84	1,771
B.	Rättsväsendet ................	- -	_ _		4,449	_
	Första afdelningen ................	57	111	168		_
	Andra afdelningen.........	35	155	190	_ _	_
G.	Bergskandteringen .....................	39	- --	39	605	60
D.	Fabriker och manufakturer ........	18	91	109	1,833	60
E.	Inrikes handel och sjöfart..............	19	210	229	3,268	86
F.	Utrikes handel och sjöfart .............	4	373	377	6,791	50
G.	Fångvården ................	33	34	67	1,325	38
H.	Femårsberättelser (Se anm. 1).
I.	Telegrafen..........................	22	33	55	1,804	23
K.	Helso- och sjukvården:
	Hospitalsöfverstyrelsen .................	18	35	53	649	4 7-
	Sundhetskollegium .....................	82	37	119	2,420	05,
L.	Trafikstyrelsen.....................	42	94	136	2,861	85
M.	Postverket.....................	25	66	91	1,894	40
N.	Jordbruk och boskapsskötsel ............	17	- -	17	299	70!
	(Sammandrag af Konungens Befallnings-
	hafvandes årsväxtberättelser)
	Jordbruk och boskapsskötsel............	24	200	224	2,380	17
	(Hushållningssällskapernas berättelser)
0.	Landtmäteriet.......	18	13	31	285	18
P.	Folkundervisningen (Se anm. 2)
Q-	Skogsväsendet...........................	34	71	105	2,142	- i
R.	Valstatistik: Riksdagsmannaval 1875 (Se
	anm. 3)...............................	16	19	35	- -	—
	Kommunala rösträtten 1871 (Se anm. 4.)	10	175	185	- -	—
S.	Allmänna arbeten för väg- och vatten-
	byggnader ..........................	34	- -	34	415	_
T.	Lots- och fyrinrättningar ...............	14	50	64	944	4\|
U.	Kommunernas fattigvård och finanser (Se
	anm. 5.)..............................	15!	253	268;	_ __	_
V.	Bränvinsstatistiken (Se anm. 6.) ......... ''	44	9	531	—	_
		652;	2,081	2,649\|	36,140\| 63

— 75

Anmärkningar.

1. Af Kongl. Maj:ts Befallningskafvandes fem årsberättelser för 1871—1875
äro de 25 särskilda berättelserna färdigtryckta, och uppgår tryckningskostnaden för
dessa, enligt den af Kongl. boktryckeriet lemnade men i brist på medel ännu icke
betalade räkningen, till 16,145 kronor 54 öre. Det af statistiska centralbyrån öfver
dessa berättelser upprättade sammandraget är under tryckning.

För Kongl. Maj:ts Befallningskafvandes femårsberättelser 1866—1870 jemte
sammandrag uppgingo tryckningskostnaderna till 12,765 kronor 4 öre, ock kostnaden
för häftning ock dylikt till 743 kronor 78 öre.

2. För tryckning, häftning och korrekturläsning af folkskoleinspektörernes
berättelser, med dertill körande tabeller, för 1867—1868 anvisades tillsammans kronor
13,156: 70.

3. Statistiska byråns berättelser rörande riksdagsmannavalen 1875 kostade i
tryckning 665 kronor.

4. Samma Byrås berättelser angående kommunala rösträtten 1871 kostade
kronor 2,264: 30.

5. Under år 1876 kar icke någon tryckningskostnad för berättelserna angående
kommunernas fattigvård ock finanser blifvit betald af det vid 1875 års riksdag
för utarbetande ock utgifvande af sådana berättelser anvisade anslag af 10,000 kronor.

6. Under år 1876 kar ej någon tryckningskostnad blifvit betald för Byråns
för kontrollen öfver tillverkningsafgifter berättelse; men i början af innevarande år
betaltes tryckningen af Byråns första berättelser med 1,128 kronor 13 öre.

Kongl. Generallandtmäterikontoret.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875.

Uppbörd.

Böter och viteu .................................

Ersättning af statsmedel för mistade bötesandelar
Diverse ersättningsmedel ........................

6,256: 43.

267: 50.

998: —

2,391: 47. 2,656: 97.

8,913: 40.

Summa

— 76

Kredit.

Utgifter:

För komplettering och renovation af ofullständiga lanclt-

mäterihandlingar ....................................

Bötesersättning till landtmätorifiskalen.....................

Diverse utgifter .........................................

490: 57.

312: —

688: 42. 3,490: 99.

Balans till är 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning .................................

Dito i Riksbanken

453: 41.

6,969: — 7;422: 41.

Summa 8,913: 40.

Rikets ekonomiska karteverk.

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgång ................................................

.............. 1,838: 81.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

Rikets ekonomiska karteverk .........................

Landtmäteristaten:

Indragna andre landtmätare-löner ..................

Bespariugarne för jordbruket, handeln och näringarne .
Sjunde hufvudtiteln:

.. 6,000: —

.. 14,175: —

400: —

Postafgifter............................................ 111: 12.

Transport 20,685: 12. 1,838: 81.

— 77 —

Transport 20,685: 12. 1,838: 81.

Af sjette lmfvudtitelns extra ordinarie anslag för rikets ekonomiska
karteverk ....................

För försålda häradskartor ock beskrifningar
För försålda instrument ..................

,uuu: —

585: 17.

25: 5ft 61,296: 79.

Summa 63,135: 60.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden till arbetspersonalen och betjeningen

Rese- och traktamentskostnad ..................

Traktamente under fältmätningen ...............

Hyra för arbetslokalen...........................

Rit- och skrifmaterialier ........................

Ved, olja och ljus ............. ......... ■

Underhåll och uppköp af instrument och effekter

Dagsverkskostnader..............................

Färgläggning af häradskartor..................

Postafgitter för tjenstebref ...................

Diverse utgifter .................................

Leverering till Kongl. Statskontoret ............

39,127:	50.
4,710:	95.
6,241:	—
2,250:	—
468:	51.
367:	—
1,116:	70.
3,643:	67.
171:	50.
111:	12.
663:	40.
4,000:	—

Tillgång:

Kontant behållning

Balans till år 1877:

........ 264: 25.

Summa 63,135: 60.

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgång ..................................................

Uppbörd:

Sjette lmfvudtitelns extra ordinarie anslag för de ekonoiniskt geografiska

kartearhetena i Norrbottens län ............

För försålda häradskartor och beskrifningar..................

505: 05.

......... 30,000: —

301: °5- 30,301: 05.

Summa 30,806: 10.

— 78

Kredit.

Arfvoden till personalen ..................

Dagallöningar..............................

Respenningar .............................

Reseräkningar..............................

Dagsverkskostnader........................

Hyra för arbetslokalen....................

Inköp och underhåll af instrument.........

Dito dito af möbler och effekter

Rit- och skrifmaterialier ................

Gravering och tryckning af häradskartor..

Färgläggning af kartor.....................

Diverse utgifter ...........................

Tillgång:

Kontant behållning

Balans till år 1877:

9,083: 33.
6,688: —
2,620: 08.

870: 60.
7,880: 10.
500: —
561: 80.
260: 75.
154: 39.
1,727: —
25: —
144: 50.

30,515:

55.

...... 290: 55.

Summa 30,806: 10.

Sammandrag:

Debet. A, B. Summa.

Ingående balans ............................. 1,838: 81. 505: 05. 2,343: 86.

Uppbörd................................ 61,296: 79. 30,301: 05. 91,597: 84.

Summa 63,135: 60. 30,806: 10. 93,941: 70.

Kredit.

......... 62,871: 35. 30,515: 55. 93,386: 90.

... ...... 264: 25. 290: 55. 554: 80.

Summa 63,135: 60. 30,806: 10. 93,941: 70.

§ 1.

Uti den utaf afdelniugschefen för Generalstabens topografiska afdelning till
Kongl. Maj:t afgifna berättelse om de arbeten, hvilka under år 1876 blifvit utförda
af det ekonomiska karteverk, som har till uppgift att bearbeta södra och mellersta
delarne af riket, meddelas följande redogörelse:

»Inom LinJcöpings län. De sedan år 1868 inom detta län pågående ekonomiska
kartearbetena hafva blifvit fortsatta, så att mätningarne inom Ydre, Vifolka, Göstrings
och Dals härad blifvit afslutade samt påbörjade inom Lysings härad, allt öfver en

Utgifter .............

Dalans till år 1877:
Kontant behållning

— 79 —

yta af 14,7 qvadratmil, hvaraf 3,3 nyuppmätts och 11,4 qvadratmil rekognoserats.
Kartbladen i skalan 1: 20,000, omfattande dessa trakter, hafva blifvit hopsatta och
fullständigade, så vidt detsamma låtit sig verkställa. Arealuträkningar ne äro afslutade
öfver Bankelcinds, Hanekinds, Binda och Aska härad, samt påbörjade inom Ydre
härad. Häradsbeskrifningar hafva blifvit upprättade öfver Hammarkinds, Memmings,
Bankekinds, Bobergs och Hanékinds härad.

Inom Stockholms län. Det år 1873 påbörjade ekonomiska kartearbetet inom
Sotholms härad har på så sätt fortgått, att konseptkartan i skalan 1 : 20,000 blifvit
färdig; arealuträkningen af häradet verkstäld och beskrifningen uppsatt.

Förutom nu anförda arbeten har det ekonomiska karteverket, på sätt befaldt
är i Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 18 Januari 1876, utfört en för Generalstabens
topografiska afdelnings arbeten behöflig uppmätning åt frakten närmast Ivarlsborgs
fästning, till en vidd af 0,04 qvadratmil.»

§ 2.

Af fyra vid allmänna ekonomiska karteverkets räkenskaper för revisionsåret
fogade allegat hafva Revisorerne inhemtat, hurusom, sedan Kongl. Maj:t i nådigt
bref af den 10 Mars 1876 uppå derom af afdelningschefen vid Generalstabens topografiska
afdelning gjord underdånig framställning medgifvit, att en för ekonomiska
karteverkets räkning under år 1869 inköpt större segelslup finge genom bemälde afdelningsehefs
försorg försäljas, med föreskrift att försäljningssumman skulle till Kongl.
Statskontoret öfverlemnas, för att tiilgodokomma besparingarne å sjette hufvudtitelns
anslag till jordbruket, handeln och näringarne, samme afdelningschef, efter det vid en
genom varfschefens vid Kongl. flottans station i Stockholm försorg den 9 Juni 1876
föranstaltad auktion, berörda segelslup jemte inventarier och en till segelslupen hörande
roddbåt bortslagits för en summa af 1,152 kronor; till Kongl. Statskontoret öfverlemnat
det honom, efter afdrag af auktionsprovision m. m., tillstälda försäljningsbeloppet
med 1,140 kronor 48 öre.

Nyss berörda belopp har emellertid icke af ekonomiska karteverket bland dess
inkomster och utgifter upptagits; och hafva Revisorerne enär, enligt deras förmenande,
i fråga varande medel rätteligen bort i karteverkets räkenskaper uppdebiteras och afföras,
ansett sig böra förhållandet omförmäla.

80 -

Öfverståthåilareembetets räkenskaper.

I sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den
af Öfverståtliållareembetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap
för uppbörden i Stockholms stad. Dessutom hafva från Öfverståthåilareembetet
blifvit aflemnade nedan omförmälda trenne räkenskaper.

A) Diverse statsanslag.
Debet.

Leverering från Kongl. Statskontoret ................................ 45,218: 66.

Summa 45,218: 66.

Kredit.

Utgifter:

Af sjette bufvndtitelns årsanslag för Öfverståthåilareembetet:

Aflöning med dyrtidstillägg åt embetets kansli betjening

................. 13,740: —

Arfvoden för befrämjande af ärendenas gång 1,000: —

Gratifikationer .............................. 150: —

Hyresmedel ................................ 3,000: — 17 890- _

Af sjette hufvudtitelns allmänna besparingar:

Vikariatsarfvode......................................... 362: 50.

Af sjunde hufvudtitelns anslag till lyshållning m. 11. utgifter
för kronans publika hus i Stockholm:

Till gaturenhållning......................... 19,386: 96.

Kommunalutskylder.......................... 6,484: 57. 05371. 53

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter ............ 1,094: 63. 45218- 66

Summa 45,218: 66.

B) Depositionsmedel.

Debet.

Balans från år 1875
Tillgång ............ ......... ..............

Uppbörd:

Deponerade medel . ..............................

50,497: 12.

........ 275,955: 06.

Summa 326,452: 18.

Kredit.

Utgifter:

Återlyftade depositioner

192,119: 05.

Tillgång:

I Riksbanken innestående

Balans till år 1877:

........ 134,333: 13.

Summa 326,452: 18.

C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgång ............................................................... 283: 11.

Uppbörd:

Statsanslag ............................................... 11,472: —

Summa 11,755: 11.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning ............................................................. 11,550: 13.

Balans till år 1877:

Tillgång:

Kontant behållning ................................................ 204: 98.

Summa 11,755: 11.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

ii

Stockholms stads krono -

		D	— e —	b — e -		t.						K		r — e	—
	Ingående	Uppbörc				Utgående	Ingående
	balans för		Remiss		balans för	balans för	Afkortning.	Utgift.		Remiss.
	tillgångar.					skulder		skulder
Upsala län.........	655,566	59	1,673,877	54	187,637	27	186,940	01	165,953	8	7,394	31	1,141,451	35	639,127	99
Stockholms d:o ......	782,752	26	1,179,480	33	150,089	24	147,139	55	133.283	90	8,130	89	734,959	57	578,542	17
Södermanlands d:o Östergötlands d:o. • •	827,559	07	1,226,689	83	227,948	05	127,360	07	126,382	72	10,329	57	699,451	37	720,603	53
1,710,524	76	4,262,343	57	353,998	62	318,420	81	310,920	10	22,619	86	1,395,604	07	3,074,284	63
Gotlands d:o .........	384,888	48	484,970	20	158,069	24	78,997	11	78,650	86	4,094	41	310,792	16	324,006	03
Kalmar d:o .........	1,065,405	02	1,724,871	77	413,633	20	103,065	47	102,737	02	42,091	51	913,910	26	1,086,529	27
Blekinge d:o ........	599,045	92	2,245,099	26	131,747	78	27,388	60	33,901	47	30,947	40	561,488	61	1,763,271	37
Jönköpings d:o ......	779,850	32	1,308,722	41	718,513	93	196,551	48	193,748	84	15,361	84	1,207^301	12	738,692	41
Kronobergs d:o ......	578,221	24	932,308	43	240,688	58	124,530	82	130,818	28	12,167	86	542,733	69	617,336	80
Kristianstads d:o •••	897,918	35	5,101,751	72	177	37	88,987	05	104,515	59	13,630	48	837,714	41	4,051,844	77
Malmöhus d:o .....	1,364,534	17	3,192,831	12	1,328,122	28	132,375	67	133,615	88	41,452	43	2,166,547	07	2,185,271	25
Hallands d:o .........	466,712	18	809,797	41	275,228	35	15,462	43	17,323	76	10,115	70	465,037	56	523,528	29
Göteborgs d:o.........	1,044,480	70	2,018,904	75	736,153	12	27,604	28	25,337	93	75,859	88	752,404	08	1.862,823	78 85
Elfsborgs d:o.........	933,721	96	1,799,370	90	337,216	35	92,100	56	139,348	63	56,779	77	1,002,645	74	974,884
Skaraborgs d:o ......	1,198,814	75	3,101,956	58	320,214	69	207,686	52	209,607	04	20,952	84	1,103,615	87	2.082.977
Örebro d:o ..... ..	716,124	92	1,237,119	43	380.294	42	140,173	77	138,485	79	13,884	88	891,295	03		73
Vermlands d:o ......	898.018	48	1,038,170	73	360,358	38	121,652	03	130,434	54	37,146	86	943,760	59	484,002	28
Yestmanlands d:o ...	876,298	80	1,452,589	01	312,576	18	205,360	49	210,550	37	9,737	73	1,141^058	51	591,949	94
Kopparbergs d:o ...	738,204	46	1,035,357	24	499,176	—	97,889	64	95,866	10	21,246	61	911,737	36	537,795	57
Gefleborgs d:o ......	855,557	71	1,083,214	94	325,401	56	86,928	95	93,523	28	28,365	34	718,028		587,303	92
Yesternorrlands d:o	677,136	04	1,408,172	97	282,959	91	58,636	89	83,339	75	37,730	78	1,110,334	23	352,070	40
Jemtlands d:o ......	394,935	49	287,468	44	250,198	46	11,249	93	26,784	05	4,019	72	351,264	92	214,678
Vesterbottens d:o..	417.768	89	554,426	79	423,320	85	27,049	21	37,327	2°i	7,608	55	749>26	62	178,357	32
Norrbottens d:o......	440,572	03	806,356	28	340,469	22	27,746	49	27,231	11!	‘>2,381	44	732,525	83	366,884	16
Stockholms stad......	790,802	34	1,019,053	46	---		50	—	—	—1	70,776	88	<723	58	958.192	21
Summa	120,095,415	83	40,984,905	11	8,754,193\|05	2,651,347\|_83	2,749,687129	624,827	54	21,390,112	11	26,150,574(81

Landsböckerna för Östergötlands, Gotlands, Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs, Skaraannu
icke blifvit i Kongl. Kammarrätten till alla delar granskade.

83

räkenskaper och länens

landsböcker.

d — i — t.

Utgående balans för tillgångar.

Kontant

behållning.

Inven tariers värden.

Behållning
af bergsefekter.

Utlånta

medel.

Utestående

uppbörd.

47,351	26
76,651	65	■--	—	—	--	—
155,415	06	---	—		458	92
231,833	62	•--	—	—	—	—
60,845	15	—	—	—	—	—
186,303	90	•--	—	—	—	—
82,775	81	—	-
210,524	70	—	—	•-	—	—
94,212	87	—	—	—	—	—
120,740	59	—	—	—	—	—
333,548	81	—	—	—	—	—
64,866	26	•- --	—	—		—
58,448	03	—	—	—	—	—
197,513	92	—	—	—	—	—
159,204	75	118	37	—	—	—
142,423	45	■--	—	—	—	—
207,319	69	—	—	—	—	—
79,944	27	—	—	—	—	—
117,145	94	—	—	—	—	—
151,355	21	- -	—	—	—	—
113,794	71	•--	—	--	—	—
96,551	28	—	~	—	—	—
141,659	76	—	—	—	—	—
57,645	85 1	''-		--	—	—
3,188,076]54	118	37	458	92

12,000 —

12,000

576,444
693,451
645,828
1,302,622
269,021
801,888
346,770
588,414
426,517
417,859
951,270
469,245
992,855
686,934
978,837
521,077
588,438 16
761,912 78
615,082j99
727,812,26''
633,295j97
219,489 30
203,594[l5
235,344|11
770,460|62

Förskott. j balans?" FordrinSar- i Summa

15,484,470ll9|

21,084	04	1	17	105,214	_	750,094	68
29,858	52	- -	—	4,583	20	804,544	85
13,246	80	17	80	37,823	28	852,790	73
19,968	76	___	—	287,434	72	1,841,859	10
15,845	54	- --	—	43,669	47	389,381	57
63,883	25	10,526	60	27,104	72	1.161,707	40
__ __	_	60	—	184,066	74	613.672	71
26,094	08	- -	—	23.500	64	848,533	93
18,382	43	-- -	—	33,579	84	572,692	44
77,076	45	-- -	—	465,452	76	1,081,129	24
44,581	54	- -	—	161,575	46	i 1,490,976	61
13,341	17	13	32	3,728	40	551,195	06
31,355	84	9,197	14	18,860	88	1,110,717	18
46,068	24	20	22	58.214	08	988,750	78
37,020	66	- -	—	236,337	55	1,411,519	22
14,260	65	- _	—	96,669	68	774,431
27,028	98	68	52	- -	_	822,855	35
22,089	60	845	52	28,735	76	893,527	93
71,752	77	---	—	■--	_	803,981	70
38,945	42	5,769	22	—		923,882	11
96,339	97	- -	—	—	__	843,430	65
25,785	84	- -	—	5,278	64	347,105	06
104,292	14	- -	.—	—	—	449,546	05
173,022	86	28	56	80	10	466,121	48
	—	5,752	51	-	—	776,213	13
,031,325	55] 32,300	58	1,821,909	92	21,570,660	;o7

Summa

Summarum.

2,704,021
2,259,461
2,409,557
6,645,287
1,106,925
3,306,975
3,003,281
3,003,638
1,875 749
6,088,834
6,017,863
1,567,200
3.827,142
3,162,409
4,828,672
2,473,712
2,418,199
2,846,824
2,370,627
2,351,103

2.426.905
943,852

1,422,565''
1,615,144

1.809.905

72,485,861182

borgs,

Vermlands, Vestmanlands, Kopparbergs och Vesterbottens län hade, då de hos Revisorerne företeddes

84 —

§ I .

,,-Hudel g^Hsknmg af de uti länens landsböcker för revisionsåret upptagna in imSnt

rB" iUU‘ta f°C,h, ,t?0nde“ liaf/a Revisorerne sökt taga kännedom om de
käforandnngsextrakit för samma år, som bort till Kongl. Kammarkollegium insändas.
Dylika extrakt hafva emellertid, enligt hvad i Kammarkollegium blifvit upp hul’

Ha Innrir sf® ]“komnut f°r Upsala, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Skaraborgs och Gefleborgs lan; hvadan Itevisorerne endast i afseende

fiondpan^n( a-t16 l ^ i 1 tlllfalle att anställa jemförelse emellan den''ränta och
IXl-YT, } landskockerna upptagen, samt de Eextrakten förekommande uppefter
å samma inkomsttitlar. Vid en sådan jemförelse har visat sig, att dessa titlar
upptagits till följande belopp: s d

för Stockholms län ....
„ Södermanlands d:o .
„ Östergötlands d:o ...

„ Jönköpings d:o......

„ Kalmar d:o .......

„ Gotlands d:o ......

,, Göteborgs och Bohus
d:0............

„ Elfsborgs d:o ......

„ Vermlands d:o ......

„ Örebro d:o .........

„ Vestmanlands d:o...
„ Kopparbergs d:o ...
„ Vesternorrlands d:o.

,, Jemtlands d:o ......

,, Vesterbottens d:o ...
„ Norrbottens d:o

Räntan.	Tionden.
enligt landsboken.	enligt jordeboks- extraktet	Skilnaden.	enligt 1 andsboken.	enligt jordeboks- extraktet.	Skilnaden.
301,927	27	296,950		+	4,977	27	57,943	63	57,395	94	-f-	547	1 69
241,389	71	240,053	17	+	1,336	54	81,158	72	80^034	45	+	1.124	27
581,123	20	577,885	81	1+	3,237	39	121,965	01	120,737	47	+	1 227	54
258,776	81	255,521	96	+	3,250	85	71,154	79	7l''l54	79
290,926	05	289,902	86	1+	1,023	19	50,740	56	50,618	74	+	122	82
113,646	33	113,374	71	+	271	82	45,933	61	45,933	61
63,613	50	63,262	82	+	350	68	27,642	59	26,350	97	+	1 291	62
295,920	15	258,256	59	!+	1,663	56	58,114	80	58,114	80
136,803	78	135,934	66	+	869	12	48,681	51	47,712	33	-f	969	18
198,8o2	—	197,444	84	4	1,407	16	52,408	95	50''847	63	4-	1 561	3?
340,405	82	338,596	93	+	1,808	89	95,276	25	98''401	65		3 125	40
176,367	34	173,740	24	+	2,627	10	67,845	76	67,500	84	4	344	62
123,397	14	122,790	01	+	607	13	58,108	72	58''061	12	+	47	60
18,489	06	19,025	85	—	536	79	25,115	50	14,477	03	+	10,638	47
50,671	11	53,382	77	—	2,711	66	20,860	42	20,762	46	+	97	96
42,920	93	40,769	27	+	2,151	66\|	18,424	57	18,237	31	+	187	26

85 —

Af denna jemförelsetabell framgår, att räntan i landsböckerna för fjorton län
upptagits till högre och för två län till lägre belopp än i jordeboksextrakten rörande
samma län, äfvensom att tionden uti landsböckerna redovisats inom tolf län med
högre och inom ett län med lägre belopp än dem som upptagas i extrakten, samt
inom tre län varit i nämnda handlingar öfverensstämmande.

Då under en lång följd af år ett vidlyftigt och kostsamt arbete egnats åt
jordeböckernas granskning, samt de i dessa böcker förekommande titlarne »ränta» och
»tionde» allt sedan år 1869 varit till fixt belopp i penningar bestämda, har det synts
Revisorerne, som om berättigade anspråk numera bort kunna ställas å större reda och
ordning i förevarande delar af uppbörds- och redovisningsväsendet. Men då, enligt
hvad här ofvan visats, ej allenast försummelse i afseende å insändandet till vederbörande
embetsverk af de handlingar, som afse dessa skatters debitering och uppbörd,
egt rum, utan jemväl uppbördsmännens redogörelser i många fall icke öfverensstämma
med samma handlingar, hafva Revisorerne velat härpå fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 2.

Vid granskning af landsböckerna för Vermlands och Örebro län hafva Revisorerne
vidare funnit, att för revisionsåret inbalanserats andra belopp än dem, som enligt
samma räkenskaper för år 1875 varit från detta år utbalanserade. För först berörda
län utgör nemligen, enligt landsboken för år 1875, den från detta år utgående balansen
för skulder 130,434 kronor 54 öre, under det att länets landsbok för år 1876
upptager den ingående balansen för skulder till 135,978 kronor 47 öre; och Örebro
läns utgående balans för tillgångar från år 1875 är, enligt detta års landsbok för länet,
utförd till 716,124 kronor 92 öre, hvaremot den ingående balansen för följande
året i sådant afseende upptages till 743,819 kronor 3 öre. Då räkenskaperna icke
lemna någon upplysning om anledningen till dessa skiljaktigheter, hafva Revisorerne
ansett sig böra förhållandet anmärka.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

39,590: 03

Uppbörd:

Extra anslaget: Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden.................. 39,910: — _______

Transport 39,910: — 39,590: 03.

86

Transport

Extra anslaget: Till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten.......................................

Af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag till postafgifter .
Från Statskontoret erhållet förskott till reparationer å

Drottningholms, Noekeby och Tranebergs broar......

Afgäld från Gråda sågverksegare ........................

39,910: — 39,590: 03.

35,000: —

245: 83.

7,122: —

50: — 82,327: 83.

Summa 121,917: 86.

Kredit.

Aflöning åt styrelsen .........

Dito åt distriktchefer med

Utgifter:

............... 23,470: —

adjutanter ... 16,200: — 39,670: —

Transport 39,670: —

Statens

Öfver nedannämnda af Kongl. Styrelsen afgifna hufvudböcker

Om -

Kongl. Styrelsens

Ingående balans, tillgångar........................

Anslag, lyftade i Kongl. Statskontoret:

till fortsättande och fullbordande af arbetena å

Sköfde —Karlsborgs-banan............ 1,500,000: —

» fortsättande af arbetena å jernbanorna från

Storvik till Riksgränsen mot Norge...... 4,500,000: —

Leverering från

Nordvestra stambanan Kristinehamn—Arvika............

Iuflutna försäljningsmedel, tillhörande tekniska verket (antecknas

här endast inom linien)..................152; _

Utgående balans, skulder:

till tekniska verket. .......................

» Sundsvalls enskilda bank..............

90,235: 48.

6,000,000: —

23. 6,001,853: 23.

Q 77Q.

200,000: — 203,779: 50.

Summa 6,295,868: 21

— 87

Transport 39,670: —

Undersöknings- och inspektionskostnader ... 15,189: 19.

Vägundersökningar m. m................... 11,966: 78.

Inventarier och böcker för hydrotekniska kon -

toret ....................	............ 1,073:	88.
Postafgifter....................	............. 351:	82.
Expenser ....................	............ 2,696:	88.
Reparationer å Drottningholms	m. fl. broar
	Salans till år 1877.

Tillgångar:

Kontant behållning innestående i Riksbanken
Förskott....................................

31,278: 50.

7,122: — 78,070: 50.

Q 1 OQ. OI

34,’718: 15. 43,847: 36.

Summa 121,917: 86.

jernvägsbyggnader.

för revisionsåret hafva Revisorerne låtit upprätta följande

slut.

hufvudbok.

Ingående balans, skulder .........

Levereringar till

Sammanbindningsbanan genom Stockholm
...................

Östra stambanan Norrköping—Nässjö .
Norra stambanan Stockholm—Upsala .

dito Upsala —Storvik.........

dito Storvik—Torpshammar.....

dito Torpshammar—Riksgränsen, l:a

distriktet ............

dito dito 2:a distriktet.........

Statsbanan Sköfde—Karlsborg......

Andel i Styrelsens

Kontant. förvaltningskostnad. Summa.

2,225: 96.--- 2,225:96.

125,000: — 2,600: — 127,600: —

72,549:10.--- 72,549: 10.

--- 10,680: 40. 10,680: 40.

2,746,427: 58. 18,797: 87. 2,765,225: 45.

863,583: 74. 4,636: 23. 868,219: 97.

1,036,000:— 11,129:08. 1,047,129:08.
1,267,167: 65. 18,615: 40. 1,285,783: 05.

Sgr 6,112,954:03. 66,458:98.

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning.......................... 9,627: 70.

Förskott................................ 96,518: 46.

Inventarier............................... 6,681: 54.

3,627: 50.

6,179,413: 01.

112,827: 70.

Summa 6,295,868: 21.

— 88 —

Nordvestra stambanan

Ingående balans, tillgångar
Uppbörd ...........

5,059,919: 89.
8: 80.

Summa 5,059,928: 69.

Ingående balans, tillgångar
Leverering från styrelsen .

Sammanbindningsbanan

....... 2,660,768: 10

....... 2,225: 96

Summa 2,662,994: 06.

Ingående balans, tillgångar

Uppbörd ..........

Leverering från styrelsen .

Östra stambanan

• • 7,917,112: 32''
8: 02

• • . 127,600: —

Leverering från styrelsen

Summa 8,044,720: 34.

Norra stambanan

..... 72,549: 10.

Ingående balans, tillgångar

Uppbörd ..........

Leverering från styrelsen. .

Norra stambanan

. . . 7,113,777: 21.

849: 26.
10,080: 40.

Summa 7,125,306: 87.

— 89 —

Kristinehamn—Arvika.

Utgifter för banan........................................ 1: 91.

Leverering till styrelsen.................................. 1,853: 23.

Utgående balans, tillgångar:

Byggnader och inventarier m. m.................... 4,058,073: 55.

Rörlig materiel.............................. 1,000,000: — 5,058,073: 55.

Summa 5,059,928: 69

genom Stockholm.

Utgifter för banan ..................................... 2: —

Utgående balans, tillgångar:

Byggnader och inventarier m. m............................. 2,662,992: 06.

Summa 2,662,994: 06.

Norrköping—Nässjö.

Utgifter för banan.........

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning........

Förskott..............

Byggnader och inventarier m. m
Rörlig materiel .........

................. 133,685: 49.

......... 563: 95.

......... 21,448: 56.

6,339,022: 34.

1,550,000: - 7,889,022: 34. 7,911,034: 85.

Summa 8,044,720: 34.

Stockholm—Upsala.

Utgifter för banan..........................*.......... 72,549: 10.

Upsala—Storvik.

Ingående balans, skulder....................■

Utgifter för banan........................

Leverering till:

Norra stambanan Storvik—Torpshammar.........

Dito Torpshammar—Riksgränsen, l:sta distr.

Dito dito dito 2:dra d:o

Utgående balans, tillgångar:

Förskott..............

Fordringar hos norra stambanan
Byggnader och inventarier m. m
Rörlig materiel........ •

Storvik -

-Torpshammar . . .

.... 5,634,602:
..... 1,068,750:

22.

7,821: 79.
206,296: 10

12,336: 78.

8,002: 83.

8,002: 81. 28,342: 42.

6,101: 16.

173,393: 18.

6,703,352: 22. 6,882,846: 56.
Summa 7,125,306: 87.

12

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

90

Ingående balans, tillgångar .........

Leverering från styrelsen...........

Dito från norra stambanan Upsala—Storvik
Utgående balans, skulder:

Till norra stambanan Upsala—Storvik . .
» Uefleborgs läns enskilda bank . . . ,

Leverering från styrelsen ...........

Dito från norra stambanan Upsala—Storvik
Utgående balans, skuld:

Till Sundsvalls enskilda bank.......

Norra Stambanan

.......... 590,521: 97.

. 2,765,225: 45.

• 12,336: 78. 2,777,562: 23.

. 173,393: 18.

:___ 46,000: — 219,393: 18.

Summa 3,587,477: 38.

Norra stambanan

868,219: 97.

8.002: 83. 876,222: 80.

........ 80,000: —

Summa 956,222: 80.

Norra stambanan

Ingående balans, tillgångar.........................•...... 650,803: 45.

Leverering från styrelsen........................ 1,047,129: 08.

Dito från norra stambanan Upsala—Storvik.............. 8,002: 81. 1 055 131- 89

Utgående balans, skuld:

Till Sundsvalls enskilda bank.............................. 15,000: —

Summa 1,720,935: 34.

Statsbanan

Ingående balans, tillgångar............................... 869,646: 16.

Leverering från styrelsen................................ 1,285'',783: 05.

Utgående balans, skulder:

för konsumerade, ej betalda effekter ........................ 25,325: 45.

Summa 2,180,754: 66.

— 91 —

Storvik—Torpshammar.

Ingående balans, skulder......

Utgifter för banan.........

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning........

Förskott.............

Byggnader och inventarier m. m,
Rörlig materiel..........

139,500: —
1,075,753: 30.

....... 440: 66.

......... 7,677: 71.

2,164,105: 71.

200,000: — 2,364,105: 71. 2,372,224: 08.

Summa 3,587,477: 38.

Torpshammar—Riksgränsen, lista distriktet.

Utgifter för banan...................

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning.................

Förskott.......................

Byggnader och inventarier m m...........

357,606: 77.

11,540: 04.

14,283: 33.

572,792: 66. 598,616: 03.
Summa 956,222: 80.

Torpshammar—Riksgränsen, 2:dra distriktet.

Ingående balans, skuld.................

Utgifter för banan..................

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning..................

Förskott........................

Fordringar hos:

Kronolänsmannen G. A. Rydberg.......

Byggmästaren N. W. af Trolle.........

Byggnader och inventarier m. m..........

70,000: —
704,938: 72.

...... 283: 08.

...... 22,704: 83.

1,500: —

5,222: 52. 6,722: 52.

...... 916,286: 19. 945,996: 62.

Summa 1,720,935: 34.

Sköfde—Karlsborg.

Ingående balans, skulder......

Utgifter för banan..........

Utgående balans, tillgångar:

Kontant behållning........

Förskott..............

Byggnader och inventarier m. m.
Rörlig materiel..........

30,506: 65.
335,109: 6.

......... 1,035: 10.

......... 2,561: 04.

1,528,980: 31.

282,562: 50. 1,811,542: 81. 1,815,138: 95.

Summa 2,180,754: 66.

92

Sammandrag af

l:o Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader .........

2:o Nordvestra stambanan Kristinehamn—Arvika.......’

3:0 Sammanbindningsbanan genom Stockholm.......! .

4:o Ostra stambanan Norrköping—Nässjö............

5:o Norra d:o Stockholm—Upsala.........! 1 !

6:o D:o d:o Upsala-—Storvik...............

7:o D:o d:o Storvik—Torpshammar...........

8:o D:o d:o Torpshammar—Iiiksgränsen, l:sta distr. . . .

5:0 d:o d:o d:o 2:dra d:o . . . .

10:o Statsbanan Sköfde—Karlsborg................

Summa

D

bet.

Balans från
år 1875:
Tillgångar.

90,235

5,059,919

2,660,768

7,917,112

7,113,777

590,521

650.803

869,646

24,952,784

Levere ringar.

6,000,000

58 6,000,000

1,853

2,225
127,600
72.549
10,680
2,777,562
876,222
1,055,131
1,285,783 05

Uppbörd.

Balans till
år 1877:
Skulder.

23

-I

96

!

io|

40,

23;

80,

880

8jo2

849|26

~r

6,209,608 66

866 08

203,779|50

219,,

80,

15,''

25,,

J_

39348
000
000
325 45

543,498

13

Banor, som blifvit fullständigt öfverleninade till Trafikstyrelsen
och i dess räkenskap bokförda med följande belopp,
nemligen:

Vestra stambanan med sammanbindningsbanan Örebro—Hallsberg
37,654,368 kr., efter afdrag afl50,000 kr., utgörande Stockholms
stads bidrag för Fatbursjöns fyllande.........

Nordvestra stambanan (Laxå-Kristinehamn)............

D:o d:o (Arvika—Norska gränsen).........

''Ostra d:o (Katrineholm—Norrköping) . . .

Södra d:o.................

— 93

förestående omslut.

K

dit.

Balans fr. år 1875: Skulder.	Utgift.	\| Levere- j ringar.	i Kontant behåll- ning.	lalans ti Förskott.	11 år 187r Fordrin- t gar.	1: Tillgångar. 1 i Byggnader m. m. och rör- Summa, lig materiel. J	Summa Summarum.	norna hafva, efter afdrag af uppdebiterade medel, afförts följande belopp, nemligen:
3,627	50	.		6,179,413	01	9.627	70	96,518	46			6,681	54	112,827	70	6,295,868	21	År.	Kronor.	ö.
		t	91	1,853	23	__ _	_	- -	—	- -	_	5,058,073	55	5,058,073	55	5,059,928	69	1867-	-1876	5,945,547	08
		2										2,662.992	06	2,662,992	06	2,662,994	06	1864-	-1876	3,031,513	46
	_	133,685	49	_ _	_	563	95	21,448	56	.--	—	7,889,022	34	7,911,034	85	8,044,720	34	1871-	-1876	6,210,388	2
	_	72,549	10	__ _	_	_	_	_ _	_	- -	.-	—	•-	---	•-	72,549	10	1863-	-1876	4,750,958	94
7,821	79	206,296	10	28,342	42		—	6,101	16	173,393	18	6,703,352	22	6,882,846	56	7,125,306	87	1871-	-1876	5,062,452	57
: 139^500		1,075,753	30	- -	—	440	66	7,677	71	----	—	2,364,105	71	2,372,224	08	3,587,477	38	1875	-1876	1,519,416	0
	_	357,606	77	_ ._	—	11,540	04	14,283	33	- ---	—	572,792	66	598,616	03	956,222	80		-1876	357,606	77
70,000	,_	704,938	72	_ _	—	283	08	22,704	83	6,722	52	916,286	19	945,996	62	1,720,935	34	1874-	-1876	1,016,868	60
30,506	65	335,109	06	—	—	1,035	10	2,561	04	—	—	1,811,542	81	1,815,138	95	2,180,754	66	1874-	-1876	983,840	8
251,455	94	(M "tf O O CO 00 03	45	6,209,608	66	23,490	53	171,295	09	180,115	70	27,984,849	08	28,359,750	40	37,706,757	45	- --	28,878,592	55
1																		1855-	-1863	37,504,368
																		1863-	-1869	4,756,530	—
		_ _		_ __	_	_ _	_	----		__	—	-	—	- -	—	- -	—	1864-	-1870	3,154,230	01
																	—	1863-	-1870	4,100,327	42
																		1855-	-1873	24,653,697	66

Säger |74,169,153)09
Tillsammans 103,047,745164

94

§ 1.

I enlighet med ett den 28—29 December 1874 mellan Kongl. Styrelsen öfver
statens jernvägsbyggnader och “The Rhymney Iron Company, Limited" uppriittadt
kontrakt angående leverans under åren 1875 och 1876 af jernskenor med dertill hörande
skarfjern m. m., levererades af berörda bolag den 1, 3 och 25 September sistnämnda
år sådan jernvägsmateriel för ett belopp af sammanlagdt 245,273 kronor 5
öre. Enligt kontraktets bestämmelse skulle betalningen häraf fullgöras i Stockholm,
vid ankomsten af hvarje skeppning till dess destinationshamn, i svenskt mynt efter
dagens kurs för vexlar vid uppvisning på London. Af räkenskaperna inhemtas emellertid,
dels att vid hvarje liqvid leverantörerne tillgodoräknats 15 dagars diskontränta,
dels ock att Kongl. Styrelsen, som ej synes hafva varit i tillfälle kontant betala
något af den levererade materielen, för hvarje gång å skuldbeloppen utfärdat förskrifningar,
löpande med ränta af sex för hundrade.

Den räntegodtgörelse, Kongl. Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader sålunda
nödgats erlägga, har synts Revisorerne väl dryg, särskild! vid betraktande af den
kredit gäldenären otvifvelaktigt bort åtnjuta.

§2.

Vid granskning af räkenskaperna öfver de särskilda stambanedelarne hafva
Revisorerne funnit, att desamma ej lemna upplysning, huruvida förråds- och inventarieeffekter
blifvit till större eller mindre del anskaffade medelst entreprenadauktioner
eller efter inom viss tid infordrade anbud. Vidare har det befunnits, att vid åtskilliga
tillfällen inköp af behöfliga effekter skett i mindre poster hos minuthandlande i orterna,
hvarigenom priset naturligtvis stält sig högre, än om effekterna anskaffats å tillverkningsorten
eller hos sådana handlande, som dermed drifva partiaffärer; och hafva
Revisorerne, utan att inlåta sig i bedömande af i hvad mån här ofvan anmärkta anskaffningssätt
varit af omständigheterna med nödvändighet påkalladt eller angående
lämpligaste upphandlingssättet för fyllande af jernvägsbyggnadens behof, ansett sig
så mycket hellre böra å nu omförmälda förhållanden fästa uppmärksamheten, som
angelägenheten deraf, att i det i fråga varande hänseendet ett likformigt förfaringssätt,
såvidt möjligt är, varder iakttaget, icke bör kunna bestridas.

§ 3.

Af vederbörande räkenskaper inhemtas, att åtskilliga vid norra stambanan,
Torpshammar—Riksgränsen, anstälda elever under tiden från den 9 — 31 Januari
1876 samt ytterligare under tiden från den 5 Mars samma år derstädes åtnjutit aflöning,
men att till samma elever aflöning utbetalats från östra stambanan under
fmellantiden, 1 Februari — 4 Mars.

Visserligen har af tillgängliga handlingar upplysning vunnits derom, att byggnadsörvaltningen
vid östra stambanan vid i fråga varande tid varit förlagd till Östersund,
men, om äfven detta förhållande, som naturligtvis måst föranleda åtskillig olägenhet
och kostnad, varit nödvändigt till följd deraf att vissa oafslutade angelägenheter vid
östra stambanan måst öfvervakas af de personer, som haft samma banas byggnad sig
anförtrodd, hafva dock Revisorerne deraf icke kunnat inse anledningen til! den af

— 95 —

vederbörande vidtagna åtgärd, att vid östra stambanan, hvarå arbetet blifvit vid
ofvan uppgifna tid i det närmaste fullbordadt, påkalla biträde af till norra stambanan
förflyttade elever.

§ 4.

I och för öfverlemnande till vederbörande pastorer af kungörelser angående
expropriationsersättningens utbetalande inom Säby och Linderås m. fl. kommuner af
Jönköpings län, har till uppgifven person, enligt räkenskaperna biladt qvitto, blifvit
utbetaldt ett belopp af 87 kronor 50 öre, hvari ingått tre dagars traktamente jemte
arfvode, 60 kronor.

Om än uti förevarande fall användandet af nu ifrågakomna sätt för ofvan berörda
kungörelsers behöriga aflemnande varit af särskilda omständigheter påkalladt,
hafva Revisorerne dock icke kunnat undgå att finna det för uppdragets utförande
utbetalda traktaments- och arfvodesbelopp nog högt.

Af verifikationerna till östra stambanans, Norrköping—Nässjö, hufvudbok
hafva Revisorerne, inhemtat, att, efter det Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Jönköpings
län — med anmälan att åtskilliga vid berörda stambanas byggande inom Säby
socken af nämnda län omlagda delar af allmänna landsvägen mellan Säthälla och
Hesters gästgifvaregårdar icke kunnat vid allmänna vägsynen under 1875 års vår
af synemännen godkännas, samt att de väghållningsskyldige hos Kongl. Maj:ts bemälde
Befallningshafvande gjort anspråk på godtgörelse för det väglagningsarbete, de på
samma vägs iståndsättande, enligt synemännens föreskrift, nödgats nedlägga — hos
Kongl. Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader hemstält, huruvida icke sådan ersättning
i öfverensstämmelse med dels en af en väghållningsskyldig afgifven, vederbörligen
attesterad räkning å 44 kronor, dels utdrag af syneprotokoll, upptagande åtskilliga
poster till ett sammanlagdt belopp af 683 kronor 33 öre, kunde varda de väghål]ningsskyldige
godtgjordt, i fråga varande kostnader — hufvudsakligen föranledda genom
långväga transporter, af grus med hjuldon — blifvit med 727 kronor 33 öre samma,
väghållningsskyldige ersatta.

Vid i fråga varande utgift hafva Revisorerne ansett sig böra fästa uppmärksamhet.
Enligt Revisorernes förmenande hade det nemligen varit med god ordning mera förenligt,
att befintliga brister å omförmälda vägstycken blifvit, innan jernvägsarbetet å
i fråga varande stambana afslutats, genom Jernvägsbyggnadsstyrelsens försorg afhulpna
helst väglagningsämne i sådant fall antagligen kunnat å jernvägen framskaffas med
vida mindre kostnad, än den som nu angifvet'' forslingssätt betingat.

96

Tillgångar:

Statens jernvägstrafik.

Debet.

Balans från år 1875:

......................................... 18,831,435: 45.

/

Uppbörd:

rrafikinkomster, specificerade i Kongl. Styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1876, pag. 20, och i bihanget,

Pag. 9 ....................................... 16,542,622: 67.

Husbyror och arrenden ............... 26,532: 85.

Behållning af lokomotiv och vagns byror.

............................. 22,683: 85.

Diverse inkomster .................... 17,209: 11. 66 425- 81

16,609,048: 48.

Balans till år 1877:

Skulder: ...................................................... ......... 145,222: 60.

Summa 35,585,706: 53.

Enligt Styrelsernas öfver statens jernvägsbyggnader och trafik räkenskaper för
inhemtas af följande:

revisions T

a -

a) Byggnadsstyrelsens räkenskaper:

Vestra stambanan ...............................................

Södra dito ...............................................

Sammanbindningsbanan genom Stockholm...........

Nordvestra stambanan (Laxå—Kristinehamn) .....

(Kristinehamn—Arvika) ..
(Arvika—Norska gränsen)

Östra stambanan (Katrineholm—Norrköping; .....

(Norrköping—Nässjö) ..............

Norra stambanan (Stockholm—Upsala) .............

(Upsala—Sala—Storvik)..........

Vid
Inb al	a n-
Förskott.
_ _	.
— —	—
— —	—
—	—
— —	—
--.	—
— —	—
23,848	56
- -	—
7,946	20
31,794	76

s

— 97

Kredit.

Balans från år 1875:

Skulder: .............................................................. 705,873: 57.

Utgifter:

För drift och underhåll, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga
berättelse, pag. 21, och i bihanget, pag. 11—13 10,448,065: 75.

92,489: 74.

8,000,000: - 13,535,555: 49.

Bidrag till jernvägstrafikens pensionsinrättning ..

Levereringar till Kongl. Statskontoret

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i styrelsens och trafikdistriktens
kassor .................. 228,522: —.

Dito i Kiksbanken 61,130: 37^ 289,652: 37.

Inventariers, materialiers och byggnaders värden 20,114,039: 65.

Förskott ................................... 135,372: 81.

Fordringar .................................... 805,212: 64. 21,344,277: 47.

Summa 35,585,706: 53

året uppgå de trafikerade statsbanornas kapitalvärden vid årets början och slut till belopp, som blå.

1876 års börja

b e r a d e.

n.

Byggnader m.
m. och rullande
materiel. j

Af förda utgifter.

		37,654,368	—
_ _ _	—	24,653,697	66
2,660,705	55	3,031,511	46
_____	—	4,756,530	—
5,058,073	55	5,945,553	97
_ _ _	—	3,154,230	01
____	—	4,100,327	42
7,886,995	55	6,076,710	73
- - -	—	4,678,409	84
7,036,292	47	4,857,005	73
22,642,067	12	98,908,344	82

Summa
anläggningskostnad
och
förlagskapital.

37,654,368

24,653,697

5,692,217

4,756,530

11,003,627

3,154,230

4,100,327

13,987,554

4,678,409

11,901,244

121,582,206

V i d 1876 års slut.

TJ tbalansera de

Förskott.

Byggnader m.
m. och rullande
materiel.

Affärda utgifter.

1 _					37,654,368		37,654,368	_
66	___	_	_ _ _	—	24,653,697	66	24,653,697	66
01	____	_	2,662,992	06	3,031,513	46	5,694,505	52
		_	____	—	4,756,530	—	4,756,530	—
52	____	_	5,058,073	55	5,945,547	08	11,003,620	63
01		_	___ _	—	3,154,230	01	3,154,230	01
42	__	_	_	—	4,100,327	42	4,100,327	42
84	21,448	56	7,889,022	34	6,210,388	20	14,120,859	10
84		_	_ _ _	—	4,750,958	94	4,750,958	94
40,	6,101	16	6,703,352	22	5,062,452	57	11,771,905	95
w	27,549	72	22,313,440	17	\| 99,320,013	34	121,661,003	23

Summa
anläggningskostnad
och
förlagskapital.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

13

— 98 —

	Vid X n b a 1 a n- Förskott.
Norra stambanan (Storvik—Torpshammar) (Delen Storvik—Ockelbo för trafik öpp-
nåd den 1 November 1876).......................................	3,900	_
(Torpshammar—Riksgränsen l:sta distr.).......................		_
( d:o d:o 2:dra d:o ).....................	12,700
Statsbanan (Sköfde Karlsborg) (öppnad för trafik den 27 Juli 1876)....................	11,200	—
Sgr	27,800	\|—
Säger b) Trafikstyrelsens räkenskaper:	59,594 76 l
Använda extra anslag för nybyggnader och ny materiel........		_
Reserverade d:o d:o för d:o d-0
Använda trafikmedel för d:o d-o
i Reserverade d:o för d:o d-o
Använda d:o för beredande af nödigt förlag af materialier ..................	_ _
d:o d:o för d:o af kassa .......................................................	—	—
Säger	—	—
Summa kapitalvärden 1 Motsvarande värden uppgifvas i Trafikstyrelsens underdåniga berättelser för åren 1875 och 1876 samt i afgifna underdåniga betänkanden af de för förberedande gransk-
ning af trafikförvaltningen för nämnda år tillsatta komitéer till ..................!''.......... uppkommer deraf att Trafikstyrelsen i omförmälda underdåniga berättelser upptagit anläggningskostnaden för nedan nämnda banor vid början i stället för slutet af åren 1875 och 1876. Skilnadsbeloppen utföras i motstående kolumner med rubriker: “högre" eller “lägre" allt eftersom den af Trafikstyrelsen upptagna anläggningskost-naden är högre eller lägre än den här ofvan för hvarje särskild bana finnes uppförd:	högre	år
Sammanbindningsbanan genom Stockholm
Nordvestra stambanan (Kristinehamn —Arvika) Ostra d:o (Norrköping—Nässjö).......
17,847	01
Norra d:o (Stockholm—Upsala).........	4,321	66
d:o d:o (Upsala—Sala—Storvik) ..................................................
Sgr	22,168	67!
Efter afdrag af ..........................\|	—	—\|

— 99 —

1876 års början.			Vid 1876 års slut.
s e r a d e			Summa anläggnings-		U tbalan 9 e råd e			anläggnings kostnader och
I Byggnader m.	Afförda utgifter.	förlagskapital.	Förskott.	Byggnader m. m. och rullande		förlagskapital.
materiel.								materiel.
586,469	38	443,662	79			7,677''	71	2,364,105	71	1,519,416	09	1,440,082
						14,283 22,704	33	572,792	66	357,606	77	- - -
623 836	65	311,929	88			83	916,286	19	1,016,868	60	—
856,317	61	648,731	78			2,561	04	1,811,542	81	983,840	84	2,946,000	—
2,066,623	64	1,404,32445			47,226	91	5,664,7 27J37	3,877,732	30	4,386,082	—
24,708,690 76	100.312.669 27			~74/776	63	27,978,167 541103,197,745	64	126,047,085(23
		13,480,102 649,897	96						—	17,537,244	11
		04	14,130,000	_		—		—	92,755	89	17,630,000	—

; - —- -	—	13,403,389 423,408	93 67			__		_ _ _	—	148,505\|29
		3,938,836 359,927	2 03	18,125,561	88	—	—	—	—	5,067,064130 936,509 93	21,199,054	87
		- - -	—	32,255,561 88	—	-		—	----		38,829,054	87
—	—	—--	—	153,837,768	58	—	—	- - -	—	- -		164,876,140	10
				153,087,757	83	__	_	_ _ _	--	----	—	164,797,343	57
		Skilnaden		750,010	75	—	—	--- -	—			78,796,	53
1875							år	1876
lägre						högre		lägre
377	57					—	—	2,288	51
557	45					6	89	- - -	—
						—	—	133,30426
						—	—	72,549 10
771,244	40					129,338	45	—	--
772,17942					129,345134	208,141 129,34,5	87
22,16867	750,010	75			—	—	34	78,796	53

— 100

Enligt kapitalkonto för år 1876, pag. 25, utbalanseras ä konto: “Statens jernvägar med

dertill hörande materiel och förlag" ................................................................. 168 515 281- 67

Om derifrån afräknas den å förestående tablå upptagna “summa kapitalvärden"
vid 1876 års slut............................................................................. 164 876 140: 10

uppkommer en skilnad af.....................................................................~ 3639 141- 57

Denna skilnad uppkommer af följande belopp:

Enligt förestående tablå upptages för under byggnad varande banor vid 1876
års slut:

Byggnader m: m. och rullande
materiel ...... 5,664,727: 37.

Aflörda utgifter 3,877,732: 30. 9,542,459: 67.

hvarifrån afgår .................. 4,386’082. — 5,156,377: 67.

143,745:

180,115:

6,681:

37.

70.

54.

Enligt förestående sammandrag öfver Byggnadsstyrelsens
räkenskaper:

Balans till år 1877:

Kontant behållning................. 23,490: 53.

Förskott ......... 171,295: 09.

minskade med
(21,448:56. +

6,101: 16)...... 27,549: 72.

Fordringar ..............................

Inventarier hos styrelsen......

minskade med:

Enligt förestående tablå:

Reserverade extra anslag för nybyggnader och
ny materiel ....................... 92,755: 89.

Reserverade trafikmedel för nybyggnader
och ny materiel 148,505: 29.

Använda trafikmedel för beredande
af kassa .............. 936,509: 93.

Enligt förestående sammandrag
styrelsens räkenskaper:

Skuld till år 1877 ..................

Bidraget från Stockholms stad
för Fatbursjöns fyllande
(Vestra stambanan) ............ 150,000:

öfver Byggnads543,
498: 13.

354,033: 14. 5,510,410: 81.

1,177,771: 11.

693,498: 13. 1,871,269: 24.

Återstår 3,639,141: 57.

§ 1.

Sedan Riksdagen, som ansett ej oväsentligt gagn redan hafva åstadkommits
genom de, till följd af Riksdagens framställningar, under de båda sist förflutna åren
företagna granskningar af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning, i skrifvelse
den 22 sistlidne Maj, under framhållande af önskvärdheten deraf, att den förberedande
granskningen i främsta rummet afsåge en undersökning, huruvida denna vidt omfattande
och maktpåliggande förvaltning handhades på sådant sätt, att derigenom det i
ekonomiskt afseende bästa resultat vunnes, under det att statsbanorna derjemte uppfylde
berättigade anspråk, som i andra hänseenden kunde på dem ställas, anhållit,

101 —

det Kong!. Maj:t täcktes förordna lämpligt antal utanför förvaltningen af statens
jern vägstrafik stående sakkunnige män, med uppdrag att före innevarande statsrevision
företaga en förberedande granskning af ofvanbemälda styrelses förvaltning; och en
med anledning häraf af Kong!. Maj:t den 7 derpå följda Juni tillsatt komité den 27
sistlidne Juli afgifvit betänkande (Se Bil. Litt. D); så hafva Statsrevisorerne derur,
och af hvad styrelsen uti sitt öfver komiterades betänkande afgifna utlåtande anfört,
hemtat anledning till nedan intagna yttranden och framställningar:

l:o. I betänkandets 3:dje § hafva komiterade, för anställande af jemförelse af
jernvägstrafikens utgifter för drift och underhåll, sådana de verkligen under år 1876
utgått, med ej mindre de i den för 1875 års Riksdag framlagda förslagsstat upptagna
än äfven de i den för år 1876 af Kongl. Maj:t faststälda staten angifna beloppen,
meddelat en tabell, hvaraf framgår, att det för Riksdagen framlagda approximativa
förslaget icke varit synnerligen tillförlitligt, i det att redan den slutligen faststälda
statens slutsumma öfverstigit förslagets med det betydliga beloppet af 850,000 kionoi,
och de verkliga utgifterna ytterligare ökats med omkring 400,000 kronor, samt att
skilnaden mellan det för Riksdagen framlagda förslagets och de verkliga utgifternas
slutsumma skulle hafva blifvit höjd med ännu 240,000 kronor, derest icke intraftadt
prisfall å stenkol medfört en minskning till nämnda belopp i kostnaden för denna
förbrukningsartikel. Uti sitt underdåniga utlåtande har trafikstyrelsen sökt visa, att
skilnaden mellan de verkliga utgifterna och den af Kongl. Maj:t faststälda staten utgjort
i rundt tal 300,000 kronor och icke, såsom komiterade uppgifvit, 400,000 kronor.
Anledningen till skiljaktigheten mellan komiterades och trafikstyrelsens uppgifter i detta
hänseende är att söka deruti att, under det komiterade jemfört de verkliga utgifterna
med den af Kongl. Maj:t i December 1875 faststälda staten, har trafikstyrelsen grundat
sitt yttrande på en jemförelse mellan berörda utgifter och slutsumman af nyssnämnda
stat samt två af Kongl. Maj:t under loppet af år 1876, med anledning af öppnandet
för trafik af nya bandelar, faststälda tilläggsstater. _ ..

Om än, på sätt trafikstyrelsen vidare angifvit, svårigheter torde mota for tillförlitligt
uppgörande af här i fråga varande beräkningar, i synnerhet den, som skall
ligga till grund för framställningen till Riksdagen, allra helst som nya bandelar alltjemt
öppnas, kunna dock Revisorerne, med anledning af hvad komiterade anfört, icke
underlåta att äfven för sin del, i likhet med desse, framhålla önskvärdheten deraf, att
i fråga varande beräkningar, med ledning af föregående årens erfarenhet och tagen hänsyn
till de förändringar, som kunna i den närmaste framtiden motses, uppgöras på
sådant sätt, att skilnaden emellan beräknad och verklig kostnad må blifva så ringa
som möjligt.

2;o. Till uppförande af nya byggnader vid de trafikerade stambanorna hafva
årligen medel blifvit anvisade, dels särskildt för hvarje arbete till belopp, som motsvarat
den för arbetets fullbordande beräknade kostnaden, dels ock summariskt till
byggnader, ej specificerade. För användningen af dessa medel under hvart och ett
år lemna räkenskaperna och styrelsens berättelse för samma år detaljerad redogörelse.
De Hosta arbeten, för hvilka till siffran bestämda anslag blifvit anvisade,
hinna likväl icke utföras under det år, räkenskapen omfattar, och måste således hvad
af dessa anslag icke blifvit användt redovisas under ett följande år. Men då de sålunda
reserverade anslagsbeloppen ej äro balanserade hvart för sig, utan tillsammans
i en summa, hafva komiterade i § 4 påpekat, att deraf ett väsentligt hinder iöroisakas
vid utrönandet af huru byggnadskostnaden förhållit sig till anslaget, samt hemstält
att för hvarje arbete, till hvilket anslag blifvit anordnadt, måtte uppläggas ett
särskildt konto, angifvande anslagsbeloppet och fortlöpande från tiden för arbetets

— 102 —

påbörjande till dess afslutande, samt att kostnadssumman sedermera infördes under
rubriken för den stambana, till hvilken arbetet hörde.

Utan att ingå i bedömande, huruvida den i fråga varande redovisningen lämpligast
må i räkenskaperna intagas eller särskildt afgifvas, anse sig Revisorerne böra
uttala den åsigten, att för hvarje byggnadsarbete, till hvilket anslag blifvit anordnadt,
bör lemnas redogörelse, som åskådligt utvisar förhållandet emellan anslag och
byggnadskostnad.

3:o. Vidare hafva komiterade uti § 11 omförmält, hurusom, enligt komiterades
förmenande, höjningen år från år af materialförlagets värde varit större, än
som betingats af trafikerade banlängdens och trafikens ökning; hvarjemte komiterade,
då värdet af i förrådet befintliga begagnade räler i detta hänseende betydligt inverkade,
i en under berörda § införd tabell upptagit förrådsvärdet både med och utan i förrådet
varande, ur spår upptagna så väl brukbara som kasserade räler; och hafva
Revisorerne ansett hvad komiterade i detta hänseende omförmält vara af beskaffenhet
att böra bringas till Riksdagens kännedom.

4:o. Vidare hafva komiterade i § 18 föreslagit ändring i sättet för beräknandet
af trafikstyrelsens uppbördskassörs och distriktskassörernes felräkningspenningar,
och att denna ändring helst borde gå i den rigtning, att felräkningspenningarne
faststäldes till bestämda belopp, i likhet med hvad för styrelsens hufvudkassör redan
egde rum. •

Om än, på sätt styrelsen i sitt utlåtande anfört, det toi’de vara med fördel
förenad t att, der så ske kan, lämpa afiöningen efter en viss qvantitet arbete, samt
felräkningspenningarne derför fortfarande böra efter viss procent af uppbörden utgå,
hafva Revisorerne dock deraf funnit hinder icke möta för bestämmandet af ett maximibelopp,
.utöfver hvilket felräkningspenningar till ofvan berörda uppbördskassör och
distriktskassörer icke skulle komma att utgå.

5:o. Slutligen hafva komiterade, efter att hafva visat, huruledes bruttoinkomsterna
af trafiken efter utgången af år 1876 varit i nedgående, antydt tvenne åtgärder,
hvilka till följd af trafikens minskning borde kunna vidtagas, i ändamål att ernå
besparing i utgifter, den ena bestående deri, att å stationerna hädanefter anstäldes
endast så stort antal ordinarie betjening, som kunde hafva sysselsättning under hela
året, och att, om rörelsen tidtals fordrade större personal, behofvet kunde fyllas genom
antagande af extra betjening, samt den andra innefattande en sällan ändring i
tågordningen, att å en eller annan linie två med endast kort tidsskilnad framgående
tåg kunde med hvarandra sammanslås.

Ehuruväl af hvad styrelsen beträffande dessa af komiterade antydda åtgärder
anfört synes framgå, att styrelsen angående åtgärdernas lämplighet hufvudsakligen
delar komiterades åsigt, hafva Revisorerne dock ansett komiterades i fråga varande
yttrande vara af beskaffenhet att böra af Revisorerne särskildt omförmälas.

Hvad komiterade i öfrigt i betänkandet anfört, hafva Revisorerne funnit dels
vara medelst styrelsens afgifna utlåtande nöjaktigt förklaradt och dels icke påkalla
något särskildt Revisorernes yttrande.

Skiften och afvittringar,

Debet.	Kopparbergs län.	Vesterhottens län.	Norrbottens län.	Summa.
Balans från år 1875: Tillgång .....................	19: 23.			19:	23.
Uppbörd : Statsanslag ..................	55,850: —	106,185: —	79,518: 73.	241,553:	73.
Balans till år 1877: Skuld ........................		9,431: 56.		9,431:	56.
Summa	55,869: 23.	115,616: 56.	79,518: 73.	251,004:	52.
Kredit.
Utgiften Arfvoden m. m................ För öfverarbeten ........... Handtlaugningskostnad ock gode mäns arfvoden...... Tolkning .................... Diverse utgifter .............	48,800: — 6,750: — 213: 50.	44,629: 21. 36,494: 40. 32,462: 24. 2,030: 71.	65,404: 47. 11,214: 32. 350: 40. 2,549: 54.	158,833: 43,244: 43,676: 350: 4,793:	68. 40. 56. 40. 75-
Säger	55,763: 50.	115,616: 56.	79,518: 73.	250,898:	79.
Balans till år 1877. Tillgång: Kontant behållning ......	105: 73.			105:	73-
Summa	55,869: 23.	115,616: 56.	79,518: 73.	251,004:	52

— 104

Kongl. Landtbruksakademien.

Debet.

Balans från år 1875.

Tillgångar ............

(Inom linien balanserade
fordringar, 550
kronor, tillhörande
akademiens fond.)

Uppbörd:

Akademiens

fond.

Stamschäferi- Stamholländeri- Medel, anslagna
fonden. fonden. till fiskeriförsök.

Summa.

653,012: 15. 18,004: 87. 47,259: 52.

718,276: 54.

Statsanslag ...........	13,600	—	- - -	- -	—	1,000: —	14,600	—	- —	—
Intressemedel .........	11,590	87.	800: 65.	1,459:	91.	--- -	13,851	43.
Hushyra ...............	5,120	—	- - -	- -	—	- - -	5,120	—
Arrendemedel ........	- -	—	- ---	600:	—	--- -	600	—
Extra inkomster ......	174:	63.					174	63.
Af experimentalfältet	43,120.	--					43,120	—
Säger	74,205:	50.	800: 65.	2,059:	91.	1,000: —			78,066:	06.
Balans till år 1877: Skulder:
Stamschäferifondens
behållning.........	18,805:	52.	— —	— —	—	— —	18,805:	52.
Stamholländerifon- dens dito ......... Innestående stats-	49,310:	31.	—	— —	—	— — —	49,310.	31.
anslag ...........	14,074:	75.	- - -	---	—	- - ---	14,074	75.
I allmänhet .......	2,840:	45.	—----	— —	—	206: 21.	3,046	66.
Sgr	85,031:	03.	—--	— —	—	206: 21.			85,237:	24.
Summa	812,248:	68.	18,805: 52.	49,319:	43.	1,206: 21.	- -	—	881,579:	84.
			Kredit.
Balans från år 1875:
Skulder ..............	78,525:	03.	- - -	—	—	386: 06.	- -	—	78,911:	09.
Utgifter:
Aflöning ...............	5,975	—	- - ---	- -	—	- - -	5,975:	—
Pensioner...............	50	—	- - -	- -	—	— — -	50:	—
Expenser ...............	2,892	49.	---	—		—	2,892:	49.
Transport	8,917	49.	--—	— —	—	—	8,917	49.	78,911:	09.

— 105

Transport

Fastighetsonera .........

Reparationer å akademiens
hus ............

Nybyggnader och reparationer
vid experimen talfältet.

..............

Bidrag till kostnaden för
utgifvande af akademiens
tidskrift ......

Afbildningar af Sveriges

kulturväxter .........

Extra utgifter .........

Experimentalfältet......

Silfverjettoner ........

Diverse utgifter.........

Afskrifning:

Skogsbesparingspre mier

...............

Experimentalfältet ...

Inventarier............

Bokförrådet .........

Sgr

8,917:	49.
653:	55.
529:	12.
4,914:	72.
940:	78:
200	_
474	59.
52,370	54.
894
75:
521:	58
2,522:	90.
586:	39.
73,600:	66.

9: 12.

8,917: 49. 78,911: 09.

653: 55.

529: 12.

— 4,914: 72.

--- 940: 78.

--- 200: —

--- 474: 59.

--- 52,370: 54.

----- 894: —

820: 15. 829: 27.

75

521

2,522

586

58.

90.

39.

9: 12.

820: 15.

74,429: 93.

jBalans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i
Stockholms enskilda

bank ...............

Fastigheters värden ...

Inventarier m. m.....

Utlånta medel.........

Fordringar............

D:o hos akademiens

fond ......... ..—

Sgr 660,122: 99.
(Inom linien balanserade
fordringar, 550 kronor,
tillhörande akademiens
fond.)

11,533: 63.
237,667: 53.
110,309: 59.
273,350: —
27,262: 24.

18,805: 52. 49,310: 31.
1.8,805: 52. 49,310: 31.

11,533: 63.
237,667: 53.
110,309: 59.
273,350: --27,262: 24.

68,115: 83.

728,238: 82.

"Surnmä” 812,248: 68......“18,805: 52. 49,319: 43. 1,206: 21. —

881,579: 84.

Riksdagens Rev. Rev. 1878 angående Statsverket*

14

— 106 —

Ultima landtbruksinstitut.
Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar den 1 Juli 1876

213,437: 77.

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag:

Halfva anslaget för år 1876 ... 10,000: —
Dito dito „ „ 1877 ... 10,000: —

Elevafgifter .................... ............

Ofriga inkomster ...........................

För mejeriskolan:

Statsanslag för tiden -f—1876 1,500: —

och 1—| 1877, 1,500: — ............

Ofriga inkomster ..........................

För agrikulturkemiska försöksstationen:

Statsanslag för tiden 1^ 1876 2,250; —

och 1-1 1877 2,250: — ...............

För elevernes laborationer ..................

Af egendomarne m. m.:

Arrendemedel ...........................

Ultuna gård................................

Kungsängens dito........................

Granebergs dito .........................

Trädgården .................................

1’risskil under .............................

20,000: —

28,013: 75

11: 28. 48,025: 03.

3,000: —
600: —	3,600: —
4,500: -
900: —	5,400: —
2,771: 79.
7,074: 28. 7,122: 93. 1,518: 13.
827: 69. 8,054: 43.	27,369: 25.

84,394: 28.

Balans till år 1877:

Skulder den 1 Juli 1877:

Till Kongl. Maj:t och Kronan .................	........ 10,000:	_
Sista hälften af 1877 års statsanslag .........	......... 13,750:	__
Till Gillbergska stipendiefonden ...............	......... 14,967:	39.
„ Ultuna elevkårs dito . .....................	......... 1,820:	69.
„ Uplands enskilda bank..................	......... 4,000:	—
„ enskilda personer... ........................	......... 5,898:	64,

Summa 348,268: 77.

— 107 —

Kredit.

Balans från år 1875:

Skulder den 1 Juli 1876.............................................. 44,665: 04.

Utgifter:

För institutet ........................

„ mejeriskolan ............. ......

„ agrikulturkemiska försöksstationen

Förlust å lärlingsskolan ............

För egendomarne m. m.:

Ultuna gård........................

Kungsängens dito ..................

Granebergs dito ................

Trädgården..........................

Egendomarnes förbättring .........

Byggnadsreparationer...............

Intressemedel........................

Gratial ...........................

Diverse omkostnader ...............

.......... 54,666: 69.

......... 4,289: 88.

......... 5,400: —

.......... 8,565: 85.

8,897: 19.

3,662: 36.

1,298: 17.

1,192: 80.

495: 97.

1,730: 57.

175: 05.

83: 08.

211: 04. 17,746: 23. 85,668: 65.

Balans till år 1877:

Tillgångar den 1 Juli 1877:

Kontant behållning...........................

Utlånta medel .............................

Fordringar ...............................

Förskott till elevbyggnaden..................

Värde å byggnader och förbättringar ......

Dito å bibliotek och samlingar ..........

Dito å diverse möbler m. m.............

Dito å kreatur .............................

Dito å spanmål och foder m. m...........

Dito å utsäde med arbets- och gödningskost nader

.................................

Dito å öfriga inventarier .................

.......... 3,288: 56.

............ 16,010: 69.

............ 9,710: 50.

.......... 2,721: 68.

44,952: 91.

9,917: 84.

14,269: 78.

33,357: —

16,253: 78.

35,806: 16.

31,646: 18. 186,203: 65. 217,935: 08.

Summa 348,268: 77.

§ I Jemte

institutets räkenskaper för revisionsåret hafva för Revisorerne varit tillgängliga
ej mindre det utaf de af Kongl. Maj:t den 27 April sistlidna år förordnade
komiterade afgifna betänkande, angående verkstäld undersökning af förvaltningen af
ifrågavarande landtbruksinstitut, än äfven de af institutets styrelse och föreståndare
samt landtbruksakademiens förvaltningskomité i anledning deraf afgifna utlåtanden och
förklaringar.

108 —

Då de förhållanden, hvilka enligt Revisorernes förmenande bort påkalla uppmärksamhet,
såsom af komiterade beaktade, torde komma under vederbörlig pröfning,
hafva Revisorerne lika litet detta som nästlidet år ansett något vidare uttalande från
Revisorernes sida böra beträffande institutets förhållanden ifrågakomma.

Alnarps landtbruksinstitut.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar den 14 Mars 1876 ........................................

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag:

Af sjette butvudtitelns ordinarie anslag: Undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanä -

66,522: 66.

510,266: 12.

Elevafgifter .......................	27,677:	31.
Lärlingarnes dagsverken ...............	9,253:	35.
Diverse inkomster ....................	192:	_
landtbusbållningen:
Arrenden...................	8,564:	85.
Vinst å åkerbruket ............	25,125:	41.
Dito å spanmål och frö m. m..........	2,816:	41.
Dito å mejeriet.....................	329:	96.
Dito å svinen ............	716:	39.
Sommarbete vid sjön.........	640:
Pris för vid landtbruksmötet utstälda
djur ..............................	820:	_
Diverse utgifter.......................	234:	90.

För trädgården.......................................

Balans till år 1877:

Skulder den 13 Mars 1877:

Statslån till grundförbättringar................

Rest å arrendet...............................

Förskottsafgifter af eleverne....................

39,247: 92.
256: 79.

3,000: —
8,631: 50.
5,032: 83.

106,027:- 37.

Transport 16,664: 33.

616,293: 49-

109 —

Till

99

Transport 16,664: 33

landtbruksakademien, rest å köpesumman för

nötkreatur ...................................

Skånes enskilda bank .......................

hofbeslagssmedjans byggnadsanslag........

diverse fordringsegare .....................

1,000: —
3,500: —
19,286: 46.
13,452: 85.

616,292: 49.

53,903: 64.

Summa 670,197: 13.

Skulder den 14 Mars 1876

För institutet:

Kredit.

Balans från år 1875:
Utgifter:

Aflöning .............................	19,877:	74.
Kosthållning...........................	27,140:	—
Bränsle och lyshållning ...............	4,133:	65.
Underhåll af inventarier och afskrifning
derå..............................	1,876:	32.
Dito af byggnader och dito dito ......	4,867:	82.
Foder åt läroverkets och restauratörens
hästar ...........................	852:	—
Omkostnader för anatomisal och labora-
torium ..........................	4,003:	98.
Diverse utgifter........................	3,792:	23.
För laudthushållningen:
Arrende för Alnarps kungsgård......	17,263:	—
Aflöning .............................	4,959:	—
Underhåll af byggnader och inventarier	5,876:	85.
Skatter och onera.....................	4,325:	95.
Stenkol och olja till lo komobilen ......	1,265:	30.
Diverse utgifter.......................	2,583:	92.
Ränteförlust ..............................
Afskrifning.................................
Balans till	år 1877:
Tillgångar den 13 Mars 1877:
Kontant behållning....................
Fordringar ..........................
Värde å byggnader..................	315,040:	61.
Dito å kreatur .....................	63,610:	—
Dito å inventarier ..................	42,048:	50.
Dito å spanmål och öfriga lager ...	20,964:	41.
Dito å utsäde med arbete och gödsel	26,135:	29.
Dito å grundförbättringar............	36,547:	49.

50,088: 40.

66,543: 74.

36,274:

803:

84:

02.

95.

93.

103,706: 64.

61:

11,994:

34.

45.

504,346: 30. 516,402: 09.

Summa 670,197: 13-

110 —

Anslaget till uppförande af eu hofbeslagssmedja vid Alnarps

landtbruksinstitut.

Debet.

Extra ordinarie statsanslag för år 1877 ............... 35,000: _

Bidrag af Malmöhus läns landthushållningssällskap...... 7,000: _ 42 000-

Summa 42,000: —

Kredit.

Utgifter:

Byggnadskostnad .................................. 22,713: 54.

Balans till år 1877:

Tillgång:

Fordran hos institutet ...................................... 19 286: 46.

Summa 42,000: —

Trädgårdsföreningens elevskola.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie:

Af sjette hufvudtitelns anslag till befrämjande af jordbruk

och landtmannanäringar ............ 4,000: —

Extra ordinarie .............................. 4,500: -

Bidrag af föreningens egna medel ............... ”

8,500: —

2,628: 70.11428: 70.

För elevernes undervisning
“ “ underhåll ...

Diverse utgifter.

Kredit.

Utgifter:

1,500: —

5,859: —

3’769: 70- 11,128: 70.

Under revisionsåret hafva 30 elever åtnjutit undervisning vid skolan.

111

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna.

Debet.

Balans från år 1875: stuteriöfver

styrelsen.

Strömsholms

stuteri.

Ottenby

stuteri.

Plyinge

stuteri.

Summa.

Tillgångar..... 38,366:51. 1,059,965:71. 396,687:10. 719,245:82. 2,214,265: 14.

Uppbörd:

Ordinarie statsan-slag till hästaf-velns förbättran-de ........	93,550: —				93,550: -
Extra statsanslag till löneförbätt-ring för stuteri-betjeningen . . .	5,937: —				5,937: —
Språngafgifter . . .	----	16,095: —	1,925: -	8,857: 50.	26,877: 50.
F ourage - ersättn ing	----	3,628: 47.	858: —	---—	4,486: 47.
Vinst af jordbruket	----	48,185: 72.	16,730:91.	33,612: 04.	98,528: 67.
Dito af försålda hästar......			4,015: —	1,925: —	5,940: —
Ökadt värde å häst-besättning ....		7,350: —	20,500: —	8,050: —	35,900: —
Vinst å för såld span-mål, hö, halm m. m.......		8,916: 48.	2,816: 16.	170: -	11,902:64.
Intressemedel. . . .	2,624: 25.	1,595: 52.	----	97: 66.	4,317: 43.
Diverse inkomster.	93: 68.	1,968: 30.	3,083: 48.	367: 39.	5,512: 85.
Säger 102,204: 93.	87,739: 49.	49,928: 55.	53,079: 59.	292,952: 56.

Levereringar :

Från Stuteriöfver styrelsen.

.......—---— 31,000; — 36,600: — 67,600: —

Balans till år 1877;

Skulder...........— 376:32.---—---—_376: 32.

Summa 140,571: 44. 1,148,081:52. 477,615:65. 808,925:41. 2,575,194:02.

112

Kredit.

Balans från år 1875:
Skulder......—

Utgifter:

430:94. —

4B0: 94.

voden .......	2,250: —	27,291: 14.	20,058: 19.	20,334: 64.	69,933: 97.
Fourageringskostnad	-------	19,013: 06.	31,459: 70.	24,518: 29.	74,991:05.
Landtbeskällares
underhåll ....	----	13,022: 32.	1,971:67.	3,469: 3.	18,463: 02.
Inventariers under-
håll och förbruk-
ning.......	----	1,333: 65.	1,409: 29.	995: 83.	3,738: 77.
Byggnaders under-
håll .......	-----	2,176: 99.	8,057: 66.	2,129: 16-	12,363:81.
Resekostnader . . .	1,074: 95.	----	233: 76.	216: 46.	1,525:17.
Sjukvård......	---	394: 65.	729: 31.	146: 30.	1,270: 26.
Utskylder.....	-----	1,733: 25.	53: 27.	347: 92.	2,134: 44.
Diverse utgifter . .	566: 47.	1,378:09.	3,489: 64.	1,454: 46.	6,888: 66.
Nedsatt värde å
hästbesättning .	------- -	6,385: —	5,943:33.	7,433: 34.	19,761: 67.
Afskrifning å spån-
mål, hö, halm och
inventarier . . .	----	165: 63.	3,147:18.	1,424:36.	4,737: 17.
Premier till krono-
skattehemmans-
egare i Skåne för
hingstar .....	750: —				750: —.
Prisbelöningar för
hästar......	31,527: 16.	---. __	----—	----	31,527: 16.
Säger	36,168: 58.	72,893: 78.	76,553: —	62,469: 79.	248,085:15.
Levereringar:
Till stuterierna . .	67,600: —	----	----,	---—	67,600: —
Balans Ull år 1877:
Kontant behållning	1,294: 52.	5,144: 81.	5,097: 29.	1,314: 44.	12,851: 06.
Hästbesättnings-
värde .......	----	130,050: —	107,650: —	99,233: 33.	336,933: 33.
Inventariers och ny-
byggnaders vär-
den........	—	18,579: 13.	46,365:98.	49,188: 92.	114,134: 03.
Transport	1,294: 52.	153,773: 94.	159,113:27.	149,736: 69.	463,918:42.

113 —

Transport 1,294:52. 253,773:94. 159,113,27. 149,736:69. 463,918:42

Fastigheters dito .---— 836,850: — 201,000: — 568,700: — 1,606,550: —

Behållning af span mål

och proviant---— 5,731:43. 40,949:38. 11,919:30. 58,600:11

Utlånta medel. . . 35,508: 34. 45,000: —---- 6,597: 66. 87,106: —

Förskott.........— 54: 19.---—--- 54: 19-

Fordringar .... ——— — 33,347:24.---— 9,501:97. 42,849:21.

Sgr 36,802; 86. 1,074,756: 80. 401,062: 65. 746,455: 62. 2,259,077: 93.

Summa 140,571:44. 1,148,081:52. 477,615:65. 808,925:41. 2,575,194:02.

§ I Enligt

Stuteriöfverstyrelsens till Kongl. Maj:t afgifna berättelse hafva vid de
särskilda stuterierna följande förändringar under revisionsåret egt rum:

»Vid 1876 års början fuunos vid Strömsholms hingstdepot 79 beskällare och 14
unghingstar, eller tillhopa 93 hingstar. Under året inköptes en unghingst från Flyinge
stuteri, hvaremot 7 hingstar försåldes, deraf 2 till hästslagtare för att dödas, så att
vid årets slut funnos vid depoten 87 hingstar, nemligen 76 beskällare, af livilka 6
voro utplacerade vid Upsala akademis ridskola och 1 vid Ottenby stuteri, samt 11
unghingstar.

Af de under året från depoten utsände beskällare blefvo 2,780 ston betäckta.

Häststyrkan vid Ottenby stuteri, som vid årets början utgjordes af 145 hästar,
ökades under året med 34 inom stuteriet fallna föl, hvarjemte från Flyinge stuteri
öfverflyttades 1 sto af anglo-normandisk race.

Deremot såldes 21 hästar, 6 dödades eller störtade, så att vid årets slut qvarstodo,
förutom en från Strömsholms hingsdepot utstationerad beskällare, 153 hästar,
nemligen 13 beskällare, 47 unghingstar, 43 moderston, 40 ungston och 10 arbetshästar.

379 st. enskilde personer tillhöriga ston blefvo under året af de från stuteriet
utsända hingstar betäckta.

Vid årets början funnos vid Flyinge stuteri 85 hästar. Under året tillkommo 16
vid stuteriet fallna föl samt 3 från Frankrike inköpta betäckta ston af anglo-normandisk
race. Deremot försåldes 10 hästar, :3 dödades eller störtade, så att hästantalet
vid årets slut utgjorde 91, nemligen 38 beskällare, 12 unghingstar, 23 moderston
och 18 ungston.

1,616 ston blefvo under året betäckta af stuteriets hingstar.

Vid de båda stuterierna och hingstdepoten funnos sålunda tillhopa 323 hästar
vid årets början och 331 vid årets slut.

Af statens beskällare blefvo under året 7,637 st, enskilde personer tillhöriga ston
betäckta, nemligen:

af stuteriernas beskällare.......4,775

» sqvadrons- och kompanihingstarne 2,399

» premiehingstarne i Skåne...... 463

tillsammans 7,637 ston.

Inkomsterna af de under året försålda hästarne uppgingo till:

vid Strömsholms hingstdepot kr. 3,265: —

» Ottenby stuteri....... 16,405: —

» Flyinge stuteri.....• . . 7,208: 33,

Summa kr. 26,878: 33.

Riksdagem Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

15

— 114

Kostnaden för under året inköpta och vid stuterierna insatta hästar uppgick till:

vid Strömsholm för 1 unghingst....... 750: —

» Flyinge för 3 betäckta ston....... 7,450: — 8,200 kr.

Vid årets besigtningsmönstringar blefvo i enlighet med prisbelöningsregiementets
föreskrifter pris utdelade för 1,399 hästar, hvartill landstingen och hushållningssällskapen
inom de särskilda länen bidragit med 24,458 kronor 20 öre förutom resekostnadsersättningar.

Under året blef ett nytt stostall af sten, inredt med böxor för 20 ston, uppfördt
vid Flyinge stuteri.»

Teknologiska institutet.

Debet.

Balans från år 1876:

Tillgångar.................................... 70,690: 96.

Statsanslag :

Af 6:te''hufvudtitelns ordinarie
bergsbruk och slöjder . .

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg

Uppbörd:
anslag till

undervisningsanstalter

83,000:

11,300:

för

94,300:

Afgifter af extra elever..................... 2,470:

Stipendiemedel:

Ordinarie statsanslag............. 3,000

Pliktmedel.................... 1,984

Donationsmedel................ 14,500:

Intressemedel.................. 3,459: 47. 22,943:

Ersättningsmedel.......................... 74:

För försålda lärokurser...................... 611:

Lifräntemedel........................ 711:

47.

04.

30.

14.

121,109: 95.

Summa 191,800: 91.

Kredit.

Utgifter:

Geodetiska afdelningen...................... 539: —

Mekaniska d:o ...................... 155: 25.

Transport 694: 25.

— 115 -

Transport 694:

Fysiska afdelningen.............‘........ 1,505:

Kemiska d:o 4,496:

Metallurgiska d:o ..................... 2,003:

Grufvetenskaps- d:o ...................... 561:

Bergsmekaniska d:o ...................... 423:

Byggnadskonst- d:o ...................... 153;

Rit- d:o 141:

Verkstads- d:o .................. • • - 2,127:

Biblioteket............................. 2,107:

Löner och arfvoden........................ 65,247:

Dyrtidstillägg............................ 11,300:

Diverse allmänna utgifter..................... 8,170:

Dito för bergsskolan....................... 2,144:

Stipendiemedel ...................:....... 6,755:

Tryckning m. m. af lärokurser.................. 783:

Lifränta till S. Owens enka ................... 711:

25.

75.

37.

09.

50.

63.

07.

16.

25.

74.

94.

15.

14.

109,325: 54.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning.......

Dito innestående i Riksbanken

Utlånta medel..........

Fordringar............

1,350: 48.

2,000: — 3,350: 48.

. . . . . . 77,123: --

...... 2,001: 89. 82,475: 37.

Summa 191,800: 91.

§ 1-

Elevernes antal utgjorde under revisionsåret:

Ordinarie. Extra. Summa.

172 77 249.

219 60 279.

Vårterminen

Höstterminen,

Tekniska skolorna,

-------------1= ■ 1		T eknis	ka s	kolorna	i		Ckalmerska	\| Slöjdskolan i Stockholm.
Debet.	Örebro.	Norr-1 köping.	Malmö.	Borås.	Eskils- tuna.	slöjdskolan i Göteborg.

Balans från år 1875:						i	!					\|
Tillgångar .....................	3,222	82	_ _		5,063 7c	24,770	U	662		12,574	2:	10,911	39
Uppbörd:
Af anslaget till bergsbruk och slöjder „ besparingarne för jordbruket, han-	12,000		12,000	—	12,00C	—	12,000	—	5,000	—	32,450		15,00C	—
deln ock näringame............	- -	—	_ _		2.20C	--	480	—	_
„ anslaget till elementarläroverken
för krigsbildningens befrämjande	150	—	150		150	—	15C	—
Extra ordinarie anslag...............	4,500	—	4,500		- -		4,50C	—	_ __				59,60C 9 73f
Dito till dyrtidstillägg...............	2,575	—	2,810		2,100	—	2,840	—	911		4,760
Dito dito till väfskolan ............				3,800	—
Landstingets bidrag till dito .........	- -	—	_ _	_	_ _		L900	—
Inträdes- och terminsafgifter.........	1,577	50	745	—	202	50	1,105		_ _	_	6,931	27	6,791
Ersättningsmedel m. m.............	647	25	150		- -		52	32	150	_	516	66	2,641	17
Inkomster af donationer ............	1,024		1,927	02	- -	_	6,689	21		_			1,450 658
Intressemedel .....................	222\|88	—	—	252	04	— —	—	—	—	500	—	86
Säger	2 2,696 63	22,282	02	16,904	54	33,516	53	6,061	-	45,157)93	95,871103
Balans till år 1877:
Skulder ............„..............	1,453	45	—	—	11	22						_	__
Summa	27,372	90	22,282	02	21,979	49	58,287	46	6,723	—	57,732	17	106,787	42
Kredit.
Balans från år 1875:
Skulder ...........................	1,021	79
Utgifter:
Aflöningar och arfvoden ...........	16,000	_	17,150	_	15,575	_	19,310		5,091		30,460		68,302 601	93 77
Pris och stipendier åt elever.........	239	20	- -	—	459	40	1,456	02			525
Afskrifning ........................	—		- -	—	- -	—	575		_ _
Diverse utgifter.....................	5,721	58	5,132	02	1,897	52	7,104	07	822	01	10,947	69	28,740	34
Säger	21,960	78	22,282;	02	17,931	92	28,445	09	5,913	01	41,932	69	97,645	04
Balans till år 1877:
Tillgångar:
Kontant behållning: Statsmedel ..................... Utlånta medel:	_ _	14	—		4,047	57:	1,142	97	809!	)9\|	5,799 ■	18	864	39
Donationer.....................	4,389	19	—		—	—1	28,699	10	—		10,000		8,277	39
Säger	4,390	13j	--1		4,047\|57\|	29,842	37	809	)9\|	15,799\|48	9,142\|38
Summa J	27,372\|90\| 22,282)02	21,979\|49j	58,287\|46\|	6,723j-	-1	57,732\|17	106,787\|42

117

§ 1.

Under revisionsåret utgjorde antalet lärjungar

vid tekniska elementarskolan i Örebro

»	dito	dito	i Norrköping
»	dito	dito	i Malmö ...
»	dito	dito	i Borås ...
»	dito	dito	i Eskilstuna
»	Chalmerska slöjdskolan	i Göteborg...

Summa

Vårterminen.

90.

72.

87.

90.

73.
171.

583.

Höstterminen.

85.

86.

100.

75.

73.

176.

595.

1876

Vid slöjdskolan i Stockholm utgjorde antalet lärjungar under skolåret 1875—

manliga

qvinliga

....... 1,297.

.. ...... 682.

Summa 1,979.

Medeltalet lektionsbesök af hvarje lärjunge utgjorde under samma tid:

för de manliga lärjungarne.............................. 72,2 8.

» qvinliga » .............................. 124,8 6.

eller för samtlige lärjungarne........................... 98,6 7.

Med afseende på lärjungarnes deltagande i de särskilda läroämnena har förhållandet
varit följande:

| Aritmetik ........................

j Skrifkonst ........................

Linearfrihandsteckuing ............

i Naturlära och allmän varukännedom

Bokföring.........................

Linear- och projektion sritning ......

Svenska språket ..................

Klotsteckning .....................

Ornamentsteckning................

Figur- och landskapsteckning ......

Geometri...........................

Byggnadsritning.....................

Ornamentsmålning..................

Närings- och kreditförfattningar ...
Algebra, plan trigonometri m. m. ...

	Manliga lärjungar.	Qvinliga lärjungar.	Summa.
	1,173	540	1,713
	891	524	1,415
	728	240	968
	580	103	683
	308	285	593
	543	12	555
	278	233	511
	186	90	276
	193	52	245
	111	62	173
	134	15	149
	147	—	147
	137	4	141
	121	—	121
	86	—	86
Transport	5,616	2,160	7,776

118 —

Perspektiv- och skugglära .............

Maskinritning ........................

Byggnadslära .........................

Engelska språket ....................- •

Tyska dito ......................

Yrkesvarukännedom för byggnadsarbete^

Dito för målare .......

Franska språket ......................

j Figur- och landskapsmålning ...... .

Fackritning ............................

Ornamentmodellering......... .......

Figurmodellering .....................

Ciselering och drifning af metall......

Tillverkning af papparbeten.............

Gravyr i sten ........................

J Praktisk geometri .....................

| Mekanik ...............................

j Lackérmålning .........................

Gravyr i trä............................

Yrkesvarukännedom för metallarbetare .

Maskinlära ...........................

Gravyr i metall ......................

Textning och kartritning................

	Manliga lärjungar.	Qvinliga lärjungar.	Summa.
Transport	5,616	2,160	7,776
	57	26	83
	79	2	81
	78	—	78
	37	34	71
	45	18	63
	54	—	54
	53	—	53
	11	25	36
	20	16	36
	16	17	33
	22	8	30
	20	6	26
	25	—	25
	—	23	23
	—	22	22
	18	—	18
	14	—	14
	—	14	12
	—	14	14
	12	—	14
	10	—	10
	—	6	6.
	1	. —	1
Summa	6,188	2,391	8,579

Handels- och sjöfartsfonden.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar .............................................

Uppbörd:

Andel i Nya Trollhätte kanalbolags inkomster för år

1876 .............................................

Intressemedel........................................

Försäljningsmedel för ett mudderverk.................

2,358,166: 98.

15,000: —
48,447: 74.
244: 98.

63,692: 72.

Summa 2,421,859: 70.

119 —

Kredit.

Utgifter:

Till Kongl. Kommerskollegium:

Ersättning åt konsuler för sådana utgifter för svenska undersåtar,
hvilka enligt gällande föreskrifter icke godtgöras af allmanna

medel ... ...........................

Sportelersättning .....................

Belöningar för räddning af befälhafvare
och besättningar å förolyckade svenska
fartyg

4,000:

300:

648: 40. 4,948r 40.

Till Kongl. Myntverket för pregling af belöningsmedaljer
Ersättning åt Kongl. Generaltullstyrelsen för förskjutna
kostnader för anskaffande af 44 ställ mätredskap

för fartyg .........................._■........ ••• •••

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella
byråns i Paris för mått och vigt första inrättande

och underhåll under år 1876 .....................

Resekostnadsersättning och traktamente till Herr Generallöjtnanten,
Friherre F. J. Wrede, för en af honom
företagen resa till Paris för deltagande i den internationella
komiténs för mått och vigt arbeten...
Anslag åt Docenten Doktor A. Cronander för fortsättning
af påbörjade hydrografiska undersökningar i

Öresund, Stora Bålt, Kattegat och Skagerrack......

Aflöning till en del tjenstemän vid f. d Konvoykommis sariatet

.................................._•.......

Arfvode för tillsyn öfver fondens säkerhetshandlingar ...

Pensioner ........................_•....................

Till karantänsinrättningen på Känsö .................

Arfvode för signalering med en tidkula i Stockholm .

,, » » » » »i Göteborg

96: 80.
10,356: 79.
1,711: 59.

1,522: 64.

1,500:

2,480;

500

5,825

1,350

600

31,491: 22.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken..

Utlånta medel: mot ränta .......

utan dito .......

Fordringar:

Upplupna räntor ..............

Hos Kongl. Generaltullstyrelsen
» » Telegrafstyrelsen

............... 41,717: 90.

1,380,781: 45.

847,562^ 53. 2,228,343: 98.

57,143: 07.
13,163: 53.
50,000: —

120,306: 60.

2,390,368: 48.
Summa 2,421,859: 70.

— 120 —

Anslaget till fortsättning af de geologiska urulersökningarne inom
riket samt utgifvande af derpå grundade kartor.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgång.........................................................-......... 1,722: 29.

Uppbörd:

Extra ordinarie statsanslag å sjette hufvudtiteln ............ 70,300: —

Från Jernkontoret anslaget belopp för utförande af geogno stiska

undersökningar i bergslagen ..................... 3,000: —

För försålda kartor m. m................................. 950: 84.

Af Kalmar läns norra hushållningssällskap för undersökningar
inom området för dettas verksamhet af der befintliga
malm- och öfriga naturtillgångars värde för industrien och

jordbruket ........................................... 1,500: —

Genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gotlands län för
utrönande af öns berg- och jordarters tekniska och agro nomiska

betydelse...................................... 500: — ^g 250- 84

Summa 77,973: 13.

Kredit.

Utgifter:

Undersökningen ...............................

Byråafdelningen ...................... .......

Laboratorium.................................

Museum ....................................

Biblioteket....................................

Kart- och boktrycket ........................

Aflöningar................................

Värmeledning, ved och vatten ................

Diverse utgifter .............................

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1877:

23,281: 53.
1,226: 75.

361: 06.
1,500: 73.

752: 53.
8,450: 80.
39,809: 71.
1,371: 48.
1,210: 43.

77,965: 02.

8: 11.

Summa 77,973: 13.

— 121

§ 1-

Geologiska undersökningar i skalan 1:50,000 hafva under revisionsåret blifvit
utförda inom Stockholms, Örebro, Vermlands och Östergötlands län öfver en areal af
omkring 18,6 qvadratmil. Undersökningar i skalan 1: 100,000 hafva utförts i Kronobergs,
Kalmar och Blekinge län öfver en areal af omkring 23 qvadratmil, hvarjemte
de i skalan 1: 20,000 af Jernkontoret bekostade undersökningar af vissa bergslagstrakter
inom Vestmanlands och Örebro län hafva fortgått, så att ett område af omkring 18,5
qvadratmil numera är till sin geognostiska beskaffenhet och malmernas förekomst
kändt.

1 skalan 1: 50,000 hafva under år 1876 blifvit tryckta kartbladen »Brefven»,
»Claestorp» och »Hessleholm» samt i skalan 1:200,000 kartbladet »Vexiö».

Sjunde Hufvudtiteln.

Anslaget till de nya jordeböckernas granskning.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar

3,973: 63.

Uppbörd:

Extra statsanslag

13,600: —

Summa 17,573: 63.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning

12,600:

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning
Dito i Riksbanken

2,633: 63.

2>340: ~ 4,973: 63.

Summa 17,573: 63.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

16

122

Kongl. Statskontoret.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

27,608,888: 53.

Upphörd:

För Statsregleringsfonden..........................

„ Riksgäldsverkets fond ......................

„ Militieboställsfonden ...........................

„ Förenade mötespassevolanskassornas fond ......

„ Trosspassevolansfonden ......................

„ Norrbottens hästjägaresquadrons fond .........

„ Volontärvakansfonden ........................

„ En per mille-fonden ...........................

„ Allmänna beväringsfonden .....................

„ Palmquistska fonden till Stockholms befästande

„ Militieboställenas skogsfond .................

,, Norénska testamentsfonden ... ..................

„ Odlingslånefonden..............................

„ Almare Stakets bros arrendemedelsfond.........

„ Längmanska donationsfonden ................

„ Fonden för Carl XII:s monument ...... ......

„ Biskopslö neregleringsfonden....................

„ Presterskapets löneregleringsfond...............

„ Ramsele pastorsboställes skogsförsäljningsmedels

fond.....................................

„ Elfdals pastorats regleringsfond ..............

„ Brunskogs församlings aflöningsmedelsfond ...

„ Ecklesiastika boställenas skogsfond...............

„ Bibelkommissionens fond .....................

„ Grefve Eric Posses donationsfond...............

„ Filénska testamentsfonden .....................

„ Vadstena krigsmanskusfond....................

„ Invalidhusfonden ..............................

„ Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
Remisser .........................................

508,040: 93.
3,730: 51.
23,895: 11.
33,446: 10.
6,658: 73.
12,732: 67.
42,315: 20.

4,637: 14.
25,383: 33.
8,077: 29.
727: 71.
800: —
90,632: 22.

857: 11.
57,906: 42.
368: —
149: 33.
25,009: 24.

448: 33.
12,603: 86.

7,299: 92.
37,699: 02.
448: 94.
1,505: —
1,509: 31.
206,090: 07.
75,884: 22.
4,883: 27.
59,364,257: 40.

60,557,996: 38

Balans till år 1877:

Skulder:

Öfverleverering................................ 598: 17. .

Återstående utgifter ........................... 34,740: 95.

Oliqviderade diverse verks m. fl. medel........ 411,333: 33.

Transport 446,672: 45. 88,166,884: 91.

— 123 —

Transport

I allmänhet:

Till Arméförvaltningen för inne stående

anslag m. m......

„ Förvaltningen af sjöärendena,
d:o d:o ........

„ Skogsstyrelsen ......__......

„ Diverse personer och fonder

2,939,876: 46.

3,566,110: 72.
399,033: 97.
38,637: 16.

446,672: 45. 88,166,884. 91.

6,943,658: 31. 7,390,330: 76.

Summa 95,557,215: 67.

Kredit.

Balans från åi

Skulder ....................................

Utgift:

För Statsregleriugsfonden....................

„ Volontärvakansfonden ..................

„ Norénska testamentsfonden..............

„ Undsättningsfonden .....................

„ Skogsplanteringsfonden .................

Drottningholms broars arrendemedelsfond
„ Längmanska donationsfonden

„ Biskopslöneregleringsfonden........

„ Presterskapets löneregleringsfond ..

„ Elfdals pastorats regleringsfond

„ Bibelkommissionens fond...........

„ Grefve Eric Posses donationsfond ..

„ Filénska testamentsfonden ........

„ Invalidliusfonden ................

Remisser ............................

• 1875:

.................. 11,194,798: 28.

7,754,883: 93.

16: 14.

345: —

3,385: —

1,444: 37.

2,300: —

1,973: 16.

1,129: 25.

24,643: 38.

9,490: —

4,900: —

3,000: —

3,583: 82.

----52.

49,502,890: 88. 57,313,985: 45.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ..........................

Behållning af bergseffekter...................

Utlånta medel ................................

Utestående kronouppbörd, levererad inom den

30 April 1877 ..........................

Förskott till liqvid och redovisning ...........

Dito att anmälas hos Riksdagen ...............

Fordringar hos:

Riksgäldskontoret ......... 3,500,000: —

Fångvårdsstyrelsen ......... 192,157: 61.

Mynt- och kontrollverken ... 300,900: —

Diverse personer och fonder 1,909,121: 86.

5,403,648: 33.

356: 40.
11,576,942: 66.

6,020: 12.
3,964,622. 04.
194,662: 92.

5,902,179: 47-

27,048,431: 94.

Summa 95,557,215: 67.

124 —

§ 1.

... Bland de. vid verkstäld inventering genomgångna obligationer och säkerhetshandimgar,
tillhörande de under Kongl. Statskontorets förvaltning stälda kassor och
ionder, finnes en från Kongl. Arméförvaltningen till Statskontoret öfverlemnad förenade
motespassevolansfonden tillhörig, af aflidne Hofintendenten Fr. Westin utfärdad
skuldsedel af den 17 Augusti 1838 å ursprungligen 2,400 riksdaler banko, försedd
med proprieborgen af enkan Elisabeth Lundh, född Westin, och konduktören H F
Lundh, rörande hvilken fordran Revisorerne inhemtat, att, sedan så väl gäldenären som
loftesmannen råkat i konkurs och vederbörlig bevakning deri skett, fordringsbeloppet
til följd af utbekomna utdeiningar nedgått till i kapital 1,410 kronor 76 öre; att, sedan,
galdenaren och enkan Westin aflidit och urarfva förmån efter dem vunnits, upprepade
kraf och utmatmngsförsök inom den för fordringsrättens bevarande föreskrifna tid anstalts
hos Konduktören Lundh, men att någon vidare del af berörda fordran icke
kunnat utbekomma?.

§ 2.

• . f^ed ,.a!dednmg ff.„e D-iUfcjf R,ksdasens år 1870 församlade Revisorer i ämnet

ra?1S™ ..anko Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 10 Mai 1871

foe,diS f tsC1kteS aon,befa!Ia och’ * de del.ar -Riksdagens vidare samverkan er 0

drades, föreslå sådana åtgärder, att Statsrevisorernes granskning komme att omfatta
rakenskaperna för ett år senare än nu är förhållandet. Genom nådig remiss

18 0kto^er 1872 anbefalde Kongl. Maj:t Statskontoret och Kammarrätten att
afgifva gemensamt underdånigt utlåtande öfver Riksdagens i fråga varande framställning
jemte en i Finansdepartementet uppgjord promemoria rörande några åtgärder

lef1 v^ffSeend%Piå b°c T,lg ansetts1kunna tiU befrämjande af det afsedda ändamålet
vidtagas. Sedan Statskontoret den 19 November 1872 remitterat ärendet till
riksboksluuskontorets utlåtande, afgaf sist nämnda kontor den 8 Maj 1875 sådant utlåtande
och anförde dervid, bland annat, att, då kontoret af Post- och Inrikes Tidnmgar
för den o Mars 1873 inhemtat, att Kongl. Maj:t uppdragit åt en komité att
afgifva underdånigt förslag angående slutlig lönereglering för landsstaten i sammanKnntl
“m • 1° /0randrad anordning af dess göromål, och sedermera erhållit del af
m r W'' ,Mj/-S, bref den 19 September sist nämnda år, enligt hvilket bemälda komité
b 1^ltf,ofo.rstarkti med två ledamöter, för att tillsammans med förut varande utarbeta
underdånigt förslag dels till reglemente for debitering, uppbörd och redovisning af de
allmanna utskylder som vid de årliga uppbördsstämmorna borde erläggas, dels till
författning angående indrifning och redovisning af böter, dels ock till sådana föreskrifter,
som i ofngt. kunde anses erforderliga för ett ändamålsenligt ordnande af uppbörds-
och redovisnmgsväsendet, kontoret med anledning häraf ansett sig böra uppskjuta
sitt yttrande intill dess berörda komité hunnit stadga sin åsigt om de till dess
behandling sålunda hänskjutna ärenden.

1 ft Sede™iera hade kontoret emellertid inhemtat, att komitén ärnade föreslå, att

skatteuppborden i allmänhet borde uppdebiteras i det årets räkenskap, under hvilket
dea at de skattskyldige skulle erlaggas; att länens redovisning för inkomster och utgdter
®kull.e skes månatliga inkomst- och utgiftsräkningar, hvilka inom slutet

af påföljande månad skulle direkte insändas till riksbokslutskontoret; att dessa räkningar,
efter verastäld bokföring, skulle af riksbokslutskontoret öfverlemnas till Kammarrattens
öfverrevisionsdepartement för granskning; att länsstyrelsernas liqvider med

— 125 —

de centrala förvaltningsmyndigheterna skulle upphöra, och alla de för dessa myndigheter,
enligt af dem särskildt meddelade stater och anordningar, erforderliga utgifter
i landsorten bestridas af länsstyrelserna, för hvilka utgifter likaledes särskilda månadsredogörelser
borde afgifvas och åtfölja inkomst- och utgiftsräkningarne till riksboksltttskontoret;
samt att i stället för de särskilda kassor och fonder, som af länsstyrelserna
förvaltades, endast en kassa borde finnas, till och från hvilken alla vare sig
statsverkets eller diverse verks medel skulle in- och utgå.

I sjelfva frågan yttrade riksbokslutskontoret hufvudsakligen, att, med iakttagande
af den förändring att, i stället för månatliga inkomst- och utgiftsräkningar,
sådana komrne att aflemnas endast för hvarje qvartal inom slutet af derpå följande
månad, syntes åtgärder, vidtagna för öfrigt i den rigtning, komiténs ofvan antydda
förslag angåfve, böra bäst befordra det mål, Riksdagen i sin omförmälda framställning
åsyftat. Emellertid ansåg kontoret dock, att åtskilliga förvaltningsmyndigheter
borde sättas i tillfälle att i frågan sig yttra, innan slutligt utlåtande afgåfves.

Med anledning häraf infordrades den 27 Maj 1875 yttranden från tretton
embetsmyndigheter, hvilkas räkenskaper afslutas med kalenderår, och den 23 December
samma år jemväl från Skogsstyrelsen; och afgåfvos sådana yttranden af åtta
myndigheter under år 1875 och af sex under år 1876. Enligt hvad i fråga varande
yttranden gifva vid handen, hafva Utrikesdepartementet, Förvaltningen af sjöärendena,
Civildepartementet, Kommerskollegium, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
Stuteriöfverstyrelsen. Öfverclirektören vid mynt- och kontrollverken, Generalpoststyrelsen,
Generaltullstyrelsen, Telegrafstyrelsen och Skogsstyrelsen för sin del ansett
hinder icke möta för ändringens införande. Fångvårdsstyrelsen har förklarat, att
styrelsen gått i författning om sådana åtgärders vidtagande, hvarigenom det åsyftade
ändamålet framdeles borde kunna vinnas. Arméförvaltningen har å fortifikations-,
intendents- och civila departementen funnit, att förändringen kunde genomföras,
hvaremot artilleridepartementet ansett någon förändring icke kunna ega ruin uti de
för vissa af departementets redogörare nu stadgade redovisningstider och följaktligen
ej heller i tiden för räkenskapshandlingarnes beredande i och för bokslutet, derest
föreskrifna kontroller skulle behörigen iakttagas. Slutligen har Serafimerordensgillet
förklarat, att någon väsentlig förkortning i redovisningstiden icke kunde ega rum.

Af handlingarne i ärendet, hvilka varit för Revisorerne tillgängliga, har emellertid
icke framgått, att, sedan nyss berörda yttranden, af hvilka det senaste, eller Arméförvaltningens,
afgafs den 31 Oktober 1876, inkommit, några vidare åtgärder blifvit
af Statskontoret och Kammarrätten vidtagna, som varit egnade att bringa frågan
närmare sin lösning. Vid sådant förhållande och i betraktande af den tid, som redan
förflutit sedan Riksdagen år 1871 gjorde sin framställning i ämnet, hafva Revisorerne
ansett sig nu böra fästa Riksdagens uppmärksamhet derpå, att denna i flera hänseenden
vigtiga fråga ännu väntar sin lösning.

§ 3.

Uti underdånig skrifvelse den 11 Maj 1874 anhöll Riksdagen, bland annat,
det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru vida och på hvad sätt en i räkenskapsform
uppstäld årlig redovisning öfver så väl statens samtliga tillgångar i fäst»
och lös egendom jemte fordringar, som ock dess skulder lämpligen kunde till Riksdagens
kännedom meddelas.

Sedan Statskontoret den 12 påföljande November öfver i fråga varande framställning
afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, förklarade Kongl, Maj:t, enligt

— 126

nådigt bref till Statskontoret den 30 December samma år, att den äskade redovisningen,
hvilken borde biläggas så väl rikshufvudboken som det derpå grundade tryckta
kapitalkonto, skulle, i enlighet med ett af Statskontoret afgifvet förslag till formulär,
omfatta, förutom de i rikshufvudboken utbalanserade fordringar och skulder,

jernvägsbyggnaderna med dertill hörande materiel efter de af vederbörande
styrelse i dess årliga embetsberättelse angifna värden;

utarrenderade jordbruksfastigheter med mera efter de dem senast åsätta taxeringsvärden;
och

Kronan tillhöriga skogar efter de värden, som kunde dem af Skogsstyrelsen

åsättas.

Enligt berörda nådiga bref förordnade Kongl. Maj:t derjemte, att hvarje 9:de
år, räknadt från och med år 1867, en tablå, som utvisade ungefärliga värdet af
statsverkets fasta och lösa egendom, sådan den vid det näst föregående årets utgång
befunnes, skulle af Statskontoret, i öfverensstämmelse med den tablå, som blifvit lör
1868 års Riksdag framlagd, uppgöras och till Kongl. Maj:t insändas “för att varda
till Riksdagen öfverlemnad.“

På grund af först berörda nådiga föreskrift fans vid rikshufvudboken och
omförmälda kapitalkonto för hvartdera af åren 1874 och 1875 fogad en öfversigt af
statens finansiella ställning vid årets slut, utvisande följande tillgångar utöfver skulder,
nemligen:

vid slutet af år 1874 ........................................................... kronor 131,181,315: 52.

„ „ „ „ 1875 ........................................................... „ 143,816,859: 65.

För år 1876 har emellertid någon dylik öfversigt icke blifvit meddelad, hvartill
anledningen är att söka deruti, att Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Statskontoret
den 12 April innevarande år, dels förklarat att, utan hinder af den uti nådiga brefvet
den 15 Februari 1855 meddelade föreskrift om uteslutande från allmänna verks
penningeredovisningar af värden å fastigheter samt å inventarier och materialier,
hvilka icke kunde till rörliga tillgångar räknas eller i allmänhet till liqvider för det
allmännas räkning begagnas, Statskontoret egde att uti rikshufvudboken för år 1876
och framgent låta verkställa sådan bokföring, att statens tillgångar uti jernvägsanläggningar
med dertill hörande byggnader, rörlig materiel samt förråd af materialier och
inventarier m. m. blefve, i enlighet med styrelsernas för statens jernvägsbyggnader
och statens jernvägstrafik räkenskaper, i rikshufvudboken å särskild räkning, benämnd
“statens jernvägar med dertill hörande materiel och förlag*1, redovisade, dels ock,
uppå af Statskontoret anförda grunder, i nåder förordnat, att vid rikshufvudboken ej
vidare skulle biläggas den särskilda öfversigt öfver statsverkets finansiella ställning,
hvarom i nådiga brefvet den 30 December 1874 förmäldes.

Vidkommande åter den tablå öfver ungefärliga värdet af statsverkets fasta och
lösa egendom, som, enligt mer berörda nådiga bref den 30 December 1874, skulle
hvarje 9:de år uppgöras, så har visserligen Statskontoret upprättat och med underdånig
skrifvelse den 23 December 1875 till Kongl. Maj:t öfverlemnat dels ett sammandrag
af de uppgifter, som blifvit af vederbörande till Statskontoret afgifna för. uppgörande
af en dylik tablå, dels ock en på detta sammandrag grundad öfversigt af
ungefärliga värdet af statsverkets egendom vid slutet af år 1874. Då denna öfversigt
emellertid icke, i enlighet med föreskriften i nådiga brefvet den 30 December
1874, blifvit Riksdagen t meddelad, hafva Revisorerne, som icke kunnat underskatta
vigten deraf, att Riksdagen erhölle kännedom om senaste uppgifter beträffande värdet
af statsverkets egendom, anskaffat och vid denna berättelse bilagt (Bil. litt. E. och F)
afskrifter af omförmälda sammandrag och öfversigt; hvarjemte Revisorerne, som an -

127

sett, att uppgifter angående statens tillgångar och skulder borde finnas på ett ställe
tillgängliga, låtit, med ledning af nyss berörda handlingar samt räkenskaperna i öfrigt,
upprätta följande

Öfversigt

af svenska statens skulder och tillgångar i fast och lös egendom vid slutet af år 1876.

Debet.

Skulder vid 1876 års slut, enligt kapitalkonto, pag. 18.
Saldo, tillgångar utöfver skulder......................

170,853,910: 25.
291,761,673: 38.

Summa 462,615,583: 63.

Kredit.

Tillgångar;

Behållningar vid 1876 års slut, enligt kapitalkonto, pag. 12
Statsverkets skogsegendom, enligt Skogsstyrelsens underdåniga berättelse
den 20 December 1877, pag. 48 .....................

Följande värden vid 1874 års slut, hvilka förekomma i ofvan omförmälda
öfversigt, nemligen:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungs -

269,843,292: 92.
32,162,000: —

gårdar och kungsladugårdar
Boställen:

lemnade till indelningshafvare eller utarrenderade
för deras
räkning 27,707,412: —
afgår för
Skogsstyrelsen
... 685,160: — 27,022,252: —-

utarrenderade för statsverkets
eller särskilda fonders räkning
................... 23,551,818: —

Andra hemman och lägenheter,
som icke äro åt åboar under
stadgad besittningsrätt upplåtna,
deribland äfven skogar

och fisken .................. 41,475,309: 28.

afgår för Skogsstyrelsen 29,645,000: —

Hus och tomter i städerna.....................

Fastigheter belägna utom riket

20,485,088: 28.

50,574,070:

Lösegendom af beskaffenhet att i händelse
behof kunna i penningar förvandlas

af

11,830,309: 28.
43,501,468: 56.
245,320: 31.

13,567,734: 28.

Härtill komma följande värden, i
förda inom kolumn, nemligen:
Arffurstens palats vid Gustaf

Sgr 140,203,990: 71.
öfversigten

Adolfs torg

300,000:

Transport 300,000: — 140,203,990: 71. 302,005,292: 92.

— 128

Transport 300,000: —
Flottans fartyg af alla slag

med tillbehör ............ 7,965,600: —

Skärgårdsartilleriets d:o af d:o 6,215,000: —-Kongl. Bibliotekets samlingar
af böcker, handskrifter

m. m...................... 1,000,000: —

Nationalmusei samlingar ... 4,385,000: —
Samlingar i statens historiska
museum och Kongl. myntkabinettet.
................ 540,700: —

140,203,990: 71. 302,005,292: 92.

20,406,300: — 160,610,290: 71.
Summa 462,615,583: 63.

§ 4.

Jemte anmälan, att Riksdagen — som ansett att, intilldess frågan om Kommer skollegii
indragning eller förändrade organisation blifvit afgjord, det ledigblifna presidentsembetet
i nämnda embetsverk borde hållas obesatt, och skilnaden mellan den å
Kommerskollegii stat uppförda presidentslönen, 7,500 kronor, och det belopp af 1,500
kronor, som vid en förut inträffad ledighet af presidentsembetet utgått till den af
kollegii ledamöter, som derunder uppehållit de med nämnda embete förenade göromål,
kunna statsverket besparas — beslutit att, intill dess berörda organisationsfråga kunde
varda slutligen afgjord, det för nämnda embetsverk anvisade aflöningsanslag skulle
minskas med 6,000 kronor, anhöll Riksdagen i underdånig skrifvelse den 17 Maj
1874, det Kongl. Maj:t täcktes taga frågan om Kommerskollegii indragning eller förändrade
organisation under förnyad ompröfning och till näst derefter sammanträdande
Riksdag framlägga de förslag i ämnet, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Med anledning af denna underdåniga framställning tillsatte Kongl. Maj:t den 5
Juni 1874 en komité för utredning af förevarande fråga, och sedan denna komité
den 13 Januari 1875 till Kongl. Maj:t afgifvit betänkande och förslag i ämnet, samt
vederbörande embetsmyndigheter med deröfver infordrade underdåniga yttranden inkommit,
föreslog Kongl. Maj:t genom en den 2 derpå följda Mars till Riksdagen aflåten
nådig proposition, bland annat, att Kommerskollegium måtte vid slutet af nämnda
år indragas samt i dess ställe inrättas ett nytt embetsverk, benämndt Kongl. Styrelsen
för handeln och näringarne.

Af hufvudsaklig anledning, dels att statsverket genom förändringen skulle
komma att vidkännas en ökad utgift till belopp af ej mindre än 33,160 kronor, dels
ock att Riksdagen, som förestält sig, att ett ej ovigtigt ändamål, som afsåges genom
Kommerskollegii indragning, vore, att derigenom det provisoriska tillstånd, som redan
allt för länge rådt i denna gren af förvaltningen, skulle kunna bringas till ett slut,
trott sig finna att det rådande provisoriet i sjelfva verket skulle komma att fortfara
och blott till formen om bildas, förklarade Riksdagen uti underdånig skrifvelse
den 21 Maj 1875, att Riksdagen funnit sig icke kunna Kongl. Maj:ts omförmälda
nådiga proposition bifalla.

Under åberopande af det vid den nådiga propositionen fogade statsrådsprotokoll,
hade Kongl. Maj:t uti slutsumman af ordinarie anslagen under sjette hufvudtiteln inberäknat
för Kommerskollegium ett belopp af 84,500 kronor, eller 6,000 kronor mera
än hvad för året gällande riksstat upptoge. Emellertid förklarade Riksdagen uti
nyss nämnda underdåniga skrifvelse att, efter det 1874 års Riksdag med 6,000 kronor

— 129 —

minskat Kommerskollegii anslag, Riksdagen ansett sig sakna skäl att då frånträda den
uppfattning, som legat till grund för detta dess beslut; och upptogs alltså i riksstaten
för år 1876 anslaget för Kommerskollegium till allenast 78,500 kronor.

Af den i Statskontoret upprättade s. k. liggare för år 1876 hafva Revisorerne
inhemtat, att sedan Kongl. Maj:t under den 16 Juni 1875 på förordnande tillsatt
presiuentsembetet i Kommerskollegium, har Kongl. Maj:t enligt nådigt bref till Statskontoret
den 8 Mars 1876 bestämt, att t. f. presidentens i bemälda kollegium aflöning
skulle utgå sålunda:

ordinarie anslag till kollegium .............................. ... kronor 1,500: —

sjette hufvudtitelns anslag till

extra utgifter ................................... » 4,000: —

manufakturförlagslånefonden ...................................... » 8,500: —

Summa kronor 9,000: —

Vidare har Kongl. Maj:t enligt nådigt bref till Statskontoret den 19 Maj 1876,
i sammanhang med indragning af advokatfiskalstjensten i Kommerskollegium, förordnat
att till aflöning åt kollegii t. f. president skulle från och med Juli månad samma år
ytterligare 800 kronor årligen utgå från manufakturförlagslånefonden, och förut nämnda,
af anslaget till extra utgifter utgående 4,000 kronor med motsvarande belopp minskas,
hvilket jemväl, enligt hvad Statskontorets räkenskap utvisar, egt rum, så att, medan
under hvartdera af första och andra qvartalen utaf år 1876 till t. f. presidenten
utbetalts 1,000 kronor af anslaget till extra utgifter, hafva under hvartdera af tredje
och fjerde qvartalen för ändamålet af samma anslag utgått endast 800 kronor; —

Och hafva Revisorerne velat dessa förhållanden för Riksdagen anmäla.

Reservation af Herrar Friherre Stackelberg, Törnebladh, Boström och Grefve
von Bosen. Litt. F.

§ 5.

Vid genomgående af de från hofrätterna samt länsstyrelserna till Statskontoret
insända och derifrån till Kammarrätten öfverlemnade handlingar, innefattande
vederbörande redogörares och uppbördsmäns redovisningar för den under år 1876
ifrågakomna bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, hafva Revisorerne
funnit anledning till följande erinringar och framställningar:

l:o. I 6 § af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811, angående kontrollen
å bevillningsafgifter af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, stadgas att underdomstolarne
skola inom Januari månads slut hvarje år till hofrätten och landshöfdingen
i orten öfversända förteckningar å de under föregående året ingifna »gåfvobref,
testamenten och fideikommissförfattningar samt å bouppteckningar i de sterbhus,
der bevillningsafgift af behållna förmögenheten egt rum», samt att vid förteckningarne
till hofrätten böra bifogas de i samma kungörelses 4 och 5 §§ omnämnda
attester och qvittens.

Rådstufvurätten i Stockholm har med sin rapport till Kongl. Svea Hofrätt endast
aflemnat två förteckningar, den ena för stadens norra trakt med uppgift å elfva derinom
förrättade bouppteckningar, vid hvilka bevillning ansetts ifrågakomma, men
bouppteckningssumman finnes endast angifven vid en, der behållningen utgjort 10,186
kronor 42 öre, och bevillningsbeloppet utförts med 101 kronor 86 öre. Den andra för

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 17

130 —

stadens södra trakt afgifna förteckningen upptager tretton bouppteckningar, vid hvilka
behållningen utförts med belopp, uppgående från 10,794 kronor 49 öre till 447,212
kronor 24 öre, alla med anmärkning »Bevillning förbehållen».

Vid ingen af dessa förteckningar finnas fogade några sådana attester eller
qvittens af vederbörande uppbördsman, som i ofvan berörda stadgande omförmälas;
och några förteckningar öfver gåfvobref, testamenten och fideikommissförfattningar, för
hvilka bevillning bort erläggas, hafva ej af Rådstufvurätten afgifvits.

2:o. En del länsstyrelser hafva vid sina redogörelser bifogat fullständiga sammandrag
öfver alla inom länet förekommande bevillningsmål af i fråga varande beskaffenhet,
med in- och utgående balanser samt verkstälda levereringar, hvarigenom
en klar och tydlig öfverblick samt säker kontroll öfver bevillningsmedlens indrifning
vinnes. Deremot hafva dylika sammandrag saknats vid inkomna redogörelser från
Stockholms, Upsala, Kalmar, Skaraborgs, Vermlands, Elfsborgs, Blekinge, Kristianstads
och Kopparbergs län; och hafva Revisorerne i anledning häraf velat framhålla önskvärdheten
deraf, att samtliga länsstyrelser vid i fråga varande redogörelsers insändande
bifoga deröfver upprättade fullständiga sammandrag.

3:o. I fråga om de från länsstyrelserna insända redogörelsehandlingar har
förekommit:

Vid Upsala läns: att magistraten i Upsala icke företett bevis om det hinder,
som mött för uttagande af bevillning för aflidne Possessionaten C. J. Ahlmarks testamente
till förmån för Erika Fredrika Gullikson m. fl.; samt att i redogörelsen för staden
Enköping lemnats obestyrkt anledningen, hvarför bevillningen för ett af Carolina
Sundström upprättadt testamente fortfarande balanserats;

vid Blekinge läns: att kronofogden inom Ostra och Medelstads härads fögderi
vid sin redogörelse icke fogat något bevis till bestyrkande af de hinder, han uppgifvit
hafva mött för slutbehandling af tre särskilda sedan åren 1849, 1853 och 1873
balanserade bevillningsmål;

vid Kristianstads läns: att kronofogden i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
härads fögderi icke styrkt det af honom uppgifna hindret för uttagande af belöpande
bevillning för ett af aflidna Mamsell Danielsson upprättadt gåfvobref å 10,000 kronor
till förmån för Johan Billing; samt att kronofogden i Ingelstads m. fi. härads fögderi
tillagt bevillningsförordningen af den 18 September 1874, genom hvilken det för
bevillnings utgörande förut stadgade minimum af testamentsvärde, 1,000 kronor, höjts
till 5,000 kronor, retroaktiv verkan och på den grund afskrifvit ett från föregående
åren balanseradt bevillningsärende, der testamentsbeloppet icke uppgått till 5,000
kronor;

vid Göteborgs och Bohus läns: att redogöraren för Göteborgs stad uraktlåtit att
med bevis styrka orsakerna till fortsatt balanserande af bevillningen för de af Grosshandlanden
G. A. Engström, Handlanden L. P. Haglund, enkan Anna H. Hammarberg,
Grosshandlanden Louis Benecke och Bryggaren W. Greigh upprättade testamenten;
samt att kronofogden i Orousts och Tjörns fögderi icke visat, att den hos
honom förvarade borgensförbindelse för erläggande af bevillning för A. Olssons i Röd
testamente blifvit sedan år 1855 förnyad, ej heller styrkt sin uppgift, att bemälde
testators enka, efter hvilkens död testamentet först skall gå i verkställighet, ännu
lefver;

vid Skaraborgs läns: att kronofogden i Skara fögderi, i fråga om verkställighet
af det i hans redogörelse omförmälda, af Fröken Juliana Carolina von Castillon
upprättade testamente, endast uttalat sin förmodan, att åtskilliga personer, efter
hvilkas död testamentet först kunde verkställas, ännu lefde, utan att detta styrkts

131

med något senare bevis än af år 1874; samt att kronofogden i Lidköpings fögderi
icke företettf bevis till stöd för sina uppgifter om mötande hinder för indrifvande af
bevillning för fem särskilda under åren 1870 — 1875 inkomna testamenten, hvilken
bevillning af honom utförts med ett sammanlagdt belopp af 576 kronor 56 öre;

Vid Vermlands läns: att kronofogden i Östersysslets fögderi icke styrkt hvad
som hindrat uttagande af bevillningen för ett af Kyrkovärden L. Andersson i Spångii
till förmån för sina fosterdöttrar upprättadt testamente; äfvensom att kronofogden i
Nordmarks fögderi underlåtit att, i fråga om indrifvande af bevillningen för Nils
Olssons i Sandshagen testamente till Ola Nilsson dersammastädes, med bevis styrka
uppgiften att rättegång om testamentet påginge;

Vid Södermanlands läns: att i länets landsbok för år 1876, pag. 74, upptagas
såsom under året influten testamentsbevillning 482 kronor 62 öre, under det att
landskontorets sammandrag öfver influten bevillning af denna art endast utvisar ett
belopp åt 442 kronor 17 öre;

Vid Jemtlands läns: att länsstyrelsen visserligen aflemnat sammandrag öfver
den inom länet influtna bevillning, men dervid icke bifogat vederbörande domares och
uppbördsmäns rapporter, äfvensom lemnat den i sammandraget upptagna utgående
balansen, 12 kronor 98 öre, obestyrkt; dock hade domhafvandena i norra och södra
domsagorna till Kongl. Svea Hofrätt insandt föreskrifna rapporter;

Vid Gefleborqs läns: att, under det länets landsbok innehåller, att 127 kronor
29 öre under år 1876 influtit såsom testamentsbevillning, upptager det i landskontoret
öfver dylik bevillning upprättade sammandrag för samma år endast ett belopp
af 23 kronor 78 öre; hvarjemte den i berörda sammandrag upptagna utgående balansen
saknar verifikationer;

Vid Malmöhus läns: att uti det öfver den för år 1876 ifrågakomna testamentsbevillning
å landskontoret upprättade sammandrag 27 kronor upptagas såsom influtna
från Ljunits fögderi, hvilket belopp dock ej återfinnes i landsboken; hvaremot landsboken
upptager, såsom i berörda afseende influtna från Luggude härad, 320 kronor
och från Malmö stad 896 kronor 12 öre, hvilka båda belopp icke finnas upptagna i
ofvan berörda sammandrag; samt att vid rapporten från staden Landskrona saknas
bevis till stöd för deri förekommande uppgift om mötande hinder, hvarför ett der
balanseradt testamentsbevillningsmål icke afgjorts;

Vid Elfsborgs läns: att kronofogden i Vane fögderi icke med bevis styrkt det
uppgifna hindret för uttagande af bevillningen för ett af aflidne Landtbrukaren V.
Andrews och hans hustru upprättadt testamente; att ränteriräkningen upptager såsom
leverering af testamentsbevillningsmedel från Vane fögderi 153 kronor 37 öre,
ehuru kronofogdens rapport ej angifver annat än ett från “1858“ balanseradt bevillningsärende;
samt att i rapporten från Marks fögderi förekommer ett från år
“1840“ balanseradt bevillningsmål, utan att någon handling bifogats för bestyrkande
af det utaf kronofogden uppgifna hindret, hvarför samma ärende icke kunnat slutbehandlas; Vid

Jönköpings läns: att uppbördsmannen i Tveta, Vista och Mo härads fögderi
uraktlåtit att med bevis styrka, huruvida enkefru Friherrinnan Vendela Ridderstedt
ännu lefde, och om denna omständighet utgjorde hinder för redovisning af bevillningen
för ett af aflidne Kaptenen C. J. Ridderstedt och bemälda friherrinna upprättadt
testamente; samt

Vid Hallands läns: att i redogörarens rapport upptages ett belopp af 58
kronor 10 öre såsom den 27 April 1876 i landtränteriet levererad bevillning

— 132 —

för testamente af enkan Anna Greta Kjellberg till pigan Johanna Andersdotter, utan
att detta belopp likväl biifvit i länets landsbok redovisadt;

Och hafva Revisorerne å samtliga dessa förhållanden velat fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

4:o) Revisorerne, som af redogörelsehandlingarne inhemtat, att flere uppbördsman,
efter att i kontant mottagit belöpande bevillning för testamenten m. m., icke
levererat dessa medel till landtränteriet utan balanserat desamma, intill dess testamentet
biitvit lagakraftvunnet eller hinder för dess verkställande undanröjda, hafva
här velat uttrycka den åsigt, att detta förfarande, såsom stridande mot gällande uppbördsförfattningar,
för framtiden torde böra förekommas.

5:o) Det har ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att så få exempel förekomma,
der i landsorten förrättade bouppteckningar gifvit anledning till bevillnings
uttagande hos fjermare arfvingar, på sätt i 4 § af Kong!, kungörelsen den 11
December 1811 föreskrifves; och då detta förhållande otvifvelaktigt har sin grund
deruti, att berörda stadgande icke rätt elterlefves, hafva Revisorerne ansett sig böra
härå fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 6.

Genom nådigt bref till Statskontoret af den 5 December 1873 har Kongl.
Maj:t, med. godkännande af Riksdagens samma år derom fattade beslut, förordnat,
att den befattning med och tillsyn öfver bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss
och arf, hvilken, enligt Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 rörande kontrollen
å dylika bevillningsafgifter, dittills ålegat Riksgäldskontoret, skulle från och med 1874
års ingång utöfvas af Statskontoret. Enligt hvad Revisorerne inhemtat, hade den
befattning, som Riksgäldskontoret förut tagit med bevillningsärenden af i fråga vaxande
beskaffenhet, bestått deruti, att kontoret dels, såsom uppbördsman, i första
hand upptagit och behandlat ärenden rörande den bevillning af omförmälda art, som
i hufvudstaden skulle erläggas, i hvilket afseende Riksgäldskontoret haft att ställa sig
till. efterrättelse hvad i fråga om borgens ställande och bevakande samt bevillningsafgifternas
indrifvande m. in. var för andra uppbördsman i ofvan berörda Kongl.
kungöielse stadgadt, dels och insamlat de handlingar, rörande redovisning af den i
andra städer och landsorten förekommande bevillning af samma slag, hvilka jemlikt
§§ .8 och 10 i nyss nämnda Kongl. kungörelse skulle af hofrätterna och Kongl
Maj:ts Befallningshafvande .tillställas Riksgäldskontoret för att, sedan dessa handlingar
såsom ordalagen i författningen lyda, der - erhållit vederbörlig handläggning", afiemnas
till Kammarrätten för nödig upplysning vid landsböckernas revision.

Dessa Riksgäldskontorets åligganden öfvertogos, enligt Kongl. Maj:ts ofvan berorda
föreskrift, med 1874 .års ingång af Statskontoret, till hvilket embetsverk i följd
deraf , vid samma tidpunkt från Riksgäldskontoret öfverlemnades 115 under föregående
år dit. inkomna och under balans förda borgensförbindelser för erläggande afÖsådan
bevillning, som för inom hufvudstaden upprättade eller vid der varande domstolar bevakade
testamenten m. m. borde utgå.

... Revisorerne, som ansett sig böra taga kännedom om det sätt, hvarpå dessa
bevillningsärenden sedermera från och med år 1874 till revisionsårets utgång af Statskontoret
handhafts, och för sådant ändamål infordrat det inom Statskontoret förda
diarium öfver mottagna borgensförbindelser för dylik bevillning, hafva deraf inhemtat :

att af ofvan omförmälda från Riksgäldskontoret öfverlemnade 115 borgensförbindelser
ännu finnas balanserade 58, i fråga om hvilka bevillningsbeloppen icke in -

133 —

drifvits eller fullständigt bevis om mötande binder för beloppens utsökande icke företetts.
Bland dessa förekomma dels 18, med hvilka någon åtgärd icke vidtagits seuare
än år 1873, då anteckning egt rum om olika hinder för bevillningens indrifvande,
dels 8, om hvilka anteckningar gifva vid handen, att senaste åtgärd vidtagits 1874,
dels 4, om hvilka dylik anteckning gjorts senast år 1875, dels 1, der sådant skett
år 1876, dels 1, der antecknadt finnes, att två testamentstagare inbetalt bevillning,
men icke hvad som hindrat uttagandet af sådan hos en tredje testamentarie, dels 1,
vid hvilken antecknats, att konkurs yppats efter testamentsgifvaren, utan att sådant
likväl blifvit styrkt, och dels 25, vid hvilka anteckning om mötande hinder för medlens
uttagande helt och hållet saknas;

att vid en af de under år 1874 till Statskontoret inkomna borgensförbindelser
finnes anteckning af den 20 Mars 1876, att testamentet i fråga öfverklagats; men
något bevis att hinder fortfarande möter för bevillningens utkräfvande har icke blifvit
Revisorerne förevisad t; hvarjemte, i fråga om öfriga under nämnda år samt åren
1875 och 1876 hos Statskontoret stälda enahanda förbindelser, 19 balanserats, utan
att i diariet finnes antecknadt att åtgärder med desamma vidtagits.

Då, enligt hvad ofvan är nämndt, Statskontoret, såsom uppbördsman af berörda
bevillniugsafgifter, haft att, i likhet med Riksgäldskontor, ställa sig till efterrättelse
den uti Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 för dylika uppbördsmän
meddelade föreskrift derom, att, i händelse vederbörande löftesmän icke inom Mars
månads utgång hvarje år till uppbördsmannen aflemna bevis om de hinder, som
vållat att beloppet af gåfvan eller testamentet m. m. ännu icke utfallit, uppbördsmannen
eger att bevillningsprocenten genast utsöka, men denna föreskrift uti de
många här ofvan omförmälda fall icke af Statskontoret iakttagits, hafva Revisorerne
icke kunnat underlåta att å dessa förhållanden fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 7.

De förhållanden, som i näst förestående §§ blifvit omförmälda, hafva gifvit
Revisorerne anledning att ingå i pröfning, huruvida det må vara lämpligt, att Statskontoret
i första hand handlägger bevillningsmål, på sätt hittills egt rum. Kongl.
kungörelsen den 11 December 1811 lemnar icke någon föreskrift härom, utan synes
tvärtom afse, att det skall åligga uppbördsmannen så väl i hufvudstaden som i landsorten
att mottaga och redovisa ej mindre kontant influtna bevillningsmedel än äfven
för sådana medels utgörande stälda borgensförbindelser, samt att Riksgäldskontoret,
eller efter 1874 års ingång Statskontoret, åligger att utöfva kontrollen öfver dylika
medels redovisning. Det förfaringssätt, som under årens lopp utbildat sig på sådant
sätt, att Riksgäldskontoret och efter nyss nämnda tidpunkt Statskontoret direkt från
de betalningsskyldige mottagit borgensförbindelser för testaments- och gåfvobevillning
m. m., synes Revisorerne motverka den i författningen afsedda kontrollen och gör
nämnda embetsverk till på samma gång redogörande och kontrollerande myndighet,
hvilket aldrig kan hafva varit författningens mening. Härigenom undanryckes jemväl
den kontroll, som åligger Kammarrätten medelst granskningen af de från uppbördsmän
och domare inkommande rapporter öfver testamentsbevillningen, hvilket bäst
bevisas deraf, att de i föregående § omförmälda särskilda bevillningsmål kunnat så
lång tid balanseras, utan att med något bevis styrkts, att hinder mött för medlens
uttagande.

Visserligen har Kongl. Maj:t genom sin den 8 December 1876 för Statskontoret
utfärdade nådiga instruktion, bland annat, ålagt detta embetsverk att föra in»

134 -

seendet deröfver, “att de löftesskrifter, förbindelser och borgensskrifter“, som skola
ingifvas, i rätt tid inkomma och vid gällande kraft bibehållas; men, då olvan åberopade
1811 års Kongl. kungörelse icke blifvit samtidigt ändrad eller i någon del
upphäfd, vill det synas Revisorerne, som hade i fråga varande del al instruktionen
tillkommit utan tagen hänsyn till hvad nämnda kungörelse redan stadgat i fråga
om bevillning af gåfva, testamente m. m.

Genom ett sedermera den 31 Augusti 1877 utfärdadt bref till Statskontoret
har Kongl. Maj:t, med ändring af bestämmelserna i skrifvelsen den 5 December 1873,
i nåder förordnat, att de i 8 § af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 omförmälda
handlingar skulle dädanefter af hofrätterna och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
omedelbart till Kammarrätten öfverlemnas, samt den Statskontoret förut
åliggande granskningsskyldigket af dessa handlingar och tillsyn öfver redovisningen
af bevillningsafgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss eller arf till Kammarrättens
öfverrevisionsdepartement öfverfiyttas. Då i berörda § af 1811 års kungörelse undantag
icke göres för någon del af nämnda bevillning, vill det synas, som skulle 1876
års instruktion för Statskontoret vara genom 1877 års Kongl. bref i dessa delar upphäfd,
och Statskontoret befriadt från bestyret med bevillningsärendens handhafvande;
men Revisorerne hafva af det i Statskontoret förda bevillningsdiarium inhemtat, att
Statskontoret äfven efter den 31 Augusti 1877 emottagit och fortfarande emottager
och vårdar borgensförbindelser för testamenten, som vid underdomstolarne i hufvudstaden
och i dess granskap bevakas.

Enär den sålunda förefintliga olikheten i behandlingssättet af bevillningsmål
för hufvudstaden och för landsorten icke kan vara ändamålsenlig, och då härtill
kommer, att Statskontoret, på sätt den i näst föregående § gjorda framställning
synes ådagalägga, icke torde ega tillräckliga krafter för att, jemte sina öfriga många
och maktpåliggande göromål, sköta nu i fråga varande ärenden, hafva Revisorerne
föranlåtits att framhålla angelägenheten deraf, att de i fråga om bevillning af gåfva,
testamente, fideikommiss och arf gällande föreskrifter måtte ändras och förtydligas
på sådant sätt, att alla dit hörande ärenden komme att röna enahanda behandling
i fråga om uppbörd, redovisning och kontroll.

§ 8.

Med ledning af den i rikshufvudboken intagna redovisning, hafva Revisorerne
ansett sig böra meddela följande öfversigt af landshöfdingelöneregleringsfondens in -

komster och utgifter under revisionsåret: Reservation från år 1875, bestående af: Utlånta medel............................ Öfriga tillgångar.........................	8,300: — 47,271: 72.	Debet. 55,571: 72.	Kredit.
Inkomster och utgifter, enligt räkenskaperna: Upsala län................................		11,217: 01.	12,500	_
Stockholms dito ...........................		10,741: 80.	12,500	—
Södermanlands dito ........................		13,036: 99.	12,512	83.
Östergötlands dito ..............- ........		13,735: 14.	12,500	-
Gotlands dito ..............................		13,843: 77.	12,676	99.
Kalmar dito ..............................	............	28,559: 89.	12,500	—
	Transport	91,134: 60.	75,189	82.

— 1B5 —

	Transport	91,134: 60.	75,189: 82.
Blekinge län ...............		8,084: 53.	12,500: —
Jönköpings dito ............		10,107: 64.	7,817: 43.
Kronobergs dito ............		11,290: 45.	12,500: —
Kristianstads dito............		28: 43.	12,500: —
Malmöhus dito ...........		23,433: 37.	15,000: —
Hallands dito ..............		35: —	1,695: —
Göteborgs dito...............		30,217: 35.	18,000: —
Elfsborgs dito...............		6,560: 41.	10,800: —
Skaraborgs dito ............		10,179: 47.	6,500: —
Örebro dito..................		702: 08.	7,841: 66.
Vermlands dito ............		11,597: 28.	12,500: —
Vestmanlands dito (15,000: 73	— proprie balans 792: 03.)	14,208: 70.	12,500: —
Kopparbergs dito............		2,190: —	--—
GeÖeborgs dito ............		---	----
Vesternorrlands dito ......		---	12,500: —
Jemtlands dito ...........		100: —	12,500: —
Vester bottens dito .........		8,113: 18.	12,500: —
Norrbottens dito ...........		----	12,500: —
Statskontoret ...............		439: 44.	1,350: —
	Sgr 228,421: 93.	256,693: 91.

Omföring från:

Anslaget till landsstaten: penningar och oindelt span mål

.................................. 36,895: 26.

Särskilda förslagsanslaget till landsstaterna 5,260: 20.

Forsellönsersättningsanslaget ............... 214: 20. ^ 369- 66 ____

Reservation till år 1877, bestående af:

Utlånta medel............................. 19,300: —

öfriga tillgångar....................... 50,369: 40. __ 69,669: 40.

Summa 326,363: 31. 326,363: 31.

Reservation af Herrar Larsson och Manicell. Litt. G.

— 186 -

Stämpelpappersuppbörden.

		Skrif- stämplar.	Enkla beläggnings- stämplar.	Dubbla beläggnings- stämplar.	Vexel- stämplar.	Summa.
Debet.
Balans från år	1875	91,657	50	5,693,197	25	9,826,580	40	57,257	—	15,668,092	15
Leverering från Riks-
banken ......		578,980	75	4,068,476	40	3,951,813	—	—	_	8,599,270	15
Återlevererade	från
försäljningsman	—	—	—	—	— —	—	7	50	7	50;
Summa	670,638	25	9,761,673	65	13,778,393	40	57,264	50	24,207,969	80
Kredit.
Leverering till	för-
säljningsmän		342,359	50	510,045	75	2,306,290	95	48,384		3,207,080	20
Afskrifning		60	25	16	—	20	—	7	50	103	75
Balans till år 1877.,.	328,218	50	9,251,611 90	11,472,082	45	8,873	—	21,060,785	85
Summa	670,638	25	9,761,073 65	13,778,393	40	57,264	50	24,207,909	80;

Kongl. Myntverket.

Debet.

Balans fr Cm år 1875:

Tillgångar................................................... 8,693,480: 93.

Uppbörd:

Stockprof från år 1865, tillrättakomna ädla metaller m. in.:

Guld ...................... ........ 1,200: 65.

Silfvei''.............................. ....62: 53~ 1,263: 18,

Transport 1,263: 18. 3,693,480: 93.

— 137 -

Transport

Vinst på utmyntningen af guld ........................

Dito » dito » silfver........................

Dito » dito » brons.......................

Dito » medalj tillverkning ..........................

Dito » finsilfverförsäljning ...........................

Diverse inkomster ....................................

Statsanslaget till myntets drift och underhåll............

1,263: 18.
318: 94.
500,476: 57.
40,884: 14.
1,118: 96.
609: 54.
235: 48.
12,000: —

3,693,480: 93.

556,906: 81.

Skulder:

Till Riksbanken:

för guld ................

» gammalt kopparmynt

Balans till år 1877:

2,821,695: 44,
6,625: 99.

2,828,321: 43.

Summa 7,078,709: 17.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

2,920,714: 23.

Utgifter:

Förlust af metall vid guldutmyntningen 8,875: 50.
Förlust af metall samt omkostnader vid

silfverutmyntningen ............... 71,645: 37.

Förlust af metall vid bronsutmyntningen 114: 52.

Reparationer ..........................................

Förlust å försåldt gammalt kopparmynt ...............

Medaljskrot, förbrukadt till diverse .....................

Förlust af metall vid medaljtillverkningen...............

Leverering till Riksgäldskontoret.......................

Omkostnader för nya guldutmyntningsverket............

80,635:. 39.

2,846: 52.

1,048: 17.

5: 11.

7: 70.

407,300: —

J’039: 64 492,882: 53.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning...
Dito i Riksbanken

9,324:

205,275:

17.

12.

Behållning af metaller:

Guld .............................. 2,920,049: 99.

Silfver............................. 224,474: 34.

Koppar, brons m. m................ 33,481: 24.

Fordran för försåldt gammalt kopparmynt............

Bränsle, deglar, syror m. m.........................

Inventariers värden ........................ .........

Fastigheters värden .................................

214,599: 29.

3,178,005: 57.
6,772: 50.
10,274: 40.
75,000: —
180,460: 65.

3,665,112: 41.

Summa 7,078,709: 17.

18

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

— 138

§ 1.

Uti underdånig skrifvelse den 19 Maj 1875, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens sjunde hufvudtitel, anhöll Riksdagen, bland annat, det täcktes Kongl.
Maj:t vid utfärdande af ny instruktion för Myntverket föreskrifva, att de åtskillige
tjensteman vid Myntverket dittills tillkommande sportler för probering, vågning och
värdering af guld och silfver skulle för framtiden upphöra, samt att de afgifter, som
för sagda probering, vågning och värdering borde erläggas, skulle ingå till Myntverket.

I enlighet härmed föreskrifves uti § 15 af Kongl. Maj:ts den 8 December 1876
för Myntverket gifna nådiga instruktion, att afgifter, som vid Myntverket ifrågakomma,
skola erläggas efter faststäld taxa samt uppbäras, qvitteras och redovisas af myntkamreraren;
hvilket Revisorerne velat omförmäla.

Kongl. Kontrollverket.

Debet.

Uppbörd:

	Stockholm.	Landsorten,	Summa.
Enkel afgift................ .....	............ 9,690: 96.	16,604:	53.	26,295: 49.
Dubbel afgift ....................	........... 115: 13.	53:	53.	168: 66.
Uppdebiterad öfverleverering .....	.............—	1:	99.	1: 99.
	Summa 9,806: 09.	16,660:	05.	26,466: 14.
	Kredit.
Balans från år 1875:
Skuld	.............—	1:	99.	1: 99.
	Utgifter:
Arfvoden ..........................	----	5,535:	04.	5,535: 04,
Postporto...........................	...............	2:	78.	2: 78.
Leverering till Kongl. Statskontoret .	........... 9,806: 09.	—	—	9,806: 09.
Dito till landtränterierna	............—	11,120:	24.	11,120: 24.
	Säger 9,806: 09.	16,658:	06.	26,464: 15.
	Summa 9,806: 09.	16,660:	05.	26,466: 14.

Kongl. Kammarrättens aktoratsråkning.

	Advokat-		Provins-	Militie-		Civil-
	fiskals-		räkenskaps-	räkenskaps-	räkenskaps-	Summa.
	kontoret.	kontoret.	kontoret.	kontoret.
Debet.
Balans från år 1875	325,619	87	7,784	54	1,928	94	8,021	60	343,354	95
Uppbörd ...............	3,426	05	9,727	90	9,51744	6,490	94	29,162	03
Summa	329,045	92	17,512	44	11,446	08	14,512	54	372,516	98
Kredit.
Afskrifning...............	164,746	97	468	73	680	83	311	36	166,207	89
Leverering..............	20,750	67	12,310	72	4,935	02	5,070	86	43,067	271
Balans till år 1877:
Fordringar ...........	143,548	28	4,732	99	5,830	23	9,130	32	163,241	82
Summa	329,045	92	17,512\|44	11,446	08	14,512\|54	372,516	98

§ l.

Uti den vid aktoratsräkningen fogade förteckning öfver äldre balanser, som
tillkomma advokatfiskalsembetets åtgärd, upptagas, bland andra, följande balanser,
nemligen:

förrymde förre Kronouppbördskommissarien J. A. L. Fristedts den 13 Maj
1850 af Kammarrätten till 7,338 rdr 20 sk. 1 rst. banko faststälda uppbördsbalans,
hvaraf i 1875 års aktoratsräkning utbalanserats r:mt 5,227: 30, samt

förrymde förre Förvaltaren vid Stockholms ammunitionsförråd A. J. Hahrs
uppbördsbalans, af Kammarrätten den 28 Oktober 1857 faststäld till rmt 36,204: 98.

I afseende å i fråga varande båda balansposter förekommer dels att, på sätt
redan blifvit af en föregående statsrevision anmärkt, advokatfiskalsembetet uraktlåtit
att för bevarande af Kronans fordringsrätt vidtaga de åtgärder, som i Kongl. förordningen
om tioårig preskription och årsstämning den 4 Mars 1862 finnas stadgade;
dels ock att, enligt hvad ett af advokatfiskalsembetet med anledning af nyss berörda
anmärkning den 4 November 1874 aflåtet underdånigt utlåtande gifver vid handen,
advokatfiskalsembetet redan den 31 December 1859, af hufvudsaklig anledning att
ali tillgång hos gäldenärerne saknades, hos Kammarrätten gjort framställning om dessa
balansers afskrifning ur aktoratsräkningen, men att Kammarrätten den 27 November
1860 öfver denna framställning sig utlåtit, att, emedan de i fråga varande balansposterna
voro upptagna i räkenskaperna hos vederbörande förvaltande myndigheter, hvilka det
således borde tillhöra att, efter advokatfiskalsembetets erinran och meddelanden derest

— 140

sådant erfordrades, vidtaga åtgärd för beloppens afföring, advokatfiskalsembetets framställning
härutinnan icke till vidare yttrande föranledde.

Då det emellertid synes oegentligt att i räkenskaperna år efter år balansera
berörde båda fordringar, hafva Revisorerne velat å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Kongl. Öfverhitendentsembotet.

Debet.

Balans från ar 1875:

Tillgångar ......................................................... 343,718: 92.

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag till byggnader och

reparationer ............................. 120,900: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. ... 1,600: —

Åttonde hufvudtitelns extra anslag:

till byggnader för veterinärinstitutet i Stockholm ......

Af femte hufvudtitelns allmänna besparingar:

Till förändring af Sjöförvaltningens embetslokal.........

Förskott:

Till förändring af Kommerskollegii embetslokal......

122,500: -150,000: —

1,015: 68.

9,853: 70. 283,369: 38.
Summa 627,088: 30.

Kredit.

Utgifter:

Byggnader och reparationer................................

Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.................

Nybyggnad för landshöfdingeresidenset i Karlstad .........

Dito för Kongl. Biblioteket..........................

Biblioteksbyggnadens inredning............... ...............

Nybyggnad för Kongl. Musikaliska akademien..............

Nybyggnader för Veterinärinstitutet i Stockholm............

Anordnande af förändrad embetslokal för Kommerskollegium
Förändringar i Förvaltningens af sjöärendena embetslokal

120,693:
1,604:
1,594:
25,803.
180,072:
57,587:
1,004:
9,853:

76.

17.

74.

29.

04.

33.

50.

70

1,015: 68. 399,229: 21.

Transport 399,229: 21.

— 141

Transport 399,229: 21

Balans till

Tillgångar:

Kontant behållning . ..................

Fordringar .............................

Förskott ................................

år 1877:

58,300: 13.

133,000: —

35,958: 96. 227,859: 09.
Summa 627,088: 30.

Riddarhohnskyrkan.

Debet,

Tillgångar...................

Från Öfverintendentsembetet
För 2 serafimerringningar ..

Balans från år 1875:
Upphörd:

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn af effekter ..............

„ uppdragning af tornuret .................

Diverse utgifter ................................

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1877.

163: 86.

255: —

9= — 264: -

Summa 42 7: 86

180: —

75: —

4: 50. 259: 50-

168: 36.

Summa 427: 86

— 142 —

Kongl. Postverket.

Debet.

Tillgångar .

Balans från år 1875:

904,870: 08.

Uppbörd:

XuHutna medel för försålda frimärken m. m..........

Afgifter för befordran af postdiligenspassagerare ... .

Postbefordringsafgift för tidningar ...................

Fraktmedel af postverkets ångbåtar ................

Extra ordinarie uppbörd ............................

Bötesmedel .........................................

Anmärkningsmedel .. ... ............................

Medel, funna i öppnade obeställbara bref.............

Expeditionslösen .....................................

Leverering från Kongl. Statskontoret (brist i anslaget
kostnad å landsväg) ............................

4,042,739: 72.
52,139: 91.
. 237,858: 38.

10,851: 67.
55,930: 93.
2,525: —
7,106: 44.

819: 09.
2,139: —

till postförings -

4,412,170: 14.
490,893: 98.

Balans till år 1877:

Skulder:

Ofverlevereringar ......... ...........................

Innestående tidningsmedel ...........................

Postbefordrings- och prenumerationsafgifter för re qvirerade

men ej betalda tidningar ...........

Innestående postanvisnings- och postförskottsmedel
I allmänhet ..........................

615,950: 42.

23,093: 96.

43,530: 67.

257,260: 57. 981,141: 74,

Summa 6,789,081: 94.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875.

795,577: 79.

Utgifter:

Postverkets utgiftsstat
för år 1876
anvisar

A. 1,5767710: — Afiöningsstaten 1,759,837: 51.

L-_ 18,700: — Öfvergångsstaten..................... 15,400: —

Tpt 1,595410: — Transport 1,775,237: 51. 795,577: 79.

Tpt 1,595,410: —	« Transport 1,775,237:	51.	795,577:	79
C.	12,275: —	Indragningsstaten ..................	11,652:	50.
D.	52,695: —	Pensionsstaten........................	57,883:	29.
E.		Omkostnadsstaten:
	127,000: —	Uppbörds- och frimärkesprovisioner	122,367:	67.
	75,000: —	Förhyrande af lägenheter och post-
		husens underhåll m. m.........	56,040:	47.
	250,000: —	Expensutgifter .....................	316,511:	58.
	245,000: -45,000: —	Rese- och traktamentsersättningar ... Poståkdons anskaffande och under-	334,496:	86.
	håll.............................	35,997:	36.
	45,000: —	Postbetjenters beklädnad och beväring	41,190:	05.
	300,000: —	Postföringskostnad å jernväg ......	474,163:	92.
	800,000: —	dito å landsväg......	1,290,893:	98.
	124,000: —	dito sjöledes ......	236,151:	76.
	40,000: —	För utrikes brefvexlingen .........	42,692:	51.
	15,000: —	„ tillverkning af frimärken, kuvert
		och brefkort ..................	16,348:	04.
	30,000: —	„ diverse utgifter ...............	75,787:	71.
F.	70,000: —	Oförutsedda utgifter ...............	41,281:	—
G.	23,620: —	Afkortningar och restitutioner m. m.	22,904:	16.	4,951,600:	37.

Sgr 3,850,000

Tillgångar:

Kontant behållning

Förskott .........

Anmärkta poster .
Proprie balanser ..
Fordringar .........

Balans till år 1877:

991,401: 67.

20,060: 72.

3,304: 84.

6,443: 40.

20,693: 15. 1,041,903: 78.
Summa 6,789,081: 94.

Postanvisningsoch
postför- Tidnings skottsmedel.

medel.

Innestående hos postverket från år 1875

Influtna under året....................

Utbetalda under året ..................

Postverket tillgodoförd postbefordrings afgift.

............................

Innestående hos postverket till år 1877.

11,626: 40. 577,639: 15.

3,715,954: 01. 775,966: 97.

3,684,049: 74. 1,092,653: 78.

43,530: 67.

237,858: 38.
23,093: 96.

- 144 -

Kongl. Telegrafverket.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar ...............

Uppbörd:

Från underhållsmedlen omförda
..................

Bidrag till telegrafanläggning
För försåld telegrammateriel

Anmärkningsmedel........

Svenskt porto ............

Bötesmedel ...............

Inkomst af fasta egendomen

å Södermalm............

Portoersättning för telegra feringsfel

...............

Bidrag till stationernas underhåll
...................

Ersättning för begagnande af
telegrafverkets stolpar ...
Dito för åverkan å telegrafledning
..................

Hyresbidrag ...............

Intressemedel .............

Ansl agsm ed el. Un derhållsmedel.

Summa.

Balans till år 1877:
Skulder ..............

14,495:	49.	272,223:	01.			286,718:	50.
123,404:	51.			123,404:	51.
385:	67.	—	—	385:	67.
1,037:	03.	4,963:	65.	6,000:	68.
54:	59.	640:	98.	695:	57.
—	—	1,275,653:	18.	1,275,653:	18.
—	—	24:	—	24:	—
—	—	1,382:	35.	1,382:	35.
----	—	18:	52.	18:	52.
—	—	4,400:	70.	4,400:	70.
	—	5,400:	—	5,400:	—
___	_	382:	67.	382:	67.
—	—	4,605:	—	4,605:	—
-----	—	6,961:	55.	6,961:	55.
124,881:	80.	1,304,432:	60.			1,429,314:	40.
5,798:	65.	123,715:	70.	______	_	129,514:	35.
145,175:	94.	1,700,371:	31.	------	—	1,845,547:	25.

Kredit.

Balans från år 1875:

145

Skulder

Anslagsmedel. Underhållsmedel.

----— 132,545: 19.

Summa.

—--— 132,545: 19.

dagsverken

Utgifter:

Ersättning för begagnande
af jernvägars telegrafstolpar
..................

Aflöning och
Materialier
Rese- och traktamentskost nad

.....................

Instrument och apparater
Verktyg och arbetsredskap

Möbler och husgeråd ......

Batteriförnödenheter ......

Frakt- och transportkostnad

Anmärkningspro vision......

Skrifmaterialier............

Diverse utgifter .........

Aflöningar m. m., specificerade
i Kongl. Telegrafstyrelsens
underdåniga
berättelse för år 1876,

Tab. V................

Omföring till anslagsmedlen

4,008:	. ----—	4,008:	—
30,042:	49. ------ —	30,042:	49.
58,379:	40.--------	58,379:	40.
4,996:	51.---—	4,996:	51.
5,688:	01.---—	5,688:	01.
945:	7 5. —---—	945:	75.
3,126:	75.---—	3,126:	75.
1,276:	75. -----	1,276:	75.
13,621:	73. -----_	13,621:	73.
8:	54. ----- —	8:	54.
72:	— ----—	72:	—
201:	98. ------- -	201:	98.

1,190,445:

123,404:

01.

51.

Säger 122,367: 91. 1,313,849: 52.

1,190,445:

123,404:

01.

51.

— 1,436,217: 43.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ...... 20,157: 48. 172,111: 96. 192,269: 44.

Fordringar ............ 2,650: 55. 81,864: 64. 84,515: 19.

Säger 22,808: 03. ~253,976: 60. ~----- — 276,784; 63.

Summa 145,175: 94. 1,700,371: 31.---— 1,845,547: 25.

19

Riksdagens Rev, Rev. 1878 angående Statsverket»

- 146 —

Konoi. Tullverket.

Debet.

Balans från år 1875.

Tillgångar:

*

Uppbörd:

2,863,542: 05.

Tullmedel:

Inkommande tull...............	... 25,305,974:	74.
Lastpenningar..................	701,265:	54.
Nederlagsafgift ..............	130,721:	67.
Transitafgift ..................	2,088:	46.
Konfiskationer..................	5,148:	59.
Böter......... ..................	16,729:	69.
Strandvraksmedel...............	4,888:	99.
Abandonnerade varor .........	206:	25.
Natt och år ståndna varor......	987:	43.
Auktionsprovision...............	418:	73.
Extra inkomst.................	4,016:	36.
Observationsmedei ...........	3,423:	21. 26,175,869: 66.

Fyr- och båkmedel:
Inkommande ... .

Utgående .......

Observationsmedei
Läsarettsafgift ......

387,750: 30.

547,597: 95.

915: 31. 936,263: 56.

. ... T. ...... 134: 50. 27,112,267: 72.

Skulder:

Tullmedel .......

Fyr- och båkmedel

Balans till år 1877:

738,687: 84:

19,847: 55. 758,535: 39.

Summa 30,734,345: 16.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

...... 697,332: 02.

Transport 697,332: 02.

117

Transport 697,332: 02.

Utgifter:

Af tullmedlen:

Bidrag till handelsflottans
pensions -

anstalt .........	92,000:	—	•
Ersättning till stä-derna för tolags-afgiften ........	1,591,288:	76. 1,683,288:	76.
Omkostnader: Ordinarie staten ...	1,897,085:	45.
Dyrtidstillägg ......	10,600:	11.
Indragningsstaten...	89,852:	59.
Pensionsstaterna ...	221,012:	96.
Arfvoden ........	9,195:	—
Rese- och trakta-mentskostnader..	15,511:	31.
Byggnader och re-parationer m. in.	21,827:	56
Ved och ljus samt lyktors underhåll	11,317:	86.
Skrifmaterialier m. m.	16,487:	19.
Postporto .........	9,493:	06.
Begrafningshjelp ...	3,730:	81.
Diverse utgifter ..	12,910:	14.
Extra medel ......	87,981:	94.
Gratifikationer......	714:	—
Hemliga utgifter ...	8,000:	— 2,415,719:	98.
Afkortningar ......		. ... 39,193:	14.
Extra afskrifning...		. .. 146,643:	51.
Af fyr- och båkmedlen Omkostnader ... .	:	29,577:	38.
Afkortningar ......		. ... 1,693:	72.
Uppbördsprovision		. .. 18,706:	97.
Extra afskrifning...		167:	43.
Af handels- och sjöfartsfondens medel:

Extra afskrifning

4,284,845: 39.

50,145: 50.
13,163: 53.

4,348,154: 42.

Till Kongl. Räntekammaren:

Tullmedel ..............

Fyr- och båkmedel .....

Till Serafimerlasarettet ......

Levereringar:

. 22,090,000: —

900,000: — 22,990,000: —

................ 106: 75. 22,990,106: 75.

Transport 28,035,593: 19.

148

Balans till år 1877:

Transport 28,035,593: 19.

Kontant

behållning.

Tillgångar:

Tullmedel 54,133: 43.
Fyr- och
båkinedel 2,808: 30.
Lasarettsaf gifter

...... 162: —

Sgr 57,103: 73.

Utestående Proprie uppbörd.

balanser.

330,488: 91. 35,344: 51.
7,302: 32.---

337,7«nr23T35,345: 9li

Fordringar.

2,262,668: 49.

5,820: 61.

22: -2^68,511: W.

Summa.

2,682,636: 74.

15,931: 23.

184: —

~----2,698,751: 97.

Summa 30,734,345: 16.

„ 1872. 1878.

Iullmedlen

utgjorde...... 19,305,447: 84. 23,940,226: 12.

Afkortningar 56,297: 13. 31,235: 56.

Extra afskrifning.
..................................

Aflöning och

omkostnader 1,916,613: 16. 1,930,030: 11.

Sgr 1,972,910: 29. 1,961,265: “677

Återstår 17,332,537: 55. 21,978,960: 45.

1874. 1875. 1876.

29,442,251: 70. 24,391,997: 10. 26,175,869: 66.
47,445: 23. 39,5727 5l7 39.193: 11.

............................... 146,643: 51.

2,063,133: 62. 2,233,446: 62. 2,415,719: 98.

2,110,578: 85. 2,273,019: 13. 2,601,556: 63.

27,331,672: 85. 22,118,977797. 23,574,313: Ö3''

hvaraf levererats:
till städerna
för mistad to ]ag

......... 1,258,810: 80. 1,484,402: 51.

till handelsflottans
pensions anstalt

...... 74,000: — 81,000: —

hvadan netto

utgör ......... 15,999,726: 75. 20,413,557: 94.

1,756,156: 92. 1,500,946: 47. 1,591,288: 76.

85,000: — 88,000: — 92,000: —

25,490,515: 93. 20,530,031: 50. 21,891,024: 27.

1876 års tulluppbörd ............................................ 26,175,869: 66

otverstiger den i riksstaten för samma år påräknade inkomsten ............... 20,000,000: _

med ................................................................. .. .. 6,175,869: 66

Fyr- och båkmedlen

utgjorde........	943,086:	58.	949,590:	36.	963,659:	39.	832,703:	80.	936,263:	56.*
Afkortningar	936:	70.	194:	52.	701:	44.	998:	21.	1,693:	72''
Extra afskrifning Omkostnader	- —	:	- —		-----		27,322:	49.	167: 29,577:	43'' 38''
Uppbördspro vision	: 28,290:	89.	28,483:	59.	28,908:	11.	16,909:	82.	18,706:	97‘
Sgr	29,227:	59.	28,678:	ii.	29,609:	55.	45,230:	“527	50,145:	50-
Netto utgör	913,858:	99.	920,912:	25.	934,049:	84.	787,473:	28.	886,118:	06

Ett Tullverkets hufvudbok för år 1876 bifogadt bevis öfver behållningen den
31 December nämnda år å Kongl. Generaltullstyrelsens folioräkning N:o 2 i Riksbanken
har gifvit Revisorerne, som icke i verkets räkenskap funnit denna behållning
redovisad, anledning till undersökning för utrönande, hvaraf densamma kunde bestå;
och hafva Revisorerne funnit, att i fråga varande behållning utgjordes af deponerade
konfiskations- och strandvraksmedel, öfver hvilka styrelsen icke egde att förfoga förr,
än dylik rättighet blifvit henne genom slutlig dom i hvarje mål för sig tillerkänd.
Enligt Revisorernes förmenande vore det med god ordning öfverensstämmande, om
öfver samtliga konfiskations- och strandvraksmedel ett sammandrag upprättades och
bilades tullverkets hufvudbok.

Vidare synes det Revisorerne som om, då största delen af dessa medel lärer
vara i länens ränterier deponerad och ingå i länsstyrelsernas räkenskaper samt följaktligen
äfven i rikshufvudboken, det vore principielt rigtigt att låta den del af mera
nämnda medel, som deponeras i Riksbanken, ingå i tullverkets hufvudbok och derifrån
i rikshufvudboken, på sätt nu eger rum med lasarettsafgiften.

Tillgångar:

Kongl. Skogsstyrelsen.
Debet.

Balans från år 1875:

Kontant. Förskott. Fordringar.

å reservationsanslaget

till skogsväsendet . 7,563: 92. 28,732: 90. 353,992: 78. 390,289: 60.

„ medel anvisade för
undersökningar rörande
elfrensningsoch
strömbyggnadsarbeten
i Norrbottens
län............ — -— — 5,000: —

,, anvisade medel för
undersökning af

Kronans ek- och

furuskog ......... 1,491: 24. — — —

„ förslagsanslaget till
anställande af

skogsiugeniörer ... 844: 88. — — •—

Säger 9,900: 04. 33,732: 90. 353,992: 78. ----~ 397,625: 72.

5,000: —

— 1,491: 24.

— 844: 88.

Transport 397,625: 72.

— 150 —

Uppbörd:

187(3 års reservationsanslag till skogsväsendet 450,000: —

Anmärkningsmedel........................... 122: 13.

Ersättning från Kongl. Jernvägsstyrelsen...... 1,000: —

Extra statsanslaget till undersökning af vattendragen i Norrbottens
län ........................................

Af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll:

kör undersökning af Kronans ek- och furuskog ...

„ extra förslagsanslaget till anställande af skogsingeniörer
„ sjunde hufvudtitelus besparingar:

Till vikariatsersättningar ...........................

„ extra anslaget till underhåll af två skogsskolor.........

Till expenser m. fl. utgifter:

Af bestämda anslaget till skogsväsendet ...

„ sjunde hufvudtitelns anslag till extra

utgifter .............................

„ dito dito besparingar ......

„ dito dito anslag till postafgift-
................................. 1,345: 26.

För lörsålda årsberättelser ..................... 2: 44.

6,000:

3,700:

3,218:

Transport 397,625: 72,

451,122: 13.

6,000: —

1,200: —
12,000: —

2,895:

3,800:

85.

14,266: 23. 491j2H4. 21.

Balans till år 1877:

Skulder:

A reservationsanslaget ............................

,, anslagna medel för undersökning rörande elfrensnings-
och strömbyggnadsarbeten i Norrbottens

län..........................................

„ anslagna medel för undersökning af Kronans ek och

furuskog ...............................

„ anslagna medel till expenser m. fl. utgifter ......

138.386: 80.

92: 02.

48: 30.
4,900: 22.

143,127: 34,

Summa 1,032,337: 27.

Kredit

Balans från år 1875:

Skulder:

Å reservationsanslaget..............................

,, anslaget för undersökning rörande elfrensningsoch
strömbyggnadsarbeten i Norrbottens län. .
,, anslaget till undersökning af Kronans ek- och

furuskog ....................................

„ anslagna medel till expenser m. fl. utgifter ......

135,640: 21.

811: 13.

317: 07.

3’218: 53'' 139,986: 94,
Transport 1.39,986: 94.

— 151

Transport 139,986: 94.

Af

reservationsanslaget.
Inköp af skogsmark:
Köpeskilling

Utgifter:

till skogsväsendet:

220,050:

Omkostnader ...... 1,480: —	221,530:	_
Reglering och indelning af kronoparker	5,839:	88.
Undersökning och uppskattning af skog	13,920:	56.
Skogsodling och skogsvård ............	17,526:	14.
Skogsafverkning .....................	15,960:	50.
Anläggning och underhåll af vägar ...	10,600:	43.
Stängselkostnader.....................	6,033:	63.
Dikningsarbeten .....................	4,095:	26.
Nybyggnader och reparationer.........	12,238:	27.
Inventarier.......................	2,179:	92.
Skatter och onera..................	3,513:	64.
Extra skogsbevakning .............	37,002:	18.
Arfvoden och gratifikationer .........	17,867:	66.
Rese- och traktamentskostnader .....	311:	08.
Bidrag till skogsläroverken............	6,372:	67.
Situationskartor öfver allmänna skogar	556:	40.
Meteorologiska försöksstationer ......	2,200:	—
Bidrag till tidskrift för skogshushållning	1,500:	—
Diverse utgifter .....................	4,511:	34.

anslagna medel för undersökning rörande elfrensnings och

strömbyggnadsarbeten i Norrbottens län ......

Af anslagna medel till undersökning af kronans ek- och

furuskog .........................................

Af extra förslagsanslaget till anställande af skogsingeniörer
Vikariatsarfvoden......................................

Af

388,759: 56.
5,280: 89.

extra anslaget till underhåll af 2 skogsskolor ... .
anslagna medel till expenser m. fl. utgifter:

Till extra kanslibiträden och renskrifning 8,563: 31.

Expenser och ved m. m............... 6,039: 35.

Postafgifter för tjenstebref .............. 1,345: 26.

Leverering till skogsinstitutet .........................

698:

11,440:

2,802:

3,800:

15,947:

1,889:

30.

OG

10.

92.

425,617: 83.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant. Förskott.

Å reservationsanslaget
......... 12,420: 27: 47,055: 52

» anvisade medel
till undersökning
rörande elfrens -

Fordringar. Summa.

399,033: 97. 458,509: 76.

Transport 12,420:“ 27. 47,055: 52. 399,033: 97. 565,604: 77.

Kontant. Förskott. Fordringar. Summa.

Transport 12,420: 27. 47,055: 52. 399,033: 97. 458,509: 76. 565,604: 77.

ningarochström -

byggnadsarbeten
i Norrbottens

län ............ — — — 5,000:

» anvisade medel
förundersökning
af Kronans ek och

furuskog ... 1,724: 17. — —

» anslaget till anställande
af

skogsingeniörer. 1,404: 82. — —

» anvisade medel
för vikariatser sättningar

...... 93: 75.--

-- 5,000: —

1,724: 17.
1,404: 82.

-- 93: 75.

Sgr 15,643: 01. 52,055: 52. 399,033: 97.

466,732: 50.

Summa 1,032,337: 27.

§ 1-

Vid granskningen af Kongl. Skogsstyrelsens redogörelse öfver anslagen till extra
kanslibiträden, expenser m. m. hafva Revisorerne funnit, att styrelsen till Jägmästaren
V. M. Thelaus utanordnat dels den 9 Mars 1876 ett belopp af 50 kronor, såsom
återstående ersättning för biträde vid utarbetandet af styrelsens berättelse för år 1874,
dels ock den 28 December 1876 ett belopp af 350 kronor, såsom ersättning för biträde
vid utarbetandet af berättelsen för år 1875. Då, så vidt Revisorerne kunnat finna, öfriga
embetsmyndigheter utarbetat äfven vidlyftigare berättelser utan att derför debitera
särskilda kostnader, hafva Revisorerne ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten,
så mycket mer som de under revisionsåret till Skogsstyrelsens förfogande
stälda anslag till extra tjenstebiträden och expenser icke obetydligt öfverskridits.

Reservation af Herr Friherre Stael von Holstein. Litt. II.

Kongl. Skogsinstitutet.

Debet.

Balans från år 1875:

Till^ar ............................................................. 800: 50.

Transport 800: 50.

— 153 —

Transport 800: 50.

Upphörd:

Leverering från Statskontoret:

Af extra anslaget till Skogsinstitutet .......

Af ordinarie anslaget till postafgiffcer:

lyftade år 1877 .........................

Leverering från Skogsstyrelsen:

Af reservationsanslaget till skogsväsendet ... .

Arrendemedel............... ........._..........

Ersättning för verkstälda skogsindelningar ... .

Försäljningsmedel ...........................

Skogsstyrelsens anmärkningsmedel .............

19,800: —

: 19,811:	46.
. 1,889:	_
80:	—
. 4,221:	84.
210:	50.
15:	— 26.227: 80.

Skuld

Salans till är 1877:

...... 2,203: 79.

Summa 29,232: 09.

Kredit.

Balans från år 1875:

Skuld ...............................................

Utgifter:

Aflöning ...........................................

Till stipendier.........................................

Rit- och skrifmateriel ..............................

Ved och lyshållning...................................

Inköp af inventarier ................................

Diverse utgifter ......................................

Postafgifter för tjenstebref .........................

Omkostnader för laboratoriehagen ...... ..... •• .....

För skogsindelningar och elevernes praktiska öfningar
För inköp af insekter och insektskadade växtdelar
För inrättande af ett laboratorium...................

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning

830: 50.

12,450: —

2,000: —

397: 24.

669: 97.

1,078: 33.

2,018: 25.

11: 46
300: —

6,420: 15.

200: —

1»032: 10. 26,577: 50.

....... 1,824: 09.

Summa 29,232: 09.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

20

154 —

Skogsskolorna.

Debet. Balans från år 1875: Tillgångar........ Uppbörd: Af ordinarie anslaget till skogsväsendet . . Arrendemedel ...... Leverering från Kongl. Skogsstyrelsen . . . .	Skogsskolan å Hunneberg.	Skogsskolan å Tierp.	Skogsskolan å Omberg.	Skogsskolan å Böda.	Skogsskolan å Silke.	Skogsskolan vid Daniels-lund.
					\|			34	28
3,800	—	3,800 1,056	—	3,800	—	3,702	94	3,800		3,800 100	—
Säger Balans till år 1877: Skuld..........	3,800	—	4,856	-	3,800	—	3,702	94	3,S00	-	3,900	—
i 19:02	435	35
Summa	3,819	02	5,291	35	3,800	—	3,702	94	3,834	28	3,900	—
Kredit.
Balans från år 1875:
Skuld ......	84	08	50	48

Utgifter:
Aflöning.......	1,800	—	1,800	_	1,800		1,800		1,800		1,800
Stipendier ....	1,500	—	1.500	—	1,500	_	1,402	94	1,500		1,500
Underhåll af byggnader
och inventarier m. fl.
utgifter........	434	94	1,182	54	500	—	500	—	399	30	493	98
Transport	3,734	941	4,482)54	3,800''	-1	3,702)	94	3,699)30	3,793	98

155

1 1	Skogsskolan å Hunneberg.	Skogsskolan Skogsskolan å i å Tierp, j Omberg.	Skogsskolan O a Böda.	Skogsskolan å Sillre.	Skogsskolan vid Daniels-lund.
Transport Flyttningskostnader m. in.......... (Leverering till landt-ränteri.........	1 3,784 94 1 _	4,482 758	I 54 33	3,800	—	3,702	94	3,699 34	3» 28	3,793 100	98
Säger	3,734(94	5,240	87	3,800	—	3,702 94	3,733	58	3,893	9i8
i Balans till år 1877: 1 Tillgångar: i Kontant behållning .						-			100	70	6	i 021
Summa	3,819	02	5,291	35	3,800 —	3,702	94	3,834	28	3,900
lElevantalet: l:sta half-					10		9		10		10
året: Ordinarie . .	10	—	10	—	—	—	—	1
2:dra halfåret: dito . .	10	—	10	—	10	—	10	—	10	—	10	—
Extra lärjungar . . .	11		4	—	4	—		—	6		16

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter.

Debet.

Uppbörd :

7,360: 10.

Leverering frän Kongl. Statskontoret:

Af sjunde hufvudtitelns anslag till kontroll å tillverkningsai Dito

S''!lito under år 1877 af sjunde hufvudtitelns anslag till

postafgifter för tjenstebref................................. oo

Ersättning för kontrolleffekter .............................. 624: 39. g,102: 11.

Balans till år 1877:

Skuld

5: 47.

Summa 8,107: 58.

— 156 —

Skuld

Kredit.

Balans från år 1875:

Utgifter:

För inköp af inventarier .............................

» tillfälliga biträden.................................

Postafgifter ......................................

Diverse utgifter ...... .................................

Leverering den 28 Mars 1877 till Kongl. Statskontoret

1,278: 05.

3,898: 35.
473: 50.
117: 62.
1.715: 67.

6,205: 14.
624: 39.

Summa 8,107: 58.

§ L

Vid jemförelse med rikshufvudboken af de uti kontrollbyråns berättelse intagna
uppgifter beträffande kostnaderna för kontrollen å bränvins- och hvitbetssockertillverkningen,
hafva Revisorerne funnit, att de af byrån angifna beloppen icke öfverensstämma
med slutsummorna i rikshufvudboken, på sätt närmare utvisas af följande
tabell: J

Utgifter för bränvinstillverkningen:

öfv erkontrollörer.....................................

Kontrollörer .......................................

Traktamenten åt brännerivittnen.......................

Arfvoden för vård af koutrolleffekter. m. m............

Uppbördsprovison.. ....................................

Remisslage...........................................

Besigtningskostnad för nederlagsmagasin ...............

Arfvoden m. m. åt tillsyningsmän vid dito ............

Inköp af inventarier och kontrolleffekter ...............

Tillfälliga biträden ....................................

Diverse utgifter ...............................

Aflöning till byråns tjenstemän ........................

Landtmäteristyrelsen för justering af kontrolleffekter ..

För granskning af ordningsstadgan.....................

För undervisning i tillverkning af kontrolleffekter ......

Godtgörelse till Friherre Fock för utgifter under år 1875

Enligt byråns	Enligt riks-
uppgift		hufvudboken.
48,780:	47.	50,973:	84.
261,153:	80.	265,916:	32.
60,359:	50.	60,137:	50.
8,103:	28.	2,925:	58.
28,828:	88.	30,340:	65.
15,380:	63.	299:	25.
1,873:	86.	1,142:	25.
20,626:	20.	20,786:	35.
3,898:	35.	3,898:	35.
473:	50.	473:	50.
1,715:	67.	1,715:	67.
9,860:	—	9,860:	—
200:	—	200:	—
703:	10.	703:	70.
750:	—	750:	—
—	—	1,272:	58.
462,707:	24.	451,395:	54.

— 157 —

Utgifter för hvitbetssockertillverkningen i:

Östergötlands län......................

Malmöhus dito .....................

Efter afdrag för uppdebiterade

7,667: 16. 1,667: 17.

........... 5,129: 95.

Säger 7,667:16. 6,797:12.

Summa 470,374: 40. 458,192: 66.
........ 624: 39. 1,267: 56.

Återstå 469,750: 01. 456,925: 10.

Och hafva Revisorerne ansett detta förhållande böra uppmärksammas.

Kolonien S:t Barthélemy.

Tillgångar

Tull- och lästafgifter
Stämpelpappersmedel
Auktionsprovision ..
Inventarieprocent ..

Böter ...............

Tomtören ...........

Tillskott från Sverige

Skulder

Debet.

Uppbörd:

Balans till år 1877.

	Spanska	Utgörande
	Dollars	cent.	Kronor.	öre.
	647:	50.	2,428:	13.
	1,936:	92.	7,263:	45.
	8:	85.	33:	19.
	33:	29.	124:	84.
	142:	47.	534:	26.
	45:	—	168:	75.
	4:	80.	18:	—
	12,593:	79.	47,226:	71.
Säger	14,765:	12.	55,369:	20.
	150:	_	562:	50.
Summa	15,562:	62.	58,359:	88.

Kredit.

Balans från år 1875:

209: 36. 785: 10.

Skulder

Transport 209: 36.

785: 10.

158 —

Aflöning .....................

Kostnader för garnisonen, mil

U p p b ö r d spr o visio ner .........

Anslag till möblers underhåll

Hushyror....................

Reparationer in. m. ........

Tillfälliga utgifter ............

Extra utgifter ...............

Tillgångar:

Kontant behållning
Förskott.........

Transport	209:	36.	785:	10.
Utgifter:
	7,606:	—	28,747:	50.
försvarsverket ......	2,527:	63.	9,478:	62.
	39:	27.	147:	26.
	300:	—	1,125:	—
	456:	—	1,710:	—
	327:	04.	1,226:	40.
	2,958:	56.	11,094:	60.
	426:	91.	1,600:	91.
Säger	14,701:	41.	55,130:	29.
is till år 1877:
	325:	85.	’ 1,221:	94.
	326:	—	1,222:	50.
Säger	651:	85.	2,444:	44.
Summa	15,562:	62.	58,359:	83.

Anmärkning:

18 kronor = 1 £.

100 £ — 480 Spanska dollars pari-kurs.

1 dollar = 3 kronor 75 öre.

159

Kongl. Teatrarne.

Debet.

Balans den 1 Juli 1876:

Tillgångar

10,299: 97.

Uppbörd:

Bidrag af Hans Maj:t Konungen ............

Dito af dito dito , ersättning för

instälda representationer ...............

Statsanslag ...................................

Hyresmedel .................................

Recettmedel:

Stora teatern ............................

Dramatiska dito ...........................

Extra inkomster ............................

67,385: —

11,000: —

328,465: 85.
187,543: —

78,385:	—
60,000:	—
25,487:	50.
516,008:	85.
1.0,832:	28.

690,713: 63.

Summa 701,013: 60.

Kredit.

Förste direktörens lön .............

Litterära afdelningen:

Sekreterarens lön..................

Litterära afdelningen ............

Kansliet...........................

Biljettförsäljning och emottagning
Pensioner och tillfälliga understöd

Artistiska afdelningen:

Intendenten för scenen, vakant ...

Scenens byrå .....................

Sångscenen........................

Talsceneu .......................

Orkestern

Utgifter:

..................... 6,000: —

........ 999: 96.

....... 15,901: 10.

........ 4,978: 90.

........ 10,391: 83.

....... 1»64Q: ~~ 33,911: 79

11,735: 63.
101,502: 84.
107,429: 96.
83,068: 18.

Transport 303,736: 61. 39,911: 79.

— 160 —

Transport 303,736: 61.	39,911: 79.
Baletten...................................	33,005: 14.
Kören ....................................	48,515: 39.
Elevskolan................................	11,643: 60.
Tjenstgöringspenningar .....................	54,967: 65.	452,768: 39.
Tekniska afdelningen och materielen:
Kontrollören vakant........................	---
Aflöning till kontrollanter och materiaiför-
valtare .............................."...	2,250: —
Reparationer, hyror och kontributioner.....	13,651: 20.
Möbler och husgeråd .....................	460: 70.
Attribut .................................	11,229: 94.
Kostymer .............................. ...	41,838: 95.
Dekorationer ..............................	63,182: 56.
Eklärering och eldsläckning ...............	49,066: 23.
Städning, renhållning och eldning ........	15,366: 89.	197,046: 47.
Extra utgift ............ ....................		444: 85.
Utgifter öfver stat:
Recettersättning till f. d. Mindre teaterns
pensionskassa ..........................	600: —
Bidrag till en medalj ...... ...............	320: —
Begrafningshjelp ...........................	874: 93.
Gratifikation ..............................	1,934: 35.	3,729: 28.
Till P. A. Öländer utbetaldt täfiingspris ......		5,000: —

Balans den 1 Juli 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning.................................

698,900: 78.

2,112: 82

Summa 701,018: 60

Kong), teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa.

Debet.

Balans den 1 Juli 187G:

Tillgångar ..................................... 59,107: 58

Uppbörd:

För försålda biljetter till teatervindarne............ 2,222: 25.

Pliktmedel............................. 6: —

Intressemedel ........................... 2,982: 39. gjgo 64

Summa 64,268: 22.

1GI

Kredit.

Utgifter:

Pensioner.......................

Understöd.....................

Sjukhjelp......................

Begrafningshjelp ..................

Diverse........................

Balans den 1 Juli 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel . . .
Fordringar.....

780: -45: —

390: —

130: —

103: 50~ 1,448: 50.

845: 36.

60,223: —

1»751: 36~ 62,819: 72.

Summa 64 ,268: 22

§ I Under

spelåret 1876—1877 hafva å Kongl. Stora teatern gifvits 192 och å
Kongl. Dramatiska teatern 254 föreställningar. Då recettmedlen å den föira teatern
uppgått till 328,465 kronor 85 öre och å den senare till 187,543 kronor, har medelinkomsten
för hvarje föreställning utgjort å Kongl. Stora teatern 1,710 kronor 7
öre och å Kongl. Dramatiska teatern 738 kronor 36 öie.

Riksdagens Rev, Ber. 1878 angående Statsverket.

21

— 162 —

Åttonde Hufvudtiteln.

Kongl. Biblioteket.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Bibliotekets årsanslag...................... 28,150: —

Från åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar...... 2,000: —

Extra anslaget till dyrtidstillägg................ 2,720: —

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter:

■» " iun ................... 0£: ÖU. qqo. 7A

----‘A- 33,252: 74.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning............................... 17,720: —

Extra biträden............................ 1,000: —

Gratifikationer............................ 150: _

Arfvoden............................... 1,000: —

Vaktbetjening............................. 1,000: —

För inköp och inbindning af böcker...... 12,000: —

Postafgifter.............................. 382: 74. 7,

— 163 —

Nationalmuseum.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar..............................

Uppbörd:

Statsanslag:

Från Statskontoret:

Ordinarie anslaget till museum 36,300: —

Extra ordinarie anslaget för tillsyn
och vård af lifrustkammaren 600= — 36,900: —

Från Arméförvaltningen för lifrust och

klädkammaren................ 900:

Influtna förevisningsmedel...................

Dito katalogmedel......................

. 14,929: 79.

37,800: —

4,976: —

2,044= 27. 44^820: 27.
Summa 59,750: 06.

Kredit -

Utgifter:

Aflöning till konstafdelningens tjensteman..........

Dito till den vid museibyggnaden anstälda personal . .

Dito till vaktmästare vid konstafdelningen........

Underhåll af golf och fönster samt renhållning......

Brännmateriel..........................

Inköp af äldre mästares arbeten...............

Boksamling............................

Samlingarnes vård och underhåll...............

Inköp af svenska, norska och danska konstnärers arbeten

Lifrust- och klädkammaren..................

Inköp af konstföremål i Carl XV:s bo............

Gravyr- och handteckningssamlingarne............

Besparing, levererad till Kongl. Statskontoret........

6,500: —
3,200: —
5,156: —
1,155: 48.
5,227: 91.
4,724: 25.

392: 25.
2,382: 96.
15,300: —
4,790: 86.

288: 40.
1,606: —
1,556: 52-

52,280: 63.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning. . . .
Fordran hos Statskontoret

4,769: 43.

2,700= — 7,469: 43.

Summa 59,750: 06.

164

Konsistorierna

		Antal							D — e	__
		lärjungar.	Tillgångar från år 1875.
Upsala stift:		Vår- termin 1876.	Höst- termin 1876.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.

Konsistorium i Upsala ...		_ _	__	6,906	08	57,956	83	49,197	61	114,060	52
Upsala elementarläroverk	........ högre	498	503	1,197	31	25,435	—	1,132	89	27,765	20
Gefle d:o	........ d:o	218	243	5,617	22	46,270	—	_ _	_	51,887	22
Hudiksvalls d:o	........ d:o	120	129	443	29	17,700	_	2	58	18,145	87
Söderhamns d:o	........5-kl.	78	61	---	—	5,339	38	53	92	5,393	30
Enköpings d:o	........ d:o	65	63	332	20	6,553	26	- -	_	6,885	46
Norrtelje d:o	........ d:0	68	71	4,247	13	- -	_	_ _	_	4,247	13
Öregrunds pedagogi ...... F olkskolelärareseminarium	... ...... 1-kl. för manliga	5	4	13	74	— —	—		—	13	74
elever .................	84	86	48	—	— —	—	— —•	—	48	—
	Säger	1,136	1,160	18,804-j97	159,254 47	50,387	I	228,446)44
Linköpings stift:				-
Konsistorium i Linköping		_ _	___	346	55	104,670		11,759	24	116,775	79
Stiftsbiblioteket ........		- -	- -	130	74	13,200	_	310	15	13,640	89
Linköpings elementarläroverk...... högre	488	497	708	10	128,704	57	2,646	57	132''059	24
INorrkopings d:o	...... d:o	323	339	1,752	69	8,492	98	61	38	10,307	05
Söderköpings d:o	...... 3-kl.	39	41	157	15	14,200	_	35	91	14,393	06
Vadstena d:o	...... 5-kl.	58	72	151	70	5,362	43	112	33	5*626	46
Vesterviks d:o	..... högre	140	147	1,471	52	46,642	03	2,774	_	50,887	55
Vimmerby d:o	..... 3-kl.	28	27	257	94	4,834	44		_	5,092	38
Eksjo d:o	...... 5-kl.	112	118	544	49	17,900	_	598)55	19,043	04
Folkskolelärareseminarium	för manliga
elever..................	90	92	858	06	—	—	- -		858	06
Säger	1,278 1,333	1 6,378,94	344,006 45\| 18,298)13	368,683	52

165 —

och läroverken.

b — e -	- t.				K		- r — e -	- d — i -	t.			—	Summa Summarum.
1 Uppbörd.	Skulder till år 1877.	Skulder från år 1875.	Utgift.		Tillgångar till år 1877.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
269,139	42	217,927	43	221,554	07	268,730	64	673	05	69,829	32	40,340	29	110,842	66	601,127	37
86,995	56	146	32	_ _	_	88^681	86	453	65	24,245	—	1,526	57	26,225	22	114,907	08
68''005	61	32,166	45	33,063	73	70,556	85	4,093	70	44,345	—	— —	—	48,438	70	152,059	28
40''530	17	2,288	70	2,615	59	39,636	23	347	79	18,365	13	—	—	18,712	92	60,964	74
17,338	63	268	56	396	82	16,795	47	26	97	5,606	50	174	73	5,808	20	23,000	49
16,806	02	10	07	152	29	16,079	32	651	53	6,818	41	—	—	7,469	94	23,701	55
17,089	03	22$	96	113	79	16,980	28	168	37	4,102	68	200	—	4,471	05	21,565	12
1,370	57					1,326	09	23	30	34	92	----	—	58	22	1,384	31
21,459	30	_ _	63	345	74	21,162	19	- -	—	- -		— —	—	—	—	21,507	93
538,734	31	253,037)12! 258,242	03	539,948	93	6,438	36	173,346)96	42,241)59	222,026	91	1,020,217	87
286,338	08	265	35			303,426	39	325	70	93,150		6,477	13	99,952	83	403,379	22
880	30			__	_	353	76	170	86	13,700	—	296	57	14,167	43	14,521	19
93,044	27	368	41	174	42	89,827	62	535	49	131,658	62	3,275	77	135,469	88	225,471	92
62,017	45	61	13	262	99	60,044	79	3,008	30	9,007	21	62	34	12,077	85	72,385	63
ll''238	13			___ _	_	9,604	80	297	40	15,500	—	228	99	16,026	39	25,631	19
ll''570	97	__	_	_ _	—	11,081	—	48	75	5,955	35	112	33	6,116	43	17,197	43
43^295	35	553	91	645	07	42,731	80	821	05	47,841	44	2,697	45	51,359	94	94,736	81
9*863	70	56		_ _	—	9,560	76	306	80	5,144	52	---	■—	5,451	32	15,012	08
21,207	64	311	62	361	27	20,796	09	495	24	17,900	—	1,009	70	19,404	94	40,562	30
22,794	74	190	12	_ _	—	23,536	67	306	25	- —	—		-	306	25	23,842	92
562,250)63	\| 1,806	54\| 1,443	75	570,963)68	6,315)84	339,857)14	14,160)28	360,333)26	932,740)69

166

1		Antal							D — e	—
		lärjungar.	Tillgångar från år 1876.
Skara stift:		Vår- termin 1876.	Höst- termin 1876.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.

Konsistorium i Skara............		_ _	_ _	1,588	42	84,996	15	2,520	72	89,105	29
Skara elementarläroverk	... högre	■ 317	339	3,111	33	24,506	76	271	92	27,890	01
Venersborgs d:o ......	... d.o	227	240	96	13	11,354	60	233	06	11,683	79
Mariestads d:o ......	... 5-kl.	78	75	808	36	16,590		566	51	17,964	87
Borås d:o ......	... d:o	85	78	114	27	4,443	17	---	—	4,557	44
Alingsås d:o ......	... 3-kl.	50	42	225	25	2,118	21	— —	—	2,343	46
Lidköpings d:o ......	... 5-kl.	77	85	103	42	2,450	—	12	—	2,565	42
Sköfde d:o .....	d:o	92	117	191	67	7,950	—	83	50	8,225	17
Hjo pedagogi ............	... 2-kl.	32	35	251	28	7,401	—	4	42	7,656	70
Falköpings d:o ...............	. 1-kl.	41	55	205	57	900	—	— —	—	1,105	57
Ulricehamns d:o ...............	... d:o	9	11	133	31	7	55	- -	—	140	86
Folkskolelärareseminarium för	q vinliga
elever........................		89	96	38	26					38	26
	Säger	1,097	1,173	6,867	27	162,717	44	3,692	13	173,276	84
Strengnäs stift:
Konsistorium i Strengnäs .....		- -	- -	1,365	95	294,545	57	3,096	72	299,008	24
Strengnäs elementarläroverk ...	... högre	134	135	1,120	42	39,313	41	1,05835	41,492	18
Örebro d:o	... d:o	434	443	2,496	88	53,255	20	1,175	20	56,927	28
Nyköpings d:o	... d:o	205	208	1,283	07	32,262	66	- -	—	33,545	73!
Eskilstuna d:o	... 5-kl.	82	88	334	74	9,519	78	287	50	10,142	02!
Askersunds d:o	... 3-kl.	35	36	623	31	14,720	—	180	—	15,523	31
Södertelje pedagogi ..........	.. 2-kl.	38	34	214	03	1,800	—	1,041	17	3,055	20
Mariefreds d:o	... 1-kl.	15	14	320	76					320	76
	Säger	943	958	7,759	16	445,416	62	6,838	94	460,014 72
Vesterås stift}
Konsistorium i Vesterås.........		- -	---	12,315	39	99,223	12	2,548	85	114,087	36''
Vesterås elementarläroverk......	... högre	236	227	908	84	15,500	—	57	08	16,465	92
Falu d:o ......	... d:o	195	203	1,013	38	49,395	—	1,048	07	51,456	45
Sala d:o ......	... 3-ld.	35	27	317	44	6,227	96	49	91	6,595	31
Arboga d:o ......	.. 5-kl.	66	68	585	86	11,560	—	438	07	12,583	93
Köpings pedagogi ...........	... 2-kl.	56	55	221	16	4,364	58	9	59	4,595	33
Nora d:o ...............	d:o	50	53	78	39	2,347	72	35	89	2,462	—
Lindesbergs d:o ..............	... 1-kl.	33	34	461	08	1,171	04	- -	—	1,632	12
{ Hedemora d:o .............	... 2-kl.	9	7	178	14	- -	—	- -	—	178	14
i Säters d:o	.. 1 kl.	13	11	124	49	700	—	127	82	952	31
Folkskolelärareseminarium för	q vinliga
elever ........... ..........		10	28	1,411	36	—	—	— —	—	1,411	36
1 ■	Säger	703	713	17,615	53	190,489	42	4,315 28	212,420	23

167 —

b — e -	- t.				K -	- r — e -	- d —	i -	- t.				Summa Summarum.
Uppbörd.	Skulder till år 1877.	Skulder från år 1875.	Utgift.	Kontant behållning.	Tillgångar Utlånta medel.	till år 1877 Fordringar.	Summa.
21.9,004	89					212,389	73	1,405	82	91,846	15	2,468	48	95,720	45	308,110	18
79,089	41	39,619	29	41,973	34	76,927	10	3,533	08	23,893	27	271	92	27,698	27	146,598	71
57,849	36	_ _	_	_ _	___	56,643	14	632	78	11,540	90	216	33	12,390	01	69,033	15
18*499	26	783	25	488	81	21,767	77	780	07	13,685		525	73	14,990	80	37,247	38
23*484	93	_ _	_	_ _	—	22,808	51	140	13	5,093	73	- _	-	5,233	86	28,042	37
10*407	65					10,176	09	248	41	2,326	61	•— —	—	2,575	02	12,751	11
19,409	83	_ _	_	___	—	20,034	69	428	56	1,500	—	12	—	1,940	56	21,975	25
13,812	04					16,223	55	182	—	5,575	—	56	66	5,813	66	22,037	21
6*530	37	61	27	22	67	6,419	27	400	76	7,401	—	4	64	7,806	40	14,248	34
3,137	12	___	__	___	__	3,221	32	121	37	900	—	— —	—	1,021	37	4,242	69
lieio		19	50	7	55	1,593	30	150	01	19	50	- -	—	169	51	1,770	36
24,549	50	- -	—	8	59	23,119	08	1,460	09	—	—	— —	--	1,460	09	24,587	76
476,884	36	40,483	31	42,500	96	471,323	55	9,483	08	163,781	16	3,555	76	1 76.820	690,644 51
262,453	19			67,760	05	400,491	30	288	62	89,360	59	3,560	87	93,210	08	561,461	43
70,616	95	34,437	87	34,620	85	70,661	87	2,063	19	38,234	52	966	57	41,264	28	146,547	—
98,853	17	1,125	22	2,411	80	89,401	24	3,459	97	60,466	72	1,165	94	65,092	63	156,905	67
47,225	30		_	_ _	—	44,699	68	1,355	68	34,715	67	- —	—	36,071	35	80,771	03
18,'' 545	02	96	68	___	—	17,928	33	99	47	10,477	79	278	13	10,855	39	28.783	72
9*531	18	_ _	_	_ _	—	9,544	51	678	73	14,700	—	131	25	15,509	98	25,054	49
6*672	98	_ _	_	_ _	—	6,396	44	102	54	1,800	—	1,429	20	3,331	74	9,728	18
*119		---	—	— —	—	117	82	321	94	—	—	— —	—	321	94	439	76
514,016	79	35,659 77	104,792	70	639,241	19	8,370	14	249,755	29	7,531	96	265,657 39	1,009,691 28
175,852	05	274	95	403	48	170,162	87	9,211	79	108,287		2,149	22	119,648	01	290,214	36
69,374	63	1,800	—	1,300	—	67,289	73	988	46	18,000	—	62	36	19,05082	87,640	55
62,363	05	1,369	86	1,574	24	61,656	10	1,289	65	49,595	—	1,074	37	51,959 02	115,189	36
11,370	74	_ _	—	- -	—	10,813	12	371	31	6,745	04	36	58	7,152 93	17,966	05
17,042	01				—	16,489	85	304	35	12,420	—	411	74	13,136,09	29,625	94
8,755	70	_ _	__	---	—	7,077	65	374	21	5,889	58	9	59	6,273	38	13,351	03
6,006	69	.- -	—	----	—	5,797	90	75	43	2,557	76	37	60	2,670	79	8,468 69
1,818	26	210	08	189	95	1,796	96	502	51	1,171	04	— —	—	1,673	55	3,66046
5,036	12	13	25	12	50	4,715	42	199	59	300	—	__ -	—	499	59	5,227	51
1,532	93	105	32	127	82	1,378	67	128	75	850	—	105	32	1,084	07	2,590	56
13,179	45	35	31	__	—	13,614	02	1,012	10	— —	—	— —	—	1,012	10	14,626	12
372,331	63	3,808 77	3,607	99	360,79229	14,458 15\| 205,815\|42	3,886	78	224,160 35	588,560	63

— 168 —

Vexiö stift:

Konsistorium i Yexiö
Vexiö elementarläroverk
Jönköpings d:o

Yernaino eko

Grenna pedagogi...... ■

Folkskolelärareseminarium
elever..................

Lunds stift:

Konsistorium i Lund......

Lunds elementarläroverk

Malmö

Helsingborgs

Ystads

Landskrona

Trelleborgs

Kristianstads

Karlskrona

Karlshamns

Sölvesborgs

Ronneby

Engelholms

d:o

Antal

lärjungar.

D — e —

Tillgångar från år 1876.

Cimbrishams pedagogi ...
Folkskolelärareseminarium
elever.................

	Vår- termin 1876.	Höst- termin 1876.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
			783	71	143,833	94	3,482	86	148,100	51
..... högre	311	324	507	82	41,717	99	805	95	43,031	76
...... d:o	480	467	106	53	126,199	52	809	49	127,115	54
..... 3-kl.	29	28	211	20	1,958	59	11	17	2,180	96
..... 2-kl.	IT	24	64	10	2,245	—	47	59	2,356	69
ir manliga
	100	117	—■ —	—	- -	—	- -	--	—
Säger	939	960	1,673	36	315,955	04	5,157	06	322,785	46
			1,399	75	252,828	49	1,208	08	255,436	32
..... högre	446	490	3,747	81	20,338	21	13	75	24,099	77
...... d:o	290	312	1,097	70	31,019	56	83	97	32,201	23
...... d:o	240	220	296	88	10,969	10	73	88	11,339	86
...... 5-kl.	96	97	810	90	11,962	29	220	35	12,993	54
...... d:o	90	110	309	16	14,829	23	— —	—	15,138	42
...... 3-kl.	52	37	106	05	3,276	51	- -	—	3,382	56
...... högre	264	270	2,301	26	25,664	70	57	11	28,023	07
...... d:o	270	291	2,037	76	45,400		648	44	48,086	20
...... 5-kl.	82	84	530	32	7,925		125	18	8,580	50
...... 3-kl.	23	26	608	22	800	—	- -	_.	1,408	22
...... d:o	27	30	210	04	3,285	10	104	15	3,599	29
...... d:o	48	48	37	83	1,513	4.4			1,551	27
..... 1-kl	3	18			49C	35	17	20	507	55
ör manliga
	112	114	177	75	- -		- -	—	177 7a
Säger\| 2,04c	2,147	13,671(46\| 430,301 98 2,552\|11	446,525\|55

169

b — e -	- t.				K -	- r —	e -	- d —	i -	- t.				Samma Summarum. 1
. Uppbörd.	Skulder till år 1877.	Skulder från år 1875.	Utgift.			Tillgångar	till år 1877.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
160,488	02			35	10	155,849	84	998	77	148,461	27	3,243	1 55	152,703	59	308,588	53
70,193	54	653	82	73	76	66 505	46	268	95	45,431	61	1,599	34	47,299	90	113,879	12
94,266	75	- -	—	- -	—	77,680	48	51	07	751	99	142,898	75	143,701	81	221,382	29
8,959	35	---				8,73.1	08	289	43	2,108	63	11	17	2,409	23	11,140	31
5,524	56	- -	.....	- -	—	5,231	79	4	41	2,564	90	80	15	2,649	46	7,881	25
31,365	29	—	—	7,143	53	23,158	23	63	53	1,000	—	----	—	1,063	53	31,365	29
370,797	51	653	82	7,252	39	337,156	88	1,676 16	200,318	40	.147,832	96	349,827	52	694,236	79
452,576	99	534	97	1,284	98	474,096	96	1,826	20	229,312	04	2,028	10	233,166	34	708,548	2Sl
93,385	35	20	51	249	42	91,870	72	4,912	31	20,459	43	13	75	25,385	49	117,505	63
68,445	42	2,411	SO	2,593	55	66,299	88	1,784	38	32,296	67	83	97	34,165	02	103.058	45
51,306	05	- -	—	342	80	50,861	01	3,292	32	7,786	68	363	10	11,442	10	62,645	91
25,046	06	2,145	69	2,186	61	24,884	97	883	39	12,009	97	220	35	13,113	71	40,185	29
22,893	92	1,327	87	1,264	14	21,382	89	934	39	15,778	79	---	—	16,713	IS	39,360	21
8,835	17	208	52	97	31	8,475	72	266	68	3,586	54	---	—	3,853	22	12,426	25
62,030	98	1,774	12	1,528	17	62,637	46	719	—	26,847	26	96	28	27,662	54	91,828	17
58,629	54	27	99	— —	—	54,593	39	2,292	20	49,200	—	658	14	52,150	34	106,743	73
20,899	44	- -	—	- -	—	20,513	84	321	34	8,525	—	119	76	8,966	10	29,479	94
8,005	89	- -	—	— —	—	7,867	57	746	54	800	—	---	—	1,546	54	9,414	11
9,142	36	- -	—	— —	—	8,989	25	231	55	3,394	25	126	60	3,752	40	12,741	65
9,357	03	29	42	22\|74	9,982	92	122 93	809	13	- -	—	932	06	10,937	72
2,226	01	90	86	88 32	2,109	31	111	16	480	73	34	90	626	79	2,824	42
26,573	82	35	71	50 86	26,637	66	98	76	- -	—	- -	—	98	76	26,787	28
919,354\|03	8,607 46	9,708 90	931,203\|55\|	18,543	15	411,286 49	3,744	95	433,574	59\|1,374,487	04

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 22

— 170

Göteborgs stift.		Antal lärjungar.			D — e Tillgångar från år 1875.
Vår- termin 1876.	Höst- termin 1876.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
Konsistorium i Göteborg.........		__		800	60	126,932	36	72	40	127,805	36
Göteborgs elementarläroverk ...	... högre	523	572	404	40	73,139	15	62	50	73,606	05
D:o d:o ......	.. 5-kl.	101	140	793	07	- -	—	- -	—	793	07
D:o d:o .....	. 3-kl.	76	77	118	80	1,324	31	—	—	1,443	11
Uddevalla d:o ......	.. 5-kl.	88	108	635	89	5,263	10	99	—	5,997	99
Strömstads d:o ......	.. 2-kl.	20	20	83	73	5,538	70	— —	—	5,622	43
Marstrands d:o .....	.. 3-ld.	24	24	434	58	428	50	— •—	-	863	08
Halmstads d:o ......	... högre	172	180	1,819	93	32,197	95	1,247	37	35,265	25
Yarbergs d:o ......	... 3-kl.	27	35	128	18	7,681	33	58	63	7,868	14
Kongelfs pedagogi ......	... 2-kl.	15	17	206	89	10,975	16	764	20	11,946	25
Kongsbacka d:o ......	... 2-kl.	8	15	363	16	- -	—	- -	—	363	16
Falkenbergs d:o ......	... 1 -kl.	6	6	1,030	55	1,700	—	- -	—	2,730	55
Laholms d:o ......	... 1-kl.	25	22	396	08	116	67	12	03	524	78
Folkskolelärareseminarium för	manliga
elever ........................		99	100	31	41	---	—	- -	—	31	41
	Säger	1,184	1,316	7,247	27	265,297	23	2,316	13	274,860	63
Kalmar stift.
Konsistorium i Kalmar .........		---	----	461	24	148,941	89	4,373	69	153,776	82
Kalmar elementarläroverk ......	. högre	343	357	1,437	58	18,007	58	453	29	19,898	45
Oskarshamns d:o ......	.. 3-kl.	36	44	304	32	6,581	51	—	—	6,885	83
Borgholms pedagogi ......	.. 2-kl.	22	28	633	67	850	—	— —	—	1,483	67
Mönsterås d:o ......	. 1-kl.	29	27	140	94	955	41	228	04	1,324	39
. Folkskolelärareseminarium för	q vinliga
elever .......................		27	61	— —	—	- -	—	- -	—	---	—
	Säger	457	517	2,977	75	175,336	39	5,055	02	183,369	16
Karlstads stift.
Konsistorium i Karlstad.......		- -	- -	2,155	77	127,981	64	5,339	02	135,476	43
Karlstads elementarläroverk ...	.. högre	426	445	55	42	63,658	86	1,613	80	65,328	08
Kristinehamns d:o	... 5-kl.	70	81	586	64	9,365	05	— —	—	9,951	69
Filipstads d:o	... 3-kl.	40	42	519	44	18,087	01	34	28	18,640	73
Arvika d:o	d:o	52	52	77	49	1,556	72	— —	—	1,634	21
Amåls d:o	d:o	35	39	238	32	37,948	41	1,338	56	39,525	29
Folkskolelärareseminarium för	manliga
elever........................		79	112	9	68	— —	—	—. —	—	9	68
Säger \| 702	771	3,642	76	258,597\|69	8,325\|86	270,566] 11

— 171 —

b — e —	t.				K -	- r — e -	-cl — i —	- t.				Summa Summarum.
Uppbörd	Skulder till år 1877.	Skulder från år 1875.	Utgift.	Tillgångar till år 1877.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
226,194	93	25	66			232,458	57	1 225198	121,336	90	4	50	121,567	38	354,025	95
107^830	26		_	__	_	112,732	31	732	67	67,908	83	62	50	68,704	—	181,436	31
18,957	50		05	9	51	19,407	48	333	63	— —	__	- -	—	333	63	19,750	62
9*204	40	24	42		_	9,059	34	86	70	1,525	89	- -	—	1,612	59	10,671	93
19,508	40	r „ oöb	44	421	61	18,593	57	1,149	78	5,865	37	31	50	7,046	65	26,061	83
7*458	30			_ _	___	7,066	61	36	45	5,977	67	---	—	6,014	12	13,080	73
10*141	53		__	_ _	__	10,030	43	156	73	817	45	— —	—	974	18	11,004	61
45*452	88		_	81	14	44,286	75	2,136	32	32,947	80	1,266	12	36,350	24	80,718	13
9,481	1]				_	8,921	54	228	02	8,113	43	86	26	8,427	71	17,349	25
5,709	16	8	93		_		70	364	89	11,175	65	764	10	12,304	64	17,664	34
4,368	56			___	__	4,149	06	217	66	180	—	180	—	577	66	4,726	72
1*686	38	_ _	_	_ _	_	1,576	25	1,140	63	1,700	—	- -	—	2,840	63	4,416	88
2*704	61	21	92	12	03	2,791	90	308	79	116	67	21	92	447	38	3,251	31
25,189	44	- -	—	- -	—	25,012	01	208	84					208	84	25,220	85
493,882	41	636	42	524	29	501,445	52	7,327	09	257,665	66	2,416	90	267,409	65	769,379	46
108,961	04	39,032	35	39,434	54	103,895	49	167	25	153,208	14	5,064	79	158,440	18	301,770	21
78*988	30	439	05	113	57	80,807	13	227	64	17,794	50	382	96	18,405	10	99,325	80
10*828	11			_ _	_	10,385	49	324	33	7,004	12	— —	—	7,328	45	17,713	94
4,414	09			____	_	4,341	18	306	58	1,250	—	---	—	1,556	58	5,897	76
1,751	22		—	—	—	1,730	72	62	03	993	41	289	45	1,344	89	3,075	61
14,042	94	74	86	44	60	14,073	20	— —	—	— —	—	— —	—	— —	—	14,117	80
218,985	70	39,546	26	39,592	71	215,233	21	1,087	83	180,250	17	5,737	20	187,075	20	441,901	12
’ ! 191,146	44	39,567	83	42,893	23	158,423	95	433	71	156,959	73	7,480	08	164,873	52	366,190	70
74*938	20	1*056	69	783	91	65,999	06	170	65	72,989	41	1,379	94	74,540	—	141,322,97
16,878	07	104	08	18	90	16,274	53	586	91	10,053	50	— —	—	10,640	41	26,933	84
i 11*476	38	340	22	502	77	10,767	34	676	60	18,510	62	- - —	—	19,187	22	30,457	33
10,222	88	74	61	28	13	10,067	06	148	32	1,688	19	- -	—	1,830	51	11,931	70
11*566	68			—	—	15,535	97	160	78	34,801	05	594	17	35,556	—	51,091	97
24,856	43	1	71	- -	—	24,867	82	— —	—	—	—	—	—	— —	—	24,867	82
341,085	08	41,145\|	14\|	44,226 94	301,935\|	73j	2,176	J7\|	295,002 50	9,454 19	306,633\|6ö	652,796	33

172 —

Hernösands stift.

Konsistorium i Hernösand ...
Hernösands elementarläroverk

Östersunds
Umeå
Luleå
Sundsvalls
Piteå

Haparanda
Skellefteå
Örnsköldsviks

d:o

Folkskolelärareseminarium för
elever ................

Antal

lärjungar.

D

Tillgångar från år 1875.

Visby stift.

Konsistorium i Visby
Visby elementarläroverk

Stockholms stad.

Konsistorium ...............

Direktionen för Stockholms s
visningsverk:
Undervisningsverkens fon

Aleniska fonden.........

Stockholms gymnasium
Klara elementarläroverk
Maria d:o

Jacob d:o

Katrina d:o

Nicolai d:o

Ladugårdslands d:o
Realläroverket .........

	Vår- termin 1875.	Höst- termin 1875.	Kontant behållning.	Utlånta medel.		Fordringar. i	Stimma.
			8,789	88	132,925	\|	2,1.35	13	143,850	01
..... högre	182	205	138	11	19.265	89	110	53	19,514	53
.. .. d:o	134	141	1.356	65	20,823	77	893	80	23,074	22
..... d:o	158	166	44	95	12,322	13	159	99	12,527	07
.. .. d:o	93	100	2,702	05	7,840	—	— -	—	10,542	05
..... 5-kl.	107	114	1,719	79	7,150	—	- -	—	8,869	79
..... d:o	54	57	99	99	9,152	82	107	50	9,36031
..... 3-kl.	41	48	117	10	9,550	—	270	—	9,937	10
... d:0	30	30	541	47	2,300	—	--—	—	2,841	47
.. d:o	25	30	1,020	68	- -	—	- -	—	1,020	68
r manliga
	46	61	705	33	— —	—	—	—	705	33
Säger	870	952	17,236	—	221,329	61	3,676	95	242,242	56
			818	05	25,458	32	9		26,285	37
. ... högre	249	280	3,117	20	32,435	17	363	79	35,916	16
Säger	249	280	3,935	25	57,893	49	372	79	62,201	53
ads under-			1,476	94	83,936	71	2,477	94	87,891	59

m. m.	- -	---	7,59806	168,806	55	9,158	94	185,563	55
. ... högre	--- ---	- -	973	97	78,203	—	2,420	55	81,597	52
239	272	810	24	16,450	_	123	20	17,383	44
. ... 5-kl.	205	207	176	21	1,290	—	13	83	1,480	04
. .. d:o	246	261	381	77	900	—	13	74	1,295	51
d:o	215	220	206	01	3,897	—	2	50	4,105	51
. ... d:o	290	29.1	48	02	300	—	___	10	348	12
... 2-kl.	33	—	115	53	5,583	—	80	59	5,779	12
. ... 5-kl.	320	329 44	437	40	5,445	_	__	—	5,882	40
Säger	1,548	1,624	10,747	21	280,874 55	11,813	45	303,435	21

— 173 —

b — e -	- t.				K	— r —	e	- d -	i	— t.				Summa Summarum.
Uppbörd.	Skulder till år 1877.	Skulder från “ år 1875.	Utgift.	Kontant behållning.	Tillgångar Utlånta medel.	ill år 1877 Fordringar.	Summa.
271,802	77	1,387	35	68	60''	256,360	44	11,635	28	139,875		9,100	81	160,611	09	417,040	13
40,970	76	18	91	___	_	39,650	34!	322	11	20,130	—	401	75	20,853	86	60,504	20
51,263	80	1,685	80	1,088	95	51,143	33	2,230	69	21,114	21	446	64	23,791	54	76,023	82
51,907	73	543	22	207	50	51,699	31	42	50	12,819	97	208	74	13,071	21	64,978	02
35*413	38	99	11	___ ___	__	35,409	29	2,066	50	8,518	75	60	—	10,645	25	46,054	34
22*972	87			99	69	18,238	34	404	63	13,100	—	- -	—	13,504	63	31,842	66
16,536	71	47	75	_ _	_	16,030	42	155	81	9,741	04	17	50	9,914	35	25,944	77
10,165	12	_		64	02	9*755	65	197	55	9,815	—	270	—	10,282	55	20,102	22
10*300	04			__ _	_	7,853	16	1,786	28	3,400	—	102	07	5,288	35	13,141	51
8*343	92	29	54	75	74	8,125!	82	1,192	58	— —	—	— —	—	1,192	58	9,394	14
18,649	03	_ _	—	- -	—	18,952	04	2	32	400	—	— .—	—	402	32	19,354	36
538,326	13	3,811	68\|	1,604	50\|	513,218\|	14	20,036(25	238,913	97	10,607	51	269,557	73	784,380\|37
63,137	77	32,941	94	31,885	32	63,388	15	\| 1 1 576 67	26,514	94			27,091	61	122,365	08
66,632	56	154	98	74	SI	67,736	14	2,811\|69	31,984	44	96	62	34,892	75	102,703	70
129,770	33	33,096	92	31,960 13	131,124 29	3,388	36	58,499	38	96	62	61,984(36	225,068	78
9,094	58	425	77	680	82	8,383	68	1,198	75	84,911	71	2,236	98	88,347	44	97,411	94
217,648	22	2,180	07	T~ 994	33	209,469	43	4,477	''98	179,489	55	10,960	55	194,928	08	405,391	84
4,261	46	_ _		_	_	1,300		265 43	81,873	—	2,420	55	84,558	98	85,858	98
14,676	26	3	65	51	86	8,730	_	812	83	22,303	56	165	10	23,281	49	32,063	35
3,442	49	_ _		___	_	3,915	64	55	55	940	—	11	34	1,006	89	4,922	53
4,709	60					4,522	84	132	27	1,200	—	150	—	1,482	27	6,005	ii
3,408	41	___ _	__	___ __	_	2,961	36	253	06	4,297	—	2	50	4,552	56	7,513	92
5,128	45	157	33		_	5,391	27	92	58	150	—	---	05	242	63	5,633	90
261	74	127	69	---	__	310	15	103	32	5,583	—	177	08	5,863	40	6,173	55
5,41C	27			____	_	3,541	70	545	97	7,205	—	- -	—	7,750	97	11,29267
701		157	81		—	83:	31	25	50	—	—	—	—	25	50	858(81
259,652 90\| 2,626\|55	1,046	19 240,975	70	6,764(49	303,041(11	13,887	17	. 323,692(77	565,714\|66

— 174 —

Antal

D — e —

lärjungar.

Tillgångar från år 1876.

	Vår- termin 1876.	Höst- termin 1876.	I Kontant behållning.	I Utlånta medel.		Fordringar.	Summa.
Nya elementarskolan ........... högre Statsanslag ..........................	290	298
Skolans enskilda medel .	— —	— —	— -	—	15,906	31	— —	—	15,906	31
Sägex	290	298	\|	\|—	15,906	31	---	—	15,906	\|3i
Stockholms stads läroverks byggnadsfond			129	1 60	134,186	\|s7	1 3,065	06	137,381	53
Folkskolelärareseminarmm lör q vinliga elever................................	107	90	_____	_	___ _	_	_ _	_		__
Säger för Stockholms stad	1,945	2,012	12,353	75	514,904	44	17,356	45	544,614	64
Rekapitulation.
Upsala stift.................	1,136	1,160	18,804	97	159,254 47	50,387		228,446	44
Linköpings d:o...........................	1,278	1.333	6,378	94	344,006 45 162,717 44	18,298	13	368,683	52
Skara d:o ... ........................	1,097	1,173	6,867	27	3,692	13	173,276	84
Strengnäs d:o...........................	943	958	7,759	16	445,41662	6,838	94	460,014	72
Vesterås d:o.........................	703	713	17,615	53	190,489	42	4,315	28	212,420	23!
Vexiö d:o...........................	939	960	1,673	36	315,955	04	5,157	06	322,785	46
Lunds d:o...........................	2,043	2,147	13,671	46	430,301	98	2,552	11	446,525	55
Göteborgs d:o...........................	1,184	1,316	7,247	27	265,297	23	2,316	13	274,860	63
Kalmar d:o..........................	457	517!	2,977	75	175,336	39	5,055	02	183,369	16
Karlstads d:o ...........................	702	771!	3,642	76	258,597	69	8,325	66	270,566	11
Hernösand d:o..........................	870	952	17,236		221,329	61	3,676)95	242,242	56
Visby d:o ..........................	249	280	3,935	25	57,893	49	37279	62,201	53
Stockholms stad .......................	1,945	2,012	12,353\|	75	514,904	44	17,35645	544,614	64
Summa 13,546 14,292	120,103 47	3,541,500\|27\|	128,343)65)3,790,007)39

Anmärkning: Uppgifterna rörande elevernes antal äro, livad angår elementarläroverken ochpedagoseminarierna
är angifvet efter uppgift från Ecklesiastikdepartementet.

175

b — e — t.	K — r—-e — d — i — t.	Summa
Uppbörd.	Skulder till år 1877.	Skulder från år 1875.	Utgift.	Tillgångar till år 1877.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.	Summarun	i.
59,304 13,865	96 09	5,000	—	5,000	—	59,304 11,640	96 26	—	—	18,131	14	—	—	18,131	14	59,304 34,771	96 4°:
73,170	05	5,000	—	5,000	—	70,945	22	— —	—	18,131\|14	- -	—	18,131	14	94,076	ob
20,466	18							24	95	154,140	90	3,681	86	157,847	71	157,847	■ 71
30,287	09	358	87	3	47	30,642	49	____	—	---	—	- -	—	— —	-	30,645\|96\|
392,670	80	8,411	19	6,730	48	350,947	09	7,988	19	560,224	86	19,806	01	588,019	0b	945,696 63j
538,734 562,250 476,884 514,016 372,331 370,797 919,354 493,882 218,985 341,085 538,326 129,770 392,670	31 63 36 79 63 51 03 41 70 08 13 33 80	253,037 1,806 40,483 35,659 3,808 653 8,607 636 39,546 41,145 3,811 33,096 8,411	12 54 31 77 77 82 46 42 26 14 68 92 19	258,242 1,443 42,500 104,792 3,607 7,252 9,708 524 39,592 44,226 1,604 31,960 6,730	03 75 96 70 99 39 90 29 71 94 50 13 48	539,948 570,963 471,323 639,241 360,792 337,156 931,203 501,445 215,233 301,935 513,218 131,124 350,947	93 68 55 19 29 88 55 52 21 73 14 29 09	6,438 6,315 9,483 8,370 14,458 11,676 8,543 7,327 1,087 2,176 20,036 3,388 7,988	36 84 08 14 15 16 15 09 83 97 25 36 19	173,346 339,857 163,781 249,755 205,815 200,318 411,286 257,665 180,250 295,002 238,913 58,499 560,224	96 14 16 29 42 40 49 66 17 50 97 38 86	42,241 14,160 3,555 7,531 3,886 147,832 3,744 2,416 5,737 9,454 10,607 96 19,806	59 28 76 96 78 96 95 90 20 19 51 62 01	222,026 360,333 176,820 265,657 224,160 349,827 433,574 267,409 187,075 306,633 269,557 61,984 588,019	91 26 39 35 52 59 65 20 66 73 36 06	1,020,217 932,740 690,644 1,009,691 588,560 694,236 1,374,487 769.379 441,901 652,796 784.380 225,068 945,696	87 69 51 28 63 79 04 46 12 33 37 78 63
5,869,089171	470,704	40[ 552,187(77	5,864,534 05	107,289(57	3,334,717\|40	271,072	71	3,713,079\|08\| 10,129,80i\|50

gierna, liemtacle från pedagogiska tidskrifterna för åren 1876 och 1877. Elevantalet vid folkskolelärare -

176 —

Enligt förestående tabell hade lärjungarnes antal inom de särskilda stiften varit
följande:

		; Vid elementar-	Vid pedago-	Vid semina-
		läroverken.	gierna.	rierna.	Dumma.
		Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-
		termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.
Upsala	stift.........	1,047	1,070	5	4	84	86	1,136	1,160
Linköpings d:o .........	1,188	1,241	— -	- -	90	92	1,278	1,333
Skara	d:o .........	926	976	82	101	89	96	1,097	1,173
Strengnäs	d:o ...... ...	890	910	53	48	- -	- -	943	958
Vesterås	d:o ... .....	532	525	161	160	10	28	703	713
Vexiö	d:o ........	820	819	19	24	100	117	939	960
Lunds	d:o .........	1,928	2,015	3	18	112	114	2,043	2,147
Göteborgs	d:o .........	1,031	1,156	54	60	99	100	1,184	1,316
Kalmar	d:o .........	379	401	51	55	27	61	457	517
Karlstads	d:o .........	623	659	- -	- -	79	112	702	771)
Hernösands d:o .........	824	891	- -	- -	46	61	870	952!
Visby	d:o .........	249	280	- -	- -	---	- -	249	280
Stockholms stad ......	1,838	1,922	... —	— —	107	90	1,945	2,012
	Summa	12,275	12,865	428	470	843	957\|	13,546) 14,292

Medeltal ............ 12,570 449 900 13,919

Till aflöning m. m. åt lärare vid elementarläroverken hade, enligt 1876 års
rikshufvudbok, af 8:de hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:

penningar...................................................... 2,317,189: 02.

indelta räntor................................................... 7,668: 91.

indelt tionde................................................... 1*587: 26.

Summa 2,326,445: 19.

Om denna summa fördelas på 12,570 lärjungar, belöper på hvarje ... 185: 08.

Efter enahanda fördelning af de till lärare vid elementarläroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciela utgiftsstat, utgörande 46,442
kronor 21 öre kommer på hvarje ........................................ 3: 69.

Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
kan således beräknas hafva uppgått till ....................................

188: 77.

IJpsala universitet.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

Uppbörd:

Statsanslag:

Af ordinarie anslaget till

universiteten...... 190,194: 40.

» dito till resestipendier

m. m........... 4,700: —

» dito allmänna indrag ningsstaten.

...... 4,000: —

Extra ordinarie anslag:

Dyrtidstillägg....... 45,620: —

Förstärkning af lärarekrafterna
vid universitetet.
.......... 14,000: —

Förhöjning i anslaget till
institutionen för allmän
och åkerbrukskemi. . . 550: —

Inköp af mikroskop . . 2,500: —

Tjenstgöringspenningar åt

professorerne ..... 18,300: —

198,894: 40.

80,970: —

Spanmålsräntor...............• • • •

Penninge- och persedelräntor..........

Diverse donationshemman räntor........

Diverse inkomster.................

Tillfälliga intressemedel..............

Inkomst af Upsala qvarn............

Städselpenningar ............. . . . .

Pensionsafgifter..................

Anmärkningsmedel................

Skogseffekter....................

Inkomst af sågar.................

Försålda materialier...............

Reverserade skulders och fordringars intressen

Borgströmska donationens dito

Holmhladska dito dito

Ilöjerska dito dito

Nilsson- Aschanska dito dito

Winbomska dito dito

2,103,903: 53.

279,864: 40.

172,383: 46.

30,106: 13.

2,921: 07.

51,667: 26.

4,919: 77.

14,857: 60.

421: 50.

1,753: 68.

183: 23.

5,242: 63.

185: —

1,042: 15.

87,120: 46.

1,093: 66.

495: 74.

798: 75.

25: --

ZL 655,088: 99.

Transport 2,759,052: 52.

Riksdagens Ren. Ber. 1878 angående Statsverket.

178

Transport 2,759,052: 52.

Balans till år 1877:

Skulder:

Diverse donationer och fonder...........

Institutionernas fonder och besparingar.......

Andra fonder och besparingar............

Reservfonden.......................

Diverse skulder och ansvarsbelopp .........

1,926,486: 96.
48,802: 63.
15,568: 64.
68,838: 70.
151,368: 74.

2,211,065:

Summa 4,970,118:

67.

19.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

2,076,728: 50.

Utgifter:

Löner och arfvoden.................

Pensions- och gratialstaten............

Indragningsstaten..................

Kongl. och riksstatens stipendier.........

För institutionernas materiel......... . .

Cassa studiosorum..................

Reparationer................... . .

Krono- och kommunalutskylder.........

Landtmäteri- och rättegångskostnader.....

Intressemedel....................

Extra utgifter....................

Omföring till reservfonden............

Afskrifning.................... . .

340,358: 45.

28,355: 29.

10,971: 85.

19,700: —

75.039: 65.

3,395: 74.

21,752: 55.

2,000: —

12,998: 56.

99,502: 69.

25,565: 41.

7,672: 33.

5,273: 69. 652,586: 21.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning............. 16,553: 76.

Dito i Uplands enskilda bank...... 75,000: —

Dito i Mälarproviusernas dito ...... 70,000: —

Utlånta medel........................

Fordringar..........................

Förskott...........................

Fastighetsvärden ..................... .

161,553: 76.

1,632,082: 98.

162,004: 02.

162,627: 66.

122,535: 2,240,803: 42.

Summa 4,970,118: 19.

179 —

Lunds universitet.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar

Uppbörd:

Af anslaget till universiteten
...............

„ 8: de hufvudtitelns anslag
till resestipendier
etc.............

„ dito dito dito till universitets
årsskrift ■ • •
.. anslaget till allmänna
indragningsstaten ....
Extra ordinarie anslag till

dyrtidstillägg ......

Dito dito tillförstärkning
af lärarekrafterna vid

universitetet ......

Dito dito till förhöjning
af anslaget till åtskilliga
materiella behof
vid universitetet
Dito dito till reparationer
af biblioteksbyggna den

vid dito ......

Dito dito till tjenstgöringspenningar
åt professorerne
vid dito
Ränta, tionde och forsel lön

........

Arrendemedel

j Donationer ......

Pensionsafgifter ...

Intressemedel......

Diverse inkomster
j Stipendiemedel . .
Återdebiterade medel
Omföring.........

Säger

Balans till år 1877:

Skulder ..........

Summa

Akade miens egna medel.	r	Reserv- fondens medel.	Bygg- nads= fondens medel.	Magnat- \| stipendie- j fondernas! medel.	Noso- comii- kassans medel.	Biblio- teks- lcassan.	Profes-sor Hills dona-tions-medel.	Pensions- fonden.	Jollain-ska do-natio-nen.
568,655	14	59,974	24	5,861	14	436,734''	45	46	58	50,142\|59	396	12	90,404	93	2,091	67
i				9,000
109,34625
3,500	—	—	—	. *
1,200	—																—
8,000													—	—	—
15,302	22	—	—	—
4,500															~	—	—
1,700	—				—	—	—	—	—	—	—						—
5,000
15,600	—					15	44										—
85,128	63	—	—		—
2,079	03
					—	14,290	79
													—	1,398	—	--	—
33,904	67	3,178	71	396	84	24,847	10	2 31	2,579	46	19	80	5,727	11	104	55
2,070	17	—	—	3,514	74	—	—	—		596	81
600	—
__	_	12	50
200	—	19,495	82										—	6,498	60	—	—
288,130	97	22,687	03	\|12,911	58	39,153133	3	06	12,651\|27	19\|80	13,623	71	104	bb
11Q 1	''03
\| 975,972\|14	82,661 j	271 18,772	72	475,887\|78	49\|64	62,793	86	415\|92	113,028\|64\|2,196	22j

Summa.

223,306186,
127,821	25
3,500	—
1,200	—
8,000	—
15,302	22
4,500	—
1,700	—
5,000	—
15,600	—
85,144	82
2,079	03
14,290	79
1,398	—
70,760	55
6,181	72
600	—
12	50

26,194 42

119,186 03

180

Akade miens egna medel.

■Reserv fondens medel.

Bygg nads fondens medel.

Kredit.

Balans från är 1875:

Skulder

Utgifter:

I Löner och arfvoden .,. ...

| Stipendier ............

j Institutionernas materiel

Intressemedel............

[ Pensioner...............

Diverse utgifter.........

Reparationer............

Omföring...............

Leverering till Kongl.
Räntekamm aren

Säger

Balans till är 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ...

Utlånta medel.........

Fordringar............

Förskott ............

Säger

Summa

115,684] 4 5

Magnat stipendie fondernas medel.

224,372	24	11,593	17
27,904	02
3,846	19	42	78
__	—	—	—	8,032
19,495	82	6,698	60	—
3,600	-

76

279,218)27 18,334

i 76

12,756	42	364	22	608	50	3,725
566,325	—	03,500		9,329	47	455,024
1,988	—	162	50	—		255
—	—	—	_	801	99	-_

15,382

1,500

Noso comii kassans medel.

Biblio teks kassan.

Professor
Hills
donationsmedel.

Pensions fonden.

80

16,882,80

500

618

16,245

32

897

18,292)66

19 64

1,001

43,500

20

2,400

Jollainska
donationen.

415

—| 2,400;-

92

2,458
107,836
333

Summa.

115,684 45

236,465)41
16,000 80
44,149 58
1,532 08
2,400
4.785
8,032
26,194

3,600

343,161

04

2,196|22

581,069;42| 64,326

975,972|14| 82,661

72)10,730)961450,004)981 T9[G-4j-14,501 |2Ö~f 415)92) 110,628j64[2,196122"

27)18,772|72)475,887|78| 49|64|62,793|86| 415)92)113,028|64|2,196)22

20,963|76
1,248,12767
3,039 28
801199

1,272,932)70

1,731,778)19

— 181

Karolinska mediko kirurgiska institutet.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar..........................

Uppbörd:

Statsanslag:

Af institutets ordinarie anslag.............

Extra anslag till dyrtidstillägg............

Dito till arfvode åt en amanuens ......

Dito till fysiologiska anstalten .......

Dito till materiel för dito .....

1,803: 72.

17,000: -220: —

1,000: —

2,400: —

1,500: — 22,120: —
Summa 23,923: 72.

Kredit.

Utgifter:

Afiöningar..............................

Egendomens underhåll.......................

Fysiologiska anstalten........................

Rättsmedicinska afdelningen . ...................

Diverse materiella behof . .....................

För anatomiska institutionen...................

» biblioteket...........................

» laboratorium...........................

» patologiskt-anatomiska anstalten......... .....

» anatomiska museum......................

» inredning af dissektionssal m. m. för qvinliga medicine
studerande...........................

6,620: —

4,763: 02.

3,000: 08.

126: 23.

424: 16.

760: 24.

2,091: 37.

1,303: 19.

2,500: —

529: 76.

356: 08. 22,474: 13.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Af ordinarie statsanslaget....................

» extra anslag...............

» anslag till inredning af dissektionssal för qvinliga medicine
studerande........................

537: 59.

364: 08.

547: 92~ 1,449: 59.

Summa 23,923: 72.

— 182 —

§ 1.

Enligt hvad af räkenskaperna inhemtas, hafva de till vård, underhåll och förökande
af institutets samlingar m. m. samt till institutets patologiskt-anatomiska anstalt
anvisade anslag å tillsammans 12,500 kronor af institutets redogörare lyftats i
början af revisionsåret, ehuru endast ett ringa belopp deraf blifvit användt under
första delen af samma år, men de betydligaste utgifterna verkstälts först under
år 1877.

Sedan nästlidet års Statsrevisorer, i anledning af enahanda förhållande med
afseende å institutets räkenskaper för år 1875, anmärkt, att medlen bort, i den mån
de ej varit till utgifters bestridande erforderliga, i bankinrättning insättas, hade institutets
redogörare uti deröfver afgifvet utlåtande anfört, att medlen varit, i den mån
de icke behöft. utbetalas, innestående i Stockholms enskilda bank på upp- och afskrifningsräkning
och till någon del å deposition; att de vid 1875 års slut besparade
räntorna å institutets underhållsmedel, 252 kronor 50 öre, vid slutet af år 1876
ökats till 586 kronor 74 öre; samt att dessa räntor vore reserverade till bestridande
af oförutsedda utgifter, hvartill underhållsmedlen ej lemnade tillgång.

Då emellertid jemväl de upplupna räntorna synts Revisorerne böra bland institutets
öfriga tillgångar upptagas och redovisas, hafva Revisorerne ansett sig böra å
förhållandet fästa uppmärksamheten.

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiilonden.

Tillgångar

Arrendemedel.
Intressemedel.

Debet.

Balans från år 1875:
Uppbörd:

149,240: 41.

22,153: 71.
7,789: 57.

29,943: 28.

Summa 179,183: 69.

Kredit.

Utgifter;

Afskrifning och afkortning . ............. . 1,238: 55.

Löner och arfvoden...................... 5,730: 80.

Transport 6,969: 35.

— 183 —

Transport

Stipendier .............................

Pension...............................

Till Göteborgs högre elementarläroverk . .

» nämnda läroverks bibliotek................

Kleresiets friheter.........................

Understöd åt fattiga...... ■ ..............

Till Hvitfeldtska grafkassan....... •

För skogvaktarebostäders uppförande.........■ • ■ ■

Diverse utgifter ......................

6,969: 35.

16,460: —

2,000: —

875: —

406: 25.

27: —

45: —

17: 12.

1,470: 40.

854: 25- 29,124: 37.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning .
Utlånta medel . . ■ •
Fordringar......

2,266: 60.

145,117: 50.

2,675: 22. 150,059; 32.

Summa 179,183: 69.

§ 1

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiistiftelsen, hvilken grundar sig dels på Margareta
Hvitfeldts till förmån för den vid »Göteborgs akademi eller gymnasium» studerande
ungdom från Bohus län den 22 Januari 1664 upprättade testamente, dels på Konung
Carl XI:s enligt Kongl. brefven den 25 Oktober och den 26 November 1694 gjorda
donation, utgöres af säterierna Åby och Sundsby med tillhörande afvelsgårdar samt
öfriga hemman och lägenheter i Göteborgs och Bohus län enligt deröfver upprattad

jordebok.nt^ ^ g Juni 1876 har Kongl. Maj:t utfärdat ny instruktion för förvaltningen
af denna stipendieinrättning. Samma dag har Kongl. Maj:t, j anledning af
kuratorernes för inrättningen förslag, faststält förändrad reglering af de afgifter, anor
och strandsittare å inrättningens hemman och lägenheter hora erlägga for befrielse
från dagsverks- och skjutsskyldighet till hufvudgårdarne.

*

Seminarium för bildande af lärarinnor.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

164,985: 41.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af ordinarie anslaget för seminarium..... 33,000: —

» åttonde hufvudtitelns anslag till extra utgifter
..................... 500: —

Terminsafgifter..........................

Intressemedel...........................

Uppdebitering:

Kostnaden för ett jernstaket......... 2,121: 31.

Värdet å inventarier. . ............ . 1,373: 27.

33,500: —
26,492: 50.
588: 45.

3,494:58. 64 075. 53

Balans till år 1877:

Skulder:

Till Riksgäldskontoret..................... 60,733: 42.

» Brandförsäkringskontoret................. 39,900: —

» Inteckningsgarantiaktiebolaget.............. 19,516: 72. 120 150- 14

Summa 349,211: 08

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875:

120,943: 79.

Utgifter:

Löner och arfvoden...... ................. 46,399: 50.

Stipendier.............................. 500: —

Förvaltningskostnader ...................... 4,906: 92.

Reparationer och underhåll af egendomen . . ........ 3,992: 32.

Underhåll och inköp af inventarier ............. 1,452: 12.

Räntor å skulden......................... 5,351: 35.

Afskrifning af inventarier....... ..... 104: 32.

Dito af terminsafgifter........... 527: 50. ggj. gg

Transport 184,177: 82.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning..........• - •

Dito på deposition samt upp- och afskrifning

9,383: 43.

9,470: 25.

86: 82.

innestående.........

Fordran: terminsafgifter . . . .

Fastigheters värde......■ •

Inventariers dito........

rjf-f. -

131,121: 31.

24,386: 70. 165i033: 26.

Summa 349,211: 08.

§ I -

Den 7 Juli 1871 erhöll seminariets direktion nådigt uppdrag att med underdånigt
förslag till förnyadt reglemente för läroverket till Kong! Maj:t inkomma.
Sådant förslag afgafs af direktionen den 15 September 1876, och är detta föislag
ännu på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.

§ 2.

Revisorerne, hvilka genom delegerade gjort besök i seminariet och den dermed
förenade normalskolan, hafva funnit den för dessa läroverk uppförda skolhusbyggnad
vara särdeles väl och friskt belägen samt i afseende å lärosalarnes rymlighet och luftvexling
m. m. lemna föga eller intet öfrigt att önska. Deremot har helsotillståndet
inom läroverket icke synts vara i lika hög grad tillfredsställande. Till ledning vid
bedömande af orsakerna härtill hafva Revisorerne haft att tillgå den redogörelse föi
läseåret 1877—1878, som af läroverkets rektor utgifvits; och deri förekomma några
af läroverkets läkare uppgjorda tabeller, hvilka torde vara egnade att ådraga sig
synnerlig uppmärksamhet. Utan att vilja öfverskatta värdet af dylika statistiska nppgifter
eller tillerkänna dem en fullt afgörande betydelse, kunna Revisorerne likväl ej
undertrycka den tanken, att dessa uppgifter kunna ingifva allvarsamma farhågor, huruvida
den så ytterst vigtiga frågan om vårdandet af lärjungarnes helsa blifvit tillbörligen
beaktad vid denna läroanstalt, hvilken, såsom ett mönster för dylika inrättningar inom
vårt land, torde i hög grad inverka på de anordningar, som i slikt fall iakttagas ej
mindre inom statens undervisningsverk än äfven]inom dem, som af enskilde varda

anordnade.

Af den å sidan 29 af omförmälda redogörelse förekommande »öfversigt af
antalet elever, hvilka icke deltagit i gymnastikafdelningarne», inhemtas, bland annat:

att vid seminarium ■ 29 elever, eller 50 procent af hela antalet, under höstterminen
1877 icke deltagit i gymnastiken, och af dessa 16 till följd af angifna sjukdomsorsaker,
såsom ryggradskrökning (7) m. m., 3 på grund af »allmän svaghet» och 10

af »andra orsaker»; „ . .

* att detta antal under vårterminen 1878 ökats till 45, eller 80 procent af hela
antalet (56), deraf 22 i anledning af angifna sjukdomar, såsom ryggradskrökning (10)
m. m., 6 till följd af allmän svaghet och 17 af »andra orsaker»;

Riksdagens Rev- Rev, 1878 (ingående Statsverket.

24

— 186 —

att vid normalskolan under höstterminen år 1877 af 125 lärjungar, som voro
under 15 år, 19 eller 15,16 procent och af 100 lärjungar, som voro öfver 15 år, 25
måst afhållas från begagnande af gymnastik; samt

att detta antal under den derpå följande vårterminen år 1878 tillväxt så, att
af 127 flickor under 15 år 22, eller 17,33 procent, och af 94 öfver 15 år 28, eller
29,78 procent, från gymnastiken befriats.

Af den å sidan 38 af samma redogörelse intagna tabell framgår vidare:
att vid seminarium efter läsårets slut år 1878 af den yngsta åldersklassen eller
läroverkets första afdelning 33,3 3 procent befunnits hafva sämre helsa än vid läsårets
början;

att af andra åldersklassen, eller dem, som två år deltagit i undervisningen,
45,16 procent befunnits hafva försämrat sin helsa under läseåret;

att af tredje åldersklassen, eller dem, som tre år bevistat läroverkets lektioner,
ej mindre än 50 procent fått sin helsa under sista läsåret försämrad; samt

att vid normalskolans alla nio öfre klasser samma sorgliga resultat visat sig,

så att öfvervägande antalet af dess elever, hvilka dock befunne sig i en ålder, då
krafterna borde tilltaga, till sin helsa försämrats, nemligen af åttonde klassen 47,0 6
procent, af sjunde 50 procent, af sjette 37,84 procent, af femte 22,58 procent, åt
fjerde 31,03 procent, af tredje 34,48 procent, af andra 41,67 procent, af första 27,78
procent samt af andra förberedande klassen 40 procent. — Eleverne uti första förberedande
klassen hade icke blifvit undersökta.

Uti redogörelsen rörande helsovården vid läroverken yttrar läkaren, att ehuru
det vore orätt att skylla det ofördelaktiga helsoförhållandet ensamt på skolarbetets
inflytande, så vore dock detta en svårt inverkande faktor. Af redogörelsen framgår,

att uti seminarium den dagliga undervisningstiden inom sjelfva läroverket varit 5|

timmar och hemlexorna i medeltal erfordrat 3-| timmars arbete, således tillsammans 9-j
timmar för hvarje dag, häruti dock inbegripna bönestunder och tiden för de s. k.
öfningarne (i sång och gymnastik), hvilka upptagit högst tre timmar i veckan, men
tiden för skriftliga hemarbeten icke inbegripen. Uti normalskolan uppgår arbetstiden
inom skolan i regeln till 5-§- timmar och för hemlexornas inlärande exempelvis uti
åttonde klassen ända till 4 timmar, således tillsammans 9.) timmar om dagen. Häruti
inbegripes tiden för öfningar, 2\ timme i veckan, och för skriftliga hemarbeten.

Förestående uppgifter hafva Revisorerne ansett vara af den betydelse, att Revisorerne
velat å desamma fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Reservation af Herr Törnébladh. Litt. J.

» » Herrar Friherre Stael von Holstein, Boström, Grefve von Bosen

och Pettersson. Litt. K.

187 —

Folkundervisningen.

Med ledning al den i rikskufvudboken för revisionsåret lemuade redovisning
för ordinarie och extra statsanslagen till folkundervisningen kafva Revisorerne latit
upprätta följande öfversigt.

Debet.

Ordinarie Extra ordinarie

anslag. anslag.

Reservation från år 1875 .............. 28,010= 43._3,094= 50. 31,104= 93

Uppbörd:

Seminarier för folkskolelärares bildande...

Stipendier för seminarieelever ............

Arfvoden och resekostnadsersättning åt

folkskoleinspektörer......... ......

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor
Geografiska kartor för undervisningens

behof .................................

Understöd för högre folkskolor .........

Dito åt medellösa församlingar............

Till uppförande af seminariebyggnad i Karlstad
...............__.....................

Dito dito af dito i Göteborg ............

Befrämjande af folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste län bosatta finnar

förslaqsanslaq............ 12,000: —

brist.................... 3,481: 54.

173,650: —
55,000: —

65,000: —

10,000: —

13,200: —

15,481: 54.

Lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor,

förslagsanslag............ 1,863,200: —

brist..................... 280,618: 88. 2,143,818: 88.

22,000: —

5,000: —

20,000: —

40,000: —
50,000: —

Understöd åt folkhögskolor,

förslagsanslag............ 20,000: —

brist.................... 3,780: —---— 23,780: —

Sgr 2,476,150: 42. 162,280T — 2,638,430: 42.

Summa 2,504,160: 85. 165,374: 50. 2,669,535: 35.

— 188

Kredit.

Utgifter:

Seminarier för folkskolelärares bildande...

Stipendier för seminarieelever ............

Arfvoden och resekostnadsersättning åt

folkskoleinspektörer.....................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor
Geografiska kartor för undervisningens

behof ................................

Understöd för högre folkskolor............

Dito åt medellösa församlingar............

Till uppförande af seminariebyggnad i Karlstad
...............................

Dito dito af dito i Göteborg ............

Befrämjande af folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor..............................

Understöd åt folkhögskolor..............

Löneförbättring åt lärare vid vissa stadspedagogier.
.............................

Ordinarie
anslag.
169,168:	90.
53,280:	—
64,606:	71.
10,000:
13,844:	67.
175.	—

15,481: 54.
2,143,818: 88.

Extra ordinarie
anslag.

19,944: 25.

5,000: —

1,500: —

19,895: —

40,000: —
50,000: -

23,780: —

50: —

Sgr 2,470,375: 70. 160,169: 25.

2,630,544:

95.

Reservation till år 1877 ... ............. 33,785: 15. 5,205: 25. 38,990: 40.

Summa 2,504,160: 85. 165,374: 50. 2,669,535: 35.

§ I Yid

granskning af folkskoleinspektörernes reseräkningar hafva Revisorerne
funnit, att inspektörernes årsarfvoden äro till beloppet särdeles olika och omvexla
emellan 100 och 2,000 kronor. Yid förfrågan har den upplysning erhållits, att grunden
för arfvodenas olikhet vore att söka dels i distriktens olika storlek, dels i den
olika tid, inspektörerne kunnat egna åt sin befattning. Af den vid denna § bifogade
uppgift å åtskilliga folkskoleinspektörers arfvoden och resekostnadsräkningar för år
1876 inhemtas emellertid, att antingen ett mindre lyckligt val blifvit gjordt i afseende
å distriktens indelning, eller ock att olika nit af inspektörerne ådagalagts. Af två
inspektörer med enahanda årsarfvoden, eller 425 kronor, har den ene rest 237 mil
och räknat 97 rese- och förrättningsdagar med en sammanlagd kostnad af 1,148 kronor,
under det den andra blott rest 40 mil och räknat 25 rese- och förrättningsdagar med
en kostnad af 185 kronor. Af tvenne folkskoleinspektörer med 325 kronors årsarfvoden
har den ena räknat 47 rese- och förrättningsdagar med en kostnad af 498 kronor,
då den andre räknat 260 rese- och förrättningsdagar med en kostnad af 2,427
kronor. Af tvenne med 500 kronors årsarfvoden har den ene räknat 30 rese- och
förrättningsdagar med en kostnad af 239 kronor, då den andre räknat 176 rese- och
förrättningsdagar med en kostnad af 2,631 kronor. En inspektör med 100 kronor

— 189 —

har i reseersättning debiterat 407 lcronor 47 öre för 71 mil samt 42 rese- och
förrättningsdagar, då en annan med 500 kronors årsarfvode blott rest upp 444 kronor
för 90 mil samt 40 rese- och förrättningsdagar.

Andra inspektörer hafva ådagalagt det anmärkningsvärda nitet att upprepade
gånger besöka samma folkskola eller flitigt inspektera i samma trakt. Sålunda har
t. ex. en inspektör inom TJpsala stift med 300 kronors årsarfvode besökt folkskolan i
en närbelägen stad icke mindre än 29 gånger under samma år och derför beräknat
54 rese- och förrättningsdagar samt dessutom upptagit från 2 till 5 kronor i väntpenningar
vid skolan för samma skjuts, som gått fram och åter. Denne inspektörs
resekostnad uppgick till 2,257 kronor 77 öre för resor af 333 mil med 200 rese- och
förrättningsdagar, då en annan med samma årsarfvode endast rest 42 mil samt beräknat
23 rese- och förrättningsdagar med en kostnad af 189 kronor. En inspektör i
samma stift, med 600 kronors arfvode, hvilken hufvudsakligen besökte skolorna i
hufvudstadens granskap, reste likväl derunder 480 mil samt beräknade 433 reseoch
förrättningsdagar med en kostnad af 3,167 kronor, då en annan med samma
arfvode blott reste 53 mil samt beräknade 57 rese- och förrättningsdagar med eu
kostnad af 413 kronor 27 öre.

Af det anförda vill emellertid synas, såsom hos mspektorerne mycken olika
uppfattning skulle råda i afseende å vidden af det arbete, som bort motsvara årsarfvodet,
äfvensom i afseende å det sätt, enligt hvilket rese- och traktamentskostnaden
bort beräknas, hvadan i nämnda hänseenden noggrannare föreskrifter synas vara
af behofvet högeligen påkallade.

Vid 1859—1860 årens riksdag beviljades för folkskoleinspektionerna x/,000
kronor, vid 1865—1866 årens riksdag 40,000 kronor, vid 1872 års riksdag 52,000
kronor’ vid 1874 års riksdag 65,000 kronor samt vid innevarande års riksdag 85,000
kronor’ Häraf synes, att kostnaderna för inspektionen stegrats i samma mån, som
densamma möjligen torde halva kunnat inskränkas, sedan organisationen al skoloiua
med få undantag blifvit genomförd.

Uppgift å nedan nämnde folkskoleinspektörers arfvoden samt resekostnadsräkningar
för år 1876.

Stift.	Folkskoleinspektörer.	Årsarfvoden	, uppburna.	Antal resta mil.	Antal rese-och för-rättnings-dagar.	Uppburen rese- och traktaments-ersättning.
af staten.	af lands tinget.	-
Ups ala	E. Thorman ......	450		450		112	_	64	_	581	72
1 1 j	H. Norborg.........	600	—	—	—	480	1 TF	433	—	3,167	27
	G. Insulander......	300	—	- -	—	333	—	200	—	2,257	77
\|	L. Eredberg........	300	—	_	—	42	—	23	—	189	—
Linköpings	K. A. Kastman ...	500	—			206	—	62	—	825	83
	W. Lidberg.........	900	—	— —	—	114	—	56	—	579	—
	C. L. Anjou.........	500	—	- -	—	—	—	30	—	239	15
	M. Nennes ... ..	550	—	— —		254	-—	61	—	916	71

— 190 —

Stift.	Folkskoleinspektörer.	Årsarfvode af staten.	n, uppburna. af lands-tinget.	Antal resta mil.	Antal rese-och för-rättnings-dagar.	Uppburen rese- och traktaments-ersättning.
Skara	A. J. Särnblad... .	2,000			i	624		242	_	2,956	64
	A. G. L. Belfrage...	500	—	— —	—	576	—	176	—	2,631	78
	C. 0. Klefbäck......	200	—	— —	—	38	—	25	—	237	15
Strengnäs	0. Åberg .........	200	-	—• —	--	27	—	22	-	227	51
	G. K. Scbotte ......	650	—	— —	—	256	—	87	—	1,155	06
	C. J. Landgren ...	400	—	— —	—	154	—	78	—	846	07
Yesterås	D. A. Sundén ......	600	—	— —	—	_ -	—	61	—	899	—
	J. Sandelius ......	325	—	— —	—	309	—	86	—	1,325	—
Yexiö	H. S. Östberg	425	—	— —	—	237	—	97	-	1,148	—
	P. Welin .........	425	—	— —	—	40	—	25	—	185	—
Lunds	L. Fueks .........	668		— —	__	98	—	130	—	668	—
	H. A. Witt........	350	—	— —	—	44	—	21	—	* 219	60
	0. Höman ........	550	__	— —	—	99	—	78	—	* 597	58
	C. L. Wåhlin ......	200	—	— —	—	14	—	14	—	* 98	45
	P. Wingren.........	600	—	— —	—	53	—	57	—	413	27
Göteborgs	C. 0. Möller .....	600	—	— —	—	222	—	86	—	1,183	58
	C. J. Sundström ...	600	—	— —	—	56	—	60	—	719	76
	J. A. Borg.........	100	—	— —	—	71	—	42	—	407	47
	C. Leidesdorf ......	800	—	— —	—	210	—	84	—	919	21
Kalmar	K. J. Lönnroth ...	600	—	— —	—	156	—	127	—	1,102	95
Karlstads	P. G. Andersson ...	1,600	—	— —	—	579	—	279	—	2,959	71
	G. Gillgren........	325					—	260	—	2,427	47
	A. G. Bogren ......	- -	—	650	—	185	—	167	—	898	83
Hernösands	J. Bäckman.........	500	—	- -	—	90	—	40	—	444	70
	F. V. Lidström ...	400	—	- -	—	270	—	89	—	1,142	83
	J. A. J. Sandelin .	500		- -	—	47	—	27	—	226	95
	N. T. Fältström ...	325	—	- -	—	119	—	47	—	498	—
	E. Arbman... ......	325	—	- -	—	127	—	65	—	605	81
	A. Nordenstam	550	—	- -	—	254	—	61	—	* 916	71
	Lsestadius .........	150	—	två kr.	—	116		- -	—	332	50
				per dag.	—
Visby	0. Rosman.........	600	—	—	—	■142		66	—	716	—

* Rakningen afser resor under år 1875.

Reservation af Herr Törnéblaäli. Litt. L.

191

Folkundervisningens normalskola.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

Uppbörd:

Statsanslag...............................

Afgifter af ledamöter ..................

Öfverskott å försåld undervisningsmateriel
Intressemedel...........................

105,980: 43

4,500: —

196: —

1,452: 46.

4,662: 66. i0)811: 12.

Summa 116,791: 55.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden...........................

Premium och pension .......................

Till Thuringe folkskola......................

Hyror ......................................

Ved, ljus och renhållning.....................

Lifränta......................................

Afskrifning å värdet af inventarier...........

Bidrag till sällskapet “handarbetets vänner''1
Diverse utgifter ..............................

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning .........

Utlånta medel ..............

Fordringar ...............

Värde å undervisningsmateriel
Dito å inventarier............

4,994: 50.
104: 93.
200: —
1,135: —
247: 11.
617: 33.
749: —
250: —
634: 79.

314: 47.
88,999: 30.

1,545: 12.
10,000: —
7,000: —

8,932: 66.

107,858: 89.

Summa 116,791. 55.

— 192 —

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1876:

4,159: 98.

Uppbörd:

Statsanslag:

Institutets årsanslag ........................ 29,400: —

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg ... 3,760: —

Gymnastikafgifter . .......

Intressemedel.............................................

33,160: —

12,241: 72.

37: 25~ 45,438: 97.

Summa 49,598: 95.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfVoden..........................

Stipendier.....................................

Voltigehästens utfodring ...................

Yed och lyshållning.........................

Arfvoden till biträdande lärare och lärarinnor .
Diverse utgifter ............................

27,610: —
1,500: —
402: 50.
3,056: 89.
8,009: 50.
4,926: 12.

45,505: 01.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1877:

....... 4,093: 94.

Summa 49,598: 95.

§ 1-

Under läsåret 1875—1876 utgjorde elevernes antal

manliga ........................ 33.

qvinliga ........................ 9 42.

Härtill kom:

skolungdom ........................ 969.

patienter .......................... 396.

Summa 1,407.

— 193 -

Kongl. Sunrlhetskollegium.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar

Uppbörd:

Statsanslag:

Från Statskontoret:

Andra kufvudtitelns anslag till medikolegala

besigtningar

Af sjunde d:o d:o till postafgifter ......

Åttonde d:o d:o till Sundhetskollegium:

Aflöning till styrelsen ...... 52,600: —

Till Farmaceutiska institutet 7,025: —
För sjukes behandling med

elektricitet.............. 750: —

16,000:

1,893:

88.

60,375: -

Åttonde hufvudtitelns anslag till barn morskeundervisningen

...............

Dito till vaccinationens befrämjande......

Dito till farsoters och smittosamma sjukdomars
botande ....................

Dito till svenska läkaresällskapet.........

Af dito till resestipendier samt läroböckers

och lärda verks utgifvande .........

» dito till skrifmaterialier och expenser 13,000:
» åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar
.................■_ •••

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg:

Åt Sundhetskollegium ...... 7,520: —

„ barmorskeundervisningen 1,435: —

Från Arméförvaltningen:

Fjerde hufvudtitelns anslag till resestipendium
åt militärläkare......... ......

Dito till pensioner och stipendier åt

21,816:

7,500:

95,000:

3,000:

1,797: 91.

31,807: 37.

8,955: — 232,337: 79

2,000: —

fältläkarekåren
Extra anslag till dito

Diverse inkomster .......

9,650: -10,150: -

21,800: —

7: 254,144: 79.

Transport 285,952: 16.

25

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

— 194 —

Skulder:

Öfverleverering ...
Återstående utgifter
I allmänhet ......

Transport 285,952: 16.

Balans till år 1877:

306: 60.

10,432: 50.

10,215: 84. 20,954: 94.

Summa 306,907: 10.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875:

10,734: 90.

Utgifter:

Medikolegala besigtningar ................................

Resestipendium åt militärläkare............ ..............

Pensioner och stipendier åt fältläkarekåren ...............

Postporto för tjenstebref ...............................

Sundhetskollegium:

Aflöning åt styrelsen ..................... 59,740: —

Till Farmaceutiska institutet ............... 7,405: —

För sjukes behandling med elektricitet ...... 747: 66.

Barnbördshusen .........................................

Vaccinationens befrämjande ..............................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande............

Svenska läkaresällskapet .................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m..................

Af åttonde hufvudtitelns besparingar .....................

Arfvoden åt extra biträden.................................

14,105: 50.
2,000: —
19,716: 67.
1,893: 88.

67,892: 66.
24,987: 02.

6,537: 46.
88,833: 14.
3,000: —
3,000: —
13,098: 13.
1,297: 91.
1,000: —

Leverering till Kongl. Statskontoret

247,362: 37.
9,441: 40.

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel ... .

Förskott..........

Fordringar ......

Balans till år 1877:

27,589: 95.
6,150: —
5,487: 54.
140: 94.

39,368: 43.

Summa 306,907: 10.

— 195 —

Allmänna barnbördshuset.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

Uppbörd:

Statsanslag ..................................

Räntemedel ...................................

Hyresmedel ..................................

För försålda persedlar..........................

Återlevererade för mycket assignerade medel
Liebertska fonden ...........................

Skulder

Balans till år 1877:

390,247: 67.

9,500:	—
9,868:	26.
1,000:	—
102:	50.
—	89.
150:	—	20,621:	65.
		19,673:	86.
Summa	430,543:	18.

Kredit.

Balans från år 1875:

Skulder ...... ....................................................... 13,462: 82.

Utgift:

Aflöning ..............................

Mathållning ...........................

. Tvättkostnader .......................

Inventarier och deras underhåll.........

Reparationer.........................

Skrifmaterialier .......................

Onera .................................

Värmemateriel ........................

Diverse.................................

Medikamentskostnader..................

Lifstidsräntor och intressen

Liebertska fonden .....................

Premiefonden..........................

Skilnaden emellan de åren 1876—1877
talda räkningar ..................

.................. 6,116: 36.

................. 3,561: 99.

.................. 2,276: 82.

.................. 1,202: 21.

................. 2,090: 26.

................. 100: —

................. 120: 50.

................ 530: 25.

................ 1,949: 82.

................. 1,468: 63.

................ 600: —

............... 150: —

................. 150: —

balanserade obe .

................ 5,806: 04. 26,122: 88.

Transport 39,585: 70.

196

Balans till år 1877:

T illgångar:

Utlånta medel..........

Fordringar..............

Fasta egendomens värde
Lösa egendomens värde

Transport 39,585: 70.

182,243: 62.

1,213: 86.

200,000: —

7,500: — 390,957; 48.

Summa 430,543: 18.

Vetoriuärinstitutet.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar

6,040: 20.

Upphörd:

Statsanslag:

Af ordinarie anslaget till institutet
„ 8:de hufvudtitelns besparingar
Extra anslaget till dyrtidstillägg ...

Inkomst af stallet ..................

Dito af smedjan .... ..............

Hyresmedel ......................

Ersatta förskotterade medel .........

Diverse inkomster .................

33,633: 33.

KQft- KC\

4,266: 67. 38,496: 50.

........... 7,141: 78.

............ 18,181: —

........... 950: —

........... 602: 17.

............ 23: 50. 65,394: 95

Summa 71,435: 15

Kredit.

...... 30,060: —

. ........ 4,000: —

Transport 34,060: —

Aflöningar till lärare och tjensteman
Stipendier ......................

Utgifter:

197

Byggnaders underhåll
Diverse utgifter

För stallet .........

„ smedjan .........

Transport 84,060: —

......... 1,287: 89.

.......... 9,006: 61.

.......... 7,808: 92.

.......... 11,966: 88. 61,130: 30.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning.............

Dito i Stockholms enskilda bank

4,288: 35.

3,016: 50. 7,304: 85.

Summa 71,435: 15.

Yeterinärinrättningen i Skara.

Tillgångar

Statsanslag:

Ordinarie anslaget
Extra ordinarie dito

Arrendemedel.........

Intressemedel .........

Debet.

Balans från år 1875:
Uppbörd:

28,327: 98.

3,500: —
12,565: —

16,065: —

1,151: 30.

1’638: 38~ 18,854: 68,
Summa 47,182: 66.

Kredit.

Aflöuingar....................

Stipendier ....................

Inventarier...................

Diverse .......................

För den nya smedjebyggnaden

Transport 26,782: 40.

Utgifter:

9,280:

1,814:

444:

1,530:

13,712:

67.

90.

09.

74.

26,782: 40.

- 198

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel......

Transport 26,782: 40.

Balans till år 1877:

350: 26.

20,050: — 20,400: 26.
Summa 47,182: 66.

§ 1.

Under revisionsåret hade veterinärinrättningen 11 lärjungar, af hvilka två från
inrättningen samma år afgingo. 10 personer åtnjöto derstädes undervisning i instruktionssmiden,
och af dessa afgingo fyra, hvilka vunno anställning såsom by- eller
sockensmeder.

Svenska akademien.
Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

För akademien.................

Honorarier åt vittre författare .
Postafgifter för tjenstebref .....

Intressemedel ..................

2,250: —

5,700: —

74: 26~ 8,024: 26.

......... 83: 6L 8,107: 87.

Balans till år 1877:

........ 159: 69.

Summa 8,267: 56.

Skulder

199 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

127: 93

Utgifter:

För akademien:

Aflöning .........................

Omkostnader för minnespenningar
Dito för akademiens högtidsdag

Hyra ...........................

Postafgifter för tjenstebref.......

Honorarier åt vittre författare ......

600: —

735: 85.

229: 52.

800: —

74: 26• 2,439: 63.

.........A’7Q0: ~ 8,139: 63.

Summa 8,267: 56.

Kongl. Vetenskapsakademien.

A) Anslaget, till Naturhistoriska riksmuseum.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar.......................................

Uppbörd:

Statsanslag:

Anslaget till museum........................ 51,850: —

Af anslaget till vetenskapsakademien......... 4,750: —

Extra ordinarie anslag:

Dyrtidstillägg............................. 4,783: 34.

Till expenser.............................. 2,720: —

» betäckande af brist i museets expens medelsanslag

..................... 3,400: —

Transport 67,503: 34

635,984: 79.

200 —

Transport 67,503: 34.
Tjenstgöringspenningar åt intendenterne

vid museum ........................... 3,600: —

Värdet af under året tillkomna inventarier ...............

Balans till år 1877:

Skulder ............................................

635,984: 79.

71,103: 34.

26,075: 04. 97]78. 3g_

... ......... 8,522: 33.

Summa 741,685: 50.

Kredit.

Balans från år 1875:
Skulder ..........................................

Utgifter:

Aflöning åt tjenstemännen ...........................

Dyrtidstillägg ...................................

Aflöning åt eleverne................................

Till ritningars utförande .........................

För zoologiska afdelningen.........................

» botaniska dito ............................. ...

» mineralogiska dito .............................

» paleontologiska dito ...........................

Expenser .............................................

Till honorarier för bearbetande af musei samlingar...
Afskrifning af inventarier och naturalier .............

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken ..................

Fordringar ......................................

Inventariers och samlingars värden ................

7,833: 13.

28,100: —

4,783: 34.

1,200: —

2,200: —

10,550: —

3,000: —

3,600: —

2,800: —

10,870: —

4,000: —

3»063: 36~ 74,166: 70.

8,436: 85.

85: 48.

651,163: 34. 959^. n7
Summa 741,685: 50.

B) Öfriga åt Vetenskapsakademien anslagna medel.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar....................................................... 20,344: 23.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af åttonde hufvudtitelns anslag till akademien 17,510: —

» dito till resestipendier samt läroböckers
och lärda verks utgifvande ............... 500: — __

Transport 18,010: —

20,344: 23.

201 —

Transport 18,010: —
Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter 716: 05.

Extra ordinarie statsanslag:

Dyrtidstillägg .............................. ^00: —

Till bekostande af planscher till akademiens

skrifter .............................. 6,000: —

» tjenstgöringspenningar .................. 600: —

» inköp af en mineraliesamling för Naturhistoriska
riksmuseum................. 3,416: —

» ordnande af akademiens astronomiska

observatorium ....................... 33,000: —

» förvarande och vård af den skandinaviskt etnografiska

samlingen ............. 7,500: —

Anslag från Telegrafstyrelsen

Hyresinedel..................

Återdebiterade medel.........

Försäljningsmedel ...........

70,142: 05.

300: —
10,400: —
122: 55.
56: —

Summa

Kredit.

Utgifter:

Till befordrande af akademiens fortfarande verksamhet

» teckningar af inhemska växter........................

» meteorologiska observationers anställande på särskilda

orter inom riket ..................................

Dyrtidstillägg ...................................... ......

Tjenstgöringspenningar ....................................

Till ersättning för räntan å köpeskillingen för de till staten

afträdda s. k. Abrahamsenska egendomarne... ... .....

» förvarande och vård af den skandinaviskt-etnografiska

samlingen...........................................

Arfvode åt akademiens fysiker.............................

Understöd åt de optiska och matematiska instrument makerierna

.........................................

Postafgifter................................................

Underhåll af telegrafledningen mellan observatorium och

centralstationen.......................................

För inköp af en mineraliesamling ........................

Till ordnande af Kongl. akademiens astronomiska observatorium
...............................................

* bekostande af planscher för akademiens skrifter ......

» inköp af vissa exemplar af Professor Fries’ svampverk
» utgifvande af ett vetenskapligt verk öfver fregatten

Eugenies jordomsegiing ..............................

» omkostnader för egendomen N:o 94 i qvarteret Grönlandet
södra .........................................

Rl/cadagens 7? ev. Ber. 1878 angående StalsverJcet,

960: —
358: —

12,485: —
900: —
600: —

3,000: —

7,500: —
1,050: —

500: —
716: 05.

607: —
3,416: —

10,276: —
5,162: 07.
500: 12.

56: --

3,926: 51.

Transport

20,344: 23.

81,020: 60.
101,364: 83.

52,012: 75.

52,012: 75~

2G

— 202 —

Transport 52,012: 75.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken...................... 46,852: 08.

Fordran .............................................. A000: - 49,352: 08.

Summa 101,864: 83.

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar ........................................................... 18,820: 10.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af åttonde hufvudtitelns anslag till

akademien ..................... 8,350: —

» dito till skrifmaterialier och expenser
........................ 200: —

» åttonde hufvudtitelns besparingar 1,000: —

» sjunde hufvudtitelns anslag till

postafgifter:

under år 1877 ......... 15: 89.

> * 1876......... 126: J34. U2. 43

Extra ordinarie statsanslag:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet af statens under akademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning

åt vaktbetjening .............. 4,000: —

> undersökning och beskrifning af

fäderneslandets fornlemningar ... 5,000: —
» utgifvande af planschverk öfver
fornsaker i statens historiska

museum....................... 2,000: —

» förhöjning af akademiens å ordinarie
stat uppförda anslag..... 1,750: —

9,692: 43.

12,750: — 22,442: 43.

Transport 22,442: 43. 18,820: 10.

Försälj uingsmedel.......

Räntevinst............

Akademiens egna medel

203 —

Skulder

Transport 22,442c 43.
... 3,010: 40.

70: 71.
675: 50.

18,820: 10.

26,199: 04.

Balans till år 1877:

....... 6,453: 77.

Summa 51,472: 91-

Kredit.

Skuld

Balans från år 1875:

6,449: 25.

Utgifter:

Af statsanslag:

För samlingarne ...........................

» biblioteket ...........................

Tryckningskostnader.......................

Resekostnader .............................

Museets inredning .................... • ••

Undersökning af fornlemningar m. m. ...

Biträden ock betjening .....................

Planschverk .............................

■ Ved ......................................

Tjenstebref.................................

För utgifna skrifter ......................

Af akademiens egna medel ..............

7,364: 31.

922: 28.

4,292: 44.

1,269: 18.

90: 25.

4,724: 60.

3,800: 19.

2,072: 21.

193: 69.

142: 43.

1>610: 75 26,482: 33.
......... 630: —

27,112: 33.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å statsmedel..............

» akademiens egna medel

Utlånta medel:

Akademiens egna medel ..

3,475: 72.

52Q: 36- 3,996: 08.

......... 13,015: 25. 279!]. 33

Summa 51,472: 91.

Kong]. Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans från år 1875;

Tillgång..................................................... ....... 4,706: 20.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af anslaget till akademien...................

» åttonde liufvudtitelns anslag till skrifmate
rialier, ved in. in........................

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg .......

Kredit.

31,635: —

2>717: 73'' 34,352: 73.
........... 2,340:

36,692: 73.

Summa 41,398: 93.

Löner och arfvoden

Belöningar ........

Ved och bränsle ...

Betjening .........

Samlingar ........

Modeller............

Lyshållning.........

Tillgångar:

Kontant behållning}
Dito i Riksbanken /

Utgifter:

För manliga
afdelningeu.

..... 18,963: 38.

..... 970: 28.

...... 2,717: 73.

.. .. 818: 97.

2,043: 86.

...... 1,106: 45.

... ... 3,946: 80.

Säger 30,567: 47.

För qvinliga
afdelningen.

4,250: —
175: —

710: 75.
2,132: 71.

Summa.

23,213: 38.
1,145: 28.
2,717: 73.

818: 97.
2,043: 86.
1,817: 20.
6,079: 51.

7,268: 46.--- 37,835: 93.

Balans till år 1877:

879: 84.

2,683: 16.

11,064: 79.
12,498: 21.

3,563: —

Summa 41,398: 93.

— 205 -

Kong!. Musikaliska akademien.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1875:

827: 53.

Upphörd:

Åt'' åttonde hufvudtitelns anslag till akademien .............. 10,100: —

» dito allmänna besparingar............................... 550: —

Extra ordinarie anslag till förhöjning af akademiens hyres anslag.

.............................................. ^75: — 11)325: __

Summa 12,152: 53.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden

Hyresmedel................................

För jettoner ...............................

Inköp och underhåll af böcker och musikalier

Dito af instrument .......................

Dito af inventarier ..........................

Trycknings- och aunonskostnad..........

Ved, ljus och expenser......................

7,060: 28.

2,475: —

70: —

140: 88.

338: 50.

16: 75.

330: 46.

1>615: 36~ 12,047: 23.

Balans till år 1877:

Tillgång:

Kontant behållning ..................... 105: 30.

Summa 12,152: 53-

206

Allmänna institutet för döfstumma och blinda.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1875:

623,687: 06.

Uppbörd:

Af åttonde hufvudtitelns anslag till undervisningsanstalter för döfstumma

och blinda ........................................... 81,000: —

Betalande elevers afgifter ................................ 21,767: 50.

Intressemedel................................................ 13,743: 31.

Kollektmedel................................................ 2,592: 81.

Gåfvomedel .............................................. 33,872: 62.

152,976: 24.

Skulder

Balans till är 1877:

....... 190,280: 45.

Summa 966,943: 75.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

183,018: 64.

Utgifter:

Aflöning ...........................................	......... 40,240:	35.
Kosthåll ........................................	......... 49,394:	34.
Beklädnad .............................	........ 10,935:	67.
Sjukvård ......................................	....... 1,358:	07.
Lifräutor .......................................	...... 7,075:	—
Undervisningsmateriel.............................	..... 1,210:	54.
Ved och ljus ....................................	........ 10,885:	96.
Stallet.............................................	......... 457:	81.
Inventarier	....... 3,944:	87.
Bibliotek och undervisningsmateriel ...............	......... 249:	25.
Arbetsmateriel för döfstumma ......................	........ 601:	31.
Diverse reparationer å Manilla och Manhem .......	........ 6,327:	69.
Diverse utgifter.....................................	........ 5,333:	81.

Transport 321,033: 31.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Utlånta medel ....................................... 334,005: —

Fastigheters värden ............................... 268,250: —

Inventariers dito ................................... 36,170: 74.

Fordringar ....................................... 7,484: 70. 645,910: 44.

Summa 966,943: 75.

Reservation af Herrar Larsson och Manicell. Litt M.

Drottninghuset.

Debet.

Balans från år 1875:

Drottninghusets Kniggeska Liebertska Brandelska Summa

egna medel. donationen. donationen. donationen.

Tillgångar......... 126,146: 47. 25,243: 14. 4,923: 35. 42,339: 95. 198,652: 91.

Uppbörd:

Statsanslag ............ 5,000: — — — — — — —- — — — 5,000:

Intressemedel............ 4,157: 50. 1,124: — 150: — 2,033: 40. 7,464: 90.

Hyresmedel ........... 120: — — — — — — — — — — 120:

Från Brandelska fonden 320: 50. —■ — — — — — — — — 320: 50.

Diverse ...... 4: 43. — — — — — — — — —___43.

Säger 9.602: 43. ~1,124: — ~ 150: — 2,033: 40. 12,909: 83.

Balans till år 1877:

3,943: 00. 545: 43.---- 260: 66. 4,755: 15.

Summa 139,691: 96. 26,912: 57. 5,073: 35. 44,640: 01. 216,317: 89.

Skulder

— 208 —

Drottninghusets Kniggeska Liebertska Brandelska gumma

egna medel. donationen. donationen. donationen.

Kredit.

Balans jr ån år 1875:

Skulder................. 3,860: 02. 341: 93. —-- 266: 66. 4,468: 61.

Utgifter:

Underhåll .............. 3,558: 53.--- 3,558: 53.

Särskilda gåfvor......... 247: 81. -------- 66: 96. 1,500: — 1,814: 77.

Pensioner och lifräntor . 1,343: 80. 1,327: 50. — — — — — — 2,671: 30.

Aflöning m. m.......... 1,550: — — — — — — — 200: — 1,750: —

Medikamenter............ 340: 52. — — — — — — — — — 340: 52.

Vedomkostnader......... 1,367: 67. — — — — — — — — — 1,367: 67.

Reparationer ............ 196: 89. — — — — — — — — — 196: 89.

Renhållning och lyshållning
............... 202: 35. — — — — — — — — -— 202: 35.

Begrafningsomkostnader 208: 69. — — — — — — — — — . 208: 69.

Till Drottninghusets medel
omförda ...... — — — — — — —-- 320: 50. 320: 50.

Diverse utgifter........ 695: 87. — — — — — — 12: 90. 708: 77.

Säger 9,712: 13~ 1,327: 50. 66: 96.^2,Ö3371ÖT”l3,139: 99”

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ... 63: 91. — — -— — — — — — — 63: 91.

Dito i Riksbanken 533: 12. — — — — — — — — — 533: 12.

Utlånta medel........ 85,146: 60. 25,009: — 2,925: — 41,324: 40. 154,405: —

Fordringar .......... 2,480: 94. 234: 14. 2,081: 39. 1,015: 55. 5,812: 02.

Fastigheters värde... 37,500: — — — — — — — — — — 37,500: —

Inventarier d:o ...... 395: 24. — — — — — — — — — 395: 24.

Säger 126,119: 81. 25,243: 14. 5,006: 39. 42,339: 95. 198,709: 29.

Summa 139,691: 96. 26,912: 57. 5,073: 35. 44,640: 01. 216,317: 89.

§ 1-

Till följd af derom fattadt beslut hafva Revisorerne genom delegerade besökt
det i hufvudstaden belägna Drottninghuset, för att om denna inrättning taga närmare
kännedom; och har detta besök icke gifvit anledning till någon särskild framställning
af Revisorerne.

209

Kongl. Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar

1,307,074: 05.

Uppbörd:

Statsanslag..........................

Afgifter för betalande sjuke................

För ombesörjda begrafningar ...............

För likvagnens begagnande................

Befordringsafgifter.....................

Burskapsafgifter......................

Kollekter..........................

Biljardafgifter.......................

Bötesmedel..........................

Räntemedel.........................

Letterstedtska donationen, intressemedel.........

Vinst å utlottad obligation.................

Behållning af egendomen N:is 5 & 8 i qvavteret Pilträdet

Diverse inkomster......................

Omföring från reserverade öfverskottsmedel.......

25,500:
57,913: 25.
460:

202: —
1,272: 99.
10: 72,
228: 30.
282: —
136: 81.
52,377: 26.
913: 39.
140: —
1,141: 18.
2,141: 33.
16,820: 47.

159,539: 70.

Balans till år 1877:

Skulder:

T allmänhet........................ 125,031: 52.

Lasarettets kapitalbehållning.............. 1,181,306: 33. ^ ggg ggr,. g5

Summa 2,772,951: 60.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

..................... 1,307.074: 05.

Transport 1,307,074: 05.

27

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

210

Transport 1,307,074: 05.

Utgifter:

För sjukvården.............

Aflöning.................

Begrafningskostnader.........

Understöd åt fattige..........

Lasarettsegendomens underhåll....

Ombyggnad af uthus.........

Onera...................

Lifräntor................

Diverse utgifter......... • • •

Afföring ur räkenskaperna af fordran

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............ 5,152: 83.

Utlånta medel jemte upplupna räntor......... 1,299,596: 52.

Fordringar......................... 1,371: 75.

Förskott........................... 216: 75~ 1,306,337: 85

Inom linien förda tillgångar....... 266,434: 45.______

Summa 2,772,951: 60.

92,503: 91.

12,950: —

460: —

179: 30.

11,406: 34.

10,000: —

350: 50.

18,944: 08.

1,684: 37.

11,061: 20, ^g^g. 70.

§ I Antalet

under år 1876 å lasarettet intagna patienter utgjorde 1,617; qvarliggande
från år 1875 voro 223; och utgjorde sålunda sammanlagda antalet af de
sjuke, som under revisionsåret vårdats å lasarettet, 1,840. Af dessa hafva 1,539
under året utskrifvits såsom friska eller förbättrade, och 179 aflidit. Dödsprocenten
har alltså varit 9,7 3.

Allmänna hospitals- och barnhusfonden.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar.................................... 2,917,136: 78.

Transport 2,917,136: 78.

— 211

Transport 2,917,136: 78

Upphörd:

Statsanslag, ordinarie.............

Dito, extra dito................

Arrendemedel................

. 144,292: 69.

• 210’000: — 354,292: 69.

........ 126,031: 65.

........ 655: 22.

........ 488: 07.

Årsafgifter...................

Arfs- och qvarlåtenskapsmedel.......

Intressemedel .................

........ 237,267: 41.

........ 192: 62.

........ 5,064: 03.

........ 1,999: 25.

Tillökade fastighets- och inventarievärden .
Uppdebitering af äldre öfverlevereringar . .
Ersatt underhåll:

Af Kongl. Fångvårdsstyrelsen.......

„ Danviks hospital............

Diverse inkomster...............

......... 115,665: 90.

........ 1,691: 31.

18,000: —

• 14’000: — 32,000. —

........ 5,438: 34.

Balans till år 1877:

Skulder:

Öfverlevereringar.......................17,014: 48.

Skulder till extra anslagen för hospitalsbyggnader. . . . 34,937: 97. 51,952: 45.

Summa 3,849,875: 72.

Skulder .

Kredit.

Balans från år 1875:

65,048: 26.

Utgifter:

Afskrifning ................................	4,527: 44.
Dito återlyftade patientafgifter...............	11,147: 16.
Dito för minskade fastighets- och inventarie-
värden .................................	111,408: 28.
Extra afskrifning..........................	12,378: 14. 02.
Aflöning ................................	............ 173,004: —
Pensioner .................................	........... 1,885: 11.
Underhåll ................................	............ 287,469: 02.
Understöd för sjukvårdsanstalterna.........	........... 16,709: 46.
Beklädnad och sängkläder..................	........... 55,429: 53.
Medikamenter.............................	............ 5,011: 42.
Eldning och lyshållning ..................	............ 65,-659: 48.

Transport 744,629: 04.

65,048: 26.

— 212 —

Transport	744,629: 04.
Begrafningskostnader ................................	622: 95.
Byggnader och reparationer ...........................	83,865: 80.
Inventariers inköp och underhåll ...................	16,496: 81.
Allmänna utskylder och brandstodsafgifter ...........	1,719: 74.
Skrifmaterialier	3,188: 15.
Rese- och traktamentskostnader.......................	2,192: 14.
Skifteskostnader................................	188: 50.
Bötesmedel............................................	86: 63.
Räntemedel .................................	2,275: —
Uppfostringshjelp..................................	17,607: 42.
Postafgifter för tjenstebref	179: 15.
Expropriationsmedcl...........................	524: 10.
Diverse utgifter .....................:............	44,971: 65.
everering till direktionen för Stockholms allmänna barnhus ... .........................................	4,919: 19.

65,048: 26.

923,466: 27.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ...........................

Behållning af diverse persedlar samt spanmål...

ITlånta medel ................................

Fordringar ...................................

Proprie balans................................

Förskott.......................................

Fastigheters värde..............................

Inventariers dito .............................

21,278: 49.

52,431: 55.

427: 09.

251,199: —

7,991: 17.

14,610: 38.

2,129,407: 60.

384,015: 91. 2,861,361: 19.

Summa 3,849,875: 72"

§ I Vid

granskning af Allmänna hospitals- och barnhusfondens räkenskaper hafva
Revisorerne funnit anledning till flera anmärkningar af icke oväsentlig beskaffenhet.
1 sådant afseende har hufvudsakligen förekommit:

att verifikationer saknas rörande åtskilliga utgiftsposter, såsom angående två
bland byggnads- och reparationskostnaderna för hospitalet i Stockholm upptagna
utgiftsbelopp å 1,767 kronor 15 öre hvardera, samt beträffande utgifterna för utspisningen
vid Upsala, Vadstena och Vcxiö hospital;

att, för så vidt kunnat utrönas, bouppteckningar icke enligt gällande föreskrifter
förrättats efter två inom Nyköpings och nio inom Hernösands hospital under år
1876 aflidne patienter af tredje klassen;

att redovisning öfver Upsala hospitals vidlyftiga jordbruks- och trädgårdsförvaltning
icke fiunes hospitalets redogörelsehandlingar bilagd;

att den af Kongl. Serafimerordensgillet för år 1876 faststälda utgiftsstat för
Nyköpings hospital ej bilagts räkenskapen;

213 —

att VexiÖ hospital, hvilket, enligt öfverenskommelse med Almedals fabriks
aktiebolag, varit berättigadt att räkna sig till godo fem procent rabatt vid liqvid
inom 30 dagar af de varor, bolaget till hospitalet levererat, icke förr än den 11 September
1876 erlagt betalning för en af bolaget å hospitalet utfärdad räkning af den
10 näst förutgångne Augusti å levererade väfnader till belopp af 1,686 kronor 71 öre
och sålunda icke åtnjutit omförmälda rabatt, oaktadt medel till berörde utgifts bestridande
inom de 30 dagarne icke synts hafva saknats, enär, clter hvad räkenskapen
utvisar, Serafimerordensgillet den 21 sist nämnda månad till hospitalsdirektionen remitterat
ej mindre än 20,655 kronor 19 öre “för utgifters bestridande11;

att Vexiö hospitals direktion till Byggmästaren H. Hallström för uppförande
af två flygelbyggnader till hospitalscellbyggnaden m. m. utbetalt 9,332 kronor 33
öre utöfver det belopp, Hallström, enligt ett angående berörda arbetes utförande den
1 Maj 1875 upprättadt kontrakt, egt för detsamma uppbära; samt

att utaf de debiterade patientafgifterna vid Hernösauds hospital för år 1876
vid samma års slut återstodo obetalda afgifter till belopp af ej mindre än 4,001 kronor
70 öre.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, hafva vid i fråga varande räkenskapers
granskning i Kongl. Kammarrätten anmärkningar i enahanda syfte, som de nu framstälda,
blifvit jemväl derstädes gjorda. Då emellertid förklaringar öfver dessa anmärkningar
ännu icke från vederbörande inkommit, och desamma sålunda fortfarande
äro på bemälda embetsverks pröfning beroende, hafva Revisorerne icke ansett dem
för närvarande böra till någon särskild hemställan från Revisorernes sida föranleda.

Danviks hospital.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar.................................... 213,369: 25.

Uppbörd:

Hemmansräntor och arrenden . ............ 41,473: 07.

Kronotionde med forsellön.......... 3,794: 03.

Tomtöremedel........................... 206: 80.

Hyresmedel................... 1,256: 50.

Underhållsmedel................. 23,308: 22.

Tolagsmedel............................ 7,747: 68.

Dativikspenningar......................... 2,647: 72.

Rekognitionsmedel.....*................... 780: —

Transport 81,214: 02. 213,369: 25.

— 214 —

Skogsförsäljningsmedel
Skatteköpsmedel . . .

Medgiftsmedel.....

Diverse inkomster . .

Intressemedel.....

Lifräntor . •.....

Transport 81,214: 02. 213,369: ''25.

...... 67: —

...... 4,110: —

...... 3,000: —

...... 2,326: 71.

...... 5,411: 24.

...... 45= 14~ 96,174: 11.

Skulder

Balans till år 1877:

.... 11,832: 54.

Summa 321,375: 90.

Kredit.

Balans Irån år 1875:

Skulder

10,381: 85.

Utgifter:

Afkortning: hemmansräntor och arrenden . . .

Afskrifning.....................

Löner och arfvoden................

Utspisning.....................

Beklädnad och sängkläder............

Ved och lyshållning................

Renhållning.....................

Medikamenter och sjukvårdsomkostnader....

Inventariers anskaffning och underhåll.....

Hospitalsegendomens underhåll och reparation

Utskylder......................

Underhållsbidrag till Stockholms hospital . . .

Lifräntor......................

Omkostnader för hospitalets hemman.....

Diverse utgifter..................

475: 09.

10: 89.

14,160: 13.

36,885: 59.

3,066: —

4,767: 59.

883: 21.

2,050: 21.

2,017: 80.

10,927: 30.

801: 87.

14,000: —

1,210: —

1,746: 61.

925: 40, 93,927; 69.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i bankinrättningar............ 19,586: 34.

Behållning af proviant och materialier .......... 3,413: 94.

Utlånta medel.......................... 86,536: —

Fordringar............................ 10,030: 08.

Fastighetsvärden......................... 97,500: — 217,066: 36.

Summa 321,375: 90-

215

Stockholms allmänna barnhus.

Debet.

Balans från år 1875 :

Tillgångar................................. 2,391,496: 41,

Uppbörd:

Diverse inkomster, specificerade i direktionens tryckta underdåniga berättelse
för år 1876, pag. 12 .............. 285,052: 10.

O in röring från byggnads- och reservfonden........ 5,788: 05.

Gåfvor och testamenten...........>....... 12,339: 44. 303,179: 59.

Balans till år 1877;

Skulder

..... 1,338,661: 39

Summa 4,033,337: 39.

Kredit.

Balans från år 1875:

Skulder..................................... 796,309: 68.

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga

berättelse, pag. 11 .................... 290,840: 15.

Omföring till byggnads- och reservfonden........ 425,485: 63. 716,325: 78.

Balans till år 1877:

Tillgångar

Kontant behållning...................

Dito i Riksbanken ...................

Fastigheters värden...................

Inventariers dito.....................

Utlånta medel.................... • •

Fordringar........................

657: 64.

36,300: 89.

646,468: —

41,940: 63.

1,698,276: 54.

97,058: 23. 2,520,701: 93.
Summa 4,033,337: 39.

216

Dom -

			D e b e	t.
	Balans från			Balans till	Balans från
	är 1875.		Uppbörd.	år 1877		år 1875
	Tillgångar.			Skulder.	Skulder.
Upsala domkyrka .......	94,721	16	20,246	48	«	_	__
Linköpings » ..........................	74	43	4,055	51	13,920	13	15,217	91
Skara » ..........................	30,008	16	7,650	58	14,077	13	14,978	—
Strengnäs »	84,787	49	16,234	48	700	—	— —
Yesterås » ...........................	5,340	75	16,149	20	43,104	30	42,794	10
Vexiö » ...........................	17,323	26	4,335	95	6,564	22	8,029	28
Lunds » .........................	277,676	79	117,286	80	200,000	-	— —	—
Göteborgs » .....................	16,771	02	34,858	39	28,000	—	32,000	—
Kalmar » ..........................	48,809	58	8,316	40	—	—	—	—
Karlstads » ...........................	402	21	4,717	18	20,037	41	21,214	08
Ilernösands » ...............	3,659	96	8,812	42	39,493	31	34,250	—
Visby » .........................	10,547	26	1,388	58	— —	—	— —	—
, Summa	590,122	07	244,051	97	365,896	50	168,483	37

217

kyrkorna.

		K	red	i	t.						Summa Summarum.
Utgifter.	Balans till år 1877:
Kontant behållnin,	T,	Utlånta medel.	Inventarier m. ra.	Fordringar.	Summa.
20,043	37	3,661	85	78,384	_	__	_	12,878	42	94,924	27	114,967 64 \|
2,273	51	558	65	---	—	—	—	—	__	558	65	18 05007 1
10,398	72	101	19	21,250	—	75	39	4,932	57	26,359	15	51,735	87
18,726	47	1,091	91	40,661	—	39,465	91	1,776	68	82,995	50	101,72197
6,648	52	597	27	14,554	36			—	—	15,151	63	64,594	25
3,959	10	— _	—	3,784	35	12,450	70	— —	—	16,235	05	28,223	43
208,792	26	985	22	143,194	23	166,223	73	75,768	15	386,171	33	594,963	59
35,794	77	110	42	9,500	—•	—	—	2,224	22	11,834	64	79,629	41
8,192	24	562	59	44,158	33	—	—	4,212	82	48,933	74	57,125	98
3,942	72	—	—	—	—	— —	—	—	—	—	—	25,156	80
17,489	87	—	—	225	82	.--	—	—	—	225	82	51,965	69
276	28	623	13	11,036	43	—	—	— __	—	11,659	56	11,935	84
336,537	83	8,292	23	366,718	52	218,215	73	101,792	86	695,049	34	1,200,070	54

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

28

218

Bibelkommissionen.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar...................................... 108: 16.

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret. . . .................... 4,900: —

Summa 5,008: 16.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden och resekostnader ..................... 4,876: 20.

PostP°rto................................ 1Q: - 4,886: 20.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning............................... 121: 96.

Summa 5,008: 16.

— 219 —

Anslaget till arbetet “Scriptores rerum suecicarum medii am“.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar ...................................... 73: 44.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af åttonde liufvudtitelns allmänna besparingar......... 4,1>UU: --

Summa 4,673: 44.

Kredit.

Utgifter:

Arfvode.......................

Tryckningskostnader................

Diverse utgifter..................

2,900: —
1,636: 39.
110: 50.

4,646: 89.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning

26: 55.

Summa 4,673: 44.

220

Expens- och af -

			D	e	bet.
	Balans från år 1875.	Anslag till:
	Tillgångar.	Expenser.	Diverse.
Justit iest ats- exp editionen:
Expenser .............................. Yikariatsarfvoden ...................... Amanuensarfvoden......................... Arfvoden till Justitiestatsministerns ombud vid boktryckerierna och bokhandeln i riket \| Postafgifter för tjenstebref .....................	24	61	4,500	_	192 3.000 6.000 838	88 — _ 52
Justitierevisionsexpeäitionen:
Expenser.................................. j Yikariatsarfvoden ......... ................... Gratifikationsmedel........................ j Postafgifter för tjenstebref ...................	221	22 ''C-	4,000 - -	—	2,665 2,000 450	50
; Justitiekanslersexpeditionen:
Expenser....................................... Till befrämjande af göromålens gång inom kopist-graden ................................... Gratifikationsmedel.............................. \| Postafgifter för tjenstebref ....................	---	—	800	_	1,000 300 55	28
Svea hofrätt:
Expenser............................... Adjunktionsmedel ............................. Löneafdrag, arfvodes- och gratifikationsmedel Postafgifter för tjenstebref .....................	736	39	8,400	-----	27,533 18,694 1,259	33 18 24
Göta hofrätt:
Expenser..................... .................. Till adjungerade ledamöters aflöning............ Arfvoden åt amanuenser........................ Dito för renskrifning vid fiskalsexpeditionen	207	66	4,000		8,364 3,000 1,686	19 25
Transport\|	1,189	88	21,700)		77,039)37

- 221 —

lönings räkningarne.

269160,

427|08| 98,917|33|

854

44

		K r e d	i	t.		Parti-
		Balans				Balans
till år 1877.		från år 1875.	Utgifter.		till år 1877.		Summa.
Skulder.		Skulder.				Tillgångar.
166	74			4,691	\| 35			4,691	35
		_ _	__	192	88	- -	—	192	88
- -	—	— —	—	3,000	—	— —	—	3,000	—
				6,000		____	—	6,000	—
	_	---	—	838	52	— —	—	838 52
17	37			4,238	59			4,238	59
		_ _	_	2,665	—	- -	—	2,665	—
		_ _	__	2,000		- -	—	2,000	—
— —	_	_ _	—	450	50	— —	—	450	50
85	49	114	04	771	45	- -	—	885	49
1				1,000	_	_ _	—	1,000	—
		__ _	_	300	—	---	—	300	—
	_	_ _	—	55	28	— —	—	55 28
		313	04	8,061	07	25	89	8,400
		_ __	_	27,533	33	- -	—	27,533	33
		___	_	18,882	24	548	33	19,43057
1	_	—- -	—	1,259	24	—	—	1,25924
i ! i				3,927	44	280	22	4,207	66
		___	_	8,364	19		—	8,364	19
		_ _	_	3,000	—	----	—	3,000	—
— —	—	----	—	1,686	25		—	1,686)25

Hufvud summa.

14,722 75

9,354 09

2,240 77

56,623 14

82,940 75

222

			D	e	bet.
	Balans		Anslag till:
	frän år 1875.
	Tillgångar.		Expenser.		Diverse.
Transport	1,189	88	21,700		77,039	37i
Arfvoden för biträde vid notariegöromålen......	- -	_	_ _	___	2,750
Gratifikationsmedel............................	_ _	_	_ _	_	1,565
Postafgifter för tjenstebref .....................	—	-	— —	—	757	94
Hofrättm öfver Skåne och Blekinge:
Expenser............................... ......	80	18	2,100	__	_ _	_
Adjunktionsmedel m. m................*.........f		—	---	—	10,073	33
Arfvode för biträde vid notariegöromålen in. in.	- -	—	- -	—	3,900	_
Gratifikationsmedel.................... .........	—	—	—	—	600	—
Krigshofrätten:
Expenser . ....................................	104	52	1,000	—	_ _	_1
Löneförbättring åt kofrättens embets- och tjenste-
män.....................................,. ...	- -	—	— —	—	3,000	—
Ljuspenningar åt embets- och tjenstemän ni. fl.	- -	—	— —	—	76	80
Gratifikationsmedel..............................	---	—	— —	—	150	_
Postafgifter för tjenstebref .....................	— —	—	---	~~	50	—
Civildepartementets expedition:
Expenser.......................................	6	09	8,986	26	_ _	_
Arfvoden för renskrifning ................. ...	— _	—	— -	—	500	—
Postafgifter för tjenstebref	— —	—	— —	—	601	78
Statistiska centralbyrån:
Expenser.......................................	—	—	3,099	74	—	—
Kommerskollegium:
Expenser......................................	1,784	36	24,516	01	- -	—
Till bibliotek och tidskrifter i bergsvetenskap ...	546	39	- __	—	---	—
Afdrag af embets- och tjenstemäns löner ......	j		C — —	—	822	36
Arfvoden åt extra biträden.....................			— —	—	2,400	—
Fyllnadsanslag till vikariatsarfvoden ............	73	O O	) —	—	1,667	13
Gratifikationsmedel............... ... ...........	l		1 —	—	500	—
Postafgifter för tjenstebref .....................		—	—	—	1,756	55
Gener al-landtmäterilcontoret:
Expenser......................................	151	84	3,400	—	___	_
Till skrifbiträden vid kontoret..................	- -	—	- -	—	1,500	—
Arfvoden till e. o. tjenstemän och betjente	— —	—	—	—	1,500	—
Transport	3,937\|09\|	64,802	01	111,210	26

223

			K r e d	i	t.		Farti-		Hufvud
		Balans				Balans
till år 1877.	från år 1875.	Utgifter.		till ar 1877.		Summa.		Summa.
Skulder.		Skulder.				Tillgångar.
269 60	427	08	98,917	33	854	44	17,25810	i 82,940 75
_ __	_	_ _	_	2,750	—	_ -	—	2,750	—
__	_	- -	—	1,565	—	---	—	1,565	—
—	—	- -	—	757	94	- -		757	94	22,331	04
				2,076	15	104	03	2,180	18
_ __	__	___	_	10,073	33	---	—	10,073	33
___	_	_ _	—	3,900	—	- -	—	3,900	—
_ _	—	- -	—	600	—	—	—	600	—	16,753	51
			_	791	80	312	72	1,104	52
				3,000	_	_ _	_	3,000	—
_ _	__	_ _	_	76	80	- -	—	76	80
__	_	_ _	—	150	—	- -	—	150	—
- -	—	- -	—	38	66	11	34	50	—	4,381	32
				8,969	11	23	24	8,992	35
_ _	_	_ _	—	500	—	- -	—	500
- -	—	- -	—	601	78	—	—	601	78	10,094	13
— —	—	— —	—	3,099	74	_ _	-	—	—	3,099	74
2,338	60			25,872	89	2,766	08	28,638	97
	—	—	—	294	—	252	39	546	39
69	90	136	67	5,288	42	108	13	5,533	22
		____	_	1,756	55	- -	—	1,75655	36,475	13!
				3,394	02	157	82	3,551	84
_ _	_	_ _	—	1,500	—	---	—	1,500	—
- -	—	— —	—	1,500	—	—		1,500	—
2,678	10\| 563	75	177,473	52	4,590\|09	6,551 84	176,075	62

— 224 —

			D	e	bet.
	Balans		Anslag till:
	från år 1875.
	Tillgångar.	Expenser.		Diverse.
Transport	3,937	09	64,802	01	111,210	26
Arfvoden till lärare för landtmäterielever ......					1,850	—
För justering af bränvinsprofningsinstrument ...	- -	—	___	_	200	—
Postafgifter för tjenstebref .....................	4	74	—	—	350	—
Öfver ståthållareenibetet:
Expenser......... ..............................	—	—	8,500	—	— —	—
Finansdepartementets expedition:
Expenser.....................................	—	—	11,000	—	— —	—
Kammarkollegium:
Expenser .......................................	459	50	5,585	—	- -	—
Aflöningsmedel ................................	- -	—	—	—	2,669	66
Arfvodes- och gratifikationsmedel samt vikariats-
ersättning....................................	- -	—	- -	—	10,685	53
Postafgifter för tjenstebref .....................	- -	—	- -	—	705	46
Statskontoret:
Expenser......................................	- -	—	6,200	_	---	_
Ljuspenningar till en e. o. vaktbetjent .........\|	---	—	---	—	19	20
Fraktkostnader för stämpelpapper...............	47	79	992	38	''---	—
Kontrollverket:
Expenser...................................	857	16	2,03364	_ _	—
Postafgifter för tjenstebref .....................	98	52	- -	—	- -	—
Kammarrätten:
Expenser.......................................	520	89	5,000	—	- -	—
Arfvode för biträde vid registratorsgöromålen ...	— —	-	- -	—	360
Lönemedel, som tjensteman afstått ............	- -	—	- -		1,642	81
Till extra ledamöter och kanslibetjening ......	- -	—	- -	—	916	67
Arfvode för renskrifning........................	—		—		2,000	—
Transport!	5,925 69	104,113	03	132,609	59

225 —

		K r e d	i	t.		Parti- Summa,	Hufvud- summa.
Balans till år 1877. Skulder.	Balans från år 1875. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1877. Tillgångar.
2,678	10	563	75	177,473	52	4,590	19	6,551	84	176,075	62
		__	_	1,850	_	_ _	_	1,850	.—
__	_	---	—	200	—	----	—	200	—
---	—	— —	—	310	51	44	23	354	74	8,956	58
96	59	757	99	7,838	60	— —	—	—	—	8,596	59
1,808	66	2,739	74	10,068	92	— —	-	— —	—	12,808	66
				5,604	33	440	17	6,044	50
	—	—	—	2,669	66	— —	—	2,669	66
			_	10,220	53	465	_	10,685	53
- -	—	---	—	705	46	—	—	705	46	20,105	15
354	12	337	46	6,216	66			6,554	12
__	_	- -	—	19	20	- -	—	19	20
- -	—	— —	—	1,040	17	—	—	1,040	17	7,613	49
				2,379	96	510	84	2,890	80
- -	—	—	—	98	52	—	-	98 52	2,989	32
				5,225	46	295	43	5,520	89
_ _	_	- -	_	360	—	- -	—	360	_
_ _	_	- -	_	1,642	81	- -	—	1,642	81
___	_	___	__	916	67	---		916	67
	—	227	95	1.705	91	66 14	2,000
4,937j47	4,626	89	236,546\|89\| 6,412	1-	j 10,440	37] 237,145\|41

Riksdagens Rev. Ber. 1877 angående Statsverket. 29

226 —

1			D	e	bet.
	Balans		Anslå,	; till:
	från år 1875.
	Tillgångar.		Expenser.		Diverse.
Transport	5,925	69	104,113	03	132,609	59
Vikariatsarfvoden .............					5,066	87
Gratifikationsmedel..................	_ _				1,350
Postafgifter för tjenstebref ....................	—	—	—	—	493	67
Ecklesiastikdepartementets expedition:
Expenser......................................	3	44	7,799	54
Vikariatsarfvoden ..............................		_			967	50
Dyrtidstillägg ...............................	_ _	—	__ _	_	720
Aflöning åt amanuenser, renskrifning m. m. ...	2	22	_ _	_	6,400	_
Läroverksbyrån:
Till inköp af böcker och tidskrifter ... .....	_ _	__	__		150	_
Eolkskolebyrån:
Till inköp af böcker och tidskrifter ........	24	06	___		150	_
Till undervisningsmateriel.....................	7	71	__	_	11,000	_
Diverse.......................................	- -	—	__ _	_	4,987	79
Till statistiska arbeten för läroverks- och folk-
skolebyråerna.................................	---	_	__		6,000	_
Kongl. Biblioteket..............................		_	1,400			__
Riksarkivet ...................................	- -	—	3,519	31	_ _	_
Antiqvitetsarkivet ............................	- -	_	281	15		_
. Postafgifter för tjenstebref .....................	—	-			1,178	56
Summa	5,963	12	117,113 03	171,073j98

§ 1.

Uti Kongl. Kommerskollegii expensmedelsräkning för år 1876 finnas å kreditsidan
upptagna, bland andra, följande poster:

“Förskotteradc medel

under år 1875 förskotterade

Norstedt & Söner för tryckning af sjö fartsböcker.

......................... 302: 50.

Herzog för bindning af d:o ........... 700: — 1,002: 50.

Transport 1,002: 50.

— 227 —

--r		S	r e d	i	t.		Parti- Summa.		TT.ifvnrl
Balans till år 1877.		Balans från år 1875.	Utgifter.		Balans till år 1877.			Summa.
S Skulder.		Skulder.				Tillgångar.
4,937	47	4,626	89	236,546	89	6,412	—	10,440	37 i	237,145	41
				5,066	87	___	—	5,066	87;
				1,350	—	- -	—	1,350	1
\| —			_	493	67	---	—	493	67	17,350	91
				7,745	10	57	88	7,802	98
				967	50	- -		967	50
				720	_	- -		720	—
---		—	—	6,382	57	19	65	6,402	22
1	45	- -	—	151	45	— —	—	151	45
1				144	05	30	01	174	06
				11,002	56	5	15	11,007	71
	—	- -	—	4,987	79		—	4,987	79
—		—	—	6,000 1,400	— —	::	—	6,000 1,400	_
				3,519	31		—	3,519	31
				281	15	! — —	—	281	15
- -			—	1,178	56	i	—	1,178	56	44,592	73
4,938,921 4,626,8£	\|\| 287,937,47	6,524	69	1	299,089,05

under år 1876 förskotterade

Svensson för vidimation .............

Norstedt & Söner för tryckning af fartygsregister
ock sjömansrullor......

D:o för d:o af sjöfartsböcker......

Herzog för bindning af d:o ... ..........

Transport

6: —

345: 10.
285: —
700: —

1,002: 50.

1,336: 10. 2,338: 60.»

Sist nämnda summa, kronor 2,338: 60, förekommer vidare å räkningens kreditsida
såsom balans till år 1877 under benämning “fordran för förskotterade", samt derjemte
å debetÄdan likaledes såsom balans till år 1877, under benämning “Förskotterade men
icke ersatte medel". Då detta bokförmgssätt synts Revisorerne nog egendomligt,
det att nemligen det vore vida rigtigare och enklare, om i fråga varande torskoderac e
summa upptagits blott en gång å kredit-sidan och alldeles uteslutits å debet-sidan,

— 228

hafva Revisorerna tagit del af kollegii enahanda räkning för år 1877, för att deraf
inhemta, huru beloppet blifvit nämnda år inbalanseradt, Uti sist berörda räkning är
emellertid summan upptagen såsom balans från år 1876 å så väl debet- som kreditsidan;
och har alltså genom det anmärkta bokföringssättet i sjelfva verket icke någon
skada skett.

Då likväl detta bokföringssätt synts Revisorerne oegentligt och tillika vilseledande,
hafva Revisorerne, som af räkningen för år 1877 funnit, att detsamma jemväl
det året tillämpats, icke velat underlåta att framhålla önskvärdheten deraf, att
ändring måtte för framtiden vidtagas i ofvan antydda rigtning.

§ 2.

Uti den af Ecklesiastikdepartementets afdelning för ärenden angående folkundervisningen
afgifna redovisning för 1876 års medel till undervisningsmateriel för
folkskolorna i riket upptagas såsom inkomster, utom behållning

från år 1875 ................................................. kronor 7: 71

återstod af 1876 års anslag ................ kronor 6,000: u

“Förskott af 1876 års anslag................. „ 5,000:'' — “ 13,000 — “

Då det synts egendomligt, att utaf ett och samma års anslag upptagits först
återstod och sedan förskott, hafva Revisorerne närmare undersökt förhållandet med
dessa inkomstposter och dervid funnit, att för år 1876 till nämnda ändamål anvisats
10,000 kronor på ordinarie och 5,000 kronor på extra stat; att utaf det ordinarie
ans aget 9,000 kronor förskottsvis utbetalts under år 1875; att återstoden af detta
anslag jemte hela 1876 års extra anslag från Statskontoret utbetalts den 5 Januari
samma år; samt att vederbörande jemväl under år 1876 i förskott på 1877 års anslag
lyftat 5,000 kronor i tvenne poster, nemligen 3,000 kronor den 23 Februari och 2,000
kronor den 5 Maj.

f..r> Inkomsterna i förevarande redovisning hade alltså rätteligen bort upptagas på
ioliande såta»

1876 den 5 Januari, återstod af årets ordinarie anslag
................................... kronor 1,000: —

“ den 5 Januari, extra anslag för år 1876 „ 5,000: _

“ den 23 Februari, förskott å 1877 års anslag „ 3,000: —

“ den 5 Maj, förskott å 1877 års anslag...... „ 2,000: — ll 000- -

Jemte det Revisorerne anmärka berörda förbiseende af redogöraren, hafva
Revisorerne velat framhålla önskvärdheten deraf att, till underlättande af granskningen,
de särskilda anslagsbelopp, som i Kongl. Statskontoret lyftas, må i räkenskaperna
hval t lör sig antecknas, med utsättande af dagen, då medlen kommit redogöraren till
handa, samt med angifvande af anslagsrubriken.

§ 3.

Vid granskning af räkenskaperna öfver expensmedlen hafva Revisorerne funnit,

129 —

att under revisionsåret vid åtskilliga embetsverk inköpts inventarier af icke obetydligt
värde. Detta förhållande har gifvit Revisorerne anledning att framhålla önskvärdheten
deraf att, på sätt god ordning synes kräfva, statens embetsverk läte räkenskaperna
bilägga förteckningar öfver de i deras embetslokaler befintliga möbler och andra värdefullar-e
inventarier, med angifvande lör sådana, som hädanefter anskaffas, af inköpspris
äfvensom tiden då inköpet skett; hvarjemte, vid skeende kassenngar af obrukbara
eller obehöfiiga inventarier, desamma borde ur förteckningen afforas, med uppgift om
det pris, hvartill de vid möjligen verkstäld försäljning blifvit afyttrade.

Reservation af Herrar Törnébladh, Friherre Stad Hvon olstein och Boström.
Litt. N.

9

— 230

N iomle

Civilstatens

1	Tjenstemanna-	Allmänna enke- och	Enskilda enke- och	Gåfva af gammal	en	) Kongl. Göta i hofrätt» I	Lan g sk a pensions-
	londen.		pupillfonden.	pupillfonden.	tjensteman.	\| pensions		fonden.
									i fond.
Debet.
Balans från år 1875:
Tillgångar ................	5,785,362	71	42,642	78	282,300	48	35,161	21	9,862	47	8,157	37

Uppbörd:
Statsbidrag: ordinarie anslaget .	62,485	50	45,000	—	_ _	_	_ _	_	___	__	_. _ _	_
af andra hufvud-
titelns allmänna besparingar ......	1,743
af fjerde d:o d:o d:o	322	50	- -	—	---	_	---	—	_ _	_	_ _	_
af sjette d:o d:o d:o	3,075	—
af sjunde d:o d:o d:o	1,309	50	- -	—	- -	—	___	—	_ _	_	_ _	_
af åttonde d:o d:o d:o	535	50	--—	—	___	—	_ _	—	_ _	_	- -	_
Delegarnes afgifter ............	68,489	55	- -	—	68,967	54	- -	—	- -	—	- -	—
Ränta å utlånta medel ......... Ersättning från arméns pensions-	312,125	70	2,300	62	15,230	37	1,933	87	542	44	448	66
kassa .......................	- -	—	153	—	- -	—	_ _	_	- -	_	- -	_
Observations- och bötesmedel ...	326	45	2	—	273	08	_ _	—	___	_	- -	_
Besparade pensioner ........... Insättningar för kapital- och lif-	2,963	96	2,751	50	8,135	98	----	—	— —	—	- -	—
ränteförsäkringsanstalten...... Tillskottsränta åt delegarne i an-	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—	—. —	—	- -	—
staltens besparingsfond ......	--- -	—	- -	—	- -	—	---	—	___	__	- -	—
Arfs- och vinstmedel till dito .. Från besparingsfonden till lif-	- -	—	---	—	- -	—	- -	—	— —	—	- -	—
räntefonden öfverflyttade...... Vinstmedel, tillkommande tjenste-	---	—	- -	—	- -	—	----	—	- -	—	- -	—
mannafonden..................	2,935	72
Tjenstemannafondens bidrag till
enskilda enke- och pupillfonden\|	— —	—	— —	-	136,020	20	—	—1	—		— —	—
Säger	456,312)38	50,207)12	228,627)17)	1,933)87)	542\|44\|	448)66
Summa	6,241,675)09	92,849)90	510,92765)	37,09508\|	10,404)91 j	8,606)	03

231

Hiifvudtiteln.

pensioosinrättning.

Elfstedtska

pensions fonden.

Isbergska

pensions fonden.

af Tunelds
donationsfond.

Törnqvists

donations fond.

Qvidings

pensions fond.

Civilstatens
kapital- och
lifränteförsäkringsanstalt.

Vinstmedel,

tillhörande
anstaltens
besparingsfond.

Donationsmedel,
tillhörande

anstalten.

Civilstatens
lifräntefond.

Sum ma.

4,500

39,098

07

247 50

2,183

39

50,811

2,767

77

27,990

38

5,1G4|08

519,486

53| 2,511

15

1,539

47

284

02

247|50| 2,183|39| 2,7G7jl5] 1,539)47

284

28,836

22,490

2,927

837

39

188

90

5,697

96

1,05250 9,1752916,823,377

55

504

3,893

64

01

107,485

1,743

322

3,075

1,309

535

137,457

369,137

153

601

13,851

22,490

2,927

6,535

3,893

2,935

136,020

50

Ö2[ “ 55,0911061 t,836| 111 55] --| 4,397|65| 810,472

4,747)501

41,881146| 53,078|92| 29,529)85) 5,448|10] 574,577)59) 8,348)011 1,107)50) 13,572|94|7,633,8o0|.

tc to ■

*Ol O_DO H-q Q -4 | 4^ CO 1

232 —

	Tjenstemanna-	Allmänna	Enskilda		Gåfva af en	Kongl. Göta	Langska
			enke- och	enke- och	gammal		pensions		pensions-
			pupillfonde	n.	pupillfonden. \|	tjensteman.	fond.		fonden.
Kredit.
Utgifter:
Pensioner ..................	52,013	51	53,868	-—	228,532	72	— —	—	489	83	300	_
Förvaltningskostnader .........	30,526	01	— —	—	—	45	— -	—	— _	—	- --	—
Afskrifningar och institutioner ... Tillskottsränta och vinstmedel åt	65	45			94	—	—	--- -		--- -	—

delegarne i kapital- och lifränte-försäkringsanstalten ..........	-
Till delegare i anstalten åter-betalda ...................... Till konto för arfs- och vinst-	—	—	—	—	—	—	—	—	— —	—	—	—
medel ahörda ..............	_. __	—	—	—	— —	—	— —	—	-- —	—	- -	—
Lifräntor....................... Till lifräntefonden från bespa-	- -	—	- -	—	---	—	— —	—	---	—	- -	—
ringsfonden öfverflyttade...... Tjenstemannafondens bidrag till	—	‘ —		—	- -	—	— —	—	- -	—	---	—
enskilda enke- och pupillfonden	136,020	20	- -	—	---	—	— —	—	—	—	—	—
Säger	218,625	17	53,868	—	228,627	17	— —	489	83	300	—
Balans till år 1877:
Tillgångar .....................	6,023,049	92	38,981	90	282,300	48	37,095	08	9,915	08	8,306	03
Summa	6,241,675	09	92,849	90	510,927	65	37,095	08	10,404	91	8,606(031

Förestående tillgångar bestå af:

Kontant behållning .........

Utlånta medel ...............

Fordringar ..................

Förskott.....................

efter afdrag af skulder .......

9,575: 03.

7,093,164: 76.

20,854: 38.

147: 20. 7,123,741: 37.

............... 12,802: 55.

återstår 7,110,938: 82.

— 233 —

Elfstedtska pensions- fonden.	Isbergska pensions- fonden.	af Tunelds donations- fond.	Törnq vists donations- fond.	Qvidings pensions- fond.	Civilstatens kapital- och lif rånte försäk-ringsanstalt.	Vinstmedel, tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel, till-hörande anstalten.	Civilsta-tens lif- räntefond.	Summa.
247	50	1,525				730		250										337,956 56
- —	—	150		— —	—	— _		— —	—	— —	—	— —	—	— —	—	— —	—	30,67601
- —	—	-	~			—		- -	—	— —	—	— —	—	—. —	—	— —	—	159	90
—	—	—	—	2,767	15	107	72	—	—	—	-	837	30	52	50	—	—	3,764	67
— —	—	— —			—	----	--	— —	—	3,891	40		-	—				3,891	40
—	—	— —			—	- —	—	- -	—	5,697	96							5,697	96
- -		- -		- -	—	---	-*	- -	—	- -	—	---	—	-----	—	852	—	852	—
										3,893	01	— —	—	— —	—	— —	-	3,893	01
																		136,020	20
247	50	1,675	~	2,767	15	837\|72	250	—	13,482 37\|	837)30	52	50	852	-\| 522,911	71
4,500		40,206	46	50,311	77	28,692	13	5,198	10	561,095	22	7,510	71	1,055		12,720	94	7,110,938	82
4,747)50 41,881 46	53,078)92)	29,529	85	5,448\|10	574,577 59 8,348	01	1,107	50	13,572)94)7,633,850153

Riksdagens Ren. Ber. 1878 angående Statsverket.

30

— 234

Arméns pensionskassa.

A) Kassans hufvudbok.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar.................... ........................... ...........

Uppbörd:

Af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag, ersättning för vakansliggetidsbesparingar
........................... 32,719: 50.

Fyllnad häri från fjerde hufvudtitelns anslag
till artilleriregementena............ 1,635: —

och från nämnda hufvudtitels allmänna
besparingar ........................... 12,745: 50.

Nionde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Kreditiv för upprätthållande af kassans

egen pensionering .................. 85,500: —

Brist för året ........................ 5,297: 52.

3,977,099: 82.

47,100: —

Af Vadstena krigsmanshuskassa: | af dess äldre medel

Intressemedel..........................................

Hyresmedel .......................................

Delegares afgifter ....................................

Besparade pensioner....................................

Balans till år 1877:

Skulder

90,797: 52.
111,687: 96.
191,731: 20.
6,025: —
69,877: 08.
14,983: 75.

532,202: 51.
218,669: 73.

Summa 4,727,972: 06.

Skulder

Pensioner ......

Begrafningshjelp

Kredit.

Balans från år 1875:
Utgifter:

229,305: 44.

472,325

11.340

Transport 483,665

229,305: 44.

— 235 —

Aflöning......................

Hyresmedol...............

Expensmedel ...............

Onera och reparationer .. .

Uppbördsarfvode............

Afkortning och restitution .

Anmärkningsprocent...... ...

Kostnader i följd af arméns
manträde...............

Transport 483,665: — 229,305: 44.

......... 22,060: 42.

........ 1,175: —

........ 2,874: 50.

......... 19,310: 61.

...... 1,075: 95.

...... 617: 40.

..... 68: 91.

Herrar fullmäktiges sam -

1>354: 72~ 532,202: 51.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken .....

Utlånta medel ..........................

Fastighets taxeringsvärde ..............

Förskott ...............................

Fordringar:

Upplupna räntor.....................

Bristen i kreditiven:

för år 1874 5,119: 09.

„ 1875 16,046: 05.

„ „ 1876 5,297: 52.

.......... 10,598: 17.

.......... 3,692,561: 30.

............ 45,000: —

........... 9,985: —

181,856: 98.

26,462; 66. 208,319: 64- 3,966,464: 11.

Summa 4,727,972: 06

B) Fyllnadskreditivet.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar............................................................

Uppbörd:

Monde hufvudtitelns extra ordinarie anslag för fortfarande tillämpning
af nu gällande pensionsstater för arméns befäl och tjenste män.

.............................................. 305,000: -

Besparade pensioner .................................... 5,615:

Balans till år 1877:

Skulder...........................................

Summa 451,910: 73.

62,166: 39.

310,615: —

79,129: 34.

— 236

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875:

62,166: 39.

Utgifter:

Pensioner................................................ 287,016: 67.

Expenser ............................................... n: 75

Öfverskott för år 1876, levereradt till Statskontoret den

21 Mars 1877 23,586: 58.

310,615: —

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken................

Förskott........................................

Fordringar ...................................

865: 17.
5,264: 17.
73,000: —

Summa

79,129: 34.
451,910: 73.

C) Medel, anslagna till militärankors och barns pensionerande.

Debet.

Balans från år 1875:

Tillgångar ......................................................... 9,778: 08.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag............................ 50,000: —

Summa 59,778: 08.

Kredit.

Utgifter:

Pensioner................................................ 48,073: 75.

Gratifikationer .......................................... 305: 50.

Ersättning till civilstatens peusionsinrättning ........... 153; —

Annonskostnad och bokbindning m. m................... 50: 90.

Transport 48,583: 15.

237 —

Transport 48,583: 15.

Balans till år 1877:

Tillgångar den 31 Mars 1877:

Kontant behållning ................................................ 11,194: 93.

Summa 59,778: 08.

Sammandrag:

Debet. A- B- , Sammä -

Ingående balans,

tillgångar ...... 3,977,099: 82. 62,166: 39. 9,778: 08. 4,049,044: 29.

Uppbörd ......... 532,202:51. 310,615: - 50,000:— 892,817:51.

Balans till år 1877,

skulder......... 218,669: 73. 79,129: 34.--- 297,799: 07.

S:a 4,727,972:06. 451,910: 73. 59,778:08. 5,239,660:87.

Kredit. «

Ingående balans skulder ......	229,305: 44.	62,166: 39.	---	291,471: 83.
Utgifter .........	532,202: 51.	310,615: —	48,583: 15.	891,400: 66.
Balans till år 1877
tillgångar:
Kontantbehåll-
ning ........	10,598: 17.	865: 17.	11,194:93.	22,658: 27.
Utlånta medel 3,692,561:30.	----- —	------ —	3,692,561: 30.
Fastighets taxe-
ringsvärde .	45,000: —	---	---	45,000: —
Förskott ... .	9,985: —	5,264: 17.	---	15,249: 17.
Fordringar	.. 208,319:64.	73,000: —	-------	281,319: 64.
Sgr 3,966,464: 11.	79,129: 34.	11,194: 93.	4,056,788: 38.
S:a 4,727,972:06.	451,910: 73.	59,778:08.	5,239,660: 87.

238 —

Amiralitets-krigsmanskassan.

Debet.

Balans från år 1875:

Pensionsfonden. Gratialsfonden. Summa.

Tillgångar ...... ....................... 1,199,201: 51. 1,259,228: 88. 2,458,430: 39.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Ordinarie anslag å nionde hufvudtiteln
Af femte hufvudtitelns allm.besparingar

Från Vadstena krigsmanskusfond......

Af femte hufvudtitelns anslag:

Lots- och fyrinrättningarne.........

Af kreditivet för pensionering af sjöförsvarets
embets- och tjensteman

samt betjente .....................

Af kreditivet för pensionering af sjöförsvarets
gemenskap...............

Intressemedel...........................

Förverkade båtsmanslöner...............

Årliga afgifter..........................

Pensionsafgifter .............. ........

Lönebesparingar .......................

Saköresmedel ............... ..........

Gratialsafgifter .................... ..

Tomtören ............................

Extra inkomt........................

Säger

38,225: —	8,070: — 1,905: — 6,675: -	46,295: — 1,905: — 6,675: -
3,500: —	— .— —	3,500: —

57,835:	33.	—	—	57,835:	33.
39,963:	60.	-,-	—...	39,963:	60.
53,372:	98.	55,900:	39.	109,273:	37.
2,325:	45.	—	—	2,325:	45.
3,344:	74.	—	—	3,344:	74.
21,535:	24.	—	—	21,535:	24.
80:	41.	—	—	80:	41.
—	—	10,268:	51.	10,268:	51.
—	—	25,819:	93.	25,819:	93.
—	—	168:	44.	168:	44.
—	—	171:	—	171:	—
220,182:	75.	108,978:	27.	329,161:	02.

Balans till år 1877:

Skulder:

Odisponeradt af 1876 års lyftade kreditiv
för embets- och tjenstemäns

pensionering.......................

Dito af dito dito för gemenskapens dito
Innestående pensioner och gratial

m. m...............................

Amorterade lånebelopp ...............

Årliga afgifter........................

Harald af Christiernins invalidinrättning
..............................

Matrosers m. fl. gratialsinrättning.....

Transport

3,323:	56	—	—	3,323:	56.
142:	86.	—	—	142:	86.
42,295:	47.	4,562:	06.	46,857:	53.
96,031:	—	107,507:	12.	203,538:	12.
2,058:	03.	—	—	2,058:	03.
20,135:	81.	__	_	20,135:	81.
---	—	7,438:	22.	7,438:	22.
163,986:	73.	119,507:	40.	283,494:	13

— 239 —

	Pensionsfonden.	Gratialfonden.	Summa.
Transport	163,986:	73.	119,507: 40.	283,494: 13.
Kommendör C. J. Blomstedts pensions-			18,568: 57.	18,568: 57.
inrättning ............... ...... •-
Öfverstelöjtnant li. V. Blomstedts testa-	__	_	52,024: 60.	52,024: 60.
Säger	163,986:	73.	190,100: 57.	354,087: 30.
Summa	1,583,370:	99.	1,558,307: 72.	3,141,678: 71.

Kredit.

Balans från år 1875:

Skulder..........................

Utgifter:

Pensioner till embets- och tjensteman

Dito till gemenskap ■■..........

Löner till kassans tjensteman.........

Arfvoden till dito dito .......

Nådårs- och begrafningshjelp.........

Gratial till enkor och barn.........

Nådegåfvor till dito dito ............

Gratifikationer till dito..............

Inqvarteringspenningar ..............

Anmärkningsmedel ..................

Extra utgifter.................. ••• ;;

156,450:	81.	157,651:	30.	314,102:	11.
130,254:	74.			130,254:	74.
69,908:	34.	—	—	69,908:	34.
15,000:	—	—	—	15,000:	—
1,379:	05.	375:	—	1,754:	05.
2,140:	62.	—	—	2,140:	62.
	__	87,641:	85.	87,641:	85.
	_	301:	—	301:	—■
	_	3,741:	15.	3,741:	15.
	_	36:	—	36:	—
	__	976:	28.	976:	28-
—	—	948:	87.	948:	87.
218,682:	75.	94,020:	15.	312,702:	9U.

Balans till år 1877:

Tillgångar. 04.0™. gg IG 337: 15. 40,697: 83.

Kontant behållning ...... ...... iiefapa 17'' 1 970 848- 41 2 450 116: 58.

Utlånta medel jemte upplupna räntor 1,179,268. 17. 1,270,848. 41. 2,450 1^^ ^

Fordringar ... ^ ^ I___*_ 9,601:12. 9,601:12.

Kassans fast.gre ........ '' SågcrT,20p37T48. LObojOOQ: 27: 2,511,873: 70-

Summa 1,583^370: 99. 1,558,307: 72. 3,141,678: 71.

Anm.

Å kreditivet för pensionering af embets- och tjensteman:
Tillgång: Anmärkningsmedel . 3: 7d.

Leverering från Statskontoret
..... 62,500: 02,503: 75.

...........j 57,835: 33.

Utgift: Förtjenta pensioner

skilnad

Transport

4,668: 42.
1.668: 12.

240 —

Transport 4,668: 42.

minskad med kassans hos Statskontoret egande

fordran för år 1875 ..................... 1,344: 86.

utgör skulden till Statskontoret, inbegripen i förestående

skuldbelopp, 163,986 kronor 73 öre ................. 3,323: 56

Å kreditivet för gemenskapens pensionering:
Tillgång: Öfverskott från 1875 104: 21.

Anmärkningsmedel ...... 2: 25.

Leverering från Statskontoret
.................. 40,000: —

Utgift: Förtjenta pensioner.....................

Således skuld till Statskontoret, inbegripen i
förenämnda innestående pensioner, 42,295 kr.
47 öre.................

40,106: 46
39,963: 60

142: 86

Handelsflottans pensionsanstalt.

Tillgångar

Debet.

Bulans från år 1875:

Förvaltningskostnads- Penaionsfonden.
fonden.

Summa,

152,359: 03. 193,786: 51. 346,145: 54

Uppbörd:

Statsanslag, utgående af tullmedlen............ —

Böter ................................ ...... —---. —

Återburna pensioner ........................ —

Räntor...................................... 8,645: 74.

Kapitalvinst ............................... 80: —

Ersatta expensutgifter ...................... 64: 54.

Bidrag från förvaltningskostnadsfouden ...... —

Säger 8,790: 28.

92,000: —
105: 01.
888: 33.
12,085: —
14: —

1,980: —
I07,"Ö72: 34.

92,000: —
105: 01.
888: 33.
20,730: 74.
94: —
64: 54.
1,980: —
115,862: 62.

Balans till år 1877:

Skulder:

Förvaltningskostnads- Pensionsfonden.
fonden.

Summa.

— 630: — 630: —

Summa 161,149: 31. 301,488: 85. 462,638: 16.

Skulder

Arfvoden ................

Hyror .................

Expenser ................

Pensioner................

Bidrag till pensionsfonden

Tillgångar:

Kontant behållning

Utlånta medel.....

Räntefordrau ......

Kredit.

Balans från år 1875:

	---—	200:	—	200	—
Utgifter	5,300: —			5,300 856 402
	ooo: 402: 45.	_____	—	45.
	__.... --	83,163:	31.	83,163	31.
	1,980: —	—	—	1,980	—
Säger	8,538: 45.	83,163:	31.	91,701	76.
Balans till år	1877:
	195: 61.	479:	94.	675	55.
	148,530: —	213,523:	—	362,053	—
	3,885: 25.	4,122:	60.	8,007	85.
Säger	152,610: 86.	218,125:	54.	370,736	40.
Summa	161,149: 31.	301,488:	85.	462,638	16.

Tillgångar

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättuingar.

A) Pensionsinrättningen.

Debet.

Balans från år 1875:

.......... 528,526: 77.

Transport 528,526: 77.

31

Riksdagens Rev. Ber. J878 angående Statsverket.

— 242

Transport 528,526: 77.

Uppbörd:

Bidrag från statens jernvägstrafikmedel .................. 92,489: 74.

Delegares bidrag:

Årsafgifter.......................... ...... 54,325: 89.

Uppflyttningsafgifter...................... 11,996: 72. 66,322: 61.

Intressemedel ................................. ............ 30,239: 76.

Vinst å utlottade obligationer............................ 90: ___

Summa 717,668: 88.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875 ;

77: 25.

Utgifter;

Pensioner ... ......... .................................... 3,448: 82.

Omkostnader för tryckning m. m....................... 44. 42.

Restitutioner .............................................. g. gj

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ............... ................... 826: 88.

Utlånta medel ........................................ 687,093:’ 09.’

Fordringar:

Hos statens järnvägstrafik ............. 18,559: 03.

„ enke- och pupillkassan ............... 54: 25.

Upplupna men ej förfallna räntor ...... .7,556: 93. 26,170: 21. 744090- 18

Summa 717,668: 88.

B) Enke- oeli pupillkassan.

Debet.

Balans från år 1875:

TillSångar.......................................................... 564,211: 14.

Uppbörd:

Delegares bidrag:

Inträd esa fgifter ........................ 15,102: 98.

Årsafgifter............................ ... 90,840: 95.

Transport 105,943:^93. 564,211: TT

243 —

Transport 105,943: 93.

Upptiyttningsafgifter....................... 22,262: 91.

Retroaktivafgifter........................... 261: 47.

Böter.....................................................

Afkastning af jordstycken .................................

För försålda tillvaratagna effekter ........................

För förvaring af tillvaratagna effekter .....................

„ försäljnings- och annonseringsrättiglieter...............

„ gångbiljetter ............................. ............

„ försåld makulatur ..................................

Gåfvor ...................................................

Arrendeafgift af lägenheten Läreda.....................

Räntevinst ................................................

Ränta å fasta egendomen N:o 8, qvarteret Åkerman i

Stockholm .............................................

Diverse inkomster.........................................

564,211: 14.

128,468: 31.

5,858: 24.

14,950: 96.

5,294: 02.

101: 94.

3,972: 46.

6,129: 86.

472: 42.

1,124: 25.

100: —

24,873: 61.

6,584: 61.

86: 89. 198,017: 57.

Balans till år 1877:

Skulder:

Till pensionstagare för ej uttagna pensioner ......

„ pensionsinrättningen ..............> .........

„ Fränckelska donationsfonden ..................

347: 75.

54: 25.

2,050: — 2,452:

Summa 764,680: 71.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1875:

Utgifter:

Pensioner ....................................

Omkostnader för tryckning m. m.............

Förlust å en utlottad obligation ...............

Restitutioner ... .................• ............

12,546: 76.

12,752: 33.

44: 13.

1: -

43: 99. 12,841: 45.

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning ......

Utlånta medel .............

Fordringar:

Hos statens järnvägstrafik

„ pensionstagare .....

Upplupna räntor .........

............ 4,195: 57.

............ 548,661: 79.

13,635: 95.

2: 50.

6,940: 77. 20,579: 22.

Transport 573,436- 58. 25,388: 21

244 -

Transport 573,436: 58. 25,388: 21.

Fastigheters värde:

Egendomen N:o 8, qvarteret Åkerman i

Stockholm ........................... 164,848: 59.

Dito Läreda i Skåne..................... 1,000: — 165,848: 59.

Inventariers värde....................................... 7: 33. 739;292: 50.

Summa 764,680: 71.

Sammandrag:

	A.	B.		Summa.
	Debet.
Ingående balans, tillgångar.....	........... 528,526:	77. 564,211:	14.	1,092,737: 91.
Uppbörd............... ...... Balans till år 1877, skulder ...	............ 189,142:	11. 198,017: — 2,452:	57.	387,159: 68. 2,452: —

	Summa 717,668:	88. 764,680:	71.	1,482,349: 59.

Ingående balans, skulder ........	Kredit. .......... 77:	25.	12,546: 76.	12,624: 01.
Utgifter .........................	.......... 3,501:	45.	12,841: 45.	16,342: 90-
Balans till år 1877, tillgångar: Kontant behållning.............	........... 826:	88.	4,195: 57.	5,022: 45.
Utlånta medel..............	........... 687,093:	09.	548,661: 79.	1,235,754: 88.
Fordringar ................	........... 26 170:	21.	20,579: 22.	46,749: 43.
Fastigheters värde.............	............	—	165,848: 59.	165,848: 59.
Inventariers dito ..............	...............	—	7: 33.	7: 33.
	Säger 714,090:	18.	739,292: 50.	1,453,382: 68.
	Summa 717,668:	88.	764,680: 71.	1,482,349: 69.

— 245

Folskolelärarnes pensionsinrättning.

Pensionsinrält- Enke- och pu- Summa,

ningen. pillkassan. ^ ^

Debet.

Balans från år 1875:
Tillgångar........................

967,360: 41.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie anslag å nionde hufvudtiteln
Under åren 1867—1875 besparade anslagsmedel
..........................

Ordinarie pensionsafgifter ...............

Extra dito ...............

Intressemedel ...........................

Kapitalvinst å utlottade obligationer......

Förvaltningsbidrag från folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa .. ............

Säger

155,000:	—	56,000:	—	211,000:	—
		18,000:	_	18,000:	—
117,354:	50.	’ 42:	53.	117,397:	03.
3,497:	35.	20:	—	3,517:	35.
55,163:	72.	1,956:	12.	57,119:	84.
940:	--	—	—	940:	—
3,000:	—	—	—	3,000:	—
334,955:	57.	76,018:	65.	410,974:	22.

Skulder

Balans till år 1877:

............... 38,182: 94. 198: 33. 38,381: 27.

Summa 1,340,498: 92. 76,216: 98. 1,416,715: 90.

Kredit.

Balans från år 1875 :

Skulder .................................

Utgifter:

Pensioner.................................

Förvaltningskostnader...................

Arfvoden till ledamöter, tjensteman och

vaktbetjente ... ..................

Kreditivafgift och ränta i Riksbanken......

Säger

27,949: 72.--— 27,949: 72.

73,132: 08. 303: 33. 73,435: 41.

1,890: 68. 3,000: — 4,890: 68.

11,000: —--— 11,000: -

360: 15.-- 360: 15.

86,382: 91. 3,303: 33. 89,686: 24.

— 246

Balans till år 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning (på upp- och afskrifning)
..........................

Fastighets värde ....................

Utlånta medel

Fordringar ...........................

Säger

Summa

Pensionsinrätt- Enke- och puningen.
pillkassan.

9,958: 48. 623: 41. 10,581: 89.

173,500: —--— 173,500: —

1,012,304: 90. 70,204: 05. 1,082,508: 95.

30,402: 91. 2,086: 19. 32,489: 10.

1,226,166: 29. 72,913: 65. 1,299,079: 94.

1,340,498: 92. 76,216: 98. 1,416,715: 90.

Telegrafverkets pensionsinrättning.

Debet.

Pensionsfonden.

Enke- och pupillkassan.

Summa.

Balans från år 1875:

Tillgångar................................ 944,479: 47. 24,101: 46. 968,580: 93.

Uppbörd:

Bidrag irån Telegrafverket, 5 procent af

årets telegramporto.................

Anslag af telegrafmedel ..................

Delegares bidrag ........................

Intressemedel.............................

Dito å retroaktivfonden ..................

lör försåldt makuleradt telegrafpapper
m. m.............................

Säger

63,782: 66. —

5,000: —

22,400: 08. 13,471: 83.

6,043: 01. 1,976: 27.

37,468: 56. —

63,782: 66.
5,000: —
35,87.1: 91.
8,019: 28.
37,468: 56.

1,591: 50. 1,591: 50.

129,694: 31. 22,039: 60. 151,733: 91.

Skulder

Balans till år 1877:

....... 22,682: 94. — - — 22,682: 94.

Summa 1,096,856: 72. 46,141: 06. 1,142,997: 78.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1875:

180: 39.

247 —

Utgifter:

Amortering af retroaktivfonden, T7T af

Telegrafverkets bidrag ... ............

Pensioner.................................

Restitutioner.............................

Afskrifning å retroaktivfonden ...........

Diverse omkostnader .................

Säger

Balans till ur 1877:

Tillgångar:

Kontant behållning.....................

Utlånta medel ........................

Fordringar:

Hos Telegrafstyrelsen innestående tan tiérne

och delegareafgifter...........

„ Telegrafverkets understödsfond ...

Retroaktivfonden ....................

Upplupna räntor........................

Oguldna pensions- och åldersskilnads afgifter.

............................

Säger

Summa

44,647:	86.	—	—	44,647:	86
180:	—	911:	67.	1,091:	67
192:	34.	—	—	192:	34
6,151:	47.	—	—	6,151:	47
387:	59.	105:	—	492:	59
51,559:	26.	1,016:	67.	52,575:	93
2,347:	28.	8:	69.	2,355:	97
176,512:	70.	41,728:	40.	218,241:	10
18,641:	65.	211:	81.
—	—	1,548:	80.
846,487:	—	—	—	869,644:	39
1,271:	66.	1,221:	28.
37:	17.	225:	02.

1,045,297: 46. 44,944:

1,090,241: 46.

1,096,856: 72. 46,141: 06. 1,142,997: 78.

Revisorerne få här nedan, i enlighet med hvad förut iakttagits, meddela sammandrag
öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1877 enligt de i denna
berättelse intagna tabeller öfver följande räkenskaper :

243 —

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. 11

för de Kong!, hofven upplåtna byggnader..............

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen

vid Kong!, slottet och Arfprinsens palats ...............

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott...............

Gripsholms slott.........................................................

Ulriksdals slott ............................................................

jQaga lustslott och park .............................................

jStrömsholms slott........................................................

j Kongl. Fångvårdsstyrelsen............................................

i Kongl. Utrikesdepartementet ......................................

•Kongl. Arméförvaltningen''............................................

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena ...........................

| Kongl. Lotsstyrelsen ..................................................

i Navigationsskolorna .....................................................

! Statistiska tabellkommissionen ..................................

i Kongl. Generallandtmäterikontoret .............................

Rikets ekonomiska kar teverk.......................................

Öfverståthållareembetets räkenskaper...........................

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker
.................................................................

Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader ...

Statens jernvägsbyggnader .........................................

Statens jernvägstrafik .................................................

Skiften och afvittringar................................................

Kongl. Landtbruksakademien ......................................

Ultuna landtbruksinstitut.............................................

Alnarps landtbruksinstitut .........................................

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna ..........................

Tekniska högskolan ...................................................

Tekniska skolorna.......................................................

Handels- och sjöfartsfonden .......................................

| Anslaget till de geologiska undersökningarne ............

Dito till de nya jordeböckernas afslutande och

granskning...................................................

Kongl: Statskontoret
Kongl. Myntverket ...
j Kongl. Kontroll verke t

Transport)

Till -

Kontant		Fastigheters	Behållning	af	Behållning al
behållning.		i värden.		inventarier m	m	spån mål m	. m.
10	99 66	—	—	— —	—	—	—
680	79	— —	—	— —	—	! ~	—
244	80	__	—	___	—-	— —	1_
129,257	84	_ _	_	135,823	47	_ _	—
90,455	60	— —	—	- -	—	---	—
320,134	07	— —	—	— —	—	- -	—-
720,940	42	— —	—	--- -	—	- _	--
120,771	94	— —	—	- -	—		__
731	49	— —	—	- -	—	- -	—
2,082	88	— —	—	---	—	--—	—
7,422	41	— —	—	— -	—	- -	—
554	80	__ —	—	- -	—		—
134,538	11	— —	—	- -			—
3,188,076	54	_ _	_	118	37	____	—
9,129	21	— —	—	- ---	—		-
23,490	53	— —	—	27,984,849	08	- -	—
289,652	37	—		20,114,039	65	- -	—
105	73	— —	—	- ----	—	- -	—
11,533	63	237,667	53	110,309	59	- -	—
3,288	56	- -	—	186,203	65	- -	-
61	34	- -	—	504,346	30	- -	—
12,851	06	1,606,550	—	451,067	36	58,600	n
3,350	48	---	—	- -	—	---	—
12,665	64	- -	—	- -	—	- -	—
41,717	90	- -	—	- -	—	- -	—
8	11	—	—	— —	—	—	—
4,973	63	_ _	_	__	_	____	_
5,403,648	33	- -	—	- -	—	---
214,599	29	180,460	65	85,274	10	- __	_
0,746,679! 15	2,024,678	18\|49,572,031;87	58,600	n

gäng	a	r.
Behållning af bergseffekter.	Ut.lånta medel.	Utestående uppbörd.	Förskott.	Ar mark ta poster och proprie-balanser.	Fordringar.	Summa.		Skulder.
													99	55,826	52
—	_	— _	__	___	__	_____	—	_ _	—	- -	_	_ _	_	681	24
—	—	— —	—	—	—	—	—	— —	—	— —	—	10	60	68.455	—
—--	—	— —		— —	—	__		— —	—	647	18	1,327	97	1,110	44
•—	—	— —	—	— --		-—	—	— —	—	— —	—	244	80	— —	—
—	—	— —	—			—	—	— —	—		—	---	—	194	33
—		— —	—			27,941	97	8,010	54	1,130,479	61	1,431,513	43	1,061,737	84
— ....	—	— —	—	— —	—	—	—	— -	—	111,996	95	202,452	55	- -	—
—	—	9,697	50	— —		—	—	- -	—	3,924,778	11	4,254,609	68	2,475	—
	—	- -	—	— —	—	986,337	88	- -	—	3,630,603	76	5,337,882	06	5,596	32
	—	- -	—	— —	—	328,388	84	- -	—	----	—	449,160	78	--- -	—
—	—	9,906	65	..... .._	-	—	—	—	....	—	—	10,638	14	134	87
—	—	----	—	— —	—	—	—	----	—	--- ---	—	2,082	88	---	—
—	—	---	—	— —	—	—		- -	—	- ....	—	7,422	41	---	—
_—	—	— —	—	... —	—	—	—	_ _	—	— ....	—	554	80	-	—
—	—	- -	—	— —	—	—	—	- -	—	— -----	—	134,538	11	---	—
ert 00	92	12,000	_	15,484,470	19	1,031,325	55	32,300	58	1,821,909	92	21,570,660	07	2,651,347	83
—	—	- -	—	- -	—	34,718	15	_____	—	_	—	43,847	36	---	—
—		- -	—	- -	—	171,295	09		—	180,115	70	28,359,750	40	543,498	13
—	—	- -	—	- -	—	135,372	81	- -	....	805,212	64	21,344,277	47	145,222	60!
____		- -	—	- -	—	—	—	- -	—			105	73	9,431	56
--L		273,350	—	- -	—	—	—	---	—	95,378	07	728,238	82	85,237	24:
—	—	16,010	69	- -	—	2,721	68	---	—	9,710	50	217,935	08	50,436	72.
—	—	- -	—	---	—	—	—	- ---	—	31,280	91	535,688	55	53,903	64:
—	—	87,106	—	- -	—	54	19	---	—	42,849	21	2,259,077	93	376	32
—	--	77,123	—	- -	—	—	—	- -	—	2,001	89	82,475	37	-- -
—	—	51,366	48	---	—	—	—	- -	—	------	~	64,032	12	1,464	67
—	—	2,228,343	98	— —	—	—	-	— —	—	120,306	60	2,390,368 48	... _	—
____	_											8 4,973 27,048,431	11 63 94
356	40	11,576,942	66	6,020	12	4.159,284	96	___	_	5,902,179	47	7,390,330	76
3,178,005	57	.....- —	....	— —	—		—	— —	—	6,772	50	3,665,112	41	2,828,321	43
—		-	—	- -	—	—	—	—	—	- -	—	----	—	— —	-1
3,178,820\|89jl4,341,846 Riksdagens Rev. Ber. 187t	96\|15,490,490:31 angående Statsverke	6,877,441 t.	12	40,31 ljl2\|17,816,223(02	120,147,422	73\| 14,955,782 3	46 2

250 —

T i

.	Kontant		Fastigheters	Behållning	af	Behållning	af
	behållning		värden.		inventarier m	in.	spatimål ni	in.
Transport	10,746,679	15	2,024,678	18	49,572,031	87	58,600	ti
Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning .............
Kongl. Ofverintendentsembetet....................	58,300	13	_ _	_	_ _		_ _	_
Riddarholmskyrkan ..............................	168	36	_ _	_i	____		_____	_
Kongl. Postverket ...................................	991,401	67	- -	—	___			—
Kongl. Telegrafverket.................................	192,269	44	_____	—	_ _			—
Kongl. Tullverket ...............................	57,103	73	_ _	—	__ _		_ _	___
[Kongl. Skogsstyrelsen.................................	15,643	01	_ _		___		______
[Kongl. Skogsinstitutet ................................	1,824	09	_ _	—	_ _		_ _	—
[Skogsskolorna .........................	106	72	___	_	___ _		_	_
Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter............	- .—		_ _	—	_ _	_	_______	—
Kolonien S:t Barthelemy.............................	1,221	94	_ ____	—	____	_	_ _	—
Kongl. Teatrar ne ..................................	2,112	82	_ _	—	- -		___	—
Kongl. Teaterns arbetares och betjentes sjuk- och be-					- -		_ _	—
grafningskassa ....................................	845	36	- -	—	---		__ _	—
Nationalmuseum ...................................	4,769	43	_ _	—	___		_ _	—
Upsala Kong], universitet ...........................	161,553	76	122,535	—	- -		_	—
Lunds d:o d:o ..........................	20,963	76	_ _	—	_ __			—
Karolinska mediko-kirurgiska institutet ..............	1 449	59	_____	—	....... __			—
Konsistorierna och elementarläroverken ..............	107,289	57	___	—	___			—
Kongl. och Hvitfeldtska stipendiifonden.............	2,266	60	_ _		_ _ •	_	___	—
Seminarium för bildande af lärarinnor ...............	9,470	25	131,121	31	24 386	70	___ _	—
Folkundervisningens normalskola .....................	314	47	___	—	17,000	—	____	—
Kongl. Gymnastiska centralinstitutet.................	4,093	94	___				_ _	—
Kongl. Sundhetskollegium ..........................	27,589	95	____ ___	—	____	_	__•_	—
Allmänna barnbördshuset...	___	_	200,000	_	7,500		__	—
Veterinärinstitutet.......	7,304	85		_		_		—..
Veterinärinrättningen i Skara .......................	350	26	___		......	__	_____	_
Svenska akademien.........	_ _		_ _				_
Kongl. Vetenskapsakademien ........................	54,788	93	___	—	651,163	34	____	_
Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakade-
mien................................................	3,996	08	___	_	_ _	_	___	__
Kongl. Akademien för de fria konsterna ............	3,563		__ __	_	____	__
Kongl. Musikaliska akademien........................	105	30	_ ___	_	___	_	_ _
Allmänna institutet för döfstumma och blinda........	__		268,250	___	36,170	74
Drottninghuset .......................................	597	03	37,500	—	395	24	— .	—
Transport	12,478,443	19	2,784,084149	50,308,647 89	58,600	1!

251

g å n	g	a	r.												Skulder.
Behållning af bergseffekter.	Utlånta medel.	Utestående uppbörd.		Förskott.	Anmärkta poster och proprie-balanser.	Fordringar.	Summa.
3,178,820	89	14,341,846	96	15,490,490	31	6,877,441	12	40,311	12	17,816,223	02	120,147,422	73	14,955,782	46
					_ _	__	_ ___		_	_	163,241	82	163,241	82		—
__	_	_	- -	—	- -	—	35,958	96	---	—	133,600	-	227,859	09	—
__	_	_	- --	—	- -		- -	—	---	—	- -		168	36	— - -	—
	_		_ _	__	___ _	—	20,060	72	9,748	24	20,693	15	1,041,903	78	981,141	74
___	_	____	___	—	- .-	—	- _ .	_	----	—	84,515	19	276,784	63	129,514	35
__	__	_	_ _		337,791	23	---- -	—	35,345	91	2,268,511	10	2,698,751	97	758,535	39
__	__	_	_ _	_	- -		52,055	52	___	—	399,033	97	466,732	50	143,427	34
__			_ _	_	- -	—	- -	—	- -	—	— —	—	1,824	09	2,203	79
			_ ''_	_	---- -	_	---	—	---	—	— —	--	106	72	454	37
			_ _	_	- -	_	- -	—	- -	—	— —	—	- -	—	5	47
		_	_ _	_	- -	—	1,222	50	- -	—	— —	—	2,444	44	562	50
—	—	—	—	—	— —	—		—	— —	—	— —	—	2,112	82	----	—
			60,223		___	_		_	___	_	1,751	36	62,819	72	---	—
		_	___	_	---- -	—	- -	—	_	—	2,700	—	7,469	43	— —
_	_	_	1,632,082	98	---	—	162,627	66	---	—	162,004	02	2,240,803	42	2,211,065	67
_	_	—	1,248,127	67	--- -	—	801	99	- -	—	3,039	28	1,272,932	70	119,186	03
_	__		_ _	—	- -	—	- -	—	- ---	—	---	—	1,449	59	— ■ -
__	_	_	3,334,717	40	----	—	---	—	-- -	—	271,072	71	3,713,079	68	470,704	40
_	_	_	145,117	50	- -	—	- -	—	- -	—	2,675	22	150,059	32	- -	—
_	_	_	___	—	- -	—	- -	—	---	—	55	—	165,033	26	120,150	14
■__	_	__	88,999	30	- -	—	- -	—	_ _	—	1,545	12	107,858	89	— —	—
_												—	4,093	94	— —	—
_	_	_	6,150	—	- -	—	5,487	54	---	—	140	94	39,368	43	20,954	94
	_	_	182,243	62							1,213	86	390,957	48	19,673	86
_	_	_	_ _	—	---	—	- -	—	- -	—	- -	—	7,304	85	— _	—
_	_	_	20,050	—	- -	—	---	—	- -	—	---	—	20,400	26	— _	—
______		_	____	_	- -	_	- -	—	- -	—	---	—	---	—	159	69
—	—	—	—	—	— —	—	—	—	■--	—	3,085	48	709,037	75	8,522	33
			13,915	25	_ _	__	___	_	_ _	_	_ _	__	17,911	33	6,453	77
_	_	_	_ _	—	- -	—	- -	—	---	—	- -	—	3,563	—	- —	—
__													105	30	-	—
__	_	_	334,005	_	- -	—	---	—	- -	—	7,484	70	645,910	44	190,280	45
—	—	—	154,405	—	- —	—	--—			—	5,812	02	198,709	29	4,755	15

3,178,820

89|21,561,883j68

15,828,281|54|7,15 5,656101| 85 405j27[21,348,397196| 134,788,221 j03|20,143,533]84

252

							T i 1	1 -
	Kontant		Fastighetei	S .	Behållning	af	Behållning	af
	behållning		värden.		inventarier m. m.	spanmål m.m.
Transport	1.2,478,443	19	2,784,048	49	50,308,647	89	58,600	n
Kongl. Serafimerlasarettet ............	5,152	83
Allmänna hospitals- och barnhusfonden...............	21,278	49	2,129,407	60	384.015	91	52,431	55
Danviks hospital .......................	19,586	34	97,500				3 413	94
Stockholms allmänna barnhus.................	36,958	53	646,468		41,940	63
Domkyrkorna .....................	8,292	23	_		218,215	73
Bibelkommissionen.................................. Anslaget till arbetet: »Scriptores rerum suecicarum	121	96	—	—			—	—
maedii eevi .....................	26	55
Redogörelserna för expensmedel och diverse anslag ...	6,524	69
Civilstatens pensionsinrättning......	9,575	03
Arméns pensionskassa ..............	22,658	27	45,000
Amiralitetskrigsmanskassan.............	40,697	83	9,601	12
Handelsflottans pensionsanstalt........	675	55
Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar..........	5.022	45	165,848	59	7	33
Telegrafverkets pensionsinrättning.............	2,355	97	_ _	_
Folkskolelärarnes pensionsinrättning..................	10,581	89	173,500	—	—	—	—	—!

Summa [12,667,951[80j 6,051,409|80[50,952,827|49| 114/145|60

I likhet med hvad under flera föregående år egt ruin, och under enahanda
erinran, som i 1870. års revisionsberättelse, pag. 346, finnes omförmäld, hafva''Revisorerne
låtit sammanföra de belopp, som å särskilda ställen i räkenskaperna för revisionsåret
blifvit afförda för nedan nämnda verk och inrättningar, nemligen:

Justitiestats-expeditionen:

Af ordinarie anslaget .............................. 23 250: _

» 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved, m. m............................ 4,641: 35.

« dito besparingar, vikariatsarfvoden ............... 676: 21.

Transport 28,567: 56.

— 253 —

gängar.

Behållning af bergs effekter.	Utlånta medel.	Utestående uppbörd.	Förskott.	Anmärkta poster och proprie-balanser.	Fordringar.	Summa.	Skulder.
3,178,820 89	21,561,883	68	15,828,281	54	7,155,656	01	85,405	27	21,348,397	96	134,788,221	03	20,143,533	84
	1,299,596	52	- -	—	216	75		_	1,371	75	1,306,337	85	1,306,337	85
- - -	427	09	---	—	14,610	38	7,991	17	251,199	—	2,861,361	19	51,952	45
- - -	86,536	—	---	—	---	—	—--	—	10,030	08	217,066	36	11,832	54
- ---	1,698,276	54	- -	—	- -	—	- -	—	97,058	23	2,520,701	93	1,338,661	39
---	366,748	52	- —	—		—	— —	—	101,792	86	695,049 121	34 96	365,896	50
	— —	—	—	—	— —	—	— —	—	—	—	26 6,524	55 69	4,938	92
- _ j-	7,093,164	76	- -	—	147	20	— -	—	20,854	38	7,123,741	37	12,802	55
—	3,692,561	30	- -	—	15,249	17	- -	—	281,319	64	4,056,788	38	297,799	07
— —!—	2,450,116	58	--- -	—	- -	—	- -	—	14,458	17	2,514,873	70	354,087	30
—--	362,053	—	---	—	— —	—	- -	—	8,007	85	370,736	40	630	—
— - —	1,235,754	88	----	—	---	—	----	—	46,749	43	1,453,382	68	2,452	—
— —!—	218,241	10	---	—	- -	—	- -		869,644	39	1,090,241	46	22,682	94
~ — —	1.082,508	95	—	-	— —		— - -	—	32,489	10	1,299.079	94	38,381	27

3,178,820189

41,147,868|92| 15,828,281 j54|7,185,879|51j 93,396

44|23,083,372|84|160,304,254|83|23,951,988

62

Transport

Äf7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref
„ extra statsanslaget för tillämpning af ny aflöningsstat
för expeditionen ...........................

28,567: 56.
838: 52.

6,716: 66.

36,122: 74.

Justitierevisions-expeditionen:

Ordinarie anslaget ................................ 118,050: —

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............................ 4,238: 59.

Transport” 122,288: 5ä 36,122: 74.

— 254 —

Transport

Af 2:dra hufvu dtitelns besparingar, vikariatsarfvoden
„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref ........................... .........

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Konungens högsta domstol''.

Ordinarie anslaget

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m.

Ersättning för livrébeklädnad........................

Justitiekansler sexpeditionen:

Ordinarie anslaget ...............................

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............................

„ dito dito besparingar, vikariatsarfvoden .........

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref ...................................

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg ...............

Svea hofrätt:

Af ordinarie anslaget . .........................

„ 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............................

„ dito dito besparingar, arfvoden ..................

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref ...................................

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Krigshof rätten:

Ordinarie anslaget .................................

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............................

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref .. .................................

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg ...............

Dito dito till arfvoden åt ordföranden och militäre
ledamöter.....................................

Fångvårdsstyrelsen:

Af ordinarie anslaget ..............................

„ förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

omkostnader ................................

Transport

122,288:	59.	36,122:	74.
2,665:	—
450:	50.
20,896:	67.	146,300:	76.
162,050:	—
50:	—	162,100:	—
16,550:
771:	45.
375:	—
55:	28.
1,500:	—	19,251:	73-
171,316:	67.
8,061:	07.
4,600:	—
1,259:	24.
25,231:	66.	210,468:	64.
12,241:	50.
868:	60.
38:	66.
2,209:	80.
5,000:	—	20,358:	56.
51,070:	—
15,939:	42.
67,009:	42.	594,602:	43.

255 —

Transport

Af 2:dra hufvudtitelns besparingar, arfvoden
„ 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref
, „ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Utrikesdepartementets expedition:

Ordinarie anslagen ..............................

Skrifmaterialier, expenser, telegraf- och postporto samt
diverse utgifter...............................

Civildepartementets expedition:

Ordinarie anslaget ................................

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved na. m................... .......

„ dito dito dito till extra utgifter, arfvode för

renskrifning.................................... •••

„ 7:de dito dito till postafgifter för tjenstebref
Extra statsanslaget för tillämpning af ny aflöningsstat
för expeditionen ................. ,........

Kommerskollegium:

Af ordinarie anslaget ............................

Från manufakturfonden till allöning .............

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............................

,, dito dito dito till extra utgifter, lönefyllnad.....

„ dito dito besparingar, vikariatsarfvoden .........

„ 7:de hufvudtitelns anslag til! postafgifter för

tjenstebref.....................................

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Statistiska centralbyrån:

Ordinarie anslaget till aflöning åt byråns embets- och

tjensteman ........................ 15,400: —

Af reservationsanslaget till arfvoden åt

tillfälliga biträden m. m............. 15,000: —

„ sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m...........................

» sjette hufvudtitelns besparingar, ålders- och dyrtidstillägg.
........ ..............................

» sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref -..................................

Transport

67,009: 42. 355: 56. 1,072: 04. 6,484: —	594,602: 43. 74,921: 02
51,750: —
19,275: 47.	71,025: 47.
46,200: —
8,969: 11.
500: — 601: 78.
20,800: —	77,070: 89.
51,666: 67. 23,341: 67.
28,638: 97. 3,600: — 1,651: 95.
1,756: 55. 9,503: 33.	120,159: 14.

30,400:	—
3,099:	74.
600:	—
1,322:	82.
35,422:	56. 937,778: 95.

— 256 —

Transport

Af extra statsanslaget för utarbetande och utgifvande
af statistiska redogörelser öfver kommunernas

finanser och fattigvård ........................

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg ...............

35,422: 56.

8,000: —

2,800: —

Generallandtmäterihontoret:

Af anslaget till landtmäteristaten, aflöning
„ sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.....................

„ dito dito allmänna besparingar:

Hyresersättning ..................... 500:

Vikariatsarfvoden..................... 994; 45,

„ sjunde hufvudtitelns anslag för kontrollen å till verkningsafgifter,

justerarearfvode...............

dito dito dito till postafgifter för tjenstebref
Extra statsanslaget till dyrtidstillägg ...............

31,850: -3,394: 02.

1,494: 45.

200: —
354: 74.
5,120: —

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader:

Extra statsanslaget till aflöning ......... 39,910:__

Dito dito till undersökningar och
expenser för allmänna arbeten, expenser
m. m...................... 4,122: 58.

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för
tjenstebref .............................

44,032: 58
245: 83.

937,778: 95.

46,222: 56.

42,413: 21.

44,278: 41

Finansdepartementets expedition:

Ordinarie anslaget ...........................

Af sjunde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m.............

„ dito dito besparingar, vikariatsarfvode............

„ dito dito anslag till postafgifter för tjenstebref ...
Extra statsanslaget för tillämpning af ny aflöningsstat
för expeditionen .........................

Byrån för hontrollen å tillverhningsafgifter:

Af anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter,
Aflöning:

för år 1875, lönetillägg............... 980: —.

» » 1876 ........................ 8,880: —

Expenser m. m.............................

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för
tjenstebref ............................

39,500: —

10,068: 92.
175: —
216: 32.

9,700: —

59,660: 24.

9,860: —

7,360: 10.

m: 62. 17,337; 72.

Transport 1,147,6917 09.

— 257 —

Kammarkolleg ium:

Transport 1,147,691: 09.

Af ordinarie anslaget ..............................

„ sjunde hufvud titelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved, m. m..........................

„ dito dito besparingar, aflöning samt vikariatsarfvode
„ dito dito anslag till postafgifter för tjenstebref...
Extra statsanslaget till de nya jordeböckernas upprättande
och granskning.....................

Af extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Statskontoret:

Af ordinarie anslaget ................. ...........

„ sjunde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved, m. m...........................

„ dito dito besparingar, vikariatsarfvoden ........

„ dito dito anslag till postafgifter för tjenstebref
Extra statsanslaget till provisorisk förstärkning af

Statskontorets tjenstemannapersonal ............

Af extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Mynt- och kontrollverken:

Af ordinarie anslaget, aflöning m. in. ............ ...

„ anslaget till omkostnader för kontrollverket, expenser
........................................

„ sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref ....................................

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ...........

Kammarrätten:

Af ordinarie anslaget ..............................

„ sjunde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved, m. m...........................

„ dito dito anslag till extra utgifter, arfvoden .....

„ dito dito besparingar, vikariatsarfvoden .........

„ dito dito anslag till postafgifter för tjenstebref...
„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............

Öfverintendentsembetet:

Ordinarie anslaget ................................

Af sjunde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved, m. m............................

„ dito dito anslag till extra utgifter, dyrtidstillägg

Transport

111,845:	83.
5,604:	33.
7,655:	53.
705:	46.
13,600:	_
18,739:	17.	158,150:	32.
92,596:	67.
6,216:	66.
1,921:	03.
14,412:	67.
7,400:	_
15,833:	12.	138,380:	15.
17,440:	97.
2,379:	96.
98:	52.
3,008:	19.	22,927:	64.
124,311:	67.
5,225:	46.
916:	67.
4,997:	03.
493:	67.
21,258:	17.	157,202:	67.
25,500:	—
1,604:	17.
120:	—
27,224:	17.	1,624,351:	87.

33

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

258 —

Transport

Af sjunde hufvudtitelns besparingar, vikariatsarfvode
Extra statsanslaget till dyrtidstillägg .............

27,224: 17.
187: 50.
3,980: —

1,624,351: 87.
31,391: 67.

Skogsstyrelsen:

Af anslaget till skogsväsendet:

Aflöning till styrelsen, arfvoden åt kanslibiträden,

expenser ................................

„ sjunde hufvudtitelns anslag till extra utgifter,

arfvoden .......................................

„ dito dito besparingar, vikariatsarfvoden
„ dito dito anslag till postafgifter för tjenstebref...
Extra statsanslaget till dyrtidstillägg ... .''..........

27,030: 22.

7,700: —
5,161: 23.
1,345: 26.
2,380: —

43,616: 71.

Ecklesiastikdepartementets expedition:

Ordinarie anslaget................................... 54,750: —

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref...... ................................ 1,178: 56.

„ åttonde dito dito till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.................................. 7,745: 10.

„ dito dito allmänna besparingar:

Dyrtidstillägg åt två kanslister ......... 720: —

Vikariatsarfvoden ........................ 967: 50.

Inköp af böcker och tidskrifter för expeditionens
byråer ..................... 295: 50. ^ 983.

Extra statsanslaget för tillämpning af ny af löningsstat

för expeditionen........................ 11,500: —

Dito dito för statistiska arbeten inom expeditionens

byråer ....................................... 5,900: —

83,056: 66

Riksarkivet:

Ordinarie anslaget ................................. 21,340: ___

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref....................................... 21: 52.

„ åttonde dito dito till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.............. .............. 3,519: 31.

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............... 3,520: _

28,400: 83

Kongl. Biblioteket:

Ordinarie anslaget................................... 28,150: —

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref ... .................................... 382: 74.

Transport 28,532: 74. 1,810,817: 71.

259 —

Transport 28,532: 74.

Af åttonde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier ock

expenser, ved m. in............................ 1,400: —

„ dito dito allmänna besparingar, arfvoden m. m. 2,000: —
Extra statsanslaget till dyrtidstillägg................. 2,720: ■—

1,810,817: 74.

34,652: 74.

Sundhetskollegium:

Af ordinarie anslaget................................. 52,6.00: —

„ sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref..................................... 1,893: 88.

„ åttonde dito dito till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m....................................... 13,098: 13.

„ dito dito allmänna besparingar, vikariatsarfvoden

m. m........................................... 1,797: 91.

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg ............ 7,140: —

76,529: 92.
Summa 1,922,000: 40.

På sätt vid föregående statsrevisioner egt rum," få Revisorerne här nedan meddela
ett sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvilka utgifter hlifvit i
räkenskaperna för revisionsåret affär da:

Koniitén för vetenskapliga undersökningar rörande sillfisket vid Sveriges vestra kust:

åren 1873 med 1875 af besparingarne för jordbruket... 7,111: 89.

år 1876 af dito för dito 500: — vnn. aq

Komitén för anordnande af arméns trossväsende:

år 1875 af fjerde hufvudtitelns anslag till extra utgifter 3,418: 79.

,, 1876 af dito dito till dito 11,730: 98. 7-

Konvitén för afgifvande af förslag till pensionering af arméns befäl
och underbefäl med vederlikar:

år 1875 af fjerde	hufvudtitelns	allmänna besparingar ..	200: --
„ 1876 af dito	dito	anslag till ex-tra utgifter 414: 62.
« „ „ dito	dito	allmänna be-
sparingar ......		......... 5,018: 18.	5,432: 80.

Transport

5,632: 80.
28,394: 46.

Transport 28,394: 46-

Komitén för granskning af utarbetadt förslag till sjötaktik och signalbok

år 1875 af femte kufvudtitelns anslag till extra utgifter 4,473: 96.

» 1876 „ dito dito dito till dito 2,362: 93.

Komitén för grundskatternas och indelningsverkets afskrifning:

år 1875 af sjunde hufvudtitelns anslag till extra utgifter 600: —

„ 1876 af extra statsanslaget till ersättning af åtskilliga
af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter......... 9,832: 20.

Komitén för afgifvande af förslag angående anskaffning af
artitterimateriel, enligt Kongl. brefvet den 22 September
1876:

år 1876 af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar..............

Komitén för behandling af vissa frågor rörande Karlsborgs fästning:

år 1876 af fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar..............

Komttén för afgifvande af förslag till ordnande af meteorologiska
observationer, enligt Kongl. brefvet den 29 Oktober 1875:

år 1876 af femte hufvudtitelns allmänna besparingar...............

Komitén för ordnande af flottans pensionsväsende, enligt Kongl. brefven
den 18 December 1874 och den 31 Maj 1875:

år 1876 af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.............

Komitén för granskning af gällande reglemente för navigationsskolorna
i riket, enligt Kongl. brefvet den 7 Januari 1876:

år 1876 af femte hufvudtitelns allmänna besparingar...............

Komitén för uppgörande och afgifvande af förslag till bestyckningeplan
för Karlskronas sjöbefästningar, enligt Kongl. brefvet den 11
Augusti 1876:

år 1876 af femte hufvudtitelns allmänna besparingar...............

Komitén för förändrad reglering af skjutsväsendet:

år 1876 af ordinarie anslaget till förändrad reglering af skjutsväsendet

Transport

6,836: 89.

10,432: 20.

1,389: 74.

2,398: 58.

1,160: -

1,472: —

500:

922: 98.

3,460: 90.
56,967: 75.

— 261 —

Transport 56,967: 75.

Komitén för tekniska undervisningens ordnande:

år 1876 af sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och ex -

penser, ved m. m.......................................... 169: —

Komitén för ordnande af förvaltningen af statens egendom:
år 1876 af sjette hufvudtitelns allmänna besparingar............... 385: 41.

Komitén för utarbetande af ny grufvestadga:

år 1876 af extra statsanslaget till ersättning af åtskilliga af Statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter ................... 15,202: 90.

Förberedande slcattejemkningskomitén:

år 1876 af sjunde hufvudtitelns anslag till extrautgifter............ 8,850: —

Komitén för omarbetning af ett utaf komiterade utarbetadt förslag till
ny katekes:

år 1876 af åttonde hufvudtitelns reservationer å anslaget till elementarläroverken
..................................... 463: 10.

„ 1876 af åttonde hufvudtitelns reservationer å anslaget

till folkundervisningen ............................. 463: 10. 926: 20.

Summa 82,501: 26.

Vid granskningen af statsverkets räkenskaper hafva Revisorerne, i likhet med
hvad af föregående Statsrevisorer jemväl blifvit anmärkt, funnit en icke ringa svårighet
uppkomma derigenom, att de särskilda verkens och inrättningarnes räkenskaper i
många fall äro uppstälda efter olika metoder. Derjemte har förekommit, att i åtskilliga
räkenskaper saknas tydliga hänvisningar så väl från hufvudräkningarne till specialräkningarne,
som ock från dessa räkningar till verifikationerna derför. I anledning
häraf hafva Revisorerne velat framhålla önskvärdheten deraf, att samma bokföringssätt
måtte inom de verk, som äro att hänföra till samma slag, så vidt möjligt är,
iakttagas, hvarjemte Revisorerne förestält sig, att större ordning och reda i afseende
å de för underlättande af revisionen nödvändiga hänvisningarne inom de särskilda
räkenskaperna må i många fall kunna skäligen påfordras.

Vidare hafva Revisorerne ansett sig böra påpeka, hurusom den i Kongl. Kammarrätten
förekommande granskningen af räkenskaperna stundom företagits så sent,
att de öfver derstädes gjorda anmärkningar infordrade förklaringar vid tiden för statsrevisionens
sammanträde ännu icke inkommit.

— 262

I sammanhang härmed hafva Revisorerne jemväl velat anmärka, att de i Kongl.
cirkulären den 13 Maj 1859 och den 16 Juni 1875 meddelade föreskrifter angående
samtliga penningeförvaltande verks och inrättningars åliggande att i och för revisionen
af statsverket dels afgifva berättelser angående tillståndet och styrelsen af de under
- hvarje dylikt verks eller inrättnings förvaltning stälda delar af statsverket, dels ock
dervid foga i vederbörlig ordning uppstälda räkenskapssammandrag, endast af ett
jemförelsevis ringa antal af dessa myndigheter iakttagits.

Reservation af Herrar Friherre Staclcelberg, Törnebladh och Friherre Staél von
Holstein. Litt. O.

» » Herr Grefve Posse. Litt. P.

» » Herr Boström. Litt. Q.

Efter derom inom Statsrevisionen fattadt beslut hafva Revisorerne genom sin
ordförande till Hans Excellens Herr Statsministern aHåtit en skrifvelse af följande lydelse:

»Till Hans Excellens Herr Statsministern.

Med stöd af 4 § uti den för Riksdagens Revisorer, i hvad som rörer deras befattning
med statsverket, den 17 Maj 1867 utfärdade instruktion, får jag härigenom
vördsamt anhålla, det Eders Excellens behagade utverka Kongl. Maj:ts nådiga befallning
till vederbörande att delgifva Riksdagens nu församlade Revisorer:

l:o) en kortfattad redogörelse för arméns nu gällande mobiliseringsplan, jemte
uppgift på den tid, inom hvilken arméns särskilda delar enligt densamma kunna samlas
till krigsbruk, samt med tillkännagifvande, huruvida dessa uppgifter i sin helhet
eller delvis böra hemlighållas eller kunna i revisionsberättelsen inflyta; och

2:o) uppgift på antalet och beskaffenheten af arméns eldvapen. Stockholm
den 30 September 1878.»

Såsom svar härå har från Hans Excellens Herr Statsministern ingått en så lydande
skrifvelse:

»Till Herr Ordföranden hos Riksdagens nu församlade Revisorer.

Uti en den 30 nästiidna månad till mig aflåten skrifvelse har Herr Ordföranden,
med åberopadt stöd af 4 § uti den för Riksdagens Revisorer, i hvad som rörde deras
befattning med statsverket, den 17 Maj 1867 utfärdade instruktion, anhållit om utverkande
af Kongl. Maj:ts nådiga befallning till vederbörande att delgifva Revisorerne
l:o) en kortfattad redogörelse för arméns nu gällande mobiliseringsplan, jemte uppgift
på den tid, inom hvilken arméns särskilda delar enligt densamma kunde samlas
till krigsbruk, samt med tillkännagifvande, huruvida dessa uppgifter i sin helhet eller
delvis borde hemlighållas eller kunna i revisionsberättelsen inflyta; och 2:o) uppgift
på antalet och beskaffenheten af arméns eldvapen.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t denna dag i nåder förordnat, att Arméförvaltningen
skulle anbefallas att lemna Riksdagens Revisorer den begärda uppgiften
på antalet och beskaffenheten af arméns eldvapen; men då de delar af en mobiliseringsplan
för armén, som hittills blifvit af Kongl. Maj:t faststälda, icke afsåge sådana ämnen,
som utgjorde föremål för den Riksdagens Revisorer åliggande granskning af statsverkets
tillstånd, styrelse och förvaltning, har Kongl. Maj:t ej funnit anledning att nu

— 263 —

låta utarbeta och till Revisorerne öfverlemna den ifrågasatta redogörelsen för berörda
plan med dit hörande uppgifter; om hvilket Kongl. Maj:ts beslut jag skolat Herr Ordföranden
på detta sätt underrätta. Stockholm den 3 Oktober 1878.»

Reservation af Herrar Friherre Staclcelberg och Boström. Litt. B.

» » » von Kock, Jönsson, Larsson, Petersson, Johansson och

Manicell. Litt. S.

För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmelse med
räkenskaperna äfvensom för deri intagna tabellers rigtighet är den vid revisionen anstälde
kamrerare ansvarig.

Stockholm den 14 Oktober 1878.

B. O. STACKELBERG.
RICHERT Y. von KOCK.
AEG. v. ROSEN.

NILS PETERSSON.

L. POSSE. R. TÖRNEBLADH.

O. W. STAÉL von HOLSTEIN. F. A. BOSTRÖM.

C. A. JÖNSSON. C. A. LARSSON.

C. JOHANSSON. J. MANKELL.

Staffan Cederschiöld.

Aimiiilan och itesevvationer.

l:oj Vid berättelsen angående Fångvårdsstyrelsen.

Litt. A.

Af Herr Larsson (§ 1), som ansåg, att Revisorerne bort lemna redogörelse jemväl
för en Kongl. Maj:ts dom, i anledning af advokatfiskalsembetets i Kammarrätten
väckta påstående om utbekommande af borgensbeloppet på grund af en annan uppbördsborgensförbindelse;
hvilket påstående ogillats af skäl, att lagsökningen rörande samma
förbindelse blifvit för sent anhängiggjord.

2:o) Vid berättelsen angående Förvaltningen af sjöärendena.

Af Herr Friherre Staclcelberg:

Litt. 15.

»Enär jag under revisionsåret tjenstgjorde såsom militärledamot i Kongl. Förvaltningen
af sjöärendena, har jag ansett mig icke böra deltaga i slutbehandlingen af
de under §§ 2—9 af Revisorernes berättelse om denna förvaltning antecknade ärenden.»

— 264

litt. C.

Af Herrar Törnebladh, Friherre Stael von Holstein, Boström och Grefve von
Rosen, hvilka yrkade, att § 8 skulle ur berättelsen utgå.

Af Herr Törnebladh (§ 9):

Litt. I).

»Utan att ingå i bedömande i hvad mån den omständigheten, att en förvaltningsåtgärd
berott på regeringsbeslut, • hvilket redan undergått granskning af Riksdagens
Konstitutions-Utskott, kan inverka på Revisorernes rätt och pligt att göra sådan
anmälan, som i 7 § af instruktionen för Riksdagens Revisorer säges, finner jag i
nu förevarande fäll dylik anmälan icke af omständigheterna påkallas.

Hvad först beträffar underhållet af varfspolisen i Karlskrona, synes anmärkning
icke kunna med fog göras deremot, att kostnaden för detsamma bestridts af anslaget
till flottans nybyggnad och underhåll, enär denna polis blifvit inrättad för att,
i stället för härtill förut använd båtsmanspersonal, utöfva uppsigt och kontroll vid
arbetena å varfvet, hvilka just afse flottans nybyggnad och underhåll. För öfrigt är
frågan om varfspolisens inrättande för Riksdagen redan bekant.

Utgiften till pensioner åt i kronans tjenst skadade grundar sig på reglementet
för kronoarbetskåren af den 8 Augusti 1843 § 36, och utbetalningen till invalidstaten
på Kongl. brefvet den 17 December 1816. Båda utgifterna afse ungefär samma ändamål,
som kostnaden för handtverkares och timmermäns aflöning. I det närmaste enahanda
är förhållandet med indragningsstaten i Göteborg.

Att anläggningen af spårvägar å varfvet bort bekostas af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, torde vara uppenbart.

Beviljandet af dyrtidstillägg åt officerare vid permanenta reservstaten har sin
grund i Riksdagens beslut, att de å denna stat öfverfiyttade officerare skulle bibehållas
hvar och en vid de löneförmåner, han vid öfverflyttningen från Kongl. flottan
innehade. Följaktligen måste de af Kongl. flottans officerare, som redan innehade
dyrtidstillägg, efter öfverflyttningen till permanenta reservstaten fortfarande åtnjuta
sådant tillägg, hvartill naturligtvis besparade aflöningsmedel med full rätt kunde användas.

Ålderstilläggen till marin-ingeniörsstaten äro beviljade enligt beslut af 1874
års Riksdag. Då särskilda medel icke för detta ändamål blifvit anvisade förr än vid
1876 års Riksdag, blefvo härtill allmänna besparingarne med fullt skäl anlitade.

1 skrifvelse den 15 Maj 1874 medgaf Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts
framställning, att de belopp, som erfordrades för aflöning till de genom civilstatens
reglering såsom öfvertalige qvarstående tjensteman, finge utgå af tillgängliga medel å
5:te hufvudtiteln, till dess annorlunda kunde af Kongl. Maj:t med Riksdagen varda
bestämdt. Jemlikt 1876 års Riksdags beslut hafva de fleste af desse tjenstemäu öfverflyttats
å allmänna indragningsstaten.»

Häruti instämde Herrar Friherre Stael von Holstein, Boström och Grefve
von Bosen.

Af Herr Manicell, som yrkade, att § 10 skulle erhålla följande lydelse:

Litt. E.

“Statsrevisionen åligger det enligt mom. 2 § 7 af instruktionen af den 17
Maj 1867 för granskning af statsverkets räkenskaper, att, om de finna något af

— 265 —

Riksdagen faststäldt anslag vara draget till annat ändamål; än det af Riksdagen foreskrifna,
eller ock något öfrigt vid förvaltningen att erinra, sådant i sin berättelse
anmärka och fullständigt utlåtande i ämnet afgifva. Likaså åligger det dem, enligt
samma instruktion § 6 att, utan detaljernas förbigående, hufvudsakligen granska dispositionerna
och resultaten på det hela.

I följd af dessa föreskrifter hafva Revisorerne vid granskning af 1876 års
räkenskaper för femte hufvudtiteln trott sig finna anledning att fästa Riksdagens uppmärksamhet
vid det sätt, hvarpå de till fartygsmateriel beviljade anslagen blifvit använda,
så väl under revisionsåret, som de föregående och efterföljande åren.

För detta ändamål må det tillåtas Revisorerne att i korthet redogöra för de
åsigter och uttalanden, som i afseende på användande af flottans nybyggnadsanslag
förekommit både å regeringens och Riksdagens sida sedan år 1871, då den rigtning,
i hvilken flottans materiel i öfverensstämmelse med dittills följda åsigter skulle utvecklas,
närmare angafs:

Regeringen förklarade sistnämnda år genom då varande chefen för Sjöförsvarsdepartementet,
Friherre B. A. Leijonhufvud, att pansrade fartyg, så väl af monitorernas
som pansarbåtarnes klass, vore högt af behofvet påkallade. För den närmaste
framtiden horde likväl pansarbåtarne hafva företräde, hvarföre begärdes 540,000 kronor
i extra anslag till 2 paQsarbåtar och 120,000 kronor till ett rekognoseringsfartyg,
eller tillsammans 660,000 kronor.

Tillika angafs såsom närmaste syftemål vid materielens utveckling att anskaffa:

10 monitorer (hvaraf 4 då funnos),

20 pansarbåtar (hvaraf fem funnos),

5 ångkorvetter (hvaraf 2 funnos) och minmateriel.

Riksdagen beviljade den äskade summan af 660,000 kronor.

Vid 1872 års riksdag förklarade regeringen, under åberopande af sin föregående
år }rttrade åsigt, sig fortfarande hysa den meningen, att monitorer och pansarbåtar,
af hufvudsakligen samma beskaffenhet som de hittills byggda, borde anskaffas,
dock med iakttagande af nödiga förbättringar. Men då monitorerna och pansarbåtarna
mera voro afsedda för positionsstrid, ansågs för den rörliga offensiv, som vid
kustförsvaret förekommer, äfven böra ifrågakomma en ny cert af opansrade fartyg,
hvilka voro af mindre dimensioner än ångkorvetterna, men i stånd att bära en gröfre
kanon samt försedda med så stor maskinkraft, som under gifna förhållanden kunde
ernås. För de närmaste åren äskades ett extra anslag af 3,000,000 kronor, hvaraf
dock blott 1,700,000 borde utgå under näst följande statsreglering. Härpå svarade
Riksdagen, att den, under striden mellan det ena eller andra systemets lämplighet —
hvarmed sannolikt menades pansrade eller opansrade fartyg — ansåg betänkligt att
nu använda stora summor för dyrare fartygscerter, hvarföre den trodde att med påbörjande
af en femte monitor borde uppskjutas, allra helst som kostnaderna för dessa
slags fartyg ständigt ökades. Deremot ansågs den nyss föreslagna opansrade certen
för sjöförsvaret behöflig. 1 följd häraf beviljades af begärda 1,700,000 kronor blott

700.000. Nämnda betänklighet mot monitorerna tillkom, såsom Riksdagens skrifvelse
upplyser, under den förutsättningen, att dessa slags fartyg, af hvilka de tre första
blott kostat omkring 1,000,000 stycket, hädanefter skulle komma att kosta öfver

2.000. 000 kronor.

I Kongl. propositionen till 1873 års Riksdag yttrades:

att både pansrade och opansrade fartyg behöfdes, de förra för positionsstrid
och de senare för den rörliga striden i yttre skärgården, i andra linien i positionsstrider
och såsom anfallsmedel mot fiendens transporter;

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket.

34

- 266 —

att tanken på pansarets afläggande derföre vore för tidig, äfvensom den angående
flere kanoners hopande på opansrade fartyg;

att det nuvarande antal pansarfartyg vore allt för ringa för Sveriges långsträckta
kust, hvarföre man borde fortsätta byggandet af desamma, på samma gång som af
lättare (opansrade) kanonbåtar;

att derjemte både monitorer och pansarbåtar vore beliöfliga;
att likväl med de sistnämndes anskaffande, då försvaret af Stockholms skärgård
ansåges betryggadt, tills vidare kunde anstå;

att således flere monitorer måste anskaffas, allra helst de ej voro så dyra (2

,som af den föregående Riksdagen antagits, utan kunde anskaffas för
1,200,000 kronor;

att deiernot behofvet af lättare kanonbåtar vore vida mindre ointvistadt hvarföre
begärdes ett anslag till

påbörjandet af en monitor ........................... af 400,000 kronor.

och till byggandet af tre kanonbåtar å 300,000 ........ af 900,000 kronor.

Härpå svarade Riksdagen, att den icke ville ingå i pröfning af frågan hvilka
fartygscerter företrädesvis under nästkommande statsregleringsperiod borde” anskaffas,
f(ien aff öen, då meningarne angående lämpligaste konstruktion af krigsfartyg så
långt ifrån vunnit stadga, att desamma tvärtom syntes komma att afse än vidare
genomgripande förändringar, för tillfället blott ansåg sig böra bevilja 700,000 kronor
i extra anslag till fartygsbyggnader.

Vid 1874 års riksdag meddelades i Kongl. propositionen, bland annat, att
tvenne pansarbåtar år 1873 blifvit levererade och fyra andra snart förväntades blifva
det, äfvensom att nyligen tvenne opansrade kanonbåtar blifvit bestälde, hvarjemte
regeringen föreslog Riksdagen att till byggande af krigsfartyg, utaf hufvudsakligen
samma slag, som (ö- under senare åren anskaffade —- hvarmed uttryckligen förklarades
menas dels pausarbåtar, dels opansrade kanonbåtar —- anvisa ett belopp af
1,000,000 kronor.

Riksdagen beviljade denna gång hela det äskade beloppet.

Vid 187o års riksdag hade Friherre Leijonhufvud blifvit efterträdd af Friherre
von Utter, hvilken nu för första gången framstälde hufvudgrunderna af sitt system •
enligt hvilket flottan skulle användas icke allenast till kustförsvar utan äfven till den
fiendtliga transportflottans förstöring, före den fiendtliga härens landstigning och till
oi oande af fiendens transporter efter landstigningen. Såsom början till detta systems
genomförande äskades af regeringen 2,000,000 kronor, som skulle användas dels till
förstärkning af 3 monitorer och ändring af roddkanonslupar (af trä) jemte byggande
af 1 ångkranpråm (det defensiva ändamålet), dels till påbörjande af ett större ramfartyg
och till byggande af 3 opansrade kanonbåtar, 1 minfartyg och 4 minbåtar
(det offensiva ändamålet).

Härpå svarade Riksdagen, att den, utan att ingå i pröfning af enskildheterna
vid de fartygsbyggnader, som för närmaste framtid voro tillämnade, ansåg sig böra
uttala den åsigten, att befintliga tillgångar icke borde användas för andra lin till
kustfoi svaret afsedda fartyg, och syntes, i afseende på anslagets belopp, detsamma
utan olägenhet kunna bestämmas något lägre än regeringen ifrågasatt, hvarföre blott
beviljades 1,700,000 kronor till byggande af krigsfartyg, afsedda för kustförsvar.

VRi 1876 års riksdag, atgaf Friherre von Utter en förnyad och mer i detalj
gående framställning af sin vid föregående riksdag framlagda plan. Enligt den äldre
plan, som vid 1871 års riksdag af regeringen antyddes, både flottans verksamhet för -

— 267 —

nämligast skolat afse försvaret af de vigtigaste hamnarne och skärgårdarnes inre
delar, samt blott undantagsvis strid i öppnare farvatten, Med den nya planen åsyftades
deremot, så att säga, sjöförsvarets utförande på hafvet, för att derstädes, oberäknadt
det inre försvaret, hufvudsakligen åvägabringa förstöring af fiendens transportflottor
och oroande af hans förbindelselinier. I den nybyggnadsplan för flottan, som
i sammanhang dermed framlades, åsyftades anskaffandet af:

6 ram fartyg,

20 pansarbåtar och monitorer (hvaraf 1.0 pansarbåtar och 4 monitorer funnos),

20 opansrade kanonbåtar (hvaraf 2 funnos),

4 minfartyg,

6 öfningsfartyg (hvaraf 2 funnos),

8 ininförsvarslinier och diverse mindre fartyg o. s. v, ;
och ansågs den nytillkomna materieien medelst en viss förhöjning af anslaget å femte
hufvudtiteln kunna anskaffas under en tiderymd af 12 år.

Härpå svarade Riksdagen dock, att den betviflade det samma plan under en
följd af 12 år kunde följas, äfven om den erkände nyttan af att den hufvudrigtning,
i hvilken sjöförsvarets utveckling, komme att gå, angafs; vidare att den, ehuru planen
syntes stå i öfverensstämmelse med de af sist förlidne Riksdag uttalade åsigter
om kustförsvar, icke för närvarande ansåg sig böra ingå i pröfning deraf, emedan
den, för att bedöma sjöförsvarets ställning, först ville erhålla närmare kännedom om
de fullständiga förslagen till landtförsvarets ordnande, äfvensom om den pågående
utredningen af landets förmåga att bära ekonomiska bördor; i följd hvaraf dess pröfning
icke syntes böra utsträckas längre än till den föreliggande statsregleringen och
således icke afse annat, än att, jemte vidtagande af åtgärder, som kunde finnas lämpliga
för den då varande personalens hållande i tjenstduglighet, till krigsfartygs byggande
anvisa medel, som, utan att egna sig för större och dyrbarare fartygscerter, kunde
vara tillräckliga för fortsatt anskaffning af sådan sjökrigsmateriel, hvars lämplighet
och behöflighet för vårt land redan vunnit erkännande.

Hvad som menades med sistnämnda uttryck torde nogsamt framgå af ofvan
stående framställning. Regeringen hade alltid framhållit och erkänt monitorer och
pansarbåtar äfvensom de sista åren opansrade kanonbåtar såsom de lämpligaste certerna,
och om Riksdagen än någon tid tvekat, huruvida pansarsystemet skulle bibehålla
sig, äfvensom ansett monitorerna såsom något för dyrbara, så hade åtminstone
icke regeringen i dessa hänseenden ådagalagt någon villrådighet, om den äfven vid
den ena riksdagen gilvit monitorerna och vid den andra pansarbåtarne företrädet,
hvarjemte i afseende på pansarbåtarne aldrig olika åsigter mellan regering och Riksdag
förefunnits.

Märkligt är emellertid att, detta oaktadt, anbefallandet af pansarbåtars anskaffande
— såsom den i berättelsen intagna tabell med rubrik “Fartyg anbefalda
till byggnad"1 utvisar — redan vid medlet af år 1872 upphörde, liksom i afseende på
monitorerna hade skett redan år 1867. Äfven under revisionsåret 1876 skedde ingen
anskaffning af pansarfartyg. Denna företeelse vinner ökad betydenhet derigenom, att
till och med efter 1876 ingen dylik anskaffning egt rum.

Såsom nyss omnämnda tabell utvisar, hafva under åren 1878—1877 blott öfningsfartyg,
ofansrade kanonbåtar och minfartyg blifvit till anskaffning anbefalda.

Detta förefaller så mycket egendomligare, som man både af regeringens och
Riksdagens efter 1876 följande uttalanden skulle kunna hafva skal att förmoda, det
pansarfartyg fortfarande voro nödvändiga.

1 Kongl. propositionen till 1877 års Riksdag yttrar chefen för Sjöförsvarsde -

268 —

partementet, att ehuru egentligen materiel af kraftigare slag (rammar?) borde anskaffas,
man dock i följd af Riksdagens uttalande måste nöja sig med mindre dyrbara
pansrade och opansrade fartyg eller minbåtar. Bland dessa voro de pansrade lämpligast.
Och om det äfven af särskilda orsaker pröfvades skäligt att ytterligare uppskjuta
anskaffandet af dyrbarare materiel (rammar), så uppstå dock derigenom icke
allt för nämnvärda olägenheter. Imellertid äskas i extra anslag 2,000,000 kronor.

Riksdagen svarar å sin sida med åberopande af motiveringen för 1876 års
riksdagsbeslut i frågan: De skäl, hvilka till stöd för nämnda beslut anföras, anses
hufvudsakligen oförändrade qvarstå, hvarföre Riksdagen finner sig böra vidhålla den
föregåendes åsigter i afseende på bedömandet af frågan om anskaffning af krigsfartygsmateriel.
Som den sålunda fortfarande anser större och dyrbarare fartygscerter,
än som kunna med ett års anslag fullbordas, för närvarande icke böra påbörjas, anvisas
till fartygsmateriel för 1878 blott ett extra anslag af 1,000,000 kronor.

Äfven vid 1878 års riksdag framhåller chefen för Sjöförsvarsdepartementet, huruledes
flottans militäriska och tekniska byråer påyrkat i främsta rummet pansarfartyg
af minsta cert, dock så sjödugliga, att de kunna efter omständigheterna förflytta sig
från det ena stridsfältet till det andra o. s. v., och hvilka antagligen icke skulle
kosta mer än 2 millioner, pansrade (kanonbåtar af förbättrad konstruktion?) samt i
andra rummet ett öfningsfartyg i stället för ångkorvetten Uefie. Af denna materiel
tillstyrker nämnde chef dock, på angifna skäl, för tillfället blott sist nämnda fartyg,
till hvars påbörjande för år 1879 500,000 kronor begäres.

I följd af den ekonomiska ställningen som manar till sparsamhet, anser Riksdagen
emellertid att ej ens denna samma kan beviljas.

Allt detta oaktadt hafva fortfarande inga pansarfartyg, icke ens de aldrig omtvistade
pansarbåtarne, blifvit byggda. Tillser man deremot hvilken tillökning af flottans
materiel efter 1872 blifvit anbefald, så finner man den — oberäknadt 1 ångkorvett,
1 segelbrigg, 1 minfartyg och några minbåtar — förnämligast utgöras af 8
opansrade kanonbåtar, som ettdera äro färdiga eller under byggnad. Genom Kongl.
brefvet af den 7 Juni 1878 bar ritning infordrats till ytterligare ett nionde fartyg af
samma cert. Dessa fartyg beräknades i början kosta omkring 300,000 kronor. Sedermera
har dock visat sig, att kostnaden för hvart och ett uppgått till 500,000 kronor
och derutöfver.

Utan att vilja inlåta sig i bedömandet af de opansrade kanonbåtarnes större
eller mindre lämplighet för kustförsvaret må det dock i afseende på dem tillåtas
Revisorerne erinra följande:

Då de första gången ifrågasattes, eller vid 1872 års riksdag, angafs af chefen
för Sjöförsvarsdepartementet Friherre Leijonhufvud deras ändamål vara att, då monitorerna
och pansarbåtarne mera voro afsedda för positionsstrid, öfvertaga den rörliga
offensiv, som vid kustförsvaret ifrågakomma, I Kongl. propositionen till 1873 års
Riksdag utvidgades deras användande så, att de icke allenast skulle öfvertaga den rörliga
striden i yttre skärgården utan äfven biträda i andra linien vid positionsstrider
och tjena såsom anfallsmedel mot fiendens transporter. I Kongl. propositionen till
1875 års Riksdag utsträckte då varande chefen för Sjöförsvarsdepartementet ytterligare
deras användbarhet sålunda, att de, jemte minfartygen, skulle följa rammarne i spåren
vid deras genombrytning af den fiendtliga pansarflottan och dervid bereda dem en
kraftig hjelp samt sedermera biträda vid den fiendtliga transportflottans förstöring.
Och i propositionen till 1876 års Riksdag säger han, att de äro afsedda för striden
så väl i skärgården, vid sidan af pansarbåtarne, som utanför densamma, såsom ramfartygens
sekundanter.

269 —

De opansrade kanonbåtarne ifrågasattes första gången i en tid, då man i Sverige
ansåg, att en strid i andra länder pågick mellan systemet med pansrade och opansrade
fartyg, en strid som ännu var oafgjord och hvilken kunde slutas med pansarfartygens
utdömande.

Om en sådan strid någonsin egt rum, så är åtminstone säkert, att den nu mera
så till vida praktiskt afslutats, att alla öfriga mariner bibehålla pansaret samt fortfarande
öka så väl dess som det på krigsfartygen använda artilleriets styrka.

Derjemte antages såsom gifvet, att en strid mellan pansrade och opansrade fartyg
för de senare måste blifva så förödande, att de inom ringa tidsförlopp genom
flykten måste söka sin räddning, för så vidt de ej dertill redan äro urståndsätta eller
i allmänhet sakna tillräckligt snabbgående.

Häraf vill synas, som om de opansrade kanonbåtarne näppeligen skulle kunna
uppfylla något af ofvan nämnda ändamål, om de vid deras fullföljande skulle komma
i beröring med fiendtliga pansarfartyg. Det är således blott under förutsättning att
sådant icke sker, som de kunna användas. Imellertid måste deras svaga byggnad af
tunn jernplåt, som lätteligen kan genomskjutas al det lättaste fiendtliga artilleri, ja
på kortare afstånd till och med af kulsprutor, göra deras användande äfven vid andra
krigsförrättningar ganska inskränkt.

Härmed nekas icke, att äfven främmande mariner för vissa speciella ändamål
skaffat sig ett eller annat opansradt fartyg, äfvensom att äfven vi för sådana ändamål,
såsom t. ex. öfning, rekognosering o. s. v. kunna använda dylika, Men de egentliga
stridsfartygen äro starkt pansrade.

Det vill derföre synas, som om i afseende på krigsfartygs nyanskaffning under
de senare åren en viss ensidighet hos oss gjort sig gällande, i det opansrade fartyg
blifvit anskaffade till ett antal, som icke står i något lämpligt förhållande till den
ringa stridsflotta af pansrade fartyg, vi ännu ega. Denna omständighet framträder i
ännu klarare dager, om man tager i betraktande kostnaden för de fartyg, som under
de senaste sjutton åren blifvit byggda. Enligt den i berättelsen intagna tabell med
rubrik “Fartyg anbefalda till byggnad11, uppgå dessa kostnader tillsammans till
13,606,253 kronor. Häraf hafva till pansarfartyg blott blifvit använda 6,481,908 kronor
och till andra fartyg följaktligen 7,124,345 kronor, hvaraf åter närmare 4,000,000
till opansrade kanonbåtar.

Då enligt ofvan lemnade framställning knappast synes kunna betvifias, att icke
Riksdagen afsett, det de sedan år 1872 beviljade medlen skulle användas både till
pansrade och opansrade fartyg, men blott dylika af sist nämnda slag under samma tid
blifvit till anskaffning anbefalda, hafva Revisorerne vid denna omständighet ansett sig
böra fästa Riksdagens uppmärksamhet."

Häruti instämde Herrar Larsson, Petersson och Johansson.

3:o Vid berättelsen angående Statskontoret.

Af Herrar Friherre StacJcelberg, Törnebladh, Boström och Grefve von Posen,

“Den i fråga varande anmälan finna vi icke af omständigheterna påkallad,
helst frågan redan är för Riksdagen tillräckligt bekant.11

Af Herr Larsson, som yrkade, att efter den i § 8 meddelade tabell skulle införas
ett yttrande i öfverensstämmelse med följande förslag:

— 270

“Uti underdånig skrifvelse den 4 Januari 1830 angående reglering af riksstatens
andra hufvudtitel anförde Rikets Ständer, bland annat, att, som något förslag
till den uti Kong!. Maj:ts nådiga proposition omförmälda jemkning och regleriug af
landshöfdingelönerna ej blifvit Rikets Ständer nieddeladt, Rikets Ständer ansett sig
höra inskränka sitt yttrande i detta ämne till endast den underdåniga anhållan, att,
med begagnande af de för landshöfdingelönerna på stat då befintliga anslag, utan
vidare utgift för statsverket, en för desse embetsman lämplig lönereglering måtte
vidtagas.

Enligt nådigt bref till Kammarkollegium och Statskontoret den 24 Februari
1837 godtfann Kougl. Maj:t, vid då företagen granskning af det, i anledning af
Kong], Maj:ts meddelade nådiga föreskrifter, upprättade underdåniga förslag til! en
lamphgare reglering af lönevilkoren vid landshöfdingetjensterna i riket, fastställa en
i det nådiga brefvet intagen aflöningsstat för landshöfdingarne, fria husrum i landshöfdingeresidenset
eller, der sådant icke funnes, den i stället anslagna hushyra oberäknade
; och skulle i afseende å denna lönereglering iakttagas, bland annat, att då
varande landshöfdingar icke rubbades i de löneförmåner och rättigheter, de enligt
sina fullmakter och författningarne egde åtnjuta, så att löneregleringen icke i andra
delai, an hvad deremot ej vore stridande, för dem tillämpades; men vid hvarderas
afgång från tjensten skulle löneregleringen, i hvad sig i behörig ordning göra läte,
komma att verkställas, dock att för Gefleborgs, Vesternorrlands, Göteborgs och Bohus,
Jönköpings, Kalmar och Malmöhus län minskningen i de dervid då varande lönevilkoren
icke skulle vidtaga förr än särskiidt derom blefve i nåder förordnadt; äfvensom
att de uppkommande tillgångarne till löneförhöjningarne borde till andra hufvudtitelns
besparingar under särskild rubrik ingå och redovisas, samt löneförhöjningarne
derifrån utgå, intill dess öfverfiyttningen deraf från en till annan landshöfdingetjenst
å stat kunde verkställas.

Uti ett sedermera den 20 Juni 1853 till Statskontoret aflätet nådigt bref, angående
gillad plan för afslutande åt landshöfdingelöneregleringen, yttrade Kongl. Maj:t
att, enär, genom tid efter annan inträffade landshöfdingeledigheter, erfoderliga tillgångar
till don uti Kongl. brefvet den 24 Februari 1837 föreskrifna reglering af landahöfdingarnes
lönevilkor snart till fullo vore för handen, hade Kongl. Maj:t i nådigt
öfver vägande tagit frågan om lämpligaste sättet för denna lönereglerings afslutande
samt dervid i nåder gillat en Kongl. Maj:ts nådiga pröfning understäld plan, för
hvilken redogöres i det nådiga brefvet.

Härjemte förordnade Kongl. Maj:t huru befintliga indelningar borde fördelas
emellan landshöfdingarne, för att desse måtte komma i åtnjutande af de lönebelopp,
Kongl. Maj:t åt en hvar bestämt; och läses derefter i det nådiga brefvet vidare:

“Härvid skall iakttagas:

l:o att utarrendering åt ifrågavarande boställen och lägenheter, för så vidt den
är i Kongl. brefvet den 24 Februari 1837 förordnad, skall, derest icke i särskiidt fall
på skeende underdånig anmälan annorlunda varder af Oss i nåder beslutadt, fortfarande
ega rum, under förbehåll för framtiden att dermed icke åtföljer rättighet till
brän vins tillverkning;

2:o att för de indelta räntorna Vårt nådiga cirkulär af den 12 sistlidne April
skall lända till efterrättelse, samt emellertid i afseende på sättet för deras utgörande
förhållas likasom i fäll de vore Kronan behållne, så att hvarken räntetagarne äro berättigade
att uppsäga räntepersedlarne till leverering in natura eller räntegifvarne
skyldige att vid deras lösning i kontant tillägga forsellön;

- 271 —

3:o att, enär å boställen och lägenheter, som tillhöra landshöfdingeaflöningarne
i Kalmar och Stora Kopparbergs län, fardagsrätt eger rum för framlidne Landshöfdingen
Nermans sterbhus och f. d. Landshöfdingen Lorichs, ett deremot enligt beräkningen
i 1837 års Kongl. bref nominelt svarande vederlag för hvartdera länet skall
till der tjenstgörande landshöfding af behållningen å landshöfdingelöneregleringsfonden
utanordnas, nemligen i Kalmar län för l:sta qvartalet 1854, samt i Stora Kopparbergs
län för året 1854 och lista qvartalet 1855;

4:o att det i följd af Kongl. brefven den 23 Januari 1836 och 24 Februari
1837 nu utgående tillskott till landshöfdingeaflöningen i Vesterbottens län af 80 tunnor
säd, efter Östergötlands läns markegångspris, skall upphöra vid nästa års ingång;
och

5:o att, vid samma tid, den särskilda godtgörelse för ackordsamorteringsränta,
som genom Vårt nådiga bref den 10 Oktober 1851 blifvit Landshöfdingen i Göteborgs
och Bohus län vilkorligen beviljad, likaledes kommer att upphöra.

När nuvarande landshöfding i Jönköpings län från tjensten afgått, skall efterträdande
landshöfdingen, från den tid, Vi då i nåder bestämme, vara berättigad att
på lika sätt åtnjuta afkastningen af de till landshöfdingelönen derstädes hörande,
änskönt i 1837 års Kongl. bref till frånskiljande upptagne lägenheter, under förbindelse
för Landskontoret att innehålla och till statskassan i ofvanberörda ändamål
redovisa årligen 1,000 Riksdaler.

De årliga tillgångarne till förbättring i andra landshöfdingars löner uppgå
derefter till en summa af 8,760 riksdaler/''

Utaf nu nämnda tillgångar skulle, efter nästa (1854) års ingång, från statskassan
utbetalas till nio landshöfdingar de särskilda belopp, som innefattades uti en
i det tiådiga brefvet intagen tabell, upptagande en slutsumma af 8,760 riksdaler.

Uti ett sedermera den 28 November 1871 till Kammarkollegium och Statskontoret
aftåtet nådigt bref, angående vissa grunder för reglering af landshöfdingelönerna
m. m., meddelas upplysning angående de belopp, hvartill landshöfdingarnes löneförmåner
efter medelberäkning för åren 1865—1869 uppgått; och inhemtas föröfrigt af
i fråga varande nådiga bref, att innehafvarne af tolf landshöfdingebeställningar då
redan voro reglering underkastade, hvaremot då varande innehafvarne af de tolf
återstående landshöfdingeembetena icke skulle hafva en dylik förpligtelse.

Slutligen har Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till nyss nämnda embetsmyndigheter
den 12 Mars 1875, angående reglering af landshöfdingelönerna, förordnat,
bland annat, att kontanta lönen till landshöfdingarne i flera uti brefvet uppgifna
län skulle utgöra vissa af Kong!. Maj:t bestämda, i brefvet angifna belopp. För tvä
landshöfdingar bestämdes särskilda undantagsförhållanden, hvilka icke synas stå i
öfverensstämmelse med de föregående regleringsbesluten.

Af ofvan intagna tabell framgår, att under år 1876 tretton landshöfdingar i
lön uppburit 12,500 kronor, fyra åtnjutit högre, men fem deremot lägre belopp, samt
att till de återstående två landshöfdingarne icke någon aflöning synes hafva, från
löneregleringsfonden utgått, och desse alltså qvarstått å gammal stat, Till fonden
hafva inom 9 län influtit större belopp, än som utbetalts, hvaremot inom 11 län utbetalningarne
varit större än inkomsterna. Slutligen har fonden haft blott inkomst
och icke någon utgift inom ett län samt icke någon inkomst inom 3 län.

Enligt statskalendern för innevarande år äro de två för närvarande i tjensten
äldste landshöfdingarne utnämnde år 1858 och således efter de åren 1837 och 1853
taststälda löneregleringarne. På grund häraf är det för Revisorerne ofattligt, huru
löneregleringen kunnat förblifva overkstäld inom så många län, som af ofvan intagna

— 272

tabell framgår, och ännu mer att så ringa belopp och i vissa fall intet influtit till
löneregleringsfonden. De tre län, från hvilka inga medel influtit, hafva dock ännu
år 1871 haft ganska betydliga indelningar, och de två län, från hvilka endast 28
kronor 48 öre och 35 kronor under året influtit, hade under år 1871 en indelning af
respektive 9,983 kronor och 13,493 kronor 18 öre; och voro landshöfdingarne i båda
dessa län utnämnde efter den tid, då regleringen bort träda i verkställighet.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då lönereglering för nästan
samtlige landtstatstjenstemän nu mera blifvit fullständigt genomförd, samt härtill ytterligare
kommer, att Statskontorets hufvudbok icke lemnar någon klar och tydlig öfverblick
öfver i fråga varande löneregleringsfonds inkomster och utgifter, hafva Revisorerne
velat dessa förhållanden till Riksdagens kännedom meddela samt dervid framhålla
önskvärdheten deraf, att räkenskaperna blifva så uppstälda, att inkomster och
utgifter kunna behörigen kontrolleras.»

Häruti instämde Herr Manlcdl.

4:o) Vid berättelsen angående Skogsstyrelsen.

Af Herr Friherre Stael von Holstein.

Litt. H.

5:o) Vid berättelsen angående seminarium för bildande af lärarinnor.
Af Herr Törnebladh (§ 2);

Litt. J.

»Den framställning, Revisorerne ansett sig böra göra med anledning af besöket
i seminarium för bildande af lärarinnor, har jag icke kunnat biträda, enär jag anser
Revisorerne dermed hafva inlåtit sig på ett fält, som knappast tillhör området för Statsrevisionens
befogenhet och utan tvifvel för rätt bearbetning fordrar helt andra krafter
än dem, öfver hvilka en Statsrevision kan vara i tillfälle att förfoga, och mera tid
än deråt kan egnas, om Revisionens egentliga åligganden skola rätt fullgöras.»

Af Herr Friherre Stael von llolstein (§ 2):

Litt. K.

»För miu del anser jag, att revisionsberättelsen icke bort belastas med någon
framställning angående helsotillståndet bland eleverna vid seminariet.»

Häruti instämde Herrar Boström, Grefve von Bosen och Petersson.

6:o) Vid berättelsen angående folkundervisningen.
Af Herr Törnebladh:

— 27B -

Litt. L.

»Jag har icke kunnat biträda Revisorernes i fråga varande framställning i den
form, hvari den blifvit affattad, ehuru jag finner densamma innefatta åtskilligt beaktansvärdt.
»

7:o) Vid berättelsen angående allmänna institutet för döfstumma och blinda.

Af Herr Larsson, som yrkade att i berättelsen skulle inflyta en § af följande

lydelse:

Litt. M.

»Uti sammanträde den 4 November 1875 föredrogs inför Styrelsen för allmänna
institutet för döfstumma och blinda Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 8 näst förutgångne
Oktober, deruti Kongl. Maj:t förklarat, att direktionens påfordran om sådan ändring
i reglementet för institutet, som åsyftade en fördelning emellan flere personer af de
institutets direkta då åliggande förvaltningsbestyr, icke föranledde till någon åtgärd.
I anledning häraf, och då Direktor Borg på egen begäran erhållit afsked, ansåg sig
direktionen böra taga i öfvervägande, hvilka åtgärder för direktorsplatsens besättande
borde vidtagas. Direktionen beslöt i sådant afseende, att Direktor Borgs befattning,
hvilken allt sedan den 1 Augusti 1878 på förordnande innehafts af Rektor Lindström,
skulle definitivt tillsättas, och att Lindström skulle uppsägas att afträda från befattningen
ett år efter uppsägningen. Utan att härför anföra något skäl beslöt direktionen vidare,
att den blifvande direktorns löneförmåner skulle från 3,000 kronor höjas till .5,000
kronor i årlig lön, hvarjemte han skulle erhålla fri bostad; och skulle kungörelse
härom i allmänna tidningarne införas.

Den 18 Mars 1876 företog direktionen till afgörande frågan om direktorsbefattningens
tillsättande, dervid sju sökande till befattningen sig anmält, och bland dessa
Folkskoleinspektören i Norrköping E. Kyhlberg, t. f. Direktorn vid institutet L. G.
Lindström samt en af institutets lärare C. Kirkegaard-Ekbohrn. Direktionen. beslöt,
att den blifvande direktorns antagande skulle ske under förbehåll om ömsesidig uppsägningsrätt,
så att han komme att vid befattningen bibehållas intill slutet af ett år,
sedan uppsägningen skett.

I fråga om utnämningen förordade Direktionsledamoten Herr Kjellberg Folkskoleinspektören
Kyhlberg med vilkor, att denne skulle sättas i tillfälle att göra en
utländsk resa för att taga kännedom om blind- och döfstummeundervisningen i främmande
länder. Med Herr Kjellberg förenade sig fyra af direktionens öfrige ledamöter
jemte ordföranden, hvaremot direktionsledamöterne Herrar Staaff och Berg förordade
t. f. Direktorn Lindströms utnämning till platsen och till stöd härför åberopade, att
Lindström i egenskap af förste lärare, t. f. direktor, predikant och religionslärare vid
institutet hunnit förvärfva sig en mångsidig erfarenhet i afseende å döfstummes undervisning
och behandling. Denna erfarenhet hade han ytterligare riktat genom studier
och talrika besök i främmande länder samt sålunda tillvunnit sig djupa insigter angående
rätta ordnandet af dylika anstalter. Vid sidan af den teoretiska undervisningen

Riksdagens Ren. Ber. 1878 angående Statsverket.

274

hade han haft en öppen blick och varmt nit för fördelarne af den vigtiga undervisningen
i slöjder. Hans kärlek och oförtröttade hängifvenhet för döfstumniebildningen
vore ett säkert stöd för den vissa förhoppning, att valet af honom till institutets direktor
skulle lända detsamma till gagn och välsignelse. Herr Berg förklarade sig finna
sökandena Kyhlbergs och Kerfstedts kunskaper uti förevarande afseende icke vara tillfyllestgörande,
enär de icke i nämnvärd grad sysselsatt sig med blind- och döfstummeundervisningen,
hvadan han röstade för Herr Lindströms utnämnande till platsen.

Sedan Herr Kyhlberg sålunda blifvit genom flertalets röster utnämnd till direktor,
beslöt styrelsen i sammanhang härmed att vid ett blifvande sammanträde taga i
öfvervägande, hvilka åtgärder borde vidtagas för att bereda den nyutnämnda direktorn
tillfälle att under en utländsk resa inhemta kunskaper i de anlägenheter, han satts
att vårda. Vid sammanträde den 28 i samma månad och år beslöt direktionen att
»söka bereda honom ett anslag af allmänna medel till belopp af 2,000 kronor för en
så beskaffad resas företagande.» Den 25 derpåföljde April anmäldes, att Kongl. Maj:t
beviljat 1,500 kronor för berörda ändamål; men som detta af direktionen ansågs otillräckligt,
anslogs dessutom 500 kronor af institutets medel; och har detta belopp enligt
räkenskaperna den 7 Juni samma år blifvit till Kyhlberg utbetaldt.

1 sammanhang med beslutet om Kyhlbergs resa beslöts äfven att, ehuru t. f.
Direktorn Lindström skulle sköta Kyhlbergs tjenst intill den 24 November samma år,
skulle dock Kyhlberg ega uppbära den förhöjda lönen från den 1 Juli 1876, hvarigenom
honom tillskyndades nära fem månaders lön utan motsvarande arbete.

Om denna misshushållning med en barmhertighetsinrättnings tillgångar vore
mindre att säga, derest institutets utgifter begränsats af dess tillgångar; men som
direktionen till utgifter under berörda år användt ej mindre än 18,911 kronor 11 öre
af de under året influtna gåfvor och donationer, hafva Revisorerne velat härpå fästa
Riksdagens uppmärksamhet.

Institutets bokslut för året visar en vinst af ............ kronor 14,961: 51.

men sorn årets donationsmedel utgjort 33,872 kronor 62 öre, uppkommer
i stället ofvan nämnda förlust........................... » 18,911: 11.

Summa kronor 33,872: 62.»

Häruti instämde Herr Mankéll.

8:o) Vid berättelsen angående Experts- och aflöningsräkningarne.
Af Herr Törnebladh (§ 3):

Litt. N.

»Den uppgifna anledningen till revisionens hemställan synes mig icke vara af
beskaffenhet att påkalla den ifrågasatta åtgärden. Att behöriga inventarieförteckningar
böra vid embetsverken föras, finner jag visserligen med god ordning öfverensstämmande,
men anser det hafva tillkommit revisionen att, innan något uttalande i
detta ämne gjordes, inhemta kännedom om de föreskrifter, som redan kunna vara
gällande. Beträffande frågan, huruvida inventarieförteckningar böra räkenskaperna
bifogas, finner jag en dylik föreskrift tillämplig i de fall, då beloppet af inventarier -

— 275 —

nas värde är i räkenskaperna upptaget i behållningen, men för öfrigt i allmänhet
obehöflig».

Häruti instämde Herrar Friherre Stael von Holstein och Boström.

9:o) Vid yttrandet angående sättet för rälcenskapsföringen, m. m.

Litt. O.

Af Herrar Friherre Stackelberg, Törnebladh och Friherre Stael von Holstein,
hvilka yrkade, att de båda senare styckena af'' yttrandet, eller från och med orden:
»Vidare hafva Revisorerne» och till slutet, skulle ur berättelsen utgå, enär yttrandet
icke innehölle bestämd uppgift om de försummelser, som skett.

Litt. P.

Af Herr Grefve Posse, som ansåg, att sista stycket af Revisorernes yttrande,
eller från och med orden: »I sammanhang härmed» och till slutet, borde ur berättelsen
utgå.

Litt. (J.

Af Herr Boström, som ansåg, att ur berättelsen borde utgå den punkt af yttrandet,
som började med orden: »Vidare hafva Revisorerne» och slutar med orden:
»ännu icke inkommit».

10:o) Beträffande redogörelsen för skrifvelserna i fråga om arméns mobiliseringsplan.

Af Herrar Friherre Stackelberg och Boström:

Litt. R.

»Enär det uti H. E. Herr Statsministerns skrifvelse af den 3 Oktober detta
år anförda skäl för Kongl. Maj:ts beslut, att icke nu låta utarbeta och till Revisorerne
öfverlemna af dem i skrifvelse den 30 näst föregående September begärdt sammandrag
af mobiliseringsplan för armén med dit hörande uppgifter, synes oss vara giltigt, och
vi följaktligen icke finna, att genom samma beslut Revisorernes rättighet såsom Riksdagens
ombud blifvit på något sätt för nära trädd, så borde, enligt vår mening, ingendera
af dessa skrivelser hafva influtit i revisionsberättelsen.»

Af Herrar von Kock, Jönsson, Larsson, Petersson, Johansson och Mankell, hvilka
ansågo, att efter den i revisionsberättelsen intagna redogörelsen för Revisorernes
skrifvelse den 30 September och H. E. Herr Statsministerns derå den 3 Oktober aflåtna
svarsskrifvelse borde införas följande yttrande:

- 276 —

Litt. S,

»Utan att ingå i sjelfva frågan eller angifva de grunder, som förmått Revisorerne
att begära i fråga varande upplysningar, anse dock Revisorerne att, derest
på Kongl. Maj:ts pröfning i stället för på Riksdagens bestämmande blefve beroende,
hvilka ämnen, som höra till Revisorernes granskning, Revisorernes granskningsområde
lätt skulle kunna blifva på ett betänkligt sätt inskränkt, och § 7 mom. 2 af Riksdagens
instruktion för dess Revisorer förlora en stor del af dess nuvarande betydelse. Med
stöd af föreskriften i nämnda § hafva Revisorerne derför ansett sig böra på vigten
af hvad sålunda förefallit fästa Riksdagens uppmärksamhet.»

— 277

Bil. Litt. A.

Uppgift

å uti tygförråden befintliga såsom brukbara uppförda eldvapen, afsedda för fästningsbestyokningen.

Kanoner.

Bomb kanoner.

! Granatkanoner.

1

Mörsare.

Stockholm...

Göteborg.....

Kristianstad

Karlsborg....

Vaxholm.....

, Karlsten.....

i Enholmen...

	CD bo er1 9? & Qj 2. ''JO. /.	8",08s bakladdnings-	Mynnings Refflade.	laddnings- Slätborrade.	CO < po P 3 B p p* P* 5. p Cfcj	03 po B p B s* ffq 03 8»* Di Oi P 5‘ Oq CO	\|7"s lätt kammarladdnings-	to S: aq p B 3 p B .P* Di P. P* oq T	to a öq p 3 *< p 3. 5‘ Cg P pi P- 3. p’ oq ?	KA LO å ÖQ p,	CD a> JflO ►-S	CD		rfA O åk åq p	Kulsprutor.	Anmärkningar.
\| 0^ 1 O* ''oT hcT Hi CO		t-3 sK	CD ca CO	US PA å CTQ SO	h-1 00 1 a CTQ 80	KA LO i CN. di p	05 å di So
st.							_		836								2	1		1	12 st. 5",g3s baldaddnings-
																						kanoner, afsedda för
	—	—			—	—	4	—	16	24	—	—	_	—	4	2	—	—	5	15		Karlsborgs bestyckning,
																						äro bestälda och nära
		—	-1 -	—	—	—	—		8 18 —	—	—	_	—	6	i	1	1	-	—	färdiga.
																						24 st. 4",18 bakladdnings-
	—	—	-j __	9	—	—	—		36	—	—	42	12		—	—	—	4	1	1	20	kanoner, afsedda för
																						positionsartilleriet, äro
JJ	4	9	3'' 12	7	18	8	14;—		—	6	65	39		12	14	1	14	--	—	—	bestälda.
5?	—	i —	\| —i —	-	—	—	43	9	—	—	22	58	—	12			~	—	—	5
		j-	1 1			; —	14-	1	—		16		—	_	—		—		\|—	r

Summa st. | 4| 9| 3|12|16|18| 8 75 <108 78 28 181 51 12 16|22| 2| 21| 8|aH21i

Upptagne 12-//,:ga och 6-//:ga kanoner äfvensom 24-/7 :ga och 12-/7:ga mynningsladdningsgranatkanoner
hafva tillhört fältartilleriet; de kunna numera ej räknas med fördel användbara till annat än skjutning
med kartescher; deras förut tillhörande fordon och utredning tillhöra till största delen fältbatteriemas nuvarande

refflade pjeser.

24-/7.:ga och 18-''/ :ga kanoner, 7"s bombkanoner, 24-/7:ga kammarladdningsgranatkanoner samt
upptagne mörsare äro slätborrade pjeser och kunna, till följd af deras små portéer och ringa eldverkan, ej anses
tidsenliga.

Stockholm och Artillerimilitärkontoret den 10 Oktober 1878.

A. Herr lin

Kapten,

— 378

Bil. Litt. B

Uppgift

å befintliga kanoner, utsedda för fultartilleriet; enligt senast inkomna behållningslistor.

. -

Stockholms tygförråd................................... .. st.

Å Svea artilleriregemente ................................. „

„ Göta dito ... ........................... „

„ Vendes dito ................................ „

3", 24“

2", B8‘

2",26

24

42

24

36

8

6

Summa st. 1 72 I 138 I 14 i

Anm. Kanonerna äro af 1864 års modell och af gjutjern; tillhörande fordon äro i
allmänhet af 1881 års modell och mycket begagnade.

Utaf i Stockholms tygförråd upptagna 2",58s kanoner tillhöra 36 st.
reservartilleriet; dess tillhörande lavetter och ammunitionsvagnar äro af nyare
modell.

Utom härofvan upptagna fältkanoner finnas, för 3:ne fotbatterier å Gotland,
8 st. 3",24'' och 16 st. 2",2 5’ kanoner.

Stockholm och Artillerimilitärkontoret den 7 Oktober 1878.

A. Herr lin.

Kapten.

2¥9 -

Bil. Litt. C.

Uppgift

å befintliga, för krigsbruk afsedda. eldhandvapen; enligt senast inkomna behållningslistor och derefter förda
anteckningar.

—" !	1867 års	1867 års förrgs modell.	1868 års för:gs modell.	1855, 56 och 1857 års modell.	1854 års	Karbiner	Revolvrar.
	modell.	modell.	1870 års.	1870 år8.	Äldre.
I Stockholms gevärförråd st.	5,558	597	5,687	9,688	13,440	52	442	798
., Karlsborgs .. „	126,173	— —	6,324	10,343	19,522	940	150	385
., Kristianstads ,. „	845	— _	4,844	— __	4,414		338	30
,, Visby „ „	116	966	—	— —	- -		65	- -
„ Karl Gustafs stads gevärs-						3,950
faktoris förråd „	- —		—	— —		- -	- -
Till Gotlands nationalbeväring
utlemnade „	434	6,326	- -	- _	- -	- -	- -	---
Till armén ., „	77,866	—	1,584	—	—	2,048	5,578	- -
„ frivilliga skarpskytte före-			20
ning ar utlånade „	58	- —	- -		- -	- -	- —
., skolor „ „	—	—	1,441	— —	- -j	- ,-	-	- -
Summa „	211,050 7,889 238,839.	19,900	20,031	37,376	6,990	6,573	1,213

Anm. Gevären af 1854 års äfvensom de af 1855, 56 och 57 års modeller äro refflade mynningsladdningsgevär,
numera föråldrade.

Dessutom finnas: 1860 års refflade gevär: i förråd 988; utlånade till skarpskytteföreningar 1,093
slätborrade gevär: cirka 30,000; „ _ » 4,509

Dessa slätborrade gevär äro till krigsbruk oanvändbara, och äro de nu under försäljning.

De refflade gevären af 1860 års modell äro mynningsladdningsgevär och ej tidsenliga, till
följd af laddningssättet äfvensom deras nuvarande beskaffenhet efter flerårigt begagnande af skarpskytteföreningar.

Stockholm och Artillerimilitärkontoret deu 10 Oktober 1878.

A. Herr lin

Kapten.

—. 280 —

Bil. Litt. 1).

Komiténs för förberedande
granskning- af Styrelsens för
statens jernvägstrafik förvaltning underdåniga

betänkande.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Sedan Riksdagen, som ansett ej oväsentligt gagn redan hafva åstadkommits
genom de, till följd af Riksdagens framställningar, under de båda sist förflutna åren
företagna granskningar af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning, uti underdånig
skrifvelse den 22 sistlidne Maj, under framhållande af önskvärdheten deraf, att
den förberedande granskningen i främsta rummet afsåge en undersökning, huruvida
denna vidt omfattande och maktpåliggande förvaltning handhades på sådant sätt, att
derigenom det i ekonomiskt afseende bästa resultat vunnes, under det att statsbanorna
derjemte uppfylde berättigade anspråk, som i andra hänseenden kunde på dem ställas,
i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna lämpligt
antal utanför förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige män, med
uppdrag att före näst instundande statsrevision företaga en förberedande granskning
af nämnda styrelses förvaltning; så har Eders Kongl. Maj:t under den 7 nästlidne
Juni i nåder uppdragit åt undertecknade, i egenskap af ordförande och ledamöter i
en särskildt tillsatt komité, att före näst instundande statsrevision företaga en förberedande
granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning och derom till
Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse; — och få komiterade, hvilka, enligt Eders
Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, sammanträdde första gången den 1 innevarande Juli
och nu afslutat sina arbeten, härmed i underdånighet afgifva redogörelse för utförandet
af det åt komiterade sålunda nådigst lemnade uppdrag.

§ 1-

Vid början af det år, hvars förvaltning särskildt varit föremål för komiterades
granskning, eller år 1876, egde de för trafik upplåtna statsbanorna en utsträckning
af 141,2 mil. Under nämnda år öppnades för trafik linien Sköfde—Karlsborg och
bandelen Storvik—Ockelbo, med en väglängd den förra af 4,1 mil och den senare af
3,6 mil; och omfattade alltså de för trafik upplåtna statsbanorna vid utgången af
samma år en vägsträcka af 148,9 mil, fördelad på fem stamlinier.

De under de två senast förflutna åren för förberedande granskning af Trafikstyrelsens
förvaltning tillsatta komitéer meddelade uti sina afgifna underdåniga berättelser,
en hvar för det år dess granskning afsåg, ett sammandrag af de för trafik upplåtna
statsbanornas kapitalräkning; och hafva komiterade funnit sig jemväl böra på hufvudsakligen
enahanda grunder upprätta efterföljande kapitalräkning för de svenska statsbanorna
vid 1876 års slut.

— 281 -•

Debet.
Anslagsbelopp till jernvägsbyggnader och rullande
materiel:
för åren 1855—1875 kronor 138,696,000: —
» året 1876 .............. 9,500,000: —	148,196,000	—
A Alra" för hvad häraf blifvit utbetaldt för nya ban-
delar under anläggning vid 1876 års slut	kronor	5,050,531	25	143,145,468	75
Särskildt anslag år 1872 af besparingar å 6:te
hufvudtiteln..............................	))	2,819	0 5
Bidrag från handels- och sjöfartsfonden ......	»	300,000	—
Bidrag från Stockholms stad................	)>	150,000} —	452,819	9 5
Trafikvinst, använd från och med 1857 dels
till uppförande af nya byggnader och till
anskaffning af rullande materiel och in-
ventarier, dels såsom förlagskapital ......	))		—	21,199,054	87
Summa kronor	.. —	_	164,797,343	5 7
Kredit.	Mil.
Banbyggnaden för:
Vestra stambanan (Stockholm—Göteborg;
Hallsberg—Örebro; Sköfde—Karlsborg); ...	49.1	39,935,296	30
Sammanbindningsbanan genom Stockholm ...	0,3	5,891,167	10
Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö) ...	20,1	17,141,046	Sfi
Södra stambanan (Falköping—Malmö) ......	35,r>	25,002,587	07
Nordvestra stambanan (Laxå — Norska gränsen)	19,8	17,909,773	22
Norra stambanan (Stockholm—Ockelbo)......	24	17,890,660	71	123,770,530	76
Rullande materiel, bestående af:
233 lokomotiv .........................		11,103,759	4 1
564 personvagnar .......................		3,617,725	03
49 post- och fångvagnar................		304,693	48
6,081 godsvagnar .........................		16,210,164	0 5	31,236,341	97
I nventarier ...................................		—	—	3,545,635	4 3
Förlagskapital:
Materialier................ ..............		5,067,064	30
Bankdepositioner, kassa och fordringar	öfver
skulder ................................		936,509	0 3	6,003,574	2 3
	Sgr	___	_	164,556,082	39
Reserverade anslags- och trafikmedel till fullbordande
af nya byggnader och anskaffning af rullande
materiel ...............................				241,261	18:
Summa kronor	’ 1	164,797,343	67

Riksdagens Rev, Ber., 1878. angående statsverket. 36

282 —

Specifikation af de i förestående kapitalräknings kredit förekommande sifferuppgifter.

	Ban-			Rullande				Förlags
	mil.	Banbyggnad.	materiel.		Inventarier.	kapital.		Summa
Anläggningskostnad:
redovisad af Byggnadsstyrelsen för:
Vestra stambanan (Stockholm—Göteborg; Halls-
berg—Örebro) .............	45	33,845,694	r>8	3,494,617	85	314,055	77	— —	—	37,654,368	—
Dito dito (Sköfde—Karlsborg) ............	4,1	2,780,815	92	165,184	08	- -	-		—	2,946,000	—
Sammanbindningsbanan genom Stockholm	0,3	5,666,473	40	—	—	2:>,743			—	5,692,217	01
Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö)........	20,1	16,552.061	36	1,422,354:96	113,465	94		—	18,087,882	26
Södra dito (Falköping-Malmö) ............	35,6	22,302,333	07	1,947,495	77	403,868	82		—	24,653.697	66
Nordvestra dito (Laxå—Norska gränsen)	19,8	17,241,911	2::	1,532,291	89	140,184	42		—	18,914,387	53
Norra dito (Stockholm—Storvik)	20,4	15,189,173	71	1.241,112	34	149,368	19			16,579,654	24
Dito dito (Storvik—Ockelbo) ............1	3,6	1,340,082	_	100.000			—		—	1,440,082	—
Sgr	148,9	114,918,545	06	9,903,056 80	1,146,686	75	—	—	125,968,288	70
redovisad af Trafikstyrelsen för:
Vestra stambanan (Stockholm—Göteborg; Halls-
berg—Örebro) ...............	45	3,307,238		6,447,265	—	724.995		—		10,479,498	—
Dito dito (Sköfde—Karlsborg) ............	4,1	1,548	—	587,418	—	66,056		—		655,022
Sammanbindningsbanan genom Stockholm........	0,3	224,693	70	42,982	08	4,832	68	—	—	272,508	46
Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö) .........	20,1	588,985	—	2,879.778	—	323,840	—	—	—	3,792,603
Södra dito (Falköping—Malmö)............	35,6	2,700,254		5,100,503	—	573,557	—	—	—	8,374,314	—
Nordvestra dito (Laxå—Norska gränsen) ......	19,8	667,862	—	2,836,797	—	319,001	—	—	—	3,823,660	—
Norra dito (Stockholm—Ockelbo) .........	24	1,361,405	—	3,438,542	—	386,667	—	—	—	5,186,614	—
Sgr	148,9	8,851,985	70	21,333,285,0812,398,948	68	•—	_	*32,584,219	40
Säger anläggningskostnad	—	123,770,530	7 6	31,236,341:97	3,545,635	43	—	-	158,552,508	10
Trafikstyrelsens förlagskapital, fördeladt på:
Vestra stambanan (Stockholm—Göteborg; Halls-
berg—Örebro; Sköfde—
Karlsborg) ....................	49,1						-	1.979,687	71
Sammanbindningsbanan genom Stockholm.........	0,3	—	-	—	—	— -	—	12,095 85
Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö) .........	20,1			—				810,422 04
Södra dito (Falköping—Malmö) ............	35,6	—	—		—	—		1,435,374	-16
Nordvestra dito (Laxå—Norska gränsen) ......	19,8	—	-		—	—	_	798,326! I o
Norra dito (Stockholm—Ockelbo) ........	24	— -				—	—	967,668) oi	6,003,574\| 23
Säger anläggningskostnad och förlagskapital	148,9	—	—	__	-	—	_	—	_	164,556,082 39
Hoa Trafikstyrelsen reserverade anslags- och trafik-
medel till fullbordande af nya byggnader och
anskaffande af rullande materiel..................	—	—	—	— ~			—	__	—	241,261	18
Summa kronor	—	—		—	„	•*		__		164.797,343	S7
* härför äro använda
Extra anslagsmedel.............................	—	1,577,205	38	15,960,038	73	- -	—	- --	—	17,537,244	11
Trafikmedel ....................................	—	7,274,780	32	5,373,246	35	2,398,948	68		~	15,046,975	85

A n m. Den af Byggnadsstyrelsen redovisade kostnaden för rullande materiel ock inventarier är upptagen i enlighet
med från samma styrelse afgifven specifikation; den af Trafikstyrelsen redovisade kostnaden är fördelad pa hvarje bana
i förhållande till dess väglängd. ’

— 283 —

Förestående räkning lemnar, ehuru med en olika uppställning,^ samma resultat,
som den af Trafikstyrelsen i dess underdåniga berättelse för år 1876 intagna kapitalräkning,
likväl med den skiljaktighet att, då Trafikstyrelsen för under byggnad varande
bandelar afdragit 4,915,531 kronor 25 öre, komiterades i sådant hänseende gjorda
afdrag belöper sig till 5,050,531 kronor 25 öre; hvilken skiljaktighet, i likhet med den
af förra årets komité anmärkta, härleder sig deraf, att komiterade bland amslagsbeloppen
upptagit ett af Stockholms stad för sammanbindningshanan genom Stockholm
lemnadt bidrag af 150,000 kronor, men uteslutit ett jernvägsanläggningen egentligen
ej rörande anslag af 15,000 kronor till utarbetande af en teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver statens jernvägar.

Slutredovisning har ännu icke blifvit af Byggnadsstyrelsen lernnad rörande
sammanbindningsbanaD genom Stockholm och linien Norrköping—Nässjö af östra
stambanan, hvadan komiterades uppgifter beträffande nämnda linier grunda sig på
Trafikstyrelsens räkenskaper och berättelse.

§ 2.

Statsbanornas trafikräkning för år 1876 är i sammandrag af följande lydelse:

	Inkomster.
För	resande med snälltåg:
	lista klass, antal 32,340 .............	kronor	606,458	60
	2:dra klass » 255,349	»	1,771,781	79
	Antal 287,689	kronor	—---		2,378,240	29
För	resande med blandade tåg:
	lista klass, antal 34,410..............	»	93,789	01
	2:dra » » 452,633...............	»	642,464	67
	3:dje » » 2,451,900...............	»	2,941,323	21
	Antal 2,938,943 ...............	kronor	—	—	3,677,576	7 9 j
För	trapper, fångar, extra persontåg .........	»	—	—	104,744	61
>>	post ....................................	f>	214,890	—
»	resgodsöfvervigt, åkdon, hästar och hundar	»	220,133	11	435,023	11
»	ilgods ............... centner 185,654	»	372,172]os
»	fraktgods............ » 36,541,308	»	9,154,232 7 i
	centner 36.726,962	kronor	—	—	9,526,404	82
»	boskap ................................	»	—	—	280,693	72
»	extra inkomster..........................	»	—	—	206,365	14
	%		Summa kronor	\| 16,609,048\|48

_ 284 —

1 Utgifter.
Byråafdelningen:
Aflöning till styrelsens ledamöter, till tjenstemän
och betjente vid hufvudkontoren; rättegångs-			232,244
kostnader och diverse utgifter ........	kronor	''-----	—	10
Banafdelningen:
Aflöning, beklädnad och kontorskostnader ... Underhåll af banvall, broar, vägöfvergångar	kronor	918,152	5 0
och ballastning ........................	»	343,883	63
Utbyte af räler och sliprar ...............	»	984,107	89
Underhåll af stängsel .....................	»	143,590	33
» » stationer .....................	»	824,842	97
Snöskottning ..............................	»	60,099	63
Inventariers underhåll, omkostnader.........	7>	51,317	14	3,325,993	94
Trafikafdelningen:
Aflöning, beklädnad och kontorsutgifter	kronor	2,372,334	60
Material- och inventarieförbrukning .........	»	312,558	49
Sjukvård, renhållning, omkostnader .........	»	106,845 6 6	2,791,738	76
Maskinafdelningen:
Gemensamma omkostnader..................	kronor	249,092	8 4
Lokomotivtjenst ...........................	»	2,438,990	28
Vagntjenst .................................	»	266,856	64
Transportmedlens underhåll ...............	»	1,126,720	91
Förändring af lokomotiv, tendrar och vagnskrol	»	11,928	39	4,093,088	96
	Sgr		—	10,443,065 7 6
Vinst .....................................	kronor	—		6,165,982	73
Summa kronor	—	_	16,609,018 4 8

Trafikvinsten för år 1876, kronor 6,165,982: 73, har blifvit använd på följande
sätt:

Inbetalning till Statskontoret.............. .......................... 3,000,000: _

Bidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning ......... ......... 92,489: 74.

Öfverfördt till kapitalräkningen; nemligen:

Genom tillökning af värdetpå nybyggnader 1,212,922: 38.

Genom tillökning af värdet på rörlig materiel
och öfriga inventarier......... 430,663: 04.

Genom tillökning af värdet på förlags kapitalet

.......................... 1,704,810: 95. 3,34^396; 37.

efter afdrag af minskningen å reserverade medel till
fullbordande af nybyggnader och anskaffningar af

nya inventarier.................................... 274,903: 38. 3973492- 99

Summa kronor 6,165,982: 73.

285 —

Enär, på sätt af den utaf nästlidet års komité afgifna berättelse inhemta»,
sammanlagda trafikvinsten å statsbanorna under tiden från trafikens början den 1
December 1856 till 1875 års slut utgjorde 42,512,586 kronor 11 öre, hvaraf

inbetalts till statsverket .............................. ...... kronor 24,065,463: 16.

användts till nya byggnader och inventarier samt förlags kapital

............................................ » 18,Äfii1: 88''

samt erlagts såsom bidrag till pensionsfonden ..... .........

Summa kronor 42,512,586: il,
har alltså under tiden från trafikens början till 1876 års utgång i fråga varande vinst
utgjort 48,678,568 kronor 84 öre, hvaraf ro

inbetalts till statsverket....................._.................. kronor 27,06o,4oo: 16.

användts till nya byggnader och inventarier samt förlags- .

kapital...... » 21,199,054: 87.

samt erlagts såsom bidrag till pensionsfonden ...... > 414,0t>0: si.

Summa kronor 48,678,568: 84.

§ 3.

Förestående trafikräkning upptager jernvägstrafikens utgifter för drift och
underhåll, sådana de i verkligheten under år 1876 utgått. I)å desamma emellertid
väsentligen skilja sig ej mindre från de i den för 1875 års Riksdag framlagda förslagsstat
upptagna, än äfven från de i den för året faststäida staten angifna beloppen,
hafva komiterade upprättat följande jemförande tabell, upptagande de särskilda
anslagstitlarne.

— 286

Utgifter för drift och underhåll:

By råaf delning en.

Aflöning till tjensteman och betjente...

! Inqvartering.............

j Resor....................

I Expeditionskostnader.....

| Tryckningskostnader .....

Tjenstelokaler ...........

Bibliotek .............

Inventariers underhåll och förbrukning

Sjukvård och begrafningshjelp........

Pensioner

Rättegångskostnader ............... ..

Diverse utgifter . ..................

Sgr för Byråafdelningen
B anafdelningen.

Aflöning ............................

Inqvartering.....................

Beklädnad........................

Bränsle till bostadslägenheter......

Expeditionskostnader ............

Tryckningskostnader ............

Tjenstelokaler ..................

Underhåll af banvallen .........

broar och kulvertar
,, afioppstrummor ...

,, vägar, öfvergångar m. m
,, öfverbyggnader: rigtniug

af räler och sliprar

., „ ballastning ......

Utbyte af sliprar .....................

„ af räler........................

Underhåll af stängsel.................

Transport för Banafdelningen

Af Kongl. Maj:t beräknade; i förslag till \| „ stat för år j 1 f°r ar IS76, fram- j faot'' lagdt för \| a“ld den 31 1875 års 1 Dece“ber Riksdag. t 18	Utgörande enligt Trafik-Styrelsens räkenskap för år 1876	Utgifts-beloppen Trafik-j räkningen	i
169,120	.___	J 179,780	_	183,282	3 6		i
2,600		3,330	_	3,410	26
8,000	-_	7,500	_	7,543	7 3
5,500	..	7,000		7,883	98
7,000		9,501	—	10,114	67
4,200	—	4,001		4,966
1,500		1,500	—	1,565	80
700		500	—	921	11
300	—	300	—	747	16
8,000	1	9,500	—-	8,918	_
3,000i—	3,000	—	2,791	11
• 80\|—	90	—	99	30
210,000	_	226,000	__	232,244	10	232,244	10
712,940		745,620		758,860	21
15,998		25,103		22,980	I 1		!
85,800		90,012	—	88,046	66
40,000	—	28,000	—	30,021	70
6,000	—	7,300	—	10,194	6 3
3,700		3,900	—	4,105	61
2,000		2,900	—	3,943	73	918,152	65
12,000	-i	12,500	—	43,963	7
21,000	—	21,000	—-	18,675	86
2,800	—	3,100	—	4,230	22
24,000	—	40,000	—	58,954	70
82,000	1	170,000	__	176,694	19
16,000		44,000	— j	41,365	60	343,883	: o 3
435,000	—!	528,000,	-j	478,373'' it	1
740,000	—i	864,000	_j	505,734 72	984,107	8 9;
125,000	i	107,000\|	—	143,590 33	143,590!	33
2,324,238[	—i	2,692,435;	—	2,389,734.30;	\|

— 287 —

i

Transport för Banafdel ningen

Underhåll af husbyggnader...........

,, „ spårvexlar ...............

;; bangårdsmaskinerier......

„ „ stationsplaner............

„ „ vaktstugor ................

„ „ telegraf ledningar.........

,, n signaleringsinrättningar

Materialförbrukning för signalering

Förluster..............................

Snöskottning ........................

Inventariers underhåll och förbrukning
Expropriationsräntor och kontributiouer

Resor...............................

Sjukvård och begrafningshjelp .........

Diverse utgifter........................

Sgr för Banafdelningen
TrafiTcafdelningcn.

Aflöning ..............................

Inqvartering..........................

Beklädnad ..........................

Bränsle till bostadslägenheter .........

Milpenningar till tågbetj en ingen.........

Kontorskostnader .....................

Signalering och belysning inom stationerna
.............................

Eldning inom stationerna...............

Signalering, belysning och uppvärmning

å bantågen ........................

Diverse materialförbrukning för trafiken

och telegraferingen..................

Inventariers underhåll och förbrukning

Renhållning vid stationerna............

Resor................................

Sjukvård och begrafningshjelp .........

Transport för Trafikafdelningen

Af Kong],	Maj:t beräknade:	r 1	Utgörande enligt Trafik -styrelsens räkenskap för år 1876	Utgifts-beloppen i Trafik-räkningen.
i förslag till stat för år 1870, fram-lagd för 1875 års Riksdag.	i stat för å 187fi, fast-stäld den 3 December 1875.
2,324,238		2,692,435	—	2,389,734	30
115,000	__	120,000	—	264,350	5 7
59,000	_	59,000	—	59,308	89
27,000	_	25,000	—	61,257	30
68,000	_	70,000	—	116,659	90
65,000	_	95,000	_	134,632	30
7,500	_	10,000	—	13,580	02
6,500	_	9,500	—	20,677	90
14,500	_	13,000	—	14,659	16
—		—	—	139,715	94	824,842	27
25,000	—	70,000	—	60,099	fi 3	60,099	6 3
9,200	_	10,600	—	14,156	04
3,70()	__	4,100	—	3,613	84
ll,50n	—	15,200	—	14,662	4 8
14,000''—	10,900	—	14,239	8 2
2,862 —	7,265	—	4,644	96	51,317	14
! 2,753,000	.	3,212,000		3,325,993	94
1.658,374	__	1,772,930		1,869,302	66
192.624	—	203,508	—	175,437	87
104,357	--	117,166	—	113,283	7 7
37,500	—	56,000	—	62,273	24
37,000	-	30,500	—	35,568	79
81,200	—	85,950	—	116,468	27	2,372,334	60
60,000		66,500		88,808	36
34,000		38,500	—	40,361	06
36,000	—	33,000	—	65,152	03
40,300	_	47,000		43,293	66
49,300	—	52,300	__	74,943	39	312,558	49
19,900	—	22,400	—	24,858	5 8
27,600	—	39,000	—	48,041	74
14,500	—	14,850		17,196	69
2,392,655	—•	2,579,604	—	2,774,990.10

-- 288 —

Transport för Trafikafdelningen Ersättning för bortkommet eller skadadt gods................................. Diverse utgifter......................	Af Kongl.	Maj:t beräknade		Utgörande enligt Trafik-styrelsens räkenskap för år 1876.	Utgifts-beloppen i Trafik-räkningen.
i förslag till stat för år 1876, fram-lagdt för 1875 års Riksdag.	i stat för år 1876, fast-stäld den 31 December 1875.
2,392,055 6,800 545	—	2,579,604 8,000 2,396		2,774,990 11,599 5,149	10 35 30	106,845	66;
Sgr för Trafikafdelningen	2,400,000	—	2,590,000	—	2,791,738	75
MasJcinaf''delningen.
Gemensamma omkostnader:
Aflöning till embets- och tjensteman
samt betjening ..................	155,020	—	178,740		173,590	7 5
Inqvartering ........................	21,621		27,150	—	28,313	78
Kontorskostnader, resor, sjukvård m. m.	34,628	—	39,850	_	47,188	31
8gr	211,269	—	245,740	—■	249,092] 8 4	249,092'' s 4
Lokomotivtj enst:
Aflöning till lokomotivförare, eldare,
putsare, pumpare och kolvakter ...	580,180	—	666,180	—	649,923	18
Inqvartering ........................	73,148	—	78,737	—	71,682	26
Kol- och oljepremier samt milpenningar	175,500	—	133,300	—	178,997	10
Inventariers underhåll och förbrukning	12,750	—	14,600	—	20,863	14
Förbrukning af stenkol ............	1,450,000	—	1,223,000	—	1,209,423	80
olja och talg.........	60,700	—	59,300	--	73,436	3 6
,. „ diversematerialier ...	85,950	—	85,400	—	94,725	6 3
Eldning, belysning m m. för vatten-
stationer och lokomotivstall ......	80,000	—	115,000	—	112,291	76
Resor, sjukvård och begrafningshjelp	23,380	—	24,700	—	23,498	80
Beklädnad för lokomotivpersonalen .	10,000	—	3,580	—	4,148	2 5
Sgr	2,551,608		2,403,797		2,438,990	28	2,438,990	2 8
Vagntjenst:
Aflöning till vagnmästare, förmän, put-
sare och vagnsmörjare ............	108,000	—	118,980		133,644	3 2
Inqvartering ........................	12,957	—	15,559	—	12,340	5 6
Beklädnad och premier samt milpen-
ningar till vagnsmörjare .......•	32,771	........	26,224	—	29,896	5 8
Materialförbrukning för vagnars smörj-
ning och renhållning ............	20,550		32,020	—-	36,271	0 5
Transport för Vagntjenst	174,278]—	\| 192,783]—	212,152	51] ]

289 —

Transport för Yagntjenst
Inventariers underhåll och förbrukning
Resor, sjukvård och begrafningshjelp

Sgr

Transportmedlens underhåll:

Underhåll af verkstads- och förrådsbyggnader.
..............

n n verkstädernas ångmaskiner
..................

Belysning, eldning och renhållning m .m.
Transporter, lastningar och lossningar
Inventariers underhåll och förbrukning
samt afskrifning af förlust å

försålda materialier ............

Resor, sjukvård och begrafningshjelp.
Underhåll af lokomotiv och tendrar

n ,, person-, post-, fång-och packvagnar

...

„ „ godsvagnar ...... .

Underhåll af vagnaxlar och hjul

Sammandrag:

jByråafdelningen
jBanafdelningen ...
ITrafikafdelningen
jMaskinafdelningen

Sgi

lAfgår verkstadsvinst ...............

ÅterståU för transportmedlens underhåll
SFörändring af lokomotiv, tendrar och

vagnskrof ........................

Sgr för Maskinafdelningen

Af Kongl. Ma; i förslag till stat för år 1876, fram-lagdt för 1875 års Riksdag.	:t beräknade: i stat för år 1876, fast-stäld den 31 December 1875.	Utgörande enligt Trafik styrelsens räkenskap för år 1876	-	Utgifts-beloppen i Trafik-räkningen. \|
174,278		192,783		212,152	51
47,000	—	45,400	—	42,225151
13,175	—	11,000	—	11,978	52
234,453	—	249,183	—	266,356	5 4	266,356	64
18,500	—	16,000	—	54,740	67
45,500		37,700	_	40,476	19
19,550	_	21,300	—	22,923	53
8,100	—	11,600	—	19,368	3 4
27,900		43,300		47,071	09
4,620	_	7,700	—	8.924	84
350,000	—	479,400	—	430,495	82
87,000		185,800	_	189,254	90
177,500	_	173,200	—	295,222	44
90,000	_	135,280	—	107,957	15
1 828,670	—	1,111,280	—	1,216,434	97
	—	—	—	89,714	06
828,670	—	1,111,280	—	1,126,720	91	1,126,720	91
___	__	__	—	11,928	3 9	11,928	39
3,826,000	—	4,011,000		4,093,088	96
210,000		226,000		232,244	10
2,753,000	—	3,212,000	—	3,325,993	94
2,400,000	—	2,590,000	—	2,791,738	76
3,826,000	—	4,011,000	—	4,093,088	96

Summa I 9,189,000''— 10,039,000|—!10,443,065 75

Riksdagens Rev, Ber,, 1878t angående statsverket,

37

290 —

Af denna tabell framgår, att det för Riksdagen framlagda approximativa förslaget
icke är synnerligen tillförlitligt, i det att redan den slutligen faststälda statens
slutsumma öfverstiger förslagets med det betydliga beloppet af 850,000 kronor, och
de verkliga utgifterna ytterligare ökats med omkring 400,000 kronor. Dessutom bör
det icke lemnas utan uppmärksamhet, att skilnaden mellan det för Riksdagen framlagda
förslagets och de verkliga utgifternas slutsumma blifvit höjd med ännu 240,000
kronor, derest icke inträffadt prisfall å stenkol medfört en minskning till nämnda belopp
i kostnaden för denna förbrukningsartikel.

Visserligen ligger det i sakens natur att, då förslaget skall uppgöras iy2 år
före den tid detsamma afser, stora svårigheter måste vara för handen för att med
tillförlitlighet kunna beräkna de särskilda utgifterna, och det torde förty icke kunna
undvikas, att utgifternas belopp i verkligheten alltid skola komma att i någon mån
skilja sig från de beräknade. Komiterade hafva emellertid icke kunnat underlåta att
framhålla angelägenheten deraf, att större öfverensstämmelse kunde vinnas åtminstone
beträffande förhållandet mellan utgifternas slutliga belopp och den af Eders Kongl.
Maj:t definitivt faststälda staten.

§ 4.

Till uppförande af nya byggnader vid de trafikerade stambanorna hafva årligen
medel blifvit anvisade, dels särskildt för hvarje arbete till belopp, som motsvarat den
för arbetets fullbordande beräknade kostnaden, dels ock summariskt till byggnader, ej
specificerade. För användningen af dessa medel under hvart och ett år lemna räkenskaperna
och styrelsens berättelse för samma år detaljerad redogörelse. De flesta
arbeten, för hvilka till siffran bestämda anslag blifvit anvisade, hinna likväl icke
utföras under det år räkenskapen omfattar, och måste således hvad af dessa anslag
icke blifvit användt redovisas under ett följande år. Men då de sålunda reserverade
anslags beloppen ej äro balanserade hvart för sig utan tillsammans i en summa, förorsakas
häraf ett väsentligt hinder vid utrönandet af huru byggnadskostnaden förhållit
sig till anslaget. Komiterade hemställa derföre, att för hvarje arbete, till hvilket anslag
blifvit anordnadt, må uppläggas ett särskildt konto, angifvande anslagsbeloppet
och fortlöpande från tiden för arbetets påbörjande till dess afslutande, samt att kostnadssumman
sedermera införes under rubriken för den stambana, till hvilken arbetet
hörer.

§ 5.

Då komiterade, lika med de båda föregående årens komitéer, anse, att öfver"
sigten af statsbanornas ekonomiska resultat underlättas genom en jemförelse af trafiken
å de särskilda stambanorna hvar för sig, hafva komiterade, med ledning af
ofvan intagna räkningar samt de hos Trafikstyrelsen förda räkenskaper, upprättat

— 291

följande tabell, utvisande de särskilda stambanornas anläggningskostnad och förlagskapital
äfvensom deras inkomster, drift och underhållskostnader samt trafikvinst under

år 1876.

— 292 —

			Anläggnings-
	Trafikerad		kostnad, om-
	medel-		fattande jern-	Brutto-
		Banmil.	väl rullande
	längd.		materiel, in-	inkomst. j
	Mil.		ventarier och
			förlagskapital.	j
			Kronor.	Kronor.
Vestra stambanan jemte Sköfde—Karlsborgs-
och Sammanbindningsbanan genom Stock-
holm................................	47	49,4	59,691,397	7,511,548
Östra stambanan	20,1	20,1	22,690,907	1,849,807
Södra d:o ..............................	35,6	35,6	34,463,386	4,079,794!
Nordvestra d:o ............................	19,8	19,8	23,536,374	1,374,883
Norra d:o .................. ............	21	24	24,174,018	1,793,016 1
	143,5	148,9	(164,556,082 16,609,048

Af denna tabell framgår, att den vestr stambanan lemnat det gynsammaste
resultatet, i det densamma å kapitalsumman gifvit en vinst af 5,21 procent, eller 0,6 2
procent mer än år 1875. Jemväl de södra och östra banorna hafva under år 1876
trafikerats med jemförelsevis godt resultat. Den södra banan, som år 1875 lemnade
8,4 8 procent, har gifvit 3,8 9 procent, och den östra, hvilken under det föregående

293 —

Utgifter för drift och underhåll.	Utgiftsbeloppet, uttryckt i procent af bruttoinkomsten.	Öfverskott af inkomster öfver utgifter.	Vinsten uttryckt i procent1 af kapitalsumman.	Anläggnings-kostnad etc. per mil af färdig bana.	Per trafikerad banmil.
Brutto- inkomst.	Utgifter för drift och underhåll.	Öfverskott af inkomster öfver utgifter.
Kronor.		Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
4,380,658	58,3	3,130,890	5,24	1,208,348	159,820	93,205	66,615
1,080,491	58,4	769,316	3,36	1,128,901	92,030	53,756	38,274
2,737,281	67,1	1,342,513	3,8 9	968,0721 114,601	76,890	37,711
1,050,655	76,4	324,228	1,38	1,188,706 69,439	53,063	16,376
1,193,980	j 6(3,6 i	599,036	2,50 ,	1,007,2511 85,382	56,856	28,526
10,443,065; 62,9	j 6,165,9831 3,74	\| 1,105,145 115,742	72,774	42,968

året afkastade allenast 2,3 5 procent, har ökat sin vinst med öfver 1 procent, i det
densamma gifvit 3,3 6 procent. Denna sist nämnda väsentliga förbättring bör särskild!
uppmärksammas, enär deraf ytterligare utvisas den vid föregående tillfällen framhållna
betydelsen af det inflytande, som trafikens utveckling genom en banas längre verksamhet
utöfvar på afkastningen af samma bana.

— 294

Hvad de återstående båda stambanorna angår, så har nettobehållningen å desamma
under året nedgått; för den nordvestra, som under år 1875 lemnade 1,8 6
procent, till 1,38 procent, och för den norra banan, som under det förra året gaf
ända till 4,75 procent, till 2,50 procent. Vidkommande sist nämnda väsentliga vinstnedsättning
får emellertid ej förbises, att den är Föranledd af betydliga utgifter för
omfattande rälutbyte å linien Stockholm—Upsala.

§ 6.

En jemförelse mellan näst förestående räkning och samma räkning för år 1875
utvisar följande förhållande:

		1875.	1876.	Tillökning.	Minskning.
Medellängd trafikerad bana ... mil Anläggningskostnad och för-	137,6	143,5	5,9	—
lagskapital ................	kronor	152,014,452	164,556,082	12,541,630	—
Totalinkomst.....................		15,110,141	16,609,048	1,498,907	—
Inkomst per trafikerad ban-
mil ..............................		109,818	115,742	5,924	——
Utgifter:
Byråafdelningen ..............	n	207,948	232,244	24,296	—
Banafdelningen ..............		3,382,311	3,325,994	—	56,317
Trafikafdelningen ............	w	2,432,102	2,791,739	359,637	—
Maskinafdelningen ...........	D	3,708,193	4,093,088	384,895	—
Sgr utgifter	kronor	9,730,554	10,443,065	712,511	—
Utgifter per trafikerad ban-
mil .............................		70,716	72,774	2,058	—
Vinst, uppkommen genom öfverskott af inkomster
öfver utgifter ...............		5,379,587	6,165,983	786,396	—
Vinst per trafikerad banmil		39,096	42,968	3,872	___
Utgiftsprocent .................		64,4	62,9	----	1,5
Vinsten, uttryckt i procent af anläggnings- och för-
lagskapitalet.................		3,6 3	3,74	0,11	■--

Denna jemförelse ådagalägger, att under år 1876 bruttoinkomsterna ökats med
1,498,907 kronor och summan utgifter med 712,511 kronor, till följd hvaraf nettovinsten
höjts med 786,396 kronor; att utgiftsprocenten nedgått från 64,40 procent till
62,90 procent, eller med 1,50 procent, hvaremot vinstprocenten vuxit från 3,63 pro -

cent till 3,74 procent, eller med 0,11 procent; äfvensom att per trafikerad banmil
bruttoinkomsten ökats med 5,924 kronor och utgifterna med 2,058 kronor, samt alltså
nettovinsten böjts med 3,872 kronor.

§ 7.

Uti underdånig skrifvelse den 1 Februari 1876 gjorde Trafikstyrelsen, bland
annat, framställning derom att, innan upprättad plan för utförandet af någon starnbanedel
faststäldes, Trafikstyrelsen måtte erhålla tillfälle att yttra sig i afseende å
antal, läge och beskaffenhet af de bostäder för behöflig tjenstepersonal, som borde
vid stambanedelens öppnande för trafik och öfverlemnande till förvaltning af Trafikstyrelsen
vara färdiga till begagnande, äfvensom beträffande läge och antal af stationer,
som blefve föreslagna att anläggas vid nya stambanedelar; och förfares, enligt
hvad komiterade inhemta!, nu mera i berörda hänseenden i öfverensstämmelse med
hvad Trafikstyrelsen sålunda föreslagit; hvilket förhållande, såsom egnadt att i väsentlig
mån främja lämpliga anordningar och derigenom äfven medföra besparing för
statsverket, synts komiterade förtjent att bringas till allmännare kännedom.

§ 8.

Nästlidet års komité yttrade bland annat, att, som den taxa, enligt hvilken
trafiken å statsbanorna bedrefves, utöfvade ett stort inflytande på det ekonomiska
resultatet af samma banors verksamhet, det hade kunnat anses tillhöra komitén att
rörande detta ämne sig utlåta; men att, då Trafikstyrelsen emellertid erhållit nådig
befallning att afgifva yttrande rörande de förändringar, som i gällande taxa kunde
vara erforderliga och ändamålsenliga, komitén funnit sig ej böra ingå i någon pröfning
af förevarande fråga.

Komiterade hafva emellertid, vid det förhållande att nu mera en längre tid
förflutit sedan frågan om revision af gällande trafiktaxa väcktes, ansett det vara af
allmänt intresse, att kännedom vunnes om fortgången af det i sådant hänseende bedrifna
arbete, samt förty hos Trafikstyrelsen anhållit om benägen upplysning i ämnet.

Till svar härå har Trafikstyrelsen uti skrifvelse till komiterade hufvudsakligen
anfört:

att, sedan Eders Kongl. Maj:t uti nådig skrifvelse den 9 Januari 1875 anbefalt
styrelsen att, så fört ske kunde, inkomma med underdånigt utlåtande, innefattande
utredning om, i hvilka delar och till hvad belopp förhöjning i gällande trafiktaxa för
statens jernvägar kunde ega rum, Eders Kongl. Maj:t under den 16 Juni nyss nämnda
år, med öfverlemnande af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 21 näst föregående
Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, afiåtit
nådig befallning till Trafikstyrelsen att i sammanhang med förberörda utlåtande taga
i öfvervägande hvad Riksdagen anfört i fråga om revision af gällande trafik- och frakttaxor,
hvarefter styrelsen i underdånigt utlåtande den 11 December 1875, under åberopande
af sin underdåniga skrifvelse den 15 December 1874, som föranledt det nådiga
brefvet af den 9 Januari 1875, och med erinran om hvad Riksdagen i ämnet anfört,
bland annat yttrat: att då efter först nämnda tidpunkt en förändring inträffat i
afseende på landets industri- och handelsförhållanden, synnerligen hvad utförseln af
dess förnämsta produkter beträffade, hvilken antydde att en allmän förhöjning af
jernvägsfrakterna ej borde utan stor betänksamhet och efter den noggrannaste pröfning
af alla dermed förknippade omständigheter vidtagas, styrelsen vore tveksam om förde -

— 296 —

ien för landets ekonomi i sin helhet af en allmännare förhöjning af jernvägsfrakterua
vid en tidpunkt, då en del af landets hufvudnäringar arbetade under trycket af dyra
förlag och försvårad afsättning, på samma gång som de föregående årens höjda
arbetspris ännu föga kunnat nedsättas, och priset på vanliga lefnadsförnöden heter
snarare stigit än fallit; att i allt fall omarbetningen af tarifferna för statens jernvägstrafik
syntes böra anstå till dess att det metriska systemet för mått, mål och vigt
kunde lagligen läggas till grund för nya tariffer, och allenast mindre omfattande förändringar
förut vidtagas; samt att styrelsen i sådant afseende ansåge sig böra föreslå
dels vissa förhöjningar i afgifterna för personbefordran å statens jernvägar, dels
införandet af en fast stationsafgift, att utgå utöfver frakten för godsförsändningar,
dels bestämmande af en minsta våglängd, för hvilken vid godsförsändning afgift skulle
beräknas, dels ock utsträckning af den styrelsen förut medgifna rätt att i vissa fall
bevilja fraktlindringar;

att Eders Kongl. Maj:t under den 31 December 1875 i nåder fäststält berörda
af styrelsen föreslagna förändringar i persontaxan och föreskrifvit, att fraktafgift för
gods ej finge beräknas för mindre våglängd än en mil, allt att tillämpas från och
med den 1 Mars 1876, samt tillika i nåder anbefalt Trafikstyrelsen att före den 1
Maj sist nämnda år afgifva förslag till förnyad taxa för transporter på statens jernvägar
samt för begagnande af dertill hörande platser, byggnader och inrättningar,
uppstäld med tillämpning af så väl det hittills brukliga som af det metriska systemet
för mått, mål och vigt;

att, då det emellertid under arbetet på förslaget till nya godstariffer visat sig
behöfiigt att gifva detsamma en betydligt större omfattning än som från början varit
tillämnadt, samt det, till följd af den vidt utgrenade förbindelsen mellan enskilda
jernvägar och statens stambanor, vore af synnerlig vigt, att ett åtminstone till sina
grunder gemensamt tariffsystem, så vidt möjligt, tillämpades å alla i samtrafik med
hvarandra varande banor, och dessa jernvägars förvaltningar förty borde sättas i
tillfälle att i rådslagen deltaga, innan nya bestämmelser i dessa hänseenden gjordes
allmänt gällande, styrelsen funnit sig föranlåten att under den 26 April 1876 i underdånighet
anhålla om rådrum till November månads slut samma år med ingifvande af förslag
till ny trafiktaxa, till hvilken anhållan Eders Kongl. Maj:t den 5 Maj 1876
lemnat nådigt bifall;

att Trafikstyrelsen, med anledning af hvad sålunda förekommit, genom cirkulärskrivelse
den 7 Oktober 1876 anmodat styrelserna för de enskilda jernvägar, som
stode i förbindelse med statsbanorna, att genom delegerade sammanträda i Stockholm
den 23 i samma månad till öfverläggningar rörande en gemensam samtrafiktaxa, til!
grund för hvilken ett förslag blifvit inom styrelsen utarbetadt;

att berörda sammanträde på utsatt tid egt rum, och att dervid bland de enskilda
banornas trafikchefer utsetts visse komiterade för utarbetande af ett nytt förslag
till samtrafikstariffer;

att Trafikstyrelsen emellertid, huru angeläget det än måtte vara att snart erhålla
en omarbetad trafiktaxa för statens jernvägar, likväl ej kunde undertrycka den
åsigten att, så vidt förändringen skulle afse en förhöjning af godsfrakterna, den närvarande
tiden syntes mindre lämplig än någonsin för vidtagande af en dylik åtgärd,
i anseende till den allt sedan 1874 mer och mer försämrade ställningen inom de
industrigrenar, som lemnade de hufvudsakligaste föremålen för transporter pä jernbanorna,
hvarjemte ovilkorligen måste uppmärksammas den på senaste tiden ökade
konkurrensen, ej allenast emellan jernvägarne inbördes i följd af bannätets betyd -

liga utvidgning i alla rigtningar, utan ock emellan dessa och de befintliga vattenvägar
ne; samt

att nu omförmälda förhållanden i förening med de icke ringa svårigheterna att
upprätta godstariffer, som lika väl passade för det gamla mått- och vigtsystemet som
det metriska, och utsigten att sist nämnda system, med tillämpning hvaraf förslagen
till nya tariffer hittills blifvit utarbetade, snarligen kunde varda vid rikets jernvägar
antaget, äfvensom styrelsens önskan att det nästlidet år för Tysklands jernvägar
autagna nya tariffsystem, hvilket i flera väsentliga hänseenden afveke från alla äldre
system och vore i sina former enklare, måtte hinna under någon tids tillämpning beträffande
dess följder i ekonomiskt hänseende pröfvas, innan man härstädes slutligen
bestämde sig för en ny tariffuppställning, hade förorsakat det uppskof med framläggande
af förslag till ny jernvägstrafiktaxa, som hittills egt rum.

Vidare hafva vederbörande meddelat, att nytt taxeförslag sannolikt torde kunna
hinna blifva färdigt så tidigt, att detsamma skulle kunna inom utgången af näst kommande
år Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas, samt att, hvad personafgifterna
angår, det vore afsedt att bibehålla nu gällande pris af 55 öre i 2:dra och
35 öre i 3:dje klassen, dock räknadt efter ny mil, hvilka belopp motsvarade 58,7 9
öre i 2:dra och 37,41 öre i 3:dje klassen efter nu varande milberäkning, samt alltså
i sjelfva verket innebure en ej oväsentlig prishöjning.

Derjemte hafva komiterade erhållit upplysning om gällande afgifter för personbefordran
å de flesta europeiska jernvägar, beräknade i svenskt mynt och efter nu
varande svenska mil; och gifver berörda upplysning vid handen, att lägre personafgifter,
än de svenska statsbanornas, öfver hufvud taget äro gällande å de belgiska, finska,
luxemburgska, bayerska, iviirtembergska och delvis å de danska banorna äfvensom
å Basel—Weissenburg- och å Cöln—Minden-banan, hvaremot högre afgifter äro stadgade
å de engelska och franska samt något högre å de italienska, österrikisk—
ungerska, elsass—lothringiska, preussiska, ryska och schweitziska banorna.

§ 9.

Komiterade hafva ansett sig böra omförmäla, att det utaf föregående årens
komitéer anmärkta missförhållandet mellan jernvägstrafikens inkomster af och utgifter
för postbefordringen, enligt hvad 1876 års räkenskaper utvisa, jemväl under nämnda
år egt rum, i det att kostnaderna i väsentlig mån öfverstigit inkomsterna. Då emellertid
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet redan genom de båda föregående
årens komitéers underdåniga framställningar i ämnet blifvit fästad på förevarande
fråga, hafva komiterade endast velat i underdånighet omnämna, att den nu verkstälda
granskningen gifvit ytterligare stöd för den af berörda komitéer i ämnet uttalade åsigt.

§ io.

Sedan, med anledning af en vid 1876 års komiterades berättelse fogad reservation,
Riksdagens samma år församlade Revisorer fästat Riksdagens uppmärksamhet
på önskvärdheten deraf, att bestämdare föreskrifter lemnades i fråga om jernvägspersonalens
förseende med inqvarteringsersättningar eller bostäder, anhöll Riksdagen
uti underdånig skrifvelse den 28 April 1877, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens järnvägstrafik
borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i statens egna eller förhyrda
lokaler, förenade, samt derefter så väl i berörda hänseende som i de med denna fråga

Riksdagens Rev. Ber., 1878, angående statsverket, 38

- 298 —

sammanhängande öfriga omständigheter i nåder meddela de föreskrifter, Eders Kongl.
Maj:t måtte finna vara för ändamålet tjenliga.

Enligt hvad komiterade nu inhemtat, har Trafikstyrelsen, till följd af härå
erhållen nådig remiss, under den 17 sistlidne December afgifvit underdånigt utlåtande
i ämnet; och, då förevarande fråga alltså är beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, hafva komiterade ansett hvad vid den nu verkstäida granskningen i omförmäkla
ämne förekommit icke utgöra anledning att i frågan göra någon framställning.

§ 11.

Det har förefallit komiterade, som om höjningen år från år af materialförlagets
värde varit större, än som betingats af trafikerade banlängdens och trafikens
ökning. Då emellertid värdet af i förrådet befintliga begagnade räler i detta hänseende
betydligt inverkar, så hafva komiterade i nedanstående tabell upptagit förrådsvärdet
både med och utan i förrådet varande, ur spår upptagna så väl brukbara som
kasserade räler:

År.	Trafikerad banlängd.	Förrådets värde.	Värde per banmil.
Totala.	Efter afdrag af upp-tagna räler.	Utan afdrag.	Efter afdrag.
1872	115,7	1,877,714	1,704,720	16,228	14,734
1873	129,2	2,631,735	2,295,568	20,370	17,768
CO	135,9	3,280,959	2,702,901	24,142	19,889
i 1875	141,2	3,744,903	2,735,414	26,522	19,372
1876	148,9	4,730,034	3,164,512	31,762	21,256

§ 12.

verkstäld granskning af de för personalen vid jernvägstrafiken bestämda
aflöningsförmåner, hafva komiterade icke kunnat undgå att finna de till lokomotivförarne
utgående arfvodesbelopp väl höga. Desse uppbära nu, derest de blifvit uppflyttade
i den enligt aflöningsreglementet för dem bestämda högsta löneklass, arfvode
med 150 kronor i månaden eller 1,800 kronor för år räknadt, samt åtnjuta derjemte
inqvartering med tjugu procent af arfvodet, eller 360 kronor för år. Dessutom kunna
de dem, enligt gällande föreskrifter, tillkommande kol- och oljepremier samt milpenningar
uppskattas till i medeltal 500 å 600 kronor om året; och kan alltså aflöuingen
i sm helhet beräknas till 2,700 å 2,750 kronor för år räknadt, hvilket synts komiterade
vara ett väl stort belopp, helst i betraktande af nu varande nedsatta arbetspris.
I näst nögsta löneklassen uppbära lokomotivförarne arfvode med 125 kronor i
månaden, eller 1,500 kronor om året, samt åtnjuta alltså, med inberäkning af inqvarteling
till. 20 procent härå, eller 300 kronor, samt ofvan berörda medeltal af premier och
milpenningar, en årsinkomst af 2,300 å 2,400 kronor, hvilket, enligt koiniterades förmenande,
torde kunna anses vara en tillfyllestgörande aflöning för en person, i be -

- 299

sittning af de egenskaper och kunskaper, som af en fullt duglig och pålitlig lokomotivförare
erfordras. Enligt komiterades förmenande, borde alltså, så länge nu gällande
bestämmelser i afseende å lokomotivförares rättighet till kol- och oljepremier samt
milpenningar bibehållas, någon uppflyttning i högsta löneklassen för dem icke ega rum.

§ 13-

De till Trafikstyrelsens uppbördskassör samt till distriktkassörerne efter viss
procent af uppbörden utgående felräkningspenningar hafva synts komiterade uppgå
till väl höga belopp i förhållande till de bestämda arfvodena; och torde förty, enligt
komiterades förmenande, ändring i sättet för desammas beräknande vara erforderlig,
hvilken ändring helst borde gå i den rigtning, att felräkningspenningarne för berörde
kassörer faststäldes till bestämda belopp, i likhet med hvad för styrelsens hufvudkassör
redan eger rum.

§ 14.

Ehuru det komiterade förelagda uppdrag, såsom afseende en förberedande
granskning till underlättande af innevarande års Statsrevisions arbete, egentligen blott
haft till föremål Trafikstyrelsens förvaltning under år 1876, hafva komiterade likväl
ansett sig böra i korthet jemväl angifva resultatet af statsbanornas verksamhet under
nästlidet år och de fem första månaderna af det innevarande, så vidt detsamma kunnat
framgå ur boksluts- och trafikrapporterna, hvilka varit för komiterade tillgängliga.

Hvad först beträffar år 1877, så var uti riksstaten för nämnda år inkomsttiteln
“jernvägstrafikmedel“ beräknad till 16,000,000 kronor; och, då utgifterna för statens
jernvägstrafik för året förslagsvis upptogos till 11,054,000 kronor, hade alltså af i
fråga varande medel påräknats en nettobehållning af 4,946,000 kronor. Visserligen
hafva inkomsterna i verkligheten något öfverskjutit det beräknade beloppet, i det
desamma uppgått till 16,250,586 kronor; men, enär utgifterna belupit sig till 11,386,063
kronor, har nettovinsten i sjelfva verket utgjort 4,864,523 kronor, och alltså med
omkring 80,000 kronor understigit hvad i sådant hänseende varit påräknadt.

Vidkommande åter innevarande år, så upptager riksstaten inkomsttiteln “jernvägstrafikmedel“
till 17,350,000 kronor samt utgifterna för trafiken till 11,641,000 kronor,
hvadan alltså öfverskottet borde komma att utgöra 5,709,000 kronor. Under årets fem första
månader hafva emellertid bruttoinkomsterna uppgått till 6,302,619 kronor samt utgifterna
till 4,225,108 kronor; och, under förutsättning att samma förhållande bibehåller
sig under årets senare sju månader, skulle alltså nettovinsten för året komma
att utgöra allenast 4,986,026 kronor, hvilket belopp med 722,974 kronor understiger
det beräknade.

Då alltså, enligt hvad denna redogörelse, jemförd med de för år 1876 här
ofvan meddelade uppgifter, utvisar, bruttoinkomsterna af statsbanornas verksamhet
betydligt sjunkit under den tid, som förflutit efter nämnda års slut, samt, oaktadt
utgifterna, hvad innevarande år beträffar, jemväl synas vara stadda i nedgående,
nettovinsten likväl, ej allenast under år 1877 varit, utan äfven under innevarande år kan
antagas blifva väsentligt lägre än under år 1876, hafva komiterade ansett sig böra i
underdånighet antyda de åtgärder, hvilka synas kunna till följd af trafikens minskning
vidtagas i ändamål att ernå besparing i utgifter.

I sådant afseende har det synts komiterade, som skulle personalen vid en del
stationer kunna minskas. Väl lärer, enligt hvad komiterade inhemtat, under den se -

— 300 —

nare tiden, samtidigt med trafikens nedgående, någon personalminskning egt ram;
men, då det svårligen låter sig göra att, utan särskild anledning, afskeda personer
med fast anställning, torde den härvid mest verksamma åtgärden vara att å stationerna
hädanefter anställa endast så stort antal ordinarie betjening, som kan hafva sysselsättning
under hela året, då åter, om rörelsen tidtals fordrar större personal, behofvet
bör kunna fyllas genom antagande af extra betjente.

Må hända skulle jemväl en tillökning i nettoinkomsten kunna vinnas genom
ändring i tågordningen, derest nemligen å en eller annan linie två med blott kort
tidsskilnad framgående tåg kunde med hvarandra sammanslås. Då emellertid en dylik
åtgärd förutsätter den omsorgsfullaste utredning af alla på trafiken inverkande
förhållanden, hafva komiterade endast velat antyda möjligheten att på sådant sätt
ernå en ekonomisk fördel för statsverket.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigte Konung!

EDERS KONGL. MAJ:TS

Underdånigste och tropligtigste

RAGNAR TÖRNEBLADH.
MARGUS AGRELIUS.

tjenare och undersåtar

R. v. KRiEMER,

J. RUNDBÄCK.

VIGT. WALDENSTRÖM.

Stockholm den 27 Juli 1878.

Staffan Cederschiöld.

Styrelsens för statens järnvägstrafik underdåniga

utlåtande i anledning af
hvad komiterade för företagande af en
förberedande granskning af styrelsens
förvaltning i deras betänkande anfört,

Stormäktigste, Aliernådigste Konung!

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss af den 2:dra i
denna månad, får Styrelsen för statens järnvägstrafik härmed afgifva underdånigt utlåtande
i anledning af härhos återgående, af komiterade för förberedande granskning
af'' styrelsens förvaltning under 1876 afgifna betänkande.

I anledning af komiterades yttrande i § 8 rörande bristen på öfverensstämmelse
mellan de af Trafikstyrelsen beräknade och de i verkligheten förekommande
utgifterna för drift och underhåll under 1876, får styrelsen underdånigst anföra följande.

Det för 1875 års Riksdag framlagda förslag rörande utgifterna under 1876 beräknades
under September och Oktober månader 1874 och stödde sig på de beräknade
utgifterna för 1875, hvilka åter i sin ordning stödde sig på de verkliga utgifterna
under senast förflutna årsperiod, eller senare hälften af 1878 och första hälften
af 1874. Begge beräkningarne omfattade, såsom vanligt och oundvikligt är, endast de
banor som vid beräkningstillfället voro trafikerade och de som före 1874 års utgång
väntades blifva färdiga, eller för en sammanräknad banlängd af 135,9 mil. Banlängden
ökades emellertid under 1875 med 5,3 mil och under 1876 med ytterligare 7,7 mil.

Enligt vedertaget bruk verkställas beräkningarne först å distrikten genom vederbörande
afdelningsföreståndare hvar för sig. Derefter sammanträda föreståndarne,
turvis för hvarje afdelning, inför vederbörande styrelseledamot, då beräkningarne, post
för post, genomgå en jemförande granskning och de ändringar göras, som af för handen
varande omständigheter synas påkallade, hvarefter de sålunda granskade beräkningarne
föredragas inför styrelsen in pleno. Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst
finna, att styrelsen åtminstone bemödar sig om att låta utföra de ofta nämnda beräkningarne
med all den omsorg, som af en mogen fackkunskap bör kunna fordras.

Då det icke rimligen bör kunna begäras, att ett kostnadsförslag, som är uppgjordt
under September och Oktober månader 1874 och omfattar en banlängd af 135,9
mil, skall öfverensstämma med de verkliga utgifterna vid en banlängd af 148,9 mil
under ett år, vid hvars slut 2 år och 2 månader förflutit efter det kostnadsförslaget
uppstäldes, och då komiterade synas erkänna det vanskliga i uppgörandet af ett dylikt
förslag, så torde styrelsen nu endast behöfva fästa sig vid hvad komiterade yttra
angående öfverensstämmelsen mellan en af Eders Kongl. Maj:t faststäld kostnadsstat
för 1876 och de verkliga utgifterna under samma år.

Komiterade uppgifva, att de verkliga utgifterna öfverskridit de i faststäld stat
upptagna med omkring 400,000 kronor. I denna uppgift ligger en origtighet. Enligt
hvad som framgår af den af komiterade meddelade tabell N:o 4, hafva nemligen komiterade
jemfört de verkliga utgifterna endast med den af Eders Kongl. Maj:t under
den 31 December 1875 faststälda stat, i stället för med den summa, hvarå nämnde
stat tilllsammans med de båda öfriga staterna af den 30 Juni och den 20 Oktober

302 -

1876 sluta, hvilka sistnämnda stater faststäldes, den förra i anledning af Sköfde — Karlsborgs-banans,
den senare i anledning af Storvik—Ockelbo-liniens förestående öppnande
för trafik, emedan driftkostnaden under 1876 för ingendera af dessa båda banor var
beräknad i staten af den 31 December 1875.

Summan af ofvan berörda, vid tre särskilda tillfällen anordnade, belopp å trafikmedlen
utgör kronor 10,143,860, och då verkliga utgifterna uppgingo till kronor
10,443,065,75 så öfverskredo dessa utgifter de beräknade med kronor 299,205,7 5, eller
i rundt tal med kronor 300,000, hvilket är visadt i styrelsens berättelse för 1876, sid.
17. Föregående sidan redogör för de nådiga bref, hvarigenom de särskilda kostnadsstaterna
faststäldes.

Det verkliga beloppet öfverskred alltså det beräknade med icke fullt 3 procent.

För anledningarne till detta öfverskridande har styrelsen redogjort i sin årsberättelse,
sid. 10. Endast det torde här behöfva tilläggas, att en af de i fråga varande
anledningarne, nemligen trafikens tillväxt utöfver beräkning, finner sitt uttryck
i, bland annat, den omständigheten, att den verkliga bruttoinkomsten öfversteg den
beräknade med mer än 2 millioner kronor, eller med nära 14 procent, en omständighet
som i föreliggande fallet är af så mycket större betydelse, som inkomsterna å ingendera
af ofvan omförmälda nya linier förmådde betäcka utgifterna å samma. Det torde
ligga i öppen dag, att den trafik, som å samma bana gifver omkring 2 millioner större
inkomster än en annan, också skall betinga större utgifter än den senare.

I § 4 anmärka komiterade, att, ehuru räkenskaperna och styrelsens årsberättelse
i detalj redogöra för användandet af anslag till nybyggnader under hvarje räkenskapsår,
så, enär vissa arbeten pågå under flera år, men de år efter år reserverade
öfverskotten af anslagsmedel icke balanseras för hvarje särskild! arbete utan tillsammans
i en summa, ett väsentligt hinder häraf förorsakas vid utrönandet af huru byggnadskostnaden
förhållit sig till anslaget.

Komiterade hemställa derföre, att för hvarje arbete, till hvilket anslag blifvit
anordnad!, må uppläggas ett särskildt konto, angifvande anslagsbeloppet och fortlöpande
från tiden för arbetets påbörjande till dess afslutande, samt att kostnadssumman sedermera
införes under rubriken för den stambana, till hvilken arbetet hörer.

Styrelsen medgifver, att för året 1876 och föregående tid ingen särskild åtgärd
varit vidtagen inom styrelsens räkenskapsverk till underlättande af det slags granskning
komiterade omförmäla, men från och med året 1877 är en särskild, för en längre
följd af år afsedd, bok upplagd, hvari just sådana anteckningar föras, som omedelbarligen
för hvarje nybyggnadsarbete angifva förhållandet mellan anslag och kostnad.
Enär sålunda genom denna bok det af komiterade åsyftade ändamål på det beqvämaste
och redigaste sätt vinnes, torde någon vidare åtgärd i det föreliggande fallet icke vara
af behofvet påkallad.

Det har förefallit komiterade, som om höjningen år från är af materialförlagets
värde varit större än som betingats af trafikerade banlängdens och trafikens ökning,
och komiterade hafva i § 11 intagit en tabell, utvisande nämnde ökning från året
1872 till och med året 1876, hvarvid komiterade, enär värdet af i förrådet befintliga
begagnade räler i förevarande fallet betydligt inverkade, upptagit förrådsvärdet både
med och utan värdena af de ur spår upptagna, så väl brukbara som kasserade räler.

Då till följd af de under senare åren tryckta affärsförhållandena ingen afsättning
af de kasserade i''älerna ännu kunnat försiggå, och hopandet af dessa räler i förråden
derföre torde böra anses såsom en tillfällighet, är det utan tvifvel rigtigt att
för utredningen i fråga lemna denna tillfällighet ur sigte, och styrelsen håller sig der -

- 303 —

före här endast till tabellens sista kolumn, eller den som upptager förråds värdena per
banmil, efter afdrag af i fråga varande rälsvärden.

JemfÖr man nu talen i denna kolumn, så finner man att ökningen varit störst
under året 1873 och dernäst under året 1874, men att året 1875 deremot företer en
minskning, hvarefter året 18-76 åter visar ökning. De båda första och största ökningarne
låta lätt förklara sig. Det var nemligen under året 1873 soro de så kallade
nattågen infördes och pågingo under 8 månader, och året 1874 var det första då
dylika tåg pågingo hela året om, och det torde vara temligen klart, att den utsträckta
tågordning, som häraf blef en följd, fordrade en mycket väsentlig tillökning
af den rörliga materielen, hvilket åter i sin ordning framkallade en kostsam tillökning
i förrådet af reservdelar till denna materiel, samt att i öfrigt förbrukningen af materialier,
alla slag, skulle märkbart tilltaga, hvaraf åter ett bättre försedt förråd måste
blifva en följd. Skiftningarne i värden under åren 1875 och 1876 torde ej fordra
någon närmare utredning.

I § 12 yttra komiterade, att de efter verkstäld granskning af de för personalen
vid jern vägstrafiken bestämda aflöningsförmåner funnit de till lokomotivförare utgående
arfvodesbelopp väl höga, samt att, enligt komiterades förmenande, någon uppflyttning
i högsta arfvodesklass för lokomotivförare icke borde ega rum, så länge nu gällande
bestämmelser i afseende å nämnde förares rättighet till kol- och oljepremier samt milpenningar
behölles.

I anledning häraf får styrelsen underdånigst erinra derom, att hon i underdånigt
memorial af den 28 November 1873, rörande förbättring och på samma gång
reglering af aflöningsvilkoren för personalen vid statens jernvägstrafik, föreslog, att förhöjning
af arfvode efter klass icke skulle ega rum för lokomotivförare, enär det vore
lämpligare att den aflöningsförhöjning, som dock borde tillkomma desse, utginge i form
af premier eller milpenningar. Således, under det att en förhöjning för personalen i
allmänhet föreslogs och sedermera af Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen godkändes
sålunda, att den högsta arfvodesklassen för hvarje befattning bestämdes 2 klasser
högre än förut, så förblef högsta arfvodesklassen för lokomotivförare densamma som
den af ålder varit och i det äldre aflöningsreglementet finnes upptagen, eller 1,800
kronor. Hade deremot förhöjning bestämts i öfverensstämmelse med hvad som skedde
för personalen i allmänhet, så hade högsta arfvodesklassen för lokomotivförare blifvit 2,400
kronor. Då nu, enligt komiterades egen uppgift, medeltalet af den extra aflöning,
som utgår i form af kol- och oljepremier samt milpenningar, utgör 500 å 600 kronor,
eller högst det belopp nyss omförmälda klassförhöjning eventuelt skulle utgjort, och
då i betraktande tages, att lokomotivförarne redan före den allmänna löneförhöjningen
åtnjöto kol- och oljepremier till ungefär hälften af nuvarande belopp, så att förhöjningen
för dem icke kan uppskattas till mer än en arfvodesklass, så torde häraf den
slutsatsen böra dragas, att, vid tillämpning af den nya löneregleringen, lokomotivförarne
blifvit jemförelsevis mindre tillgodosedda än öfrig personal. Vid sådant förhållande
anser styrelsen, att en bestämmelse af det innehåll komiterade ifrågasatt, rörande
vilkoret för lokomotivförares uppflyttning i högsta arfvodesklass, skulle komma att af
nämnde förare uppfattas såsom ett mot dem rigtadt missnöje och i många afseenden
verka skadligt. Styrelsen tillägger, att, enligt nådigst gillad arfvodesstat för 1878, af
198 lokomotivförare endast 29 åtnjuta arfvode efter högsta klassen, eller icke fullt 15
procent af hela antalet.

I § 13 föreslå komiterade ändring i sättet för beräknandet af distriktkassörernes
felräkningspenningar, och att denna ändring helst borde gå i den rigtning, att felräk -

— 304

ningspenningarne faststäldes till Bestämda belopp, i likhet med hvad för styrelsens hufvudkassör
redan eger rum.

Med afseende härå får styrelsen i underdånighet åberopa hvad hon i sina vid
åtskilliga tillfällen framlagda underdåniga förslag till arfvodesbestämmelser yttrat om
fördelen af att, der så ske kunde, lämpa afiöningen efter en viss qvantitet arbete, samt
framhålla, huruledes Eders Kongl. Maj:t och Riksdagen, med gillande af denna grundsats,
faststält aflöningsreglementets bestämmelser om betingsaflöningar, provisioner,
felräkningspenningar, premier och milpenningar. Något skäl att frångå den sålunda
gällande grundsatsen har af komiterade icke anförts. Snarare synes följdrigtigheten
fordra, att det af ålder bestämda, fasta beloppet för hufvudkassörens felräkningspenningar
ändras till en viss procent af utbetalningssumman. Styrelsen får alltså för sin
del underdånigst afstyrka komiterades förslag i nu föreliggande fall.

Efter att hafva visat, huruledes bruttoinkomsterna af trafiken efter utgången af
år 1876 varit i nedgående, antyda komiterade tvenne åtgärder, hvilka till följd af trafikens
minskning borde kunna vidtagas, i ändamål att ernå besparing i utgifter, den
ena bestående deri, att å stationerna hädanefter anstäldes endast så stort antal ordinarie
betjening, som kan hafva sysselsättning under hela året, och att, om rörelsen
tidtals fordrade större personal, fylla behofvet genom antagande af extra betjening,
samt den andra innefattande en sådan ändring i tågordningen, att å en eller annan
linie två med endast kort tidsskiinad framgående tåg kunde med hvarandra sammanslås.

Beträffande den första åtgärden får styrelsen underdånigst upplysa, att allt
sedan trafikens början den ordinarie betjeningens antal å stationerna icke varit större,
än som oundgängligen erfordrats, för att med tillbörlig säkerhet, sorgfällighet och
skyndsamhet utföra derstädes förekommande göromål, äfvensom att, då en större personal
tillfälligtvis erfordrats, tillökningen skett, icke genom anställande af ny ordinarie
personal, utan genom användande af extra betjening, hvarföre ock den af komiterade
i föreliggande fallet antydda åtgärd motsvaras af just den regel, som alltid varit följd.

Beträffande slutligen den af komiterade ifrågasatta åtgärden att minska tågens
antal, har styrelsen redan till en del verkstält den af komiterade antydda utredningen,
och, så vidt ej hinder möta från postverkets sida, torde vid upprättandet
af tidtabell för näst instundande vinter en icke oväsentlig minskning kunna ske.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
EDERS KONGL. MAJ:TS

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar.

O. O. TROILIUS.

Stockholm den 14 Augusti 1878.

G. Limnett.

305 —

Bil. LM. E.

Sammandrag af de uppgifter, som, til! följd af Riksdagens anhållan i underdånig
skrifvelse den (5 Maj 1807 och Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30
December 1874, blifvit till Kongl. Statskontoret afgifna för
upprättande af en

Tablå

öfver ungefärliga värdet af Statsverkets fasta och lösa egendom

vid 1874 års utgång.

PäksmarskalJcsemb det:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Stockholms slott ............................... 6,000,000: —

Arffurstens palats:

för denna egendom, i afseende på hvilken
dispositionsrätten är begränsad enligt Kongl.
brefvet den 18 Juli 1829, upptages värdet

endast inom linien............ 300,000: —

Kongl. Djurgården .............................. 409,200: -—

Drottningholms slott med underlydande lägenheter 1,281,000: —

Svartsjö	dito	dito	dito	80,000: —
Ulriksdals	dito	dito	dito	456,000: —
Daga	dito	dito	dito	190,000: —
Gripsholms	dito	dito	dito	1,140,675: —
Rosersbergs	dito	dito	dito	225,000: —
Strömsholms	dito	dito	dito	150,000: —

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Adelsö och Vendtholms kronoparker .........................

Hus och tomter i städer.

f. d. Oxenstjernska huset ...
f. d. Indebetouska dito ...
Öfverhofstallmästarebostället
Understallmästarebostället...
f. d. Oideuburgska huset ...
Hofstaliet vid Röda bodarne
Dito å Blasieholmen

........... 20,000: —

........... 66,000: —

.......... 37,000: —

........... 40,000: —

........... 46,000: —

.......... 75,000: —

........... 17,000: —

Transport 301,000: —

Riksdagens Rev, Ber, 1878 angående Statsverket,

9,931,875:
1 1.000:

9,942,875: —

39

- 306 —

Transport 301,000: —

Fatburen å Kungsholmen....................... 75,000: —

f. d. dito å Ridclarholmen .................. 10,000: —

Lösegendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

i Stockholms slott ............,............ 908,382: —

i Kongl. Hofstallet, sjuglasåkdon med selar ...... 294,800: —

i Drottningholms slott ........................ 340,000: —

i Gripsholms dito.......................... 150,000: —

i Strömsholms dito........................ 7,000: —

9,942,875: —
386,000: —

1,700,182: —

Fångvårdsstyrelsen:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

4 kronohäkten ............................. 22,093: 67.

5 häradshäkten ................................. 3,450: —

Hus och tomter i städer:

Straff- och arbetsfängelser i Stockholm och Malmö 810,833: 67.
Straffängelser i Norrköping, Göteborg, Karlskrona,

Landskrona och Varberg, samt vid Nya Varfvet

1 Göteborg ........................

Länscellfangelser i rikets samtliga län

12 kronocellfängelser ...............

f. d. länscellfängelset i Visby ......

2 kronohäkten .....................

Utrikesdepartementet:

Fastigheter belägna utom riket:

Svenska beskickningens egendom i Konstantinopel...............

Kontanta medel och utestående fordringar:

Behållningen å anslagen under riksstatens tredje hufvudtitel:

till diplomatiska utgifter ..................... 55,931: 71.

» konsulsstaten........................... 14,470: 19.

» underhåll af svenska kronans egendom i
» Konstantinopel och svenska kyrkan i London 2,837: 28.
Fordran hos bankirhuset C. J. Hambro och son
i London äfvensom hos generalkonsulatet
derstädes för influtna lästafgifter ............ 111,978: 61.

857,519: 51.
3,297,099: 03.
604,572: 20.

1,500: —
21,600: —

25,543: 67.

5,593,124: 41.

198,000: —

185,217: 79.

Arméförvaltningens artilleridepartement:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar, under stadgad
besittningsrätt upplåtna: ___

Transport 18,030,942: 87.

— 307

Transport 18,030,942: 87.

Vid arméns regementen och kårer behntliga
gevärs förrådsbyggnader, kruthus och mark
Vid krutbruken................................

Artilleriregementenas exercisfält................. 237,774:

Hus och tomter i städer:

Artilleriregementenas etablissement..............

Artilleriförrådens dito ...........

Kronoegendomen Marieberg ... ..................

Carl Gustafs stads gevärsfaktori ...............

Byggnader i Gefie ...........................

Hälften af så kallade Stora kronohuset i Kristianstad
......................................... 53,000: —- 3,173,776: —

(Andra hälften, se Öfverintendentsembetet här nedan):

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas: *

Vid arméns regementen och kårer befintliga gevärsförråds byggnader,

kruthus och mark ............ 434: —

» artilleriförrådens etablissement ............ 32,000:

» krutbruken ................................. 3,700: —

» kronoegendomen Marieberg ................. 18,000. —

» Carl Gustafs stads gevärsfaktori ............ 250,000: — 304,134: —

128,374

51,650

57,750

934,016

1,766,460

184,000

228,300

8,000

53,000:

Arméförva tningens fortifikationsdepartement:

1

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Å Karlsborgs fästning......

» Karlstens dito ......

» Dalarö.................

På Gotland ...............

I Grisjehamn...............

Hus och tomter i städer:

För Lifgardet till häst

» Svea Lifgardet...............

» Andra dito ...............

» Kongl. Fortifikationen ......

» Öfverkommendantsembetet ..

» Stockholms södra befästning

I Karlskrona.....................

» Kristianstad ................

» Engelholm .....................

» Göteborg ....................

» Haparanda.....................

» Helsingborg ..................

» Landskrona .................

...... 530,740	—
31,000	—
10,000	—
3,700	—
.......... 2,680	~ 578,120: —
........... 227,540	_
........... 225,000	—
.......... 272,000	—
......... 158,000	—
......... 20,661	25.
........... 15,000	—
........ 134,300	—
........... 197,000	—
.......... 18,600	—
........ 221,000	—
......... 27,755	—
.......... 62,549	50.
........... 844,512	55.
Transport 1,923,918	30. 22,324,746: 87.

308

I Malmö ....................

» Vaxholm samt å Rindö och
» Ystad ....................

Transport 1,923,918: 30.

.................. 335,132: 50.

IVetlriksborg...... 125,250: —

............'' ...... 31,250: —

(Fästningarnes värde härvid oberäknadt).

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

För Lifgardet till häst ....................... 200: _

» Svea Lifgardet.......................... 1,000: _

Å Karlsborgs fästning........................... 61,798: 35.

» Karlstens dito .......................... 1,000: _

1 Kristianstad ................................ 3,769: 67.

» Landskrona ................................. 6,602: 67.

* Ystad 10,982: 40.

22,324,746: 87.
2,415,550: 80.

85,353: 09.

Arméförvaltningens intendentsdepartement:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Kungsgården Herrevadskloster med underlydande lägenheten Hof gård.

........................................................

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

f. d. kommissariebostället Utnäs (i Säby socken, Vestmanlands
län) .......................... .............. 10,600: —

Mötesplatser för indelta armén och beväringsmanskapet,
med äbyggnader ... ..... ......... 1,416,940: 86.

Hus och tomter i städer:

Utredningsförrådshusen i Stockholm ............

Slottsmagasinshusen på Skeppsholmen............

Slottsproviantmästarebostället ..................

Kronobageriets hus..............................

Förrådshus i Kristianstad........................

Dito i Visby............................

3 f. d. kronomagasin ........................

3 {rosskjul .................................

En tomt i Malmköping ......................

Lifregementets Husarkårs’ exercissqvadronsetablissement
i Örebro..............................

49,000: —
76,000: —
8,000: —
40,000: —
8,300: —
18,330: —
14,860: —
710: —
310: —

86,500: —

246,400: —

1,427,540: 86.

302,010: —

Arméförvaltningens civila departement:

Boställen, lemnade till indelningshafvare eller utarrenderade för

deras räkning:

Lifregementets Dragonkår..................... 741,600: —

Dito Husar-dito....................... 899,300: —

Transport 1,640,900: — 26,801,601: 62.

— 309

Lifregementets Grenadierkår ...............	401,800	—
Första Lifgrenadier-regementet ...............	... 756,700	—
Andra dito dito ...............	... 1,062,065	—
Smålands Husar-regemente ...............	... 708,300	—
Skånska dito dito ....................	... 2,483,300	—
Dito Dragon- dito ...............	... 2,378,650	—
Jemtlands Hastjägarekår ...................	73,200	—
Vestgöta regemente...........................	... 917,900	—
Smålands grenadierbataljon .................	... 240,800	—
Uplands regemente...........................	... 552,500	—
Skaraborgs dito...........................	... 775,300	—
Södermanlands dito...........................	... 698,560	--
Kronobergs . dito.........................	... 545,000	—
Jönköpings dito...........................	... 575,900	—
Dal- dito..........................	... 191,639	—
Helsinge dito...........................	... 147,800	—
Elfsborgs dito..........................	... 441,700	—
Yestgöta-Dals dito...........................	... 776,300	—
Bohusläns dito........................	... 642,500	—
Vestmanlands dito.......................	... 520,090	—
Norrbottens fältjägarekår....................	... 117,400	—
Yesterbottens dito .....................	68,000	—
Kalmar regemente ...........................	556,000	—
Nerikes dito ..........................	... 615,100	—
Vermlands dito .........................	... 732,060	—
Jemtlands fältjägarekår .....................	... 171,200	—
Norra Skånska infanteriregementet..........	... 819,800	—
Södra dito dito ............	... 838,200	—
oställen, utarrenderade för statsverkets eller räkning: (För löningsfonder vid indelta armén):	särskilda fonders
Lifregementets dragonkår ..................	472,400	—
Första Lifgrenadier-regementet..............	916,900	—
Andra dito dito ...............	780,200	—
Smålands Husar-regemente .................	799,100	—
Skånska dito dito ...................	.. 1,805,400	—

26,801,601: 62.

20,448,564:

Dito Dragon dito ... .
Jemtlands hastjägarekår''*... .

Yestgöta regemente .......

Smålands Grenadierbataljon.

Uplands regemente .......

Skaraborgs dito .......

Södermanlands dito .......

Kronobergs dito .......

Jönköpings dito ......

Dal- dito .......

1,962,300

46,600

1,422,600

260.300
514,900

1,044,500

713,370

532,400

658.300
245,108

Transport 12,174,378

V

47,250,165: 62,

47,250,165: 62

— 310 -

Transport

Helsinge regemente .........................

Elfsborgs dito .........................

Vestgöta-Dals dito ...........................

Bohus läns dito ..........................

Vestmanlands dito ...........................

Norrbottens fältjägarekår .....................

Vesterbottens dito dito .....................

Kalmar regemente..............................

Xörikes dito ........................•

Ver mlands dito ..............................

Jemtlands fältjägarekår ........................

Kontanta medel och utestående fordringar:

Vadstena krigsmanshuskassa ..................

Militieboställskassan...........................

Invalidhusfonden.............................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
.....................................

*

12,174,378	—
98,100	—
376,800	—
1,036,500	—
1,920,200	—
204,910	—
39,000	—
47,200	—
960,800	—
122,300	—
278,800	—
296,500	—

13,713: 92.
1,929: 16.
2,682: 73.

160: —

17,555,488:

18,485: 81.

Generalstaben:

Kontanta medel och utestående fordringar:
Krigsarkivets kapitalfond ...............

2,475: —

Chefsembetet vid Krigsskolan:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Karlbergs slott och kungsgård ............................... 270,000: —

Kontanta medel och utestående fordringar........................ 42,051: 63.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

I förråd befintliga materialier samt i bruk varande inventarier 75,020: 58.

Direktionen öfver Allmänna garnisonssjukhuset:

Hus och tomter i städer:

Egendomen N:o 3 i qvarteret Päronträdet

18,500: —

Förvaltningen af sjöärendena:

Hus .och tomter i städer:

Flottans station i Karlskrona.................

Skärgårdsartilleriets station i Stockholm ......

dito depot i Götekmg ......

Sjökarteverkets byggnad på Skeppsholmen ...

Kontanta medel och utestående fordringar:

Vid flottans station i Karlskrona ............

Transport

7,909,300: —
6,270,000: —
1,137,000: —
45,000: —

15,361,300: —

117,063: 68.

117,063: 68. 80,593,486: 64.

*

311

Transport 117,063: 68.

Vid skärgårdsartilleriets station i Stockholm

och depot i Göteborg.....................

» Sjökartekontoret ............ ........

» Förvaltningen i öfrigt .................

68,873: 23.
22,706: 40.
1,469,573: 58.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Flottans fartyg af alla slag med

tillbehör..................... 7,965,600: —

Varfsförråd vid Karlskrona station...........

Beklädnads-, sjukhus- och proviantförråden

derstädes ................................

Sjöinstrument, sjökort m. m. dersammastädes
Skärgårdsartilleriets fartyg af alla slag, med

tillbehör..................... 6,215,000: —

Beklädnads- och sjukvårdsförråden m. m. vid
Stockholms station och Göteborgs depot ...

Fartyg och båtar, tillhörande Sjökartekontoret

4,648,009: 08.

717,166: —
39,748: —

193,000:

70,000:

80,593,486: 64.

1,678,216: 89.

5,667,923: 08.

Ghefsembetet vid SjöJcriasskolan:

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Skolmateriel, instrument och böcker m. m...................

11,500: —

Lotsstyr elsen:

Hemman och lägenheter, som icke äro
besittningsrätt upplåtna:
Fyrbyggnader med bonings- och uthus

Lotsbyggnader.....................

Båkar och andra fasta sjömärken ...

åt åboar under stadgad

....... 4,370,443: —

....... 261.937: —

...... 133,005: —

Kontanta medel och utestående fordringar:

Vid lots- och fyrinrättningen.................

» lifräddningsanstalterna ..................

Lös egendom åf beskaffenhet att, i händelse al
penningar förvandlas:

Signalinrättningar ...........................

Förtöjnings- och säker hetsanstalter............

Fartyg och båtar, tillhörande lots- och fyrinrättningen
.................................

Båtskjul, lifbåtar, transportvagnar och raketattiralj''
m. m., tillhörande lifräddningsanstalterna

81,490: 93.
1,503: 10.

behof, kunna i

44,991: —
141,233: —

348,464: —

49,450: —

Transport

4,765,385: —

82,994: 03.

584,138: —
93.383.0 1:!: 64.

— 312

Transport 93,883,643: 64,

Kommerskollegium:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Kronojord, anslagen åt Bergmästaren i Vestra distriktet......... 15,900: —

Kontanta medel och utestående fordringar:

Manufakturdiskontfonden .................... 1,740,374: 48.

Andra under kollegii förvaltning stälda fonder 22,157: 47. j 762 53T 95

Styrelsen för statens järnvägstrafik:

Jernvägar med hvad dertill hörer:

Byggnadskapital, uppskattadt efter beloppet af de medel, som
användts till utförande af vid 1874 års slut trafikerade statsbanor
samt anskaffning af fordon och andra inventarier, hvilka
belopp utgått:

a) af extra anslagen till statens jernvägs byggnader

med ... 115,853,211: 26.

b) af extra anslagen till

statens jernvägstra--

fik med......... 7,832,369: 55.

c) af trafikmedlen med 11,358,454: 35. 135 044 062- 16

Materialförråd och pågående arbeten i verkstäderna.
................................ 3,512,687: 27.

Kontanta medel och utestående fordringar:

Återstod af extra anslagsmedel till anskaffning af fordon samt
till uppförande utaf bostäder åt betjening 1,512,603: 45.

Reserverade trafikmedel till fullbordande af i
specifika kostnadsstater faststälda nybyggnader.
...................................... 327,171: 99.

Forlagskapital................................ 728,354: 87.

138,556,749: 43.
*

2,568,130: 31.

Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader :

Jernvägar med hvad dertill hörer:

Under byggnad varande statsbanor
Kontanta medel och utestående fordringar

3,509,840: 67.
219,857: 38.

Landtbrulcsakademien:

Hus och tomter i städer:

Det åt akademien upplåtna hus i Stockholm
Kontanta medel och utestående fordringar:

Stamschäferifondens medel..................

Stamholländerifondens dito.................

80,000: —

17,027: 12.
44,859: 65.

61,886: 77.

Tr-ansport 240,158,540: 15.

— 313 —

Transport 240,158,540: 15.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Åkerbruksredskap och maskiner m. m......................... 27,510: 13„

Styrelsen för Ultima landtbruksinstitut:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Ultuna kungsladugård med underlydande arrendehemman och

lägenheter ............................................... 225,000: —

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Kreatur, inventarier och förråd m. m. (efter afdrag af skulder) 68,835: 19.

Styrelsen för Älnarps landtbruksinstitut:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Alnarps kungsgård............................................. 567,717: —

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Kreatur, inventarier och förråd m. m. (efter afdrag af skulder) 54,400: —

Stuteriöfverstyr elsen:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Strömsholms kungs- och kungsladugård med underlydande lägenheter
.................................... 836,850: —•

Flyinge och Dalby kungsgårdar .............. 580,200: —

Ottenby kungsgård med underlydande ......... 215,385: 28. 1,632,435: 28.

Kontanta medel och utestående fordringar........................ 116,771: 51.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Kreatur, spanmål och inventarier m. m. vid stuterierna......... 406,506: 37.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader:

Kontanta medel och utestående fordringar:

Förskott m. rn............................ 41,843: 81.

Behållning för Väddö kanals underhåll ...... 9,310: 50. 254. gj

Karantänsinrättningen på Känsö:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Transport 243,308,869: 94.

40

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket,

314 —

Känsö med åbyggnader, kaj murar och tillhörande holmar
Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
. penningar förvandlas:

Förrådspersedlar och materialier ..............................

Kammarkollegium :

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Kungs- och kungsladugårdar:

utarrenderade för statsverkets räkning . . 3,608,050: —

dito » särskilda verks och inrättningars
räkning ... 691,100

dito » indelningshafvares räkning 862,000

disponerade af särskilda verk och inrättningar 200,000
dito » indelningshafvare ............ 233,000:

Boställen, lemnade till indelningshafvare eller utarrenderade för

deras räkning:

Åt justitie- och landsstaterna anslagna boställen, boställslägenheter
och bohemman:

utarrenderade för ''indelningsinnehafvares

räkning ................................ 1,396,763: —

disponerade af indelningshafvare............ 4,888,125: —

Boställen, utarrenderade för statsverkets eller särskilda fonders
räkning:

Transport 243,308,869: 94.

Indragna och för statsverkets räkning utarrenderade:
civila boställen, bostadslägenheter och bohemman
.............................. 2,769,680

militie- dito dito dito................... 3,093,650

chefsbohemman vid båtsmanskompanierna 133,000

Hemman och lägenheter, som
besittningsrätt upplåtna:

utarrenderade för statsverkets räkning ...
dito » särskilda verks och inrättningars
räkning
disponerade af särskilda verk och inrättningar
.................................

Fisken, qvar nar, broar, färjor m. fl. dylika
lägenheter:

utarrenderade för statsverkets räkning ...
dito » indelningshafvares räkning
...............

disponerade af indelningshafvare .........

Lös egendom af beskaffenhet att,
penningar förvandlas:

Inventarier ...................

108,800:

2,200:

5,594,150: —

0,284,888:

icke äro åt åboar under stadgad
1,562,550: —
547,200: —
5,400: —

704,474: —

19,400: —
1,700: —

händelse af behof, kunna i

5,996,330: —

2,840,724: —

3,341: —

Transport 264,139,302: 94.

3J5 —

Transport 264,139,302: 94.

Statskontoret:

Kontanta medel och utestående fordringar:

Statsmedelsfonden ...........................

Handels- och sjöfartsfonden ..................

Militieboställskassan.........................

Förenade mötespassevolanskassornas fond......

Trosspassevolansfonden........................

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond.........

Volontärvakansmedelsfonden ..................

En per mille-fonden..........................

Allmännna beväringsfonden ..................

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande

Norénska testamentsfonden .................

Skogsplanteringsfonden ........................

Almarestäkets bros arrendemedelsfond........

Längmanska donationsfonden..................

Fonden för Carl XII:s monument ............

Presterskapets löneregleringsfond ............

Ramsele pastorsboställes skogsförsäljnings medelsfond

.................................

Elfdals pastorats regleringsfond ..............

Filénska testamentsfonden...................

Bibelkommissionens fond .....................

Vadstena krigsmanshuskassa ................

Invalidhusfonden.............................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond

4,045,569: 57.
65,574: 11.
445,276: 21.
512,920: 55.
121,660: 22.
232,807: 24.
465,828: 56.

86,542: 96.
646,886: 72.
157,968: 35.
16,578: 87.
6,885: 12.
14,396: 14.
738,408: 81.

7,079: 73.
315,391: 02.

9,146: 85.
253,806: 61.
33,898: 84.
19,058: 18.
3,989,427: 50.
1,482,443: 56.
79,004: 35.

13,746,560: 07.

Mynt- och kontrottverken:

Hus och tomter i städer:

Myntverkets fasta egendom i Stockholm.......................

Kontanta medel och utestående fordringar:

Förlagskapital ..............................................

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Inventarier af äldre maskiner med tillbehör för mynttillverkningen
.................................... 75,000: —

Dito tillhörande kontroll ver ket ............... 1,100: —

180,500: —
110,000: —

76,100: —

Öfverintendentsembetet:

Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar
och kungsladugårdar:

Upsala slott ........................ ......... 312,100: —__

Transport 312,100: - 278,252,463: 01.

Transport

Gamla slottet i Nyköping....................

Linköpings slott .............................

Vadstena dito ............................

Kalmar dito .............................

Halmstads dito .............................

Läckö dito ..............................

Örebro dito .............................

Vester ås dito .............................

Getie dito ..............................

Länsresidenset å Marieholms kungsgård ......

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar
besittningsrätt upplåtna:

f''. d. kronomagasinet vid Gripsholm............

Helgevärma kronomagasin...................

Vasamonumentet vid Utmeland ..............

Hus och tomter i städer:

Riddarholmskyrkan .........................

Gamla kungshuset (å Riddarliolmen) ........

Kammarrättens hus.........................

Förvaltningens af sjöärendena hus ............

Riksarkivets hus............................

Arméförvaltningens hus ...................

Gamla bankhuset (Statistiska centralbyrån) ...

Sundhetskollegii hus..........................

Kanslihuset .............................

Telegrafhuset................................

Preisiska huset (N:o 36 Drottninggatan) ......

Gymnastiska centralinstitutets hus ............

Teknologiska institutets och Bergsskolans hus
Kronans hus vid Östra Beridarebansgatan ...

Slöjdskolans hus..............................

Operahuset..................................

Dramatiska teaterns hus .....................

Utrikesministerhotellet ......................

Nationalmuseum ..............................

Generallandtmäterikontorets hus.............

Karolinska mediko-kirurgiska institutets hus..

Allmänna garnisonssjukhuset..................

Garnisonskolerasjukhuset .....................

Länsresidens och landsstatsembetshus i

Nyköping ...............................

Jönköping .................................

Vexiö...................................

Kalmar ...................................

Visby.......................................

Karlskrona .................................

Transport

312,100	—
5,000	—
156,200	—
500,000	—
100,000	—
100,000	—
158,500	—
303,000	—
200,000	—
120,000	—
62,711	—

under stadgad

9,500: —
8,000: —
20,779: —

400,000: —
454,000: -187,000: —
109,000: —
165,000: —
200,000: —
80,000: —
96,000: —
550,000: —
180,000: —
183,000: —
211,000: —
500,000: —
164,000: —
500,000: —
900,000: —
230,000: —
145,000: —
2,150,000: —
104,000: —
279,000: —
587,000: —
48,000: —

90,000: —
30,000: —
93,000: —
50,000: —
50,000 —
28,000: —
8,763,000: —

278,252,463: 01.

2,017,511: —

38,279: —

280,308,253: 01.

— 317 —

Transport

Kristianstad.................................

Malmö ...................................

Göteborg ...............................

Venersborg.................................

Karlstad....................................

Falun.......................................

Hernösand .................................

Östersund .................................

Umeå......................................

Luleå......................................

Hofrättshuset i Jönköping..................

Hälften af s. k. stora kronohuset i Kristianstad
......................................

(Andra hälften, se Arméförvaltningens artilleridepartement
här ofvan):

Kronomagasinet i Mariestad ..................

f. d. dito i Nyköping .................

8,763,000: --150,000: —
87,600: —
240,000: -164,000: -115,000: —
79,000: —
135,200: —
65,300: —
26,000: —
50,000: —
100,000: —

53,000: -

15,000: —
4,000: —

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Inventarier, bestående hufvudsakligast af brandredskap .........

280,308,253: 01.

10,047,100: —

4,263: —

Gener alpoststyrelsen:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Posthus i Grisslehamn och stora Rör......................... 34,400: —

Hus och tomter i städer:

Posthus:

i Stockholm: vid Lilla Nygatan ..........	140,000	—
» Rödbotorget.............	422,125	—
i Göteborg............................	100,000	—
i Haparanda ............................	6,400	—
i Helsingborg ..........................	45,500	—
i Jönköping ...........................	12,500	—
i Norrköping	66,450	—
i Ystad ................................	33,000	—
En tomt i Sundsvall ......................	15,000	—	840,975: -
Kontanta medel och utestående fordringar: Behållningen vid 1874 års slut, omkring...... Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse	af behof, kunna i	280,000: —
penningar förvandlas: Tre ångfartyg och en jakt...................	310,400
Åkdon ....................................	272,302	33.	582,702: 33.

Transport 292,097,693: 34.

318

Transport 292,097,693: 34.

Telegrafstyrelsen:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Stationsbyggnader vid Dalarö och Furusund samt sju optiska

telegrafer .................................................

Hus och tomter i städer:

Ett stenhus i Stockholm ................................. ......

Kontanta medel och utestående fordringar ....................

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Telegraflinierna, med stolpar, ledningstråd, isolatorer och under vattenskablar

m. m........................ 2,562,827: —

Å stationerna eller i magasinen befintliga instrument,
apparater, verktyg, redskap, husgeråd
och liniemateriel m. m................ 533,356: 89.

14,700: —

20,000: —
180,059: 69.

3,096,183: 89.

Generaltullstyrelsen:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad

besittningsrätt upplåtna:
Åt tullpersonalen hyresfritt upplåtna bostäder	vid 38 stationer	191,242: 75.
Hus och tomter i städer:
Tullhuset i Stockholm och vid Blockhusudden	50,895: 83.
Dito i Norrtelje .......................	275: —
Dito i Gefle............................	2,510: —
Dito i Öregrund ....................	50: —
Dito i Helsingborg .....................	29,600: —
Dito i Yisby ..........................	2,500: —
Dito i Haparanda.....................	20,100: —	105,930: 83.
Kontanta medel och utestående fordringar:
Tullmedel .................................	3,170,501: 47.
Fyr- och båkmedel ..........................	26,437: 14.	3,196,938: 61.
Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:
Diverse persedlar ..........................		278: 73.

Skogsstyrelsen:

Boställen, lemnade till indelningshafvare eller utarrenderade för
deras räkning:

Boställen, lemnade till indelningshafvare........................ 685,160: —

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad

besittningsrätt upplåtna: ____

Transport 309,588,187: 84.

I

Kronoparker ock fiygsandsfält ...............

öfverloppsmarker och oafvittrade kronomarker

Hus ock tomter i städer:

Skogsinstitutet i Stockholm .................

Kontanta medel och utestående fordringar:

Kontanta behållningar .......................

Förskott... .................................

Transport 309,588,187: 84.
17,145,000: —

12,500,000: — 29,645,000: —

30,000: —

6,348: 80.
30,446: 95.

36,795: 75.

Guvernören på ön S:t Barthélemy:

Fastigheter, belägna utom riket:

Hus och tomter i Gustavia .................................. 47,320: 31.

Kontanta medel och utestående fordringar....................... 2,196: 23.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Bordsilfver, möbler, husgerådssaker m. m. till guvernörens begagnande
.................................................. 8,250: —

Kongl. Biblioteket:

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Bibliotekets samlingar af böcker, handskrifter,
planscher m. m............ 1,000,000: —

Nationalmuseum:

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Konstafdelningen............... 2,535,000: —

Lifrust- och klädkammaren 1,250,000: —

Konung Carl XV:s till staten
testamenterade samlingar af
konstindustriella föremål ... 600,000: -—

Statens konstsamling å Drottningholm........

dito dito å Gripsholm ............

407,000:

305,000:

712,000:

Kansler sernb et et för universiteten i riket:

Boställen, lemnade till indelningshafvare eller utarrenderade för
deras räkning:

Lunds univei’sitet ................................... ......... 288,800: —

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Lunds universitet ............................................ 983,500: —

Transport 332,342,050: 13.

320 —

Transport 331,342,050: 13.

Hus och tomter i städer:

Lunds universitet ......................

Kontanta medel och utestående fordringar:
Lunds universitet:

Akademikassan ....................

Reservfonden ......................

Nosocomiikassan ....................

Byggnadsfonden .....................

Bibliotekskassan .....................

Pensionsfonden ...................

604,511: 42.
60,306: 17.

43: 67.
4,488: 49/
47,685: 85.
88,178: 73.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Karolinska mediko-kirurgiska institutets samlingar
och lösören.................. 150,000: —

398,700: -

805,214: 33.

Snndhetslcollegium :

Kontanta medel och utestående fordringar:
Vaccinationsfonden .......... .........

1,750: —

Direktionen för Veterinärinrättningen i Stockholm:

Hus och tomter i städer:

Inrättningens fastigheter å Ladugårdslandet..................... 320,000: —

Kontanta medel och utestående fordringar...................... 5,083: 67.

Direktionen för Veterinärinrättningen i Skara:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Prebendehemmanet Brogården med underlydande torplägenheter 57,400: —

Vetenskapsakademien:

Hus och tomter i städer:

Fastigheten N:o 94 vid Drottninggatan ......... 466,000: —

Dito » 92 » Dito ......... 250,000: — 716,000:

VitterhetsHistorie- och Antiqvitetsakademien:

Kontanta medel och utestående fordringar..................... 232: 50

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Samlingarne i statens historiska museum och Kongl. myntkabinettet.
....................... 540,700: —__

Transport 333,648,430: 63.

— 321

Transport 333,648,430: 63.

Akademien för de fria konsterna:

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Akademiens bibliotek, gipsstatyer m. m........................ 17,000: —

Musikaliska akademien:

Kontanta medel och utestående fordringar........................ 877: 47.

Serafimerordensgillet:

Hus och tomter i städer:

Hospitalsbyggnader i eller vid Stockholm, Upsala, Nyköping,

Vadstena, Vexiö, Göteborg, Malmö, Hernösand

och Visby ................................... 2,873,760: 94.

f. d. Hospitalsbyggnader i eller vid Yesterås,

Linköping, Norrköping, Söderköping, Falun,

Örebro, Karlstad, Skara, Jönköping, Kalmar

och Halmstad.............................. 638,240: 58. 3 512 001- 52

Kontanta medel och utestående fordringar:

Vid hospitalen och i ordensgillets kassa........................ 63,451: 78

Direktionen öfver Stockholms hospital för sinnessjuka:

Hemman och lägenheter, som icke äro åt åboar under stadgad
besittningsrätt upplåtna:

Kronoegendomarne Hedvigsberg och Konradsberg.............. 500,000: —

Kontanta medel och utestående fordringar........................ 2,592: 13.

Lös egendom af beskaffenhet att, i händelse af behof, kunna i
penningar förvandlas:

Inventarier m. m.......................................... 79,912: 89.

Summa 337,824,266: 42.

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket

41

822

Bil.

Öfver öfver

ungefärliga värdet af Statsverkets egendom som vid slutet af år 1874 stod under inseende och förvaltning af

- - - - -.....“ —.............“ i l:sta Hufvudtiteln Kiksmarskalksembetet.................................	Fastig-
Kongl. slott med tillhörande byggnader och parker samt kungsgårdar och kungs-ladugårdar.	Boställen
lemnade till indelnings-hafvare eller utarrenderade för deras räkning.	utarrenderade för statsverkets ( eller särskilda j fonders räkning.
9,931,875
För arffurstliga palatset vid Gustaf Adolfs torg, i afseende å hvilket disposi-tionsrätten är begränsad enligt Kongl. brefvet den 18 Juli 1829, upp-tages värdet endast inom linien............... 300,000 kronor 3:dra hufvudtiteln Fångvårdsstyrelsen....................................
3:dje hufvudtiteln Utrikesdepartementet................................. 4:de hufvudtiteln Arméförvaltningen:
246,400 270,000	1 II 1 II II	_ 20,448,564	llllllll	17,555,488	_l Ij






Säger öde hufvudtiteln
516,400	—	20,448,564	—	17,555,488	—
—	—	—	—	—	“l
För Flottans ocb Skärgårdsartilleriets fartyg upptages värdet inom linien med .............................. 14,180,600 kronor
Lotsstyrelsen.......................................
Säger	--1—	— - \| - \|--	—!

323

Litt. F.

sigt.

myndigheter och korporationer, hänförliga till riksstatens särskilda hufvudtitiar, nemligen:

heter.												Annan lös
										Kontanta		egendom af	»C-
Andra hemman
och lägenheter,									medel och		skaffenhet att.
som icke äro	åt	Jernvägar		Hus och		Fastigheter,					Summa.
åboar under stadgad besitt-	med hvad		tomter i		belägna		Summa.		utestående		behof, kunna i
ningsrätt upp-låtna, deribland	dertill hörer.	städer.		utom riket.			fordringar.		penningar
äfven skogar											förvandlas.
och fisken.
11,000				386,000				10,328,875	_	_ _	_	1,700,182	-	12,029,057	—
25,543	67			1 1 [ i 5,593,124 41		j 1	5,618,668	08	__				5,618,668	08
						198,000	-	198,000		185,217	79			'' 383,217	79
237,774				3,173,776				3,411,550	_			304,134	__	3,715,684
578,120	—	— —	—	2,415,550	80	—	—	2,993,670	80	- -	—	85,353	09	3,079,023	89
1,427,540	86	—	—	302,010	—	— _	—	1,975,950	86	—	—	—	—	1,975,950 86
	_	—	—	—	—	— —	—	38,004,052	—	18,485	81	—	—	38,022,537	81
_ _	—	— —	—	- -	—	— —	—	—	—	2,475	—	—	—	2,475	—
_ _	—	— —	—	—	—	—		270,000	—	42,051	63	75,020	58	387,072	21
—	—	—	—	18,500	—	—		18,500	—	—	—	—	—	18,500	—
2,243,434	86	—	—	5,909,836	80	— —	—i	46,673,723	66	63,012	44	464,507	67	47,201,243\|77
—	—		_	15,361,300	—	—	—	15,361,300	—	1,678,216	89	5,667,923	08	22,707,439	97
				___	_	__			_	__	_	11,500 584,138	_	11,500	_
4,765,385	—	—					-i	4,765,385	—■	82,994	03	—	5,432,517	03
4,765,385	—	--•	—	15,361,300	—	—	_! 1	20,126,685	—	1,761,210	92	6,263,561	08	28,151,457	—

— 324 —

F — a

i — g —

6:te hufvudtiteln

Kommerskollegium ..................

Styrelsen för statens jernvägstrafik.........

D:o öfver statens jern vägsbyggnader......

Landtbruksakademien ................

Styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut......

D:o » Alnarps »............

Stuteriöfverstyrelsen .................

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
Chefen för karantänsinrättningen på Känsö . . .

Säger

7:de hufvudtiteln

Kammarkollegium ........• . . .

Statskontoret ...............

Mynt- och kontrollverken .......

Öfverintendentsembetet .........

Generalpoststyrelsen...........

Telegrafstyrelsen ............

Generaltullstyrelsen ..........

Skogsstyrelsen..............

Guvernören på ön S:t Barthélemy, . .

Kongl. slott
med tillhörande
byggnader och
parker samt
kungsgårdar
och kungsladugårdar.

Boställen.

lemnade till
indelningshafvare
eller
utarrenderade
för deras
räkning.

225,000

567,717

1,632,435

2,425,152

5,594,150

2,017,511

28

—j 6,284,888

Säger

8:de hufvudtiteln

Kongl. Biblioteket ......................... 1,000,000 kronor

Nationalmuseum........................... 4,385,000 «

Kansleren för rikets universitet:

Lunds universitet...................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutets samlingar och lösegendom.
........................... 150,000 kronor

Sundhetskollegium.............................

Direktionen för Veterinärinrättningen i Stockholm..........

D:o » d:o i Skara............

Vetenskapsakademien...........................

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien...........

Samlingarne i statens Historiska museum och Kongl. Myntkabinettet
............................ 540,700 kronor

Akademien för de fria konsterna....................

Musikaliska akademien.......•..................

Serafimerordensgillet ..........................

Direktionen öfver Stockholms hospital för sinnessjuka.......

Säger

7,611,661

685,160

6,970,048

288,800

utarrenderade
för statsverkets
eller särskilda
fonders
räkning.

288,800)-

5,996,330

5,996,330|—

Summa | 20,485,088)28) 27,707,412)—| 23,551,818|-

— 325

e — r.

Annan lös

xlndra hemman och lägenheter, som icke äro åt åboer under stadgad besitt-ningsrätt upp-låtna, deribland äfven skogar och fisken.	Jernvägar med hvad dertill hörer.	Hus och tomter i städer.	Fastigheter, belägna \| utom riket.	Summa. 1	i	j^ontanta medel och utestående fordringar.	skaffenhet att, i händelse af behof, kunna i penningar förvandlas.	Summa.
. 15,900							1	15,900		1,762,531	95			1,778,431	95
_ _	—	138,556,749	43	—	—	_ —	—	138,556,749	43	2,568,130	31	— —	—	141,124,879	74
_ —	—	3,509,840	67	—	—	— —	—	3,509,840	67	219,857	38	—	—	3,729,698	05
_ _	_	- -	—	80,000	—	—	—	80,000	—	61,886	77	27,510	13	169,396	90
							—!	225,000	—	—	—	68,835	19	293,835	19
_ _	—	—	—	- -	—	—	-	567,717	—	—	—	54,400	—	622,117	—
_ _	—	- -	—	---	—	— —	—!	1,632,435	28	116,771	51	406,506	37	2,155,713	16
									—	51,154	31	- -	—	51,154	31
108,800	—	—	—	—	—	—		108,800	—	—	—	2,200	—	111,000	—
124,700	—	142,066,590	10	80,000	—	—	—	144,696,442	38	4,780,332	23	559,451	69	150,036,226(30
2,840,724								20,716,092				3,341		20,719,433
	_	- -	—	- -	—	— —	—	—	—	13,746,560	07	—	—	13,746,560	07
_ _	_	—	—	180,500	—	—		180,500	—	110,000	—	76,100	—	366,600	—
38,279	_	- -	--	10,047,100	—	— —	—	12,102,890	—	—	—	4,263	—	12,107,153	—
34,400	_	- -	—	840,975	—	-— —	—	875,375	—	280,000	—	582,702	33	1,738,077	33
14,700	_	- -	—	20,000	—	— —	—	34,700	—	180,059	69	3,096,183 89	3,310,943	58
191,242	75	- -	—	105,930	83	— —	—	297,173	58	3,196,938	61	278	73	3,494,390	92
29,645,000	—	- -	—	30,000	—	— —	—	30,360,160	—	36,795	75	—		30,396,955	75
—	—	—	—	—	—	47,320	31	47,320	31	2,196	23	8,250	—	57,766	54
32,764,345	75	—	-	11,224,505	83;	47,320(31	64,614,210	89	17,552,550	35	3,771,118	95	85,937,880	19
												712,000		712,000
983,500	—	—	—	398,700	—	—		1,671,000	—	805,214	33	—	—	2,476,214	33
										3,750	,	__		3,750	_
_ _	_	—	—	320,000	—	—	—	320,000	—	5,083 67	—	—	325,083	67
57,400	—						—	57,400	—	—	__	—	-	57,400	-
_ _	—	- -	—	716,000	—	- -	—	716,000	—	—		- -	—	716,000	—
—	—	- -		—	—	---	—	- -	—	232	50	- -	—	232	50
												17,000		17,000	_
-	—	- -	—	—	—	- -	—	—	—	877	47	—	—	877	47
- -	—	- -	—	3,512,001	52	- --	—	3,512,001	52	63,451	78	—	—	3,575,453	30
500,000		—	—	—	—	—	—	500,000	-	2,592	13	79,912	89	582,505	02
1,540,900	-	---1	4,946,701	521--	_	6,776,401	52	881,201\|88\| 808,912(89	8,466,516	29

41,475,309(28] 142,066,590(10] 43,501,468|56| 245,320(31] 299,033,006|53| 25,223,525(611 13,567,734(28,1 337,824,266(42

— 326 —

Riksmarsk») ksembetets

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anfört vid
granskning af räkenskaperna för Haga
slott.

Sedan Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefalt Riksmarskalksembetet att inkomma med
underdånigt utlåtande i anledning af hvad uti härhos återgående transsumt af Riksdagens
senast församlade Revisorers berättelse öfver verkstäld granskning af statsverkets
med dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876
förekommer rörande Haga lustslott och park,

har Riksmarskalksembetet infordrat underdånigt yttrande i ämnet från Ståthållareembetet
på nämnda slott, och får, med öfverlemnande deraf, för egen del endast
i underdånighet åberopa detsammas innehåll, dertill Riksmarskalksembetet för sin
del icke har något att tillägga.

Stockholm den 19 November 1878.

G. A. SPARRE.

W. von Schoultz.

Ståthållarens på Haga slott

underdåniga förklaring.

I anledning af Riksdagens Revisorers, vid granskning af Haga slotts räkenskap
för år 1876 gjorda anmärkning derom, att behållningen i trädgårdens konto, uti “ingående*
balansen för samma år, upptagits till 180 kronor 36 öre, ehuru den uti
“utgående*1 balansen för nästförflutna året endast utgjort 100 kronor 38 öre, får
Ståthållareembetet å nämnde slott härmed underdånigst meddela infordradt yttrande.

Rätteligen skulle Ståthållareembetet hafva förordnat om ändring i trädgårdsräkenskapen
för år 1876, så att der anmärkta behållning öfverensstämde med den,
som upptagits i 1875 års räkenskap; men då, genom hvad som förefallit, kungsgården
tillgodofördes ett belopp högre än som bort ifrågakomma, ansåg sig Ståthållareembetet
kunna dervid låta bero, i afbidan på utredning till annat år om anledningen
till de olika siffertalen.

Medelst Herrar Revisorers beslut att till 100 kronor 38 öre utföra 1876 års
ingående balans och deremot upptaga 79 kronor 98 öre, eller skiluaden emellan de

- 827 —

anmärkta summorna, bland öfriga under året uppburna medel, allt enligt tabell, som
visar behållning till år 1877 med oförändradt belopp 244 kronor 80 öre, har nödig
rättelse skett i anmärkta förhållandet, som alltså icke lärer till någon vidare åtgärd
föranleda.

Stockholm den 14 November 1878.

C. A. MANDERSTRÖM.

Vill). Ingelotz.

Kongl. Fångvårdsstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
granskning af styrelsens hufvudbok för
år 1876.

Genom nådig remiss den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t, med bifogande
af transsumt utaf Riksdagens Revisorers den 14 i samma månad afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1876, i hvad Fångvårdsstyrelsen rörer, anbefalt
styrelsen att häröfver till Eders Kongl. Maj:t afgifva underdånigt utlåtande, till
fullgörande hvaraf styrelsen nu får underdånigst anföra:

Uti 1 § af berättelsen hafva Revisorer ne redogjort för ett af Eders Kongl.
Maj:t den 18 Januari 1876 afgjordt mål, i fråga om giltigheten af en för förre Redogöraren
vid straffängelset i Landskrona M. Ålander ingången uppbördsborgen, och
hafva Revisorerne funnit Eders Kongl. Maj:ts dom i ärendet af den betydelse för de
myndigheter, som handhafva uppbörds- och redovisningsväsendet, att revisorerne ansett
sig böra densamma omförmäla.

I anledning häraf har styrelsen för sin del endast att upplysa, det styrelsen,
sedan högstberörde nådiga dom blifvit bekant, i afseende å de uppbördsborgensförbindelser,
som till styrelsen böra afgifvas, iakttagit sådana försigtigtighetsmått, att
samma förbindelser icke må kunna, på grunder som i ofvan nämnda dom anföras,
förklaras ogiltiga.

§ 2 af i fråga varande berättelse innehåller:

Af räkenskaperna angående kronoarbetsstationen på Borghamn inhemtas, att
stationens post varit stäld på postkontoret i Vadstena, hvilken stad ligger på ett
afstånd af 1 £ mi,l från stationen, samt att under revisionsåret dels till bud för
postens afhemtande från berörda postkontor utgifvits för hvarje gång 7 kronor 50
öre, dels äfven bevakningsbefälhafvaren vid stationen för penningeremissers uttagande
rest till nämnde stad, och för hvarje sådan resa debiterat en kostnadsersättning af
10 kronor 50 öre. Då emellertid på vägen mellan Borghamn och Vadstena samt
på kort afstånd från kronoarbetsstationen funnes en postanstalt vid Roxlösa kyrka,
syntes ingalunda med god hushållning öfverensstämmande att icke sistnämnda postanstalt
för arbetsstationens behof anlitats; och då, enligt hvad upplyst blifvit, Borghamns post

328

fortfarande afhemtades från Vadstena, hafva Revisorerne ansett sig böra å förhållandet
fästa uppmärksamheten, helst Roxlösa poststation efter den 1 Juli 1877 berättigats
emottaga värdeförsändelser till belopp af ända till 5,000 kronor.

I afseende härå får styrelsen till en början upplysa, att anmärkningen till en
väsentlig del grundar sig på en missuppfattning. Af räkenskaperna inhemtas nemligen,
att 7 kronor 50 öre utgått till ett postbud emellan Borghamn och Vadstena,
utgörande en väglängd af en och eu half mil, för hvarje månad; och då post aflemnats
och afhemtats tre gånger i hvarje vecka, uppgår ersättningen för hvarje gång
till icke fullt 58 öre. Postställets förflyttning från Vadstena postkontor till Roxlösa
postanstalt, belägen omkring f mil från Borghamn, på sätt Revisorerne ifrågasatt,
skulle, enligt hvad stationens befälhafvare upplyst, väl medföra mindre beqvämlighet,
men icke minskad kostnad. Till och från Vadstena ankommer och afgår post hvarje
dag, och från Borghamn afgår och ankommer nu post, genom förenämnda postbud,
reguliert tre gånger i veckan. Till Roxlösa poststation ankommer post norr- och
söderifrån på olika dagar endast två gånger i veckan, nemligen måndagar och fredagar
norrifrån, samt tisdagar och lördagar söderifrån. Fullständig post kan derstädes
således erhållas endast två gånger i veckan, att på fyra särskilda dagar afhemtas.
Kostnaden för sådan afhemtning skulle antagligen blifva högre än hvad
som nu i detta hänseende utgår. Det låga belopp, hvarmed nu varande postbud aflönas
ur kronoarbetskårens stationskassa, förklaras deraf, att så väl fortifikationens
arbetsbefäl å Borghamn, som flere enskilde personer i orten, hvilka föredraga den
beqvämare postkommunikationen på Vadstena, deltaga i postbudets aflönande. I öfrigt
har detta postbud till åliggande att för stationens räkning uträtta ärenden i Vadstena,
såsom att lemna underrättelser till stationens der boende läkare, afvakta hans föreskrifter
och å apoteket afhemta medikamenter m. m.

Beträffande anmärkningen i hvad den afser bevakningsbefälhafvarens resor till
Vadstena för afhemtande af penningeremisser, och derför en kostnadsersättning af
10 kronor 50 öre för hvarje resa utgått, får styrelsen upplysa, att antalet af dessa
resor inskränker sig till sex på året, eller en gång hvarannan månad.

Efter det för flera år sedan anmärkning blifvit framstäld deremot, att stationens
befälhafvare uppburit rese- och traktamentsersättning för resor till och från Vadstena
i ändamål att afhemta rekommenderade bref, och dervid blifvit invändt, att redogöraren,
med hänsyn till det uppbördsmanna-ansvar, honom ålåge för de till honom öfversända
allmänna medel, hvarken vore behörig eller pligtig att befullmägtiga stationens
postbud att å postkontoret uttaga och qvittera rekommenderade bref, inneslutande
dylika medel, blef denna angelägenhet på det sätt ordnad, att, då månatliga penningeremisser
till stationen ankommo ej mindre för fångvårdens än fortifikationens
räkning, afhemtningen af dessa skulle ömsevis hvarannan månad verkställas och bekostas
af dessa myndigheter, dervid, hvad fångvården anginge, kostnaden inskränktes
till endast reseersättning, men icke traktamente för stationsbefälhafvaren. Då numera,
sedan den 1 Juli 1877, enligt hvad Revisorerne upplyst, postanstalten i Roxlösa är
berättigad mottaga värdeförsändelser till belopp af ända till 5,000 kronor, och styrelsens
remisser till stationen å Borghamn vanligen understiga detta belopp, skulle
det visserligen föranleda någon minskning i förenämnda resekostnadsersättning, om
postgången stäldes på Roxlösa, i stället för Vadstena, men enär, enligt hvad ofvan
är antydt, det för stationen är fördelaktigare att bibehålla Vadstena postkontor för
utvexling af vanliga postförsändelser, samt dessutom stationens befälhafvare eller
redogörare, vid afhemtning derstädes af penningeremisser, sättes i tillfälle att, utan
särskild kostnad för kronan, ombesörja andra för stationens räkning förekommande

— 329 —

angelägenheter af flen beskaffenhet, att de företrädesvis lämpa sig för personlig behandling,
har skäl icke synts vara för handen att, hvad ensamt de rekommenderade
brefven angår, vidtaga den ifrågasatta förändringen.

Stockholm den 6 December 1878.

G-. Fr. ALMQUIST.

VICTOR LJUNGSTEDT. C. GERLE.

C. R. Ulf sax.

Chefens för Generalstabens
topografiska afdelning

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer anfört vid granskningaf
Generalstabens räkenskaper för
år 1876.

I skrifvelse af den 18 Oktober 1878 bar Statsrådet och Chefen för Civildepartementet
meddelat mig Eders Kongl. Maj:ts nådiga vilja, att jag skall inkomma med
underdånigt utlåtande, i anledning af hvad Riksdagens Revisorer, enligt bemälde skrifvelse
åtföljande transsumt, anfört i dess den 14 Oktober 1878 afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876.

I denna berättelse anföres, att, enligt fyra vid allmänna ekonomiska karteverkets
räkenskaper fogade allegat, Revisorerne inhemtat, hurusom, sedan Kongl. Maj:t i
nådigt bref af den 10 Mars 1876, uppå derom af afdelningschefen för Generalstabens
topografiska afdelning gjord underdånig framställning, medgifvit, att en för ekonomiska
karteverkets räkning under år 1869 inköpt större segelslup finge genom bemälde
afdelningschefs försorg försäljas, med föreskrift, att försäljningssumman skulle
till Kongl. Statskontoret öfverlemnas för att tillgodokomma besparingarne å sjette
hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne, samme afdelningschef,
efter det, vid en genom varfschefens vid Kongl. flottan i Stockholm försorg den 9
Juni 1876 föranstaltad auktion, berörde segelslup jemte inventarier och en till segelslupen
hörande roddbåt bortslagits för en summa af 1,152 kronor, till Kongl. Statskontoret
öfverlemnat det honom, efter afdrag af auktionsprovision m. nh, tillstälda
försäljningsbeloppet med 1,140 kronor 48 öre. Då nyss nämnda belopp emellertid
icke af ekonomiska karteverket bland dess inkomster och utgifter upptagits, hafva
Revisorerne, enär, enligt deras förmenande, i fråga varande medel rätteligen bort i
karteverkets räkenskaper uppdebiteras och afföras, ansett sig böra förhållandet omförmäla.

Rörande mitt förfarande i denna fråga får jag underdånigst afgifva den förklaring,
att, enligt min åsigt, de för segelslupens försäljning influtna medlen ej kunde
anses såsom någon inkomst för karteverket, alldenstund de ej kommo karteverket till

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 42

— 330 —

godo, för att till dess behof användas, lika litet som penningarnes öfverlemnande till
Kongl. Statskontoret kunde påföras såsom någon utgift för karteverket. Derföre har
jag ej ansett det vara skäl att i räkenskaperna endast till utseendet öka inkomsternas
och utgifternas belopp utöfver hvad de i verkligheten voro. Jag har endast åtlydt
don af Eders Kongl. Maj:t mig lemnade nådiga befallningen att försälja segelslupen
och till Kongl. Statskontoret öfverlemna det derför erhållna beloppet; allt i
enlighet med den redogörelse, som i räkenskaperna, angående denna sak, blifvit afgifven.

Stockholm den 21 November 1878.

VICTOR von VEGESACK.

Afdelniugschef för Generalstabens topografiska afdelning.

G. F. Broström.

Kongl. fflarinförvaltniugens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af Förvaltningens af sjöärendena
räkenskaper för år 1876.

Genom nådig remiss den 18 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Marinförvaltningen att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande i
anledning af de vid senaste revision af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876, enligt bilagda tre transsumt af den
afgifna revisionsberättelsen, gjorda anmärkningar, i hvad femte hufvudtiteln rörer.

Till åtlydnad häraf får Marinförvaltningen, som hört varfscheferne vid flottans
stationer och direktionen för navigationsskolan i Hernösand, i hvad hvar och en angår,
med öfverlemnande af bemälde myndigheters till Eders Kongl. Maj:t stälda underdåniga
yttranden samt återställande af remisshandlingarne, i underdånighet anföra
följande.

Hvad beträffar Förvaltningen af sjöärendena, har i § 2 af ofvan nämnda berättelse
blifvit anmärkt, att en under år 1875 å anslaget till stipendier för sjöofficerare
uppkommen besparing af 2,032 kronor 57 öre blifvit i 1876 års hufvudbok bokförd
såsom innestående anslag och ej heller under årets lopp omförd till allmänna besparingarne.

I afseende härpå får Marinförvaltningen i underdånighet upplysa, att ett belopp,
hvilket uti 1875 års hufvudbok blifvit utbalanseradt såsom innestående anslag, icke
kunnat annat än inbalanseras å enahanda konto uti 1876 års hufvudbok, samt att
den anmärkta bokföringsåtgärden är i full öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
under den 30 Juli 1875 faststälda formulär för förvaltningens hufvudbok. Så väl det
i fråga varande beloppet som den vid 1876 års slut befintliga behållning å stipendieanslaget
har så mycket mindre kunnat omföras till allmänna besparingarne, som dessa
behållningar varit af Eders Kongl. Maj:t disponerade enligt de uti hufvudboken åberopade
nådiga bref af den 12 och 26 November 1875 samt den 8 September 1876.
Dertill kommer att, då stipendier icke, i likhet med utgifterna efter faststälda aflönings -

331

stater, utgå för kalenderår, utan för den tid, för hvilken stipendiet blifvit beviljadt,
de behållningar, som vid ett kalenderårs slut tillfälligtvis förefinnas i följd deraf, att
det anvisade beloppet icke det året utgått, följaktligen icke kunna betraktas såsom
besparingar, utan måste reserveras för de utgifter, hvartill de blifvit disponerade, såsom
i det nu anmärkta fallet skett genom nyss nämnda nådiga bref.

Vidkommande den af Statsrevisorer ne i § 3 gjorda anmärkning, att en likaledes
vid 1875 års slut å anslaget till extra utgifter utbalanserad besparing af 1,191 kronor
2 öre inbalanserats såsom behållning å nämnda titel i stället för att omföras till allmänna
besparingarne, så får Marinförvaltningen, med tillkännagifvande att äfven denna
bokföringsåtgärd blifvit verkstäld i enlighet med förberörda hufvudboksformulär, tillika
meddela, att i fråga varande belopp, enligt anteckning i 1875 års hufvudbok, varit disponeradt
genom K.ongl. brefvet den 22 Juli 1875, ehuru det icke blifvit anoidnädt
förr än den 4 Januari 1876, och sålunda icke bort öfverföras till allmänna besparingarne.

Hvad angår den af Revisorerne i § 4 anmärkta olämpligheten deraf, att förslagsanslaget
till »skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för flottans stationer» bibehålies
vid ett nominelt belopp, som står i uppenbart missförhållande till det veikliga behofvet,
så, enär Marinförvaltningen äfven anser i fråga varande förslagsanslag blifva
fortfarande till sitt i riksstaten upptagna belopp otillräckligt för anvisningarne derå,
i följd af de orsaker Revisorerne anfört, synes det ock Marinförvaltningen vara onskvärdt,
om tillökning i anslaget kunde ega rum till förekommande af allt för stor skilnad
emellan anslagets belopp och utgifterna derå.

Beträffande den i § 5 framstälda anmärkning, att betalning for kanoner och
projektiler icke finnes i en och samma eller ens i löpande årets räkenskap sammanförd,
får'' Marinförvaltuingen upplysa, att orsaken dertill är den långa tid, som vanligen
åtgår innan ett kontrakt om leverans af artillerimateriel blifver fullgjordt. Marinförvaltningen
anser dock det ej vara lämpligt att fördröja det formella afförandet uti
räkenskapen af betalning för levererad artillerimateriel endast på den grund, att det
uppgjorda kontraktet om samma materiels tillverkning ej är fullgjordt, hvilket skulle
hafva till följd ett öfverdrifvet förstorande af förskottskontot, utan synes det Marinförvaltningen
vara lämpligare, att, i enlighet med Revisorernes förslag, föreskrift
meddelas om upprättande och bifogande räkenskapen af sammandrag öfver så val
kostnaderna för kanoner och projektiler, som ock uppgift å levererade sådana särskildt
för hvarje leveranskontrakt.

Hvad åter angår förslaget, att vederbörande uppbördsmäns qvitton öfver materielens
emottagande i kronans förråd äfven skulle bifogas räkenskapen, så, ehuru en
sådan åtgärd vore för verifikationernas fullständighet rigtig, anser dock Marinförvaltningen
hinder derför understundom möta, hufvudsakligen derigenom, dels att ej all
artillerimateriel inlevereras i kronans förråd, utan i stället användes till skjutförsök
m. m., och dels att materielen ofta, i afvaktan å lämplig transport, en längre tid qvarligger
på tillverkningsorten, innan densamma till stationerna afsändes, hvarföre någon
stationernas uppbördsmäns qvitto vid sådana tillfällen icke kan erhållas förr än efter
afslutandet af årets räkenskap. Lämpligare synes det då vara, att en af vederbörande
besigtningsoffieer årligen afgifven redovisning öfver levererad artillerimateriel bilägges
räkenskapen, hvarigenom det åsyftade ändamålet torde vinnas, och hvarom Marinförvaltningen
går i författning.

I § 6 hafva Revisorerne anmärkt, att det vore förenadt med svårighet att vid
granskning af redogörelser för utgifterna under sjöexpeditioner med flottans fartyg
kontrollera, det samma utgifter blifvit rätteligen fördelade mellan reservationsanslaget
till flottans öfningar och förslagsanslaget till natura-underhåll, samt derföre ansett

— 332 —

önskvärd t, att den vid stationerna verkstälda uträkning, hvarpå fördelningen sig grundar,
måtte for framtiden bifogas räkenskaperna.

åberopande af hvad varfscheferne vid flottans stationer i afseende härpå
aniort, får Marinförvaltningen i underdånighet tillkännagifva, att Marinförvaltningen
i enlighet med hvad varfschefen vid Stockholms station föreslagit, kominer att meddela
vederbörande vid stationerna föreskrift om fogande vid räkenskaperna af sådan
uträkning, som Revisorerne ifrågasatt.

_ Vidkommande den i § 7 gjorda anmärkningen, att det i Karlskrona stations
kassajournal för år 1876 såsom kontant behållning till år 1877 upptagna belopp icke
bliivit verihceradt med protokoll öfver kassainventeringen, får Marinförvaltningen åberopa,
hvad varfscheien vid samma station i sin förklaring i afseende härpå anfört
• .Beträffande den i § 8 framstälda anmärkningen, att i Stockholms stations
titelsammandrag öfver utgifter år 1876 under N:o 40 titeln .allmänna underhållet af
fartyg och båtar» uppförts den 9 December 1876 tre poster å kronor 154- 35 48- 38
och 287:61 samt den 9 Januari 1877 en post å kronor 1,041:85, livilka fyra poster
bhfvit med blyerts utstrukna och å nyo med enahanda belopp intagna vid titelns
slut hafva, enligt hvad vederbörande tjensteman i Marinförvaltningen upplyst, nämnda
poster af förbiseende blifvit utförda två gånger; men då, såsom Revisorerne jemväl
anmarkt, titelns slutsumma är rigtig, torde denna anmärkning icke föranleda till någon
åtgärd.

, „i, åter angår Revisorernes i senare delen af samma paragraf anmälda för nailande,

att af de åberopade verifikationsnumren fattas ett, nemligen N:o 10 044 så
ai ,.vl uteglomdt; men om verifikationerna jemföras med stationens kassajournal, finnes, att
i verkligheten icke någon verifikationshandling fattas.

h ^ anledning af Revisorernes uti § 9 framstälda anmärkning, att anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll blifvit användt till åtskilliga ändamål, som för detsamma
vore främmande, får Marinförvaltningen i underdånighet erinra, att aflöningen
till varfspohsen i Karlskrona, aubefald genom Kongl. brefvet den 12 November 1872
icke kan aiises vara ett för nybyggnads- och underhållsanslaget främmande ändamål!
dä inrättandet af denna polis afser att vinna ökad kontroll öfver arbetspersonalen
ocn storie säkerhet, att kronans tillhörigheter icke under arbetet försnillas.

Lika litet lära väl kunna för detta anslag anses främmande utgifterna till
pensioner åt i kronans tjenst skadade, enligt Eders Kongl. Maj:ts stat den 17 December
1875, för invalider af ordinarie timmermans- och hancltverksstaten vid Karlskrona
station, enligt den af Eders Kongl. Maj:t den 17 December 1875 faststälda
stat, samt till mdragningsstaten vid Göteborgs f. d. depot, enligt Eders Kongl. Makts
stat af samma dag. .Af de till nämnda indragningsstat utbetalda 858 kronor 82 öre
voro 352 kronor 72 ore for år 1875. De löntagare, som åtnjöto denna aflöning, utgjordes
af på indragning men med tjenstgöringsskyldighet stälda personer, tillhörande
timmermans- och handtverksstaten vid flottans f. d. depot i Göteborg, och blef dem
aflöningen tillerkänd genom Kongl. brefvet den 3 Mars 1871. Då aflöningen till
flottans ordinarie timmermans- och handtverksstat alltid utgått från anslaget till flotans
nybyggnad och underhåll, blifver en följd häraf, att äfven invalider samt å indragning
stalda personer, tillhörande denna stat, undfå sin aflöning från detta anslag,
likasom äfven all anledning finnes, att pensionerna till de arbetare, som blifvit skadade
under arbete i kronans tjenst, utgå från det anslag, hvarifrån arbetskostnaden
vant bestridd, emedan dessa pensioner i sjelfva verket icke äro annat än en af rättvisa
och billighet påkallad fortfarande ersättning för de skadade personernas arbete

*«.

— 333 —

Att kostnaden för anläggning af spårvägar i Karlskrona, anbefald genom Kongl.
brefvet den 29 Augusti 1871, utgått af nybyggnads- och underhållsanslaget måste
anses så mycket rigtigare, som dessa spårvägar varit anlagda just för att lätta arbetena
och således medföra en besparing i arbetskostnaderna för framtiden.

Portoafgifterna i Karlskrona hafva utgått af anslaget till flottans nybyggnad
och underhåll på grund af Kongl. brefvet den 13 Mars 1874, hvarigenom, bland annat,
förordnats att, i likhet med hvad för armén blifvit stadgadt, af underbefäl och
manskap vid flottan finge, då de i fredstid vore från sina vanliga stationer kommenderade
till tjenstgöring å andra orter inom riket, en hvar, en gång i hvarje månad,
afgiftsfritt till hemorten sända ett bref, samt att kostnaden derför skulle utgå af
nämnda anslag; och då särskild t anslag för detta ändamål ej fans å riksstateu uppfördt,
borde dessa utgifter lämpligast anvisas å nybyggnads- och underhållanslaget,
emedan uppfordringarne till stationerna väsentligen afse der pågående arbeten.

Hvad beträffar de öfriga anmärkningarne under § 9, så torde det icke erfordra
någon särskild förklaring, att dyrtidstillägg åt permanenta reservstaten, enligt Kongl.
brefvet den 14 Maj 1875, utgått af samma anslag, som denna, stat i öfrigt, samt att
ålderstillägg till mariningeniörs- och civilstaterna vid flottans stationer, hvartill dessa
stater, enligt hvad Riksdagen i underdånig skrifvelse den 15 Maj 1874, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, medgifvit, äro berättigade,
jemlikt Kongl. brefvet den 2 Juli 1875 utgått af allmänna besparingarne, då särskildt
anslag för dessa ändamål icke blifvit af Riksdagen anvisadt.

i afseende på sjökrigsskolan hafva Revisorerne i § 2 anmärkt, dels att dess nya
byggnad blifvit förlagd vid Skeppsholmens strand å lågländ mark, oaktadt å holmen
tillfälle icke saknats till byggnadens uppförande å en högt och torrt belägen plats,
dels att skolans chef icke, såsom från början varit afsedt, erhölle bostad inom byggnaden,
utan i annat kronan tillhörigt hus å Skeppsholmen; men enär dessa anmärkningar
gälla åtgärder, som icke ligga inom området för Marinförvaltningens befattning,
samt Eders Kongl. Maj:t förordnat genom nådigt bref den 15 December 1876,
på förslag af Öfverintendentsembetet, om byggnadens uppförande å den plats, der
den nu är belägen, och genom nådigt bref den 30 November 1877 om disposition af
den för skolans chef afsedda boställslägenhet i skolbyggnaden, derest sådant erfordrades
för utförande af den i samma nådiga bref meddelade föreskrift, om beredande
af bostad i skolbyggnaden för nödigt kadettbefäl äfvensom för kadetter al
femte och sjette klasserna, torde nämnda åtgärder icke erfordra någon förklaring från
Marinförvaltningen.

Hvad slutligen angår de framstälda anmärkningarne vid granskning åt räkenskaperna
för navigationsskolan i Ilernösand, får Marinförvaltningen, med ^tillkännagifvande
att navigationsskolornas räkenskaper för år 1876 icke ingingo i Förvaltningens
af sjöärendena räkenskaper för samma år, i underdånighet hänvisa till hvad
direktionen för först nämnda skola i anledning häraf i sitt underdåniga utlåtande
anfört.

Stockholm den 10 December 1878.

R. VON FEILITZEN.

V. GJ ERLING. P. O. BÄCKSTRÖM. O. F. KREUGER.

Referent.

J. A. Nelander.

334

Varf achef s-embetets vid Stockholms
station underdåniga yttrande.

Sedan Riksdagens innevarande år församlade Revisorer i afgifven berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dit hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876 framstält en anmärkning rörande svårigheten att, vid
granskning af redogörelser för utgifterna under sjöexpeditioner med flottans fartyg,
r-?iDtri era det • s.amma utgifter blifvit rätteligen fördelade mellan reservationsanslaget
.. öfningar och förslagsanslaget till natura-underhåll, samt derför ansett

onskvarat, att den vid stationen verkstälda uträkning, hvarpå fördelningen sig grundar,
mätte för framtiden bifogas räkenskaperna; och Kongl. Marinförvaltningen i skrifvelse
af den 12 innevarande månad anmodat Varfschefs-embetet inkomma med underdånigt
yttrande i ämnet; får jag, på grund af inhemtade upplysningar från stationens räkenskapskontor,
härmed i underdånighet meddela, det icke något hinder möter att vid
den liqvid, som räkenskapskontoret enligt § 135 mom. 1 punkten b, 2:dra delen
af nådiga reglementet för flottan har att vid den formella afföringen i räkenskaperna
af redogörelsen för de kontanta expeditionsmedlen upprätta, bifoga en uträkning af

den beskaffenhet, Riksdagens Revisorer ansett önskvärd.

♦

Stockholm af Kongl. Flottans Varfschefskansli den 19 November 1878.

C. H. KREUGER.

Herm. Wijnbladh.

Varfschefs-embetets vid Karlskrona station
underdåniga yttrande.

Älagd af Eders Kongl. Maj:ts Marinförvaltning att afgifva underdånigt yttrande,
angående nedan nämnda tvenne anmärkningar, gjorda af Riksdagens innevarande år
församlade Revisorer, nemligen:

.. 1:0- “Vid granskningen af de från flottans stationer inkomna redogörelser för

utgifterna under sjöexpeditionen med flottans fartyg hafva Revisorerne funnit det
vara med stor svårighet förenadt att kontrollera, det berörda utgifter blifvit rätteligen
föidelade emellan reservationsanslaget till flottans öfningar och förslagsanslaget till
natura-underhåll. Det har vid sådant förhållande synts Revisorerne vara önskvärdt,
att den vid stationen verkstälda uträkning, som ligger till grund för berörda fördelning,
måtte för framtiden bifogas räkenskaperna11;

2:o. “Enligt 99 § af reglementet för Kongl. Flottan, 2:dra delen, åligger det
varfschef vid flottans station att minst en gång i månaden och alltid på sista helg -

- 335 —

fria dag hvarje år låta i sin närvaro inventera stationens kassa, och enligt § 196 af
samma reglementes 2:dra del skall sådan inventering verkställas i varfschefens närvaro
af kamreraren och intendenten, hvarförutan vid kassaiuventeringarne under
Juni och December månader advokatfiskalen skall deltaga för granskning af stationens
säkerhetshandlingar. Då nu Karlskrona stations kassajournal för år 1876 såsom
kontant behållning upptager ett belopp af 101,501 kronor 55 öre, men denna behållning
icke blifvit verificerad med protokoll öfver inventering, förrättad i öfverensstämmelse
med reglementets ofvan berörda föreskrifter, så få Revisorerne härmed anmärka
nämnda förhållande“;

får jag i underdånighet anföra:
beträffande l:sta punkten,

att någon uträkning, som skulle ligga till grund för fördelningen af utgifterna
under expeditioner med flottans fartyg emellan reservationsanslaget till flottans öfningar
och förslagsanslaget till natura-underhåll, uppgöres icke vid stationen, utan, då
liqvid öfver en fartygschefs kontanta redogörelse under en expedition upprättas, extraherar
revisorn de i nämnda redogörelse upptagna utgifter, hvilka, hufvudsakligen jemlikt
formulär, tillhörande 1841 års sjötjenstgörings- och hushållningsreglemente, i
liqviden sedan utföras under rubrikerna: “Sjöaflöning**, “upphandlad proviant“, “ utredningspersedlar
“, “extra utgifter*'' och lotspenningar1'';

att under rubriken “sjöaflöning** upptagas verkstälda utbetalningar för innestående
portioner till underbefäl och manskap;

att, då titel åsättes liqviden, å anslaget till natura-underhåll afforas utgifterna
under rubriken “upphandlad proviant**, ökade med utbetalda beloppet för innestående
portioner till underbefäl och manskap, hvilket belopp afdrages från utgifterna för
“sjöaflöning**, som, sålunda minskade, afföras jemte de för “upphandlad utredning**
samt “extra utgifter** och “lotspenningar“ å reservationsanslaget till flottans öfningar;

att, för ett tydligare åskådliggörande af den del utaf en fartygschefs utgifter
under sjöexpedition, som bör afföras å natura-underliålls-anslaget, den förändring i
liqviden torde böra vidtagas, att under utgifterna för “upphandlad proviant** omedelbart
upptages beloppet för innestående portioner för underbefäl och manskap; samt
angående 2:dra punkten,

att vid inventeringar i flottans kassa protokoll icke föres utan aflemnas till
varfschefen rapport öfver den behållning, som bör förefinnas;

att vid inventeringen tillse huru vida denna behållniug öfverensstämmer med
de kontanta tillgångarne;

att en sådan rapport dock icke kan verificera den i kassajournalen för December
månad upptagna behållningen till ett kommande år, enär uti nämnde månads
räkenskaper ingå betydliga, uti Januari månad följande året så influtna som afbörda
belopp, hvarföre å rapporten måste göras omslut, upptagande dessa poster och i öfrigt
de omständigheter, som föranledt skiljaktighet emellan behållningen enligt rapporten
och enligt kassajournalen;

att, i händelse rapporten för inventeringen den 30 December 1876 icke är
samma års räkenskap vidfogad, en duplett deraf härjemte öfverlemnas.

Karlskrona varfschefens kansli den 28 November 1878.

JOHN AMÉEN,

Emil Rääf.

336 —

(Bilaga.)

Enligt kontorets kontrollbok utgör behållningen i stationens kassa denna.

,daS ......................................................... kr. 197,484: 55.

hvartill komma anordnade, men af kassören ännu icke utbetalda räkningar
å tillsamman ......................................... n 1,526: 65

hvarifrån afgå nedan nämnda, icke inbetalda förskottsbelopp, som
blifvit kassören till uppbörd påförda, nemligen:

Tit. Törngrens .......................................... 3. 69.

„ Lundgrens .......................................... 211: 30.

„ Starcks .......................................... 62: 27.

„ Carlstedts ......................................... 22: 60.

» Lings............................................. 140; 86.’

199,011: 20.

440: 72.

, . . , , Återstår kr. 198,570: 48.

hvaraf 1 kassahvalfvet förvai’as .................................... ]{r 490 959-__

och hos kassören finnas............................................. 7''620- 48

Af de hos kassören befintliga medel motsvarar det af Tit. Ankarcrona inlemmade
amerikanska mynt 253 kronor 68 öre.

De i kassahvalfvet förvarade medel utgöras af:

Sedelmynt å 100 kronor
» å 5 „

Silfvermynt å 1 krona
„ å 10 öre .
Kopparmynt å 2 öre .
å 1

y, a. x „

170,000:

12,000:

7,000:

600

900

450

Karlskrona af Räkenskapskontoret den 30 December 1876.

J. A. Berghman.

Att vid inventeringen förestående dag behållningen i stationens kassahvalf befans
utgöra 190,950 kronor och de under kassörens vård befintliga medel uppgingo
till 7,620 kronor 48 öre, intygas af undertecknade, vid inventeringen, på en gång
närvarande.

Karlskrona soin förut.

J. A. Berghman.

C. N. Mehn.

— 337

Omslut.

Behållning den 30 December 1876 ........................ 197,484: 55.

Influtit till och med den 18 Januari 1877 ... 393,497: 52.

Liqviderade förskott d:o .................... 78,614: 60. 472,112: 12. 669,596: 67.

Afförda medel till och med den 18 Januari 1877 ......... 489,611: 25.

Liqviderade förskott d:o ................................. 78,614: 60. 568,225: 85.

Kontant behållning till den 19 Januari 1877 .........................._ 101,370: 82.

Anledningen till skiljaktigheten emellan denna behållning och den i

kassajournalen upptagna ........................................ 101,501: 55.

är den, att följande räkningar, ehuru anordnade under redogörelseåret
1876, först senare under år 1877 qvitterats, och sålunda icke i
kassa]ournalen för December månad 1876 alförts, nemligen:

Pension till en arbetskarl ...................................

(upptagen i kassajournalen för Mars månad 1877).

Dito till en arbetskarl ......................................

Dito till en dito .................... _....................

(båda upptagna i kassajournalen för April månad 1877)

Kapten Törngren, enligt Kongl. Kammarrättens utslag.......

(upptagen i Juni månad 1877).

Kapten Starck, resepenningar ...............................

(upptagen i Augusti månad 1877) _____________________

efter afdrag hvaraf behållningen till den 19 Januari 1877 blifver ...... 101,3 tÖ: 82

Karlskrona af räkenskapskontoret den 18 Januari 1877.

J. A. Berghnan.

13: 50.
15: —

1: —

87: 73.

Direktionens för navigationsskolan i
Hernösand underdåniga utlåtande.

Med anledning af hvad Riksdagens Revisorer uti afgifven berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets, jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1876 anfört, får direktionen, uti de delar samma berättelse vidrörer
navigationsskolan i Hernösand, i djupaste underdånighet afgifva följande utlåtande: I

§ 1 anföres att, enligt Vesternorrlands läns landtränteris specialräkning för
år 1876, direktionen för navigationsskolans behof qvartalsvis utqvitterat 1,437 kronor
50 öre, eller för året ett belopp af sammanlagdt 5,750 kronor, men att uti den af
skolans föreståndare för samma år upprättade hufvudräkning upptagits såsom tillgångar,
förutom behållning från 1875, kronor 2,238: 59, och influten ränta, kronor 111:
93, dels såsom uppburet under årets fyra qvartal ett belopp af sammanlagdt 5,2o0
kronor och dels såsom uppburet den 2 December 1876, under benämning extra underlärarens
lön för läsåret 1876—1877, ett belopp af 1,500 kronor, i följd hvaraf Revi Riksdagens

Rev. Ber. 1878 angående, Statsverket. ^

338 —

sorerne anmärka den olikhet, som förefinnes uti landtränteriets specialräkning och den
af skolans föreståndare afgifna hufvudräkningen.

Af hvad Herrar Revisorer sålunda anfört synes, som skulle direktionen ur
landtränteriet uppburit 500 kronor mera än föreståndaren uti hufvudräkningen redovisat,
men är detta dock icke förhållandet, ty hafva, enligt hvad framgår af uti afskrift
bilagde redovisning öfver ångmaskinlärofondens räkenskaper för år 1876, berörde 500
kronor, hvilka utgöra arfvode till läraren i ångmaskinlära, blifvit i sistnämnda räkning
redovisade, på grund hvaraf direktionen i djupaste underdånighet anhåller, att anmärkningen
i denna del måtte lemnas utan afseende.

I § 2 anföres, att en vid räkenskaperna fogad förteckning öfver Hernösands
navigationsskolas inventarier för år 1876 upptager såsom värde å under året tillkomna
möbler och andra inventarier ett belopp af 734 kronor, och att i den af navigationsskoledirektionen
afgifna berättelse för samma år upptagas jemväl bland utgifterna
under året dels instrument, kartor och böcker samt öfriga inventarier, kronor 157:
40, dels ock upphandlade maskinmodeller, kronor 500, anmärkande Revisorerne i följd
häraf såsom en bristfällighet i bokföringen, att motsvarande belopp icke blifvit i hufvudräkningen
för året redovisadt.

I anledning häraf får direktionen i djupaste underdånighet anföra, att knappast
någon möjlighet förefinnes att inventarieförteckningen, berättelsen öfver de under
direktionens vård stälda statsmedel och hufvudräkningen kunna motsvara hvarandra,
med mindre än de jemväl jemföras med ångmaskinlärofondens räkenskaper, emedan
sådana inventarier som maskinmodeller, enligt § 21 i Kongl. Maj:ts nådiga reglemente
af den 15 Mars 1861 angående undervisning och examina i ångmaskinlära,
skola anskaffas för inskrifningspenningar, hvilka icke som allmänna statsmedel torde
kunna anses, mea hvilka maskinmodeller dock böra lika väl som de genom gåfvor
tillkomna och för statsmedel anskaffade i inventarieföiffeckningen upptagas; anhållande
direktionen likväl i djupaste underdånighet att här nedan få aflemna en noggrann
redogörelse öfver uppkomsten af omförinälde anmärkta poster.

Hvad först vidkommer det i 1876 års inventarieförteckning upptagna belopp
734 kronor, utgörande värdet af under året tillkomna möbler och effekter, har det
på följande sätt uppstått. År 1875 Januari den 5 anskaffades, som af bifogade afskrift
utaf redogörelsen för ångmaskinlärofondens räkenskaper för samma år synes,
maskin modeller för ett belopp af.................................... kronor 152: —

Men då tillgängliga medel, tillkomna genom inskrifningsafgifter,
voro otillräckliga till liqviderande af detta belopp, fÖrskotterade direktionen
blåsten, eller 83 kronor 50 öre, hvarföre effekterna icke påfördes
inventarium förr än år 1876, då direktionens förskott var
återbetaldt.

1876 Juni 1, Anskaffades maskinmodeller för ............... „ 445: —

„ December 2. Anskaffades ytterligare maskinmodeller för
121 kronor, hvilket belopp dock bör minskas med 6 kronor för frakt
och emballage, således...... ......................................... „ 115: —

1876 Augusti 4. Finnes en å hufvudräkningen af P. G. Hagström
utfärdad verifikation, upptagande reparation af möbler m. m.
till ett belopp af kronor 59: 64. Å denna verifikation finnes i sistnämnda
post inbegripet ett bord för maskinmodeller................ „ 22: —

kronor 734: —

339

Hvad vidkommer den i direktionens berättelse för år 1876, angående tillståndet
och styrelsen af statsmedel, upptagna utgiftspost kronor 157: 40, får direktionen hänvisa
till hufvudräkningen för samma år, deri denna post finnes särskildt upptagen under
rubrik “böcker11.

Hvad slutligen beträffar den i direktionens forberorda berättelse upptagna utgiftspost
“upphandlade ångmaskinmodeller", kronor 500, får direktionen underdånigst
anföra, att, då detta belopp utgör ett extra statsanslag, afsedt, enligt nådig skrifvelse
af den 16 Juli 1875, till anskaffande af ångmaskinmodeller, har detsamma påförts
ån^maskinlärofonden och derstädes redovisats i enlighet med föreskriften uti förenämnda
§ 21 i Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 15 Mars 1861, såsom af närande
afskrifter utaf redovisningen öfver ångmaskinlärofondens räkenskaper för åren
1875 och 1876 utvisas, på grund hvaraf beloppet icke blifvit i hufvudräkningen upptaget,
men såsom varande statsmedel måste det i “berättelsen öfver tillståndet och
styrelsen af statsmedel “ för år 1876, under hvilket år modellerna anskaffades, upptagas
; och får direktionen, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, i underdånighet
anhålla, att äfven vid denna anmärkningspunkt intet afseende måtte fästas.

Redovisningarne öfver ångmaskinlärofonden för åren 1875 och 1876 jemte verifikationer
äro inom föreskrifven tid insända för lörra året till Kongl. Kommerskollegium
och för det senare till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena.

Å Hernösands navigationsskolas direktions vägnar:

Hernösand den 4 December 1878.

F. J. HALÉN.

Rob. Akerstedt.

(Bilagd afskrift.)

Redovisning öfver ångmaskinlärefondens räkenskaper vid Hernösands navigationsskola
för år 1875.

Januari

Juli

Novemb.

Debet:

1. Behållning från år 1874......... 102: ------

„. Erhållit förskott af direktionen till modeller..... 83: 50. 185: 50.

20. Bekommit statsanslag till modeller ............... 500:

30. Inskrifningspenningar för 1875 .................. 90= — 590: —

Summa kronor 775: 50*.

Kredit.

Januari

it

tt

Novemb.

5. Upphandlat modell till en ångmaskin ............ 100: — — - —

„ „ genomskärning till en ångcylinder 22: —---—

n „ modell till en balausmaskin ........ 30: —--—

„ Extra utgifter för modellernas anskaffande ...... 20: — -----—

12. Frakt för desamma från Stockholm till Hernösand
....................................... 13: 50. 185: 50.

30. Återbetalt direktionen förskott .................. 83: 50.--—

Transport 83: 50. 185: 50.

— 340 —

Transport 83: 50. 185: 5 0

Decemb. 31. Behållning till år 1876, hvilken är öfver lemnad

till direktionens kassaförvaltare ... 506. 50. 59q; _

Summa kronor 775: 50.

Hernösands navigationsskola den 4 Februari 1876.

O. W. Pettersson.

Navigationsskolans föreståndare.

Bestyrkes:

T. J. Ralén.

Direktionens kassaförvaltare.

Rätteligen afskrifvet intyga:

Alfr. Leon. Kjellstrand. Vilh. Pettersson.

Navigationslärare. Navigationsskolans föreståndare.

(Bilagd afskrift.)

Redovisning öfver ångmaskinlärefondens räkenskaper vid Hernösands navigationsskola
för år 1876.

Debet.

Januari 1	Behållning från år 1875 .......................	... 50b	50.	506: 50.
Mars 2	Uppburit l:a qvartalet af lärarens lön .........	... 125	—	_ _
Juni 2	d:o 2:a d:o d:o	... 125	__	_ _
Septemb. 2	d:o 3:e d:o d:o ......	... 125	_	__
Decemb. 2	d:o 4:e d:o d:o .........	... 125	—	500: —
„ 20	Inskrifningspenningar för år 1876 ...............	... 126	--	---
Maj 22	Afskrift af ett ångfartygsbefälhafvarebetyg ......	1	50.	127: 50.

Summa kronor 1,134 —

	Verif.		Kredit.
		JN:o
Mars	2	1	Utbetalt lärarens lön för l:a qvartalet .......	125	__
Juni	2	2	d:o	d:o 2:a d:o .........	125	_ _ _
Septemb. 2	3	d:o	d:o 3:e d:o ........	125	___
Decemb.	2	4	d:o	d:o 4:e d:o .........	125	— 500: —
Mars	30	5	d:o	till Kapten (J. K. Frölén för examens-
				förrättning .....................	10	- - -
Juni	1	6	d:o	till H. Lindqvist för maskinmodeller ...	445	- .- -
y)	1	7	d:o	till 11. Lindqvist för en packlår.........	7	- - -
	1	8	d:o	till P. Tjernberg för frakt ...........	6	- - -
	1	9	d:o	till L. M. Bengstelius för transport	1	— _ _

341 —

	Decemb. 2 10 d:o till H. Lindqvist	maskinmodeller	121: — 590: —
*	„ 31 Behållning till år 1877		...... 44: — 44: —
			Summa kronor 1134: —
	Hernösand den 5 Februari 1871.	0.	W. Pettersson.

Navigationsskolans föreståndare.

Ofvanstående behållning, fyratiofyra (44) kronor, är, under direktionens gemensamma
ansvarighet, innestående hos direktionens kassaförvaltare, Grosshandlaren
Herr T. J. Halén, hvilket härmed bestyrkes.

T. J. Halén.

Direktionens kassaförvaltare.

Rätteligen afskrifvet intyga:

O. W. Pettersson.

Navigationsskolans föreståndare.

Alfr. Leon. Kjellstrand

Navigationslärare.

Statistiska Beredningens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af statistiska Tabellkommissionens
räkenskaper för år 1876.

Det nådigst anbefalda utlåtandet öfver Riksdagens Revisorers den 14 Oktober
1878 afgifna berättelse under rubriken »Statistiska Tabellkommissionen» öfverlemnas
härmed i djupaste underdånighet.

Den sammansättning af Statistiska Beredningen, som bestämdes af förhållandena
år 1858, har hufvudsakligen fortfarit oförändrad under den tid, som sedan förflutit.
De till ett betydligt antal uppgående embetsverk, som först efter nämnda år
lemnat sina bidrag till Sveriges officiella statistik, sakna således ännu ständiga representanter
inom Beredningen, ehuru några bland dessa embetsverk dock, när så önskats,
genom för tillfället utsedd representant med Beredningen deltagit i öfverläggningar
rörande de statistiska redogörelserna.

Så vida de af Revisorerne uttalade åsigter äro hänförliga till samtliga de berättelser,
som under Litt. A—V ingå i serien af Bidrag till Sveriges officiella statistik,
och yttranden under sådan förutsättning skulle afgifvas af hvar och en bland de embetsmyndigheter,
som sålunda i serien äro representerade, är Beredningen icke i till -

— 342 —

fälle, pcb allraminst under den korta tid som medgifves att sådana yttranden tillvägabringa.

Behörig uppmärksamhet på Ilevisorernes åsigter är likväl derigenom äfven beträffande
dessa embetsverk ingalunda utesluten för framtiden.

För sin egen del har Beredningen i sina åtgöranden i allmänhet utgått från
den förutsättning, att hvarje särskild embetsmyndighet främst är i tillfälle att sjelf
bedöma, i hvad omfång den kan och bör infordra statistiska och administrativa uppgifter,
och med hvilken utförlighet dessa höra inför Kongl. Maj:t i den underdåniga
berättelsen framläggas.

Denna skyldiga grannlagenhet vågar beredningen tro hafva varit en mäktig
häfstång för ett med intresse utfördt arbete.

Om härunder stundom gifvits berättigad anledning till anmärkningar af den
art, som Revisorerne framstält, har detta å ena sidan utan tvifvel haft sin grund i
syftet att åt de lemnade uppgifterna bereda den största fullständighet, liksom å andra
sidan visat sig, att, der utförligheten funnits kunna och böra inskränkas, en påkallad
förändring härutinnan i vissa fall redan blifvit af vederbörande sjelfmant ombesörjd.

Ett hufvudföremål för Statistiska Beredningens uppmärksamhet har varit genomförandet
af de önskningar, som den redan från början af sin verksamhet framhållit,
nemligen:

att likformighet i den typografiska anordningen beträffande format, stilar och
papper, så vidt sådant befunnes lämpligt, borde i det officiella statistiska trycket eftersträfvas; att

ett stort qvartformat borde för detsamma antagas;

att de tabeller, som innehålla de absoluta talen, borde anordnas såsom särskild
afdelning, skild från den underdåniga berättelsens text;

att de särskilda embetsverkens berättelser borde inordnas efter bokstafsföljd i
en serie under den gemensamma titeln: Bidrag till Sveriges officiella statistik;

att hvarje berättelse, som under ny littera i denna serie upptoges, borde såsom
inledning innehålla en öfversigt öfver sättet huru iakttagelserna samlats, äfven
gällande författningar, så vidt dessa hade iniiytelse på siffrornas bedömande, samt resultat
af de iakttagelser i ämnet, som möjligen under föregående tid insamlats;

att genom ömsesidiga meddelanden och överenskommelser mellan embetsverken
borde eftersträfvas så billigt pris för utgifvandet i tryck, som kunde ernås; samt

att det spaltade trycket af texten borde hafva företräde så väl för lättläsligheten
som för den hushållning med utrymme för texttabeller, som derigenom kunde
vinnas.

Ingendera af dessa allmänt uttalade önskningar synes hafva mött ogillande af
Revisorerne, hvaremot den tillämpning af dem, som blifvit gjord särdeles hvad beträffar
anordningen af tabeller och text, synts Revisorerne leda till en större kostnad
än behöfligt vore.

Beredningens i detta hänseende uttalade önskan har afsett att häfda den officiella
statistikens tillbörliga rätt och ställning både från nationel och internationel synpunkt.
Derest ej det objektiva, den genom undersökningen vunna siffran, skiljes från
det subjektiva, de slutsatser som af siffrorna kunna dragas, löper statistiken fara att
icke kunna verka med full oveld.

Om de statistiska uppgifterna ändamålsenligt ordnas i tabeller, vinna de ej
blott den lättaste öfverskådlighet, utan blifva ock medelst siffrornas universalspråk
omedelbart tillgängliga för hela den civiliserade verlden. När åter i en berättelse de

— 343 —

absoluta och relativa talen förekomma om hvarandra och jemte dem de omdömen
och slutsatser, som af dem hemtats, erfordras, för att undvika felaktig uppfattning,
en kännedom af vårt språk, hvilken i utlandet är högst sällsynt.

I många fall äro de olika föremålen för de i vår Serie af Bidrag till rikets

officiella statistik ingående berättelserna bäst egnade att bestämma det rätta förhållandet
mellan berättelsens text och dess tabellbilagor. De numeriska data för en och
annan berättelse äro så få, att de med föga anlitande af tabeller eller bilagor kunna
tillräckligt åskådliggöras. Andra berättelser skola åter numeriskt redogöra för en så
stor mångfald af ämnen, att dessa hvart för sig kräfva den tabellariska framställningens
form och ett stort antal bilagor.

Om en sådan samling af talrika tabeller icke åtföljes af någon text, som lemnar
lättad öfversigt af tabellernas innehåll, anställer jemförelser med förutgångna år
och hänvisar på de slutsatser, som af de samlade iakttagelserna kunna hemtas, så nödgas
derigenom hvar och en, som vill af dessa tabeller vinna en mera omfattande

upplysning, att sjelf skaffa sig tid och tillfälle till de jemförelser med äldre årgångar

m. m., som han för sig må finna behöfliga.

Att embetsverken hittills egnat större eller mindre del af sina underdåniga berättelser
åt en öfversigt af tabellbilagornas hufvudsakliga innehåll och åt jemförelser
med kortare eller längre förflutna tidrymder m. m., har utan tvifvel berott på den
uppfattning, att härigenom ej blott skulle tillgodoses embetsverkets egna behof af
fortgående öfversigt öfver förvaltningens gång och resultat, utan ock den oeftergifliga
pligten mot Eders Kong! Maj:ts Regering och Riksdagen fullgöras, att i någon mån
underlätta berättelsernas begagnande för inhemtande af dessas hufvudsakliga innehåll.

Den inskränkning, som uti det ifrågavarande hänseendet skulle kunna ega rum
till tryckningskostnadens minskning, torde alltså böra afpassas efter nämnda behof
och pligt.

Att omfånget af de upplysningar, som äskas af den officiella statistiken, med
stor hastighet förökas, är en erfarenhet som ej kan jäfvas. På Statistiska Byrån
likasom på de andra embetsverken ställas oaflåtligen frågor, för hvilkas besvarande
nödiga primäruppgifter ännu saknas, och Revisorernes berättelse ökar jemväl antalet
af önskvärda föremål för statistiska redogörelser. Under sådant förhållande torda
väl embetsverken behöfva ledning af bestämda föreskrifter för att anse sig befogade
att minska antalet af de synpunkter, från hvilka ämnena af dem hittills behandlats.

I det af Revisorerne antydda syfte har, såsom ofvan är anfördt, redan åtskilligt
blifvit gjordt.

Berättelsen Litt. B af Serien, innehållande rättsväsendet, är sålunda från ett
antal af 365 tryckta sidor för år 1874 minskad till 230 tryckta sidor för året 1876.

Litt. D, fabriker och manufakturer, från 203 tryckta sidor år 1873 till omkring
110 hvartdera af de följande åren.

Hvad beträffar anmärkningarne mot Kommerskollegii underdåniga berättelser
angående handeln och sjöfarten, har i berättelsen, Litt. E, inrikes sjöfart och handel
för året 1875 redan uteslutits tabellen N:o 11 i årgången 1874, hvaremot beträffande
berättelsen Litt. F, utrikes handel och sjöfart, torde kunna förutsättas, att man trott
sig ega skäl antaga, att tabellerna N ris 8 och 9 skulle, såsom redovisande utförselns
och införselns fördelning på de olika tullplatserna i riket, vara af ett allmännare intresse,
samt på grund häraf ansett sig tills vidare böra behålla densamma.

— 344 —

När den förändring af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes underdåniga
fem årsberättelser för qvinqvenniet 1856—1860 anbefaldes, att, i ändamål att möjliggöra
ett sammandrag, vissa ämnen skulle redovisas i obligatoriska tabeller efter formulär
och andra hänvisades till en berättande text, mottogos de så anordnade och i
Serien af Bidrag till rikets officiella statistik under Litt. H upptagna berättelserna
med allmän tillfredsställelse. Men sedan den tiden hafva de centrala embetsverkens
årsberättelser i nämnda serie vuxit till det antal och omfång, att hvad af dessa sistnämnda
kan inhemtas bör kunna ur femårsberättelserna uteslutas, och andra vigtiga
ämnen, om hvilka uppgifter ännu saknas, i stället der inrymmas. Plan för en sådan
förändring, hvars behöflighet redan den 30 Juni 1877 af Statistiska Beredningen godkänts,
förberedes för att vidare pröfvas i samråd med de landshöfdingar, som nästa
riksdag samlas i hufvudstaden. Särskild hänsyn kommer då att tagas till minskning
af de dryga kostnaderna för dessa berättelsers offentliggörande.

I en del af hushållningssällskapens årsberättslser, Litt. N, hafva primäruppgifterna
måst, i stället för blott härads- eller fögderivis, utföras socknevis, emedan respektive
sällskap tillkännagifvit sig urståndsätta att erhålla några uppgifter, med
mindre det meddelade trycktes i sådan utförlighet.

Sjelfva titeln på berättelsen Litt. U, kommunernas fattigvård och finanser, innebär
åliggandet att för hvarje särskild kommun lemna redogörelse, i följd hvaraf
denna berättelse ock blifver vidlyftig och kostsam.

Ilen önskan, att de ifrågavarande årsberättelserna måtte så tidigt som möjligt
blifva offentliggjorda, torde knappast hos allmänheten vara lifligare, än hos de embetsverk,
som med deras utarbetande äro sysselsatta.

För att emellertid med full rättvisa bedöma förhållandet i detta hänseende,
torde uppmärksamhet böra skänkas åt de många anledningar till dröjsmål som förekomma.

Främst bland dessa är, åtminstone för många embetsverk, uteblifvande af flera
eller färre af de väntade uppgifterna några månader, ja stundom nära hela året utöfver
den faststälda tiden. På eu sorgfällig granskning af de inkomna uppgifterna
hvilar det förtroende, hvarpå statistiken bör göra anspråk. Sådan granskning fordrar
tid, hvilken ytterligare förlänges genom långt uteblifvande af de förklaringar, som
granskningen påkallat.

Då i forna tider efter uppgifternas sammanräkning och berättelsens utarbetning
dess tryckning ej började förr än ett renskrifvet exemplar aflemnats till vederbörande
departement af Eders Kongl. Maj:ts Kansli, pågår nu i allmänhet tryckningen, så
vidt ske kan, efter konsept och i den mån som detta hinner att utarbetas. Härigenom
vinnes, särdeles för de omfångsrikare berättelserna, en betydlig tidsbesparing.

Med fullt erkännande af det önskvärda att kostnaderna för de officiella statistiska
redogörelsernas tryckning måtte kunna inskränkas, så vidt sådant är förenligt
med oförminskadt värde af innehållet, kan Statistiska Beredningen dock ej undgå att fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på de stom svårigheter, som måste ligga
i bestämmandet af vissa gränser för en verksamhet, som till ledning för förvaltning
och vetenskap skall sprida ljus öfver den mångfald af företeelser, i och genom hvilka
samhällslifvet yttrar sig i städse nya utvecklingsformer.

Sverige är det första land, inom hvilket man i en serie af likformiga publikationer,
i bokstafsföljd, inrymt alla de berättelser, som kunna hänföras under benämningen
officiel statistik. Norge är det enda land, som fullständigt antagit likartad!
förfaringssätt.

- 345 —

I andra länder publiceras motsvarande officiella redogörelser af de talrika särskilda
myndigheterna i den största olikhet till omfattning, tid, format m. m., så att det
gränsar nästan till det omöjliga att från dem erhålla kännedom om en fullständig årgång
af det tryck, som skulle motsvara vår årsserie af bidrag till Sveriges officiella
statistik, och att beräkna sidotalet af detta tryck. Af det som Statistiska Byråns bibliotek
eger kan dock inhemtas, att månget lands utgifter för statistiska redogörelser
måste vara mångfaldigt större än våra.

Den enda jemförelse som är möjlig, eller den med Norge, utvisar att årgången
1870 af Norges officiella statistik upptager 798 trycksidor text och 552 sidor tabeller,
eller tillsammans 1,350 sidor, och årgången 1877: 1,431 sidor text och 1,231 sidor
tabeller, eller tillsammans 2,662 sidor i stort qvartformat, oaktadt uti ingendera af dessa
årgångar inrymmas amtmännens femårsberättelser. Sidoantalet i broderlandets officiella
statistik har alltså vuxit öfver sidoantalet i Sveriges motsvarande tryck.

Stockholm i Statistiska Centralbyrån den 21 November 1878.

FR. TH. BERG.

Elis Sidenbladh.

Kongl. Kommerskollegii

underdåniga utlåtande i anledning af en
utaf Riksdagens Revisorer gjord framställning
i afseende å vissa i kollegii
expensmedelsräkning för år 1876 upptagna
utgiftsposter.

Uti den af Riksdagens innevarande år församlade Revisorer afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876 hafva Revisorerne i afseende å expens- och aflöningsräkningarne
förmält, att i Kommerskollegii expensmedelsräkning för nämnda år
funnes å kredit-sidan upptagne, bland andra, under benämning “förskotterade medel41,
åtskilliga angifna poster, utgörande tillsammans 2,338 kronor 60 öre, hvilken summa
vidare förekomme å räkningens kredit-sida såsom balans till år 1877 under benämning
“fordran för förskotterade44, samt derjemte å debet-sidan likaledes såsom balans till
år 1877 under benämning “förskotterade men icke ersatte medel41; att det synts Revisorerne
vara rigtigare och enklare, 41om ifrågavarande förskotterade summa upptagits blott
eu gång å kredit-sidan och alldeles uteslutits å debet-sidan44; att Revisorerne, som tagit del
af kollegii enahanda räkning för år 1877, för att deraf inhemta, huru beloppet blifvit
nämnda år inbalanseradt, emellertid funnit summan vara i sistberörda räkning upptagen
såsom balans från år 1876 å så väl debet- som kredit-sidan, till följd hvaraf i sjelfva,
verket icke någon skada skett genom det anmärkta bokföringssättet, men att, då detta

Riksdagens Rev. Ber., 1878, angående statsverket. 44

346 —

bokföringssätt synts Revisorerne oegentligt och tillika vilseledande, Revisorerne, som af
räkningen för år 1877 funnit, att samma bokföringssätt jemväl det året tillämpats,
icke velat underlåta att framhålla önskvärdheten .deraf, att ändring måtte för framtiden
vidtagas i ofvan antydda rigtning.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning åligger det Kommerskollegium att,
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer sålunda anfört, afgifva underdånigt utlåtande;
och får kollegium i följd häraf samt efter att hafva i ämnet hört kamreraren
i kollegii kammarkontor, hvilken upprättat ocli är ansvarig för den nu i fråga varande
expensmedelsräkningen, för egen del i underdånighet anföra, att uti det vid
Statskontorets på nådigt beslut grundade och den 30 December 1842 utfärdade kungörelse
fogade formulär för expensmedelsräkningar icke förekommer någon rubrik,
som afser medel, hvilka af vederbörande embetsverk förskottsvis utgifvits under det
år, sådan räkning omfattar, vid hvilket förhållande bestämd föreskrift saknas för
rätta sättet att upptaga dylika utgiftsposter, samt att, om än det nu anmärkta bokföringssättet
icke torde kunna i egentlig mening kallas vilseledande, det likväl vill
synas kollegium, som skulle hvad Revisorerne framhållit såsom önskvärdt, eller att
utgifter af omförmälda slag endast upptagas å räkningens kredit-sida, säkrast och
enklast vinnas derigenom, att en särskild räkning föres öfver merberörda förskottsvis
gjorda utgifter och bilägges expensmedelsräkningen, uti hvilken senares kredit slutsumman
af förskottsräkningens belopp upptages, med hänvisning till denna senare;
hvilket kollegium nu funnit sig böra anbefalla vederbörande att iakttaga intill dess
annorlunda kan komma att förordnas.

Stockholm den 29 November 1878.

C FR. WiERN.

J. SJÖBERG.

G. Hegardt.

Kong!. Kammarkollegii

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkning vid granskning
af länens landsböcker m. m. för år
1876.

Hos Eders Kongl. Maj:t hafva Riksdagens Revisorer för granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876
i underdånighet anmält, att under granskning af de uti länens landsböcker för revi -

— 347 —

sionsåret upptagna inkomsttitlarne “ränta*1 och “tionde** Revisorerne sökt taga kännedom
om de jordeboksförändringsextrakt för samma år, som bort till Kammarkollegium
insändas, men att, då dylika extrakt enligt i Kammarkollegium erhållen
upplysning icke inkommit för Upsala, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus.
Hallands,°Skaraborgs och Gefleborgs län, Revisorerne endast i afseende ä återstående
sexton län varit i tillfälle att anställa jemförelse emellan den ränta och tionde, som
varit i landsböckerna upptagen, samt i extralcten förekommande uppgifter å samma
inkomsttitlar, hvarvid Revisorerne trott sig finna, att räntan i landsböckerna för 14
län upptagits till högre och för 2 län till lägre belopp än i jordeboksförändringsextrakten,
äfvensom att tionden uti landsböckerna redovisats inom 12 län med högre
och inom ett län med lägre belopp än dem, som upptagas i extrakten, samt inom 3
län varit i nämnda handlingar öfverensstämmande. Revisorerne, som förklarat sig
vilja fästa Riksdagens uppmärksamhet på den försummelse, som egt rum i afseende
å insändandet till vederbörande embetsverk af de handlingar, hvilka afse dessa skatters
debitering och uppbörd, äfvensom derpå, att uppbördsmännens redogörelser i många
fall icke öfverensstämma med samma handlingar, hafva slutligen uttalat den åsigt
att, då under en lång följd af år ett vidlyftigt och kostsamt arbete egnats åt jordeböckernas
granskning, samt de i dessa böcker förekommande titlarne ränta och tionde
allt sedan år 1869 varit till fixt belopp i penningar bestämda, berättigade anspråk
numera bort kunna ställas å större reda och ordning i förevarande delar af uppbörds-
och redovisningsväsendet.

Med anledning af härå erhållen nådig remiss får Kammarkollegium i underdånighet
meddela, att, hvad först beträffar anmärkningen att jordeboksförändringsextrakten
för ofvan uppräknade 8 län icke till Kammarkollegium inkommit, så hade
extrakten för samtliga rikets län, med undantag likväl för Upsala, Kristianstads,
Hallands, Skaraborgs och Gefleborgs län, varit för Revisorerne tillgängliga, om desse
vändfc sig till vederbörande ledamot inom kollegium. Anledningen till att extrakten
för öfriga länen icke varit för Revisorerne tillgängliga är — för Upsala län Eders
Kong). Maj:ts Bcfallningshafvandes uraktlåtenhet att inom behörig tid insända dem,
hvartill kommer att kollegium, i förväntan på ny jordebok» fastställande, icke velat
derom påminna — för Kristianstads och Skaraborgs län, att nya jordeböcker blifvit
för dessa län faststälda och till orterna öfversända, men ännu icke återkomna,
hvarförinnan extrakten icke kunna granskas eller äro för kollegium behöfliga —
för Hallands län, att extrakten inkommit redan den 30 Augusti 1877, men blifvit
till orten återsända den 11 April innevarande år, emedan ny jordebok blifvit för år
1876 faststäld, samt för Gefleborgs län, att, oaktadt påminnelser den 2 Maj innevarande
år, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke med desamma inkommit förrän
den 3 sistlidne Oktober. Hvad derefter beträffar de anmärkta olikheterna i räntan
och kronotionden emellan landsböckerna och jordeboksförändringsextrakten, så lärer
det hafva undgått Revisorernes uppmärksamhet, att i extrakten för alla länen i
särskild kolumn upptagas presternas utlagor, samt dessutom uti extraktet för Örebro
län Lindes bondefjerdings- eller knektefrihetsränta. De af Revisorerne meddelade
sifferuppgifter hafva dessutom befunnits på flera ställen felaktiga, hvarföre kollegium
ansett sig böra i underdånighet öfverlemna en af kollegii 3:ne provinskontor verkstad
utredning, utvisande så väl de belopp, hvilka landsböckerna och extrakten verkligen
upptaga under rubriken ränta och kronotionde, som ock skilnaden dem emellan
och hvari denna skilnad består. Häraf synes, att anmärkta skilnaderna hufvudsakligen
härleda sig deraf, dels att i iandsboken såsom ränta och kronotionde redovisas en

— 348

mängd uppbörder under olika benämningar, hvilka icke grunda sig på jordeboken
och således icke heller äro i extrakten upptagne, hvilket, hvad angår t. ex. städernas
räntor och kronotionde in. m., är fullkomligt riktigt, dels ock att i några läns landsböcker
redovisas under särskildt konto hvad som i extrakten är bland räntor upptaget,
men enligt kollegii förmenande förorsakas derigenom ingen väsentlig oreda eller
oordning i uppbörds- och redogörelseväsendet, synnerligast som utaf de kronoräkenskaperna
bilagda jordeboksförändringsextrakten kan ses, huru mycket deraf utgör
sådan ränta och kronotionde, som är i jordeböckerna upptagen. ,

Slutligen anser sig Kammarkollegium böra i underdånighet meddela, att sedan
kollegii befattning med kronoräkenskaperna, jemlikt Kongl, brefvet den 14 December
1825, upphört och dessa öfverlemnats direkt till Eders Kongl. Maj:ts och rikets
Kammarrätt, de jordeboksförändringsextrakt, som till kollegium inkomma, icke längre
äro alsedda att utgöra verifikation till landsboken, ehuru de böra vara öfverensstämmande
med de extrakt, som äro kronoräkenskaperna bilagda, utan att hufvudsakliga
ändamålet med dem är, att innefatta en kontroll öfver att kollegii föreskrifter
om ändringar i jordeböckerna blifvit i orterna behörigen iakttagne; och torde häraf
bland annat följa, att dessa extrakts beskaffenhet och deras mer eller mindre öfverensstämmelse
med landsboken icke har något sammanhang med nya jordeböckers
granskning och upprättande.

Stockholm den 6 December 1878.

TÖNNES HELM. WRANGEL.

CARL AUG. FEHR. FR. BERGSTRÖM. ALB. ANDERSON.

Th. S. LUNDBERG. J. M. AHLMARK.

Referent.

C, J. Hassdl.

— 349 —

(Bilaga.'')

Utredning af de utaf Riksdagens Revisorer anmärkta skiljaktigheter mellan 1876 års landsbok och
samma års jordeboksförändringsextrakt, i hvad angår der förekommande inkomsttitlarne ränta ooh

kronotionde för nedannämnda län,

1) Stockholms län.

Bånta enligt landsboken 301,927: 27. t Tionde enligt landsboken ...... 57,943: 63.

Åf går:

Presternas utlagor 965: 43.

Hjelpe-, öke- och
drängedagsver ken

........ 3,932: 42.

Ränta af städerna 79: 24. 4,977: 09.

Afgår ytterligare
landsboken

296,950: 18.

öfverskott i

............ ...... 05.

Återstår 296,950: 13,

Afgår:

Efterräkning af tionde 7: 53.

Tionde af Södertelje

stad .......... 505: 88. e^g.

Återstår 57,430: 22.

Afgår ytterligare öfverskott i

landsboken .............. 24: 28,

Återstår 57,405: 94,

eller tionden enligt förändringsextraktet.

utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

Bånta enligt landsboken
Afgår:

Presternas utlagor... 978: 64.
Ränta af bergverken 4: 34.
Oköpta räntor ... . 39: 03.

Rekognitionsa fgift
och skogsrekogni iton.

.............. 66: 62.

Städjeafgifter ...... 201: —

Ränta af städerna ... 484: 98.

245,615: 10.

Afgår ytterligare öfverskott i

landsboken ............... ...... 50.

Återstår 245,614: 60,

utgörande räntan enligt förändringsextraktet. j

Tionde enligt landsboken ..... 81,158: 72.

A f g å r:

Tionde af städerna ........... 2,017: 04.

Återstår 79,141: 68,
utgörande tionden enligt förändringsextraktet.

2) Södermanlands län.
247,389: 71.

B 50

3) Östergötlands län.

Ranta enligt landsboken... 581,123: 20.

Afgår:

Presternas utlagor 1,340: 30.

Dubbelt debiterade

räntor ......... 81: 33.

Ränta af utarrenderad
kronoegendom,
som, jernlikt
Kongl. kollegii
beslut den
27 December
1853 blifvit ur
jordebokssumman
utesluten .. 14: 09.

Ranta af Vadstena
södra gärde, hvilken
debiteras endast
hvartannat
år............. 241: 14.

Ränta af städerna 1,587: 49. 3 264: 41.

577,858: 79.

Tillkommer:

Uti landsboken för litet redovisade
................... — — 02.

Summa 577,858: 81,

utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

Tionde enligt landsboken. . 121,965: 01.

A fgår:

Tionde af utarrenderade kronoegendomar,
hvilken, jemlik!
Kongl. kollegii beslut
den 27 December 1853 blifvit
ur jordebokssumman ute -sluten ......... 204: 11

Tionde af städerna 1,023: 44. j 227: 55

”120,787: 46.

Tillkommer:

Genom missräkning i extraktet

för mycket upptaget ------ ------- 01.

Summa 120,737: 47,

eller tionden enligt förändringsextraktet.

4) Jönköpings län.

Ränta enligt landsboken..... 258,776: 81.

Afgår:

Presternas utlagor 1,244: 81.

Efterräkning af
ränta för åren
1871—1875 ... 22:

Visingsborgs skolestats
öfverskottsrnedel
......... 137: 97.

Ränta af städerna 13: 50. 1,718; 28.

" 257,058713.

Afgår ytterligare genom felsummering
uti länssammandraget
för litet upptague ... 532: 57.

Återstår 256,525: 96,

utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

I Tionde enligt landsboken ..... 71,154: 80.

A fgår:

| Uti landsboken för mycket redoI
visadt ..................... ..... 01.

Återstår 71,154: 79,
! utgörande tionden enligt förändringsextraktet.

— 351 —

Räntan enligt landsboken
Afgår:

Presternas utlagor ... 912: —

Ströms afrad ...... 4: —

6 procent ränta å
förre Kronofogden
O. E. Roths pro priebalans

...... 72: 82.

Ränta af städerna... 34: 37.

5) Kalmar län.

290,926: 05. | Tionde enligt landsboken ......

Afgår:

! Återbäring af veder lagstionde

......... 6: 84.

| 6 procent å förre Kronofogden
O. E. Roths
uppbördsbalans ... 114: 98.

50,740: 56.

__ 1,023: 19.1 jjer fonden

Återstår 289,902: 86,
utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

121: 82.

Återstår 50,618: 74,
enligt förändringsextraktet.

Ränta enligt landsboken..

Afgår:

Presternas utlagor 168: —

Ränta af Visby stad 103: 82. 271: 82. j

Återstår 113,374: 71,
eller räntan enligt förändringsextraktet.

6) Gotlands Vin.

113,646: 53.1 Tionde enligt landsboken ... 45,933: 61,

eller det belopp förändringsextraktet utvisar.

Ränta enligt landsboken
Afgår:

Presternas utlagor ... 346: 18.
Ränta af staden Kong elf

............ 4: 50.

7) Göteborgs- och Rohm län.

63,613: 50. | Tionde enligt landsboken
Afgår:

i Kyrkotionde ............

27,642: 59.
1,291: 62.

Återstår 63,262: 82,
utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

Återstår 26,350: 97
350: 68. J utgörande tionden enligt förändringsextraktet.

Ränta enligt landsboken
Afgår:

Presternas utlagor 1,422: 89.

Återburen ersättning
för oriktigt
indragen ränta 142: 54.

Ränta af städerna 98: 13. 1^603: 56.

Återstår 258,256: 59,

utgörande räntan enligt förändringsextraktet

8) Elfsborgs län.

259,920:
mellan landsboken och jordeboksföränj
dringsextraktet.

— 352 —

9) Vemlands län.

Ränta enligt landsboken...... 136,803: 78.

Af går:

Presternas utlagor ... 522: 40.

Oköpta räntor ...... 40: 45.

Ränta af städerna ... 306: 27. ggg. ^

Återstår 135,934: 66,
utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

Tionde enligt landsboken ...... 48,681: 51.

Afgår:

Tionde af städerna............ 969: 18.

Återstår 47,712: 33,
utgörande tionden enligt förändringsextraktet.

10)

Ränta enligt landsboken...... 198,852:

Afgår:

Presternas utlagor ... 841: 27.

Skogsrekognitionsafgift
samt skogsoch
stubbören ... 34: 86.

Bondefjerdings- eller

knektefrihetsränta 83: 25.

(upptages jemväl under
sin egen rubrik
i förändringsextraktet.
)

Ränta af städerna... 447: 78. 1407-

Återstår 197,444: 84,

utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

Örebro län.

— Tionde enligt landsboken 52,408: 95.

Afgår:

Tionde af städerna ............ 1,561: 32.

Återstår 50,847: 63,

utgörande tionden enligt förändringsextraktet.

11) Vestmanlands län.

Ränta enligt landsboken..... 340,405: 82.

A fgår:

Presternas utlagor 708: 63.

Dubbel debitering
af indeltboställs-ränta........... 60: 50.

Efterräkning af

ränta för åren

1873, 1874 och

1875 ......... 23: 76.

Ränta af städerna 1,015: 96. ^ gQg. g-

1 Tionde enligt landsboken ...... 98,401: 65.

Afgår:

Domprostens från

Vester ås stad åt-njutande krono-tionde ......... 1,600: 84.

Efterräkning af tion-den för åren 1873,

1874 och 1875 16: 65.

Tionde af städerna

utom Vesterås . 1,507: 91. 3125- 40

338,596: 97.

Afgår ytterligare öfverskott i !

landsboken .................04.

Återstår 95,276: 25,
utgörande tionden enligt förändringsextrak-tet.

Återstår 338,596: 93,
utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

353 —

12) Kopparbergs län.

Ränta enligt landsboken..... 176,367: 34.

Agår:

(''resternas utlagor
Vedhyggsteränta af
bergsfrälsejord...
Skogsrekognition ...
Skogsränta under

år 1875 ......

Öfverleverering

Skogsören........

Boskapspenningar
af Hedemora stad

323: 51

1,797: 90.
10: 41.

278: 75.
3: •

263: 03.

2,0ö4: 60.
173,682: 74.

Tillkommer under särskild!

konto i landsboken upptagne 57: 50.

Återstår 173,740: 24,
eller räntan enligt förändringsextraktet.

Tionde enligt landsboken ...... 67,845: 46.

Afgår:

Tionde af Hedemora stad...... 344: 62.

Återstår 67,500: 84,
utgörande tionden enligt förändringsextraktet.

13) Vester/

Ränta enligt landsboken 123,397: 14.

A fgår:

Presternas utlagor 296: 47

För åtskilliga skatte -frälsehemman upp
debiterad och af
kortad ränta, hvilken
jemlik! Kong!,
kollegii beslut den
20 Maj 1351 blifvit
ur jordebokssumman
utesluten 414: 90.

Ränta af städerna ...617:19. 1 328:56.

1224)68: 58.

''T i 11 k o m m e r:

Uti landsboken under särskild!
konto redovisade
skogsräntor ............... _ 722: 55.

Summa 122,791: 13,“

utgörande räntan enligt förändringsextraktet

orrlands län.

i Tionde enligt landsboken 58,108: 71.

A fg å r :

! Från extraktet utesluten tionde,
som utgår efter årlig
: räkning och profning . 45: 31.

Återstår 58,063: 40, b
eller tionden enligt förändringsextraktet.

“) Upptages i Revisorernes berättelse till 123,790 kronor 1 öre. Denna summa, som är
hemtad från sammandraget öfver jordeboksförändringsextrakten, tiar dock vid åt provinskontoret verk Riksdagens

Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 45

— 354 —

Ränta enligt landsboken ......

Afgår:

Presternas utlagor i Herjeådalens
fögderi ......... 4: 45.

Uppdebiterad ränta för
åtskilliga i half skatt
år 1876 ingångna nyhemman
(först i 1877
års extrakt redovisad) 4: 42.

18,480: 19.

Tillkom m e r:

1 landsboken under särskildt

konto redovisade skogsräntor 545: 66. ''

Summa 19,025: 85,

utgörande räntan enligt förändringsextraktet. j

Tionde enligt landsboken ..... 25,115: 50.

Afgår:

1 landsboken uppdebiterad
tionde för åtskilliga under
år 1S76 i half skatt ingångna
nyhemman (först i
1877 års extrakt redovisad
i ... ......... 3: 52.

Tionde af Östersunds

stad............ 18: 50. 02

Återstår 25,093: 48,c)
eller tionden enligt förändringsextraktet.

14) Jemtlands län.
18,489: 06.

15) Vesterbottens län.

Ränta enligt landsboken .... 50,671: 11.

Afgår:

Presternas utlagor . . 1,214: 72.

Skogsräntor, uppdebiterade
i landsboken,
men i extraktet
anmärkta
såsom oredovisade 741:48,

Efterräkning af ränta 27: 80.

Ränta af Umeå stad 1: 50 nQr -n

48,685: 61.

Tionde enligt landsboken ...... 20,860: 42.

Afgår:

Efterräkning af tionde 18: 96.

Tionde af Umeå stad ... 79: — nr; .

: _ Återstår 20,762: 46,

; eller tionden enligt förändringsextraktet.

stäld glanskning befunnits sa till vida ovigtig'', att den i följd af missummering med 1 krona 12 öre
understiger specialextraktens summa.

. ö Angifves i Revisorernas berättelse till 58,061 kronor 2 öve. Denna från sammandraget
ötver jordeboksförändrmgsextrakten hemtade summa bar dock vid närmare granskning befunnits felaktig,
i det att från densamma uteslutits den i specialextrakteu uppdebiterade anonlnade delen af
tionden, utgörande 2 kronor 28 öre.

. ) Pen i Revisorernes berättelse angifna tiondesumman (enl. jordeboksförändringsextraktet)

14,4/ / kronor 2 ore, har tillkommit derigenom, att provinskontoret vid utarbetandet af den till Revisorerne
Iemnade uppgift om räntans och tiondens belopp följt icke specialextrakteu utan det i landskontoret
utarbetade sammandraget deröfver, hvilket senare vid närmare granskning befunnits sa till
vida ofullständigt och missledande,, att värdet å tiondespanmålen der uteslutits och i stället upptagits den
samma värde motsvarande spanmalsqvantitet, som utgör 14,477 kubikfot 3 kannor korn, och hvilken
senare i uppgiften af förbiseende influtit i stället för ofvanstående penningevärde derå eller ^5 093
kronor 48 öre, ° '' ’

— 355 —

Tillkommer:

I landsboken under särskilda
konti redovisade:

Stubböresafgifter (skogsmedel)
... 1,203: 35.

Indragen

landshöf dingelön.

. 2,685: 06. g ggg. ^

Uti landsboken för

litet redovisade 4:60. 3 893; 01-

Summa 52,578: 62/)
utgörande räntan enligt förändringsextraktet.

16) Norrbottens lan.

Ranta enligt landsboken 42,920: 93.

Af går:

Presternas utlagor 850: 21.

Lappräntor enligt
särskild uppbördsbok,
anmärkta
såsom oredovisade
i extraktet 1,191: 99.

I Kong] Kammarrätten
anmärkt
skiljaktighet mellan
landsbokenoch
jordeboksförändringsextraktet
för
Piteå fögderi, upptagande
den förra
räntan till högre
belopp än det senare
med........ 824; 73.

Efterräkning af ränta 24: 26.

Ränta af städerna 4: — 2,895; 19.

40,025: 74.

Tionde enligt landsboken ...... 18,424: 57.

Afgår:

Efterräkning af tionde 4: 30.

Tionde af städerna 182: 96. p37. 25.

Återstår 18,237: 31,

eller tionden enligt förändringsextraktet.

•>) 1 Rcvisorernes berättelse är summan angifven till 53,382 kronor 77 öre. Från denna
summa, som är tagen från sammandraget öfver jordeboksförändringseitrakten, bör dock afgå en ej i
nämnda sammandrag, men väl i specialextraktet iakttagen nedsättning i lappmarksräntan enligt
Kong!, kungörelsen den 30 Maj 1873 från 10 kronor till 6 kronor 40 öre per mantal eller med tillsammans
804 kronor 15 öre, da återstående beloppet blifver ofvanstående 52,578 kronor 62 öre.

— 356 —

Tillkommer:

I landsboken under särskildt
konto redovisade arrendemedel,
anmärkta såsom origtigt
uppdebiterade i jordebokslorändringsextraktet
bland
räntan .................... 743: 53.

Summa 40,769: 27,
utgörande räntan enligt förändringsextraktet.i

Stockholm al Kongl. Kammarkollegii Proviuskontor den 6

December 1878.

T. F. WAHLBERG. A. TH. LUNDBERG.

A. F. SÖDEKBEKG.

Kong!. Maj:ts Befallningshafvaudes
i Örebro län

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af länets landsbok för år 1876. I

I följd af nådig remiss den 18 nästlidne Oktober, i anledning af Riksdagens
Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876, får Eders Kong]. Maj:ts Befallningshafvande,
i afseende på hvad Revisorerne anmärkt angående i Örebro läns landsböcker
förekommande skilj aktigheter emellan utgående balansen för tillgångar från år
1875 och ingående balansen för följande året, i underdånighet afgifva följande utlåtande: Faders

Kongl. Maj:ts och rikets Statskontor har genom kungörelse den 21 September
1869 i afseende på tillämpningen af de för länens räkenskaper faststälda formulär
antydt, att landsboken, som utgjorde en sammanfattning af samtliga specialredogörelserna,
borde innehålla redovisning för alla under länsstyrelsens förvaltning stälda
fonder och medel, i anledning hvaraf i landtränteriets specialräkning för år 1876 blifvit
upptaget hvad som vid 1875 års slut i ränteriet innestod jemväl af
Kongl. Lifregementets husarkårs provianteringsdirektions medel,

Kongl. Nerikes regementes d:o d:o

Kongl. Lifregementets husarkårs och Kongl. Nerikes regementes beväringsmanskaps
medel,

Kongl. Nerikes regementes beklädnadsmedel,

Kongl. Nerikes regementes beväringsmanskaps beklädnadsmedel samt
Kongl. Fångvårdsstyrelsens medel,

oaktadt dessa medel i 1875 års landtränterispecialräkning, som upprättats af nu mera
afgångne Landträntmästare!! och Riddaren E. V. Molin, med stöd af det för räkenskapen
faststälda formulär, uti hvilket dylika medel icke förekomma, icke blifvit redovisade.

— 357

Ofvan nämnda medel utgöra tillsammans det belopp, som i 1876 års landsbok
finnes upptaget såsom kontant behållning från är 1875 af mötesunderhålls- m. fl.
särskildt redovisade medel.

I 1876 års landsbok och redogörelse öfver bränvinstillverkningen inbalanserade
8 öre, fordringar ifrån föregående år, hafva tillkommit af den anledning, att tillverkningen
af bränvin vid Tycke bränneri under hösteu 1875, enligt journalen, utgjort
10 tum mera, än hvad derstädes austälde kontrollörens tillverkningsbevis angifver.
Afgiften för dessa 10 tum bränvin, hvilken under år 1876 erlades, utgjorde således
en fordran vid 1875 års slut, hvarföre densamma, som i sistnämnda års redogörelse
bort upptagas, i 1876 års redogörelse inbalanserats med 8 öre.

Örebro slott i landskontoret den 25 November 1878.

AXEL BERGSTRÖM.

./. O. Högstrom.

Kong! Maj:ts Befallningshafvande:*
i Term lands Un

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af länets landsbok för år 187 6. I

I anledning af nådig remiss uppå en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
derom, att uti Vermlands läns landsbok för år 1875 utbalanserats skulder till
ett belopp af 130,434 kronor, 54 öre, under det att ingående skuldbalansen i 1876
års landsbok utgör 135,978 kronor 47 öre, får Konungens Befallningshafvande underdånigst,
anföra, att sedan Rikshokslutskoutoret, som för upprättandet af rikshufvudboken
begagnar länets landsböcker, och derför underkastar dem eu åtminstone formel
granskning, uti skrifvelse den 6 November 1876 tillkännagifvit sig hafva i 1875 års
landsbok vidtagit den ändring, att dels en a kontot '' fordringsegare uppdebiterad post
å 1,496: 18 blifvit derifrån afförd och i stället utbalanserad såsom en återstående
utgift, dels att utgifterna för år 1875 ökats med 4,047: 75, som likaledes utbalanserats
såsom återstående utgift, så biet häråt en nödvändig följd, att omsluta kapitalkonto
i 1875 års landsbok, hvars utgående balans för skulder derigenom ökades till
135,978 kronor 47 öre, eller samma belopp, som i 1876 års landsbok inbalanserats.

Karlstad å landskontoret den 28 November 187S.

K. GYLLENRAM.

Axel Anderson.

— 858 —

Kongl. Styrelsens för statens
järnvägstrafik

underdåniga utlåtande i'' anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anfört beträffande
förvaltningen af statens jernvägstrafik.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom nådig remiss af den 18
sistlidne Oktober gifna föreskrift, att inkomma med underdånigt utlåtande i'' anledning
af hvad Riksdagens senast församlade Revisorer anfört beträffande förvaltningen af
statens jern vägstrafik, får styrelsen för nämnda trafik underdånigst andraga följande:

I afseende å de ämnen, Revisorerne vidrört i punkterna 1—4, har styrelsen
intet att andraga utöfver det, som styrelsens underdåniga skrifvelse den 14 Augusti
detta år innehåller i samma, af komiterade för förberedande granskning af statens
jernvägstraliks förvaltning redan behandlade ämnen, hvarföre styrelsen torde få till
nämnda skrifvelse underdånigst hänvisa.

Likaledes vågar styrelsen i underdånighet hänvisa till samma skrifvelse i fråga
om hvad Revisorerne yttrat i 5:te punkten, beträffande personalens antal i förhållande
till vexlingarne i trafikens storlek, men beträffande Revisorernes yttrande i samma
punkt med hänsyn till en sådan ändring i tågordningen, att å en eller annan linie
två med endast kort tidsskilnad framgående tåg kunde med hvarandra sammanslås,
får styrelsen underdånigst upplysa, att från och med den 15 sistlidne November
ganska väsentliga indragningar skett i tågens antal, så att, beträffande snäll- och persontåg,
indragits 1 emellan Upsala och Storvik, 1 mellan Katrineholm och Mjölby, 1
mellan Katrineholm och Falköping, 1 mellan Örebro och Hallsberg samt 1 mellan Laxå
och Karlstad, utgörande härigenom uppkommande indragning icke mindre än 114 tågmil
per dag. Det torde dock böra anmärkas, att vissa bland dessa tåg, för kortare
tider af större personfreqvens, kunna komma att åter upptagas, liksom det icke heller
bör lemnas oanmärkt, beträffande godstågen, att en stor del af dessa äro sådana som,
ehuru upptagna å den ordinarie tidtabellen, likväl icke äro för den trafikerande allmänheten
kungjorda, emedan de endast på särskilda order framgå, då nemligen de
öfriga godstågen ej förmå verkställa ifrågakommande transporter.

Stockholm den 12 December 1878.

C. O. TROILIUS.

C. Lnnnell

— 359

Kong]. Styrelsens öfver statens
jernvägsbyggnader

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer anfört rörande statens
jernvägsbyggnader.

Med öfverlemnande af ett utdrag af Riksdagens Revisorers afgifua berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1870, i hvad denna berättelse rörer statens jernvägsbyggnader,
har Eders Kongl. Maj:t genom remiss af den 18 sistlidne Oktober, den
18 derpå följande November Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader tillhandakommeu,
anbefalt bemälda styrelse att öfver hvad Revisorerne deruti anfört, afgifva underdånigt
utlåtande; till åtlydnad hvaraf styrelsen får i underdånighet anföra:

Med anledning af hvad § 1 innehåller får styrelsen upplysa,

att det icke var i enlighet med det af Revisorerne åberopade kontraktet, som
de 1,500 tons räler, hvilka åsyftas i denna §, blefvo levererade redan hösten 1875,
utan

att kontraktet bestämde, att af de 3,000 tons 6G skålpunds räler, som i detsamma
äro omhandlade, 1,500 tons skulle levereras under loppet afår 1875, och 1500
tons under år 1876; men

att styrelsen — för förverkligandet af den uppkomna möjligheten att redan
sä tidigt på sommaren 1876 hafva Sköfde—Karlborgs-banan färdig, att arbetsbefäl och
andre tjensteman samt förråd skulle kunna, till besparande af både kostnad och
olägenhet, samt till vinnande af tid, redan under sommaren och den tidigare hösten
öfverföras till norra stambanans Torpshammar -Riksgränsen första distrikt, vesterut
från Torpshammar, livilket vigtiga mål äfven vans derigenom, att förstnämnda statsbanan
kunde för allmän trafik upplåtas redan den 27 Juli 1876 — under sommaren
år 1875 lät till the Rhymney Iron Gompany framställa förfrågan, huruvida de skulle
kunna vara villige att redan under år 1875 till styrelsen leverera de för år 1876
kontraherade 1,500 tons räler, oaktadt styrelsen icke förr än efter ingången af år
1876, af hvilket års anslag de skulle betalas, kunde blifva i tillfälle att erlägga betalningen
derför;

att the Rhymney Iron Gompany afgaf jakande svar derå mot vilkor att styrelsen
vid fakturas mottagande, samtidigt med lasten, ville derå teckna sin förbindelse att,
efter ingången af år 1876, utbetala fakturabeloppet jemte sex procent ränta derå från
lastens ankomst till svensk hamn intill den 8 Januari 1876, som blef af styrelsen
utsatt för betalningens verkställande;

att styrelsen således hade att välja mellan afstående från den afsedda, synnerligen
beaktansvärda fördelen och antagandet af de uppstälda vilkoren, i hvilka, hvad
den begärda räntan angår, styrelsen så mycket mindre kunde begära någon nedprutning,
som styrelsen, med fäst afseende på den redan under September månad alltid
inträdande stegringen i de härvidlag leverantörerna åliggande frakt- och assuranskostnaderna
— en stegring, som betingade en vida högre utgift för dem, än som
uppvägdes af en eller annan procent å skuldbeloppet — ansåg den kräfda räntan
icke vara obillig; ett val som icke syntes för styrelsen svårt, att göra;

360 —

att rälerna derefter anlände till Göteborg den 7 och 11 September samt den
5 November 1875 (icke 1876, såsom Revisorerne uppgifvit);

Hvarförutom slutligen, beträffande anmärkningen att vid rälsliqviderna leverantörerne
blifvit tillgodoräknad 15 dagars diskontränta, styrelsen får upplysa att, då
kontraktet bestämmer att liqviden skulle ske efter don för dagen för avista vexlar å
London enligt mäklares intyg gällande kursen, men den härstädes officiell noterade
korta kursen på London gäller endast 15 dagar dato-vexlar, kursen för avista vexlar
således måste beräknas genom tillägg till nämnda 15 dagars kurs af 15 dagars ränta
efter den för tillfället, enligt mäklareintyget, gällande officiella diskonto i London,
hvilken noteras af “tho Bank of England.“

Till upplysning om de förhållanden, å hvilka Revisorerne i § 3 ansett sig
höra fästa uppmärksamhet, får styreisen meddela:

För statens järnvägsbyggnader upphandlas numera inga förnödenheter genom
entreprenadauktioner, emedan erfarenheten redan för lång tid sedan visat dern vara i
flera afseenden olämpliga. Deremot verkställas i allmänhet alla större uppköp på
grund af förut infordrade anbud och enligt derefter upprättade kontrakt eller skriftliga
reqvisitioner, samt med hufvudsakligt afseende derpå, att för afsedt ändamål full
god vara må finnas till bästa möjliga pris och i rätt tid på den plats, hvarest den
skall användas, så vidt möjligt utan långa och svåra transporter. Det är häraf klart,
att, räkenskaperna ofta måste visa stora olikheter i priset å samma vara, då i vissa
fall inköpspriset på tillverkningsorten blifvit ökadt med transportkostnaden till förrådet
och stundom äfven till arbetsplatsen, hvaremot i andra fall särskild! betalats
hela eller en del af transportkostnaden, hvarigenom det å räkningen upptagna inköps
priset synes Lägre. Sjelfva beskaffenheten af ett sådant arbete, som en jernvägshyggnad,
medför att en mängd detaljer för arbetet icke kunna bestämmas förr än under arbetets
fortgång, hvilken i inånga afseenden beror på oberäkneliga förhållanden, såsom
årstid, väderlek, naturhinder, tillgång på arbetare, för året disponibla penningar och
material in. m., hvilket allt gör det ytterst vanskligt att på förhand beräkna alla be
hof, hvarföre det äfven mången gång händer, att för det helas oafbrutna fortgång
material till ett vigtigt större eller mindre arbete nödvändigt måste anskaffas från
närmast möjliga håll och för det pris de å orten betinga. Omständigheter kunna
således inträffa då, en vara, erhållen då den behöfves på arbetsplatsen, kan med skal
betalas med ett högre pris, än den hade betingat, om behofvet hade i tillräckligt god
tid kunnat förutses, anbud infordras och pröfvas, reqvisition verkställas, varan expe
dieras, och dess framkomst till arbetsplatsen afvaktas. Sådana fall inträffa dock endast
undantagsvis.

Enär stambanornas arbetsförråd ofta måste Hyttas i mån af arbetets fortgång,
och för att minska förlagskostnaderna, har det befunnits ändamålsenligt att i dessa
förråd hålla förlag af endast de oundgängligaste förnödenheterna. Tillfälliga mindre
behof fyllas derföre om möjligt, från närmaste handelsbod, då sådan finnes, och prisen
ej äro oskäliga, samt reqvireras endast i annat fall från hufvudförrådet i närmaste
stad, från hvilket de sedan expedieras till det förråd, som ligger närmast arbetsplatsen.

Af ofvanstående framgår att de mångfaldiga, för statens jernvägsbyggnader
erforderliga förnödenheterna, så vidt möjligt är, anskaffas på grund af efter infordrade
anbud uppgjorda vare sig kontrakt eller skriftliga reqvisitioner, och att undantag
härifrån ske endast då, när tvingande omständigheter gorå sådant nödvändigt och
lämpligt.

De i § 3 omhandlade elever, anställde vid norra stambanan Torpshammar—

Riksgränsen, voro under den tid, som räkenskapen utvisar, inkallade från arbetslinieu
till jernvägsbyrån i Östersund för att biträda vid uppgörandet af återstående ritningar
öfver å östra stambanan utförda arbeten samt arbetsredogörelser och andra
af styrelsen infordrade rapporter m. in. rörande nämnda stambana, till följd hvaraf
deras aflöning under den tiden utgick, såsom den ock rätteligen borde, från östra
stambanans kassa; anseende styrelsen, med anledning af Revisorernes yttrande,, att
förläggandet af östra stambanans byggnadsförvaltning under den ifrågavarande tiden
till Östersund naturligtvis måst föranleda åtskillig olägenhet och kostnad, sig icke böra
underlåta att upplysa derom, att den, i enlighet med hvad alltid plägar ske så snart
sig göra låter efter afslutandet af de egentliga byggnadsarbetena .vid en för trafik
öppnad stambana, vidtagna åtgärden att, vid tid som skedde, efter östra stambanans
upplåtande för allmän trafik förflytta arbetsbefälet och öfrige tjensteman till Jemtland
för att utan tidsförlust påbörja byggandet af norra stambanan inom den provinsen
— hvilket kunde låta sig göra, enär de då ännu oafslutade uppgörelserna och
angelägenheterna för östra stambanan voro af den beskaffenhet, att de icke behof de
vid banan handläggas, utan kunde i Östersund skötas af de vid östra stambanan förut
anstäide tjenstemännen — skall vid närmare granskning befinnas hafva, långt ifrån
att föranleda olägenheter och kostnader, åstadkommit högst betydliga besparingar
och förminskning af olägenheter.

(1 vad angår det i § 4 af Revisorerne såsom nog högt framhållna arfvodet till eu
person, som under tre dagar rest omkring för öfverlemnande till vederbörande pastorer
af kungörelser om förestående expropriationsliqvider, delar styrelsen Revisorernes åsigt,
äfven om i betraktande tages att dessa 20 kronor om. dagen utgjorde icke. blott arfvode
för förrättningen, utan äfven ersättning för traktamente; men enär vid den tid,
då ifrågavarande kungörelser skulle delgifvas vederbörande pastorer, styrelsen icke
hade någon tjensteman anstäld i dessa trakter, vände man sig angående denna sak
till ett ombud i Eksjö, som redan förut i juridiska ärenden blifvit användt; hvarvid
naturligtvis åt honom måste lemnas uppgörandet af vilkoren med den person, som
åtoge sig uppdraget, hvars utförande icke kunde få bero derpå, huruvida ett nog lågt
pris kunde betingas.

Uti § 5 hafva Revisorerne framhållit, att det skulle hafva varit med god ordning
mera förenligt, att befintliga brister å de i denna § omförmälda vägstycken blifvit,
innan byggningsarbetet å ifrågavarande stambana afslutats, genom styrelsens försorg
afhulpna. Styrelsen får härvid erinra att, huru önskvärdt det än må vara att, innan
en stambana eller stambanedel öppnas för allmän trafik, alla dertill hörande smärre
kompletteringsarbeten vore fullbordade, detta dock icke alltid är möjligt, i synnerhet då
en stambana sent på hösten blifver så fullbordad, att den kan för allmän trafik upplåtas,
emedan en del smärre sådana arbeten återstå, hvilka, såsom beroende af årstiden,
icke kunna verkställas förr än under nästföljande året. Detta var just för
hållandet med de ifrågavarande vägdelarne, som utgjordes af smärre nyanlagda vägstycken,
hvilka erfordrade en eftergrusning påföljande våren för att sättas i det skick,
att de kunde af de vägunderhållsskyldige öfvertagas. Och då man icke rätt gerna,
kan uppskjuta en stambanas öppnande för trafik blott i afvaktan på fullbordandet af
sådana smärre arbeten, och, hvad beträffar den ifrågavarande stambanedelen, som utgjorde
den sista återstoden af hela östra stambanan emellan Norrköping och Nässjö,
det derjemte var af största vigt för jern vägsarbetena i Norrland att få den vid östra
stambanan begagnade ballastmaterielen och dragarne, jemte förråd och redskap, före
vinterns inbrott öfverförda till Norrland, så skulle det, enligt styrelsens åsigt, icke varit
skäl att, för verkställandet af de få och högst obetydliga kompletteringsarbetena, vid

Riksdagens Rev.. Ber. 1818 angående Statsverket. 46

362

Östra stambanan till påföljande våren qvarhålla derför nödig attiralj, helst som, äfven
med tillgång dertill, den besparing i kostnad för ifrågavarande väglagningar, som må
hafva kunnat uppkomma genom deras utförande direkt genom jernvägens egen försorg,
blifvit högst ringa, om ens någon, och i intet fall skulle kommit att motsvara
den stora fördel, som vans derigenom, att berörda materiel kunde före årets slut
öfverflyttas till Norrland. Den gjorda anmärkningen, att styrelsen skulle i förevarande
afseende hafva brustit i god ordning, torde styrelsen få antaga vara genom
ofvanstående fullständigt bemött.

Stockholm den 3 December 1878.

CARL G BElJER.

Alf t ed (jrromäimon.

Kongl. Statskontorets och
Kongl. Kammarrättens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers framställning i fråga om
tidigare räkenskapsafslutning.

Sedan genom nådig remiss den 18 sistlidne Oktober Eders Kongl. Maj:t anbefall,
Statskontoret och Kammarrätten att inkomma med underdånigt utlåtande öfver
ett den nådiga remissen bilagdt transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers
om verkstäld granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1876 afgifna berättelse, hvaruti, efter omförmälande af de åtgärder, som hittills vidtagits
i anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse den 10 Maj 1871 framstälda
begäran om tidigare afslutning och granskning af allmänna räkenskaper, Riksdagens
uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att denna i flera hänseenden vigtiga fråga
ännu väntade sin lösning, få Statskontoret och Kammarrätten härigenom underdånigst
tillkännagifva, att, som den i berörda skrifvelse gjorda och genom nådig remiss den
18 Oktober 1872 till kollegierna öfverlemnade underdåniga framställningen i främsta
rummet afser bokföringens påskyndande, ärendet synts böra till föredragning beredas
inom det embetsverk, som har sig uppdraget de särskilda redogörelsernas sammanfattande
till eu rikshufvudbok, och att alltså på Statskontoi’et hufvudsakligen ankommit
de åtgärder, som för ärendets utredning ansetts erforderliga och utan hinder af
öfriga göromål kunnat med tillgängliga arbetskrafter åstadkommas.

Statskontoret har ock, på sätt Revisorernes berättelse innehåller, i enlighet
med det dåvarande riksbokslutskontorets hemställan, infordrat yttranden från åtskilliga
förvaltande verk och myndigheter, hvilkas räkenskaper för den ifrågasatta förändringens
genomförande behöfde afgifvas vida tidigare, än hvad nu är föreskrifvet, och
denna åtgärd var, enligt hvad jemväl af samma berättelse ådagalägges, grundad på
det af riksbokslutskontoret gjorda antagandet, att, med en viss uppgifven afvikelse,
det af särskilda komiterade för ordnandet af tjenste- och löneregleringen vid lands -

— 363 —

staten tillärnade förslag till förändrad anordning af länsräkenskaperna, hvarom kontoret
i vissa hänseenden inhemtat kunskap, skulle bäst befordra det mål, Riksdagen
åsvftat. Det var sålunda under förutsättning af hufvudsakligt bifall till sistnämnda
förslag, hvarom fullständig kännedom likväl då ännu saknades, som upplysning begärdes,
huru vida åtskilliga förvaltande verks i rikshufvudboken ingående räkenskaper
kunde inom viss uppgifven tid afiemnas, på det att dymedelst visshet måtte vinnas,
om något hinder i denna del af räkenskapsväsendet förefunnes, hvilket, oberoende af
tiden för länsräkenskapernas afgifvande, omöjliggjorde en så tidig afslutning, som al
Riksdagens framställning påkallades. Men, innan dessa upplysningar till fullo meddelats,
var till Eders Kongl. Maj:t ingifvet nyss bemälda komiterades förslag i fråga,
bland annat, om uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, och genom särskilda
nådiga remisser hade detta biifvit öfverlemnadt dels till Eders Kongl. Maj:ts samtlige
Befallningshafvande i länen och dels till hofrätterna i riket samt vissa förvaltande
embetsverk för infordrande af underdåniga utlåtanden af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
öfver förslaget i dess helhet och af öfriga myndigheter öfver vissa delar
deraf. Vid sådant förhållande, och då, enligt hvad som uti underdånigt utlåtande
den 25 November 1875 biifvit omförmäldt, Statskontoret antog att Eders Kongl.
Maj:t, såsom ock sedermera inträffade, skulle i denna fråga infordra underdånigt yttrande
jemväl af kollegierna, täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder finna, att ärendenas
inbördes sammanhang fordrat, det frågan om länsräkenskapernas förändrade anordning
först blefve föremål för kollegiernas pröfning, innan den deraf beroende frågan
om en tidigare räkenskapsafslutning i allmänhet komme under öfvervägande.

Eders Kongl. Maj:ts den 24 Maj nästlidet år kollegierna meddelade nådiga
befallning att, gemensamt med Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kammarkollegium,
afgifva underdånigt utlåtande rörande det af nämnda särskilda komiterade utarbetade
och uti betänkande af den 13 Oktober 1875 närmare utvecklade förslag
angående uppbörds- och redovisningsväsendet för länen, har, i anseende till frågans
omfattning, hittills icke kunnat fullgöras, men detta ärende är för närvarande under
föredragning och, efter det utlåtande deri biifvit meddeladt, skola kollegierna ofördröjligen
företaga den fråga, hvilken föranledt Revisorernes förevarande framställning.

Stockhoim den 12 December 1878.

O. F. af SILLEN.

C. 0. v. BUREN.

C. A. JUEL.

AXEL LILJENSTOLPE.

M. NORDLINDH

P. M. NILSSON.

Föredragande.

Per Samzelius.

Kong], Statskontorets

underdåniga utlåtande i anledning af
-Riksdagens Revisorers framställning rörande
redovisningen för bevillning af
gåfva, testamente m. m.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss den 18 nästlidne Oktober, med
öfverlemnande af 3:ne transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och iörvaltning år 1876, anbefalt Statskontoret att, i anledning af hvad
deruti förekomme rörande redovisningen lör bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss
och arf, med underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Maj:t inkomma, får
Statskontoret yttrande i frågan härmed i underdånighet afgifva.

De öfverlemnade transsumten omfatta §§ 5, 6 och 7 af Revisorernes berättelse
rörande Statskontoret; och hafva, enligt 5 §, Statsrevisorerne, efter genomgående
af de från hofrätterna samt länsstyrelserna till Statskontoret insända och derifrån
till Kammarrätten öfverlemnade handlingar, innefattande redovisning för ifrågavarande
bevillning för år 1876, funnit anledning till åtskilliga erinringar och framställningar,
dels vid redovisningen från Rådstufvurätten i Stockholm, dels vid redogörelserna från
vissa uppgifna länsstyrelser, dels ock vid redovisningen från landsorten i allmänhet.
Häröfver har Statskontoret infordrat underdåniga yttranden af bemälda rådstufvurätt
och Eders Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande, att hit afgifvas, de senares
efter vederbörandes hörande, innan den 9 i denna månad; och sedan sådana yttranden
numera inkommit från rådstufvurätten och länsstyrelserna, med undantag af dem
i Stockholms, Östergötlands, Kronobergs och Elfsborgs län, får Statskontoret dessa
handlingar härbos i underdånighet öfverlemna, med tillkännagifvande, att, så snart
nyssnämnda fyra länsstyrelser yttranden afgifvit, desamma skola i underdånighet in
sändas.

Vidare hafva Revisorerne, uti 6 §, fästat Riksdagens uppmärksamhet dels å
de ofullständiga anteckningar, som skulle förefinnas uti ett inom Statskontoret fördt
s. k. diarium öfver de för ifrågavarande bevillning afiemnade borgensförbindelser, dels
derå, att den uti Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 uppbördsman gifna
föreskrift att i visst fall bevillningsprocenten genast utsöka icke af Statskontoret
iakttagits; och har med föranledande häraf Statskontoret infordrat vederbörande
tjenstemans yttrande, som härhos underdånigst bifogas och åberopas, under vitsordande
af rigtigheten af de utaf honom lemnade uppgifter.

Hvad slutligen beträffar 7 §, deruti Statsrevisionen yttrat sig på följande sätt:

“De förhållanden, som i näst föregående §§ blifvit omförmälda, hafva gifvit
Revisorerne anledning att ingå i pröfning, huruvida det må vara lämpligt, att Statskontoret
i första hand handlägger bevillningsmål, på sätt hittills egt rum. Kongl.
kungörelsen den 11 December 1811 lemnar icke någon föreskrift härom, utan synes
tvärtom afse, att det skall åligga uppbördsmännen så väl i hufvudstaden som i
landsorten att mottaga och redovisa ej mindre kontant influtna bevillningsmedel än
ätven för sådana medels utgörande st.älda borgensförbindelser, samt att Riksgäldskon -

— 365 —

toret, eiler efter 1874 års ingång Statskontoret, åligger att utöfva kontrollen öfver
dylika medels redovisning. Det förfaringssätt, som under årens lopp utbildat sig på
sådant sätt, att Riksgäldskontor och efter nyss nämnda tidpunkt Statskontoret
direkt från de betalningsskyldige mottagit borgensförbindelser för testaments- och
cåfvobevillning m. m., synes Revisorerne motverka den i författningen afsedda kontrollen
och gör nämnda embetsverk till på samma gång redogörande och kontrollerande
myndighet, hvilket aldrig kan hafva varit författningens mening. Härigenom
undanryckes jemväl den kontroll, som åligger Kammarrätten medelst granskningen
af de från uppbördsman och domare inkommande rapporter öfver testamentsbevillningen.
hvilket bäst bevisas deraf, att de i föregående § omförmälda särskilda bevillningsmål
kunnat så lång tid balanseras, utan att med något bevis styrkts, att
hinder mött för medlens uttagande. “

“Visserligen har Kongl. Maj:t genom sin den 8 December 1876 för Statskontoret
utfärdade nådiga instruktion, bland annat, ålagt detta embetsverk att föra
inseendet deröfver “att de löftesskrifter, förbindelser och borgensskrifter“, som skola
ingifvas, i rätt tid inkomma och vid gällande kraft bibehållas; men dä ofvan åberopade
1811 års Kongl. kungörelse icke blifvit samtidigt ändrad eller i någon del
upphäfd, vill det synas Revisorerne, som både i fråga varande del af instruktionen
tillkommit utan tagen hänsyn till hvad nämnda kungörelse redan stadgade i fråga
om bevillning af gåfva, testamente m. m.“

“Genom ett sedermera den 31 Augusti 1877 utfärdad! bref till Statskontoret
har Kongl. Maj:t, med ändring af bestämmelserna i skrifvelsen den 5 December 1873,
i nåder förordnat, att de i 8 § af Kong! kungörelsen den 11 December 1811 omförmälda
handlingar skulle dädanefter al hofrätterna och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
omedelbart till Kammarrätten öfverlemnas, samt den Statskontoret förut
åliggande granskningsskyldighet af dessa handlingar och tillsyn öfver redovisningen
af bevillningsafgifterna för gåfva, testamente, fideikommiss eller arf till Kammarrättens
Öiverrevisionsdepartement öfverflyttas. Då i berörda § åt 1811 års kungörelse
undantag icke göres för någon del af nämnda bevillning, vill det synas, som
skulle 1876 års instruktion för Statskontoret vara genom 1877 års Kongl. bref i
dessa delar upphäfd och Statskontoret befriadt från bestyret med bevillningsärendens
handhafvande; men Revisorerne hafva af det i Statskontoret förda bevillningsdiarium
inhemtat, att Statskontoret äfven etter den 31 Augusti 1877 emottagit och fortfarande
emottager och vårdar borgensförbindelser för testamenten, som vid underdomstolarne
i hufvudstaden och i dess granskap bevakas.11

“Enär den sålunda förefintliga olikheten i behandlingssättet af bevillningsmål
för hufvudstaden och för landsorten icke kan vara ändamålsenlig, och då härtill
kommer, att Statskontoret, på sätt den i näst föregående § gjorda framställning
synes ådagalägga, icke torde ega tillräckliga krafter för att, jemte sina öfrig». många
och maktpåliggande göromål, sköta nu i fråga varande ärenden, hafva Revisorerne
föranlåtits att framhålla angelägenheten deraf, att de i fråga om bevillning, af gåfva,
testamente, fideikommiss och arf gällande föreskrifter måtte ändras och förtydligas
på sådant sätt, att alla dit hörande ärenden komme att röna enahanda behandling,
i fråga om uppbörd, redovisning och kontroll41,
får Statskontoret i underdånighet anföra:

att de i 5 § af Revisorerne framstälda erinringar afse behandlingen af sådana
ärenden, som icke tillhört Statskontorets omedelbara pröfning och hvarmed Statskontoret.
jemlik! nådiga brefvet den 31 Augusti 1877, numera icke har att taga den
ringaste befattning;

366 —

att de i 6 § gjorda anmärkningar, enligt Statskontorets åsigt, blifvit på ett
tillfredsställande sätt besvarade;

att således af hvad i dessa §§ blifvit af Revisorerne framsfäldt ej kan dragas
den slutsats, att icke Statskontoret städse noggrant fullgjort de Statskontoret, enligt
dess instruktion och i öfrigt gällande författningar, tillkommande åligganden rörande
uppbörd och redovisning af denna bevillning; och

att det förefaller Statskontoret tvifvelaktigt, huruvida hos uppbördsförvaltningen
i hufvudstaden med dess nuvarande organisation må kunna förutsättas den juridiska
insigt och erfarenhet, som mången gång erfordras för behörig handläggning af
bevillningsmåi af denna beskaffenhet;

hvadan Statskontoret anser den af Revisorerne gjorda framställning icke påkalla
någon åtgärd.

Stockholm den 14 December 1878.

O. F. af SILLEN.

AUG HAGGBLADH.

Föredragande.

M. NORDLINDH.

Per ikmizelius.

Statskontorets ombudsmans underdånig a
utlåtande.

Sedan Kong!. Maj:t, genom nådig remiss den 18 nästiidne Oktober, anbefait
Kongl. Statskontoret att, i anledning af hvad i särskilda, remissen bifogade transsumt
utaf den af Riksdagens Herrar Revisorer den 14 i nämnda månad afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876 förekomma rörande redovisning för bevillningen af
gåfva, testamente, fideikommiss och arf, med underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t
inkomma, samt Kongl. Statskontoret, enligt beslut den 12 innevarande månad, i de
delar af berörda ämne, som afsåge sättet för handhafvande af den Kongl. Statskontoret
åliggande uppbörden af och kontrollen öfver den inom hufvudstaden förekommande
bevillning af omförmälda beskaffenhet, infordrat undertecknads yttrande, får jag af
sådan anledning ödmjukligen anföra:

Enligt ofvanberörda transsumt af revisionsberättelsen, hafva Riksdagens Herrar
Revisorer — med förmälan, hurusom de, i fråga om det sätt, hvarpå bevillningsärenden
af förevarande art sedan 1874 års ingång, då desamma från Riksgäldskontoret
till Kongl. Statskontoret öfverflyttats, af sistnämnda embetsverk handhafts, af det inom
Kongl. Statskontoret förda diarium öfver mottagna borgensförbindelser för erläggande
af sådan bevillning, som för inom hufvudstaden upprättade eller vid dervarande domstolar
bevakade testamenten m. m. borde utgå, inkemtat, att af de från Riksgäldskontoret
vid 1874 års början till Kongl. Statskontoret öfverlemnade 115 enahanda
förbindelser, balanserades 58, i fråga om hvilka beviilningsbeloppen icke indrifvits
eller fullständigt bevis om mötande hinder för beloppens utsökande icke toretetts,
hvaribland förekommo dels 18, med hvilka någon åtgärd icke vidtagits senare än år

— 367 —

1873, då anteckning egt ruin om olika hinder för hevillningens indrifvande, dels 8,
om hvilka anteckningar gifva vid handen, att senaste åtgärd vidtagits 1874, dels 4,
om hvilka dylik anteckning gjorts senast år 1875, dels 1, der sådant skett år 1876,
dels 1, der antecknadt funnits att två testamentstagare inbetalt bevillning, men icke
hvad som hindrat uttagandet af sådan hos eu tredje testamentarie, dels !, vid hvilken
antecknats, att konkurs yppats efter testamentsgifvaren, utan att sådant likväl blifvit
styrkt, och dels 25, vid hvilka anteckning om mötande hinder för medlens uttagande
helt och hållet saknats, att vid en af de under år 1874 till Kong!. Statskontoret inkomna
borgensförbindelser fans anteckning af den 20 Mars 1876, att testamentet i
fråga öfver klagats, utan att bevis företetts att hinder fortfarande mötte för hevillningens
utkräfvande och att, i fråga om öfriga under nämnda är samt åren 1875 och 1876 hos
Kongl. Statskontoret stälda enahanda förbindelser, 19 balanserats utan att i diariet
funnits antecknadt, att åtgärder med desamma vidtagits — anfört, att då Kongl. Statskontoret,
såsom uppbördsman af berörda bevillningsafgifter, halt att, i likhet med Riksgäldskontoret,
ställa sig till efterrättelse den uti Kongl. kungörelsen den 11 December 18l<
för dylika uppbördsman meddelade föreskrift derom, att, i händelse vederbörande
löftesmän icke inom Mars månads utgång hvarje år till uppbordsmannen ailemnade
bevis om de hinder, som vållat att beloppet af gåfvan eller testamentet m. m. ännu
icke utfallit, uppbordsmannen egde att bevillningsprocenten genast utsöka, men denna
föreskrift uti de här ofvan omförmälda fall icke al Kongl. Statskontoret iakttagits,
Revisorerne velat å förhållandet fästa uppmärksamhet.

Hvad först angår den af Herrar Revisorer verkstälda speciella granskning af de
i omförmälda diarium förekommande anteckningar om deri upptagne borgensförbindelser
och de uttalanden, hvartill denna granskning föranledt, anser sig undertecknad
böra vördsamt meddela, att detta så kallade diarium, som under åren 1874—1876
förts af dåvarande advokatfiskalsembetet i Kongl. Statskontoret och sedermera, efter
detta embetes indragning, under åren 1877 och 1878 af mig, i egenskap af tillfälligt
juridiskt biträde derstädes, betraktats såsom en till iakttagande och efterrättelse
vid ifrågakommaude förnyelser, infordrande af annan eller ytterligare säkerhet än den
ursprungligen stälda, indrifna afbetalningar, verkstälda slutliqvider och dylikt, förd
förteckning öfver ifrågavarande säkerhetshandlingar, hvadan, och då anledning att
frångå denna uppfattning icke förut förefunnits, samt berörda förteckning alldeles
icke utgör någon verifikation till räkenskaperna, hittills icke ansetts nödigt att i densamma
fullständigt anteckna allt hvad som genom infordrade upplysningar funnits
bekant rörande orsakerna till att en del bevillningsbelopp måst fortfarande balanseras.
Med hänvisning till detta förhållande, såsom varande anledning till den af Revisorerne
i berörda afseende anmärkta ofullständighet, torde i sammanhang härmed jemväl
böra meddelas att, i följd af åtgärder, till hufvudsaklig del vidtagna före revisionsförrättningen,
numera efter skedda mbetalningar eller af andra, på gällande föreskrifter
stödda grunder, enligt Kongl. Statskontorets särskilda beslut, uti berörda diarium från
vidare handläggning aftörts dels ytterligare 20 af do 58 borgensförbindelser, som
Herrar Revisorer funnit vara utan uppgifven eller styrkt anledning balanserade ibland
de 115 sådana förbindelser, som från Riksgäldskontor år 1874 till Kongl. Statskontoret
öfverlemnats, och dels 6 af de 20 förbindelser, som, enligt Revisorernes omformalande.
återstodo, såsom icke slutbehandlade, af det antal, som från 1874 till revisionsårets
slut till Kongl. Statskontoret direkte inkommit, hvarjemte, i fråga om öfriga
ännu balanserade bevillningsärenden af ifrågavarande beskaffenhet, såsom varande
under utredning och handläggning, anteckningarne jemväl kunna vederbörligen kompletteras.
Om detta sker och således en mera fullständig öfverblick uti ifrågavarande

— 368 —

afseende för kommande statsrevisorer beredes, lärer det af Herrar Revisorer nu anmärkta
förhållandet få anses rättadt.

Beträffande sedermera Revisorernes anmärkning, att Kongl. Statskontoret uti
de omförmälda fallen icke iakttagit den i Kongl. kungörelsen den 11 December 1811
meddelade föreskrift i fråga om det fall, då lagsökning af vederbörande löftesmän ansetts
böra ega rum, torde af hvad här ofvan anförts framgå, att den uppfattning af
ifrågavarande förhållanden, som Revisorerne, i följd af omförmälda,. diarium, bildat
sig, icke kunnat blifva fullt rigtig eller i allo tillämplig, enär i de fall, der i följd
af inhemtade upplysningar veterligt varit, att de balanserade bevillningsärendena kunnat
till slutbehandling företagas, åtgärder verkligen funnits vidtagne, hvilka, ehuru
af uppgifven anledning icke i ofta omförmälda diarium -antecknade, likväl föranled!
ej mindre att, efter revisionsförrättningen, förut omförmälda 26 borgensförbindelser
kunnat, såsom fullgjorda, afföras från den öfver dessa handlingar förda förteckning,
än äfven att inom den närmaste framtiden ytterligare flera bevillningsafgifter äro till
inbetalning att förvänta. Såsom förklaring öfver att sådant dröjsmål mellan de vidtagna
åtgärderna och afgifternas erläggande kan ega rum, torde få anföras att, sedan,
i följd af afiåtet krafbref till löftesmännen, vederbörlig upplysning vunnits, att testamentet,
gåfvobrefvet etc. gått i verkställighet, löftesmännen i Kongl. Statskontoret erhålla
förständigande att, jemlikt sitt i löftesskriften gjorda åtagande, anskaffa och inlemna
de för bevillningsbeloppens uträknande och kontrollerande nödiga handlingar,
såsom först den handling, hvarpå bevillningen grundas, vidare boupptecknings- och arfskiftesinstrument,
taxeringshandlingar, diariibevis, protokoll, utslag och domar från domstolar,
bevis om skyldskap, dödsattester m. m.; och då anskaffande! af dessa handlingar
ofta kan medföra svårighet och tidsutdrägt, samt dertill kommer, att desamma derefter
i hvarje särskildt fall skola i Kongl. Statskontoret genomgås och granskas för upprättande
af uträkning i öfverensstämmelse med föreskrifterna i den på ärendet tillämpliga bevillningsförordning,
hvarvid ofta föreskrift om handlingarnes ytterligare kompletterande måste
iemnas, samt att först efter det denna uträkning kommit löftesmännen till banda beloppet
inbetalas, så torde deraf framgå, att något dröjsmål i berörda afseende icke
kan undvikas. Att i dessa fall och under sådana förhållanden lagsökning mot löftesmännen
skolat ega rum har icke kunnat ifrågasättas; och då vidare i fråga om öfriga
under balans förda borgensförbindelser, hvilka samtliga äro vid gällande kraft bibehållna,
löftesmännen, till största delen bosatte i Stockholm och i följd deraf för Kongl.
Statskontoret kände såsom trovärdige och vederhäftige personer, vid hos dem anstäldt
kraf hvarken undandragit sig att lemna erforderliga upplysningar om mötande hinder
för bevillningsbeloppens erläggande eller bestridt sin betalningsskyldighet, har anledning
icke ansetts vara för handen att mot dem anställa lagsökning, så mycket hellre
som, genom underlåtenhet deraf, förlust icke bibringats kronan, enär i följd af den
omgång och tidsutdrägt, som en lagsökning måste medföra, en uppgörelse under hand
mången gång visat sig hastigare leda till målet.

Slutligen, och för att visa, det behandlingen af ifrågavarande ärenden icke
förbisetts, torde böra meddelas, att under den jemförelsevis korta tid, desamma af
Kongl. Statskontoret handlagts, ej mindre än omkring 140 särskilda bevillningsafgifter
af förevarande slag indrifvits, och finnes ingen anledning för handen att befara, det
icke samtliga dylika, ännu balanserade afgifter skola, i den mån de förfalla, till statsverket
ingå.

Stockholm och Kongl. Statskontorets ombudsmanskontor den 30 November 1878.

H. A, Kohnodirt.

369 -

Rådstufvvurättens i Stockholm underdåniga
utlåtande.

Uti den af Riksdagens Revisorer den 14 Oktober innevarande år afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1876 har i fråga om redovisningen för och
kontrollen å bevillningsafgifter af gåfva, testamente, fideikommiss och arf blifvit anmärkt,
att Rådstufvurätten, som till Kongl. Svea Hofrätt öfverlemnat två särskilda
förteckningar å de under året förrättade bouppteckningar, vid hvilka bevillning ansetts
böra ifrågakomma, dels uraktlåtit att vid dessa förteckningar foga sådana attester
eller qvittens af vederbörande uppbördsman, som i Kongl. kungörelsen den 11
December 1811 omförmäldes, dels ock att några förteckningar öfver gåfvobref, testamenten
samt fideikommissförfattningar, för hvilka bevillning bort erläggas, ej blifvit
af Rådstufvurätten afiemnade; och har Rådstufvurätten fått sig anbefaldt att öfver
hvad sålunda anmärkt blifvit afgifva underdånigt yttrande:

Till fullgörande häraf får Rådstufvurätten underdånigst anföra:
att Rådstufvurätten uti skrifvelse till Kongl. Svea Hofrätt den 31 Januari 1877,
jemte anmälan, att under år 1876 endast ett fall förekommit, der lagfart beviljats
på grund af gåfvobref, tillika öfverlemnat qvitto å den för gåfvau belöpande bevillning
med 75 kronor;

att någon fideikominisförfattning icke blifvit under året hos Rådstufvurätten
företedd, samt att de till Kongl. Hofrätten insända uppgifter å bouppteckningar, vid
hvilka bevillning blifvit beräknad eller förbehåll om dylik afgifts erläggande gjordt,
uteslutande afsett testamenten, som blifvit upprättade af de uti uppgifterna omnämnda
personer och varit af beskaffenhet att testamentstagarne för testamentenas tillgodonjutande
haft skyldighet erlägga bevillning.

Beträffande anledningen dertill, att några qvittens från vederbörande uppbördsman
ej blifvit dessa förteckningar bifogade, bar Rådstufvurätten skolat i underdånighet
meddela:

att, då testamentshandling för bevakningsändamål till Rådstufvurätten ingifvits
samt det dervid befunnits, att bevillning för testamentet bort utgöras, testamente -tagaren erhållit förständigande att till Rådstufvurätten ingifva bevis att bevillningsafgiften
blifvit i kontant till Kongl. Räntekammaren inlevererad eller ock, medelst
företeende af Kongl. Statskontorets protokoll, styrka, att dit ingifvits af Kongl. Statskontoret;
godkänd borgen för den för testamentet belöpande bevillning;

att, innan testamentstagare!! fullgjort endera af dessa föreskrifter, kommunikationsresolution
å testamentet ej af Rådstufvurätten meddelats; samt

att, då sålunda bevillningsafgiften antingen blifvit inbetald till eller säkerhet
för densamma stöld hos den myndighet, hvilken det i sista hand tillkommer att ifrågavarande
afgifter till uppbörd emottaga och för desamma redovisa, Rådstufvurätten
ansett sig härigenom hafva fullgjort föreskrifterna uti åberopade Kongl författning,
jemförd med Kongl. kungörelsen den 13 Februari 1863 samt Kongl, cirkuläret den
5 December 1873.

Stockholms Rådhus den 29 November 1878.

J. F EKLUND.

r, ii. NOKBif;. V INGESTRÖM.

V. Ingesirom,

Riksdagens Rev Ber. 1878 angående Statsverks;

370 -

Kongl. Majzts Befallniugslial''-vanrtes i Upsala län

underdåniga utlåtande.

Sedan, till följd al erhållen nådig remiss, Kongl. Statskontoret genom skrifvelse
den 12 i denna månad anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att i anledning
af Riksdagens sednast församlade Revisorers anmärkningar angående redovisning
m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, för
så vidt dessa anmärkningar afse förhållanden inom Upsala län, efter infordrande af
vederbörandes förklaringar, underdånigt utlåtande afgifva, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
med öfverlemnande af Magistraternas i Upsala och Enköping infordrade
förklaringar, härmed underdånigst anföra,

att, hvad först angår Revisorernes framställning om önskvärdheten deraf, att
samtliga länsstyrelser vid ifrågavarande redogörelsers insändande bifogade deröfver
upprättade fullständiga sammandrag, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande medgifver
lämpligheten af ett stadgande i sådant hänseende, i saknad hvaraf hittills Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvade, lika med åtskilliga andra länsstyrelser, allenast ailemnat de
inkomna redogörelsehandlingarne, samt

att, beträffande de emot redogörelserna frän Upsala och Enköping gjorda aumärkningarne,
Eders Kongl. Majcts Befallningshafvande, då anmärkningen i fråga om
U. J. Ahlmarks testamente synes vara af Magistraten i Upsala nöjaktigt förklarad,
samt bevillningen för det af Carolina Sundström upprättade testamentet numera redovisats,
i underdånighet hemställer, att dessa anmärkningar icke måtte till vidare åtgärd
föranleda. Upsala i Landskontoret den 30 November 1878.

A. H AM ILTON.

tJoh. Malmberg.

Magistratens i Upsala förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Upsala län.

Med anledning af Konungens Befallningsliafvandes skrifvelse den 15 dennes och
dervid hilagda transsumt af Riksdagens Herrar Revisorers anmärkning vid den från Upsala
stad för år 1ö7G afgifna redovisning för bevillning af gåfvor, testamenten och fjermare
arf derutinnan, att det af Possessionaten C. J. Ahlmark och hans hustru C. J. Ahlmark,
född Collin, upprättade testamente till förmån för Demoiselle Erika Fredrika Gullikson
m. fl. icke blilvit slutligt redovisadt, får Magistraten äran härlios öfverlemna bestyrkt
transsumt af berörda testamente, hvaraf inhemtns, att detsamma ej går i verkställighet
förr än efter båda, makarne Ahlmarks död, och då bemäkle, numera aflidne C. J.
Ahlmarks efterlemnade enka, enligt det å sistnämnda transsumt tecknade prestbevis,
ännu lefver, har laga hinder således mött för bevillningens uttagande. Upsala den
28 November 1878.

På Magistratens vägnar:
KINDESTRÖM.

k. Ii. Malmberg.

— 37!

(Bilagdt transsumt.)

Vi undertecknade, äkta makar, förklara härmedelst såsom vår yttersta vilja att
den af oss, som den andra öfverlefver, skall utan intrång af den andras arfvingar
under oinskränkt eganderätt och full dispositionsrätt behålla och besitta allt hvad i
vårt bo vid någonderas vårt dödsfall finnes. Skolandes efter bådas vår död qvarlåtenskapen
på följande sätt fördelas, den sist af oss efterlefvande likväl obetaget
att uti nedanstående testamente göra sådana förändringar, uteslutningar eller tillägg,
som hon eller han må anse lämpliga, och skola sådana förändringar anses fullkomligt
gällande och bindande:

l:o), 2:o), 3:o)-------------------

4:o) Till demoiselle Erika Fredrika Gullikson skänka och testamentera vi en
summa stor fyra tusende (4,000) r:dr runt.

5:o) Till kaptenen och riddaren C. O. Frsenells hustru fru Wahlborg Frsenell,
född Gripenberg, och deras son Carl Helmer skänka och testamentera vi en summa
stor två tusende (2,000) r:dr r:mt.

Denna summa skall likväl emot fullgod iutecknad eller deremot fullkomligt svarande
annan säkerhet på möjligaste bästa sätt utlånas, och årliga intresset deraf tillfalla
fru Frsenell under hennes lifstid, men vid hennes död skall kapitalet tillfalla
Carl Helmer. Skulle han aflidit före henne, så må Frsenell sjelf bestämma öfver
sagde kapital på sätt hon för godt finner.

6:o), 7:o), 8:o), 9:o), 10:o), ll:o), 12:o), ]2'''',:o) -----

13:o) Såsom god man och för att vaka öfver detta testamentes fullgörande till
alla dess delar utnämna vi den i Upsala vid vårt dödsfall ordinarie eller tillförordnade
borgmästaren emot ett bestämdt arfvode i ett för allt af åtta hundrade (800)
r:dr r:mt. Upsala den 7 Augusti 1866.

C. W. Ahlmark. C. J. Ahlmark.

Att herr Carl Johan Ahlmark och dess hustru Charlotta Wilhelmina Ahlmark,
född Collin, i vår gemensamma närvaro med fullt och sundt förstånd och af fri vilja
erkänt innehållet af ofvanstående handling och förklarat densamma utgöra deras
yttersta vilja och testamente, samt att de derefter egenhändigt undertecknat densamma,
det få vi, som för bevittnandet häraf blifvit tillkallade, härmed intyga, Upsala som
ofvan.

E. C. F. Sehemon. C. W. Berglund.

Akad. Kamrerare. Kronofogde.

År 1866 den 10 September, å Upsala rådhus, ingafs detta testamente, hvilket
bevakades såväl af enkefru Charlotta Wilhelmina Ahlmark, född Collin, som af herr
borgmästaren och riddaren N. Kindeström, i egenskap af testaments-exsekutor, samt
utställes till kommunikation med afiidne Carl Johan Ahlmarks arfvingar, på sätt af
protokollet vidare inhemtas; Betygar

På rådstufvurättens vägnar:

J. G. Holmberg.

År 1866 den 15 Oktober, å Upsala rådhus, b)ef detta testamente för laga bevakning
å herr kaptenen och riddaren C. O. Frsenells hustrus, fru Walborg Frsenells,

372

född Gripenberg, och deras sons Carl Helmers vägnar, ånyo ingifvet samt till kommunikation
utstäldt, enligt hvad protokollet vidare innehåller; betygar

På rådstufvurättens vägnar:

J. G. Holmberg.

År 1866 den 29 Oktober, å Upsala rådhus, är detta testamente, för laga bevakning
å mamsell Erika Fredrika Gulliksons vägnar, ånyo ingifvet och till kommunikation
utstäldt, på sätt protokollet vidare förmäler; betygar

På rådstufvurättens vägnar:

J. G. Holmberg.

Rätt transsumeradt, bestyrker

ex officio
J. G. Holmberg
Rådman och expeditionshafvande.

Att enkefru Charlotta Wilhelmina
församling, betygar

Upsala den 26 November 1878.

Ahlmark, född Collin, ännu lefver inom denna

J. W. Lundtok.
t. f. Bomkyrkopastor.

Magistratens i Enköping förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län.

Med anledning af utaf Riksdagens senast församlade Revisorer gjord anmärkning
angående redovisning m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss
och arf, att i redogörelsen för staden Enköping lemnats obestyrkt anledningen,
hvarför bevilluingen. för ett af Carolina Sundström upprättadt testamente fortfarande
balanserats, får Magistraten vördsamt förklara, att Magistraten icke ansett
behöfligt styrka den uppgifna anledningen till balanseringen, då sådant icke fordrats
för de föregående år, samma bevillning af enahanda orsak balanserats.

I)å utredningsmannen i boet efter Carolina Sundström, hvars intyg skulle kunna
bestyrka den iöregifna anledningen, icke är i orten, har ett sådant intyg icke heller
inom förklaringstiden kunnat anskaffas. Men då i fråga varande bevillning nu är
redovisad uti 1877 års kronoräkenskap, vågar Magistraten hemställa, att anmärkningen
må få förfalla. Enköping den 25 November 1878.

På Magistratens vägnar:

M. W. FRICK.

- 373 —

Kong! Maj:ts Befallningshafvancles
i Södermanlands län

underdåniga utlåtande.

Uti den berättelse Riksdagens senast församlade Revisorer afgifvit i fråga om
anmärkningar, som förekommit vid granskning af redovisning m, m. från landsorterna
af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, hafva Revisorerne funnit
skäligt framställa följande anmärkning vid Södermanlands län: »att i länets landsbok
för år 1876 pag. 74 upptager, såsom under året influten testamentsbevillning 482 kronor
62 öre, under det att landskontorets sammandrag öfver influten bevillning af
denna art endast utvisar ett belopp af 442 kronor 17 öre». Och får Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i anledning häraf i underdånighet upplysa: att under antagande,
att med uttrycket influten bevillning afses hvad som med förhållandet är
öfverensstämmande, eller debiterad bevillning af förenämnda beskaffenhet, anledningen
till den anmärkta skiljaktigheten härleder sig deraf, dels att den redogörare tillkommande
provision till ett sammanlagdt belopp af 9 kronor 55 öre atdragits från det
debiterade beloppet, och endast återstoden, 482 kronor 62 öre, uppdebiterats i nämnda
års specialräkenskaper och den derpå grundade landsboken, medan deremot i lands
kontorets sammandrag öfver testamentsbevillningsrapporterna beloppet i sin helhet
uppdebitsrats och redogörarnes provision afförts i kredit, såsom utgift, dels att ett
belopp af 50 kronor bevillning för Nyköpings stad uppdebiterats i nämnda års specialräkning,
men deremot ej kunnat förr än det följande året upptagas i landskontorets
förenämnda sammandrag, emedan denna post blifvit först i 1877 års af magistraten
afgifna rapport öfver ifrågavarande slag af bevillning, redovisad såsom levererad.
Nyköping i Landskontoret den 26 November 1878.

G. LAGERBJELKE,

Johan Lagerbjelke.

Kongl. Majåts Befallningshafvandes
i Jönköpings lån

underdåniga utlåtande. I

I anledning af Kongl. Statskontorets uti skrifvelse den 12 sistlidne^ November
meddelade föreskrift att efter infordrande af vederbörandes förklaring afgifva underdånigt
utlåtande öfver den af Riksdagens Revisorer, vid granskning af vederbörande

374

uppbordsmans redovisningar för den under år 1876 ifrågakomna bevillning af gåfva
testamente, fideikommiss och arf, framstälda anmärkning, att uppbördsmannen i Tveta’
Vista och Mo barads fögderi underlåtit att med bevis styrka, huruvida enkefru Friherrinnan
Vendela Ridderstedt ännu lefde, och om denna omständighet utgjorde hinder för
redovisning af bevillningen för ett af afiidne Kaptenen C. J. Ridderstedt och bemälda
Friherrinna upprättadt testamente, får Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, såsom utlåtande
i saken, i underdånighet åberopa bifogade, af tjenstförrättande kronofogden
i berörda fögderi afgifna förklaring.

Jönköping i landskontoret den 5 December 1878

C. EKSTRÖM.

C. A. Tengboni.

t. t. Kronofogdens i Tveta, Vista och Mo
härads fögderi förklaring.

till Kongl. Majrts Befallningshafvande i Jönköpings län.

I anledning af Riksdagens Revisorers i berättelse af den 14 sistlidne Oktober
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876 gjorda anmärkning, att uppbördsmannen i Tveta, Vista
och Mo härads fögderi uraktlåtit att med bevis styrka, huruvida- enkefru Friherrinnan
Vendela Ridderstedt lefde, och om denna omständighet utgjorde hinder för redovisning
af bevillningen för ett af afiidne Kaptenen C. J. Ridderstedt och bemälda friherrinna
upprättadt testamente, får jag, med -tillkännagifvande att Friherrinnan Ridderstedt,
född Bosse, enligt vederbörligt intyg, som bifogas, den 26 Oktober innevarande år aflidit.
vördsammast öfverlemna en bestyrkt afskrift af ifrågavarande testamente, som
är dateradt den 4 Februari 1870, utvisande att detsamma först efter begge testamentsgifvarnes
död kommer att träda i verkställighet,

Jönköping, i Tveta, Vista och Mo härads kronofogdekontor, den 5 December

1878.

c. f.

C. A. Palmberg.

(Bilaga.)

^ framlidne Kaptenen Karl Johan Iiidderstedts enka, Friherrinnan Vandla
Ridderstedt, född Posse, från Rosenlund i Ljurigarums församling, afl ed derstädes den
26 sistlidne Oktober, betygar

Ljungarum den 4 November 1878.

A. J. Rydén.

Coniin, i.

375 —

(Bilagd afskrift.)

Testamente.

I åtanka af vår förgänglighet och såsom en följd af den tillgifvenhet, aktning
och kärlek, vi hysa för hvarandra, förklara vi, undertecknade makar, jag Carl Johan
Ridderstedt och jag Vendela Ridderstedt. född Posse, härmed vår yttersta vilja vara,
att då Gud behagar genom döden bortkalla endera af oss, skall den aflidna makens
arfvingar icke åtnjuta något af tillgångarne i vårt bo, utan skall den efterlefvande
makan hafva full och oinskränkt eganderätt till hela behållningen i boet, vare sig lös
eller fast egendom, penningar eller fordringar derunder inbegripne; men sedan vi båda
afiidit, skall af hvad då, efter skulders liqviderande, finnes i behåll,

l:o. Vår älskling Carl Gustaf John Ekerman erhålla ett tusen r:dr riksmynt.

2:o. Anton Jakob Ridderstedt, så vida han fortfar att intill vårt dödliga frånfälle
beredvilligt tjena oss, undfå ett tusen riksdaler riksmynt.

3:o. Öfverstelöjtnant Neiglicks son, Landtbrukaren Gillis Neiglick, tilldelas ett
tusen riksdaler riksmynt.

4:o. För vår gamle trogne tjenare, Anders Lundsten, afsättes till eller annorledes
beredes fri bostad under hans lifstid i de rum han nu här innehar samt åtta (8)
kappland jord årligen till rotfrukter jemte erforderlige dragare och gödsel dertill
samt dagligen en half kanna söt mjölk.

5:o. Afiidne Hospitalssysslomannen C. G. Åstadii och Catharina Maria Ridderstedts
dotter, Marie Louise Åstadius, bekommer två tusen riksdaler riksmynt.

6:o. Allt det som i öfrigt finnes odisponeradt qvar, så i löst som i fast, tillfalla
våra kära vänner: Assessoren i Kongl. Götha Hofrätt Arvid Fredrik Vilhelm
Ekerman och hans hustru Hildur Elisabeth Charlotta Ridderstedt. Om någon af dem
är död, träda deras barn i den afiidnes ställe.

Rosenlund den 4 Februari 1870.

Vendela Ridderstedt, född Posse. C. J. Ridderstedt.

Att Herr Kaptenen C. J. Ridderstedt och Friherrinnan Vendela Riderstedt, född
Posse, vid sundt och fullt förstånd samt af fri vilja förklarat denna handling innefatta
deras yttersta vilja och testamente, intyga undertecknade, på en gång närvarande
vittnen.

Rosenlund, som ofvan,

G. A. Lmderholm. J. 0. KngAherg. Jiengl Iiibhmq.

Carl Kvgelberg. Fr. Kugelherg.

Vidimeras

Ex officio
C. A. Palmberg.

Kongl. >I;ij:ts Befalluingsliaf
vandes i Kalmar län

u nderdån iga u tlåtand e.

Efter att hafva enligt Statskontorets derom meddelade föreskrift infordrat härvarande
landskontors förklaring i anledning af Riksdagens senast församlade Revisorers
anmärkningar, i hvad de kunde röra detta län, i fråga om redovisning af bevillning
för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, får länsstyrelsen underdånigst öfver -lemna det memorial, landskontoret i detta ärende afgifvit; och anser sig länsstyrelsen
icke hafva något att yttra utöfver hvad landskontorets berörda memorial innehåller.

Kalmar å landskontoret den 22 November 1878.

G. J EDELSTAM.

J. A. Södermark.

Kalmar lana landskontors yttrande.

Efter erhållen föreskrift att meddela yttrande i anledning af hvad Riksdagens
senast församlade Revisorer anmält angående redovisningssättet för bevillning af gåfva,
testamente, fideikommiss och arf, får landskontoret anföra följande:

Bland de särskilda anmärkningar, Revisorernes berättelse upptager, förekommer
iugeu, som rörer detta län, såvida ej dertill bör räknas, att vid redogörelsen för i fråga
varande uppbörd ej härifrån afgifvits sådant öfver alla inom länet förekommande beviliningsmål
af nu afsedd beskaffenhet upprättadt sammandrag, som från en del län
fogats till de påbjudna redogörelsehandlingarne.

Ett sådant sammandrag kan i följd af sin beskaffenhet icke innehålla något mera
än de förteckningar, som, afgifna af uppbördsmännen i de särskilda uppbörd sdistrikten,
uti landskontoret årligen samlas, der de uteblifva, infordras, vidare ordnas och
slutligen till vederbörande myndighet — nu Kongl. Kammarrätten — befordras. Utöfver
dessa i 7 och 8 §§ af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 och uti 19
§ af bevillningsstadgan åberopade föreskrifter finnes för närvarande ej något stadgande.

f'' Om så nödigt anses, möter visserligen ej något binder för länssammandragets
upprättande; det vore allenast önskligt, att ett formulär derför blefve till ledning och
i synnerhet för likformighets vinnande utfärdadt.

Landskontoret tillåter sig för öfrigt anföra sitt förmenande, att i fråga varande
redogörelse borde ställas under häradsskrifvarnes omedelbara kontroll, och att, hvad
fögderierna angår, dessa tjenstemän borde upprätta och jemte kronofogden underteckna
redogörelseförteckningen eller redogörelseräkningen, sedan häradsskrifvaren för hvarje
år med föranledande af handlingarnas innehåll debiterat förfallande afgifter för vidare
tillsyn af deras behöriga uttagande, leverering och redovisning.

Af hvad 4;de punkten i Revisorernes anmälan innehåller om underlåtenhet att
genast leverera influtna testamentsbevillningsmedel framgår icke, uti hvilka redogörelse -

— 877 —

områden dylik underlåtenhet egt rum. Landskontoret tror sig kunna meddela, att
förhållandet icke inträffat i Kalmar län.

Då i fråga om ett noggrannare iakttagande af 4 § af 1811 års kungörelse i
ämnet vakandet öfver verkställigheten af livad sterbhus är skyldigt att iakttaga rörande
bevis om betalning af bevillning af fjermare arfvingar än enka, arfvingar i rätt
upp- och nedstigande led, syskon eller deras barn, hvad derom är stadgadt ankommer
på domares tillgörande, torde något yttrande derom ej tillkomma landskontoret.

Kalmar å landskontoret den 20 November 1878.

-/. A. Södermark.

Kongl. Maj:ts Befällningsliafvandes
i Gotlands län

underdåniga utlåtande.

Till följd af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontors skrifvelse den 12
November detta år skall det åligga Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att afgifva
underdånigt utlåtande öfver Riksdagens sednast församlade Revisorers anmärkningar,
angående redovisning m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente,
fideikommiss och arf, hvilka anmärkningar afse verkstäld granskning af statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1870; och får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
dervid underdånigst anföra följande:

Som Revisorernes anmärkningar uti § 5, punkterna 2, 3 och 4, afse förhållanden,
som icke hafva förekommit inom detta län, lärer derom icke vara något å Eders Kongl.
Maj:ts sida att erinra.

Revisorernes anmärkning i 5:te punkten synes endast innefatta en lös misstanke,
att kontrollen öfver bevillnings erläggande för arf af fjermare arfvingar icke blifvit
rätteligen handliafd. Denna löst framkastade beskyllning, som påste besvaras af hela
landets domarekår och af samtliga de myndigheter, som hafva med kontrollen att
skaffa, innefattar icke uppgift om något enda specielt fåll, der kontrollen i nämnda
afseende skulle blifvit inom detta län eller annorstädes åsidosatt; och som kontrollen
för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inskränker sig, enligt 6, 7 och 8 §§ i
Kongl. kungörelsen den 11 December 1811, till att tillse, det de bevillningsafgifter,
som föranledas af domstolarnes förteckningar, i behörig tid och ordning ingå, får Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för sin del, enär för år 1876 icke något i omförmälda
afseende blifvit af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande försummadt, detta förhållande
såsom svar å anmärkningen i underdånighet anmäla samt jemväl tillägga, att, som
gällande bevillningsstadga numera föreskrifver uti 18 §, att bevillning för arf, som
tillfallit fjermare arfvinge, skall utgå endast i det fall, att arfvet för hvarje arfvinge
uppgått till 5,000 kronor eller derutöfver, hvilket fall åtminstone i landsorten
mycket sällan inträffar, så lärer deraf kunna sökas en naturlig och lättfattlig orsak

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket. 48

— 378

till det af Revisorerne uppmärksammade förhållande, att få exempel förekomma, att i
landsorten förrättade bouppteckningar gifvit anledning till bevillnings uttagande hos
sådana arfvingar.

Visby Landskontor den 2 December 1878.

RUD. HORN

Johan Gardell.

Magistratens i Visby underdåniga förklaring.

Vid afgifvande af infordrad underdånig förklaring i anledning af den uti 5
mom. af Riksdagens Revisorers berättelse den 14 "sistlidne Oktober förekommande
anmärkning vid redovisning af bevillning för gåfva och testamente m. in., får Magistraten
underdånigst förmäla, hurusom Magistraten ingenting har att tillägga de uppgifter,
som med afseende å så beskaffade redovisningar härifrån årligen författningsenligt
blifvit meddelade.

Visby rådhus den 2 December 1878-

GABRIEL BERLITZ.

A. W. UDDENBERG.

RUD. CHEVALIER.

Domhafvande^! i Gotlanda södra domsaga
förklaring.

Uti skrifvelse den 18 innevarande månad har Konungens Befallningshafvande
i Gotlands län — med öfverlemnande af transsumt utaf Riksdagens senast församlade
Revisorers afgifna berättelse, i hvad densamma innefattade anmärkningar angående
redovisning m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss
och arf, samt med förmälan hurusom Kongl. Statskontoret, i följd af erhållen nådig
remiss, anmodat Konungens Befallningshafvande att, för så vidt berörda anmärkningar
afsågo förhållanden inom detta län, efter infordrande af vederbörandes förklaringar,
underdånigt utlåtande i frågan afgifva samt dermed skyndsamligen och senast innan
den 9 nästkommande December till Statskontoret inkomma — enär § 5, femte punkten
af Revisorernes berättelse till äfveutyrs afsåge förhållanden, som rörde domareembetet
i den mig nådigst anförtrodda domsaga, anmodat mig att senast innan den ?> nästkommande
December afgifva underdånig förklaring.

I anledning häraf får jag i underdånighet förklara, att jag uti ifrågavarande
hänseende icke har något att ändra eller tillägga till de af mig årligen i behörig ordning
afgifna embetsintyg.

Skogs den 23 November 1878.

Fontän Lagerberg.

Domhafvandens i Gotlands norra domsaga
underdåniga förklaring.

Sedan Riksdagens senast församlade Revisorer uti afgifven berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1876 fästat Riksdagens uppmärksamhet derå, att så få exempel
förekomme, der i landsorten förrättade bouppteckningar gifvit anledning till bevillnings
uttagande hos fjermare arfvingar, på sätt i 1 § af Kong], kungörelsen den
11 December 1811 föreskriives, hvilket förhållande enligt Revisorernes förmenande
hade sin grund deruti, att berörda stadgande icke rätt efterlefdes, samt Kongl. Statskontoret
på nådig befallning anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet
att efter vederbörandes hörande underdånigt utlåtande i frågan afgifva, så har
Eders Kongl. Maj:ts Befallninghafvande, enär hvad Revisorerne i omförmälda hänseende
anmärkt till äfventyra afsåge förhållanden, som rörde domareembotet i Gotlands
norra domsaga, från mig infordrat underdånig förklaring; och får jag med anledning
deraf underdånigst anföra, att under förlidet år till häradsrätten i nämnda domsaga
icke inkommit någon bouppteckning af beskaffenhet, att bevilluingsafgift kunnat ifrågakomma,
samt att jag, som icke längre än sedan den 20 September berörda år förvaltat
domareembetet i domsagan, icke känner, huruvida föreskriften i åberopade Kong!,
kungörelsen den 11 December 1811 må hafva under föregående år blifvit åsidosatt
eller icke.

Visby den 29 November 1878.

Alfred Waldenström.

Lamlshöfdinge-embetets i
Blekinge län

underdåniga utlåtande.

Med öfverlemnande af transsumt utaf Riksdagens senast församlade Revisorers
afgifna berättelse, i hvad densamma innefattar anmärkningar angående redovisning
m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, har
Eders Kongl. Maj:ts Statskontor anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att,
för så vidt berörda anmärkningar afse förhållanden inom länet, efter infordrande af
vederbörandes förklaringar, afgifva underdånigt utlåtande i frågan.

I anledning häraf får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uuderdånigst
anföra följande beträffande:

380 —

2:dra anmärlmingspunkten:

att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, lika med Revisorerne, anser fullständiga
sammandrag öfver alla inom länet förekommande bevillningsmål af ifrågavarande
beskaffenhet bidraga till öfverblicken och kontrollen vid bevillningsmedlens indrifning,
hvadan så beskaffade sammandrag hädanefter komma att för länet upprättas.

3:dje anmärkningspunkten:

att de för åren 1853 och 1873 i 1876 års redogörelse för Östra och Medelstads
härads fögderi balanserade mål numera är o behörigen redovisade, samt att det
från år 1849 i samma redogörelse balanserade ärende kommer att i nästa års redogörelse
afskrifvas; och åberopas i öfrig t beträffande denna punkt kronofogden E.
Nelssons underdånigst bilagda förklaring;

4:de anmärlmingspunkten:

att, så vidt nu utredas kunnat, vederbörande uppbördsmän inom detta län i
rätt tid levererat kontant influtna bevillningsmedel; samt

5:te anmärlmingspunkten :

att bevillning af fjermare arfvinge numera, efter den genom sista bevillningsförordningen
stadgade förhöjningen i det minimibelopp, hvarför sådan bevillning bör
utgå, ytterst sällan torde förekomma, men att, derest statsverket emellertid någon
gång gått miste om så beskaffad bevillning, det torde varit beroende på förbiseende
af vederbörande domhafvande, hvilka det tillkommer att tillse,- det den fjermare arfvinge
åliggande bevillning blifvit behörigen erlagd.

Karlskrona, i Landskontoret, den 6 November 1878.

Landshöfdingeembetet:

CARL CHRISTOPHERSSON. G. H. GASSLANDER,

Kronofogdens i Östra och Medel stads
härads fögderi förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande öfver Blekinge län.

Till åtlydnad af föreskriften i Konungens Befallningshafvandes skrifvelse den
16 sistlidne November, får jag vördsamt afgifva följande förklaring öfver Riksdagens
senast församlade Revisorers anmärkningar angående redovisning m. m. af bevillning
för gåfva, testamente, fideikommiss och arf inom Östra och Medelstads härads fögderi:

3:dje anmärlmingspunkten:

De från åren 1853 och 1873 i 1876 års redogörelse för testamentsbevillningen
balanserade mål äro numera afslutade; och har redovisning för influtna bevilluingsafgifterna
blifvit lemnad i den för fögderiet senast upprättade specialräkning.

- 381

Beträffande åter det från år 1849 balanserade bevillningsmål, rörande mamsell
Hedvig Elisabeth Charlotte Carlströms muntliga testamente å okändt belopp, så får
jag upplysa, att detsamma origtigt år efter år blifvit i redogörelserna för testamentsbevillningen
balanseradt, enär, på sätt härhos i afskrift bifogade handling närmare
utvisar, arfskifte efter mamsell Carlström förrättades den 4 September 1849, hvarefter
vederbörande testamentstagare uppbar hvar och en honom tillkommande andel
af boets behållning. Då likväl så väl de enskilde testamentstagarne som ock Ronneby
fattigvårdsinrättning, enligt 36 § af Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 10 November
1848 angående den af Rikets Ständer vid 1847 och 1848 åren åtagna bevillning,
äro från bevillnings erläggande befriade, så kan jag i ifrågavarande bevillningsmål
ej annat tillgöra än afskrifva detsamma i nästa redogörelse för testamentsbevillning
inom fögderiet;

4: de anmärkning spunkt en:

Mig veterligen, hafva kontant influtna bevillningsafgifter alltid blifvit i näst
derpå följande specialräkning redovisade;

5:te anmärkning spunkten:

Det torde sällan förekomma i detta fögderi, hvars invånare till största delen
bestå af mindre hemmansegare och fiskare, att art till så stort belopp, att särskild
bevillningsafgift derför kommer att erläggas, tillfaller fjermare arfvingar. Har möjligtvis
sådant någon gång inträffat, utan att föreskrifven bevillningsafgift derför blifvit
er lagd, lärer felet vara vederbörande domares, hvilka, enligt 4 § af Kongl. kungörelsen
den 11 December 1811, det åligger att handhafva kontrollen å den bevillning, som
bör af fjermare arfvingar erläggas.

Lösen, i Kronofogdekontoret, den 4 December 1878.

jE. Nelsson.

(Bilaga afskrift.)

År 1849 den 4 September förrättades af undertecknad kassör med biträde af
herr W. V. Heffner i Ronneby laga arfskifte efter aflidua demoiselle Charlotte Carlström
i Ronneby, hvars efterlemnade egendom enligt hennes särskilda förordnanden
borde skiftas emellan hemmansegaren Sven Mattissons i Anglemåla 2:ne barn, sonen
Enär och dottren Ingrid Maria, demoisellerna Anna och Gustafva Wallenstrand samt
Ronneby köpings fattigvård.

Af förutnämnde arfvingar voro nu tillstädes justitie-borgmästaren och lagmannen
herr H. F. Christiersson i Karlskrona, såsom ombud för demoisellerna Wallenstrand,
handlanden Carl Hårdh i Ronneby, i lika egenskap för Ronneby köpings fattigvård,
samt hemmansegaren Sven Mattisson i Anglemåla å sina 2:ne barns vägnar. Till
grund för skiftet lades följande handlingar.

Lo) Den efter demoiselle C. Carlström den 12 Maj 1848 upprättade bouppteckning,
hvaraf inhemtas, att hon efter sig lem nät såsom tillgångar 1,332 r:dr 30 sk. 10 rst.
och uti skulder 374 r:dr 44 sk. 2 rst. riksgäldssedlar.

— 382

2:o) Ev t auktionsprotokoll af den 3 Augusti 1848 å sterbhusets försålda lösegendom,
som lemnar en behållning af 190 r:dr 3 sk. 6 rst. riksgäldssedel’.

3:o) Medelstads häradsrätts protokoll af den 25 Oktober 1843 under n:o 434,
som gifver vid handen, att mamsellerna Wallenstrand låtit bevaka ett till deras fördel
upprättadt muntligt testamente, som blifvit infördt uti Post- och Inrikes Tidningar
den 13 December 1848 och den 13 Januari samt 16 Februari 1849.

4:o) Medelstads häradsrätts protokollsutdrag af den 17 Januari och 16 Februari
1849 under n:is 46 och 348, som upplyser det ordföranden i Ronneby köpings ordningsnämnd,
förste landtmätaren Holmberg, låtit afköra vittnen i bevakningsändamål
till fördel för Ronneby köpings fattigvård.

5:o) Ett protokollsutdrag, hållet vid Ronneby köpings nämnds sammanträde den
30 Maj 1849, såsom svar å herr lagman Christierssons den 23 i samma månad
framstälda proposition om lika fördelning af mamsell Carlströms qvarlåtenskap emellan
mamsellerna Wallenstrand och Ronneby köpings fattigvård, hvarigenom ordningsnämuden
föreslår fördelningen på så sätt, att mamsellerna Wallenstrand skulle erhålla
eu tredjedel, och köpingsnämnden till uppfostran af fattiga barn inom köpingen
två tredjedelar åt den behållning, som i sterbhuset uppkommer.

6:o) Ilerr lagman Christierssons den 16 Juli 1849 meddelade yttrande öfver
ordningsnämndens i Ronneby den 30 sistlidne Maj meddelade protokoll, hvarigenom
han å sina principalers, mamsellerna Wallenstrands vägnar, för undvikande af rättegång
och tidsutdrägt, förklarat sig nöjd med den af ordningsnämnden i omförmälda
protokoll bestämda delningsgrund.

7:o) Medelstads häradsrätts protokoll af den 6 Maj 1848, n:o 127, som upplyser
det testamente blifvit bevakadt till förmån för Sven Mattissons i Anglemåla barn,
sonen Enar och dottren Ingrid Maria, och tillägger nämnde barn 166 r:dr 32 sk.
r:gs hvardera; och har samma testamentsbevakning blifvit införd i Post- och Inrikes
Tidningar den 20 September 1848 under n:o 218.

Med ledning af dessa handlingar företogs skiftet på sätt som följer:

Tillgångar:

Enligt bouppteckningen befans en af hemmansegaren Sven Mattisson och hustru

tengta Enarsdotter i Anglemåla den 22 Februari 1840 utgifven förskrifning å

resterande kapital ........................................ R:dr 1,466: 32. —

ränta derå från den 25 Mars 1848 till den 4 September 1849 med

bevillningsafdrag.......................................... » 120: 25. 2.

Behållning af på auktion försåld lösegendom .................... » 190: 3. 6.

R:dr 1,777: 12. 8.

Härifrån af går:

De uti bouppteckningen upptagna skulder ............ 374: 44. 2.

Skiftesprovision ’/2 procent ........................... 7: _____ 7.

Biträdesarfvode ...................................... 5: _____ _

För liqvidationer m. m.......................... 15: 15. 11.

Återstår R:dr runt 1,375: — —-

Sven Mattissons son Enar
dottren Ingrid Maria......

Deraf tillkommer:

R:dr 160: 32.
» 1(36: 32.

333: 16.

Återstoden R:dr 1,041: 32

fördelas på så sätt, att mamsellerna Anna och Gustafva Wallenstrand erhålla
en tredjedel...................................... 347: 10. 8.

och Ronneby köpings fattiginrättning två tredjedelar........ 694: 21. 4. 204]. 39

Härefter
de här ofvan mamsellerna Wallenstrand tillskiftade 347 R:dr 10 sk. 8 rst. r:gs, ingången
af herr öfverstelöjtnanten och riddaren Christer Wallenstrand i Karlskrona, daterad
den 11 December 1848, och handelsman C. M. Hårdh å Ronneby köpings vägnar förmente,
hvad som äfven antogs, att köpingen, betraktad såsom menighet, alltid vore i
tillfälle att uppfylla, i en närmare eller aflägsnare framtid, ifrågavarande återbäring,
men bonden Sven Mattisson var nu för tillfället icke försedd med en så beskaffad
löftesmannaskrift; dock erinrades af herrar Christiersson och Hårdh att en slik, försedd
med domarens vederhäftighetsintyg, borde före medlens lyftande öfverlemnas till
utredningsmannen, kassören Isberg, eller ock denne sistnämnde sjelf stånda ansvar för
framtida händelser.

Sålunda anmärkt, skiftadt och förklaradt, som ofvan skrifvet står, intyga ut
supra

Anders Isberg.

J. V. lleffner.

Härvid närvarande:

H. F. Christiersson. Carl Hårdh, Sven Mattisson, Enär Svensson.

Ofvanstående genom testamente af uti Ronneby afiidna Mamsell Charlotte Carlström
oss tillfallne trehundrafyrtiosju (347) R:dr 10 sk. 8 rst, r:gs hafva vi denna dag
emottagit, som härmed qvitteras. Karlskrona den 11 September 1849.

Anna Wallenstrand. Gustafva Wallenstrand.

Härvid närvarande:

C. E. Wallenstrand.

Överstelöjtnant vid flottans mekaniska corps.

Såsom vittnen närvarande:

(Jarl Anders Dahlin. (Jarl Sandqvist.

Bromästare vid mich. Dep:t. Qvartersman vid Kongl. Skeppsvarfvet.

Ronneby fattiginrättning tillskiftade medel efter framlidna mamsell Charlotte
Carlström, utgörande en summa af sexhundrade niotiofyra R:dr tjugoen sk. fyra rst.

384 —

(694, 21, 4) r:gs mynt, hafva till Ronneby köpings fattigdirektion blifvit öfverlemnade,
hvarför detta som qvitto meddelas. Ronneby den 19 September 1849.

Holmberg. G. G. Tiderström. Samuel Liljengren.

Vidi ex officio
E. Nelsson.

Kongl. Maj:ts Befallningshalvandes
i Kristianstads län

underdåniga utlåtande.

Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 föreskrifver icke, att sammandrag
länsvis skola uppgöras öfver de förteckningar, som uppbördsmännen insända öfver
utfärdade attester och qvittens rörande ifrågavarande bevillning, och Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande kan för sin del ej heller inse, hvartill en dylik föreskrift
skulle gagna, då det ej åligger Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att utöfva
någon kontroll öfver att de inkomna förteckniugarne äro rigtiga, ett åliggande, som
dessutom icke skulle kunna af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fullgöras,
enär Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande saknar uppgifter så väl från Hofrätter
som från domstolar utom länet å dit ingifna, af uppbördsman inom länet utfärdade
attester och qvittens, till följd hvaraf ock vederbörande revisorer, för fullgörande
af sin granskningsskyldighet, måste hålla sig till uppbördsmänneus förteckningar och
ej behöfva egna ringaste uppmärksamhet åt länssammandragen deröfver, der sådana
äro upprättade.

Vidkommande de anmärkningar, som förekommit emot redogörelsehandlingarne
från detta län, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet anmäla,
att i afgifna förklaringar dels kronofogden i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
härads fögderi styrkt, att Johan Billing till nästkommande års vinterting instämt
mamsell Danielssons arfvingar i och för utbekommande af de i anmärkningen omförmälda
10,000 kronor, hvadan det, om ock kronofogden underlåtit att derom vid
redogörelsen foga bevis, lärer vara otvifvelaktigt, att den Johan Billing tillagda gåfva
icke vid 1876 års slut influtit, dels ock kronofogden i Ingelstads och Järrestads
härads fögderi upplyst, att Kyrkoherden Å. P. Malmqvist och dess fru Cecilia Malmqvist,
född Hultman, genom testamente den 11 Maj 1867 förordnat att, först efter bådas
död, åboen Hans Olssons i Tjustorp son Ola skulle af deras efterlemnade bo bekomma
2,000 kronor, men att fru Malmqvist, enligt redogörelsen bifogadt prestbevis, den
22 Mars 1877 ännu lefde, hvadan således bevillning å testamenterade beloppet icke
kan komma att utgå efter bevillningsförordning, som gälde före år 1875.

Derest uppbördsman i stället för gåfvo- eller testamentstagares förbindelse å
belöpande bevillning emottager bevillningen i kontant, synes mig sådant vara stridande
emot ofvan åberopade nådiga kungörelse, men, då så sker, torde penningarne
få anses vara satta i taka händer och icke böra såsom uppbörd till landtränteriet
inlevereras förr än behörigen utredt är, att desamma såsom inkomst verkligen tillkomma
kronan, helst i annat fall den, som nedsatt penningarne, icke, derest större

— 385

eller mindre del af gåfvo- eller testamentsbeloppet icke utfölle, skulle kunna återbekomma
hvad i bevillning för mycket inbetalts, utan i den ordning, som är stadgad
för återbekommande af i kronans kassor origtigt influtna medel.

Hvad slutligen angår det af Revisorerne uppmärksammade förhållande, att få
exempel förekomma, der i landsorten förrättade bouppteckningar gifvit anledning till
bevillnings uttagande hos fjermare arfvingar, på sätt i 4 § af merberörda nådiga kungörelse
föreskrifves, så kan Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för sin del icke,
lika med Revisorerne, tro att detta förhållande har sin grund deruti, att berörda
stadgande icke rätt efterlefves, utan är Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande benägen
antaga, att kronan i detta hänseende erhållit hvad den tillkommit, och detta
desto hellre, som i fråga varande stadgande ej lärer kurmat undfalla någon domares
uppmärksamhet och ej heller torde kunna af någon domare missförstås.

Kristianstad, i Landskontoret, den 5 December 1878.

TROLLE W A.CHT M EISTER.

A. F. Lychou.

Kronofogdens i Norra och Södra Åsbo
samt Bjäre härads fögderi förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Kristianstads län.

Med anledning af den uti Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876 framstälda anmärkning derom, att jag icke
skulle styrkt det af mig uppgifna hindret för uttagande af belöpande bevillning för
ett af aflidna mamsell Danielsson upprättadt gåfvobref å 10,000 kronor till förmån
för Johan Billing; samt till åtlydnad af Landshöfdinge-embetets i följd deraf meddelade
ordres-skrifvelse af den 16 dennes; får jag denna förklaring afgifva.

Till bestyrkande af det utaf mig uppgifna hindret för uttagande af belöpande
bevillning för det utaf aflidna mamsell Danielsson upprättade gåfvobref å 10,000
kronor till förmån för Johan Billing, anser jag mig endast behöfva åberopa närslutna
transsumt, hvaraf inhemtas, bland annat, hvarom fråga nu icke är, att bemälde Johan
Billing, till följd af uteblifven betalning, nödgats till första sammanträdet af nästa
års vårting med norra Åsbo härad utverka sig stämning å mamsell Danielssons
arfvingar, med påstående om åläggande för dem att till Johan Billing genast utbetala
berörde 10,000 kronor. Häraf behagade Konungens Befallningshafvande finna, att det
varit mig omöjligt att uttaga den anmärkta beviilningen; och hoppas jag, att det af
mig i min redogörelse åberopade hindret för uttagande af ifrågavarande bevillning
nu måste anses tillfredsställande styrkt äfven för Riksdagens Herrar Revisorer.

Klippan och Åby, i Kronofogdekontoret, den 29 November 1878.

J. Brmétws.

386

(Bilagdt transsumt).

Stämningsansökan.

Resolution.

F. Qvarnegaren Daniel Danielsson i Broby jemte sysslomannen i hans konkurs
och Qvarnegaren Måns Sonesson i Stockamöll-an samt atiidna Catharina Danielssons
barn Landtbrukaren M. H. Hammar, Handelsbokhållaren A. G. Hammar och Mamsell
Hedvig Hammar, alla i Dymöllan, varder härigenom förelagdt att, vid laga påföljd,
sig inställa å l:sta sammanträdet af nästa års vårting med Norra Åsbo härad, hvilket
sammanträde börjas härstädes den 13 Januari 1879.

Klippan & Åby den 27 November 1878.

Af domareembetet:

Oscar Pettersson.

Atiidna mamsell Josefina Danielsson å Forsmöllan har genom testamente den
19 November 1867 dels bortgifvit till aflidne Kronofogden Billings son Johan 10,000

Med anledning af hvad vi nu andragit, få vi härigenom anhålla om laga
kallelse och stämning å dels f. Qvarnegaren Daniel Danielsson i Broby jemte sysslomannen
i hans konkurs, dels Qvarnegaren Måns Sonesson i Stockamöllan, dels ock
aflidna Catharina Danielssons barn, Landtbrukaren M. H. Hammar, Handelsbokhållaren
A. G. Hammar och mamsell Hedvig Hammar i Dymöllan till första ordinarie sammanträdet
af 1879 års lagtima vårting med Norra Åsbo härad, med påstående, på
ofvan anförda skäl, om åläggande för dem, en för alla och alla för en, att, vid tvång
af utmätning, utgifva till undertecknad Carl Billing 500 kronor, till undertecknad
August Billing 500 kronor, till undertecknad Johan Adam Billing 10,000 kronor
samt till undertecknad Asks myndlingar Knut Helge Billing, Gustaf Kjell, Ivar Billing
och Gerda Billing hvardera 500 kronor, eller till dessa 3 sistnämnde tillhopa 1,500
kronor jemte 6 procent ränta å alla dessa summor från den 7 Mars 1876, då uppbud
å fastigheterna erhölls, tills betalning sker, eller, om dessa våra påståenden icke
skulle bifallas, att inteckning till säkerhet för nyssnämnda belopp med ränta måtte,
enär berörda belopp egentligen äro att anse såsom ogulden köpeskilling, varda oss
meddelad uti förenämnde fastigheten V, mantal n:o 1 Forsmöllan skatte rusthåll med
qvarn; hvarförutom ersättning för rättegångskostnaderna fordras.

Lund den 23 November 1878.

Carl Billing. August Bilinie/. Johan Adam Billing. C. ■/. Ask.

Professor.

Såsom förmyndare för Knut Helge Billing, Gustaf Kjell Ivar Billing och Gerda Billing.

Rätt transsumeradt, betyga:

W. G. L. Ifvarsson. N. J. Persson.

Fogdeskrifvare.

— 387 —

Kronofogdens i Östra och Vestra Göinge
fögderi förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Kristianstad.

På grund af ordres den 16 sistlidne November får jag härmed afgifva den
förklaring, att sedan den 23 Januari 1874, då sista redogörelsen för erlagda bevillniDgar
enligt Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 till Konungens Befallningshafvande
ingafs, någon dylik afgift hit ej influtit.

Ousby, i Kronofogdekontoret, den 2 December 1878.

J, Eneroth.

Kronofogdens i Villands Gärds och Albo
härads fögderi förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kristianstad.

Såsom förklaring i anledning af Statsverksrevisorernes anmärkningar rörande
uppbörden och redovisningen af bevillning för testamenten, fjermare arf m. m., får
jag till följd af ordres den 16 dennes äran andraga:

Frågan, huruvida de uppbördsman, som emottagit belöpande bevillningar af
testamenten m. m. i kontant, utan att leverera desamma, förr än det fång, hvarför
afgiften erlagts, blifvit lagakraftvunnet, torde väl bero på, huruvida penningarne
skola anses såsom kronouppbörd uti inskränktare mening eller såsom deposition. I
förra fallet vore intet tvifvel om anståndstiden för deras inreverserande till landtränteriet.
Och att det är uppbördsmannens rättighet att i ränteriet leverera jemväl sådana
medel, som hos honom för ett eller annat ändamål deponeras, är icke heller
tvifvel underkastadt; men någon hans skyldighet härutinnan tör icke vara genom lag
bestämd, och jag håller före, emot Riksdagsrevisorernes åsigt, att förfarandet af uppbördsman,
att innehålla erlagda bevillningsafgifter, till dess arfs- eller testamentsfrågan
blifvit slutligen afgjord, ännu icke kan anses stridande emot gällande uppbördsförfattningar.
Det befarade missbruket af uppbördsmännen torde för framtiden
kunna förekommas sålunda, att, i stället för den medgifna borgen för bevillningsafgiftens
erläggande, företes qvitto att afgiften blifvit i ränteriet betald, rörande fast
egendom, då lagfart sökes, och rörande lös egendom eller inkomst, innan den tillträdes,
hvarom utredningsmannen borde besörja, i sammanhang med bouppgiftens ingifvande
till domstolen.

Alldenstund Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 förpligtar vederbörande
sterbhus att vid boupptecknings uppvisande inför domaren förete intyg deröfver, att
bevillningsafgiften för fjermare arf blifvit betald, synes mig förutsättningen, att detta
stadgande icke rätt efterlefves, vara för domstolsordförandena i afseende på den uppmärksamhet,
de böra egna åt sina åligganden, mer än tillbörligt sårande, hvadan
samma förutsättning bör på Riksdagsrevisorerne tillbakakastas; men om också bo -

— 388 —

uppteckningarna i landsorten möjligen skulle utvisa några flera exempel på fjermare
arfsberättigade, än Riksdagens senast församlade Revisorer skulle finna för godt anse
såsom det normala antalet, hvilket jag för min del tror har föga sannolikhet för sig,
alldenstund de sterbhus, der hvarken maka, arfvingar i rätt upp- eller nedstigande
lea, syskon eller deras barn äro till finnandes, torde vara mycket sällsynta, lärer
Konungens Befallningshafvande och dess underlydande tjenstemän, hvilka sistnämnde
åtminstone i denna ort numera endast undantagsvis förrätta bouppteckningar, icke
kunna verka någon nämnbar ändring i de för handen varande förhållandena.

Kristianstad den 19 November 1878.

A. Bergengren.

Kronofogdens i Ingelstads och Järrestad»
harads fögderi förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Kristianstad.

Iill följd af ordres den 10 i denna månad får jag, med anledning af den af Riksdagens
senast församlade Revisorer vid verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876, angående
redovisning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, framstälda anmärkning, att
bevillningsförordningen af den 18 September 1874, genom hvilken det för bevillnings
utgörande förut stadgade minimum af testamentsvärde, 1,000 kronor, höjts till 5,000.
kronor, tillagts retroaktiv verkan, i ärendet afgifva den förklaring, hvad detta fögderi
angår, att då kyrkoherden A. P. Malmqvist och dess fru Cecilia Malmqvist, född
Hultman, genom testamente den 11 Maj 1867 förordnat, att, först efter båda testamentgifvarnes
död af deras
skulle bekomma 2,000 kronor, detta testamente från bevillnings erläggande afskrifvits vid
för år 1876 upprättad förteckning öfver af mig meddelade qvittens å emottagna
förbindelser, rörande bevillnings erläggande för gåfvor, testamenten, behållen sterbhusförmögenhet
samt fideikommiss, af den anledning, att aflidne kyrkoherden Malmqvists
enka, enligt pastorsembetets i Helsingborg; förteckningen bifogade, den 22 Mars 1877
meddelade bevis, då ännu lefde, som följd hvaraf, då testamentstagare!! ännu icke
kommit i besittning af gåfvan, det antagits, att bevillningsafgiften bör beräknas efter
de grunder, som äro gällande då testamentsegaren är berättigad att emottaga gåfvan,
eller i detta fall stadgandet i bevillningsförordningen af den 18 September 1874;
och. synes med anledning häraf den framstälda anmärkningen icke till någon vidare
åtgärd föranleda. Hammenhög, å Kronofogdekontoret, den 23 November 1878,

P. L. LETH.

- 389 —

Magistratens i Kristianstad förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande Öfver Kristianstads lan.

Förelagd att inkomma med förklaring öfver de anmärkningar Riksdagens Herrar
Revisorer, vid verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
styrelse och förvaltning under år 1876, framstält angående redovisning för bevillning
af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, får Magistraten andraga följande:

Om det äfven å ena sidan icke kan bestridas, att uppbördsman har skyldighet
att inom den i uppbördsförfattniugarne stadgade tid till vederbörande landtränteri
inleverera sådana medel, som, utgörande bevillning för testamente, gåfva, fideikommiss
eller arf, till honom utan något förbehåll såsom ren kronouppbörd öfverlemnas, måste
det dock å andra sidan medgifvas, att om dylika medel till uppbördsmannen inbetalas
förr än det fång, hvarför bevillningen skall utgå, vunnit laga kraft, uppbördsmannen
icke rätteligen bör medlen å landtränteriet inlemna förr än sådan laga kraft åkommit,
eller, der brist uppstår, frågan om fångets bestånd blifvit slutligen afgjord, enär kronans
rätt till bevillningen icke förr kan anses hafva inträdt; — och som, beträffande
Statsrevisorernes anmärkning derom, att så få exempel förekomma, der i landsorten
förrättade bouppteckningar gifva anledning till bevillnings uttagande hos fjermare
arfvingar, hvdket förhållande Statsrevisorer no antagit hafva sin grund deruti, att
stadgandet i 4 § af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 icke rätt efterlefves,
får Magistraten, efter från Rådstufvurätten här i staden inhemtad upplysning, tillkännagifva,
att ingalunda den af Statsrevisorerne förmenta omständighet härstädes
varit vållande till det af Statsrevisorne påpekade förhållande, utan att orsaken dertill
helt enkelt varit den, att under en lång följd af år någon bouppteckning icke blifvit
till domstolen härstädes för inregistrering ingifven, hvilken gifvit anledning till bevillnings
uttagande hos sådan arfvinge, som egt laglig skyldighet att för fånget erlägga
bevillning.

Kristianstads rådhus den 27 November 1878.

På Magistratens vägnar:

EUG. CLAIRFELT.

J. Krook.

Magistratens i Cimbnshamn förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kristianstads län.

Med anledning af Eder skrifvelse den 16 i denna månad och deri infordrad förklaring
i anledning af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders styrelse och förvaltning under
år 1876, får Magistraten i sådant afseende härmed vördsammast anföra, att Magistraten

— 390 —

anser de angående redovisning för bevillning af gåfvor, testamenten och arf m. m.
gällande föreskrifter vara tydliga, och att härstädes icke på lång tid förekommit någon
bouppteckning, som gifvit anledning till bevillning, men att, då så sker, föreskrifterna
i ämnet noga iakttagas. Cimbrishamns rådhus den 30 November 1878.

På Magistratens vägnar:

JOH. SKELA NDEK.

Kong!. Maj:ts Befaliningsha!-vandes i Malmöhus län

underdåniga utlåtande.

Uti skrifvelse af den 12 uti innevarande månad har Statskontoret, med öfverlemnande
i styrkt transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne Oktober afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1876, i hvad samma berättelse innefattar anmärkningar angående redovisning
Irån landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf — anmodat
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län att, för så vidt berörda
anmärkningar afse förhållanden inom länet, efter infordrande af vederbörandes förklaringar,
underdånigt utlåtande i frågan afgifva.

Vid fullgörandet häraf får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande först i
underdånighet erinra, att något sammandrag af uppbördsmännens ifrågavarande redogörelser
eller, såsom de utaf dem vanligen benämnas, “rapporter" icke i landskontoret
upprättats dels derför, att ett sådant icke väl är förenligt med dessa handlingars
nuvarande sins emellan skiljaktiga form och olika grad af fullständighet i redovisningshänseende,
dels ock emedan föreskrift derom veterligen icke är gifven. Deremot har
en, i landtränteriet upprättad och af landskamreraren till rigtigheten attesterad uppgift
öfver under redovisningsåret dit levererad bevillning af omförmälda beskaffenhet
till Statskontoret (numera till Kammarrätten) blifvit handlingarne bilagd. Att denna
icke ^ fullkomligt öfverensstämmer med redogörarnes rapporter eller redovisningar har
sin förklaring deruti, att dessa, som här vanligen för näst förutgångna året insändas
till länsstyrelsen under Januari eller Februari månad det påföljande, såsom leverering
till landtränteriet och icke under balanstitel, upptaga äfven poster som dit ingått
exempelvis under nyss nämnda månader det år rapporten är afgifven; hvadan en sådan
post först kan igenfinnas i ränteriets uppgift eller specialräkning för kalenderåret
näst efter det rapporten afser.

Beträffande nu de särskildt med siffror angifna anmärkningsanledningarne, så
får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hänvisande till vederbörandes afgifna
förklaringar, underdånigst anföra:

att 27 kronor testamentsbevillniug verkligen finnes upptagen blaud statsverkets
inkomster i 1876 års landsbok å ränteriets konto, och det med angifvande att beloppet
utgör sådan bevillning från Ljunits fögderi;

att de 320 kronor testamentsbevillning, som skolat redovisas från Luggude
fögderi för år 1876, rätteligen ingått i samma års fögderispeoialräkning och följaktli -

— 391 —

gen äfven i landsboken; men att till landtränteri, efter afdrag af uppbördsmannen
tillkommande provision, 6 kronor 40 öre, den 2 Januari 1877 levererats och i dess
specialräkning för sistnämnda år upptagits återstående 313 kronor 60 öre; samt

att 896 kronor 12 öre testamentsbevillning för år 1876 från Malmö stad, såsom
i ränteriet levererade och der redovisade den 19 Februari 1877, likaledes först det
året kunnat i dess räkenskaper förekomma.

I afseende å ett i den af kronouppbördskassören i Landskrona stad afgifna
rapporten förekommande testamentsbevillningsmål, som balanserats i anledning af hinder
för verkställighet, torde Magistratens bifogade förklaring anses nöjaktig.

Malmö landskontor den 30 November 1878.

ADLERCREUTZ.

J, A. Segersteen.

Kronofogdens i Oxie och Skytt härads
fögderi förklaring. I

I anledning af den anmärkning, som af Riksdagens Revisorer vid verkstäld
granskning af statsverkets styrelse och förvaltning under år 1876 blifvit framstäld i
fråga om redovisad testamentsbevillning från Luggude härads fögderi, får jag, till svar
å Konungens Befallningshafvandes skrifvelse den 19 dennes, såsom förklaring åberopa
uärlagde afskrift af den härstädes upprättade rapport angående bevillning af testamenten,
gåfvor m. m. i''Luggude härads fögderi för år 1876. Af denna rapport synes,
att behållna bevillningsbeloppet 313 kronor 60 öre, hvilket, tillika med innehållen
uppbördsprovision, 6 kronor 40 öre, uppgår till det i anmärkningshandlingen omförmälda
belopp 32(1 kronor, blifvit i länets landtränteri levereradt icke under år 1876
utan 1877 den 2 Januari. Detta torde förklara orsaken, hvarför beloppet icke finnes
upptaget å den i landtränteriet upprättade förteckning öfver är 1876 dit levererad
testamentsbevillning.

Görslöf i kronofogdekontoret den 22 November 1878.

J. Ekelund.

(Bilagd afskrift.)

Rapport angående bevillning af testamenten, gåfvor m.

m. i Luggude härads fögderi för år 1876.

Balans
från år
1875.

Debet

Uppbörden
år j Summa.
I 1876.

jlOO1—! lOOj —

220|—220 -

OJ

O

CO

Kredit.

Afskrifna

mål.

linnehållen
| uppbördsI
provision

r . IBalans till!
Leverering ^ 1877

i landtränteriet.
I

outredda

mål.

Summa.

Allidna enkefru Euphrosyne Krook,
född Morman, å Gåsebäck, har
enligt i bestyrkt transsumt närlagde
testamente den 19 Februari
1874 tillagt mamsell Agnes
Wendela Netzler 10,000 kronor.

Genom åberopade testamente bar
enkefru E. Krook tillagt sin
fosterdotter Ella Persson 10,000
kronor, hvarjemte af testamentet
synes, att Ella Persson förut erhållit
såsom gåfva 12,000 kronor.
Af dessa sammanräknade 22,000
kronor beräknas bevillning ......

Enligt mera nämnda testamente
har Ella Persson dessutom bekommit
annan egendom, som ej
blifvit i penningar uppskattad

Andra mål och ärenden finnas
icke att uppgifva.

— 2 - 98

--------100!—

4 4o 21ö:60 ---— 220

Anmärkningar.

Medlen levererade i Malmöhus
läns landtränteri den 2
Januari 1877. Ränteri-qvittenset
jemte bestyrkt transsumt
af testamentet bilägges
det exemplar af rapporten,
som kommer att medfölja
specialräkningen från
fögderiet för år 1876.

nMedlen äro jemte ofvani)
nämnde 98 kronor levere|
Irade i Malmöhus läns landtilränteri
den 2 Januari 1877.

På sätt bilagde af utsedde
testamentsexekutorn meddelade
attest innehåller, möter,
för bevillningens fullständiga
beräknande å hvad
Ella Persson utöfver kontanta
beloppet 22,000 kronor
erhållit, det hinder, att
boet icke är slutligen utredt,
emedan ännu ej all
henne tillerkänd inkomst
influtit eller inflyter förr
an vid midfastan 1877.

Summa

i— 6 40 60

— 020

Görslöf i kronofogdekontoret den 5 Januari 1877.

J. Ekelund.

Vidimera3

ex oflKcio

J. Ekelund.

39?.

Kronofogdens i Torna och Bara härads
fögderi förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Malmö.

Uti skrifvelse af gårdagen anbefald att inkomma med förklaring öfver den anmärkning,
som af Riksdagens Revisorer uti den 14 sistlidne Oktober aigifven berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets styrelse och förvaltning under år 187o
blifvit framstäld i fråga om Ljunits fögderi, eller “att uti det ötver den för år 1876
ifrågakomna testamentsbevillning å landskontoret upprättade sammandrag 27 kronor
upptagas såsom infiutne från Ljunits fögderi, hvilket belopp dock ej återfinnes i landsboken“,
får jag vördsamt meddela:

Att, på sätt synes af bifogade styrkta afskrift af här förvarade konsept till
den redogörelse öfver testamentsbevilluingen för år 1875, som med skrifvelse dei
27 Januari 1876 blifvit till Konungens Befallningshafvande öfverlemnad, sådan ben
villning blifvit uppdebiterad med 27 kronor, samt att detta belopp den 24 Januar1876
blifvit uti landtränteriet levereradt.

Ystad af kronofogdekontoret den 20 November 1878.

(''. Holmgren.

(Bilagd afskrift).

Rapport angående bevillning af gåfvor, testamenten och fjermare arf iuom
Ljunits, Herrestads och Veinmenhögs härads fögderi af Malmöhus län för år 1875.

Debet.

Outredda bevillning synål från föregående åren:

Från år 18é>7: Afiidne Friherre C. A. von Nolckens å Jordberga
den 11 Maj 1853 upprättade testamente, hvarigenom
bland annat, hvarom här icke är fråga, Magister Olof Andersson
i Malmö fått sig tillagdt 450 kronor årligen i 20 år,
utgörande för alla åren tillhopa 9,000 kronor, som, enligt
häradsskrifvarens, 1859 års bevillningsrapport bilagde uträkning,
blifvit fördelad på 20 år och för 17:de året här

utföres med ...................................................................... kronor 27: -

Från år 1871: Afiidne Landtbrukaren Nils Anderssons i Sörby
den 29 Augusti samma år till enkan Kersti Nilsdotter i
Trelleborg upprättade testamente å läst och lös egendom

till ännu obekant belopp. ________________________________

Summa kronor 27: —

Riksdagens Rev, Rev. Id7d angående Statverket,

50

— 394

Kredit;

Leverering:

tjuder den 24 Januari 1876 uti Malmö landtränteri motstående

bevillning, enligt bifogade qvittens ............................................... kronor 27: —

Outredda bevillningsmal, hvarför i nästa rapport redovisas.

Från ar 18r>7: Återstående bevillning j af friherre von Nolckens
= disoP°siti0n till magister O. Andersson 81 kronor.

Från år 1871: Aflidne Nils Anderssons i Sörby den 29 Augusti
1871 till enkan Kersti Nilsdotter i Trelleborg upprättade
testamente, hvilket varit öfverklagadt, men skall nu, enligt
vunnen upplysning, vara faststäldt genom nådig dom. — ’

Den 22 i denna månad begärdes handräckning hos Magistraten
i Trelleborg för utfående hos Enkan Kersti Nilsdotter derstädes
af de handlingar, som erfordras för uträknande af
bevillnjngen, nemligen bouppteckningen efter testator och
nådiga domen, som fastställer testamentet.

Summa kronor 27: —

Ystad af kronofogdekontoret den 27 Januari 1876.

C. Holmgren.
Vidimeras

Ex offieio
C. Holmgren.

Mul'':-'' r:ifl-ni Mahno Sirkiarin^.

Till Konungens Befallningshafvande i Malmöhus lan.

Uti skrifvelse den 19 i denna månad affordrad förklaring öfver den anmärkning,
som i skrifvelsen biladgt, härhos återgående transsumt af Riksdagens Revisorers
den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
iemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876 blifvit
framstäld i [råga om redovisningen af ett från Malmö stad levereradt testamentsbe -

395

villningsbelopp, 896 kronor 12 öre, får i sådant afseende Magistraten vördsamt åberopa
innehållet af Herr Kronouppbördskamrerareu H. Laurells bilagda, i ärendet afgifna
yttrande.

Malmö Rådhus den 23 November 1878.

OLOF AHLSTKÖM.

X. H. QVIDING. A. K. FALKMAN.

KU KOLF FRICK. K. FRANCKB.

Arvid Dahlberg.

Kionouppbördskitmrerareains i Mmö förklaring.

Till Magistraten i Malmö.

Såsom mig affordradt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers uti härhos
återgående handling omförmälda anmärkning, i fråga, om redovisningen af ett från
Malmö stad levereradt testamentsbevillningsbelopp, 896 kronor 12 öre, får jag anföra,
att ifrågavarande medel, hvilka redovisades uti stadens kronoräkenskaper för år 1876,
infiöto först under år 1877 samt levererades till landtränteri^ den 19 Februari sistnämnda
år.

Då det i anmärkningsakten omförmälda sammandrag, hvarmed lärer åsyftas eu
i landtränteriet upprättad förteckning, uppgöres för kalenderår, under det att deremot
landsboken samt specialräkningarne afse räkenskapsår och upptaga leverering»!’
jemväl för tiden intill den 1 Maj påföljande året, lärer väl svårligen någon samstämmighet
emellan nämnda handlingar kunna ifrågakomma.

Malmö i stadens kronouppbördskontor den 20 November 1878.

II. Laurell.

Magistratens i Landskrona förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmö.

Med anledning af skrifvelsen den 18 dennes, deri Magistraten anmodas inkomma
med förklaring öfver den anmärkning, som i härhos återstälda transsumt af Riksdagens

396

Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets styrelse och förvaltning
under år 1876 blifvit framstäld i fråga om Landskrona stad, får Magistraten
härhos ödmjukligen meddela, att aflidna Mamsell Marie Stolz genom testamente den
21 Juni 1853, med tillägg af den 13 April 1863 och den 3 September 1864, med
full eganderätt bortgifvit dels till aflidne Fredrik Ludvig (ijörloffs fyra barn fyratusen
kronor med ettusen kronor till dem hvardera, dock att gåfvan icke finge lyftas eller
tillgodonjutas så länge Marie Stolz’ fyra systrar Enkefru Prostinnan IL Klow samt
Mamsellerne Susanna, Charlotta och Regina Stolz lefde, hvilka under deras lifstid
skulle uppbära räntan, dels ocl: till Mamsell Charlotta M. Krautmeijer, enka efter
Tullförvaltaren F. R. Ilultman, sin återstående egendom i penningar och lösören, utgörande,
enligt bouppteckningen, tvåtusen fyrahundrasextionio kronor 28 öre; dock
finge gåfvan icke tillgodonjutas förrän efter Prostinnan Klows död, hvilken egde i sin
lifstid uppbara räntan; att vilkoren för den testamenterade egendomens tillgodonjutande
icke inträffat, enär Enkefru Prostinnan Klow ännu lefver, samt att på grund häraf
förenämnda bevillningsmål ännu icke blifvit utredda.

Landskrona rådhus den 25 November 1878.

A. ÅKEKHIELM.

GEST. H. CARLBERO

C. THESTRUP.

Kong!. Maj:ts Befallnmgshaf
vandes i Hallands län

underdåniga utlåtande

Affordrad underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens senast församlade
Revisorers framstälda anmärkning angående redovisning från länet för den under år
1876 ifrågakomma bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, får Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, till fullgörande häraf, i underdånighet anföra, att
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anser anmärkningen, såsom nöjaktigt förklarad,
böra lemnas utan afseende.

Halmstads slott den 30 November 1878.

F. W. LEIJONANCKER.

Gustaf Lindgren.

397

Landskontorets i Hallands län förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Hallands län.

Öfver Riksdagens senast församlade Revisorers anmärkning angående redovisning
för Hallands län för den under år 1876 ifrågakomma bevillning af gåfva, testamente,
fideikommiss och arf, att i redogörarens rapport upptages ett belopp af 58 kronoi
10 öre såsom den 27 April 1876 i landtränteriet levererad bevillning för testamente
af enkan Anna G reta Kjellberg till pigan Johanna Andersdotter, utan att detta belopp
likväl blifvit i länets landsbok redovisadt-, får jag, å landskontorets vägnar, afgifva
den förklaring att. enligt hvad bifogade utdrag af specialräkningen öfver kronouppbörden
uti Falkenbergs stad för år 1875 utvisar, ifrågavarande testamentsbevillnmg
verkligen blifvit både uppgifna dagen i landtränteriet levererad''och i landsboken
redovisad, fastän redogöraren för staden vid levereringen åt densamma ej upptagit
den å särskildt reversal, utan sammanslagit den med annnan bevillning.

Hallands Landskontor den 30 November 1878.

GUSTAF LINDGREN.

(Bilagd t utdrag.)

Specialräkning öfver kronouppbörden uti Falkenbergs stad för är 1875,

Allmän bevittnlmj.

Balans för år 1874:

Utestående kronouppbörd

Levererad till landtränteriet inom den

30 April 1875...... ... .._......... - — -<186: 36-

Resterande den 1 Maj 1875:

Utestående enligt verificerad restlängd:

För år 1873 ........................ 3: 80.

„ ,,1874 ...................... 15: 44. _ 19: 24: 2,205:60.

Uppbörd:

Enligt sammandrag öfver mantals- och taxeringslängderna: 3 7 3.

Efter l:sta artikeln:

För 338 personer å 40 öre 135: 20.

445 ,, å 20 öre....... 89: — 224: 20.

Säger 783 personer.

Transport 224: 20.

398

Transport 224: 20.

Efter 2:dra artikeln:

Af fast egendom:

jordbruksfastighet . ...	62: 03.	3 7 5
annan fastighet ......	831: 75. 696:	78. iii.
kapital och arbete ... Ej ter lt:dje artikeln:	1,757:	65- 2,151: 43. 412. 4 5 5.
or testamente .........	........ 58:	10: 116.
„ karaktersfullmakt	........ 12:	40: 70: 50. 450. 46 3.

Balans till är 1876:

Öfverleverering

Summa

Afkortning:

Enligt längder med sammandrag

321.

329.

Leverering:

Till landtränteri:

Enligt qvittenser, bifogade 1874 års räkenskap:

1875 den 22 Mars .......... 1,532: —

,, „ 26 April ........... 654: 36. 2,186: 36.

Enligt härvid fogade qvittens:

1875 den 14 Maj............... 2: 20: 330.

„ 28 Augusti .......... 10: 24. 331.

- :i0 Augusti ......... 3: - 15: 44. lfi4

Balans till år 1876:

Utestående kronouppbörd:

Levererad inom den 30 April 1876:

1876 den 17 Mars...............1,902: 40. 405.

,, ., 27 April............... 506: 98. 2,409: 88. 333.

Resterande den 1 Maj 1876:

Utestående enligt verificerad restläugd:

För år 1875 ................ .... 11: 40. 334.

3 3 9.

Utdragets rigtigket bestyrker

Hallands landskontor den 30 November 1878.

Summa

3,205: 60.

2,446: 13.

-----75.

4,652: 48.

29: 90.

2,201: 80.

2,420: 78.
4,652: 48.

Gustaf Lindgren.

— 399 -

Itongi. Maj:ts Befall ningshafvandes
i Göteborgs och
Bohus län

utlåtande.

Till Kongl. Statskontoret.

Då Landshöfdinge-erabetet, till följd af Eder skrifvelse den 12 sistlidue November,
härvid öfverlemnar magistratens och kronouppbördskassörens i Göteborg samt
kronofogdens i Orusts och Tjörns fögderi infordrade förklaringar i anledning af .Riksdagens
senast församlade Revisorers anmärkningar mot redogörelserna för bevillning
af gåfva, testamente, fideikommiss och arf m. m., får Landshöfdinge-embetet med anledning
och under åberopande, af hvad dessa förklaringar innehålla, afgifva det yttrande,
att aumärkningarne synas icke kunna till någon vidare åtgärd föranleda.

Göteborg, å landskontoret den 7 December 1878.

Landshöfdingeembetet:

11. WESTIN. L. HEDENSKOG.

Magistratens i Göteborg förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Göteborg.

Till följd af Eder anmodan till Magistraten i skrifvelse den 23 sistlidne November,
att inkomma med förklaring i anledning af Riksdagens senast församlade
Revisorers afgifna, skrifvelsen i transsumt bifogade berättelse, i hvad densamma inuefattade
anmärkningar angående redovisning från Göteborgs stad af bevillning för
testamente, har Magistraten infordrat yttrande af kronouppbördskassören H. T. Landgren;
och får Magistraten såsom förklaring åberopa innehållet af samma yttrande,
hvilket härhos öfverlemnas.

Göteborg den 4 December 1878.

På Magistratens vägnar:

G. D1CKMAN.

400 —

Kronouppbördskassörens i GöWborp
förklaring.

Till Magistraten i Göteborg.

Till följd af Riksdagens senast församlade Revisorers anmärkning, att jag uti
redovisningen för den under år 1876 ifrågakomna bevillning af gåfva, testamente,
fideikommiss och arf uraktlåtit att med bevis styrka orsakerna till fortsatt balanserande
af bevillningen för de af grosshandlaren G. A. Engström, handlanden L. P. Haglund,
enkan Anna H. Hammarberg, grosshandlanden Louis Benecke och bryggaren V. Greigh
upprättade testamenten, får jag härmed vördsamt förklara:

att jag desto mindre haft anledning styrka anmärkta balanseringen af dessa
testamenten, som de flesta af dem under loppet af många år af särskilda, i redovisningen
angifna skäl förut varit balanserade, utan att någonsin förut yrkats, att sådant
skulle med bevis styrkas. Af förenämnda testamenten kommer uti den redovisning
af testamentsbevillning för år 1878, som snart skall afiemnas, bevillningen å Engströms,
Haglunds och Beneckes testamenten att fortfarande balanseras, den å Greighs
att redovisas såsom inbetald, samt den å Hammarbergs att afskrifvas; skolande dervid
anmärkta bevis afiemnas, hvilket för öfrigt kommer att framdeles iakttagas, då testameutsbevillningen
balanseras.

Göteborg i kronouppbördskontoret den 29 November 1878.

il. T. Landgren.

Kronofogdens i Oroust ock Tjörna härads
fögderi förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborg.

Med föranledande af skrifvelsen den 23 i denna månad och dervid fogade transsumt
af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse får jag, i afseende å hvad
Revisorerne anmärkt rörande 1876 års rapport om bevillning af gåfvor och testamenten
inom detta fögderi, vördsammast öfverlemna dels bestyrkt afskrift af senast hitkornna
borgen för belöpande bevillning och stämpladt papper för afiidne Anders Olssons
i Röd testamente till förmån för Johannes Johansson i Utegård, och dels prest -bevis, angifvande att bemälde Anders Olssons enka lefde den 3 sistlidne Augusti och
före hvars död testamentet i fråga icke träder i verkställighet. Mig veterligen finnes
icke någon föreskrift derom, att de årligen afgifvande rapporterna skola åtföljas af de
utaf Revisorerne anmärkta liandlingarne.

Oroust i kronofogdekontoret den 2 December 1878. f

Öskar W''armark.

— 401

(Bilagd afskrift.)

För den bevillning och det stämplade papper, som Johannes Johansson i Utegård
har att utgifva, då det till hans förmån af afiidne Anders Olsson i Röd upprättade
testamente, hvarigenom bemälde Johannes Johansson blifvit tillagd eganderätt till
mantal Häröd Öfvergården, vunnit laga kraft, träda undertecknade, en för båda
och båda för en, i full och laga borgen som för egen skuld, försäkras.

Hvena den 9 November 1878.

Anders Johansson. Henrik Svensson.

På en gång närvarande vittnen:

Jakob Johansson. Anna Katrina Johansdotter i Hvena.

Att löftesmännen Anders Johansson i Lilla Hvena och Henrik Svensson i Stora
Hvena äro hvar för sig vederhäftige för ofvan ingångne borgen intygar på begäran
Orousts Vestra härads kronolänsmanskontor den 9 November 1878.

F. 11. Nordström.

Vidimeras

ex officio
Oskar Warmarlc.

(Bilaga.)

Att afiidne åbon Anders Olssons enka Katrina Johansdotter i Röd, Röra socken,
född 1797 den 13 Juni, ännu lefver blifver härmed intygadt.

Tegneby prestgård den 3 Augusti 1878.

t Ii. G. Herslov.

¥. p.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande»
i Skaraborgs län

underdåniga utlåtande.

Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts Statskontors i skrifvelse den 12 November
innevarande år meddelade föreskrift om afgifvande af underdånigt utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876, i hvad densamma
innefattar anmärkningar angående redovisning m. m. från landsorterna af bevillning
för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
skolat i underdånighet anföra:

att som gällande författning i ämnet, Kongl. kungörelsen den 11 December
1811, icke innehåller föreskrift om upprättande af sammandrag öfver de från vederbörande
uppbördsmän till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifna redogörelser
öfver förekomna bevillningsmål af i fråga varande beskaffenhet, har sådant icke här
iakttagits, men skall Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, för att tillmötesgå Riksdagens
Revisorers härutinnan uttalade önskan, för framtiden tillse, att sammandrag af
omförmäld beskaffenhet varda upprättade och med uppbördsmännens redogörelser till
vederbörande insände.

Beträffande de emot kronofogdarnes i Skara och Lidköpings fögderier redogörelser
framstälda särskilda anmärkningar, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
efter föreskrift, deröfver infordrat vederbörandes här bilagda förklaringar, hvilka Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande jemväl för egen del skolat underdånigst åberopa.

Riksdagens Rev. Ber., 1878, angående statsverket. 51

— 402 —

Hvad slutligen angår framstälda yttrandet rörande noggrannare tillämpning af
4 § i åberopade Kongl. kungörelsen den 11 December 1811, vill Eders Kongl. Mai.-ts
Befallningshafvande härå fästa vederbörande underlydandes uppmärksamhet.
Marieholm, i Landskontoret, den 7 December 1878.

C. J. MALMSTEN.

O. A. Sjöqvist.

Kronofogdens i Skara fögderi förklaring.

Transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober 1878 afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1876.

Kongl. Statskontoret.

§ 5''

Vid genomgående af de från hofrätterna samt länsstyrelserna till Statskontoret
insända och derifrån till Kammarrätten öfverlemnade handlingar, innefattande
vederbörande redogörares och uppbördsmäns redovisningar för dqji under år 1876
it rågakomna bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, hafva Revisorerne
funnit anledning till följande erinringar och framställningar:

3:o.

I fråga om de från länsstyrelserna insända redogörelsehandlingar har förekommit: Vid

Skaraborgs län: att kronofogden i Skara fögderi, i fråga om verkställighet
af det i hans redogörelse omförmälda, af fröken Juliana Carolina von Castillon upprättade
testamente endast uttalat sin förmodan, att åtskilliga personer, efter hvilkas
död testamentet först kunde verkställas, ännu lefde, utan att detta styrkts med något
senare bevis än af år 1874.

Rätt transsumeradt, betygar

ex officio

O. A. Sjögvist.

Förklaring.

Då, med anledning af förestående anmärkning, handlingarne rörande bevillning
af testamenten nu blifvit genomgångne, har jag funnit bilagde prestbevis af den
12 Februari innevarande år, hvilket innehåller att f. d. landtbrukaren Leo Leeb och
hans hustru, född Lorent, då ännu lefde, hvarför, då testamentsbevillningen först efter
deras död är till betalning förfallen, balanserandet deraf i t. f. kronofogden A. P. Hugosons
redogörelse den 3 b ebruari 1877 varit behörigt, ehuru icke verificeradt
Skara fögderis kronofogdekontor den 21 November 1878.

A. J. Bergmark.

(Bilaga.)

Att för detta landtbrukaren Leo Leeb, född den 20 Januari 1815, och hans
hustru Martina Vilhelmina Mathilda Lorent, född den 21 Oktober 1824, fortfarande
lefva, intygar

Alingsås den 12 Februari 1878. K. P. Enander.

v. past.

— 403

Kronofogdens i Lidköpings fögderi förklaring.

Transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober 1878 afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1876.

Kongl. Statskontoret.

§ 5.

Vid genomgående af de från hofrätterna samt länsstyrelserna till Statskontoret
insända och derifrån till Kammarrätten öfverlemnade handlingar, innefattande vederbörande
redogörares och uppbördsmäns redovisningar för den under år 1876 ifrågakomna
bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss och arf, hafva Revisorerne funnit
anledning till följande erinringar och framställningar:

3:o.

1 fråga om de från länsstyrelserna insända redogörelsehandlingar har förekommit^
grhårkorgs län: att-------kronofogden i Lidköpings fögderi icke

företett bevis till stöd för sina uppgifter om mötande hinder för indrifvande af bevillning
för fem särskilda under åren 1870—1875 inkomna testamenten, hvilken bevillning
af honom utförts med ett sammanlagdt belopp af 576 kronor 56 öre.

Rätt transsumeradt, betygar

ex officio

Förklaring.

O. A. Sjöqvtst.

Anmärkta förhållandet erkännes, men de uppgifna hindren för bevillningens uttagande
äro af den beskaffenhet, att jag ej ansett desammas bestyrkande erforderligt.
Rättelse härutinnan skall för framtiden iakttagas.

Lidköpings fögderis kronofogdekontor den 7 December 1878.

• C. A. M. Svan.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvaudes
i Yermlands län

underdåniga utlåtande.

1 anledning af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse, i hvad densamma
innefattar anmärkningar angående redovisning m. m. från landsorterna af bevillning
för «äfva, testamente, fideikommiss och arf, af hvilka anmärkningar transsumt
bfifvit från "Kongl. Statskontoret hitsändt, får, enligt föreskrift, Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande underdånigt utlåtande härmed afgifva.

Uti andra punkten anmärkes, att från Yermlands län, bland andra, saknats
fullständiga sammandrag öfver alla förekommande beviliningsmål af ifrågavarande beskaffenhet
med in- och utgående balanser samt verkstälda levereringar, i anledning
hvaraf och då genom sådant sammandrag en klar och tydlig öfverblick samt säker
kontroll öfver bevillningsmedlens indrifning ansetts vinnas, Revisorerne framhållit

_ 404 —

önskvärdheten deraf, att samtliga länsstyrelser vid ifrågavarande redogörelsers insändande
bifoga deröfver upprättade fullständiga sammandrag.

Enär författningarne icke gifva anledning till afgifvande af så beskaffade sammandrag,
och desamma äfven synas vara mindre behöfliga, då Kevisorerne hafva tillgång
till hvarje uppbördsförvaltnings inom länet redogörelse för ifrågavarande medel, innehållande
hvar för sig hvad sammandraget skulle upptaga, samt föregående årens Revisorer
aldrig derom väckt fråga, torde framställningen icke böra till någon åtgärd
föranleda.

Hvad derefter angår anmärkningarne, att kronofogden i Öster Sysslets fögderi icke
styrkt hvad som hindrat uttagande af bevillningen för ett af Kyrkovärden L. Andersson
i Spånga till förmån för sina fosterdöttrar upprättadt testamente, samt att kronofogden
i Nordmarks fögderi underlåtit att, i fråga om indrifvande af bevillningen för
Nils Olssons i Sundshagen testamente till Ola Nilsson derstädes, med bevis styrka uppgiften
att rättegång om testamentet påginge, så får, med erkännande af dessa anmärkningars
befogenhet, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst upplysa, att
de af Lars Andersson testamenterade medel skulle först efter hans enkas död utgå,
och att hon ännu lefver, samt att rättegång angående Nils Olssons testamente pågått
under år 1876, hvilka förhållanden bestyrkas med vederbörande kronofogdars bilagda
förklaringar och dervid fogade bevis. Sedan rättegången om sistnämnda testamente
afslutats, äro bevillningsmedlen för detsamma den 29 sistlidne Maj till landtränteriet
levererade.

Karlstad, å Landskontoret, den 6 December 1878.

H. GYLLENRAM.

Axel Anderson.

Kronofogdens i Öster Sysslets fögderi förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Karlstad.

1 skrifvelse den 15 dennes anbefald att inkomma med förklaring i anledning
af Riksdagens Herrar Revisorers erinringar vid Yermlands läns redogörelsehandlingar
i fråga om bevillning för gåfva och testamente m. m., får jag i fråga om Kyrkovärden
Lars Anderssons i Spånga och hans hustru Anna Larsdotters, till förmån för deras fosterdöttrar
Anna Oajsa Larsson och Wendla Maria Andersdotter, den 21 December 1869
upprättade testamente, hvaraf afskrift bilogas, vördsamt upplysa, att enkan Anna Larsdotter,
som nu bor på sin egendom Skattkärr, ännu lefver, och att qvarvarande 8,000 kronor,
som af testamentet synes, först efter hennes död komma fosterdöttrarne till godo.
Bevillmngsafgifterna för öfriga i testamentet omnämnda 2,000 kronor blefvo efter Lars
Anderssons år 1870 inträffade död uttagna och äro i 1871 års räkenskaper redovisade.
Så snart reqvireradt prestbevis för Anna Larsdotter ankommer, skall detsamma genast
öfversändas.

Filipstad den 28 November 1878.

C. S. Sandelin.

(Bilagd afskrift af afskrift.)

Testamente.

Vi undertecknade äkta makar hafva öfverenskommit och beslutat, att efter vår
död skall en del af våra efterlemnade tillgångar tillfalla våra fosterdöttrar, Anna

- 405 —

Gajsa Larsson, gift med Petter Johansson på Björke, och Wendla Maria Andersdotter,
från Sanna, Ölme härad, hvilka hvardera skola erhålla (5,000) Femtusen r:dr r:mt. på
så sätt, att sedan jag, Lars Andersson, är med döden hädangången, skola de af mina
efterlemnade tillgångar hvardera erhålla 1,000 r:dr r:mt eller tillsammans 2,000 r:dr
nyssnämnda mynt.

Och sedan jag, Anna Larsdotter, är med döden bortgången skola förenämnda
fosterdöttrar af mina efterlemnade tillgångar hvardera erhålla 4,000 R:dr r:mt eller
tillsammans 8,000 r:dr samma mynt. Sålunda af oss gemensamt tiotusen (10,000)
r:dr r:mt.

Skulle Wendla Maria Andersdotter med döden afgå utan bröstarfvingar, återgå
de till henne testamenterade medel till gifvarne eller deras rättsinnehafvare. Sålunda
med vår yttersta vilja uti vittnens närvaro upprättadt, försäkras af Spånga
den 21 December 1869.

Lars Andersson. Anna Larsdotter.

Att förestående testamente blifvit med fri och yttersta vilja upprättadt och
uti begges vår på engång tillkallade vittnens närvaro af testamentsgifvarne egenhändigt
underskrifvet, det kunna vi med ed besanna, då sådant fordras.

Gustaf Jonsson i Sltattkärr. Sven Eriksson i Spånga.

§ 53. Ar 1870 den 30 Mars vid lagtima ting med Yäse härad har detta
testamente, med anmälan att kyrkovärden Lars Andersson i Spånga aflidit, i bevakningsändamål
blifvit till Häradsrätten ingifvet och utstäldt till delgifning med ,hans fränder,
hvarjemte Gustaf Jonsson i Skattkärr och Sven Eriksson i Spånga blifvit hörde
på ed angående testamentets tillkomst, betygar

På Häradrättens vägnar:

Severin Löwenhielm.

Af förestående testamente hafva denna dag erhållit del.

Spånga den 8:de Augusti 1870:

O. E. Pettersson, Falla,
Johan Pettersson.

A. M. Månsson Gustafsberg.
Enligt gåfvobref till mig och
mina syskon af Lars
Gustaf Månsson

L. Larsson.

M. G. Månsdotter.

N. G. Larsson.

Lars Eriksson.

Christina Månsdotter.
m. h. å. p. p.

Anna Lisa Månsdotter
m. h. å. p. p. Kristinehamn.

J. F. Jacobsson.

Syssloman i L. Larssons konkurs.

Stockholm den 18 Oktober 1870.

Lika lydande med originalhandlingen intygas. Ut supra

Lars Svensson. Jonas Larsson, båda i Skattkärr.

Vidimeras:

Alfred Andersson.

Vidimeras:

Frans Andersson.

406 —

(Bilaga).

Att Enkan efter afiidne Kyrkovärden Lars Andersson i Spånga, Anna Larsdotter,
född 1804, ännu lefver och eger egendom i Skattkärr, betygas

Fogelvik den 1 December 1878.

11. G. JJllstrand,

Komminister,

Kronofogdens i Nordmarks fögderi förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Karlstad.

Till följd af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes ordres den 15 sistlidne November,
grundad på Kongl. Statskontorets skrifvelse den 12 i samma månad, får jag, såsom
förklaring öfver Riksdagens Revisorers anmärkningar vid Vermlands läns redogörelsehandlingar
i fråga om bevillning för testamenten m. m., dels vördsamt öfverlemna
bevis att rättegång om Nils Olssons i Sundshagen testamente till förmån för Olof
Nilsson i samma hemman under år 1876 pågick, dels ock upplysa, att, sedan rättegången
afslutats, bevillningen af vederbörande uttagits och i Vermlands läns ränteri
levererats den 29 sistlidne Maj.

Årjeng den 2 December 1878.

C. Hedstrand.

(Bilaga)

Att Nordmarks Häradsrätt den 6 Juni 1876 genom utslag afgjort det klander,
som anhängiggjorts emot det af Nils Olsson i Sundshagen den 26 Februari 1873 till
förmån för Olof Nilsson i samma hemman upprättade testamente, samt att vad empt
berörda utslag i behörig tid erlagts, betygas.

Årjeng och Kyrkerud den 2 December 1878.

På Domareembetets vägnar:

P. Sundblad.

Kongl. Majrts Befallningshafvande»
i Örebro län

utlåtande.

Till Kongl. Statskontoret.

Uti skrifvelse af den 12 dennes hafven I, med öfverlemnande af transsumt
utaf Riksdagens senast församlade Revisorers afgifna berättelse, i hvad densamma
innefattar anmärkningar angående redovisning m. m. från landsorterna af bevillning
för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, anmodat Länsstyrelsen att, för så vidt
berörda anmärkningar afse förhållanden inom länet, efter infordrande af vederbörandes
förklaringar, underdånigt utlåtande i frågan afgifva samt dermed till Eder inkomma
senast den 9 nästinstundande December.

Då de gjorda anmärkningarne icke afse förhållanden inom detta län, hafva hvarken
förklaringar från vederbörande kunnat infordras eller något underdånigt utlåtande
afgifvas, hvilket Länsstyrelsen ansett sig böra meddela.

Örebro slott, i Landskontoret, den 19 November 1878.

AXEL BERGSTRÖM.

J. U. Högström.

407

Kongl. Majrts Befällningshafvandes
i Yestmanlands län

utlåtande.

Till Kongl. Statskontoret.

Konungens Befallningshafvande har emottagit Kongl. Statskontorets skrifvelse
af den 12 innevarande månad med transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers
afgifna berättelse, i hvad densamma innefattar anmärkningar angående redovisning
m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och
arf, men icke funnit berörda anmärkningar afse några förhållanden inom Vesterås
län, föranledande till förklaringars infordrande eller underdånigt utlåtandes afgifvande.

Vesterås slott, i Landskontoret, den 16 November 1878.

REINHOLD OHARPENTIER.

L. W. Ahlm.

Kongl. Majrts Betällniiigsliafvandes
i Kopparbergs län

utlåtande.

Med anledning af den framställning i ämnet, som uti afgifven berättelse om
statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1876 blifvit af Riksdagens Revisorer
gjord, får Eders Kong! Maj:ts Befallningshafvande härmed i underdånighet anmäla
att, då vederbörande redogörares och uppbördsmäns redovisningar öfver bevillning
af gåfva, testamente, fideikommiss och arf hädanefter till Eders Kongl. Maj:ts
Statskontor insändas, de skola vara åtföljda af sammandrag deröfver, i enlighet med
hvad i berörda berättelse Riksdagens Revisorer såsom önskvärdt framhållit.

Falun, å Landskontoret, den 18 November 1878.

S. de MARÉ.

A. G. Ihrman.

Kongl. Majrts BefälIningshafvandes
i Gefleborgs län

underdåniga utlåtande.

Såsom infordradt underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens senast församlade
Revisorers anmärkningar angående redovisningen af bevillning för testamenten
m. m. inom Gedeborgs län för år 1876, får Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
underdånigst anföra: den omständighet, att länets landsbok innehåller, att 127
kronor 29 öre under år 1876 influtit såsom testamentsbevillning, men det i Landskontoret
öfver dylik bevillning upprättade sammandrag för samma år deremot, såsom
sådan, upptager endast ett belopp af 23 kronor 78 öre, härleder sig derifrån att,
enär, enligt Magistratens i Söderhamn hit i Januari månad 1877 inkomna redogörelse
för testamentsbevillningen för föregående året, det utaf aflidne J. E. Westerberg den
29 November 1874 upprättade testamente, för hvilket bevillningsafgiften utgjorde 103
kronor 51 öre, då ännu var outredt, kunde sistnämnda belopp icke i Landskontorets
sammandrag upptagas, hvaremot detsamma, såsom sedermera inom April 1877 i härvarande
landtränteri levereradt, borde, på sätt som skett, i 1876 års landsbok upp -

408 —

tagas. Varande den i anmärkningarne såsom felande omförmälda verifikation till i
Landskontorets sammandrag upptagna utgående balansen, i underdånighet här bilagd.
Gefle slott, i Landskontoret, den 22 November 1878.

F. ASKER.

C. W. Lundberg.

(Bilaga.)

Att sjökaptenen Erik Olof Björkmansson härstädes med döden afgick den 21
Juli 1877, varder enligt kyrkboken attesteradt af
Vahlbo den 23 November 1878.

N. G. Walldén,

P. 1.

Kongl. Majrts Befallningshafvande»
i Vesternorrlands län

underdåniga utlåtande.

Uti skrifvelse den 12 innevarande månad har Kongl. Statskontoret anmodat
Länsstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande öfver Riksdagens senast församlade
Revisorers berättelse, i hvad densamma innefattar anmärkningar angående redovisning
från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf; och då
de i 5 § 2 och 3 punkterna af det Länsstyrelsen delgifna transsumt af Revisorernes
berättelse upptagna anmärkningar afse förhållanden utom detta län, har
Länsstyrelsen endast att, med anledning af hvad Revisorerne i 4 och 5 punkterna
anmärkt, i underdånighet anföra, att de af Revisorerne i nyssnämnda punkter
åberopade förhållanden synas påkalla erinran till vederbörande uppbördsman och
domhafvande att ställa sig gällande författningar till efterrättelse. Hernösand, å Landskontoret,
den 20 November 1878.

CURRY TREFFENBERG.

O. H. Wibom.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande»
i Jemtlands län

underdåniga utlåtande.

Sedan Riksdagens Revisorer, hvad angår den från Jemtlands län afgifna redovisning
af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf för år 1876 anmärkt,
att Länsstyrelsen vid det till Eders Kongl. Maj:ts Statskontor ademnade sammandrag
öfver samma bevillning icke fogat vederbörande domares och uppbördsmäns rapporter
äfvensom lemnat den i sammandraget upptagna utgående balansen, 12 kronor
98 öre, obestyrkt, så har Statskontoret, till följd af erhållen nådig remiss, anmodat
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, efter infordrande af vederbörandes förklaringar,
afgifva underdånigt utlåtande öfver berörda anmärkningar; och får Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med öfverlemnandé af Landskamreraren Carl H.
Ekbergs till Konungens Befallningshafvande stälda förklaring jemte dervid fogade
handlingar, för egen del i underdånighet anföra, att då med dessa handlingar, jemförda
med de af norra och södra domsagans domhafvande i vederbörlig ordning till

- 409

Hofrätten insända och derefter till Kongl. Statskontoret öfverlemnade rapporter, bestyrkes,
dels att för år 1876 ingen handling af sådan beskaffenhet, att bevillning enligt
1811 års nådiga förordning deraf bort utgå, blifvit till domstolarne ingifven, och
ej heller till uppbördsmännen någon löftesskrift för sådan afgift aflemnats, dels ock
att det i 1876 års redovisning åberopade hinder för den från föregående års redogörelse
balanserade afgift verkligen egt rum, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i djupaste underdånighet vågar hemställa, att Revisorernes ifrågavarande anmärkningar
ej måtte till vidare åtgärd föranleda.

Östersund, i Landskontoret, den 7 December 1878.

G. ASPLUND.

N. Nilsson.

Landskontorets i Jemtlands län yttrande.

Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Emot 1876 års redogörelse för bevillning af gåfva, testamente, fideikommiss och
arf hafva Riksdagens senast församlade Revisorer anmärkt, att dervid saknades vederbörande
domares och uppbördsmäns rapporter äfvensom uti utgående balansen 12
kronor 98 öre lemnades obestyrkt.

Under loppet åt berörda räkenskapsår är till domstolarne inom länet ingen
handling ingifven af berörda egenskap, deraf bevillning utgå bort, icke heller till uppbördsmännen
någon löftesskrift för slik afgift aflemnad, till ådagaläggande af hvilket
förhållande vederbörliga intyganden här bifogas. Landskontorets redogörelse inskränktes
följaktligen till ärendet från föregående år, som vid 1876 års utgång icke vunnit
afslutning.

Ett fullständigt referat af samma ärende förekommer i 1875 års redogörelse,
hvaraf ett exemplar här bifogas, men ansågs icke nödvändigt böra införas i den för
år 1876 såsom en fortsättning af den förra.

Äskas bekräftelse, att debiterade beloppet är det rätta, torde jag få åberopa
det transsumt af bouppteckningsinstrumentet efter hustru Åström, som är redogörelsen
för år 1877 bilagdt.

Östersund, i Landskontoret, den 25 November 1878.

CAKL Ii. EKBERG.

Riksdagens Rev. Ber,, 1878. angående Statsverket.

52

410 —

(Bilaga.)

Redogörelse för testamentsbevillningen i Jemtlands län för år 1875.

Kronor.

Ny debitering.

Sedan, under den 19 Oktober 1875, hustrun Inga Christina Åström
förklarat sin yttersta vilja vara, att all hennes egendom af hvad slag den
vara månde, så väl löst som fast, skulle efter hennes död oafkortad tillhöra
italienske undersåten Josef Sidoli med full eganderätt, och testator den
14 näst derpå följde November med döden aflidit, har testamentet den 29
sistnämnde månad till Rådhusrätten i Östersund i bevakningsafseende ingifvits.

Enligt instrumentet öfver i sterbhuset efter Inga Christina Åström
den 17 December 1875 förrättad bouppteckning, bestå tillgångarne af fastighet
till värde 3,000 kronor och af lösören till värde 615 kronor 75 öre,
hvaraf, efter afdrag af skulder, 2,317 kronor 90 öre, återstå i behåll 1,297
kronor 85 öre, derå bevillning debiteras å 1 procent med ............... 12: 98.

Summa 12: 98.

Kredit.

Balans till år 1876:

Som hustru Åströms testamente icke tagit åt sig laga kraft, varder
bevillningsafgiften, som vid sådant förhållande icke kunnat uttagas till kommande
år, balanserad...................................................... 12: 98.

Summa 12: 98.

Östersund, i Landskontoret, den 27 December 1877.

Carl Ckberg.

(Bilaga.)

Redogörelse öfver bevillning af testamenten inom Östersunds stad för år 1876.

Debet.

Kronor.

Genom ett den 19 Oktober 1875 upprättadt testamente har numera
aflidna hustru Ingrid Christina Åström tillerkänt italienske undersåten
Josef Sidoli eganderätten till all den qvarlåtenskap, som efter hennes
död kunde uppstå.

Enligt den öfver testamentutgifverskans efterlemnade egendom den
17 December 1875 förrättade bouppteckning uppgår behållningen af boet
i fast och lös egendom till 1,297 kronor 85 öre, derför bevillning utgår
med ... ......... .................. ... ................................... 12; 98.

För betalning af detta bevillningsbelopp har testamenstagaren till
mig aflemnat godkänd borgensförbindelse.

Summa 12: 98-

- 411

Kredit.

Balans till år 1876: Kronor.

Då motstående testamentariska förordnande icke tagit åt sig laga

kraft, kar belöpande bevillningsafgiften ännu icke kunnat uttagas......... 12: 98.

Summa 12: 98.

Östersunds stads kronouppbördskontor den 17 Augusti 1876.

A. G. Rödling.

Att i förestående redogörelseräkning omförmälda testamente i följd af deremot
anstäld klandertalan icke under år 1876 tagit åt sig laga kraft, betygar, Östersunds
rådhus den 7 December 1878.

På Borgmästareembetets vägnar:

J. J. ROSÉN.

Iiådstufvurättens i Östersund förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande öfver Jemtlands län.

Till följd af innehållet uti Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 får Rådstufvurätten
meddela, att något testamente, bouppteckning, gåfvo- eller fideikommissbref,
deraf bevillningsafgift utgå bör, icke under år 1876 blifvit till Rådstufvurätten
inlemnadt.

Östersund den 7 December 1878.

På Rådstufvurättens vägnar:

J. J. Rosén.

(“Bilaga.) # .... i o t

Att, enligt hvad här förvarad brefbok utvisar, till vederbörande den 13 Januari
sistlidet år blifvit afsända uppgifter för år 1876 rörande inom Norra Jemtlands
domsaga förekommande gåfvobref, testamenten, fideikommissförfattningar eller bouppteckningar,
hvaraf bevillning utgå bort, samt att, mig veterligen, nämnda uppgifter
icke innehållit annat, än att dylika handlingar icke förekommit, betygar på begäran
Östersund den 7 December 1878.

På domareembetets vägnar:

Fr. Gustafsson.

^ S Att jag den 29 Januari 1877 till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands
län afiåtit skrifvelse med underrättelse derom, att vid häradsrätterna inom Södra
Jemtlands domsaga under 1876 icke förekommit gåfvobref, testamente, fideikommissförfattning
eller bouppteckning, hvaraf bevillning bort utgå, varder härmed intygadt.
Östersund den 7 December 1878.

Ex ofticio

Sten Geete.

(Bilaga.)

— 412 --

Att någon bevillning af gåfva eller testamente under år 1876 icke blifvit
sig i kontant eller genom borgen, härstädes erlagd; försäkras.

Östersunds kronouppbördskontor den 7 December 1878.

vare

A. G. Rödling.

(Bilaga.)

Att någon bevillning af gåfva eller testamente för år 1876 hvarken i kontant
ff ligeiT boi-g011 bbfvit härstädes erlagd, försäkras; likasom ock att någon balans
af sådan bevillning från föregående år inom fögderiet ej heller förefinnes.

.Norra Jemtlands kronofogdekontor den 7 December 1878.

P. Enylund.

(Bilaga.)

1 . nåo0n bevillning af gåfva eller testamente för år 1876 blifvit hvarken i

kontant eller genom horgen härstädes erlagd, försäkras; äfvensom att någon balans
af sådan bevillning från föregående år inom fögderiet ej förefinnes.

Södra Jemtlands kronofogdekontor den 6 December 1878.

Ernst L. Forssell.

(Bilaga.)

Att under år 1876 icke någon borgen för bevillning af gåfva, testamente eller
fideikommiss blifvit hit mlemnad, samt att icke heller någon bevillningsafgift deraf samt
al aif under samma år inom Xierjeådalens fögderi erlagts; betygas

Hedeviken i Herjeådalens kronofogdekontor den 20 November 1878.

Ivar F. Boos.

Itongl. Majrts Befallningshafvandes
i Yesterbottens län

utlåtande.

Till Kongl. Maj:ts och rikets Statskontor.

Till följd af Eder skrifvelse den 12 nästlidne November i anledning af Kiksclagens
Kevisorers anmärkningar i fråga om redovisning af bevillning för gåfva, testa -

— 413 —

mente m. m., får jag äran meddela att, efter hvad vederbörande domares och redogörares
bilagde förklaringar gifva vid handen, berörda anmärkningar icke kunna afse förhållanden
inom Vesterbottens län. Landskontoret i Umeå den 2 December 1878.

AXEL WÄSTFELT.

B. Ljungberg.

Domh&f vandens i Yesterbottens Södra
domsaga yttrande.

Till Länsstyrelsen i Umeå.

Som Länsstyrelsen uti skrifvelse den 22 i denna månad infordrat mitt yttrande
i följd af Riksdagens Revisorers, vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876, framstälda anmärkning: att
så få exempel förekommit, der i landsorten förrättade bouppteckningar gifvit anledning
till bevillnings uttagande hos fjermare arfvingar, på sätt i 4 § af Kongl. kungörelsen
den 11 December 1811 vore föreskrifvet, och att detta förhållande otvifvelaktigt
hade sin grund deri, att berörda stadgande icke rätt efterlefdes; så får jag
härmed afgifva det förklarande, att jag, i egenskap af domhafvande i Vesterbottens
södra domsaga, icke i något fall underlåtit att i afseende å den bevillning, som bort
utgå af behållen förmögenhet i sterbhus, der ej maka, arfvingar i rätt upp- och nedstigande
linie, syskon eller deras barn funnits, utöfva den tillsyn, hvilken enligt
ofvanberörda Kongl. kungörelse mig ålegat.

Umeå den 25 November 1878.

G. E. Lindberg.

Domhafvandens i Yesterbottens Norra
domsaga yttrande.

Till Konungens Befallningshafvande i Vesterbottens län.

Med anledning af Konungens Befallningshafvandes skrifvelse den 22 innevarande
månad i fråga om bevillning af testamenten m. m., får jag, med uttalande af den åsigt,
att Riksdagens Revisorer öfverskridit sin befogenhet, då de utslungat en insinuation
mot svenska domarekåren om försummelser i tjensten, hvilka äro stälda under lagliga
kontroller och, derest de ega rum, skola af lagligen befogade myndigheter beifras, förklara,
att anmärkningen icke kan hafva afseende på min embetsverksamhet eller
något förhållande inom den mig nådigst anförtrodda domsaga.

Skellefteå den 27 November 1878.

A. F. Ekevall.

- 414 -

Domhafvandens i Yeaterbottens Mellersta
domsaga yttrande.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vestorbottens län.

Med anledning af skrifvelsen den 22 innevarande November månad, får jag
ödmjukligen anmäla, att den uti berörda skrifvelse omförmälda, utaf Riksdagens senast
församlade Revisorer gjorda anmärkning, att så få exempel förekomma, der i
landsorten förrättade bouppteckningar gifvit anledning till bevillnings uttagande hos
fjermare arfvingar, på sätt i 4 § af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 föreskrifves,
icke berörer något inom min domsaga ouppmärksammadt förhållande, enär,
sedan jag för öfver tio år sedan tillträdde utöfvandet af domareembetet härstädes,
icke någon bouppteckning till häradsrätterna ingifvits, derför bevillning skolat, enligt
åberopade Kongl. kungörelse, erläggas, och endast en gång så beskaffadt testamente.

Ånäset den 29 November 1878.

C. L. Löthner.

Kronofogdens i l:sta fögderiet yttrande.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Umeå.

Som de af Riksdagens Herrar Revisorer författade anmärkningar vid redovisningssättet
för testamentsbevillning, på sätt den med Konungens Befallningshafvandes
skrifvelse af den 20 dennes i transsumt mig tillhandakomna revisionsberättelsen uti
fjerde punkten innehåller, icke afse förhållanden inom länets l:sta fögderi, der bevillning
af testamenten till obetydligt belopp inflyter och hvarken nu eller under de
senare åren varit i räkenskapen balanserad, så får jag, enligt ordres uti ofvannämnda
skrifvelse, sådant äran anmäla, under tillkännagifvande att, hvad beträffar
femte punkten af samma berättelse, deruti Revisorerne förmäla, att deras uppmärksamhet
blifvit fästad derpå, att så få exempel förekomma, der i landsorten förrättade
bouppteckningar gifvit anledning till bevillnings uttagande hos fjermare arfvingar, på
sätt i 4 § af Kongl. kungörelsen den 11 December 1811 föreskrifves, närmaste kontrollen
i berörda hänseende endast och allenast tillkommer vederbörande domhafvande,
och torde, under nu gällande stadganden i fråga om bouppteckningars karterande och
uppvisande, svårligen kunna af någon annan utöfvas. Kronofogdekontoret i Umeå
den 22 November 1878.

•/. O. Hamrin.

— 415

Kronofogdens i 2:dra fögderiet yttrande.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Vesterbottens län.

Med anledning af ordres i skrifvelse den 20 innevarande månad att inkomma
med förklaring rörande de anmärkningar Riksdagens Revisorer gjort emot det sätt,
hvarpå redovisning m.‘m. från landsorterna skett af bevillning för gåfva, testamente,
fideikommiss eller fjermare arf, får jag ödmjukast tillkännagifva, att berörda anmärkningar
icke kunna afse förhållanden inom andra fögderiet, emedan under år 1876,
det år anmärkningen afser, inga sådana bevillningsmedel voro härstädes balanserade
eller härifrån levererade, eller någonsin under min tjenstetid sådana medel influtit,
som, enligt § 4 i Kongl. kungörelsen den 11 December 1811, bort före bouppteckningens
uppvisande inför domaren till mig inbetalas.

Endast sådana fäll af gåfvor hafva härstädes inträffat, hvarå föreskrifterna i
samma nådiga kungörelses 1 och 2 §§ kunnat tillämpas, och hafva härifrån ock, såsom
under fjolåret skedde, sådana medel till och med till landtränteriet inlevererats före
klandertidens utgång, emedan då syskonen efter testator H. W. Markstedt skriftligen
godkände den af honom gjorda dispositionen till oskylde personer. Kronofogdekontoret
i Skellefteå den 25 November 1878.

E. J. Sparrman.

Kronofogdens i Lappmarksfögderiet förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Umeå.

Att någon bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf till fjermare
anförvandter under nästförflutna sex år icke influtit inom Lappmarksfögderiet, får jag,
till följd af Eder ordres den 20 dennes, härmed ödmjukligen meddela. Kronofogdekontoret
i Lycksele den 27 November 1878.

N. J. Gadd,

Magistratens i Umeå förklaring.

Till Konungens Befallningshafvande i Vesterbottens län.

I anledning af Eder skrifvelse af den 20 uti innevarande månad, hvarigenom
I, med öfverlemnande af transsumt utaf Riksdagens senast församlade Revisorers afgifna
berättelse, i hvad densamma innefattar anmärkningar angående redovisning m. m.
från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss och arf, till följd
af Kongl. Statskontorets föreskrift den 12 i denna månad anmodat Magistraten att,

— 416

för så vidt berörda anmärkningar afsåge förhållanden inom staden, till eder inkomma
med förklaring, eller, om anmärkaingarne icke berörde Magistratens redovisningar
angående ifrågavarande slags’ bevillningar, derom göra anmälan, allt inom den 1 instundande
December, har Magistraten äran meddela, dels att Magistraten aldrig så
förfarit såsom uti 4:de punkten af anmärkningarne omförmäles, dels att Magistraten
ej heller uraktlåtit att uttaga bevillning hos fjermare arfvingar, då dessa haft skyldighet
att en sådan bevillning erlägga. Umeå den 23 November 1878.

På Magistratens vägnar:

JOH. KUST. KOTHOFF.

Kongl. Majrts^Befallningsliafvandes
i Norrbottens län

underdåniga utlåtande.

Sedan Eders Kongl. Maj:ts Statskontor medelst cirkulär af den 12 dennes infordrat
underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens senast församlade Revisorers
anmärkningar angående redovisningen af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss
och arf, för såvidt berörda anmärkningar afsåge förhållanden inom Norrbottens län,
så får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, då Revisorernes anmärkningar i punkterna
1, 2 och 3 icke afse detta län, såsom yttrande öfver återstående anmärkningspunkterna
4 och 5 underdånigst anföra, dels att i de få fall, då bevillning för
testamenten m. m. här i länet förekommit, något dröjsmål med levereringen af influten
dylik afgift utöfver den i 1739 års uppbördsreglemente och 2 § af Kongl. kungörelsen
den 11 December 1811 bestämda tid veterligen icke förekommit i vidare mån, än
att 87. kronor 37 öre, som den 13 November 1876 afiemnats till stadskassören i Luleå,
först i sammanhang med. öfriga 1876 års bevillningsmedel till ränteriet inlevererats
den 30 påföljde April, hvilken tidsutdrägt härledt sig af glömska hos stadskassören,
som dock i stället icke tillgodofört sig tillåten uppbördsprovision, dels och att då
kontrollen öfver erläggandet af bevillning från behållen förmögenhet i sterbhus, der
ej maka, arfvingar i ratt upp- och nedstigande linie, syskon eller deras barn finnas,
jemlikt 4 § af sistberörda nådiga kungörelse helt och hållet beror på domarena, utan
att desse embetsmäns görande eller låtande derutinnan ens kan blifva föremål för
någon myndighets öfvervakande, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke tilltror
sig bedöma, huruvida nyssnämnda stadgande må vara rätteligen efterlefdt eller icke,
men att vid sådant förhållande, och då ofvan berörda kontroll onekligen är något för
domaievärf flammande, det icke utan skäl torde kunna ifrågasättas, huruvida icke
påförandet af nu förevarande bevillning lämpligen skulle kunna, med bibehållande af
nu gällande beräkningsgrund för beloppet, anförtros åt de lokala taxeringsförrättningarne
och de vid dem officierande kronoombud, då fördelen af en större kännedom
om slägtskapsförhållanden och utfallna arf m. m. komme att förenas med vinsten af
möjligheten till kontroll öfver afgifternas påförande och till fullo uppväga de olägenheter,
som möjligen skulle i och för undvikandet af öfver de bitering för sterbhusdel -

- 417 -

egare uppstå medelst anskaffande af verifikationer rörande bevillningens råtta belopp
eller nödvändigheten att söka rättelse vid för hög taxering.

Landskontoret i Luleå den 23 N ovember 1878.

H. A. WIDMARK.

H Amnéus.

Kongl. Miijits Befallningshafvande»
i Stockholms län

underdåniga utlåtande.

Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts Statskontors föreskrift i skrifvelse den
12 nästlidne November, att afgifva underdånigt utlåtande öfver Riksdagens senast församlade
Revisorers afgifna berättelse, i hvad densamma innefattar anmärkningar angående
redovisning m. m. från landsorterna af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss
och arf, för så vidt berörda anmärkningar afse förhållanden inom länet, får
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enär annan anmärkning, som rör det Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nåder anförtrodda län, ej i Riksdagens Revisorers
ifrågavarande berättelse förekommer, än att fullständiga sammandrag öfver de inom
länet förekommande bevillningsmål af ifrågavarande beskaffenhet med in- och utgående
balanser saknats vid inkomna redogörelser från, bland andra, Stockholms län,
för egen del underdånigt anföra, att då nådiga kungörelsen den 11 December 1811
icke innehåller annan föreskrift för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande än att
till fullmäktige i Riksgäldskontoret, numera ändradt till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammarrätt, insända de af uppbördsmännen inom länet afgifna förteckningar öfver
de af dem utfärdade qvittens och attester, så har något sådant sammandrag ej i
landskontoret upprättats, men att Eders Kongl. Ma.j:ts Befallningshafvande för framtiden
vill låta sådant verkställa.

Stockholm, i landskontoret, den 23 December 1878.

W. STRÅLE.

2. Törnebladh.

Kongl. Maj:t» Befallningshafvande»
i Elfsborgs län

underdåniga utlåtande.

Uti skrifvelse den 12 nästlidne November har Eders Kongl. Maj:ts och rikets
Statskontor infordrat Eders Kongl. Maj:ts Befallningsbafvandes underdåniga yttrande
Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående Statsverket, 53

— 418 —

i anledning af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse, i hvad densamma
innefattar anmärkningar angående redovisning från landsorterna af bevillning för gåfva,
testamente, fideikommiss och arf, och får, i sådant afseende, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
underdånigst åberopa hvad förklarandena anfört.

Venersborg, i Landskontoret, den 18 December 1878.

E. SPARRE.

J- M. Byding

Kronofogdens i Vane fögderi förklaring.

Till Kongl. Maj.-ts Befallningshafvande i Venersborg.

Med återställande af med ordres den 15 sistlidne November ankomna transsumt
af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober 1878 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1876, får jag, ehvad anmärkningen rörer Väne fögderi, att icke med bevis
blifvit styrkt hindret för intagande af bevillning för ett af aflidne Landtbrukaren W.
Andrews och hans hustru upprättadt testamente, ödmjukast bifoga bevis, att Enkefru
Andrews ännu lefver, samt upplysa, att testamentet ifråga icke träder i verkställighet
förr än efter bemälda Enkefru Andrews’ död. — Vidkommande i öfrigt anmärkningen,
rörande deri omnämnde 153 kronor 37 öre, får jag meddela, att nämnda belopp
blifvit af mig levereradt uti Elfborgs Läns ränteri den 6 Mars 1876, samt upptaget
uti då afgifven räkning öfver testamentesbevillning, för år 1875, hvadan detsamma
icke kunnat ånyo upptagas uti räkningen för 1876, hvilken först ingafs den
1 Mars 1877.

Venersborg i Väne Kronofogdekontor den 19 December 1878.

T. W. FOR6ELL,

Kronofogdens i Marks fögderi förklaring.

Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfver Elfsborgs län.

På grund af ordres den 15 dennes får jag vördsamt afgifva förklaring öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning, framstäld i deras berättelse den 14 nästlidne Oktober, rörande
1876 års testarnentsrapport från Marks fögderi, uti hvilken ett bevillningsmål från år 1840
balanserats, utan att någon handling bifogats för bestyrkande af uppgifna hindret.

Med erkännande af anmärkningen, får jag vördsamt meddela, att Marks häradsrätts
utslag den 6 September 1876, som åberopas i rapporten och skolat medfölja densamma
såsom verifikation, blef af mig öfverklagadt och för sådan orsak insändt till
Kongl. Maj:ts och rikets Göta Hofrätt, hvarvid jag genom förbiseende uraktlät att

— 419 —

derförinnan af berörda utslag taga behörig afskrift; och får jag nu, till bestyrkande
deraf, att ifrågavarande bevillningsmål vid rapportens afgifvande var beroende på Hofrättens
pröfning, vördsamt bifoga afskrift af Hofrättens den 25 Maj 1877 meddelade
utslag, hvaruti häradsrättens finnes åberopadt, och har Hofrättens utslag i 2:ne exemplar
åtföljdt nästlidna års testamentsrapport.

Borås, i Marks Kronofogdekontor, den 23 November 1878.

F. LINDEDAL.

(Bilagd afskrift af afskrift)

Kong). Maj:ts och rikets Göta Hofrätts dom uti ett från Marks häradsrätt
vädjadt mål emellan Kronofogden F. Lindedal å Kongl. Maj;ts och kronans vägnar,
kärande, samt Sven Nilsson i Backa, uteblifven svarande, angående kärandens instämda
påstående att, som svaranden, hvilken vore måg till år 1873 aflidna enkan Brita
Nilsdotter, åtagit sig att erlägga den testamentsbevillning, sjuttiotre kronor 31 öre,
samt stämpelpappers afgift, nio kronor 41 öre, som borde till Kongl. Maj:t och kronan
utgå på grund af ett den 9 December 1840 af ofvanbemälda Brita Nilsdotter och
hennes man Olof Andersson i Seglered upprättadt testamente, svaranden alltså måtte
åläggas gälda nämnda afgifter, tillhopa åttiotvå kronor 72 öre, desto hellre som svaranden
under Brita Nilsdotters lifstid kommit i besittning af hennes tillgångar, i anledning
af hvilket påstående häradsrätten genom utslag den 6 September'' 1876 sig
utlåtit: att som den egendom, hvaraf omstämda bevillnings- och stämpelpappersafgiften
bort utgå, icke blifvit af Olof Andersson och hans hustru Brita Nilsdotter till
svaranden, utan till andra personer testamenterade, samt ej heller visadt blifvit, att
testamentstagarne, för hvilkas möjliga skyldighet att gälda nämnda afgifter svaranden
ingått borgen, verkligen bekommit samma egendom eller någon del deraf; alltså och
emedan ett af länsmannen C. J. Rylander omvittnadt åtagande af svaranden att gälda
hvad nu omstämdt blifvit icke kunde för svaranden anses fortfarande förbindande,
pröfvade häradsrätten rättvist käromålet ogilla; deri ändring blifvit sökt; gifven i
Jönköpiug den 25 Maj 1877.

Då käranden icke visat, att han i enlighet med Kongl. kungörelsen den 16
Maj 1827 erhållit uppdrag att å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar fullfölja talan emot
häradsrättens utslag, kan hvad käranden här anfört ej till pröfning upptagas; skolande
käranden återgälda svaranden lösen för ett exemplar af denna dom. Actum ut supra.

På Kongl. Hofrättens vägnar:

J. Å. LEMCHEN.

Sigill.

G. Lundblad.

Vidimeras

F. Lindedal.

Rätt afskrifvet, betygar

F. Lindedal.

Orgiualexemplaret ingått med 1877 års testamentsbevillningsrapport, betygar

F, Lindedal.

— 420 —

Magistatens i Göteborg skrifvelse.

Till Konungens Befallningshafvande i Venersborg.

Sedan, i anledning af Eder anhållan uti skrifvelse den 21 sistlidne November
om upplysning, huruvida landtbrukaren W. Andréns enka, Rebecka Gustafva Hedberg,
ännu lefde, Magistraten uti skrifvelse den 6 i denna månad meddelat, att någon upplysning
om bemälda enka icke kunnat erhållas, samt af Eder skrifvelse den 10 innevarande
månad inhemtats, att förberörda anhållan afsåge enkefru R. G. Andrews, får
Magistraten härmed tillkännagifva, att sistnämnda enka ännu lefver.

Göteborg den 17 December 1878.

På Magistratens vägnar:

A. w. BJÖKCK.

G. E. Giers.

Kongl. Kammarrättens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid granskning
af aktoratsräkningen för år 1876.

Sedan Riksdagens innevarande år församlade Revisorer uti afgifven berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876 anmärkt dels, beträffande Eders Kong! Mapts och
rikets Kammarrätts aktoratsräkning, att uti den vid samma räkning fogade förteckning
öfver äldre balanser, hvilka tillkommo Kammarrättens advokatfiskalsem betes åtgärd,
upptogos, bland andra, följande balanser, nemligen: förrymde förre kronouppbördskommissarien
J. A. L. Fristedts den 13 Maj 1850 af Kammarrätten till 7,338
R:dr 20 sk. 1 rst. banko faststälda uppbördsbalans, hvaraf i 1875 års aktoratsräkning
utbalanserats 5,227 R:dr 30 öre riksmynt, samt likaledes förrymde förre förvaltaren
vid Stockholms ammunitionsförråd A. F. Hahrs uppbördsbalans, af Kammarrätten den
28 Oktober 1857 faststäld till 36,204 R:dr 98 öre riksmynt, i afseende å hvilka båda
balansposter förekomme ej mindre att, på sätt redan blifvit af en föregående statsrevision
anmärkt, advokatfiskalsembetet uraktlåtit att för bevarande af kronans fordringsrätt
vidtaga de åtgärder, hvilka i nådiga förordningen om tioårig preskription
och årsstämning den 4 Mars 1862 funnos stadgade, än äfven att, enligt hvad ett af
advokatfiskalsembetet med anledning af nyssberörda anmärkning den 4 November
1874 aflåtet underdånigt utlåtande gåfve vid handen, advokatfiskalsembetet redan den
31 December 1859, af hufvudsaklig anledning att all tillgång hos gäldenärerne saknades,
hos Kammarrätten gjort framställning om dessa balansers afskrifning ur aktoratsräkningen,
men att Kammarrätten den 27 November 1860 öfver denna framställning
sig utlåtit att, emedan de ifrågavarande balansposterna voro upptagna i räkenskaperna
hos vederbörande förvaltande myndigheter, hvilka det således borde tillhöra att efter

421 —

advokattiskalsembetets erinran och meddelanden, derest sådant erfordrades, vidtaga
åtgärd för beloppens afföring, advokattiskalsembetets framställning härutinnan icke till
vidare yttrande föranledde: och hafva Revisorerne ansett det vara oegentligt, att berörda
båda fordringar i räkenskaperna år efter är balanserades; dels och att den i
Kammarrätten förekommande granskningen af räkenskaperna stundom företagits sa
sent. att de öfver derstädes gjorda anmärkningar infordrade förklaringar vid tiden
för Statsrevisionens sammanträde ännu icke inkommit; så har Eders Kongl. Maj:t genom
nådig remiss den 18 nästlidne Oktober behagat anbefalla Kammarrätten att i
anledning af Revisorernes omförmälda anmärkningar afgifva underdånigt utlåtande.

Då Kammarrätten nu går att fullgöra berörda nådiga befallning, lår Kammarrätten,
beträffande anmärkningen angående förre kronouppbördskommisarien Fristedts och
förre förvaltaren Hahrs uppbördsbalanser, i underdånighet meddela, att sedan, på sätt
i nämnda anmärkning äfven omförmäles, Kammarrätten i utslag den 27 November 1860
ansett sig ej kunna bifalla advokattiskalsembetets den 31 December 1859 gjorda framställning
om afskrifning i dess aktoratsräkning af ifrågavarande balanser, Kammarrätten,
efter det dels Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län uppå ansökning
af kronofogden i Sollentuna fögderi genom resolution den 31 December 186tf som
blifvit Kammarrättens pröfning understäld, tillåtit, att i nämnda fögderis kronoräkenskaper
finge afskrifvas 110 R:dr 24 öre riksmynt, utgörande en del af den hos Fristedt
yppade balans, dels Öfverståthållareembetet, uppå framställning af advokatfiskalsembetet
om afskrifning i Stockholms stads kronoräkenskaper af den del af Fristedts
balans, som i sistnämnda räkenskaper funnes upptagen, genom beslut den 30 September
1862 ansett sig icke böra den ifrågasatta afskrifningsåtgärden vidtaga, samt
advokatfiskalsembetetet derefter hos Kammarrätten hemstält, att Kammarrätten, med
gillande af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes resolution, tillika måtte tillåta,
att hela återstående balansbeloppet eller vissa delar deraf finge ur aktoratsräkningen
afskrifvas, medelst utslag den 22 December sistnämnda år, enär upplysning ej kunnat
erhållas, huruvida Fristedt, hvilken för flera år sedan från riket afvikit till okänd
ort, ännu vore i lifvet eller ej, och vid sådant förhållande det ej kunde^för fast antagas,
att all vidare utväg saknades till erhållande af godtgörelse för återstoden af
den balans, han sig åsamkat, funnit, med upphäfvande af Eders Kongl Majds Befallningshafvandes
beslut, den af ofvanbemälde kronofogde gjorda ansökning icke kunna
bifallas, i följd hvaraf advokattiskalsembetets hemställan om afföring i advottiskalsembetets
aktoratsräkning af antingen hela återstående balansbeloppet eller ock vissa
uppgifna delar deraf ej heller kunde vinna afseende, samt att, hvad angår förre
förvaltaren Hahrs balans, Eders Kongl. Majds Arméförvaltnings artillcridepartement,
i anledning af advokattiskalsembetets hemställan om vidtagande af åtgärder för
oguldna balansbeloppets afskrifning ur räkenskapen, genom beslut den 16 Februari
1877, enär af handlingarne inhemtades, att Hahr vore född år 1819 och således
icke uppnått högre ålder, än att, oaktadt han sedan sitt afvikande år 1854 ej lat it
sig afhöra, sannolikhet funnes för det antagande, att han ännu lefde och möjligeu
äfven kunde blifva i tillfälle att ersätta den uppbördsbrist, lian sig åsamkat, ansett
skål ännu cj vara för handen att vidtaga åtgärder för afskrifning af berörda bal&nsmål Då

nu dels hvad Riksdagens Revisorer uti ifrågavarande anmärkning anfört
synes utmärka, att Revisorerne varit af den åsigt, att omförmälda tvenne balanserade
fordringsposter borde utur räkenskaperna afskrifvas, dels af 1875 års Riksdags beslut
uppå enahanda anmärkning utaf Riksdagens Revisorer för granskning af statsverkets
styrelse och förvaltning under år 1872 torde framgå, att Riksdagen jemväl hyst en

_ 422 _

dylik åsigt, men Kammarrätten af de omständigheter, hvilka, på sätt förut är nämndt,
rörande dessa fordringsposter förekomma, varit och fortfarande är lagligen förhindrad
att förordna om vidtagande af sådan afskrifningsåtgärd, vågar Kammarrätten, som för
sin del anser det vara löga antagligt, att samma fordringsposter eller större eller mindre
delar af dem kunna komma att indrifvas, till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bedömande
underdånigst öfverlemna, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t kunde täckas vidtaga sådant
förfogande, att berörda tvenne fordringsposter finge från de räkenskaper, uti
hvilka de äro upptagna, afföras.

Vidkommande anmärkningen derom, att den i Kammarrätten förekommande
räkenskapsgranskningen stundom företagits så sent, att de öfver derstädes gjorda anmärkningar
infordrade förklaringar vid tiden för Statsrevisionens sammanträde ännu
icke inkommit, får Kammarrätten, såsom underdånigt utlåtande, åberopa innehållet af
samtliga kontorens inom Öfverrevisionsdepartementet härhos bifogade yttranden i
ämnet.

De remitterade handlingarnc öfverlemnas underdåuigst jemte ett från Kammarrättens
advokatfiskalsembete infordradt utlåtande.

Stockholm den 29 November 1878.

•

O. O. V. BUREN.

C. A. JU EL. AXEL LILJENSTOLPE. B. A. EKSTRÖM.

J. E. ELLIOT, J. KJELLÉN. P. RICHTER.

1. s.

Ryno Ström.

Ad?okat:tiBkals6mbeteta i Kongl. Kammarrätten
yttrande.

_ Enligt Kongl. Kammarrättens beslut den 11 innevarande månad bär till advokatbskalsembetet
lör afgifvande af yttrande öfverlemnats transsumt af Riksdagens
detta år församlade Herrar Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876,
af hvilket transsumt advokatfiskalsembetet inhemtat, att Riksdagens Herrar Revisorer
anmärkt, hurusom i fråga om tvenne uti en vid Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning
fogad förteckning upptagna äldre balanser, nemligen förrymde förre kronouppbördskommissarien
J. A. L. Pristedts och förrymde förre förvaltaren vid Stockholms ammunitionsförråd
A. E. Hahrs uppbördsbalanser, lörekomme dels, att, på sätt redan
bbfvit af en föregående statsrevision anmärkt, advokatfiskalsembetet uraktlåtit att. för
bevarande af kronans fordringsrätt vidtaga de åtgärder, som i Kongl. förordningen
om tioårig preskription och om årsstämnmg den 4 Mars 1862 vore stadgade, dels
ock att, enligt hvad ett af advokatfiskalsembetet med anledning af nyssberörda an -

märkning den 4 November 1874 aflåtet underdånigt utlåtande gåfve vid handen,
advokatfiskalsembetet redan den 31 December 1859 hos Kongl. Kammarrätten gjort
framställning om ifrågavarande balansers afskrifning ur aktoratsräkningeu, men att
Kongl. Kammarrätten i utslag den 27 November 1860 icke bifallit samma framställning.

1 nyssnämnda utslag bär Kongl. Kammarrätten, såsom revisionsberättelsen ock
innehåller, sig utlåtit: att, emedan de ifrågavarande balansposterna vore upptagna i
räkenskaperna hos vederbörande förvaltande myndigheter, hvilka det således borde
tillhöra att, efter advokatfiskalsembetets erinran och meddelanden, derest sådant erfordrades,
vidtaga åtgärd för beloppens afföring, advokatfiskalsembetets framställning
derutinnan icke till vidare yttrande föranledde. På ansökning af vederbörande kronofogde
meddelade derefter Konungens Befallningshafvande i Stockholms län den 31
December 1860 resolution, hvarigenom Konungens Befallningshafvande på anförda,
skäl tillät att i Sollentuna fögderis kronoräkenskaper finge afskrifvas 110 riksdaler
24 öre riksmynt, utgörande en del af den hos förbemälde Fristedt yppade balans.
Sedan denna resolution, som understäldes Kongl. Kammarrättens pröfning, blifvit till
advokatfiskalsembetet öfverlenmad, gjorde advokatfiskalsembetet framställning hos
Öfverståthållareembetet om lämpligheten af afskrifning ur Stockholms stads kronoräkenskaper
af den del af Fristedts balans, som i sistnämnda räkenskaper funnes
upptagen, men i skrifvelse den 30 September 1862 förklarade Öfverståthållareembetet,
att, i anseende till saknad af tillförlitliga upplysningar, huruvida Fristedt ännu befunne
sig vid lif eller om han afiidit utan att efterlemna några tillgångar till balansens
betäckande, Öfverståthållareembetet ansåge sig icke lämpligen böra deri ifrågasatta
afskrifningsåtgärden vidtaga. I memorial den 9 December 1862 liemstälde
advokatfiskalsembetet, att Kongl. Kammarrätten måtte icke blott gilla Konungens
Befällniugshafvandes i Stockholms län omförmälda resolution, utan äfven tillåta, att
hela återstående balansbeloppet eller vissa delar deraf finge ur advokatfiskalskontorets
aktoratsräkning afskrifvas. Genom utslag den 22 i sistnämnda månad och år
yttrade emellertid Kongl. Kammarrätten, att, som upplysning ej kunnat erhållas,
huruvida Fristedt, hvilken för flera år sedan från riket afvikit till okänd ort, ännu
vore i lifvet eller ej, och vid sådant förhållande det icke kunde för fast antagas, att
all vidare utväg saknades till erhållande af godtgörelse för återstoden af den balans
han sig åsamkat, funne, med upphäfvande af Konungens Befallningshafvandes beslut,
Kongl. Kammarrätten deu af ofvan bemälde kronofogde i målet gjorda ansökning
icke kunna bifallas; i följd hvaraf advokatfiskalsembetets hemställan om afföring i
Advokatfiskalskontorets aktoratsräkning af antingen hela återstående balansbeloppet
eller ock vissa uppgifna delar deraf ej heller kunde vinna afseende.

Beträffande förre förvaltaren Hahrs balans aflat advokatfiskalsembetet den 13
December 1875 till Kongl. Arméförvaltningen skrifvelse med hemställan om vidtagande
af åtgärder för oguldna balansbeloppets afskrifning ur räkenskapen, men i skrifvelse
den 16 Februari 1877 meddelade Kongl. Arméförvaltningens artilleridepartement, att,
enär af handlingarne inhemtats, att Hahr vore född år 1819 och således icke uppnått
högre ålder än att, oaktadt lian sedan sitt afvikande år 1854 icke låtit sig afköra,
sannolikhet funnes för det antagandet, att han ännu lefde och möjligen äfven
kunde blifva i tillfälle att ersätta den uppbördsbrist, lian sig åsamkat, departementet
ansett skäl ännu icke vara för handen att vidtaga åtgärder för afskrifning af berörda
balansmål.

Under åberopende af ofvanstående redogörelse, hvaraf torde framgå, att advokatfiskalsembetet
vidtagit alla de åtgärder i syfte att få ifrågavarande tvenne ba -

— 424

lanser ur aktoratsräkningen afskrifva, som på advokatfiskalsembetet kunnat ankomma,
tillåter sig advokatfiskalsembetet att för sin del vördsammast instämma i Riksdagens
Herrar Revisorers yttrande, att det synes oegentligt att i räkenskaperna år efter år
balansera kronans i följd af berörda uppbördsbalanser ännu egande fordringar.

Stockholm och Kongl. Kammarrättens advokatfiskalskontor den lf> November
1878.

e. f.

Wilh. Normetti.

ÖfTerreviaionsdepartementets Provinsräkenskapskontors
yttrande.

Enligt Kongl. Kammarrättens resolution den 11 dennes åligger provinsräkenskapskontoret
att afgifva yttrande rörande en utaf Riksdagens innevarande år församlade
Revisorer framstäld erinran, “hurusom den i Kongl. Kammarrätten förekommande
granskningen af räkenskaperna stundom företagits så sent, att de öfver derstädes gjorda
anmärkningar infordrade förklaringar vid tiden för Statsrevisionens sammanträde ännu
icke inkommit11; och får kontoret, med återställande af remissakten, sådan skyldighet
nu ödmjukligen fullgöra.

Det förhållande, hvarå Statsrevisionen sålunda fästat uppmärksamhet, har, hvad
provinsräkenskapskontoret beträffar, under ganska lång följd af år varit och är fortfarande
fullt öfverensstämmande med sanning och verklighet, likasom att omförmälda
förhållande uppenbarligen har sin grund i gifna föreskrifter angående tiden för de
till kontorets revisionsarbete hörande räkenskapers aflemnande till Kongl. Kammarrätten,
men ingalunda är eller någonsin varit föranledt, deraf att räkenskapernas
granskning härstädes “företagits“ senare än uti derom gällande stadgande!! blifvit
anbefaldt.

Då man tager i betraktande, att det för provinsräkenskapskontorets arbeten
bestämda revisionsår omfattar tiden från och med den 1 November det ena och till
och med den 31 Oktober det andra kalenderåret, och att granskningen af alla tjugufyra
länens landsböcker samt dermed gemenskap egande redogörelser och tillhörande
verifikationer äfvensom kronoräkenskaperna för Stockholms stad, jemlikt Kongl. Kammarrättens
beslut den 24 Februari 1874, uppskattats i arbetstid till 122 revisionsmånader
och fördelats på endast elfva tjenstemäns revisionsskyldighet, så visar sig, exempelvis
att tala, det kontorets anmärkningar vid 1876 års räkenskaper, hvilka inkommo i
slutet af Oktober eller början af November 1877 och granskats på sina uppskattningstider
af 2 å 8 månader hvardera under loppet af revisionsåret 1877—78, omöjligen
kunnat allesammans hinna med vederbörande kommuniceras och, åtföljde af “infordrade
förklaringartill Kongl. Kammarrätten återkomma samt Statsrevisionen tillhandahållas
vid dess sammanträde den 15 Augusti 1878. Till yttermera belysning i ämnet
torde tillåtas kontoret att ödmjukligen hänvisa på följande uppsats å de data, då,
räkenskaperna inkommit, då granskningen af räkenskaperna “företagits" och då dervid
uppkomne anmärkningar till Kongl. Kammarrätten ingifvits; städse på behöriga
tider och jemväl i öfverensstämmelse med föreskriften i 42 § af gällande nådig instruktion
för Kong]. Kammarrätten (äfven vid de fall att räkenskapens insändande
fördröjts öfver laga tid) inom ett år efter den dag, då räkenskapen blifvit uti Kongl
Kammarrättens aktuariekontor åtecknad presentatum.

— 425 —

									TillKongl. Kammar-
Revi- sionslott.				122	revisionsmåna-	Räkenska-	Till revi-
1876 års	räkenskaper	der,	fördelade i 11	pens pras-	sion ut-	gifna an-
			revisionalotter.	sentatum.	lemnad.	märknin-
									gar.
i	Vestmanlands läns landsbok		■»		2 77 TT* •	17 7 3	Ht© -si 00
	Kalmar	d:o	d:o		7	12	22 TU ”	Tv 77	6 6 "
2	Kopparbergs	d:o	d:o		6		1 0 TT ”	178	9 TT ”
	Stockholms stads kronoräkeuskaper		6	12	1 5 TT ”	TT? i	2 4 Ö "
3	Blekinge läns landsbok		4		TT ”	2 TT ”	1 8 4 »
	Kristianstads	d:o	d:o		8	12	1 4 Ö ”	\|78	2 9 Tö «
4	Örebro	d:o	d:o		oi		1 6 IT ”	1 ö ”	9 ö "
	Södermanlands läns	landsbok		4		3 1 1 0 ”	tt 7 7	1 9 T ”
	Vester bottens	d:o	d:o		21	12	5 TY ”	178	2 7 TT
5	Jemtlands	d:0	d:o		2		2 7 TÖ «	*77	2 0 ö "
	Skaraborgs	d:o	d:o		6	8	1 9 Tö "	178	80 lö »
6	Geileborgs	d:o	d:o		4		2 TT ”	*77	2 0 T »
	Östergötlands	d:o	d:o		8	12	1 6 TT *«	178	1 1 TT ’*
7	Stockholms	d:o	d:o		41		1 3 ■9 "	1 Y ”	8 T «
	Jönköpings	d:o	d:o		41		7 Tö »«	1 Ö ’*	2 9 Tö »
	Kronobergs	d:o	d:o		3	12	6 TT ”	6 77 TT * *	1 6 Y m
8	Upsala	d:o	d;o		4		5 TT ”	A..	1 2 T ”
	Ver mlands	d:o	d:o		5		3 TT	178	2 9 Tö »
	Norrbottens	d:o	d:o		3	12	8 TT ”	1 ö «	1 7 ö v
9	Göteborgs o. Bobus	O O		6	3 TT "	*77	2 TT ”
10	Hallands	d:o	(1:0		4		6 Tl ”	TT m	2 9 ö 1 «
	Malmöhus	d:o	d:o		8	12	4 Tö «	173	3 1 Tö "
11	Vesternorrlands d:o	d:o		31		5 TT »	*77	2 8 ö ’*
	Gotlands	d:o	d:o		‘4 6		2 5 Y n	V578	3 1 Tö »
	Elfsborgs	d:o	d:o		12	2 9 Tö r	1 5 Y »	1 1 ö »
			Summa	—	—	122

Stockholm af Öfverrevisionsdepartemeutets provinsräkenskapskontor den 28
November 1878.

j. branher.

Riksdagens Rev. Ber. 1873 angående Statsverket.

54

— 426 —

Öfverrevisionsdepartementets Civilräkenakapskontors
yttrande.

Med anledning af hvad Riksdagens senast församlade Revisorer uti afgifven
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1876 anmärkt i fråga derom, att den i Kongl.
Kammarrätten förekommande granskningen af räkenskaperna stundom företagits så
sent, att de öfver derstädes gjorda anmärkningar infordrade förklaringar vid tiden för
Statsrevisionens sammanträde ännu icke inkommit, får Öfverrevisionsdepartementets
civiiräkenskapskontor, hvars yttrande i denna fråga blifvit af Kongl. Kammarrätten
infordradt, vördsamt anföra:

De till ofvannämnda kontor för ett arbetsår ingående omkring 240 särskilda
räkenskaper äro uppskattade till en granskningstid af 114 månader, fördelade på
9-§- revisionslotter.

Enligt gällande föreskrifter skola de årligen till kontorets granskning hörande
räkenskaper till Kongl. Kammarrätten ingå i följande ordning, nemligen:
inom den 81 December året efter det, som statsrevisionen afser, för en uppskattningstid
af ...................................................... 41^-J revisionsmånader.

och för ett följande år

inom den 1 Mars för en uppskattningstid af ............... ^ d:o

„ den 1 April för d:o d:o d:o ............... 7 d:o

„ den 1 Maj för d:o d:o d:o ............. 16-|| d:o

„ den 1 Juni för d:o d:o d:o ............... 2-^ d:o

samt derefter under loppet af senare halfåret från och
med den 1 Juli till årets slut å olika tider för en uppskattningstid
af ................................................ 46^| d:o

tillsammans 114 revisionsmånader.

Det år Statsrevisionen sammanträder har kontoret sålunda att verkställa granskning
af räkenskaper, som tillhöra det år statsrevisionen omfattar till en uppskattningstid
af öfver 86 procent af hela årsrevisionen, bland hvilka följande större räkenskaper
ingå, nemligen: Kongl. Generalpoststyrelsens, uppskattade till 11 månader, Kongl.
Fångvårdsstyrelsens till 8 månader, Kongl. Generaltullstyrelsens till 5 månader, Kongl.
Jernvägsbyggnadsstyrelsens till 4’/2 månader, samt Kongl. Jernvägstrafikstyrelsens till
12 och Kong], Telegrafstyrelsens till 6| månader uppskattade räkenskaper, af hvilka
två sistnämnde, enligt gällande föreskrifter, de förra skola till Kongl. Kammarrätten
inkomma den 15 April och de senare den 1 September året efter det revisionen afser,
och af hvilka räkenskaper, hvardera fördelade på en reviderande, granskningsarbetet
måste fortsättas det påföljande året med tillsammans 6 månader.

Fördelningen af granskningsarbetet af nyss nämnde större räkenskaper, som
tillhöra det år statsrevisionen omfattar, men hvaraf granskningen icke kan verkställas
förr än under det år nämnde revision sammanträder, verkställes inom kontoret alltid så,
att så väl dessa som alla öfriga räkenskaper, hvilka utgöra föremål för Riksdagens
Revisorers handläggning, äro slutgranskade vid tiden för bemälde Revisorers sammanträde.

Granskningsarbetet af nu i fråga varande större räkenskaper måste emellan

— 427

revisionspersonalen så fördelas, att icke flere af denna personal, än som nödvändigt
erfordras för arbetets fullbordande före statsrevisionens sammanträde, samtidigt sysselsättas
med granskningen af en och samma räkenskap, ty i motsatt fall, eller om flere
personer skulle deri deltaga, komme arbetet derigenom att i väsentlig mån hindras
och kunde icke utföras med erforderlig ordning, trygghet och noggrannhet; och om
för öfrigt revisionsarbetet så fördelades att tre, fyra eller flere af kontorspersonalen
samtidigt sysselsattes med samma räkenskap, hvarigenom granskningen deraf väl kunde
tidigare, än som hittills skett, fullbordas, skulle likväl under sådan anordning inträffa
att — då under förra delen af arbetsåret, utom .Kongl. Jernvägstrafikstyrelsens och
Kongl. Medicinalstyrelsens räkenskaper, endast mindre sådana ingå, uppskattade till
högst en, samt de flesta endast större eller mindre delar af en månad, hvilka särskilda
mindre räkenskapers granskning icke kan hvardera anförtros åt mer än en person —
en del af revisionspersonalen blefve under nämnde tid af året utan arbete, helst det
icke alltid kan påräknas, att alla de särskilda räkenskaperna inkomma på de för
dessas insändande bestämda tider.

Slutligen tillåter sig kontoret lika vördsamt fästa Kongl. Kammarrättens uppmärksamhet
derå, att kontoret, med skyldig omtanke för revisionsarbetets ordentliga
och noggranna fullgörande vid tillfällen af tjenstledighet för inom kontoret anstälde
ordinarie tjensteman, vid sjukdomsfall eller eljest, till tillförordnade yngre, med granskningsarbete
ännu icke fullt förtrogne e. o. tjenstemän öfverlemnat sådana mindre
räkenskaper, hvaraf granskningen icke tagit i anspråk den större erfarenhet och insigt,
som erfordras vid genomgåendet af större och mera invecklade räkenskaper, till följd
hvaraf revisionsarbetet af dessa sistnämnda i någon mån kommit att framskjutas,
hvarvid dock alltid tillsetts, att alla räkenskaper blifvit inom föreskrifven tid slutgranskade
och anmälde.

Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att den inom kontoret förekommande
granskningen under ett arbetsår icke kan verkställas så tidigt af alla de räkenskapei,
som tillhöra det räkenskapsår statsrevisionen afser, att infordrade förklaringar öfver
de vid de senast granskade räkenskaperna uppkomna anmärkningar i allmänhet
kunna hinna till Kongl. Kammarrätten inkomma vid tiden för Statsrevisionens sammanträde,
i synnerhet som dessa anmärkningar måste af Kongl. Kammarrätten öfversändas
till olika myndigheter för att genom dessa infordra vederbörande, ofta i spridda
delar af landet bosatte redogörares i fråga varande förklaringar.

Stockholm i Öfverrevisionsdepartementets civilräkenskapskontor den 28 November
1878.

C. E. HALLGREN.

Ö Everrevisionsdepartementets Militieräkenskapskontors
yttrande.

Genom beslut af den 11 innevarande månad har Kongl. Kammarrätten anbefalt
Öfverrevisionsdepartementets militieräkenskapskontor att skyndsamt inkomma
med yttrande öfver ett transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 förutgångne Oktober
afgifna berättelse om verkstält! granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875 i den del, hvari samma be -

428

rättelse innehöll erinran derom, att deri uti Kongl. Kammarrätten förekommande
granskningen af räkenskaperna stundom företagits så sent, att de öfver derstädes
gjorda anmärkningar infordrade förklaringar vid tiden för Statsrevisionens sammanträde
den 15 Augusti innevarande år icke inkommit, oeh får kontoret, till fullgörande
åt denna föreskrift, vördsamt anföra följande:

De till Kontoret för granskning årligen ingående räkenskaper äro med afseende
på omfång och beskaffenhet uppskattade till viss arbetstid, hvilken för dem samtliga
Omfattar 90 s. k. revisionsmånader; och blifva dessa räkenskaper, i öfverensstämmelse
med Kongl. Kammarrättens beslut af den 30 April 1858, fördelade emellan de å
kontoret tjenstgörande åtta revisorer och kammarskrifvare på det sätt, att sju af
dessa tjensteman, hvardera, ansvara för tolf månaders revision eller full revisionslott,
och en tjensteman, hvilken tillika har sig ålagdt verkställandet af en del expeditionsgöromål,
ansvarar för endast sex månaders granskningsarbete, half revisionslott. Ett
åt kontoret den 15 November 1876 uppgjordt förslag till uppskattningstid för de särskilda
räkenskaperna har vidare genom Kongl. Kammarrättens beslut af den 30 derpåföljde
December blifvit godkändt, dervid kontorsförmannen medgifvits rätt att, utan
särskild anmälan, vidtaga mindre, erforderliga förändringar; och hafva, till följd häraf,

1876 års räkenskaper blifvit uppskattade till följande revisionstider, nemligen:

Kongl. Arméförvaltningens hufvudbok öfver ordinarie och extra ordinarie anslagen
å riksstatens fjerde hufvudtitel med de under nämnde Kongl. Förvaltning stälda
kassor och fonder; de i sammanhang med denna hufvudbok afiemnade 126 särskilda
specialredogörelser öfver berörda anslag, kassor och fonder; samma Kongl. Förvaltnings
tvenne hufvudböcker öfver kreditivmedlen till försvarsverkets fullständiga ordnande
äfvensom öfver år 1870 särskildt anvisade kreditivmedel, hvilka samtliga 129
räkenskaper inkommo på den i Kongl. Kammarrättens kungörelse den 30 April 1858
stadgade tid, den 31 December 1877, till revisionsmånader ............... 48.

31 stycken indelta arméns och Vermlands fältjägarekårs gamla stams
mötes- och 42 stycken beväringsmanskapets mönstrings- och möteskostnadsredogörelser,
hvilka alla 73 redogörelser till Kong], Kammarrätten insändes emellan
den 1 December 1876 och den 15 Mars 1877 samt sålunda delvis betydligt
före, delvis _ efter den uti Kongl. mötesunderhållsreglementets 58 § 1 mom.
och § 63 föreskrifna tid, den 28 Februari nyssnämnda år ................ 13

28 stycken indelta arméns aflöningsräkningar med dertill hörande 27
stycken redogörelser för de til! volontärers aflöning anslagna rust- eller rotehållsnummer,
hvilka samtliga 55 stycken räkenskaper, likmätigt Kongl. brefvet
den 13 Mars 1835 och Kongl. Arméförvaltningens intendentsdepartementets
cirkulär af den 27 Februari 1874, skolat insändas senast den 1 Augusti
1877, men ingått till Kongl. Kammarrätten emellan den 9 Maj och den 18
Oktober s. å.; samt Vesternorrlands beväringsbataljons aflöningsräkning, hvilken
a fl em nät s den 30 Juli 1877, till revisionsmånader .......................... 55

Arméns pensionskassas redogörelse för statsanslaget till militärers
enkors och barns pensionering, hvilken räkenskap inkommit den 14 Juni

1877 eller 16 dagar före den i Kongl. Kammarrättens förr omnämnda kungörelse
bestämda tid ..................................................... 10

Kongl. Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok jemte samma Kongl.
körvaltnings särskilda räkenskaper, äfvensom Kongl. Flottans stationers i Karlskrona
och Stockholm medels- och persedelsräkenskaper, hvilka redogörelser,

Transport 67.

- 429

Transport 67.

likmätigt Kongl. brefvet den 22 Oktober 1875 och 138 § af Kongl. reglementet
för flottan, andra delen, den 27 Augusti samma år skolat ingå i
följande ordning: hufvudbok och kassaredogörelser den 30 April 1877 och
persedelräkenskaperna i Juli månad samma år, men afiemnats: hufvudbok
den 11 Maj, persedelredogörelser och redogörelser för kontanta uppbörder
under sjöexpeditioner från Karlskrona station den 9 Juli samt öfriga redogörelser
den 30 April sagde år .....................''.................... 19.

Kongl. Lotsstyrelsens räkenskaper, hvilka till Kongl. Kammarrätten ingått
den 12 Maj 1877 utom de så kallade fyrjournalerna och förrådsredogörelsen,
som afiemnats den 31 December 1877 ............................. 2.

Amiralitetskrigsmanskassans räkenskaper, hvilka inkommit den 27 Juni
1878, ehuru desamma likmätigt föreskriften i Kongl. brefvet den 30 Juli 1869
först den 1 Juli samma år behöft afiemnas, för att efter undergången granskning
i kontoret till 1878 års Statsrevision afiemnas........................... 1.

9 stycken diverse mindre räkningar, af hvilka 7 stycken till Kongl.
Kammarrätten ingått under Januari — Juni månader 1877 och 2 stycken
afiemnats under Januari och Maj månader innevarande år, till revisionsmånad

sammanlagdt revisionsmånader 89

Återstående uppskattningstiden revisionsmånad..................... f jj.

af ofvan omnämnda................................................... 90.

hvilken uppskattningstid är afsedd för tillfällig räkenskap, har, då denna räkenskap
ej inkommit, kunnat användas till granskning af åtskilliga mindre räkenskaper för år
1877.

Då under sistnämnda år af 1876 års räkenskaper, hvilka, såsom ofvan angif vits,

blifvit åsatt en revisionstid af månader ................................. 89 -/v.

slutgranskades endast följande, nemligen samtliga gamla stammens mötes- och
beväringsmanskapets mönstrings- och möteskostnadsredogörelser, arméns pensionskassas
räkning, Vesternorrlands beväringsbataljons samt 2 stycken indelta
arméns afiöningsräkningar, med en redogörelse för volontärers aflöning, samt
7 stycken diverse mindre räkningar, med en uppskattningstid af revisionsmånader
.............................................................. 14

samt reviderades delar af Karlskrona och Stockholms stationers räkenskaper,
motsvarande ................................................ 6. 2076T.

borde sålunda af kontorets åtta tjensteman medhinnas under tiden från den
1 Januari till den 15 Augusti detta år, om alla räkenskaper för år 1876
nyssnämnde dag skulle kunna vara slutgranskade, revisionsarbete, motsvarande

revisionsmånader ........................................................... 68 fjj.

men som 7 tjenstemän med full revisionslott och 1 tjensteman med half revisionslott
under 7 \ månader ej kunna verkställa en större myckenhet revisionsarbete än som

motsvarar revisionsmånader ............................................... 56 ''g%.

måste blifva en gifven följd att af förenämnda uppskattning ............... 68 -|$.

vid Statsrevisionens sammanträde omöjligen kunde vara fullgjordt revisionsarbete,
motsvarande revisionsmånader ..................................... 12

Det faktiska förhållandet var dock, att Riksdagens Revisorer vid revisionens
början tingo emottaga af 1876 års räkenskaper följande såsom

430 -

Ogranskade:

helt och hållet:

Kongl. Arméförvaltningens hufvudbok öfver anslagen samt en af samma Kongl.
Förvaltnings specialredogörelser, med en sammanlagd uppskattning af månader 3.

delvis ogranskade:

trenne nämnda embetsverks specialredogörelser; de ogranskade delarne motsvarande
en uppskattningstid af ...................................... 10 -§£.

tillhopa revisionsmånader 13

men att deremot vid statsrevisionens början voro granskade alla öfriga redogörelser
för samma år, nemligen:

a) helt och hållet:

såsom ofvan angifvits under år 1877 85 stycken redogörelser, slutgranskade med en

uppskattningstid af revisionsmånader ... .................................... 14-^j.

dito delvis granskade 2:ne räkenskaper med dito ........................... ö.

tillhopa 20-^,.

under innevarande år till revisionens början återstoden af dessa tvenne räkenskaper,

med dito .............................................................. 12.

hvilka slutgranskats i April månad;

Kongl. .Lotsstyrelsens, Kongl. Förvaltningens af sjöärendena, Amiralitetskrigsmanskassans
räkenskaper, slutgranskade i Februari, April och Juli månader;

26 stycken indelta arméns aflöningsräkningar, med dertill hörande 26 stycken
redogörelser för de till volontärers aflöning anslagna nummer, slutgranskade
före medlet af April; 2 stycken diverse redogörelser samt 124 stycken Kongl.
Arméförvaltningens specialredogörelser, alla dessa slutgranskade under April
— Augusti med en uppskattningstid af tillhopa revisionsmånader ............ 37

sammanlagdt revisionsmånader 49 •§$
b) delvis granshade:

trenne stycken nyssnämnda Kongl. Förvaltnings specialredogörelser, de granskade
delarne motsvarande revisionsmånader................................. 5

alltså räkenskaper granskade under detta år med uppskattning af............ 55

Då revisionsarbete, motsvarande 56 månader, kunde, på sätt ofvan omförmälts,
före statsrevisionens början under året fullbordas, men endast 55 månaders
dylikt arbete å 1876 års räkenskaper verkstälts, må erinras, att åtskilliga mindre
redogörelser för år 1877 med en sammanlagd uppskattning af 1 ^ månader dessutom
blifvit granskade. Det hade nemligen dels för beredande af fyllnad i revisionslotter

— 431 —

för de ordinarie tjenstemännen, dels för utseendet af lämpligt revisionsarbete för extra
ordinarie tjensteman, som under sommarmånaderna voro förordnade såsom revisionstjenstemän,
befunnits nödvändigt att utlemna dessa räkningar, så mycket hellre som
alla då ogranskade räkningar för år 1876 voro af vidlyftigare beskaffenhet.

Af hvad här ofvan blifvit anfördt lärer framgå, att med det nu å militieräkenskapskontoret
tjenstgörande antal revisorer och kammarskrifvare det icke är möjligt
att före Statsrevisionens sammanträde kunna få alla de kontorets granskningsskyldighet
tillkommande räkenskaper, hvilka då skola af nämnda revision behandlas,
inom kontoret till slut reviderade, hvilket dessutom icke heller, likmätigt 42 § uti
den för Kongl. Kammarrätten den 15 Oktober 1831 utfärdade nådiga instruktion, är
stadgadt, enär räkenskap icke ovilkorligen behöfver vara i departementet slutgranskad
förr än ett år efter det densamma till Kongl. Kammarrätten inkommit; och torde det
här böra erinras, att Riksdagens Revisorer icke fått under något af de senare 20
åren, hvarunder kontoret haft blott åtta reviderande tjensteman, till handläggning
mottaga så många förut i kontoret granskade räkenskaper, som just innevarande år;
hvilket förhållande, utom af annat, särskildt härrört deraf, att Kongl. Förvaltningens
af sjöärendena och stationernas räkenskaper för år 1876 inkommit betydligt tidigare
än under föregående år varit förhållandet med dessa räkenskaper för äldre år, och
sålunda granskningen af förstnämnda räkenskaper måst företagas och afslutas vida
förr under arbetsåret än dessförinnan varit vanligt med samma räkenskaper för
äldre år.

IM sålunda alla räkenskaperna för år 1876 icke kunnat vara slutgranskade
före Statsrevisionens sammanträde; då fyra räkenskaper ännu ej äro slutligt granskade;
då vidare af de räkenskaper, som blifvit reviderade, eu stor del först kortare tider
före eller just vid sagda tidpunkt blifvit slutgranskade; då vidare tid åtgår ej mindre
för den vederbörande revisionskommissarie, likmätigt 44 § uti den för Kongl. Kammarrätten
gällande, här ofvan omförmälda instruktion, åliggande undersökning af de
under granskningen uppkomna anmärkningarnes befogenhet, än äfven för de godkända
anmärkningarnes utskrifning, deras föredragning inför Kongl. Kammarrätten
till kommunikation samt för beslutets derom uppsättning och expediering äfvensom
för vederbörande exsekutorers åtgörande, hvilka ofta kunna vara ganska tidsödande,
helst om anmärkningarne, såsom ej sällan varit förhållandet, blifvit utstälda till förklarande
af tvenne eller flere personer, äfvensom till utlåtande af myndighet, torde
det vara tydligt, att hvarken alla anmärkningar, som vid ordinarie granskningen af
1876 års räkenskaper kunna inom kontoret uppkomma, ännu utfärdats, ej heller förklaringar
öfver många af de väckta anmärkningsfrågorna kunnat före Statsrevisionens
sammanträde till Kongl. Kammarrätten inkomma.

Stockholm af Öfverrevisionsdepartementets militieräkenskapskontor den 26 November
1878.

G. STENBERG.

— 432 -

Kongl. Generaltullstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anfört rörande
tullverket.

Genom nådig remiss af den 18 sistlidue Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Generaltullstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande med anledning af hvad i
bifogadt transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse förekommer
rörande tullverket.

Enligt nämnda transsumt anse Revisorerne, att det vore med god ordning
öfverensstämmande om öfver samtliga konfiskations- och strandvraksmedel upprättades
ett sammandrag, som bilades tullverkets hufvudbok, hvarjemte det synts Revisorerne
som om, då största delen af dessa medel vore i länens ränterier deponerade
och ingå i länsstyrelsernas räkenskaper samt följaktligen äfven i rikshufvudboken, det
vore principielt rigtigt att låta den del af merannämnda medel, som deponeras i
Riksbanken, ingå i tullverkets hufvudbok och derifrån i rikshufvudboken, på sätt nu
eger rum med lasarettsafgiften.

Jemte öfverlemnande af kammarkontorets i ämnet afgifna utlåtande, hvaruti
kontoret förklarat sig hafva för år 1877 dels upprättat det begärda sammandraget
öfver deponerade konfiskations- och strandvraksmedel, dels uti kapitalräkningen inom
linien upptagit de på styrelsens folioräkning N:o 2 i Riksbanken deponerade medel,
får styrelsen, med anledning af Revisorernes framställning, att konfiskationsmedlen
måtte, i likhet med lasarettsafgiften, ingå i tullverkets hufvudbok och derifrån i rikshufvudboken,
härmed i underdånighet närmare redogöra för tillkomsten af och ändamålet
med sistnämnda deponerade medel.

Enligt 147 § i det för tullverket gällande tjenstgöringsreglemente äfvensom
samma § i tullstadgan må, innan utslag vunnit laga kraft, å offentlig auktion försäljas
icke allenast förbrutna dömda varor, som befinnas angripna af förskämning och
ej utan minskning å värdet kunna vidare förvaras, utan äfven farkoster, dragare och
körredskap, som med beslagsgods anhållas. De härför inflytande medel, hvilka jemlikt
148 § nämnda reglemente skola i konfiskationsjournalen framför kolumn såsom
deposition upptagas, remitteras till styrelsens kammarkontor, som derefter insätter
desamma i Riksbanken under styrelsens folioräkning R:o 2, hvarest desamma qvarstå
till dess vederbörande redogörare till styrelsen afiemnat lagakraftvunnet utslag och
för slutlig redovisning återfordrar medlen. Det deponerade beloppet låter styrelsen
då från nämnda räkning utassignera samt vederbörande redogörare tillställa; åliggande
sedermera den senare att, i öfverensstämmelse med föreskriften i 138 § i nämnda
reglemente, målet i konfiskationsjournalen fullständigt redovisa. Om genom utslaget
det i beslag tagna godset blifvit fridömdt, beredes tullverket naturligtvis icke någon
inkomst, men då, i motsatt fall, medel tillfalla tullverket, varda desamma ifrån
journalen redovisade i månadsförslaget under den i tullverkets hufvudbok jemväl förekommande
titel “konfiskationer11, hvarefter dessa, jemte öfriga influtna medel, af
redogöraren insändas till kammarkontoret, för att genom dess försorg i Riksbanken
under folioräkning N;o 1 insättas.

Af hvad här ofvan anförts torde framgå, dels att de å folioräkningen N:o 2
deponerade medel icke utgöra någon statsverkets eller annan allmän inkomst, utan

— 433

endast äro att betrakta såsom en deposition, intill dess slutlig redovisning på grund
af lagakraftvunnet utslag kan af redogöraren verkställas, dels att, om vid då skeende
redovisning sådan inkomst uppkommer, densamma under titel konfiskationer
upptages, i tullverkets hufvudbok redovisas samt i Riksbanken under folioräkning N:o
1 insattes. Häraf torde ock följa, att nämnda deponerade medel icke lämpligen böra
ingå i tullverkets hufvudbok på enahanda sätt som lasarettsafgiften, hvilken utgör en
för visst allmänt ändamål debiterad och uppburen inkomst, som skall till lasarettsstyrelsen
utbetalas.

, Deremot möter icke någon betänklighet att vidtaga den förändring, som styrelsens
kammarkontor, på grund af Revisorernes framställning, ifrågasatt, eller att
upptaga deponerade konfiskationsmedel i tullverkets hufvudbok framför kolumn.

Stockholm den 26 November 1878.

A. G. BENN1GH.

NILS LAGERH LIM.

R. E. EC K ERSTRÖM.
A. F. Östman.

Kongl. Generaltullstyrelsen.1? kammarkontors
utlåtande.

Med anledning af Kongl. Maj:ts här hos återgående kontoret till utlåtande delgifna
nådiga remiss å Riksdagens Revisorers, på grund af ett tullverkets hufvudbok
för år 1876 bifogadt bevis öfver behållningen den 31 December nämnda år å Kongl.
Generaltullstyrelsens folioräkning N:o 2 i Riksbanken, gjorda framställningar, dels att
för verificering af ifrågavarande behållning, som utgjordes af deponerade konfiskations-
och strandvraksmedel, öfver hvilka styrelsen icke egde att förfoga förr än
dylik rättighet blifvit henne genom slutlig dom i hvarje mål tillerkänd, upprättades
ett sammandrag öfver samtliga konfiskations- och strandvraksmedel för att biläggas
tullverkets hufvudbok, dels att låta den del af nämnda medel, som deponeras i Riksbanken,
ingå i tullverkets hufvudbok och derifrån i rikshufvudboken, på sätt nu eger
rum med lasarettsafgiften, får kontoret vördsamt anföra:

att de å Kongl. Generaltullstyrelsens folioräkning N:o 2 deponerade medel,
öfver hvilka Revisorerne ej i tullverkets räkenskap funnit någon redovisning, dock i
så måtto redovisas, att desamma uti vederbörande tullförvaltningars räkningar finnas
upptagna framför kolumnen (inom linien), samt att dessa medel uteslutits ur hufvudboken
af det skäl att desamma, såsom ej utgörande någon tullverkets inkomst eller
tillgång, följaktligen icke heller ansetts böra i räkenskapen redovisas annorlunda än
som skett inom linien i vederbörandes årsräkningar; samt

att, med afseende på Revisorernes förslag, att de deponerade konfiskationsmedlen,
skola i hufvudboken upptagas och redovisas på samma sätt som lasarettsafgiften,
kontoret anser sig böra framhålla den olika beskaffenheten af dessa tvenne slags
medel, af hvilka lasarettsafgiften, som utgör en uppdebiterad inkomst, ingår i hufvudboken
och redovisas till Kongl. lasarettsdirektionen, men deremot deponerade konfiskationsmedlen,
som ej utgöra någon som helst inkomst, följaktligen icke heller böra

Riksdagens Rev, Ber., 1878, angående statsverket. 55

— 434

upptagas och redovisas i hufvudboken på annat sätt än framför räkenskapskolumnen
(inom linien).

Då något hinder för tillmötesgående af Revisorernes framställan icke förefinnes,
utom hvad beträffar det föreslagna redovisningssättet för deponerade konfiskations medel,
så har kontoret för år 1877 upprättat sammandrag öfver deponerade konfiskations-
och strandvraksmedel samt uti kapitalräkniugen, inom linien, upptagit de på
Kongl. Generaltullstyrelsens folioräkning N:o 2 i Riksbanken deponerade medel.

Stockholm af Kongl. Generaltullstyrelsens kammarkontor den 21 November 1878.

J. 11. Berglund.

Kongl. Skogsstyrelsens

underdåniga utlåtande med anledning af
Riksdagens Revisorers anmälan i fråga om
styrelsens anslag till extra kanslibiträde,
expenser m. m.

I nåder anbefald afgifva underdånigt utlåtande med anledning af Riksdagens
senast församlade Revisorers anmälan, att Skogsstyrelsen ej obetydligt öfverskridit det
till dess disposition för år 1876 stälda anslag till extra kanslibiträden, expenser m. m.
samt dervid till en skogstjensteman utanordnat dels 50 kronor såsom återstående ersättning
för biträde vid utarbetande af styrelsens berättelse för år 1874, dels ock ett
belopp af 350 kronor, eller tillsammans 400 kronor, såsom godtgörelse för dylikt biträde
vid 1875 års berättelse,

får Skogsstyrelsen angående de för biträde vid utarbetande af styrelsens årsberättelser
utanordnade medel underdånigst anföra att, med den i förhållande till omfattningen
af styrelsens göromål fåtaliga tjenstemannapersonalen, hvars antal ej är
jemförligt med andra embetsverks, det, oaktadt oaflåtligt träget arbete, varit styrelsen
omöjligt att, utan anlitande af särskildt biträde, medhinna årsberättelserna, hvilka, på
samma gång de år från år erhållit större omfång, äfven blifvit skyndsammare än tillförene
från trycket tillgängliga, samt att, likasom särskild ersättning utan anmärkning
utgifvits för biträde med renskrifning, styrelsen också vid ofvan angifna förhållanden
ansett sig befogad att af i fråga varande anslag utbetala godtgörelse för den
art af tillfälligt biträde, som varit för berättelsernas utarbetande nödigt.

Beträffande åter öfverskridandet af berörda anslag, hvilket det år revisionen
omfattat, eller år 1876, utgjorde 6,000 kronor, och för ådagaläggande af att samtliga
utgifterna för extra kanslibiträden och expenser varit oundgängliga får styrelsen, på
sätt i underdånigt memorial den 15 Februari 1877 redan skett, från 1876 års räkenskaper
underdånigst angifva de särskilda utgiftstitlarne, nemligen:

Tryckning af 1,000 exemplar Skogsstyrelsens berättelse för år 1874; 14 tryckark,
hvaraf 9 ark statistiska tabeller ............................. 1,775: 50

en karta till berättelsen.............................................. 366: 50

biträde vid utarbetandet af 1874 och 1875 års berättelser, den senare
innehållande 17 tryckark; utgörande denna post den af Riksdagens
Revisorer särskildt anmärkta ................................. 400: 2,542: —

— 435

Tryckning af cirkulär, blanketter, matrikel m. m......................

Annonser i tidningar om lediga tjenster, virkesförsäljningar m. m.......

Böcker i skogsvetenskap, statskalender, adresskalender ............. ...

Bokbinderiarbeten för styrelsens räkenskaper, arkiv och bokförråd ......

Extra kanslibiträden, som varit ovilkorligen nödvändiga, då styrelsen
för handläggning af de år 1876 densamma tillhörande 3,657 mål,

endast haft fem ordinarie embets-och tjenstemän ......... .......

Renskrifning af styrelsens, förenämnda år till 4,159 uppgående expeditioner

Telegram för ärenden, som fordrat särdeles skyndsamma åtgärder ......

Papper samt öfriga skrif- och ritmaterialer ...........................

Inventarier, såsom arkivskåp, skrifbord, m. m. d...............

Ved till 6 embetsrum, samt ett vaktmästarerum med kök, jemte uppkörning,
iläggning, trafning och huggning ........................

Diverse, såsom städning och rengöring af embetslokalen m. m.......

Stockholm den 11 November 1878.

1,115: 45

482: 50
116:50
416:60

3,213: 21
1,250:10
72: 55
780: 73
285:79

430:84
196: 39

C. A. T. BJÖRKMAN.

e. f.

Carl Axel Hollgren.

Chefens för Kongl. Finansdepartementets
Byrå för kontrollen
å tillverkningsafgifter

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer anfört beträffande
kostnaderna för kontrollen å bränvinsoch
hvitbetssockertillverkningen.

Senast församlade Statsrevisorer hafva anmält att, vid jemförelse med rikshufvudboken
af de uti Kontrollbyråns berättelse intagna uppgifter betraflande kostnaderna
för kontrollen å bränvins- och hvitbetssockertillverkningen, visat sig, att de af byrån
aneifna beloppen icke öfverensstämma med slutsummorna i nkshufvudboken, på satt
närmare utvisas af en revisionsberättelsen bifogad tabell; och får jag, med anledning

häraf, ^ra^ Okulär, utfärdadt på befallning af Chefen för Finansdepartementet den
29 December 1874, anmodades såväl Öfverståthållareembetet som samtliga länsstyrelser
att årligen till byrån insända uppgift öfver kostnaden för kontrollen å branvinstillverkuingen
särskildt för tiden från den 1 Januari intill den 1 Oktober, och sarskildt
för tiden från sistnämnde dag och intill årets slut; och äro byråns sammandrag uppgjorda
i full öfverensstämmelse med de sålunda inkomna uppgifterna. Då dessa uppgifter
blifvit meddelade tidigt på året, har kunnat i vissa lan intrafia, att åtskilliga
utgifter, som rätteligen bort drabba ett föregående år, blifvit upptagna först unde

— 436

det följande, hvaraf den anmärkta bristen på öfverensstämmelse med rikshufvudboken
torde vara att härleda.

Beträffande hvitbetssockertillverkningen, så omfattar den meddelade uppgiften
ej kalenderår, utan tillverkningsår, eller tiden från den 1 September 1875 till den 1
September 1876.

I1 ör att åstadkomma rättelse i nu anmärkta hänseende har jag gått i författning
om att för åren 18/6 och 1877 utdraga de ifrågavarande kostnaderna ur landsböckerna,
hvarjemte, genom förnyadt cirkulär till länsstyrelserna, skola infordras uppgifter,
som noggrant omfatta hvarje kalenderår.

Stockholm den 14 December 1878.

A. 14. FOCK.

Upsala Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
granskning af folkskoleinspektörernes reseräkningar.

Sedan jemlikt remiss på nådigste befallning i anledning af Riksdagens Revi™
hemställning, enligt härhos återgående transsumt af revisionsberättelsen för år
187b, Domkapitlet i Upsala infordrat underdåniga förklaringar af folkskoleinspektören
filosofie doktorn G. Insulander, och af förre folkskoleinspektörerne, kontraktsprosten
m m. H. Norborg och kyrkoherden L. Fredborg, får Domkapitlet härmed i underdånighet
öfverlemna deras numera inkomna förklaringar, under tillkännagifvande, att
Domkapitlet icke funnit något vara att i detta ärende från domkapitlets sida andraga.

Upsala Domkapitel den 11 December 1878.

A. N. SUNDBERG.

C. A. TORÉN.
MARTIN JOHANSSON.

C. A. CORNELIUS.

K. H. G. von SCHÉELE.

E. It. Henschen.

- 437 —

Folkskoleinspektören G. Insulanders underdåniga
förklaring.

Genom skrifvelse från Upsala domkapitel ålagd att inkomma med underdånig
förkla ring i anledning af Riksdagens Revisorers framstälda anmärkningar rörande
folkskoleinspektörernes reseräkningar, får jag härmed i underdånighet i nedan stående
trenne punkter aflemna sådan förklaring, så vidt de anmälda anmärkningarne
vidkomma mig.

1. Då Riksdagens Revisorer anmärka, att en inspektörs inom Upsala stift
resekostnad för år 1876 uppgick till 2,257 kronor 77 öre för resor af 333 mil
med 200 rese- och förrättningsdagar, under det en annan med samma årsarfvode
endast rest 42 mil samt beräknat 23 rese- och förrättningsdagar med en kostnad
af 189 kronor, och för öfrigt ilera gånger i sin skrifvelse ställa rese- och förrättningsdagar
samt reseräkningarnes belopp i ett visst jemförelseförhållande till det
uppburna årsarfvodet, så får jag bekänna, att detta betraktelsesätt är för mig
alldeles nytt, och att jag icke ens tänkt på någon skyldighet att göra omfånget
af skolbesöken i någon män beroende af årsarfvodets storlek, synnerligen som jag
några år för statens räkning verkstält inspektion af skolorna i Gestrikland, utan
att från statsverket hafva uppburit något arfvode. Under sådant förhållande har
jag sökt efter bästa förstånd egna tid och krafter åt inspektionen och skolans
angelägenheter i öfrigt till den utsträckning, som helsa och öfriga inverkande
omständigheter kunnat medgifva, och dervid trott mig hafva handlat rätt, till
skolans bästa samt i öfverensstämmelse med gifvet förordnande och gällande instruktion.
I sj elfva verket öfverstiger ock rese- och förrättningsdagarnes antal för
år 1876 det af Riksdagens Revisorer uppgifna.

Vidkommande jemförelsen mellan min och inspektör Fredborgs reseräkning
må anmärkas, att kyrkoherden Fredborg tjenstgjorde mera tillfälligt och för endast
en kortare tid såsom folkskoleinspektör och hade för öfrigt sin presterliga
tjenst att sköta, då jag deremot, oförhindrad af andra tjensteåligganden, kunde
egna min tid odelad åt skolan och hennes inspektion. Reseräkning för annat år,
gällande samma inspektionsområde, torde förete ett helt annat utseende.

Att mitt förr uppburna årsarfvode af 300 kronor befunnits otillräckligt och
med år 1877 blifvit höjdt till 500 kronor, torde ock böra omnämnas.

2. Vidkommande anmärkningen, att jag skulle hafva besökt folkskolan i
en närbelägen stad (Gefle) icke mindre än 29 gånger under samma år och derför
beräknat 54 rese- och förrättningsdagar, får jag förklara, att jag 7 gånger
under år 1876 företog resor till det 3!/2 mil från Ofvansjö belägna Gefle, men
icke en enda gång särskildt för skolbesök i Gefle, utan alltid i sammanhang med
resor till skolor i trakten eller på orten, för hvilkas besökande Gefle måste passeras,
då Gefle tjenade som utgångspunkt för och hufvudstation under skolbesöken
i trakten, hvarvid besök ock skedde i Gefle skolor, upptagande 34 förrättningsdagar,
hvilket ej torde kunna anses öfverflödigt, med der då befintliga 31 särskilda
folkskole- och småskoleafdelningar, en ofta vexlande lärarepersonal af 34
personer, 15 enskilda skolor, och ett antal af omkring 2,000 skolbesökande barn.

Huru de uppgifna talen 29 och 54 erhållits, har jag förgäfves genom flera
olika beräkningssätt sökt utröna. Sannolikast synes, att de uppkommit genom
att såsom besök i Gefle räkna hvarje återvändande till Gefle, då denna ort
utgjort utgångspunkten för resor i trakten, och genom att såsom resedagar för

— 438 —

resa till eller frän Gefle upptaga de dagar, då Gefle passerats eller då resa till
eller från Gefle företagits för besök i traktens skolor. Men dessa resedagar lära
väl till allra största delen icke med skal kunna föras på skolbesökens i Gefle
räkning. För öfrigt bör jag i afseende på denna anmärkningspunkt hänvisa på
det väl kända förhållandet, att man ingalunda i en sådan stad som Gefle, der
prisen för bostad och lifsförnödenheter ställa sig så höga, bereder sig någon ekonomisk
fördel genom att der, under åtnjutande af 4 kronors dagtraktamente,
uppehålla sig ett större antal dagar.

3. Då Riksdagens Revisorer slutligen anmärka, att väntpenningar upptagits
från 2 till 5 kronor, så har jag derom intet annat att säga, än att sådana utgiftsposter
visserligen kunnat undvikas, om jag, såsom merendels sker i dylika
fall, i stället låtit skjutsen vända hem och komma tillbaka för att hemta efter
verkstäld inspektion, men att derigenom staten i de allra flesta fall fått vidkännas
ännu större utgifter. Då skjuts från den ena dagen till den andra måst qvarhållas
å aflägsen plats, der inspektion pågått, hafva någon gång, men högst sällan,
väntpenningarne stigit till 5 kronor, hvarvid ock är att beakta, det omkostnaden
blifvit än större att beställa liemtning från afsides belägen gästgifvaregård.
Märkas bör för öfrigt, att man svårligen på förhand kan med full visshet bestämma,
huru länge inspektionen af en skola kommer att pågå, då detta kan
vara beroende af många förut okända förhållanden, och att derföre svårigheter
uppstå för bestämmandet af viss tid för hemtning, hvarföre jag vanligen föredragit
att låta skjutsen stanna, till dess inspektionen afslutats, och för qvardröjandet
erlagt väntpenningar. På aflägsnare trakter, der man i all synnerhet
är beroende af väderlek, väglag, tillmötesgående hos den fåtaliga, spridda befolkningen
och många andra omständigheter, skulle man kunna ställas alldeles redlös,
om man icke behölle skjutsen qvar, för att kunna vid lämplig tid återvända.

Troende mig härmed hafva afgifvit en tillfredsställande förklaring, öfverlemnar
jag underdånigst till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bedömande och ompröfning, huruvida
jag i berörda hänseenden på något sätt öfverskridit min befogenhet.

Ofvansjö den 25 November 1878.

Gustaf Insulander.
F olkskoleinspektör.

Folkskoleinspektören H. Norborgs underdåniga
förklaring.

Enär jag fått del af “Transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober
1878 afgifna berättelse om statsverkets tillstånd och förvaltning under år 1876

E olkundervisningen

får jag, med anledning af deruti gjorda anmärkningar, rörande min reseräkning för
år 1876, i underdånighet anföra:

Riksdagens Revisorer hafva anmärkt, att jag »hufvudsakligen besökte skolorna
i hufvudstadens granskap och likväl reste derunder 480 mil samt beräknade 433
rese- och förrättningsdagar med en kostnad af 3,167 kronor». — Enligt bifogade
förteckning, upprättad efter »Stockholms läns kalender jemte Reskarta, utgifven år
1865 af E. L. Peterson, e. o. kammarskrifvare», har jag anfört de församlingar i

— 439

Upsala erkestift, som tillhöra Stockholms län och som derföre i många år tillhört
mitt inspektionsområde. Denna förteckning upptager, i likhet med min reseräkning,
alla i församlingarne befintliga folkskolor jemte församlingarnes (kyrkornas) afstånd
från hufvudstaden. Huru långt man utsträcker afståndet, då fråga är om »hufvudstadens
grannskap», känner jag icke; men om man får räkna t. ex. tre (3) mil för
ett sådant granskap, så synes af bifogade tabell, likasom af en någorlunda god resekarta
öfver länet, att af de 89 församlingarne, som utgöra distriktet, 22 äro belägna
på detta afstånd, då dit äfven räknas Vaxholm, som dock ligger mer än 4 mil aflägset,
nemligen efter den väg, jag dit alltid tagit från Bogesunds skola i Östra Byds
socken. De öfriga 67 församlingarne innehafva ett afstånd från Stockholm ifrån 3\''4
till 15 mil.

Till ytterligare upplysning har jag efter samma länskalender utsatt socknarnes
längd och bredd, då den första siffran angifver längden och den andra näst efter
tecknet + bredden. Detta har skett för att tillkännagifva orsaken, hvarföre det uti
reseräkningen stundom förekommer långa afstånd mellan skolorna i samma socken,
hvilket är en naturlig följd af socknarnes vidd. Blott 39 småskolor voro inhysta i
samma hus som de s. k. »storskolorna» eller icke så långt derifrån; de återstående
»mindre» eller s. k. »ersättningsskolorna» lågo på kortare eller längre afstånd, ända
till milen, från hufvudskolan.

Uti alla de tre folkskoleinspektörsförordnanden, jag erhållit, nemligen för
1867—1868, 1869—1871 och 1872—1876, heter det: »åliggande det honom (Norborg)
att i sådan egenskap, så vidt möjligt, årligen besöka hvarje inom nämnda område
befintlig skola — — — äfvensom åtnjuta resekostnadsersättning med beräknande
af skjuts efter 2 hästar och (de sista åren) 4 kronor dagtraktamente.» — Jag
har sökt göra det »möjligt» att besöka hvarje skola, och synnerligen år 1876 — mitt
sista inspektionsår — ehuru icke så ringa svårigheter uppstått för besöken af de
många skolorna i länets långsträckta skärgård, från och med Gräsö till och med
Sandhamn och Runmarön. Efter hvad jag vet genom samtal med öfriga folkskoleinspektörer
i riket, har ingen af dem haft så många skolor, som jag, belägna i skärgårdar.
Resorna till och från dessa hafva, med blott något enda undantag, skett i
små öppna fiskarbåtar, hvarvid man ofta varit utsatt för storm, regn och störtsjöar.
Reseräkningen utvisar våglängderna både till lands och sjös, och är denna väglängd
upptagen efter dagböcker, uppgifterna i supplementet till meranämnda länskalender
eller stundom efter invånarnes uppgifter, der annan upplysning icke kunnat erhållas.
Jag har inspekterat en skola om dagen, utom några få gånger, då tvenne tagits på
samma dag. Detta arbete har behöfts, och det sista inspektionsåret ansåg jag tarfva
denna trägna flit. Jag har icke, såsom en viss annan inspektör, besökt någon skola
mer än en dag, om icke möjligen vid genomresa i orten ett kort tillfälligt besök
egnats en eller annan, men sådant är ej upptaget i räkningen. Beträffande skjutslegan,
var den i det närmaste 2 kronor 40 öre per mil, utom från ett eller annat
håll, der 3 kronor till 3 kronor 20 öre var bestämd lega, eller der det stundom lyckades
få skjuts enligt ackord med icke skjutsskyldige. I de anmärkta 480 milen inbegripas
rätt många, som uppkommit genom reqvisition af skjuts från stationer,
hvilka ibland legat ända till 1 mil från en skola, men fastän summan af både penningar
och mil derigenom ökats, äfvensom genom budskickningar och lega för åkdon,
så innehafva sjelfva resorna i skolans ärenden det normala skick, som räkningen utvisar.
Att 1 resedag upptagits för t. o. m. 1 mil till förrättningsstället, grundar sig
på resereglementet. Man får stundom i svårt väglag nog resa nära 9 mil för blott
1 s. k. resedag, då dagen icke ens räcker till för den resan. Stundom har det icke

— 440

passat sig att inspektera en ersättnings- eller s. k. mindre skola samtidigt med hufvudskolan,
hvarpå det må tillåtas anföra åtminstone ett exempel. Kristineholms skola, tillhörande
Lohärads socken, ligger nära Sättra—Smara skola i Edsbro, men deremot
efter farbar väg omkring 3 mil från Lohärads kyrka.

Undertecknads bostad är Knutby, 81/* mil norr om Stockholm, och då kunna
väl icke inspektionerna i hufvudstadens granskap derigenom mera lättas, ehuru eu
mängd socknar ligga åt det hållet. Men länet har der knappast sin största bredd,
hvilken snarare bör räknas från Alsike till östra delen af Rådmansö pastorat vid
hafvet.

Då Revisorernes anmärkningar mot min räkning tyckas åsyfta, att tid och arbete
m. m. icke särdeles motsvarar den uppgifna kostnaden, får jag, utom det redan
anförda, i underdånighet anställa en jemförelse mellan förhållandena i det mig anförtrodda
distrikt af Stockholms och Upsala län under 1876. Enligt »Berättelser om
folkskolorna i Upsala erkestift, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer», funnos
år 1876 i hela Upsala med 89 församlingar jemte Fjerdhundra med
14 socknar = 103 församlingar, egentliga folkskolor med examinerade lärare ... 124.
Småskolor och s. k. »biträdande» skolor ....................................... 134.

Summa skolor 258.

Dessa skolor voro fördelade på 3 inspektörer. Revisorerne nämna blott 1.

I den delen af Stockholms län, som med 89 församlingar tillhör erkestiftet, voro

egentliga folkskolor......................................................... 104.

småskolor 39, ersättnings- och ett fåtal s. k. repititionsskolor 120...... ........ 159.

Summa skolor 263.

Inspektionen här besörjdes af blott en inspektör.

Inspektionsområdena och årsarfvodena hafva varit mycket ojemnt delade.

Knutby, Gränsta den 6 November 1878.

H. Norborg,

f. d. Folkskoleinspektör, Kontraktsprost.

(Bilaga.)

Uppgift på de församlingar, som ligga inom Stockholms län och tillhöra Upsaia erkestift.

1 1	i			Mindre
! I F församlingar.	Afstånd \| från Stockholm, j	Socknens längd och bredd.	Skolor med i semina-rium exa-minerade lärare.	skolor, repetitions-och små-skolor samt på enskild bekostnad
				inrättade.
! 1. De församlingar, som ligga 3 mil från
Stockholm:
Spånga ...............	U	H+l	1	9
Jerf alla..............	U	1+1	1	1
Bromma .........	H		1	—
Ed ..............	2\|	nn	1	2
Sollentuna...........	n	i + £	1
Lo fö...............	u	T + l	1	2
Ekerö .............	9 i —''ST	li + l	2	2
Täby ...............	2	1 -U 7 1 + 2	1	3
Danderyd ............	i	5 u 1 ■gr ■ i	1	—
Lidingö.............	i	i+h	1	Q
Solna	i	i tf	2	2
Ingarö ..............	9 3 *" 4	n+h	1	2
Boo................	lf	1 + i	1	1
Fresta ...............	9 3	i + 1	1	1
Hammarby	4	i+l	1	1
Vallentuna............	91	1 +\|	i	1
Ångarn ..............	3	\| + i	1
Hilleshög ...........	O i tJ		1
Sånga .............	3	r> 4. 1 b T ''I	1	1
Skå................	! 2\|	313 TT ¥	1	1
Östra Hyd...........	l 3	H + l\|	2	—
Vaxholm ...........	\| 4	—	1	2	1 för öarna, 1 för staden.
Summa 22 ——	__	! 25	31

Riksdagens Rev, Ber. 1878 angående Statsverket,

56

- 442

, -u "~b^.				Mindre	\|
	Afstånd	Socknens	Skolor med i semina-	skolor, repetitions-
Församlingar.	från	längd och	rium exa-	och små-
	Stockholm,	bredd.	minerade lärare.	skolor samt på enskild bekostnad
				inrättade.
2. De församlingar,
som ligga mer än 3 mil från Stockholm.
Vada ..............	3f	__	1
Össeby-Garn .......	Q3 °4	lf+1-1	1	4
Munsö ..............	4	1+1	l	1
Adelsö ...............	5	H + f	1	—
IFärentuna............	3-3	l4-\|	1	1
Lagga ...............	0	I 4-6. 1 8	1	2
Östuna...............	5i	l + f	1	1
Vidbo	4\|		1	—
Husby Långhundra ...	H	1-1+1	1	4
Frösunda ............		i+ #	1	2
Kärst a ..............	A	1\|+1	1	2
Närtuna ............	54-	i + A	1	2
Gottröra	öt	H + 1	1	1
Skeptuna ...........	5	1 + 1	1	1
Lunda ...............	H	1 + 1	1	1
Skånella ............	H	1 +4	1	2
Norrsunda............	H	3 T 1 4 » U	—	2
Marki in...............	H	1 + 1	1	i
Orkesta...............	3+	¥ + f	—	i
Alsike ...............	54	3,3 4'' t* 4	1	i
Knifsta...............	4f	1 + 1	1	i
Odensala ............	4\|	11 + 1	1	3
Husseby ...........	H	11,1 ''Y*f Y	1	2
Vassunda ...........	41	5 , 1 ■g” + Y	1	1
Haga ...............	5	3 i l_ 4 '' 2	1	1
Sigtuna stad.......	4f	—	1	1
S:t Olofs socken......		3_ _L 3 4 ^	—	1
S:t Pers dito	—	1+1	—	1
Börstil ...............	12-2	24-1	3	6
Östhammar .........	13	—	i	2
Oregrund ............	14f	—	i	1
Gräsö ...............	15	24 + 4	i	4
Harg	124	2 + 14	i	5
Edebo ..............	10	11 + 1	2 i	2	1
Transport 34		—	33	60	i

- 443

1 Församlingar.	Afstånd från Stockholm.	Socknens längd och bredd.	Skolor med i semina-rium exa-minerade lärare.	{ Mindre 1 skolor, repetitions-i och små-jskolor sami på enskild bekostnad inrättade.	-
Transport 34			O Q OO	00
Hökhufvud..........	12	\| 11 + 1	1	9	.
Valilö ...............	13\|	1 2f+ll	1	4	1 Repetitionsklass.
Forsmark ...........	14	1 i + f	1	3
Almunge ............	H	lf+l\|	1	5
Bladåker ............	9j-	4+1	1	1
Ununge ..............	9	1 H + i	2	2
Edsbro ..............	8f	if + 4	1	1
Söderby-Karl ......	H	H + i	9	3
Estuna...............	n	l+l	1	2
[Lohärad ............	7}	l + f	1	2
Malsta ...............	7	1 4* i	1	1	*
Husby ..............	6^	7 + 1 2	1	1
Skederid ... .......		11 +1	1	1
Rimbo ...............	6	lf+I	1	3
Röö..................	of	!+J	1	2
Fasterna ............	6	h+i	1	3
Bro.................	8f	if+ij	l	O	i
Vätö ............	91	h+i	2	1
Väddö .............	10	21+1\|	1	4	1
Häfverö	11	11 + 1	2	o O	!
Singö ..............	131	1 1 f 1 ■1 I	1	—
Öster-Åker .........	3-1	21+11	2	3
Riala ...............	6	1-j + l	i	1	Repetitionsklass.
Kulla .............	51	4 + t	i	1	Dito.
Ljusterii ............	H	2f + lf	i	2
Frötuna .........	7f	lf+I	2	—
iRådmansö............	9f	2 + 1	1	O » j
Norrtelge ............	71		2	1
Lä tina ...............	71	4+H	2	O Lk
Blidö	7\|	21+1	1	o
iVermdö	4	4 + 2	4	7	1 Repetitionsklass.
j 1 Djurö ...........	2 mil från Vermdö	2+1	3		1 vid kyrkan, 1 vid Sand-
kyrka				hamn, 1 vid Runmarön.
1	3A mil från
Moja ...........	Vermdö	3 + 2	i	—
L	kyrka.
Summa 89	—— !	— !	104 !	159

Knutby den 6 November 1878.

H. hörbar g.

444 —

Folkskoleinspektörens L. Fredborgs underdåniga
förklaring.

Genom högvordiga Domkapitlet i Upsala anbefald att, i anledning af i Riksdagens
Revisorers den 14 Oktober 1878 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1876 gjord framställning om folkskoleinspektörernes olika årsarfvoden och resekostnadsersättningsräkningar,
inkomma med underdånig förklaring, får jag anföra
följande:

Under år 1876 egde jag icke något förordnande såsom folkskoleinspektör och
har icke heller för det året begärt eller uppburit något arfvode eller någon resekostnadsersättning
af statsmedel för arbete i folkundervisningens tjenst.

Att mitt namn förekommer på “uppgiften å folkskoleinspektörersarfvoden samt
resekostnadsersättningar för år 1876“ måtte, enär inspektionen inom det område,
som varit mig anförtrodt, under nämnde tid var uppdragen åt annan person, bero
derpå, att det mig tillkommande arfvodet för hela år 1875 och resekostnadsersättningen
för senare hälften af nämnda år blifvit af Kongl. Statskontoret utanordnade i
början af år 1876. På annat sätt kan jag icke för mig förklara, att jag i någon af
statsverkets räkenskaper finnes upptagen såsom arfvodes- och resekostnadsersattnings
åtnjutande för år 1876.

1 den i remisshandlingarne förekommande uppgiften om folkskoleinspektörernes
arfvoden och resekostnadsersättningar för år 1876 förekommer om en folkskoleinspektör
uttryckligen angifvet, att “räkningen afser resor under år 1875.“ Jag håller
för möjligt, att detsamma är händelsen äfven med min resekostnadsersättuing och
anser mig derför böra lemna en kortfattad redogörelse om mitt sätt att utöfva inspektörsbefattningen
under 1875.

Under den 8 Januari 1875 utfärdade Herr Statsrådet och Chefen för Kongl.
Ecklesiastikdepartementet förordnande för undertecknad att under årets sex första
månader vara folkskoleinspektör inom Helsinglands norra kontrakt och Ljusdals,
Ramsjö och Farila församlingar af Helsinglands vestra öfre kontrakt. Så snart jag
undfått detta förordnande och derefter genom brefvexling med samtlige skolrådsordförande
inom inspektionsområdet erhållit uppgift på tiden för de olika skolornas öppnande
för att i enlighet med föreskriften i sjelfva förordnandet kunna ordna resorna
så, att så många skolor som möjligt måtte under samma resa inspekteras, börjad6
inspektionsresorna den 13 Februari och fortgingo till den 10 eller 11 Juni utan andra
afbrott än de, som vållades af påsk- och pingsthögtiderna och besvarandet af
skrivelser från offentliga myndigheter och skolstyrelser. Under resorna från den
13 Februari till 10 Juni besöktes alla skolor inom inspektionsområdet. Straxt efter
slutade resor anträdde jag färden till det folkskoleinspektörsmöte, som öppnades i
Stockholm den 16 Juni samma år.

Vid midsommartiden insände jag resekostnadsersättningsräkning till Kongl.
Statskontoret och erhöll liqvid.

Som jag i början af 1876 till min efterträdare i inspektörsbefattningen öfverlemnade
den af mig under inspektionstiden förda dagboken, är det mig icke möjligt
nu att uppgifva vare sig rese- och förrättningsdagarnes antal — de uppgingo till

— 445

vid pass 100 — eller antalet resta mil — de torde hafva varit 200 å 250 — eller
den begärda och uppburna rese- och traktamentsersättningen.

I början af Juli månad ifrågavarande år erhöll jag nytt förordnande af den 30
Juni att fortfarande till årets slut fungera som folkskoleinspektör mom förut omförmälda
område. Som alla inom inspektionsområdet befintliga skolor blifvit inspekterade
under årets förra hälft, ansåg jag mig böra inskränka min yttre inspektionsverksamhet
under senare hälften af året till att genom besök inom sådana distrikt, der
skolväsendets anordning synts bristfällig, och vid sådana skolor, der undervisningen
tarfvade större rättelser, tillse, att de vid inspektionstillfällena framstälda förslagen
påaktades och meddelade anvisningar om förbättrade undervisningsmetoder följdes.
Deraf kommer det sig, att antalet af de rese- och förrättningsdagar under senare
hälften af 1875, för hvilka jag debiterade statsverket, icke uppgick till mer än 23,
ehuruväl ännu några fler användes i folkundervisningens tjenst äfven ute i distriktet.
Hösten ifrågavarande år var jag såsom prestman 2:ne gånger af kontraktsprosten kallad
till sammanträden med kontraktets öfrige prester. Vid resorna till och från dessa
möten, som höllos i Hudiksvall, besöktes några skolor; men då dessa skolbesök dels
varade mindre länge hvarje gång, dels icke vållade mig några nämnvärda särskilda
utgifter, ansåg jag mig icke böra debitera statsverket derför.

Af hvad sålunda blifvit i underdånighet anförclt framgår:

att undertecknad icke är att räkna bland de män, som såsom folkskoleinspektörer
uppburit arfvoden och resekostnadsersättning för år 1876;

att det nit, jag ådagalade vid folkskoleinspektörsbefattningens utöfvande under
år 1875, framstår i en annan dager, om ej blott den resekostnadsersättningsräkning,
som ingafs för senare halfåret, utan äfven den, som inlemnades för den förra hälften
af året, tages i betraktande; och

att, i fråga om ett mer eller mindre lyckligt val,'' blifvit gjordt i afseende
på folkskoleinspektörsdistriktens indelning, det inspektionsområde, som var mig anför -trodt, kräfde ett oafbrutet resande i 4 månader om året, så framt alla skolor årligen
skulle varda besökta och erhålla den tillsyn, gällande instruktion föreskrifver;

att under ifrågavarande år något öfver 4 månader af mig användes uteslutande
i folkundervisningens tjenst.

Ofvanåker den 26 November 1878.

L. Fredborg,

Kyrkoherde i Ofvanåker, f. d. folkskoleinspektör
i Helsinglands norra och viesa delar af Helsinglands
vestra öfre kontrakt.

Linköpings Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af folkskoleinspektörernes reseräkningar.
I

I nådig remiss den 18 sistlidne Oktober har Eders Kong]. Maj:t anbelalt Domkapitlet
att öfver de anmärkningar, som al Riksdagens Revisorer i deras den 14nästlidne

— 446 - -

Oktober afgifna berättelse framstälts på grund af företagen granskning af folkskoléinspektörernes
reseräkningar för år 1876 infordra förklaring af folkskoleinspektören,
Rektor O. L. Anjou, samt att dermed jemte det yttrande, hvartill omständigheterna
kunna föranleda, till Eders Kongl. Majt:t inkomma.

Till åtlydnad häraf får Domkapitlet, med öfverlemnande af Rektor Anjous underdåniga
förklaring, för sin del i underdånighet instämma i hvad denne, hvad angår
de gjorda anmärkningarne, i sjelfva saken anfört.

Linköpings Domkapitel den 4 December 1878

J. II. W. STEINNORDII.

L FR. ISANDER. N. ÖSTLING. C. O. MÖLLER. C. W. CHARLEVILLE.

Herman Petri.

Folkskoleinspektören, Rektor C. L. Anjous
underdåniga förklaring.

Underdånigt yttrande af mig har blifvit jemlikt nådig remiss infordradt med
anledning af anmärkningar, som af Riksdagens Revisorer uti deras den 14 nästlidne
Oktober afgifna berättelse framstälts på grund af företagen granskning af folkskoleinspektörernes
reseräkningar för år 1876, och får jag, i hvad dessa anmärkningar synas
röra den af mig för nämnda år ingifna reseräkning, härmed i underdånighet anföra
följande:

Revisorerne anse sig af den olikhet, som företett sig mellan de särskilda inspektörernes
resekostnader, jemförda med det för dem bestämda årsarfvode, hafva kunnat
sluta dertill, att en mycket olika uppfattning råder hos inspekUmerne i afseende
på vidden af det arbete, som bort motsvara årsarfvodet, äfvensom i afseende på det
sätt, enligt hvilket rese- och traktamentskostnaden bort beräknas.

Då jag hör till den klass af inspektörer, som under ifrågavarande år kunnat
uppföra ett jemförelsevis mindre antal förrättningsdagar samt för dessa beräknat och
tillgodonjutit ett jemförelsevis ringare ersättningsbelopp, måste jag fatta anmärkningarne
såsom innebärande en uppfordran till förklaring å min sida rörande det sätt,
hvarpå jag, med tillämpning af föreskrifterna i inspektörsinstruktionen, kunnat uppnå
ett sådant resultat.

Under åren 1867—1873 utöfvade jag, enligt särskilda förordnanden, inspektion
inom Domprosteriets och Bergslags kontrakt i Linköpings stift, och åtnjöt jag för
hvartdera af dessa 7 år ett arfvode till belopp af 200 kronor. Jag ansåg mig desto
hellre böra emottaga det mig lemnade uppdraget, som jag funnit, liksom jag ännu finner,
det vara för en seminarierektor ganska önskvärdt att vid inspektionsbesök i skolorna
förnya bekantskapen med lärare som genomgått seminarium och derigenom sättas
i stånd att vinna erfarenhet öfver seminarieundervisningens verkningar på den prak -

— 447 —

tiska skolhållningen. Det mig då anförtrodda distriktet, som utom Linköpings stad
endast utgjorde 18 landsförsamlingar, hade ock en så ringa utsträckning, att svårighet
ej syntes möta för mig att under den för seminariearbetet lediga tid företaga nödiga
inspektionsresor.

Sedan en af stiftets inspektörer, prosten Augustinsson, under år 1873 afiidit,
och det icke ansågs lämpligt att för den återstående delen af inspektionsperioden
1872''—1876 förordna ny inspektör för hela det honom anförtrodda distrikt, åtog jag
mig att, vid den föreslagna delningen af samma distrikt, för åren 1874—1876 jemväl
bestrida inspektionen i Norrköpings och Vikbolands kontrakt, hvilka, utom Norrköpings
stad, der en särskild inspektör är anstäld och der alltså en i mindre detaljer
gående inspektion icke torde vara lika nödvändig som på landsbygden, innehålla 22
församlingar; och blef under dessa tre år mitt årsarfvode förhöjdt till 500 kronor. Genom
senaste förordnandet har jag, uppå egen vördsam anhållan, för åren 1877—1881
ånyo erhållit ett litet distrikt, nemligen endast Domprosteriets och Norrköpings kontrakt,
omfattande utom städerna Linköping och Norrköping 23 församlingar, och
uppbär i årsarfvode 300 kronor.

Hvad nu särskildt inspektionen under år 1876 angår, så ansåg jag, såsom ock
i min berättelse för detta och föregående 4 år blifvit omförmäldt, mig höra under de
år, jag af ofvan nämnda anledning fått mitt område ökadt med två af de kontrakt,
öfver hvilka prosten Augustinsson förut utöfvat inspektion, företrädesvis egna närmare
uppmärksamhet åt skolväsendet i de för mig mindre bekanta församlingarne. I Domprosteriet
och Bergslags kontrakt, hvilka jag under de föregående 7 åren besökt, ansåg
jag årliga inspektioner i hvarje skoldistrikt mindre erforderliga i annat fall, än
då särskilda förhållanden kunde sådant påkalla. Detta är ett af skälen, hvarför jag
tilltrott mig kunna utan men för tillsynen nämnda år minska antalet förrättningsda
gar i omförmälda, till mitt ursprungliga distrikt hörande kontrakt. Ett annat skäl
dertill, att antalet rese- och förrättningsdagar i min reseräkning ej framstår så betydligt,
är det, att då afstånden till de särskilda skolorna i de närliggande kontrakten
äro ganska små, jag i de allra flesta fall aldrig behöft beräkna några särskilda
resedagar, utan oftast kunnat hålla inspektion samma dag som jag tillryggalagt den
lilla våglängden till skolan, hvarigenom naturligtvis ett mindre antal dagar, för hvilka
traktamente uppbäres, för mig uppkommer i jemförelse med de inspektörer, som hafva
så långa vägar till skolorna, att de måste egna särskilda dagar endast åt resorna. Af
denna omständighet, äfvensom deraf att jag under mina resor ganska ofta haft tillfälle
att begagna mig af jernvägen samt en och annan gång kunnat betinga nedsättning
i resekostnaden genom inköp af tur- och returbiljett, kan äfven förklaras hvarför
min reseräkning utvisar en mindre kostnad för hvarje förrättningsdag, än åtskilliga
andra inspektörers räkningar. Väntpenningar har jag icke räknat mig till godo, ehuru
sådant bort kunna anses billigt, helst i de ej alldeles sällsynta fall, då för skjuts med
ett någorlunda hyggligt åkdon från åkarestation i städerna måste erläggas högre
kostnad, än den som får beräknas i ersättning, -lag har för öfrigt under en följd af
år haft den förmånen att vid seminariet kunna sammanträffa med lärare inom mitt
inspektionsområde, af hvilka vanligen flere hvarje år deltagit i den lärokurs, som i
början af vårterminerna under minst eu månad varit anordnad för äldre lärare, som
åtnjutit understöd af landstingsmedel för att vid seminariet taga kännedom om undervisningen
och dervid använda lärometoder m. m., och tillfälle har dervid varit mig
beredt att meddela de anvisningar, som eljest bort vid inspektion i skolorna förekomma.

Ehuru genom hvad sålunda blifvit anfördt anmärkningarne, i hvad de må kunna
afse mitt förhållande, torde kunna anses vara besvarade, anhåller jag i underdånighet

448

att få uttala den öfvertygelse, att om än det af Riksdagens Revisorer begagnade be»
räkningssätt för bedömandet af de särskilda inspektörernes större eller mindre verksamhet
inom sina respektive distrikt må vara tjenligt, för så vidt som derigenom
bör kunna ådagaläggas, att de åt inspektörerne af statsmedel utgående arfvodena icke
i synnerligen hög måtto befinnas motsvara ens den del af inspektörens arbete, som
medelst användning af en sådan rent utvärtes måttstock kan uppskattas, så måste
vid beräkning af dylika förhållanden, så vida densamma icke skall föranleda origtiga
statistiska slutsatser, afseende jemväl fästas på de öfriga bestyr af mångahanda slag,
hvilka folkskoleinspektören fått sig ålagda äfven på de tider, då han icke är stadd pä
resor i skolorna, bland hvilka må nämnas: en rätt betydande skriftvexling, kontroll
öfver uppgifter om lärarelönerna, statistiska sammandrag af pedagogiska och ekonomiska
tabeller, ofta föranledande remisser och återremisser, granskning af skolreglementen,
utlåtanden angående pensionsfrågor m. fi. andra ärenden till domkapitlen och
Kongl. Maj:t, hvartill på senare tid ock kommit yttranden öfver förslag till skolhusbyggnader,
examinering af småskolelärarinnor m. m. Det arbete, som fordras af folkskoleinspektörerne,
har således icke, såsom Revisorerne synas hafva förestält sig, aftagit
i omfång och anspråk på förrättningsmännen i mån af folkskolans stigande utveckling,
utan det bar snarare i jembredd dermed hvarje år allt mer och mer ökats; och
någon återgång i detta afseende kan eller bör så mycket mindre med rätta förväntas,
som, om än den yttre organisationen af folkskolorna i vårt land nu mera möjligen
torde i ett flertal af distrikt vara någorlunda nöjaktigt genomförd, detta dock ingalunda
lärer kunna göra ytterligare bemödanden om ännu bättre anordningar öfverfiödiga.
Hvad åter den organisation beträffar, som är af ännu större betydelse, nemligen
organisationen af det inre arbetet i skolan, af en för barnens uppfostran fruktbärande
undervisning, torde man kunna påstå, att, ehuru äfven i detta hänseende folkskolan
tagit så betydande steg framåt, att det blifvit möjligt att med stöd af vunnen erfarenhet
utarbeta en för landets folkskolor gemensam undervisningsplan, hvilkens offentliggörande
lärer vara att snart emotse; så hafva våra folkskolor dock ännu icke på
långt när uppnått en sådan önskvärd stadga och jemnhet, att, huru mycket de utvidgade
seminarierna än må kunna verka för utvecklingen i detta afseende, man skulle
kunna tänka sig möjligheten af att utan stor våda för tillbakaskridande umbära eller
inskränka inspektörsinstitutionen.

Jag är emellertid långt ifrån att vilja förneka eller förringa betydelsen af de mot inspektionens
nuvarande anordning rigtade anmärkningarne. De synas mig utvisa, dessa anmärkningar,
att uppmärksamhet från Riksdagens sida begynner fästas vid de svårigheter,
som måste vara förenade med organisationen under den första öfvergångstidenafenför folkskoleväsendet
så vigtig institution, hvilken ju är ämnad att för folkskolorna i väsentliga afseenden
ersätta, hvad rektorsembetet är för de högre läroanstalterna. Dessa svårigheter
skola utan tvifvel alltjemt komma att i större eller mindre mån kännas tryckande, så länge
inspektörsbefattningarne måste upprätthållas genom tillfälliga, otillräckliga anslag, och så
länge man till deras bestridande icke kan finna en utbildad tjenstemannaklass, utan måste
låta dessa vigtiga uppdrag endast utgöra ett bihang till andra tjenster. Det skulle
utan tvifvel lända till stort gagn för folkskolans upprätthållande på den ståndpunkt,
hon redan intagit, samt för hennes fortbildning i den inslagna goda rigtniugen, om den
idé, som ytterst torde ligga till grund för de af Revisorerne nu framstälda anmärkningarne,
och som genom träffade anordningar vid utfärdandet af senaste inspektörslörordnanden
redan synes, i den mån för handen varande förhållanden det kunnat
medgifva, vara af vederböi’ände omfattad, kunde ju förr desto hellre vinna allmännare
tillämpning: jag menar idén om hela rikets indelning uti vissa, i möjligaste måtto

— 441» —

likartade inspektionsdistrikt med ett bestämdt airial skolor (t. ex. 100 folkskolor jemte
100 å 200 småskolor) i kvartdera samt anställning af fasta inspektörstjenster med
löner, tillräckliga för innekafvarnes bergning ock passande för deras betydelsefulla
uppgift, jemte tillägg af ett visst, etter områdenas storlek ock vägarnes längd lämpadt
resekostnadsanslag, kvilket ej finge öfverskridas, att utgå efter företedda års- eller
kalfårsräkningar. Den ökade kostnaden för inspektionen, så anordnad, skulle säkerligen
fullt uppvägas af de fördelar, som derigenom skulle tillskyndas folkundervisningsväsendet
icke minst i så måtto, att man under sådana förkållanden kunde antaga
såsom ganska sannolikt, att personer med duglighet ock kraft befunnes villiga att
bereda sig till ock att sedan egna tid ock omsorg åt denna maktpåliggande angelägenhet,
utan att derifrån tillbakakåilas af löneförmånernas ringket eller af de obekag,
som för öfrigt visat sig med dessa befattningar vara förenade.

Linköping den 2 December 1878.

Chr. L. Anjou.

Domkapitlets i Skara

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af folkskoleinspektörernes
reseräkningar.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den
18 Oktober 1878 kar Konsistorium i anledning af Riksdagens Revisorers i deras berättelse
iör år 1876 gjorda framställning infordrat ock får kärmed i underdånighet
öfverlemna Folkskoleinspektören Doktor Å. G. L. Belfrages förklaring.

För egen del har Konsistorium intet att vid densamma, så vidt den rörer
sjelfva saken, anmärka eller tillägga.

Skara Domkapitel den 18 December 1878.

A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. N. SÄL ANDER.

J. P. LAGERGREN. C. LANDTMANSON. F. ÖDBERG.

Oabr. Söderlind.

Folkskoleinspektören A. G. L. Öelfrageä
fcirk låring.

Till högvördiga Domkapitlet i Skara5

I skrifvelse af den 20 dennes af högvördiga Domkapitlet anmodad att, “så
fort ske kan“, inkomma med förklaring öfver eu af Riksdagens Revisorer för år 1876

Riksdagens Rev. Ber, 1878 angående Statsverket,

57

- 450

gjord framställning angående folkskoleinspektörernes arfvoden och reseräkningar in. in.,
skyndar jag vördsammast meddela, det jag beträffande “vidden af det arbete1'', som
ålegat mig, icke någonsin haft den minsta aning om, att det borde stå i något törhållande
till årsarfvodet, utan endast haft för ögonen den i mitt förordnande intagna
bestämmelsen, så lydande: “Dervid Belfrage åligger att så vidt möjligt årligen besöka
hvarje inom distriktet befintlig skola." Egande en så bestämd föreskrift, var
det för mig alldeles klart, att jag både att under år 1876 liksom andra år besöka
alla de 343 folk- och småskolor, som nämnda år funnos i mitt inspektionsområde, och
detta så mycket hellre, som det enligt särskild instruktion ålåg mig att vid nyss
nämnda års slut lemna till Kongl. Ecklesiastikdepartementet för hvarje skola uppgifter
efter ett mig lemnadt formulär.

Hvad årsarfvodet vidkommer, har jag icke ens haft mig bekant, hur det varit
fördeladt. Jag har blott vetat, att min närmaste grann-inspektör haft 2,000 kronor,
fivilka fördelade på hans 404 skolor utgöra 4 kronor 95 öre för hvarje skola, under
det jag, som icke såsom han haft fast annan plats, icke åtnjutit tjensteårsberäkning,
icke varit berättigad till pension o. s. v., erhållit icke fullt hälften eller 2 kronor 6 öre
för hvar och en af mina 243 skolor. Om jag häröfver anstalt betraktelser och icke
kunnat för mig förklara orsaken till en dylik stor skilnad i aflöning, vågar jag dock
heligt försäkra, att jag aldrig bragts på den tanken att med flit göra ett sämre arbete,
d. v. s. så mycket sämre som mitt arfvode är mindre än hans. Om det af
andra skäl varit sämre eller man af mig icke kunde vänta samma nit och insigt:
derom kan jag ej döma.

Då emellertid mitt arfvode varit så ringa som 500 kronor, har jag ej sett mig
i stånd att kunna lefva ensamt på min tjenst såsom folkskoleinspektör, utan jag har
ock måst vid sidan af denna befattning ha en annan. Jag har nemligen ock varit
föreståndare för Skaraborgs läns folkhögskola, hvilken varit i verksamhet från den 1
November till den 1 Maj, hvarför jag kunnat nästan odeladt egna min tid åt folkskoleinspektionen
under 6 månader (från 1 Maj — 1 Nov.), hvilka ock dertill varit
tjenligast. Äfven under de andra 6 månaderna har det varit mig möjligt någon enstaka
dag besöka någon närbelägen skola. Emellertid bar jag under den tid af året,
jag varit ledig, nästan ständigt varit stadd på inspektionsresor för att "om möjligt"
besöka hvarje skola åtminstone en gång om året, och jag har härunder äfven måst
söka uppfylla eu annan i ofvan nämnda förordnande framstäld föreskrift, så lydande:
“börande resorna på det sätt orclnas, att så många skolor som möjligt må kunna
under en och samma resa besökas." Jag har derför i regel, då icke dåligt väder,
sjukdomsfall, tjensteåligganden för min andra befattning eller andra nödvändiga hinder
förorsakat ändring, rest ut på söndagseftermiddagarne eller tidigt måndagsmorgnarne
samt inspekterat under fem dagar, hvarefter jag återvändt hem på fredagsqvällarne
eller lördagsmorgnarne. NTu skulle man ju kunna påstå, att jag bort göra
resorna än längre, så att jag ej återvändt hem förr än efter 14 dagars, 3 veckors,
ja, en månads resa. Att så icke skett, vill jag förklara med följande skäl:

l:o I de flesta skolor inom Skara stift läses det icke på lördagar, hvarför
jag då antingen måst särskildt sammankalla barnen till någon viss skola eller ock, till
föga fromma både för mig sjelf och min tjenst, ligga overksam i någon gästgifvaregård
under både lördag och söndag. Jag har i allmänhet icke gjort någotdera, utan
af nedan anförda skäl föredragit att tillbringa dessa dagar i mitt hem.

2;o. Det åligger ock inspektören att, 1) afgifva påminnelseskrifter och förs’ag
till skolväsendets bättre ordnande; 2) vitsorda lönereqvisitioner; 3) granska byggnadsritningar
och reglementen; 4) afgifva utlåtanden, infordrade åt regeringen, Domkapitlet

G2SS

i Öl

och Kongl. Mrtjsts Befall ningshafvandé; 5) bééVärä förfrågningar från skolråd, preeter
och skollärare; 6) afgifva årliga berättelser och tabellariska uppgifter öfver skolväsendet
i pedagogiskt och ekonomiskt afseende; 7) insamla och bearbeta statistiska uppgifter;
8) examinera småskolelärarinnor; 9) hålla läraremöten o. s. v. Härtill fordras
icke ringa tid och förberedelse, och har jag derför dels för att icke samla på mig
för mycket på en gång, då åtskilligt kunde blifva glömdt, dels för att icke mina
korrespondenter måtte få vänta för länge på svar, regelbundet haft lördagarne till
expeditionsdagar, då i medeltal minst 10 skrifvelser varit hvarje gång att besvara och
aflåta, hvarom det till omkring 40 kronor uppgående beloppet för tjenstefrimärken
och brefkort bär vittne.

3:o. Slutligen må ju ock få påpekas, att en folkskoleinspektör, äfven om han
vore utrustad med berghelsa och jättekrafter, dock under utöfningen af sitt högst
mödosamma och ansträngande kall, någon gång måste blifva trött och behöfva hvila
samt ordentlig och regelbunden föda — för att icke tala om att han behöfver bereda
sig på sina inspektioner, skollärareexamina, läraremöten o. s. v. samt studera för sitt
fack lämpliga skrifter. Detta kan icke ske på en gästgifvaregård, utan bäst i hemmet,
hvarför jag äfven för den skull der velat tillbringa lördagar och söndagar, sedan jag
under veckans 5 dagar varit i nästan oafbruten verksamhet från klockan 5 å 6 f. m.
till klockan 8 å 9 e. m. och dagligen inspekterat 2 å 3 folk- och småskolor.

Sedan jag nu haft äran vördsamt meddela, hur jag gått till väga vid utöfningen
af mitt kall såsom inspektör, för att visa min uppfattning af ,;vidden‘! af mitt
arbete, vill jag ock med några ord vidröra det sätt, enligt hvithet rese- och trakta~
mentskostnaderna hlifvit af mig beräknade, något, hvarom Herrar Statsrevisorer äfven
synas önska upplysning.

Äfven i detta fall har jag endast tagit hänsyn till mitt ofta nämnda förordnande,

af hviiket en afskrift här bifogas, och deri det heter: “och eger Belfrage ----

åtnjuta resekostnadsersättning med beräknande af skjuts efter 2 hästar och 4 kronor
i dagtraktamente. “ Då här icke namnes någon annan beräkningsgrund för reseersättningen
än skjuts efter 2 hästar, har jag ansett både som min skyldighet och obestridliga
rättighet att, äfven om jag någon gång gått, ridit, rott eller åkt på jernväg,
dock beräkna min ersättning efter skjuts med 2 hästar för den kortaste farbara våglängd
mellan de besökta ställena. Skjutslegan har alltså beräknats efter den vid närmaste
gästgifvaregård stadgade, ehuru jag mången gång för undvikande af tidsutdrägt
måst ackordera med enskilda personer om skjuts för vida högre afgift. Derför har
jag ook ansett mig böra upptaga, att jag från närmaste gästgifvaregård bestält skjuts,
ehuru jag stundom från annat håll erhållit sådan. Väntpengar har jag aldrig ansett
mig kunna upptaga, och skulle dessa då mången gång långt öfverskridit det belopp,
som hemtning från närmaste gästgifvaregård kostar. Hvad dagtraktamente vidkommer,
har jag beräknat sådant för hvarje förrättningsdag, samt då jag rest öfver 3 mil från
hemmet 2 resedagar och aldrig mer, hur lång resan än varit. Om dessa resedagar
icke alltid varit behöflig», må dock anmärkas, att dagtraktamentet, 4 kronor, icke
under nu varande förhållanden räcker till kostnaden för rum och mat ens på landtgästgifvaregårdarne
— för att icke tala om städerna och jernvägshotellen, der endast
nattlogis kostar 2 k 3 kronor.

Att det antal mil, jag måst tillryggalägga för att besöka alla skolor inom distriktet,
är mycket stort, och kostnaden derför betydlig, medgifves gerna, men detta
härrör icke af något orättmätigt begär å min sida att taga ersättning, utan dels af mitt
förordnandes bestämda föreskrift, dels på distriktets högst olämpliga läge. Jag har
för Skara stifts biskop, Herr Doktor Beckman, framställ dessa olägenheter, hvarför

Herr Biskopen hänvisat mig att uppgöra om utbyte af område med Inspektör Särnblad,
som dock ej velat ingå på något som helst förslag i den vägen. Om någon ändring
kunde ske, hvarigenom jag finge utbyta de från min bostad nu längst bort belägna
områdena, Kållands och Vcine kontrakt, hvilka ligga Särnblad mycket närmare än mig,
mot de omkring min boningsort liggande liillings och Kålcinds kontrakt, skulle icke
så liten besparing för staten på pengar och för mig på tid kunna göras.

Att slutligen utgifterna år från år stegrats, beror helt naturligt på der två omständigheterna,
att skolornas antal ökats under 1872—1876 med 74 egentliga folk-och
småskolor samt, om jag räknar alla folkbildningsanstalter, med 99 stycken, och att
skjutslegan stegrats under samma tid från 80 öre, 1 å 1 krona 20 öre till 1 krona
60 öre pr häst för hvarje mil.

Stenstorp den 27 November 1878,

Ake G. L. Belfrage,

folkskoleinspektör.

(Bilagd afskrift.)

Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecklesiastikdepartementet vill härmed hafva
förordnat Filosofie Doktorn Åke Gustaf Leonard Belfrage att under åren 1877 till
och med 1881 vara folkskoleinspektör inom Rinna, Kållands, Norra och Södra Vadsbo
kontrakt samt Tengeneds, Särestads, Flo. Främmestads och Näs pastorat af Vane
kontrakt i Skara stift; dervid Belfrage åligger att så vidt möjligt årligen besöka
hvarje inom distriktet befintlig skola, samt i öfrigt ställa sig till “efterrättelse den för
folkskoleinspektörer gällande instruktion; och eger Belfrage att i årligt arfvode för
ifrågavarande"uppdrag uppbära fem hundra kronor äfvensom åtnjuta resekostnadsersättning
med beräknande af skjuts efter två hästar och fyra kronor i dagtraktamente;
börande resorna på det sätt ordnas, att så många skolor som möjligt må kunna under
en och samma resa besökas. Hvilket vederbörande till efterrättelse länder,

Stockholm den 24 November 1876.

F. F. CARLSON.

Afskriftens likhet med originalet intyga

V. Folcker.

Janne Johansson.

— 458

Texiö Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af folkskoleinspektörernes re=
seräkningar.

De af förre folkskoleinspektörerne, rektorn m. m. P. Welin och kyrkoherden H.

S. Ostberg afgifna underdåniga förklaringar i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkningar
rörande folkskoleinspektionen år 1876 får Domkapitlet underdånigst öfverlemna,
med tillkännagifvande tillika, att Domkapitlet icke funnit sig af omständigheterna
föranlåtet att något särskildt yttrande i ärendet meddela.

Vexiö Domkapitel den 7 December 1878.

H. G. HULTMAN.

GUSTAF WETTER. G. FR. KORKEK.

S. E. HELANDER. GUSTAF HAGLUND. J. A. AHLANDER.

Gu st. Sundberg,

Folkskoleinspektören P. Welins underdåniga
förklaring.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Majt:s nådiga befallning får jag öfver anmärkningarne
af Riksdagens Revisorer mot kostnaden för 1876 års folkskoleinspektion härmed
afgifva underdånig förklaring:

Af de 53 folkskolorna, hvilka tillhörde mitt inspektionsdistrikt, blefvo de flesta
under ifrågavarande år inspekterade, äfvensom större delen af de 80 småskolorna efter
inlysning vid folkskolornas stationer. Denna förrättning egde rum hufvudsakligen under
sommarmånaderna, enär jag då var i tillfälle att deråt egna en mera sammanhängande
tid. När härtill kommer, att jernväg genomskär 2 de vidsträcktaste af de 3
kontrakt, som utgjorde inspektionsområdet, blefvo mina resor härigenom underlättade
och resekostnadsersättningen för statsverket minskad. Vid detta förhållande hade det
varit en lämplig upplysning, om Revisorerne, med ledning af min afgifna reseräkning,
vid uppgiften om de resta 40 milen äfven anmärkt, att de å jernväg resta milen deri
ej blifvit inräknade.

Hvad årsarfvodena vidkommer, tillåter jag mig underdånigst anmärka, att deras
bestämmande torde vara en svår sak, då inspektörens verksamhet omfattar ej endast
den i reseräkningen synliga inspektionen utan äfven en ej obetydlig skriftvexling med
flere myndigheter. Med det mig tilldelade arfvodet var jag nöjd.

Jönköping den 26 November 1878.

T. Welin.

^oikskoisinapektoreu tt. B. Östbergs un»
defdånigä förklaring,

Dii det med anledning af Riksdagens Revisorers den 14 sistlidne Oktober aflåtna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1876 åligger mig att afgifva underdånig
förklaring till den anmärkning, bemälde Revisorer funnit sig föranlåtne att göra mot
bland andra min reseräkning i och för verkstäld folkskoleinspektion förenämnda år,
får jag i djupaste underdånighet anföra:

Till följd af dåvarande Herr Statsrådet och Chefen för Eders Kongl. Maj:ts
Ecklesiastik-departement G. Wennerbergs förordnande den 5 Januari 1872 ålåg det
mig att »så vidt möjligt, årligen från och med 1872 till och med 1876 besöka hvarje
inom distriktet befintlig skola».

Mitt då anvisade inspektionsområde, Sunnerbo, Östbo och Yestbo kontrakt inom
Vexiö stift, utgjordes af 64 församlingar med 20 fasta och 47 flyttande folkskolor
samt 129 småskolor, eller tillsammans 196 skolor.

Efter bästa förstånd försökte jag pligttroget fullgöra uppdraget, och särskildt
hvad 1876 angår, det sista året enligt förordnandet, föresatte jag mig att icke förbigå
någon enda skola, om Herran dertill förlänade helsa och krafter.

Att i allmänhet kunna medhinna mera än 2 inspektioner på dagen, så framt
icke skolorna voro desto närmare hvarandra helägna, syntes mig redan från början
omöjligt, Endast genom att låta sammankalla några småskolor till samma ställen,
der folkskolorna voro förlagda, lät det sig göra att utföra min pligt och föresats.

Mitt distrikt hade ett synnerligen långsträckt läge i en trakt, der ingen jernväg
eller andra lättade kommunikationsanstalter finnas, och då det största antalet
skolor var flyttande, blef jag ofta nödsakad att resa flera mil inom vissa församlingar,
samt då jag med anledning af för handen varande prestbrist inom stiftet icke kunde
anse mig berättigad att hos stiftsstyrelsen anhålla om embetsbiträde och icke heller
på enskild väg alltid kunde sådant förskaffa, blef det en oundgänglig nödvändighet
att resa hem till de flesta söndagar, helst jag dessutom omöjligen kunnat stå ut med
att utan afbrott resa vecka efter vecka.

Året i fråga började jag inspektionerna i Februari och fortsatte dem till och med
Oktober med eu eller annan veckas uppehåll i hvarje månad efter anteckningar, som
både till tid och miltal lätteligen kunna styrkas och vitsordas. I räkningen uppgår
det senare till 237, och om 8 mil räknas på hvarje resdag, uppstår talet 29, som med
tillägg af 68 förrättningsdagar, eller nära tre skolor för hvarje dag,, gör de anmärkta
97 rese- och förrättningsdagar eller, efter annan beräkningsgrund, 50 + 47.

Att meranämnde räkning upptager så betydligt högre belopp än en af mina
medinspektörers inom stiftet, lärer ej kunna bero af annat än af församlingarnes och
skolornas ringare antal inom dennes distrikt, som dessutom har ett långt beqvämligare
läge med ångbåtsfart och jernväg, hvarigenom han helt hastigt kunnat uppnå målet
för sin resa, utan att derför behöfva uppoffra någon särskild resedag.

Någon annan förklaring till den anmärkta olikheten kan jag icke finna, och
vågar i djupaste underdånighet föreställa mig, det Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes
godkänna densamma, såsom öfverensstämmande med verkliga förhållandet.

Yestbo—Ås i Jönköpings län den 25 November 1878.

//. S. Ösfbert/,

Kyrkoherde i Abo pastorat, folkskoleinspektör år 1876.

Lunds Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
.Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af folkskoleinspektörernes reseräkningar.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 18 sistlidne Oktober anbefalt
Domkapitlet att i anledning af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för
år 1876 gjorda framställning rörande verkstäld granskning af folkskoleinspektörernes
reseräkningar infordra förklaring af Folkskoleinspektören, Rektoren P. Wingren samt
dermed jemte det yttrande, hvartill omständigheterna kunna föranleda till Eders Kongl.
Maj:t inkomma, så får Domkapitlet till underdånig åtlydnad häraf öfverlemna den
från Folkskoleinspektören Wingren infordrade underdåniga förklaring samt tillika anföra,
att Domkapitlet icke finner omständigheterna påkalla något underdånigt yttrande
af Domkapitlet i detta ärende.

Lunds Domkapitel den 4 December 1878.

WILH. FLENSBURG.

C. W. SKARSTE DT.
A. W. BRAG.

C. OLBERS.
CLAS WARHOLM.

Carl Westdahl.

Folkskoleinspektören P. Wiugrens under*
dåniga utlåtande. I

I djupaste underdånighet får jag härmed afgifva förklaring i anledning af de
anmärkningar, som Riksdagens Herrar Revisorer funnit sig föranlåtne att göra vid
granskningen af folkskoleinspektörernes reseräkningar för år 1876, såvidt dessa anmärkningar
röra mig.

Min reseräkning för 1875 — icke för 1876, såsom i transsumtet af revisionsberättelsen
med åtföljande bilaga uppgifves — synes hos Riksdagens Herrar Revisorer
hafva väckt undran öfver, att jag icke under det år, räkningen afser, i inspektionens
tjenst användt flere rese- och förrättningsdagar eller färdats flere mil, än jag gjort.

Visserligen måste jag erkänna, att jag under år 1875 endast inom 40 församlingar
anstälde folkskoleinspektion, men till förklaring häraf vågar jag att i djupaste
underdånighet anföra, att min inspektionsverksamhet under ifrågavarande år hämmades
af flera omständigheter, öfver livilka jag ej kunde befalla: dels sjukdoms- och dödsfall
inom min familj, dels offentliga em betsåligganden, såsom deltagande i seminariirektorernes
och folkskoleinspektörernes möten i hufvudstaden m. m.

Under år 1876 åter, då förhållandena voro gynsammare för min inspektionsverksamhet,
besökte jag med synnerligen få undantag alla skolorna inom inspektionsområdet,
ehuru skolornas antal derinom från början af år 1872, då jag erhöll uppdraget att inom

- 456 —

detsamma vara folkskoleinspektör, till utgången af år 1876 ökats med öfver 70, hvarföre
min reseräkning för sistnämnda år upptager 183 mil — de mil icke inberäknade,
som ti 11 ryggalagts å de tre jernvägar, som genomlöpa inspektionsområdet — och 136
rese- och förrättningsdagar.

Lund den 30 November 1878.

P. Whig ren.

Göteborgs Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar \ id
granskning af folkskoleinspektörernes
reseräkningar.

1 nådig remiss den 18 nästlidne Oktober har Eders Ivongl. Maj:t anbefalt
Domkapitlet att, i anledning af Riksdagens Revisorers, på sätt Domkapitlet tillhandakommet
transsumt af revisionsberättelsen för år 1876 utvisar, gjorda framställning infordra
förklaring af förre folkskoleinspektören, kontraktsposten, m. in., Doktor J. A.
Berg, samt att sjelf afgifva det yttrande, hvartill omständigheterna kunna föranleda;
och får Domkapitlet, med öfverlemnande af kontraktsprosten Bergs infordrade förklaring,
såsom eget underdånigt utlåtande förklara, att Domkapitlet icke har något
att tillägga till hvad bemälde kontraktsprost anfört.

Göteborgs Domkapitel den 4 December 1878.

GUST. D. BJÖRCK.

FR. TH. BLOMSTRAND.

C. J. SUNDSTRÖM.

H. Ang. LindhuU.

O. ADAM.

A. O. HEURL1N.
S. L. SJÖBLOM.

Folkskoleinspektören J. A, Bergs utlå*
tande,

Till högvördiga Domkapitlet i Göteborg.

Till åtlydnad af högvördiga Domkapitlets remissresolution den 20 dennes, i
hvilken infordras förklaring öfver en af Riksdagens Revisorer gjord framställning på
grund af granskning af folkskoleinspektörernes reseräkningar, får jag vördsamt aflåta
nedanstående förklaring.

Till en början får jag tillkännagifva, att jag vid remissaktens genomläsande
ej bar kunnat bilda mig en fullkomligt klar föreställning, huruvida och i hvilket afseende
Riksdagens Revisorer velat emot min reseräkning och, i sammanhang dermed,
emot min verksamhet såsom folkskoleinspektör göra någon anmärkning.

Remissakten innehåller jemförelser emellan olika inspektörers olika'' årsarfvoden

457

ä ena sidan och deras afgifna reseräkningar å andra sidan. Dessa jemförelser äro
fördelade i tvenne grupper. Jag finner mig stäld i den förra. Om jag fäster mig
vid de ord, som inleda dessa jemförelser: »Af bifogade uppgift å åtskilliga folkskoleinspektörers
arfvoden och resekostnadsräkningar för år 1876 inhemtas emellertid, att antingen
ett mindre lyckligt val blifvit gjordt i afseende å distriktens indelning eller
ock att olika nit af inspektörerne ådagalagts», skulle, efter min uppfattning, Revisorerne
vid den jemförelse, som anstälts emellan mig och en annan inspektör, haft
det senare alternativet i ögonsigte, emedan det inspektionsdistrikt, som varit mig tilldeladt,
varit särdeles lyckligt valdt, då det, såsom endast omfattande 18 socknar, har
kunnat noggrant öfvervakas, och jag i följd deraf varit i tillfälle att med uppmärksamhet
följa skolväsendets gång och utveckling, ofta emottaga personliga besök af
skollärare och skolrådsledamöter, hvilka i afseende på läsordningar, materiel, byggnadsarbeten
o. s. v. inhemtat råd och upplysningar. Det skulle således vara olikheten i
det nit, som af mig och af den med mig jemförde ådagalagts, jemförelsen skulle gälla.
Då jag naturligtvis har i detta hänseende att endast svara för mig sjelf, stannar jag
i en viss förlägenhet, då väl ej brist på nit, såsom jag dristar hoppas, kan mig tillskrifvas,
om de förbättringar i skolväsendet inom Laholms kontrakt, som under min
10-åriga inspektionsperiod egt rum, tagas i närmare skärskådande. (Se: Berättelserna
af den 15 December 1868, sid. 03, den 11 December 1871, sid. 117 och den 20
December 1876, sid. 125, samt dessutom i sistnämnda berättelse jemförelserna emellan
tillståndet i skolväsendet 1866 och 1876, upptagne å sid. 110—114). — Öfverdrift i
nit, ådagalagdt genom inspektionsresor, företagne i oträngda mål, kan väl ej heller
mig tillskrifvas, då jag, ehuru jag ej har någon afskrift af min inlemnade reseräkning,
är nästan förvissad derom, att jag ej under år 1876 besökt någon skola i distriktet
mer än en gång, enär upprepade besök i samma skola under samma år hafva hört
till undantagen under min inspektörsverksämhet och finnas åtminstone högst sällan
upptagne å reseräkningen. Men deremot har jag ansett det som min pligt, enligt
instruktionen för rikets folkskoleinspektörer, att ej blott aflägga korta besök i folkskolorna
för att anteckna statistiska uppgifter i och för berättelsers afgifvande, utan
qvarstanna i hvarje folkskola flera timmar för att gifva pedagogiska anvisningar åt
lärarne och låta lärarne förhöra lärjungarne i samtliga skolans ämnen; dessutom har
jag äfven vanligen besökt hvarje enskild småskola för att undersöka lokaler, materiel
m. m. samt slutligen på de flesta ställen haft med skolråden utlysta sammanträden,
såväl för att med dem rådgöra om skolornas angelägenheter, som ock för att i deras
närvaro genomgå hvad efter sista inspektionen på grund af mina yrkanden blifvit
verkstäldt eller ej ännu utfördt. I följd deraf hafva mina inspektioner upptagit ternligen
lång tid, men jag har i främsta rummet haft det gagn jag kunnat bereda skolväsendet
till mitt ögonmärke och ej besparing af statens medel.

Att jag ej kunnat utsträcka mina resor liera dagar i sender, utan till det högsta
3 å 4, erkänner jag villigt, ehuru det ej i revisionsberättelsen omnämnes. Men då jag
år 1867 emottog inspektörsbefattningen, anmälde jag, att såsom pastor och kontraktsprost,
kunde jag ej genom en längre frånvaro från hemmet åsidosätta min hufvudsakliga
verksamhet. Men jag tror mig i detta hänseende ej hafva gjort skolan någon
otjenst, enär de en längre tid utsträckta inspektionsfärderna måste, enligt mitt förmenande,
medföra en minskning i den själsspänstigliet, som vid dylika värf är synnerligen
behöflig. Då jag, bosatt nästan i medelpunkten af inspektionsområdet, företagit
resor på en dag, har afresan från hemmet skett tidigt på morgonen, så att jag,
ofta före barnens ankomst, kunnat iillstädesvara i den skolan, jag först ämnat besöka,
och under sommartiden vanligen ej hemkommit förrän klockan nio på aftonen, och

Riksdagens Rev. Ber. 1878 angående, Statsverket. 58

458

anser mig sålunda icke hafva otillbörligt förtjenat det inspektörerne tillerkända dagtraktamente
af — 3, på sista åren 4 kronor.

Visserligen synes det mig beqvämare att med 500 kronors arfvode hafva 40
rese- och förrättningsdagar, än med 100 kronors årsarfvode hafva 42 rese- och förrättningsdagar,
men hvilkendera, som gjort skolans sak största gagnet, tilltror jag
mig ej på dylika jemförelsegrunder att, äfven med iakttagande af full opartiskhet,
kunna afgöra.

Östra Karup den 26 November 1878.

Joll. Aug. Berg.

Karlstads Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af folkskoleinspektörernes
reseräkningar.

Med återställande af remisshandlingarne af den 18 sistlidne Oktober, hvilka
den 16 nästlidne November kommo Domkapitlet till handa, får Domkapitlet härmed
öfverlemna skolinspektören C. Gillgrens underdåniga förklaring i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid den af Gillgren beräknade rese- och traktamentsersättning
för är 1876 och derjemte afgifva eget underdånigt yttrande.

1 likhet med Revisorerne finner Domkapitlet visserligen den beräknade ersättningen,
2,427 kronor 47 öre, särdeles dryg; men då Domkapitlet, i saknad af specifikation,
icke kan ingå i pröfning af förhållandet och dessutom förmodar, att Gillgren
haft juridisk rätt att, på sätt som skett, uppgöra sin beräkning, har Domkapitlet
icke anledning att vid Gillgrens förklaring göra anmärkning.

Deremot synas giltiga anledningar förefinnas till behofvet af noggrannare bestämmelser
så väl i fråga om föreskrifterna uti nådiga instruktionen för folkskoleinspektörer
den 24 November 1876 som angående deras rese- och traktamentsersättmng.
Då nemligen inspektör åligger att “personligen besöka de inom området befintliga
skolor", kan sådan föreskrift leda till den af Gillgren gjorda uppfattning, att
hvarje skola bör af honom årligen besökas. Sådant årligen upprepadt besök är
emellertid enligt Domkapitlets uppfattning icke vidare nödvändigt, sedan numera folkskolorna
på de flesta ställen blifvit temligen nöjaktigt ordnade. Domkapitlet anser
derföre föreskriften om besök i folkskolorna böra så fixeras, att missbruk icke kan
ega rum, och vågar underdånigst föreslå, att inspektören ålägges att under loppet af
2 eller 3 år, efter områdets beskaffenhet, personligen besöka alla dess skolor, och att
särskilda anledningar, dem inspektör bör i sin berättelse angifva, skola förefinnas, om
han oftare besöker en eller annan skola. Genom sådan föreskrift skulle förebyggas,
att inspektör, då han af särskild anledning kommer till ett pastorat, jemväl besöker
alla der befintliga både folk- och småskolor samt beräknar rese- och traktamentsersättning
för alla dessa besök. Men jemväl andra fördelar skulle dermed vinnas,
och dessa af synnerligen stor betydelse, att han nemligen åt hvarje distrikt kunde
vid sina besök egna en längre tid och derigenom uppfylla ändamålet med de vigtiga
föreskrifter i åberopade nådiga instruktion, som ålägga honom att “noggrant tillse

— 459 —

undervisningen och meddela anvisningar och råd“ samt att “hålla sammankomster
med lärare och lärarinnor för att bereda dem tillfälle att genom läsprof och meddelanden
rörande undervisningen vinna vidare utbildning1'' och afgifva förslag till
ändamålsenlig plan för skolornas ordnande. Kunde derjemte förminskning ske af
hans åliggande i fråga om statistiska detaljer, skulle utan tvifvel folkskolan ej deraf
taga skada.

En stor frestelse till resor och flygtiga besök ligger uti bestämmelserna om
rese- och traktamentsersättning. Då veterligt är, att en inspektör för sina resor icke
behöfver mer än en häst, torde alltså lämpligt vara, att hans reseersättning beräknas
derefter och icke efter två hästar. Tjenligare synes vara, att arfvodet något förhöjes,
samt all beräkning af reseersättning inom samma församling försvunne, då deremot
hans traktamentsersättning borde höjas för den tid, han inom samma församling sig
uppehåller.

Slutligen anser sig Domkapitlet böra uttala sin uppfattning, att hela inspektionsväsendet
hädanefter bör antaga karakteren mera af instruktion än af inspektion.

Karlstads Domkapitel den 4 December 1878.

C. H. RUNDGREN.

J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER. GULLBR. ELOWSON.

T. SÄYE. GU ST. KLINGBERG.

Ludvig Ekström.

Folkskoleinspektören C. Gillgren6 underdåniga
utlåtande.

I anledning af Riksdagens Revisorers anmärkningar mot folkskoleinspektörernes
reseräkningar för år 1876 får jag härmed, hvad min reseräkning angår, underdånigst
afgifva följande förklaring.

I Statsrådets och Chefens för Eders Kongl. Maj:ts Eeklesiastik-departement
förordnande för mig att vara folkskoleinspektör 1873—1876 inom norra, södra och
vestra Dals kontrakt och 1877 —1881 inom nämnda samt Nordmarks kontrakt, allt
inom Karlstads stift, ålägges mig att, “så vidt ske kan, årligen besöka hvarje “inom
distriktet befintlig skola" och i öfrigt ställa mig till efterrättelse den för folkskoleinspektörer
gällande instruktion. Dessa föreskrifter äfvensom skolväsendets inom
distriktet tillstånd och icke beloppet af årsarfvodet har jag ansett och vågar fortfarande
anse vara det bestämmande för “vidden af mitt arbete''1 som folkskoleinspektör.
Fördenskull träffade jag 1878 med vederbörande öfverenskommelse om sådan frihet
från min presterliga tjenstgöring, att jag hufvudsakligen endast behöfver förrätta högmessogudstjenst
hvarannan söndag, för att sålunda få mera odeladt egna min tid och
mina ringa krafter åt folkskoleinspektionen, hvilken jag mer och mer funnit göra
anspråk på nära nog all min tid och omtanke. Tagande så många hvarandra närbelägna
skolor som möjligi i hvarje resa och egnande lika tid och omsorg åt hvarje
del af mitt distrikt, besöker jag hvarje inom mitt distrikt befintlig skola en gång
årligen; endast då särskilda omständigheter dertill tvinga, blir någon skola besökt

— 460 —

2:ne gånger på samma år. Om, såsom Riksdagens Revisorer antyda, beloppet af årsarfvodet,
hvilket 1876 var 350 och icke 325 kronor, skolat bestämma “vidden af
mitt arbete" och jag, exempelvis, i likhet med en annan inspektör med samma arfvode
användt endast 21 dagar af året på inspektioner, skulle jag icke ens på ett decennium
hafva hunnit göra personlig bekantskap med skolorna inom mitt distrikt, än
mindre kunnat i någon mån främja deras utveckling. Min inspektionsverksamhet
skulle då hafva måst inskränkas till en hastig titt in i en och annan skola samt till
att per posto insamla statistiska uppgifter i och för årsredogörelserna, hvilket väl
hvarje folkskoleinspektör, som tager sitt i instruktionen beskrifva uppdrag på fullt
allvar’, betraktar såsom sitt åliggande endast i andra rummet. Inom ett och samma
skoldistrikt infinner jag mig icke mer än en gång om året för skolinspektioner utom
i det fall, att en eller flera af distriktets skolor vid mitt besök äro af en eller annan
anledning instälda, i hvilken händelse jag sedermera vid inspektionsresa i granntrakten
besöker jemväl dessa.

Beträffande min reseräkning för 1876, så har jag, i full öfverensstämmelse
med hvad mitt förordnande i denna del innehåller, i densamma upptagit:

l:o. Skjutslega efter 2 hästar för den väglängd, som tillryggalagts, och efter den
taxa, som vid gästgifverierna varit gällande, der framkomsten kunnat ega
rum med gästgifvareskjuts, och, der sådan skjuts icke varit att tillgå, efter
den lega, som vid frivillig uppgörelse är den i dessa bygder vanliga;

2:o. 4 kronor i traktamente för hvarje rese- eller förrättningsdag; och

3:o. 3 2 öre per mil i vagnslega;

men bro-, färj- eller väntpenningar, ehuru flerestädes inom distriktet förekommande,
kunna i min räkning icke återfinnas, likasom man svårligen finner, att jag upptagit
någon kostnad för de förnyade inspektioner, jag någon gång af omständigheterna
kallats att verkställa.

För min del magt ar jag icke finna, att noggrannare föreskrifter än dem, Statsrådets
och Chefens för Eders Kongl. Maj:ts Ecklesiastik-departement förordnande och
gällande instruktion innehålla i fråga om folkskoleinspektörens arbete och resor, äro
erforderliga.

C. Gillgren,

folkskoleinspektör inom Karlstads stift.

Kanslersenibetets för Upsala
universitet och Karolinska
mediko-kirurgiska institutet

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af institutets räkenskaper
för år 1876.

Jemte öfverlemnande af lärarekollegiets vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet
afgifna förklaring med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning vid
institutets räkenskaper för år 1876 får Kanslersembetet för sin del i underdånighet
förklara, att Kanslersembetet dervid icke har något särskildt att upplysa eller tillägga.

Stockholm den 18 December 1878.

HENNING 1 i AMILTON.

Carl Högberg.

— 461 —

Lärarekollegiets vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet förklaring.

Till Kanslersembetet för Upsala universitet och Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Till åtlydnad af Kanslersembetets begäran i remiss den 15 sistlidne November
å Riksdagens Revisorers, i berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill börande fonders tillstånd styrelse och förvaltning under år 1876, gjorda anmärkning
rörande redovisning för de till vård, underhåll och förökande af Karolinska
institutets samlingar m. m. samt till institutets patologiskt anatomiska anstalt anslagna
medel för nämnda år, får institutets lärarekollegium, med återställande af de
remitterade handlingarne, härmed afgifva följande utlåtande:

att från och med innevarande år annan uppställning af räkenskaperna än
tillförene blifvit vidtagen, så att deraf tydligen framgår, när utbetalningarne för
institutet äro verkstälda; att medlen varit, i den mån de ej till utgifters bestridande
erfordrats, i bankinrättning insatta; och att den ränta, som å dem uppburits, af
institutets förvaltningsutskott anordnats till utgifter för institutet, hvartill underhållsmedlen
ej lemnat tillgång, samt af institutets redogörare redovisats för förvaltningsutskottet,
som ansett sig icke ega skyldighet att för statsverkets räkning förränta medlen,
och i följd deraf icke heller ansett nödigt, att den upplupna räntan skulle i
redovisningen för statsanslaget uppdebiteras; men att, ehuru bestämd föreskrift saknas,
att medlen skola förräntas, räntemedlen likväl komma att från och med innevarande
år till redovisning upptagas.

Stockholm den 12 December 1878.

STEN STENBERG.

CARL SANTESSON. GUST. von D0BEN. H. A. ABELIN. AXEL KEY.
A. ANDERSSON. CHRISTIAN LOVEN. R. BRUZELIUS. E. HEYMAN.

Vilh. Beskow.

Kongl. Direktionens öfver det
högre lärarinneseminariet

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers framställning rörande
helsotillståndet vid seminariet och normalskolan.

Genom nådig remiss af den 18 Oktober detta år har Eders Kongl. Maj:t befalt
Direktionen öfver det högre lärarinneseminariet att inkomma med underdånigt
utlåtande angående den framställning, som Riksdagens Revisorer i revisionsberättelsen
för år 1876 gjort rörande helsotillståndet vid seminariet och normalskolan.

— 462 —

Sedan Direktionen inhemtat yttranden från så väl lärare och lärarinnor som
från den vid läroverken anstälde läkaren, får Direktionen, med öfverlemnande af dessa
yttranden, för egen del endast i underdånighet anföra, att, enär förslag till fullständigt
nytt reglemente för högre lärarinneseminariet och normalskolan är på Eders
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende, Direktionen anser hvad Herrar Revisorer framstält
icke för närvarande föranleda till någon hennes särskilda åtgärd.

Stockholm den 28 November 1878.

W. WRETMAN.

C. v. STOCKEN STRÖM.

A. W STAAFF.

Carl Aug. Zachrisson.

Lärarnes och lärarinnornas vid det högre
lärarinneseminariet yttrande.

Till Kongl. Direktionen öfver det högre lärarinneseminarium.

Efter anmodan af Kongl. Direktionen få undertecknade härmed afgifva yttrande
öfver den af Riksdagens Revisorer uti revisionsberättelsen för år 1876 gjorda framställning
angående högre lärarinneseminarium och den dermed förenade normalskolan.

Det, hvaröfver vi i främsta rummet hafva att gemensamt afgifva utlåtande, är
Revisorernes yttrande, att uppgifterna i årsredogörelsen för läsåret 1877—1878 angående
lärjungarnes helsotillstånd “kunna ingifva allvarsamma farhågor, huruvida den
så ytterst vigtiga frågan om vårdandet af lärjungarnes helsa blifvit tillbörligen beaktad
vid denna läroanstalt. “ Af Revisorernes framställning synes, att de i fråga om lärjungarnes
helsotillstånd hufvudsakligen fäst afseende vid det menliga inbytande, som
vållas af ett öfveransträngande arbete.

Till en början tillåta vi oss fästa uppmärksamheten derpå, att möjligheten att
inom ett läroverk förekomma öfveransträngning är begränsad, så att man i sjelfva
verket icke med fog kan af läroverket fordra mera, än att icke dess organisation i
och för sig har öfveransträngning till nödvändig följd; att, der detta är förhållandet,
och intill dess ändringar i organisationen i behörig ordning skett, åtgärder vidtagas
för att minska eller, om möjligt, förekomma öfveransträngningen; samt slutligen, att
de enskilde lärarne och lärarinnorna icke genom sitt sätt att handhafva undervisningen
göra densamma för lärjungarne onödigtvis betungande. Deremot lärer intet läroverk
kunna tillförbindas att absolut förhindra öfveransträngning eller åtaga sig ansvaret
för all sådan.

Det kan nemligen inträffa, att, äfven med iakttagande af här angifna vilkor,
öfveransträngning åtminstone för den ene eller den andre lärjungen uppkommer, utan
att läroverket derför har någon skuld, hvilken öfveransträngning exempelvis kan bero

— 463

af omöjligheten för läroverket att kontrollera lärjungarnes sätt att arbeta i hemmet;
vidare — och detta gäller särskild! ifrågavarande läroverk — af den åt eleverna i
seminariets 2:dra och 3:dje afdelning samt de öfverstå klasserna af normalskolan lemnade
friheten att deltaga i eller afhålla sig från undervisningen i vissa ämnen, af
hvilken frihet de icke alltid på ett rätt sätt begagna sig, helst det icke sällan inträffar,
att föräldrar, hvilka, hvad normalskolans lärj ungar angår, i afseende härå äro de bestämmande,
önska, att deras barn skola deltaga i för stor del af eller i all den undervisning,
som lemnas i läroverket; slutligen af det inflytande, som lefnadssättet i
hemmet, sällskapsvanor m. m., kan öfva på lärjungens helsa, såsom undertecknad Sandahl
i bifogade särskilda skrifvelse utförligare påpekat.

Öfvergå vi, efter denna allmänna framställning, till frågan om hvad som inom
detta läroverk är gjordt för att förhindra öfveransträngning, så må vi till en början
erkänna, att det arbete, som kräfves af lärjungarne i seminarium och den eller möjligen
de öfverstå klasserna af normalskolan, synes oss väl drygt, ett förhållande, som
blifvit öppet framlagdt i den omnämnda årsredogörelsen och — långt ifrån att icke
vara af oss beaktadt — utgjort föremål för allvarliga öfverläggningar och upprepade
framställningar till Kongl. Direktionen. Vi torde få erinra:

att två af de vid läroverket anstälde lärare uti tryckta broschyrer framstält
förslag om ändringar i läroverkens organisation, till stor del just ur synpunkten att
minska elevernas arbete och bringa det i öfverensstämmelse med hvad som för deras
behof är ändamålsenligast;

att läropersonalen i yttrande öfver framlagda grunder för en reorganisation
(den 23 Nov. 1874) samt i fullständigt förslag till sådan omorganisation (den 16 Jan.
1875) städse fäst uppmärksamheten vid nödvändigheten att göra arbetet för eleverna
mindre betungande än det nu är;

att lärarinnorna vid normalskolan i skrifvelse af Februari 1874 föreslagit
ganska genomgripande förändringar med afseende på den dagliga läsetiden in. m.
inom skolan;

samt att läropersonalen, med hufvudsakligt instämmande i detta förslag, uti
skrifvelse af den 17 April 1875 — jemte anmälan om vissa tillfälliga åtgärder, hvilka
legat inom dess befogenhet att vidtaga till minskande af lärjungarnes arbete, såsom
medgifvande af lexfrihet en dag i veckan m. m. — framlagt fullständigt förslag till
reorganisation af normalskolan i syfte att inskränka lärjungarnes arbete.

Då dessa förslag, som bekant, ännu icke ledt till något resultat, utom hvad
angår normalskolan, der Kongl. Direktionen delvis företagit ändringar i angifna rigtning,
har det icke återstått oss annat än att genom särskilda åtgärder söka, efter inhemtande
af upplysningar från eleverna om måttet af deras arbete, på grund af sig
företeende omständigheter åstadkomma lindring i arbetet, såsom exempelvis genom att
så ändra läs-schemat, att all läsning på eftermiddagarne blifvit borttagen, så att numera
endast teckning och engelsk talöfning under en och en half timme en eftermiddag
i veckan förekommer å 2:dra och 3:dje seminarii-afdelningen; genom att införa
läroböcker i nästan alla ämnen, så att anteckningar under lektionerna endast i några
få förekomma; genom att gifva lärjungarne en lofdag i månaden; genom införande å
2:dra och 3:dje seminarii-afdelningarne af särskilda hospiteringsdagar i normalskolan
hvar annan vecka, i följd hvaraf eleverna föregående dag icke behöfva bereda sig till
lektioner och dessutom erhålla en behöflig omvexling i arbetet, andra åtgärder att
förtiga.

1 sammanhang härmed torde vi få nämna, att äfven denna termin — innan
vi hade oss bekant, att Revisorerne fäst sin uppmärksamhet vid förhållandet inom lä -

— 494

roverket — uppgifter om arbetstiden blifvit från seminariieleverna infordrade, äfvensom
att, efter tagen kännedom om dessa uppgifter, åtgärder vidtagits, genom hvilka
elevernas arbete blifvit något mindre än under föregående läsår.

Om nu äfven allt detta må anses såsom tillfälliga åtgärder, och all anledning
från läroverkets sida till öfveransträngning först genom en omorganisation af detsamma,
i rigtning art göra sjelfva studiesättet — särskildt inom de högsta afdelningarne af
båda läroverken — mera lämpadt efter elevernas lifsuppgift, ålder och ståndpunkt i
utveckling, torde kunna undanrödjas, synes oss dock det anförda ådagalägga, att vi
ganska mycket beaktat frågan om vårdandet af lärjungarnes helsa, så vidt denna beror
af det dem ålagda arbetet.

I fråga om de i årsredogörelsen intagna tabeller och öfriga sifferuppgifter beträffande
lärjungarnes helsotillstånd och deltagandet i gymnastiköfningarne få vi hänvisa
till bifogade, af undertecknad Sandahl, i egenskap af läroverkens läkare, särskildt
afgifna utlåtande.

Beträffande slutligen de af Revisorerne lemnade uppgifter om den dagliga undervisningstiden
inom läroverket nödgas vi göra en insaga. Först och främst synes
det egendomligt, att Revisorerne i denna undervisningstid inräknat tiden för morgonbönen,
hvilken för öfrigt icke —• såsom Revisorerne synas hafva antagit — uppgår till
en half timme, utan till en fjerdedels timme eller högst tjugu minuter, ehuru morgonbönen
å läs-schemat är utsatt att börja kl. f 9 och lektionerna kl. 9 f. m. Vidare
hafva vi att anmärka, det Revisorerne för öfningar å seminarium afdragit “högst tre
timmar i veckan11, dervid de, i strid med det vanliga förfarandet vid dylika beräkningar,
icke bland “öfningar" inberäknat teckning. Om den åt teckning anslagna tiden
inräknas, bör afdrag för öfningar göras å 2:dra och 3:dje seminariiafdelningen med
4 \ timme och å lista afdelningen med 4 timmar i veckan. Med iakttagande häraf
visar sig, att den dagliga lästiden inom läroverket utgör i medeltal å 3:dje afdelningen
4 l timme, å 2:dra afdelningen 4 T\ timme, samt å l:sta afdelningen 4 4 timme,
hvilken tid å 2:dra och i synnerhet å 3:dje afdelningen för enskilda elever ytterligare
minskas, derigenom att de icke deltaga i alla de ämnen, som äro valfria. Tillika bör
märkas, att hvarje lektion upptager endast 50 minuter, enär 10 minuters ledighet
lemnas eleverna efter hvarje lektion. Vid beräkningen af arbetstiden i normalskolan
hafva Revisorerne på samma sätt som i seminarium inräknat morgonbönen och
derefter angifvit det afdrag, som bör göras för öfningar, till “2 timme i veckan".
Det förhåller sig dock så, att, enär i skolan (utom gymnastik och sång) förekommer
öfning ej blott i teckning, utan jemväl i handarbete och välskrifning, afdrag bort göras
i 8:de och 7:de klasserna af 4 ) timme, i 6:te af 6 4, i 5:te och 4:de af 7 timmar,
i 3:dje af 8 ^ timme, i 2:dra, l:sta och den öfre af de båda förberedande klasserna
af 9 ^ timme, allt för vecka, under det att af lista förberedande klassens 18 lektionstimmar
i veckan 6 upptagas af “öfningar". Med iakttagande häraf utgör således den
verkliga lästiden i medeltal för dag i 8:de och 7:de klasserna 4 ^ timme, i G:te 4 timmar,
i 5:te och 4:de 3 f timme, i 3:dje 3 ^ timme, i 2:dra 3 i lista 3, i 2:dra förberedande
2 samt i lista förberedande klassen 2 timmar. Med dessa rättelser i Revisorernes
uppgifter hafva vi icke afsett att afgifva något yttrande angående den nuvarande
undervisningstiden i normalskolan, men velat fästa uppmärksamheten derpå,
att arbetstiden icke, såsom Revisorerne antydt, är lika genom hela skolan, utan helt
olika i olika klasser.

Till sist kunna vi icke underlåta att fästa uppmärksamheten derpå, att, då Revisorerne
i fråga om tiden för hemlexornas inlärande och hemskrifningarnes verkställande
“exempelvis" anfört, att denna i 8:de klassen uppgår “ända till 4 timmar“, Revi -

— 465 —

sorerne åberopat den enda Vass, uti hvilken lärjungarne användt långlid för hemarbete.
enär enligt årsredogörelaen redan i cde klassen densamma nedgick till - tunnlar
45 minuter och sedan klass efter klass minskades.

Stockholm den 26 November 18/8.

ERNST G. E. OLBERS.
CARL AUG. ZACHRISSON.

GUST. JAC. KEI.ISER,

med reservation.
HELENA PALMQYIST.
EMILIA LOENBOM.

REGINA PALLIN.
.1ULIUS HUMBLE.
OSKÄR TH. SANDAHL.

LOUISE SUNDÉN.

HOKTENSE WESTMAN.

G. CASSELLI.

HILDA CASSELLI.

N. LINDER.

LILLY ENGSTRÖM.

OLIVIA WASMUTH.
ANNA HAMMER.
CAROLINE SÖDERSTRÖM.

Reservation.

Undertecknad anhåller att härmed få förklara såsom sin mening, att ingressen
till här ofvan stående skrifvelse hade bort vara af följande lydelse:

Ehuru undertecknade för sin del icke kunnat finna annat, an att Riksdagens
Revisorer uti revisionsberättelsen för år 1876 öfverskridit gränserna för sm
befogenhet, när de yttrat sig om helsovården vid det Kongl. högre lärarinnesemminariet
och den dermed förenade normalskolan, anse vi oss dock hora
begagna detta tillfälle att, inför Kongl. Direktionen framställa våra åsigter rörande
de anmärkningar Revisorerne i detta afseende framstält.

Det hvaröfver vi i främsta rummet nu gå att yttra oss är —

Beträffande hvad derefter i skrifvelsen följer, instämmer undertecknad i densamma.

Stockholm som ofvan.

Gust. dac. Keijser.

BesigtmngsläkaretiB vid det högre Tara*
rmneseminariet och normalskolan yttrande.

Till Kongl. Direktionen för det högre lärarinneseminarium.

Med anledning af den statistiska eller i tabellform uppstälda redogörelse för
deltagandet i gymnastiken samt för helsotillståndet inom det högre iärannnesemmarium
och den dermed förenade normalskolan för flickor under läsåret 1877 18/8,

hvilken jag afgifvit till rektor vid nämnda läroverk, hafva Riksdagens Herrar Revisorer
i sin berättelse om verkstäld statsrevision yttrat följande:

»Utan att vilja öfverskatta värdet af dylika statistiska uppgifter eller tiller 5$ Riksdagtnt

Rn\ Sfr, J878 angåtmh SlatmrM,

466 —

känna dem en fullt afgörande betydelse kunna Revisorerne likväl ej undertrycka den
tanken, att dessa uppgifter kunna ingifva allvarsamma farhågor, huruvida den så
ytterst vigtiga frågan om vårdandet af lärjungarnes helsa blifvit tillbörligen beaktad
vid denna läroanstalt, hvilken, såsom ett mönster för dylika inrättningar inom vårt
land, torde i hög grad inverka på de anordningar, som i slikt fäll iakttagas ej
mindre inom statens undervisningsverk, än äfven inom dem, som af enskilde varda
anordnade/''

Till stöd för dessa anmärkningar anföra Revisorerne åtskilliga ur min redogörelse
hemtade siffror, hvilka här icke behöfva upprepas, då de återfinnas fullständigare
i min ofvan nämnda redogörelse, till hvilken jag får hänvisa,

Dessa anmärkningar af Riksdagens Herrar Revisorer måste anses vara rigtade
mot de nämnda läroverkens direktion, lärare och den vid läroverken anstälde läkaren
eller undertecknad, hvilka förmodligen samtlige hvar i sin måu, enligt Revisorernes
"farhågor11, skola anses “icke tillbörligen hafva beaktat vårdandet af lärjungarnes
helsa". Detta föranleder mig att först och främst framhålla, att den vid det
högre lärarinneseminarium och normalskolan i och för gymnastiTebesigtningarne anstälde
läkaren icke derutöfver har befogenhet att ingripa i helsovårdsfrågor, som
röra dessa läroverk — och detsamma är, så vidt jag vet, förhållandet med besigtningsläkarne
vid statens samtliga elementarläroverk. Besigtningsläkaren har endast
skyldighet att tillse, att icke i gymnastiken må deltaga någon lärjunge, som kunde
taga skada af gymnastiken. Besigtningsläkaren har icke säte eller stämma i läroverkets
direktion, som bland sina medlemmar icke heller räknar någon annan läkare,
ett förhållande, som synes mig vara ett missförhållande, hvilket för öfrigt, så vidt
mig bekant är, efter regeln eger rum i alla styrelser för statens elementarläroverk.
På grund af min ställning till seminarium och normalskolan kunna Revisorernes anmärkningar
således icke drabba mig, såsom blott varande besigtningsläkare vid de
nämnda läroverken.

Emellertid, då jag blifvit anmodad att till Kongl. Direktionen afgifva yttrande
samt äfven att deltaga i dessa läroverks lärares öfverläggning med anledning af Herrar
Revisorers framkastade “allvarsamma farhågor, huruvida den så ytterst vigtiga frågan
om vårdandet af lärjungarnes helsa blifvit tillbörligen beaktad vid dessa läroanstalter"
så anhåller jag att få anföra följande:

Jag heder då först och främst att få uttala min alldeles bestämda öfvertygelse,
grundad på hvad jag från dessa läroverk och från andra läroverk erfarit, att vid
det högre lärarinneseminarium och normalskolan mera göres, än vid veterligen något
annat jemförligt läroverk, för att lätta och minska lärjungarnes arbete, så långt
som ett faststäldt reglemente tillåter. I detta hänseende har vårdandet af lärjungarnes
helsa otvifvelaktigt blifvit, så långt möjligt varit, beaktadt.

Med afseende på de siffror, som Revisorerne hemtat från de meddelade tabellerna
rörande deltagandet i gymnastiken, bör jag påpeka, att bland dem, som på
grund af “andra orsaker11 än sjukdom eller allmän svaghet icke deltagit i gymnastiken,
har det stora flertalet haft så långt från seminarium aflägsna bostäder (Södermalm,
Djurgården, Norr t ullsgatan o. s. v.) att de genom gången till och från skolan
kunde anses erhålla ersättning för gymnastiken. För sjette klassen har det varit på
grund af det reglementerade antalet skoltimmar för veckan oundgängligt att förlägga
en af gymnastiktimmarne till klockan 3—\ 4 eftermiddagen, en tid så ytterligt olämplig,
att det, så underligt det än må synas, just under beaktande af lärjungarnes
helsa, ansetts nödigt att hemställa om indragning af denna gymnastiktimme, hvilken
hemställan af Kongl, Direktionen bifallits,

— 4(37 —

D8 siffror, som Revisorerne ur mina Öfversigtstabeller anföra, äro onekligen
ganska nedslående med afseende på kelsotillståndet hos lärjungarne i seminarium
och normalskolan vid slufet af läsåret 1877—1878. Men vid Revisorernes slutsatser
af dessa siffror måste framhållas den anmärkningen, som de äfven sjelfva benäget
göra, att nemligen en statistisk uppgift för ett enda år och rörande ett relativt så
ringa antal lärjungar icke är någon fullt tillräcklig grund för några allmänna slutsatser.
På samma gång torde böra framhållas — hvad Revisorerne icke i sin berättelse
omnämna — att 16,0 7 procent af lärjungarne i seminarium, säkerligen tvärt
emot hvad de fleste torde på förhand kunnat föreställa sig, obestridligen befunno sig
i ett bättre helsotillstånd vid vårterminens slut än vid höstterminens början, och att
i normalskolan samma öfverraskande förhållande egde rum hos 19,3 4 procent af de
undersökta elevernas antal, samt vidare, att i seminarium och normalskolan respektive
41,0 7 procent och 44,8 7 procent af eleverna befunno sig i samma helsotillstånd
vid läsårets slut som vid dess början. Alltså hade under detta läseåret i seminarium
57,3 4 procent och i normalskolan 64,15 procent icke försämrats till helsan trots
många samverkande ogynsamma inflytelser, som ett träget skolarbete, en lång mörk
vinter, vistelsen i en stor stads mer eller mindre dåliga luft, sällskapslifvets ohelsosamma
vanor o. s. v. Med tanke på alla dessa ogynsamma inflytelser förundrar det
mig verkligen, att icke procenten af de försämrade är större, än hvad den är.

Hvad jag nu anfört må icke fattas såsom ett obetingadt försvar för de bestående
förhållandena eller gifva någon anledning att tro, att jag skulle anse allt
vara väl bestäldt med afseende på helsovårdsfrågan vid elementarläroverken i allmänhet.
Nej, jag har anfört det ofvanstående endast för att, hvad på mig ankommer, söka
åstadkomma ett från all ensidighet fritt bedömande af helsovårdsfrågan vid det högre
lärarinneseminarium och dess bihang, normalskolan. Jag har icke så få anledningar
att hysa den öfvertygelsen, att, om man från andra flickskolor egde en statistik, jemförlig
med den som blifvit framlagd från seminarium och normalskolan, så skulle man
finna, att siffrorna från dessa läroverk skulle visa ännu sämre resultat i afseende på
helsotillståndet, än siffrorna från de nu i fråga varande läroverken. Detta är visserligen
långt ifrån någon tröst, det är tvärtom en ytterligare och dertill ganska svår
anledning till oro och bekymmersamt beaktande, men jag vill dermed endast hafva
uttalat min bestämda mening, att det högre lärarinneseminarium och normalskolan
för flickor icke förtjena att i främsta rummet stämplas såsom läroverk, der det är
illa stäldt med helsovården — och detta hafva Riksdagens Herrar Revisorer väl icke
heller menat, om ock allmänheten lätt nog af de gjorda anmärkningarne torde vara
benägen att fatta saken så.

Att betänkliga missförhållanden ega rum med afseende på den fysiska vårdens
eller helsans tillgodoseende vid våra läroverk i allmänhet, det bar en mer än tjuguårig
verksamhet som läkare i hufvudstaden allt mer och mer lärt mig, och min
öfvertygelse är i det hänseendet, på grund af erfarenhetens vitnesbörd, fullt stadgad.
En utredning af hithörande svårlösta frågor hoppas man erhålla från den komité,
som svenska läkaresällskapet tillsatt just för detta ändamål. För min egen del får
jag dock i sammanhang härmed tillstå — hvad väl i allmänhet icke lärer af någon
förnekas — att det är lättare att upptäcka och framhålla bristerna, än att råda bot
på dem. I detta sistnämnda hänseendet bekänner jag helt öppet min osäkerhet och
oförmåga, men vågar ändock uttala följande åsigter till den kraft och verkan de
kunna hafva.

Det är ju klart och alldeles oomtvisteligt, att den fysiska utvecklingen bör
hålla jemna steg med själens odling, Om så alltid egde rum, skulle man naturligtvis

— 468

icke erhålla dessa verkligen bedröliiga siffror af respektive 50 proc., 45,4 6 proc. och
33,33 proc. till helsan vid läseårets slut försämrade inom seminariets tre afdelningar,
och icke heller en i det hela för de högre klasserna inom normalskolan allt högre
stegrad procent med försämrad helsa vid läseårets slut. Denna hos ett så stort antal
elever inträffade nirsämring af helsan, och särskildt denna stegring af procenten försämrade
för de högre afdelningarne och klasserna angifver, synes det mig, att det
icke är rigtigt stäldt med skolarbetet. Hvad som derutinnan är felaktigt ligger icke,
såvidt jag känner, i lärarnes skön att afhjelpa; nej, felet ligger enligt min öfvertygelse
i reglementet för läroverken, som bestämmer för lång skoltid, hvarigenom ock,
enligt mitt förmenande, föranledas allt för vidlyftiga kurser i de särskilda läroämnena.
Jag föreställer mig med anledning häraf såsom någonting synnerligen önskvärd!, att
lektxonstimmarnes antal inskränktes för seminariiafdelningar samt för de sex eller sju
öfverstå klasserna i normalskolan till fyra timmar om dagen samt för normalskolans
högsta klasser till tre timmar dagligen. En timme eller åtminstone en halftimme
borde dessutom dagligen användas till kroppsöfningar, hvilka böra försiggå utan jagt
och med nödig hvila mellan de särskilda rörelseafdelningarne. Med afseende på genomförandet
af en dylik tillökning i kroppsöfningar möter dock en praktisk svårighet,
som icke är lätt, ja, kanske för närvarande omöjlig att afhjelpa. Den bästa tiden
för kroppsöfningarne eller för gymnastiken vore otvifvelaktigt efter morgonlektionerna,
hvilka jag antager skulle såsom nu börja klockan 9 förmiddagen och räcka till klockan
11 förmiddagen. Jag skulle således önska, att gymnastiken förlädes till klockan
11 —12 förmiddagen, hvarpå följde frukostlof till klockan 1 och sedan lektioner klockan
1—2—3 eftermiddagen. Jag har icke tillfälle att utförligare utveckla skälen för
en sådan anordning, utan får blott erinra om, att det torde vara klart, att, om lärjungen
går till gymnastiken efter blott 2 timmars lektioner, alltså med oförtröttade
krafter, så blir deltagandet i en förnuftigt ledd gymnastik säkerligen ett uppfriskande
nöje och kan icke, såsom nu ofta för den trötta eleven är händelsen, kännas såsom
en börda, ett plus af tröttande arbete, hvilket man helst söker undandraga sig. Efter
gymnastiken, förlagd före frukostlofvet, skulle sannolikt en littigare matlust ertaras
och ett närande frukostmål med nöje intagas, hvarefter de återstående två timmarnes
lektioner antagligen icke borde verka särdeles tröttande. Emot en sådan anordning
åt gymnastiken reser sig den svårigheten, att man för dess åstadkommande behöfde
mer. än en gymnastiksal och mer än en gymnastiklärarinna, för att seminarii tre afdelningar
och alla klasserna i normalskolan skulle kunna erhålla hvarje dag åtminstone
en lialftimmes gymnastik före frukostlofvet. En nödfallsutväg kunda vara att
använda de båda timmarne klockan 10 —12 till dels lektioner och dels gymnastik,
som ovilkorligen bör vara obligatorisk för alla, hvilka icke af läkare på grund af
sjukdom, 1 ytau eller andra giltiga oi saker förbjudas att deltaga i densamma. Den nu
gällande tillåtelsen för lärjungarne i normalskolans 7:e och <8:e klasser att efter eget
godtfinnande deltaga i eller afhålla sig från gymnastiken måste förefalla en läkare alldeles
obegriplig.

Jag har här, i detta långt ifrån fullständiga yttrande, hittills icke kommit att
röra vid lärjungarnes hemarbete. Att bestämma något om detsamma är ytterst vanskligt.
Individualiteten, den olika begåfningen spelar dervid naturligtvis eu oerhördt
stor roll, och derjemte händer det icke sällan att eleverna arbeta på ett oförståndigt
sätt samt använda långt mera tid, än som kan vara nödig, till ett förelagdt arbetes
förrättande. Det är väl dock klart, att, om kurserna i de särskilda ämnena minskas
till omfång, så minskas äfven hemarbetet, hvilket icke kan vara utan inflytande på
helsan.

469

Åtskilliga andra frågor t. ex. läroämnenas mängd, timmarnas fördelning mellan
de olika läroämnena med flere frågor, hvilka kunna i viss mån beröra de sanitära
förhållandena, vågar jag icke här inlåta mig på. Jag har dertill hvarken tid,
ej heller tillräcklig pedagogisk kunskap och erfarenhet, för att våga ett bestämdt
omdöme.

Stockholm den 22 November 1878.

Oskar. Th. Sanäahl,

Med. D:r och Professor,
busigtningsläkare vid seminarium
och normalskolan.

Kanslirådet A. Th. Bruhns

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
redovisningen af 1876 års medel till
nndervianingsmateriel för folkskolorna.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t. anbefalt mig att inkomma med
underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i skrifvelse den 14 Oktober
1878 rörande redovisningen för 1876 års medel till undervisningsmateriel för
folkskolorna gjorda anmärkning.

Revisorerne hafva framhållit önskvärdheten deraf, att till underlättande åt granskningen
de särskilda anslagsbelopp. som i Kongl. Statskontoret lyftas, må i räkenskaperna
hvart för sig antecknas med utsättande al dagen, då medlen lemuats redogöraren
till handa. samt med angifvande af anslagsrubriken, samt tillika anmärkt, att på
ett ställe i räkenskaperna genom förbiseende skritvits år 1876 i stället för 1877.

I anledning häraf får jag i underdånighet yttra, att det anmärkta skritielet
redan blifvit rättadt, samt hvad'' Revisorerne tramstält såsom önskvärdt rörande räkenskapernas
förande skall för framtiden blitva iakttaget,

Stockholm den 15 November 1878,

A. Th. Bruhn.

Domkapitlets i Hernösand

underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
granskning af folskoleinspektörernes
reseräk ningar.

Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts genom nådig remiss meddelade befallning får
Konsistorium härmed öfverlemna underdåniga förklaringar af folkskoleinspektören J.
Bäckman och förre folkskoleinspektören Kontraktsprosten N. Th. Feltström i anledning
af Riksdagens Revisorers i senaste revisionsberättelsen gjorda anmärkningar vid folkskoleinspektörernes
reseräkningar och deras deråt föranledda framställning om behotvel
af noggrannare föreskrifter med afseende på inspektörernes dels tjenstgöringsskvldisrhet
i förhållande till årsarfvodet. dels rätt till rese- och traktanientsersätfning,

V O

samt såsom eget utlåtande i frågan anföra, att konsistorium finner den af Revisorerna
gjorda framställningen behjertansvärd, men att den af dem väckta frågan synes konsistorium
ännu vara alltför litet utredd för företagande åt en allmän omreglering i omförmälda
syfte.

Hernösands domkapitel den 31 December 1878.

L. LANDGREN.

A. F. WIMMERCRANTZ.

HERMAN WÅHLANDER. C. J. BLOMBERG.

E, A. Tjerneld.

Folkskoleinspektören J. Bäckmans
underdåniga utlåtande.

På förständigande af högvördiga Domkapitlet i Hernösand får jag härmed i
djupaste underdånighet inför Eders Kongl. Maj:t afgifva följande utlåtande öfver
“Transsumt af Riksdagens Revisorers den 14 Oktober 1878 afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1876“; — artikeln: Folkundervisningen.

För så vidt jag kan finna, lär väl senare delen af följande mening syfta på
mig: “En inspektör med 100 kronor har i reseersättning debiterat 407 kronor 47
öre för 71 mil samt 42 rese- och förrättningsdagar, då en annan med 500 kronors
årsarfvode blott rest upp 444 kronor för 90 mil samt 40 rese- och förrättningsdagar.44

Anmärkningen gäller inspektionsperioden 1872''—1876 och särskildt det sist
nämnda året. Enligt det af då varande Statsrådet och Chefen för Eders Kongl.
Maj:ts Ecklesiastikdepartement den 5 Januari 1872 utfärdade förordnande för mig
att under antydda period vara folkskoleinspektör inom provinsen Medelpad, hade jag
det åliggande “att, så vidt möjligt, två gånger om året besöka hvarje folkskola inom
distriktet samt i öfrigt ställa mig till efterrättelse den för folkskoleinspektörer gällande
instruktion14 (utfärdad samma dag och ordagrant intagen i “Författningar rörande
folkundervisningen44, 4:de uppi., sidd. 136—138), hvaremot jag, utom ett årsarfvode
af 500 kronor, egde åtnjuta resekostnadsersättning med beräknande af skjuts efter
två hästar och tre riksdaler i dagtraktamente, hvilket dock under periodens lopp sedermera
höjdes till fyra kronor dagligen.

Under de 7 år, jag haft förtroendet att vara folkskoleinspektör, har jag städse
såsom rese- och förrättningsdagar i hvarje årsräkning upptagit summan af alla de
dagar, dä jag varit på inspektion stadd, utan afseende derpå, om jag under en och
samma dag inspekterat en eller tvenne skolor. Föreskriften i förordnandet, att “resorna
böra på det sätt ordnas, att så många skolor som möjligt må kunna under en
och samma resa besökas44, har jag äfvenledes stält mig till efterrättelse. Genom ordet
“blott41 i ofvan citerade anmärkning lär väl också antydas, att man funnit min
reseräkning för år 1876 sluta på ett snarare för lågt än för högt belopp.

Beträffande skolbesöken får jag i underdånighet anföra hvad jag förut yttrat
i min berättelse för åren 1872—1876 till Eders Kongl. Maj:ts Ecklesiastik-departement,
nemligen att jag “en gång årligen besökt alla eller de allra flesta folkskolor

i

— 471 —

och småskolor; endast ett par år har jag haft tillfälle att besöka några skolor tvenne
gånger. I synnerhet under de senaste åren har jag allt mer besökt småskolorna,
emedan dessa ofta nog befunnits tarfva noggrannare tillsyn, än många af de egentliga
folkskolorna. “ Enda hindret för verkställande af tätare årliga skolbesök har
varit min tjenstgöring såsom adjunkt vid Hernösands seminarium, och har det befunnits
svårt nog att för kortare tid anskaffa vikarie. Ett inspektionsbesök årligen
för hvarje skola torde under normalt tillstånd också temligen motsvara förhållandenas
kraf.

I öfrigt synes framgå af Herrar Revisorers berättelse, att de uppskattat en
folkskoleinspektörs arbete hufvudsakligast efter de årliga förrättningsdagarnes antal.
Men sjelfva inspektionen är likväl blott en del — visserligen en dryg sådan, men
dock endast en del — af hela arbetet. Bland det arbete, som en inspektör har att
verkställa på andra dagar under året än inspektionsdagar, må nämnas först och
främst all den expedition, som i sina allmänna drag är antydd i ofvan nämnda instruktion
för folkskoleinspektörer den 5 Januari 1872, hvartill komma utlåtanden
äfven i andra folkskolefrågor, än der nämnda, infordrade af olika myndigheter o. s. v.,
— i korthet: en folkskoleinspektör, äfven med ett medelmåttigt inspektionsdistrikt, är
knappast någon vecka under årets lopp fullt ledig från arbete med behandling af till
folkskoleväsendet hörande ärenden, och under vissa årstider är han dermed strängt
sysselsatt.

Mot slutet af sin berättelse uttala Herrar Revisorer, att “organisationen af
skolorna med få undantag blifvit genomförd", så att inspektionen torde under de
senare åren "möjligen hafva kunnat inskränkas". Härvid må likväl i underdånighet
anmärkas, att om än mycket hittills blifvit gjordt beträffande folkskoleväsendets organisation
i stort taget, lär nog verkliga förhållandrt vara både der och hvar, att
inom de särskilda församlingarne mycket återstår att härutinnan verkställa, enär
denna organisation är i så väsentlig mån beroende af forsamlingarnes frivilliga uppoffring
för saken, hvarigenom sker, att förverkligandet af en uppgjord plan kan blott
efter hand genomföras. Om derföre med något skäl kan sägas, att för vårt folkskoleväsende
under de förflutna 30 åren en god och säker grund blifvit lagd, lär väl dock
den med verkliga förhållandet någorlunda förtrogne villigt medgifva, att största delen
af sjelfva byggnaden ännu återstår att uppföra, hvilket arbete säkerligen fordrar,
äfven från statens sida, samma, ja om möjligt ännu trägnare tillsyn, som den, hvilken
synnerligast under de två senare årtiondena utöfvats.

Hernösand den 5 December 1878.

J. JBächnan,

folkskoleinspektör.

Folkskoleinspektören N. Th. Feltströmö
underdåniga utlåtande.

Vid den granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1876, hvilken Riksdagens Revisorer anstalt, hafva
de vid fråga om folkundervisningen bland annat "furnit att inspektörernes årsarfvoden
äro till beloppet särdeles olika och omvexla emellan 100 och 2,000 kronor", och,
sedan “vid förfrågan den upplysning erhållits, att grunden för arfvodenas olikhet vore
att söka dels i distriktens olika storlek, dels i den olika tid inspektörerne. kunnat

egna åt sin befattning11, genom en jemförande förteckning “öfver åtskilliga folkskoleinspektörers
arfvoden och resekostnadsräkningar lör år 1870“ ledt sig till den slutsatsen,
“att antingen ett mindre lyckligt val blifvit gjordt i afseende å distriktens
indelning, eller ock att olika nit af inspektörerne ådagalagts11, hvarefter, och sedan
de genom anförande af åtskilliga exempel ifrån nämnda förteckning sökt framställa
granden för denna sin uppfattning, följande ord ai dem yttras: “Åt det anförda vill
emellertid synas såsom hos inspektörerne mycken olika uppfattning skulle råda i afseende
å vidden af det arbete, som bort motsvara årsarfvodet, äfvensom i afseende å
det sätt, enligt hvilket rese- och traktamentskostnaden bort beräknas, hvadan i nämnda
hänseende noggrannare föreskrifter synas vara af behofvet högeligen påkallade.“

För underdånigt utlåtandes afgifvande häröfver har genom högvördiga Domkapitlet
i Hernösand ett transsumt af nämnde Revisorers berättelse, innefattande nu
anförda reflexioner, blifvit mig tillstäldt, och får jag fördenskull i djupaste underdånighet
anföra följande:

När jag efterforska!-, i hvilket afseende ifrågavarande underdåniga utlåtande
synts vara erforderligt af mig, har jag trott mig finna detta angifvet genom följande
ord i nämnda transsumt: “Af tvenne folkskoleinspektörer med 325 kronors årsarfvoden
har den ene räknat 47 rese- och förrättniugsdagar med en kostnad af 498 kronor,
då den andre räknat 260 rese- och förrättuingsdagar med en kostnad af 2,427 kronor.
''- Ty såsom den uppgift, hvilken finnes samma transsumt bifogad, utvisar, är den
förre af desse inspektörer undertecknad, som under åren 1870 —1876 hatt uppdraget
att öfvervaka folkundervisningen inom Jemtlands norra och vestra kontrakt, under
det den senare är Komminister C. Gillgreu i Åmål med inspektionsområde i Dalsland,
huru stort dock mig ej bekant. Då jag vidare eftersöker orsaken, hvarföre statens
Revisorer stält Inspektör Gillgrens och min resekostnadsräkning i jemförelse med
hvarandra, kan jag ej upptäcka någon annan än den, att bland de folkskoleinspektörer,
som åtnjutit 325 kronors årsarfvode, Tit. Gillgren för år 1876 aflemna! den
till beloppet största resekostnadsräkniugen och jag den minsta, — likasom jag finner
att Revisorerne vid de öfriga anlörda exemplen stält just de inspektörer i jemförelse
med hvarandra, hvilkas räkningar utvisat största skilnaden i beloppet, under det årsarfvodet
varit för dem lika. Med afseende å denna jemförelse vägar jag dock underdånigst
ifrågasätta, huruvida don kan befinnas fullt berättigad, synnerligast om man
dervid drager sådana slutsatser, som dem hvilka Revisorerne uttalat. Något mera, än
att årsarfvodet uppgick till enahanda belopp, tror jag, borde derför anses erforderligt,
såsom att inspektörsdistrikten till deras utsträckning, till skolornas antal, till våglängderna
emellan och lättheten eller svårigheten att framkomma till de olika skolorna
varit åtminstone i det närmaste lika och med hvarandra jemförliga, — för att
nu nämna endast de allmännaste och mest i ögonen fällande synpunkter, som härvid
icke torde böra förbises. Och i berörda hänseenden torde väl förhållandena befinnas
betydligt olika i Inspektör Gillgrens distrikt och det, som varit mig anförtrodt, synnerligast
i trakter, som ligga närmare fjellen. Till ett säkrare resultat hade alltså, efter
mitt ringa förmenande, en jemförelse af inspektörernes resekostnadsräkningar ledt, om
man sammanstält sådana, som afsett inspektörsdistrikt med ungefär lika yttre förhållanden
och något så nära samma antal skolor. Äfven med hänsyn till de tider
af året, under hvilka inspektion kan få företagas, eger en stor och betydande åtskilnad
rum emellan olika delar af riket. Ty då skolorna i de sydligare landskapen, såsom
inspektörer derifrån sjelfve sagt mig, mångenstädes äro allmänt i verksamhet
under eu stor del af sommaren, så att de då kunna inspekteras, så egnar sig deremot,
bär denna årstid icke alls för skolverksamhet, utan endast hösten, vintern och våren

473

intill förra delen af Juni. Är nu eu prestman förordnad att vara folkskoleinspektör
— ock prestman äro både Inspektör Gillgren och jag —så utmärker det nu anförda
att, då för en sådan embetsman de sistnämnda årstiderna äro genom husförhören och
skriftbarnens undervisning, att ej nämna andra göromål, ganska upptagna och ansträngande,
hvaremot sommaren erbjuder honom jemförelsevis mycken ledighet och
hvila, det måste med hänsyn till arbetenas sammanträngning och derigenom ökade
ansträngningar vara af en väsentlig betydelse, om han kan få verkställa åtminstone
en del inspektionsresor sommartiden eller icke. Hvad mig beträffar, torde det här
ock böra anmärkas att jag saknar embetsbiträde inom min församling, ehuru den är
både mycket folkrik ooh vidsträckt. I öfrig t äro resor under sommaren i allmänhet
att betrakta såsom lustresor i jemförelse med resor under de andra årstiderna, åtminstone
här i norden, då de deremot under de senare lätt blifva ganska mödosamma
och äfven profvande för helsan. Jag kan ej föreställa mig annat, än att det ena
såväl som det andra af hvad jag nu haft nåden andraga äfven blilvit taget med i
beräkningen vid bestämmandet af årsarfvodenas belopp, hvadan, om blott likheten
emellan dessa tages till utgångspunkt för bedömande af huruvida enskilde inspektörers
arbete mer eller mindre motsvarat hvad man hade rättighet att vänta, jag befarar att
omdömet icke blifver fullt tillförlitligt eller alltid med rättvisa och billighet öfverensstämmande.

Beträffande den mellan Komminister Gillgrens och min inspektörsverksamhet
år 1876 och derför uppburna ersättning gjorda jemförelsen förekommer i statens
Revisorers uppgifter en omständighet, hvilken jag ej anser mig böra med tystnad helt
och hållet förbigå. Det är den, att, ehuru Revisorerne i sin tablå öfver folkskoleinspektörernes
arfvoden och resekostnadsräkningar för året intagit att jag då tillryggalagt
119 mil i resor, de icke alls meddelat någon uppgift i samma hänseende för Inspektör
Gillgren, ehuru. sådan ovilkorligen måste finnas i hans räkning, innan dess
belopp kunnat af Kongl. Statskontoret utanordnas. Hvilken orsaken härtill kan vara,
vet jag icke. Men tydligt måste deraf följa, att den anstälda jemförelsen icke vunnit
härigenom i styrka, utan snarare motsatsen.

Vidare med anledning af de konklusioner, till hvilka statens Revisorer vid sina
ofvan förmälda betraktelser hafva kommit, manas jag att, såsom en kort redogörelse
för mitt arbete såsom inspektör och den ersättning för mina resor i denna egenskap
jag debiterat och erhållit, i djupaste underdånighet nämna:

att jag årligen under min inspektörstid, och sammalunda äfven år 1876, besökt
alla de folkskolor inom distriktet, för framkomsten till hvilka icke oöfvers tigliga
naturhinder hafva mött mig, hvilket dock åtskilliga gånger inträffat då jag befunnit
mig på resa till skolorna i ijellsocknarne, dit ingen egentlig väg leder, utan man måste
färdas till stor del öfver myrar och betydliga vattudrag;

att jag deremot endast besökt sådana småskolor, som antingen utgjort er~
sättningsskolor eller ock legat i min väg och om hvilkas station jag förut erhållit
kännedom;

att jag, såvidt jag kan erinra mig, plägat intaga uppgift härom i mina årsberättelser,
och att jag aldrig erhållit någon påminnelse om att besöka äfven samtliga
småskolorna;

att jag särskildt ett år genom förutskickad pålysning ifrån predikstolarne uppmanat
småskolelärarne att, om de så kunde, infinna sig till inspektionen i distriktens
folkskolor;

att det ej varit mig möjligt att, i fråga om skolbesöken, gå annorlunda tillväga,
enär mitt inspektörsdistrikt innehöll enligt Topografiska kårens af Kongl. Cen Riksdagens

Rev. Ber., 1878, angående statsverket.

60

474 -

tralbyrån offentliggjorda uträkning en sammanlagd areal af 224.372 qvadratmil, och
jag var ensam tjenstgörande prest i ett pastorat af 14,0 6 4 qvadratmils areal med en
folkmängd af mer än 8,800 personer, samt tillika hade att förestå prostembetet
inom Jemtlands norra kontrakt;

att inom mitt inspektörsdistrikt funnos år 1876 28 folkskolor, nemligen 13
fasta och 10 flyttande, samt 72 ambulerande småskolor, och att, om det varit meningen
att alla dessa 95 skolor skulle årligen besökas, detta icke kunnat vara, synnerligen
i dessa trakter, ett arbete, som skulle motsvarat ett årsarfvode af blott 325
kronor, likasom jag i sådant fall icke heller inser huru det skulle vara möjligt för
en inspektör med 2,000 eller ens 1,600 kronors årsarfvode att, om fordringarne på
hans verksamhet ställas lika högt, kunna någonsin inom ett helt år fullgöra sina deremot
svarande skyldigheter;

att, likasom enligt den för folkskoleinspektörerne utfärdade särskilda instruktion
till deras åligganden höra äfven andra än skolbesöken med åtföljande inspektion,
för dessa årligen åtgått en arbetstid, som ej till dess sammanlagda längd pr årkan
bestämmas, men hvilken dock lika mycket förtjenar ihågkommas, som de i resekostnadsräkningen
upptagna rese- och förrättningsdagarne; och

att slutligen, hvad resekostnadsräkningen angår, jag för dem alla åren användt
ett och samma formulär, så beskaffadt att det skulle öfver den gjorda debiteringen
sprida den största möjliga tydlighet, att jag noggrant iakttagit resereglementets,
föreskrifter, hvarvid ock torde böra anmärkas, att jag stundom sammanslagit tvenne
särskilda resor till en enda, för att ej öka kostnaden genom att upptaga hvardera
resan särskildt, när jag under någondera af dem kunnat besöka endast ett fåtal skolor,
hvaremot jag ansett mig föranlåten debitera för dem båda såsom åtskilda, när den
senare föranledts deraf att i förra resan, som var afsedcl för inspekterande af alla de
skolor dessa båda resor tillsammans i min räkning omfatta, afbrott måst göras vare
sig för ett tillfälligt lof inom någon skola eller annan omständighet, som gjorde inspektionen
vid förra besöket föga ändamålsenlig, men i dess ställe något senare nödvändig.

Hammerdal i Jemtlands län den 12 December 1878.

N. T k. Fältström,
kontraktsprost, f. d. folkskoleinspektör.

Register.

A.

Afvittringar och skiften...................................	Sid.	Revisions- berättelsen. 103.
Akademien, svenska .....................................	99	198.
,, Vetenskaps-...................................	99	199.
,, Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets- ........	99	202.
„ för de fria konsterna .......................	99	204.
,, Landtbruks-...................................	99	104.
„ Musikaliska...................................	99	205.
Aktoratsråkning, Kammarrättens..........................	99	139.
Allmänna bcväringsfonden .................................	99	36.
Älnarps landtbruksinstitut...............................	99	108.
Amiralitetskrigsmanskassan................................	•9	238.
Arf''prinsens palats ... ...................................	99	4.
Arméns pensionskassa ....................................	99	234.
Arméförvaltningen .....................................	99	18.
Armén, indelta, kostnader för..............................	99	38.
,, värfvade ,, „ ....................; .........	99	38.
B.
Barnhördshuset, allmänna .................................	99	195.
Barnhus, Stockholms allmänna ......... .................	99	215.
Barnhus fonden, allmänna .................................	99	210.
Barthelemy, S:t, kolonien .................................	99	157.
Befallningshafvande, se Länsstyrelserna ................. Beklädnadsdirektionernas vid indelta regementena redogö-relser; sammandrag af.................................	99 99	34.
Beklädnadsfonderna vid indelta roterade infanteriet ......	99	36.
Beväringen, kostnader för .................................	99	39.
Beväringsbéklädnadsdireklionernas redogörelser; samman-drag af................................................	99	35.
Beväringsbelclädnadsfonderna .............................	99	36.

Utlåtandet.

420.

		Revisions- berättelsen,	Utlåtandet.
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ...........	. Sid.	36.
Bibelkommissionen.........................................	11	218.
Biblioteket, Kongl.......................................	11	162.
Blinda och äöfstumma, allmänna institutet för ...........	11	206.
Borås, tekniska elementarskolan i .......................	55	116.
Bruhn, A. Th,, Kansliråd ................................	11		469.
Bränvinskontrollbyrån ..................................	11	155.	435.
Boda, skogsskolan å......................................	11	154.
. C.
Centralinstitutet, gymnastiska........................ ... ..	11	192.
Chalmerska slöjdskolan .................................	11	116.
Civildepartementet.....................................	11	71.
Civilstatens pensions inrättning.............................	11	230.
D.
Danielslund, skogsskolan vid .............................	11	154.
Danviks hospital .........................................	11	213.
Domhafvanden i Gotlands norra domsaga.................	11	—	379.
V i T „ södra „ .................	11	—	378.
„ i Vesterbottens mellersta domsaga .........	11	—	414.
„ i „ norra „ .........	11	—	413.
„ i „ södra „ ........	11	—	413.
Domkyrkorna ............................................	11	216.
Drottningholms slott ......................................	11	5.
Drottninghuset...........................................	11	207.
Döfstwmna och blinda, allmänna institutet för ...........	11	206.
E.
Ecklesiastikdepartementet ................................	11	162.
Ekonomiska harteverket..................................	• 11	76.	329.
Elementarläroverken .....................................	11	164.
Elementarskolan, nya .................. .................	11	174,
En per mille-f''onden......................................	11	36.
Eskilstuna, tekniska elementarskolan i....................	11	116.
Expens- och aflöningsråkningar till åttonde hufvudtiteln ..	11	220.

Utlåtandet.

		Revisions- berättelsen.
F.
Finansdepartementet..................................	... Sid.	121.
Flottans station i Karlskrona..........................	15	—
,, i Stockholm .......:...................	55	—
Fölleskolelärarnes pensionsinrättning.....................	5?	245.
Folkslcolélärarinneseminarium för qvinliga elever.........	5?	174.
Folkundervisningen ....................................	5?	187.
Folkundervisningens normalskola........................	55	191.
Fångvårdsstyrelsen ....................................	55	10.
Förenade mötespassevolansfonden ?.......................	55	36.
Förvaltningen af sjöärendena ...........................	55	46.
G.
Garnisonssjukhuset, allmänna ...........................	55	43.
Gener al-landtmäteriJcontor et..............................	55	75.
General-poststyrelsen....................................	5 5	142.
Generalstabens topografiska arbeten...................	. . ,,	41.
„ „ „ chefen för .........	55	—
General-tullstyrelsen ....................................	55	146.
Geologiska undersökningar; anslag för fortsättning af ,	55	120.
Gripsholms Kongl. lustslott..............................	55	6. 192.
Gymnastiska centralinstitutet ..........................	55
Göteborgs domkapitel ................................	55	170.
„ kronouppbördskontor ......................	57	—
11.
Ilaga lustslott .....................................	55	7.
Hallands läns landskontor ... ...........................	55	—

Handels- och sjöfartsfonden . ........

Handelsflottans pensionsanstalt .........

Hernösands domkapitel..............

„ navigationsskola ............

Hof- och slottsstaterna ................

Hospitals- och barnhusfonden, allmänna

Hufmdtiteln,	första
55	andra .
55	tredje .
55	fjerde .
55	femte .
55	sjette
55	sjunde .
5 5	åttonde
55	nionde

Hunneberg, skogsskolan å .
Hvitféldska stipendiefonden.

118.

240.

172.

8.

210.

O

O.

10.

15.

18.

40.

71.

121.

162.

230.

154.

182.

334,

834.

327.

329.

432.

456.

400.

326.

397.

469.

337.

I.		Revisions- berättelsen	Utlåtandet.
Indelta armén, kostnader för .............................	Sid.	38.
Indragningsstaterna, Pensions- och ....................	11	230.
Invalidfond, beväringsmanskapets.........................	11	BO.
Invalidhus! ond en ........................................		30.
J.
Jemtlands r otering skassa...................................	V	45.
,, läns landskontor...............................	11	—	409.
Järnvägsbyggnader, statens...............................	11	86.	359.
Järnvägstrafik, statens ...................................	11	96.	358.
Jordeboksväsendet ..........................................	11	121.
Justitiedepartementet.....................................	11	10.
K.
Kabinettskassan........................................	11	15.
Kammarkollegium ..........................................	11	—	346.
Kalmar domkapitel ........................................	11	170.
„ läns landskontor...................................	11	—	876.
Kammarrätten ............................................	11	139.	362, 420.
Kansler sembetet .........................................	11	—	460.
Karlskrona, varfsehefsembetet i..........................		—	334
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.....................	n	181.	461.
Karlstads domkapitel.......................................	ii	170.	458.
Karteverket, ekonomiska ..................................	ii	76.
Komitier, kostnader för ....................................	ii	259.
Komiténs för förberedande granskning af jernvägstrafiksty-
relsens förvaltning underdåniga utlåtande...............	ii	280.
Kommerskollegium.........................................	ii	—	345.
Kongl. Biblioteket...................................... ...	ii	162.
Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden.....................	ii	182.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, se Länsstyrelserna.
Konsistorierna ..........................................	n	161.
Konsistorium i Göteborg...................................	ii	170.	456.
„ i Hernösand ..............................	??	172.	469.
„ i Kalmar ..................................	ii	170.
,, i Karlstad....................................	ii	170.	458.
„ i Linköping .............................	ii	164.	445.
„ i Lund....................................	ii	168.	455.
,, i Skaim......................................	ii	• 166.	449.
„ i Stockholms stad ..........................	ii	172.
,, i Strengnäs ...............................	ii	166.
,, i Upsala ...................................	ii	164.	436.
,, i Vesterås...................................	ii	16 6.

Revisions berättelsen,

Utlåtandet

Konsistorium i Vexiö.......................................

,, i Visby.....................................

Konstantin''iprl. anslag till underhåll af svenska kronans

egendom i ...........................................

Konsulsfonden ................................... -- ......

Kontrollvcrket ................................_...... ••

Kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar

Krigsskolan ..............................................;

Kronofogden i Ingelstads m. 11. härads fögderi

„ i Lidköpings „

,, i Marks „

„ i Nordmarks ,,

,, i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads ,,

i Oroust och Tjörns ,,

„ i Oxie och Skytts härads „

,, i Skara ,,

i Torna och Bara härads ,,

„ i Tveta m. fl. „ ,,

i Vesterbottens läns lista ,,

i „ „ 2:dra

,, i „ „ Lappmarks- „

,, i Villatrds m. fl. härads „

„ i Vane „

,, i Öster Sysslets ,,

,, i Östra och Medelstads härads „

„ i Östra och Vestra Göinge „ ,,

Kronoräkenskaper, Stockholms stads, och länens landsböcker

Sid.

11

19

11

ii

il

ii

>>

168.

172.

16.

138.

252.

42.

82.

L.

Landsböcker och kronoräkenskaper, länens ...

LandtbruksäTeademien........................

Landtbruksinstitut, Ultuna ..................

„ Alnarps .................

Landtförsvarsdepartementet..................

Landtmäterikontor et ........................

Livräddningsstationerna ....................

Linköpings domkapitel .....................

London, svenska kyrkan i ..................

Lotsstyrelsen.................................

Lunds domkapitel...........................

„ universitet ..........................

Länsräkenskaperna, sammandrag af .........

Länsstyrelsen i Blekinge län......

„ i Elfsborgs „ .....

„ i Gefieborgs „ ......

,, i Gotlands „ ......

11

82.

11

104.

106.

108.

18.

11

75.

69.

164.

16.

66.

168.

179.

11

82.

>1

V

il

453.

388.

403.
418.
406.
385.
400.
391.
402.
393.
374.

414,

415.
415.
387.
418.

404.
380.
387.

445.

455.

379.

417.

407.

377.

Revisions berättelsen -

Utlåttndet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
,, i Hallands „

„ i Jemtlands ,,

,, i Jönköpings ,,

„ i Kalmar ,,

„ i Kopparbergs „

,. i Kristianstads „

„ i Malmöhus „

,, i Norrbottens „

„ i Skaraborgs „

„ i Stockholms „

,, i Södermanlands „

,, i Upsala „

„ i Yermlands „

,, i Vesterbottens „

,, i Vesternorrlands ,,

,, i Vestmanlands

„ i Örebro ,,

Lärarinneseminar lvm... .........

Läroverken .......................

Sid.

99

V

99

— 399.

— 396.
408.

— 373.

— 376.

407.

— 384.

— 390.

416.
401.

417.
373.

— 370.

— 357, 403.

412.

408.
407.

— 356, 406.

184. 461.

164.

Magistraten i Cimbvishamn......

,, i Enköping.........

„ i Göteborg .........

„ i Kristianstad ......

„ i Landskrona ......

„ i Malmö...........

„ i Umeå ............

„ i Upsala............

i Visby ............

Malmö kronouppbördskontor
,, tekniska elementarskola..

Marinförva Itningen ............

Militieb o ställs fonden ............

Myntverket..................

Mötespassevolansfonden, förenade

M.

N.

Nationalmuseum ...........................

Naturhistoriska riksmuseum .............

Navigationsskolorna .......................

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond ......

Norrköpings tekniska elementarskola ......

Nya elementarskolan i Stockholm .........

99

?’

99

??

99

389.

372.

399, 420.
389.
395.

394.

415.
370.

— 378.

395.

116.

330.

36.

136.

36.

9.9

99

163.

199.

70. 337.

36.

116.

174.

0

Revisions berättelsen.

Utlåtande

Omberg, skogsskolan å ..................................... „ 154.

Omkostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar ,, 252.

F.

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande......	...... •>•>	36.
Rensionsanstalt, handelsflottans ...................	......	240.
Pensimsinrättning civilstatens .................	...... V	220.
„ folkskolelärarnes.................	......	245.
„ . statens jern vägstrafiks............	.....	241.
telegrafverkets ..................	...... „	246.
Pensionskassa, arméns ............................	...... '')''}	284
Pensions- och indragningsstaterna .................	...... *;7	230.
Pensionsfond, beväringsmanskapets ..................	...... V)	86.
Postverket..........................................	...... ri	142.

K.

Reservationer ............................................. v

Ridäarholmshyrhan..................................... •>

Rikets ekonomiska karteverk .............................

Riksmarskalksembetet ................................... v,

Riksmuseum, naturhistoriska .............................. ..

268.

141.

76.

199.

326

S.

S:t Barthélemy ..........................................

Sammandrag öfver samtliga allmänna verks och inrättningars

tillgångar och skulder.......................

öfver kostnaderna för åtskilliga verk och inrättningar
....................................

Sandahl, O. Th. Professor..............................

Scriptores rerum suecicarum mceäii cevi ..................

Seminarium för bildande af lärarinnor ..................

Serafmerlasarettet ....................................

Sillre, skogsskolan å .................................

Sjöfartsfonden ..........................................

Sjöförsvarsdepartementet .................................

Sjökartekontoret ......... ...............................

Sjökrigsskolan...........................................

157.

248.

252.

219.

184.

209.

154.

118.

46

64.

68.

465

	Revisions- T berättelsen. TJtUtaadet
Skara domkapitel .......................................	sid. 166. 449.
„ veterinärinrättning ...............................	197.
Skiften och afvittringar .........................	„ 103.
Skogsinstitutet.............................................	152.
Skogsskolorna .........................................	„ 154.
Skogsstyrelsen............................................ Slottet, Kongl., anslag till reparationer å ..................	149. 434. 3.
Slöjdskolan i Stockholm .............................	116.
Statsverkets egendom, öfversigt af värdet ä ...............	.. 305,822.
Statens jernvägsbyggnader................................	86.
„ jernvägstrafik ...................................	„ 06.
Statistiska tdbellkommissionen............................	71. 341.
Statistiskt sammandrag öfver Arméförvaltningens utgifter...	18.
Statskontoret ...........................................	122. 362, 364.
Stockholms rådstufvurätt .................................	369.
„ slott, anslag till reparationer å ............... ,, „ „ till brandväsendet och ytte lyshåll-	n 3.
ning ä ................. „.. ...• ...	4
„ stads undervisningsverk .......................	172.
„ „ kronoräkenskaper .......................	82.
Stockholm, varfschefsembetet i ...........................	334.
Strengnäs domkapitel ..................................	166.
Strönisholms slott........................................	„ 9.
Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna .....................	:. in.
Stämpelpapper suppbörden.................................	136.
Sundhetskollegium .......................................	„ 193.
Svartsjö slott........................................	,, 5.

T.

Tabellkommissionen, statistiska ..........................		71.
Teatrarne, Kongl........................................ Tekniska skolorna .......................................	,,	159.
	116.
Teknologiska institutet ...................................		114.
Telegrafverket ..........................................	''il	144.
Tierp, skogsskolan i ...................................		154.
Tillgångar och skulder, allmänna verks; sammandrag af ...	v	248.
Tillvcrkningsafgifter; Byrån för kontrollen å ............	n	155.	485
Topografiska arbeten, generalstabens..................... Trosspassevolansfonden .................................		41.
n	36.
Trädgårdsföreningens elevskola .........................	n	110.
Tullverket ................................................	??	146.	432
Ulriksdals Kongl. lustslott.................................		6.
Ultima landtbruksinstitut...............................	n	106.

Upsala domkapitel........... .....................

Universitet, Upsala ................................

„ Lunds ................................

Utrikesdepartementet ......................

Utskotts-

betänkande. i;tlåtatlde

...... 164. 436.

...... „ 177.

..... „ 179.

...... „ 15.

Y.

Vadstena krigsmanshusfond .......................

Vesterås domkapitel ..............................

Veterinärinrättningen i Skara ........

Veterinärinstitutet ................................

Vexiö domkapitel .................................

Vislig d:o ..............................

Volontär vakans fonden ............................

Väg- ock vattenbyggnader, styrelsen för .........

Värfvade armén ...............................

...... n 66.

...... „ 166.

...... ., 197.

. ... „ 196.

...... ,. 168. 458.

...... 172.

...... >, 86.

...... •• 85.

...... 88.

ö.

Öfverintendentsembetet .............................

Ofverståthållareembetet..............................

Örebro, tekniska elementarskola.....................

Östersunds rådstufvurätt ...........................

....... 140.

80.

...... „ 116.

...... n — 411.