Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Maj 1879, kl, 8 e. m.

Memorial, med förslag till återstående
mentet för Riksgäldskontor et.

stadganden i det nya regle -

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de återstående stadganden, hvilka
böra i det nya reglementet för Riksgäldskontoret införas och hvilka angå: Riksgäldskontorets
föremål; återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne
vid föregående riksdagar; under innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade
utgifter; med statsregleringen gemenskap egande utgifter; Riksgäldskontorets
inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt Fullmäktige tillhörande
särskilda åligganden och uppdrag.

I sin angående Riksgäldskontorets förvaltning afgifna berättelse hafva Riksdagens
år 1878 församlade Revisorer anfört, att reglementets 39 § syntes lemna
rum för olika tydning i frågan om, huruvida Fullmäktige vore berättigade att utan
särskildt bemyndigande af Riksdagen upplägga lån på högre belopp än som enligt
de för Kontoret gällande bestämmelser finge försäljas.

Utskottet har ej funnit nödigt eller lämpligt att i berörda afseende föreslå
någon bestämmelse utöfver hvad förut varit af Riksdagen föreskrifvet, utan har,
på sätt af det öfverlemnade förslaget framgår, bibehållit ifrågavarande § 39 oförändrad
och endast till densamma tillagt en hänvisning till de af innevarande Riksdag
meddelade bestämmelser i fråga om upplåning för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg och för belåning af jernvägsbolags obligationer eller skuldförbindelser
samt angående utfärdande af obligationer att lemnas såsom reservBih.
till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 44 Håft. 1

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

fond till sågverksegarnes garantiförening, äfvensom, under förutsättning af bifall
till Utskottets utlåtande N:o 63, till de i nämnda utlåtande föreslagna bestämmelser
angående upplåning för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontor
för lemnad kassaförstärkning.

I öfrigt äro de föreslagna reglementstadgandena lika med motsvarande stadganden
i nu gällande reglemente, med undantag endast deraf att bestämmelser
om redan fullgjorda uppdrag samt verkstälda eller ej vidare ifrågakommande utgifter
ur förslaget uteslutits, men föreskrifter om de af innevarande Riksdag på
Riksgäldskontoret anvisade utgifter eller Fullmäktige gifna uppdrag i nödiga delar
intagits.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkännas.

Stockholm den 17 Maj 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att
utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med
följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras
genom eu mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens
erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo
godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma -

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

5

teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.

Beträffande särskildt det ur ofvannämnda extra anslag Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag
beviljade lån har Riksdagen innevarande år 1879 fattat det beslut,
som här nedan i § 13 omförmäles.

§ 5.

Som sistlidna års Riksdag, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra
stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen,
för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor, samt medgifvit, att af
detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, utöfver
de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid
de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas;
åligger det Riksgäldskontor att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke
blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Sistlidna års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit att
ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och
godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o att i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och
de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka
böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms
stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet
af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad
öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid
hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnadeu företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet
å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen
för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld,
Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af
de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för eu kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

7

ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga
mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,
Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, med afdrag af redan utbetalta
100,000 kronor, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 7-

Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande
af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt
anslag af 5,400,000 kronor, samt sistlidna års Riksdag af detta belopp för år 1879
stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret utbetalas;
så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu
icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 8.

Sistlidna års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för betäckande
af den ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som
under år 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst
1,000,000 kronor, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda
medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt; börande
Riksgäldskontoret, i följd häraf, nämnda belopp tillhandahålla och enligt
Kongl. Majrts disposition utbetala.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 9.

Som innevarande års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å
norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och
Riksgränsen anvisat dels för innevarande år utöfver redan beviljade 6,000,000
kronor ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000
kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

§ 10.

Som innevarande års Riksdag, utaf det af 1877 års Riksdag till fyllnad i
förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr
om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor, stält till Kongl. Maj:ts
förfogande för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; åligger det Riksgäldskontor^
att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 11.

Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag anvisat ett särskildt anslag
för år 1880 af 150,000 kronor; som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 12.

Till gäldande af återstående köpeskilling för tre af statens järnvägstrafik
förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom Klara församling har lhufvu -staden har innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag af 170,000 kronor,
att utgå under innevarande år; åliggande det Riksgäldskontoret att namnda belopp
tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 13-

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att, med iakttagande
i öfrigt af samtliga de vilkor, som för utbetalningar å det Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag beviljade statslån å 2,500,000 kronor blifvit bestämda och sa
vida Kongl. Maj:t, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning, dertill lemnar
Sitt bifall, redan under innevarande år till nämnda bolag utbetala 500>00(1
kronor af det belopp, som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt till
utgående år 1881; i följd hvaraf Riksgäldskontoret har att på sålunda foresknfvet
sätt nämnda belopp tillhandahålla.

§ 14-

Innevarande års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, bändas till inköp
af Halsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill horer, sava

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

9

fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och
vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning,
stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande
vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen,
för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.

Ofvannämnda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att enligt Kongl.
Maj:ts disposition tillhandahålla.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och
andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot
pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag som
före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre
än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner
kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 bos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jern vägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt
beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af år 1893,
de vilja återbetala det lån, som erbålles; börande i fråga om återbetalningstiden
iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt
för sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för
behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medför;

Bill. till Riksd. Prut. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

2

10

Stats-Utskottets Memorial N;o 66.

f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af
Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af
stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till
påskyndande af amorteringen af statens skuld.

§ 16-

Innevarande års Riksdag har beslutat att genom Riksgäldskontoret ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande obligationer till nominelt belopp af tre
millioner kronor, af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet som de till Allmänna
Hypoteksbanken såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond
till en Sågverksegares garantiförening, byggd på sådana af Kongl. Maj:t godkända
grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke kan befaras
komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden, och att föreningen
kan antagas väl uppfylla det med densamma afsedda ändamålet; samt åt
Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att utfärda och enligt Kongl. Maj:ts disposition
tillhandahålla omförmälda statsobligationer.

3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kong]. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat
behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t
för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret
att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret
sålunda förskjutit.

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

11

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 30.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 31.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 33.

Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och
Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens
utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontor inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft afskilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.

d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för */«
mantal Landverk N:o 1 i Åhre och */« mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken
från och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom
Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få
på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl
må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala 6,657 kronor 16 öre.

e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till
Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

f) för Bylta svafvel-, vitriol- och ''rödfärgsverlc, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så
eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 33.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

13

§ 34.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontor att, i mån af behof, under
åren 1879 och 1880 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisi onskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 47 skall för det
sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed
berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.

§ 35.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från
Landtränterierna och Ofverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,
tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten
af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles
varda i behörig ordning beviljade.

§ 36.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 37.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af
Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess
Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ända -

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

mål af Kong!. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 38.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj :ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 39.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att,
till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att
bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer
ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller
i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika
bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den
nominella ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru
och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest
öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer
upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer
varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstad;
och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så
vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

15

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877 —1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna
Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och
utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan
skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning
af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda
jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då
sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp
Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår,
försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer
af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark
förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en
half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige
ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af
1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan
försäljning förordnar; samt

2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas,
underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Vidare har sistlidna års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för beredande
af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgäldskontoret
för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit,
till de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utförande
af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000
kronor för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik,
samt till de utaf innevarande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor
för anläggning af jernväg från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan, dels
å 600,000 kronor för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner
till reparationsverkstäder, dels å 2,000,000 kronor för betäckande af ökning i statens
jernvägars materialförråd och kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för
inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer å 6,753,600 kronor — genom
försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna
obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda, upplåna
ett belopp af aderton millioner sexhundra aderton tusen tvåhundra femtiofem kro -

Ig Stats-Utskottets Memorial N:o SS.

nor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt, för den händelse nya
obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma
att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl
1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger
till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

Beträffande den upplåning, som kan föranledas af innevarande års Riksdags
i ofvanstående §§ 14 och 15 antecknade beslut angående dels inköp af Hallsberg

_Motala—Mjölby jernväg, dels belåning af obligationer eller skuldförbindelser,

utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af år 1878 undfått koncession,
äfvensom i fråga om utfärdande af de i § 16 omförmälda obligationer å
3,000,000 kronor, att lemnas såsom reservfond till sågverksegarnes garantiförening,
samt af de i § 43 omförmälda obligationer för betäckande af Statskontorets skuld
till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, äro i ofvannämnda reglementsparagrafer
de af Riksdagen beslutade föreskrifter meddelade.

§ 40.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 41.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna uppslita medel samt detta verks öfriga kontanta

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

17

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 42.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

• § 43.

(Se Stats-Utskottets utlåtande N:o 63.)

§ 44.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

3

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 65.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med
flera handlingar.

§ 66.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bor besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl star

under deras vård och inseende. . ,

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att lata tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris pa de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kassering af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afioida,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 67.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lagenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplaga
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vardande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

19

sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 68.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 69.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 70.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

ä) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

§ 71.

Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, sistlidna
års Riksdag, enligt § 71 af 1878 års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit
att låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar
för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har innevarande års
Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka
kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden
af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa
utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen,
af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en
sådan nybyggnad kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavaiande
ärende och till nästa riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.

§ 72.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 73.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit- staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några
åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet föi de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 74.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

6)tats-Utskottets Memorial N:o 66.

21

Zi

bankens delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. ^ 3P°teks~

§ 75.

Gemensam med FullenäUige i Riksbanken skola Riksgäldskontor Full a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kone-1 ll»v( i r„° 7

ort, der Riksdag bör samlar i dt> fall a° a i <. g" i flaga om den

sfi? Ȋs

bong man i stället för W1H* i i d d fgdr’ afvensom Qvälja annan be imTzr

T rTfar sto,“d”

desamnnas bötjan^Iook »ä förut härtill utsedde person” "kun! S^SST* *”

§ 76.

departement^ Ä, d Tl” ,* ^

Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tiflstädes Sk°la ^ bIan<1

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami.

1 Afd. 44 Häft.

4