Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
1
N:o 61.
Ank. till Riksd. Kansli den 12 Maj 1879, kl. 9 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående tillsättande
af en skatteregleringskomité, m. m.
(2:a U. A.)
I. Uti särskilda, inom Andra Kammaren väckta, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnade motioner har föreslagits:
af Herr Isaac Asklöf (motion N:o 1):
l:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes tillsätta en komité med uppdrag a) att dels för
hvarje stad särskildt, dels i ett sammandrag för städerna samfäldt, upprätta
eu statistisk redogörelse, upptagande å ena sidan alla de statsanslag
staden åtnjöte, såsom donerad jord, tolag, bränvinsförsäljningsafgift
m. m., samt å andra sidan stadens för senaste året erlagda utskylder
till kronan; och b) att, om häraf skulle visa sig, det städernas utskylder
till kronan understege de erhållna förmånerna, undersöka och utreda
alla de förhållanden, som borde läggas till grund för en rigtig beskattning
af städernas industriidkande invånare, deras egendom och den af
dem idkade handel eller annan rörelse, samt att afgifva utlåtande öfver
sättet att bringa städernas beskattning till ett jemförligt förhållande med
landtbefolkningens;
samt att Kongl. Maj:t derefter måtte för Riksdagen framlägga det
förslag, hvartill komiténs åtgärder kunde föranleda; och
2:o) att Riksdagen för sagda ändamål måtte ställa till Kongl,
Maj:t,s disposition ett förslagsanslag af 15,000 kronor;
Puh. till Riksd. Prof. 1879. 4 Samt. 1 Afd. 39 Käft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
af Herr 0. B. Olsson (motion N:o 15), att Riksdagen ville hos
Kongl. Maj:t anhålla om tillsättande af en komité af sakkunnige män
så väl från land som stad, hvilken skulle hafva att på grund af dels redan
befintliga och dels ytterligare infordrade uppgifter snarast möjligen
utreda ej blott grunderna för och beskaffenheten af de förmåner, städerna
för närvarande åtnjöte af allmän egendom, utan äfven den beskattning,
som gent emot landets dem ålåge, samt uppgöra sannolikhetsberäkning
öfver den tillökning i bevillning, som skulle genom grundskatternas
afskrifning i förening med jordbruksbevillningens skäliga höjande
komma att drabba städerna;
äfvensom att Riksdagen, till bestridande af nödiga utgifter för en
komité med nämnda uppdrag, ville anvisa ett förslagsanslag af 20,000
kronor;
af Herr M. Rubenson (motion N:o 41), att, derest Riksdagen beslöte
att hos Kongl. Maj:t anhålla om tillsättande af en komité för att
utreda förhållandet med städernas inkomster samt utskylder till staten,
detta beslut måtte så affattas, att komiténs utredning komme att afse
jemväl de skyldigheter, som i sammanhang med inkomsternas förlänande
blifvit städerna pålagda, samt beskaffenheten och storleken af de utgifter,
hvilka på nyss angifna grund eller af annan anledning bestredes med
städernas medel och alldeles icke eller endast i ringa mån förekomme i
landsbygdskommuner;
af Herr Ivar Månsson (motion N:o 85), att Riksdagen måtte till
Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan om tillsättande af en icke
allt för fåtalig skatteregleringskomité, bestående af skattejordsegare, af
säteriegare, af stadsinvånare, af industri- och yrkesidkare på landet samt
af embetsman, i någorlunda lika fördelning, hvilken komité, efter en
möjligast fullständig utredning af våra skatteförhållanden och jemförelse
af skattebidragens belopp sins emellan, finge sig ålagdt att snarast möjligen
afgifva förslag till en rättvis fördelning af skattebördan; samt att
Riksdagen, till bestridande af med sagda komités arbeten nödvändigt
förenade betydliga omkostnader, ville anvisa ett förslagsanslag af 50,000
kronor; samt
af Herr S. Axell (motion N:o 116), att Riksdagen ville besluta att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om tillsättande, ju förr desto
hellre, af en skattekomité, bland hvars ledamöter äfven borde finnas
målsmän för de vigtigaste beskattningsföremålen, för kapital och arbete,
för yrken och näringar, för jordbruks- och annan fastighet.
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 61. 3
Med anledning af eri vid 1850—1851 års riksdag af då varande
ledamoten af Bondeståndet Nils Strindlund i ämnet väckt motion anhöllo
Rikets Ständer i underdånig skrifvelse (N:o 77) den 28 Maj 1851, det
Kongl. Maj:t måtte tillsätta en komité, med uppdrag att undersöka och
utreda alla de förhållanden, som borde läggas till grund för en rigtig
beskattning af städernas industriidkande invånare, deras egendom och
den af dem idkade handel eller annan rörelse, samt att afgifva utlåtande
öfver sättet att bringa städernas beskattning till ett jemförlig! förhållande
med landets; äfvensom att Kongl. Maj:t derefter måtte till Rikets Ständer
aflåta nådig skrifvelse i detta ämne.
Till följd häraf förordnade Kongl. Maj:t under den 3 Mars 1852
en komité, hvilken .skulle hafva att fullgöra det uppdrag, som med
Rikets Ständers omförmälda skrifvelse afsetts; hvarjemte Kongl. Maj:t i
nåder förklarade, att komiterade borde ej mindre afgifva för hvarje
stad särskildt affattad berättelse om de i ofvan nämnda hänseenden utredda
förhållanden, än äfven, sedan undersökningarne och utredningarne
hunnit fullbordas, slutligt utlåtande i ämnet.
Uti underdånig skrifvelse den 24 Februari 1854 redogjorde denna
komité, bland annat, för de ämnen, som komiterade ansett sina undersökningar
böra omfatta, och anförde i sådant hänseende, att då det åt
komiterade lemnade uppdrag afsåge bearbetning, till en början för
hvarje stad särskildt af en beskrifning utaf dess ekonomiska förhållanden
i äldre och senaste tider, äfvensom angifvande af de förmåner, som
stadssamhället både omedelbart och medelbart af det allmänna tillskyndats,
samt af de utskylder och bördor, detsamma måste vidkännas, hade
komiterade ansett sig böra undersöka och ådagalägga:
l:o innehållet af de åt hvarje stad förunnade privilegier och öfriga
Kongl. resolutioner, som afsåge dess ekonomiska angelägenheter, jemte
stadens och derinom varande fria och ofria tomters areal m. in.;
2:o arealen och då varande beskaffenheten af de inom stadens
domvärjo belägna eller till staden eljest lydande jordar och lägenheter;
hvilka bland dessa blifvit staden utaf Kongl. Maj:t och kronan donerade,
äfvensom dervid bestämda vilkor; huruledes dessa donationer då för
tiden användes; hvilka skatter och onera ålåge stadsjorden, jemte andra
omständigheter, som kunde vara utaf vigt för att bedöma det då befintliga
förhållandet i hänseende till så väl den donerade som den öfriga stadsjorden
;
3:o hvilka förmåner, friheter och rättigheter, som staden dessutom
af kronan förunnats, samt hvilka onera, utskylder och förbindelser blifvit
densamma ålagda;
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
4:o stadens inkomster af sjöfart, handel och annan rörelse, af
jord och lägenheter in. m.; de af personer och egendom uttaxerade
afgifter; hvilka anslag af kronotionde och andra bidrag af allmänna medel
erhållits, äfvensom ej mindre de af stadens kassor, än äfven af invånarne
direkte bestridda utgifter för allmänna och kommunala ändamål, i hvilket,
afseende komiterade ansett uppgifter böra meddelas för åren 1810, 1820,
1830, 1840 och för de 5 åren 1846—1850;
5:o beloppet af de taxerade utskylder och afgifter dels till Kongl.
Maj:t och kronan, dels ock till diverse verk och inrättningar, som staden
och dess invånare ofvan nämnda år utgjort; hvaremot, och då tullafgifter,
postmedel, stämplade pappersafgifter, kort- och tidningsstämplingen m. fl.
dylika stats- och riksgäldsmedel vore sådana bevillningar, som endast till
en del vidkändes af invånarne i de städer, der uppbörden egde rum, och
urskiljandet af denna andel i allt fall icke kunde åstadkommas, komiterade
ansett dessa statsinkomster, betraktade såsom motsvariga skattetitlar, icke
tillhöra föremålen för komiterades undersökning;
6:o fast egendoms och skattebördors fördelning år 1850 mellan
stadens särskilda samhällsklasser, verk och inrättningar.
I sammanhang härmed hade komiterade äfvenledes trott en allmän
öfversigt lämpligen böra meddelas om organisationen af stadens administrativa
och kommunala inrättningar samt om de till staden hörande
stiftelser, fonder och kassor, som stode under offentlig kontroll, och
hvilkas afkastning användes antingen till fromma ändamål eller till
underlättande af stadens allmänna bördor m. m.
Vidare meddelade komiterade uti omförmälda skrifvelse redogörelse
för de åtgärder, som för det nådiga uppdragets fullgörande blifvit af
komiterade vidtagna; af hvilken redogörelse inhemtas, att komiterade
härför haft att begagna — förutom genom Öfverståthållare-embetet i
Stockholm och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen infordrade upplysningar
från städernas magistrater och öfriga vederbörande myndigheter
i orterna — följande källor, nemligen Kammar- och Kommerskollegiernas
arkiv; Riksarkivet; de särskilda i senare hälften af 17:de århundradet
tillförordnade reduktionskommissionernas handlingar; en af nu mera
Generaldirektören för landtmäteriet L. B. Falkman författad förteckning
å de i Kongl. danska geheimearkivet befintliga handlingar rörande Skåne,
Halland, Blekinge och Bohus län; Kommerskollegii statistiska berättelser;
de i General-landtmäterikontoret befintliga stadskartor med tillhörande
beskrifningar; de i Kammarrätten och Statskontoret befintliga handlingar
och räkenskaper; Generaltullstyrelsens sammandrag angående ut- och
införseln samt tulluppbörden, landshöfdingeembetenas femårsberättelser
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
5
jemte åtskilliga andra handlingar dels uti statens, dels uti Rikets Ständers
verk; samt af trycket utgifna historiska och statistiska beskrifningar om
särskilda provinser och städer.
Slutligen torde härvid böra omförmälas, hurusom komitén genom
Öfveringeniören E. G. Liunggren lät utarbeta en atlas öfver Sveriges
städer, beledsagad af en förteckning öfver städernas folkmängd och areal,
hvilken förteckning Utskottet velat här meddela (Bil. Litt. A).
Sedan komiténs arbeten fortgått omkring sju år och medfört en
kostnad af vid pass 71,000 kronor, blef densamma, till följd af Kong].
Maj:ts beslut den 1 Februari 1859, den 20 påföljande Juni upplöst.
Fullt färdiga voro då berättelserna öfver 22 städer, nemligen Enköping,
Arboga, Gefle, Helsingborg, Ystad, Skanör, Falsterbo, Malmö, Lund,
Landskrona, Skenninge, Vesterås, Visby, Vadstena, Köping, Göteborg,
Strömstad, Marstrand, Grenna, Mariestad, Vexiö och Jönköping, samt
påbörjade men icke fullbordade berättelserna om 5 städer, nemligen
Norrköping, Linköping, Uddevalla, Kongelf och Umeå.
Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att ganska rikliga materialier
redan finnas samlade för utförande af en sådan utredning, som
de båda först nämnde motionärerne, eller Herrar I. Asklut och O. B.
Olsson, afsett med sina framställningar, till hvilka Herr Rubensons förslag
sluter sig, såsom i viss mån fullständigande desamma.
Enligt Utskottets åsigt bör emellertid åt den komité, som kan varda
tillsatt för skattefrågors behandling, gifvas ett vida mer omfattande uppdrag
än att allenast verkställa en utredning om förhållandet mellan städernas
och landsbygdens beskattning. Under senare tider har nemligen
skatteregleringsfrågan fått en allt större betydelse, och krafvet på densammas
fullständiga lösning gjort sig allt mer gällande. Särskildt har
denna fråga genom Riksdagens underdåniga skrifvelse den 24 Maj 1873 —
angående afskrifning på antydt sätt, och under förutsättning af antagandet
utaf en förändrad, på angifna grunder byggd härordning, af ej mindre
rustnings- och roteringsbesvären än äfven grundskatterna, mot det att
jordbruksfastighet åsattes bevillning efter samma grunder, som gälla för
all annan fastighet — blifvit bragd derhän, att dess lösning icke kan
vidare undanskjutas.
Med anledning af Riksdagens nyss berörda skrifvelse samt efter
det Riksdagen år 1875 afslagit Kongl. Majrts då framlagda nådiga för
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
slag angående försvarsväsendets ordnande, tillsatte Kongl. Maj:t också den
22 Juli nämnda år komiterade med uppdrag att, såsom förberedelser
för en framdeles sammanträdande komités arbeten, »verkställa de undersökningar
och uppgöra de förslag, livilka kunde finnas behöfiiga såsom
förberedelser för utredandet af frågan på hvad sätt och i hvilken ordning,
under förutsättning att de nu af fastigheter utgående rustningsoch
roteringsbesvär samt grundskatter successivt minskades för att slutligen
upphöra, ersättning för de statsverket genom dem tillflytande inkomster
kunde vara att säkert påräkna, på samma gång som tillgångar
derutöfver bereddes för de statsutgifter, hvilka funnos erforderliga för
det successiva genomförandet och upprätthållandet af en härordning,
byggd på grundvalen af de i nådiga propositionen till Riksdagen af den
16 Januari 1875 innefattade bestämmelser.» Sedan komiterade fullgjort,
detta uppdrag, aflemnade de den 20 Oktober 1876 betänkande öfver
ifrågavarande ämnen.
Då af de ordalag, i hvilka uppdraget för nu oinförmälda eller den
så kallade förberedande skattejemkningskornitén var affattadt, otvetydigt
framgår, att afsigten varit att en ytterligare komité skulle blifva tillsatt
för skattefrågornas och dermed samband egande ärendens hufvudsakliga
behandling, har Utskottet ansett sig uti denna omständighet ega en ytterligare
anledning att, med stöd af de förevarande motionerna, nu tillstyrka
Riksdagen att i underdånighet anhålla om tillsättandet af en
dylik komité.
Beträffande omfånget och beskaffenheten af det uppdrag, som bör
åt denna lemnas, har det synts Utskottet, att komitén borde dels verkställa
en fullständig utredning af alla skatteförhållanden i riket samt
jemföra de olika skattebidragens belopp sins emellan, dels ock uppgöra
förslag till en derpå grundad rättvis fördelning af skattebördorna.
Då det är af största vigt att den utredning, som blifver verkstäld,
må varda så opartisk, mångsidig och fullständig som möjligt, böra,
så vidt ske kan, samtliga olika skatteintressen vara i lika mån och antal
i komitén representerade; och bör denna alltså bestå af egare eller innehafvare
af jordbruksfastighet utaf de olika jordnaturerna, af egare eller
innehafvare af bruk äfvensom af stadsfastighet, af industri- och yrkesidkare,
af representanter för kapitalet äfvensom af statens löntagare.
Antalet af ledamöter måste alltså blifva ej obetydligt större än i komitéer
vanligen plägar vara fallet, till följd hvaraf och i betraktande jemväl
af det vidtomfattande och maktpåliggande arbete, hvilket kommer
att af komitén kräfvas, kostnaderna för denna torde blifva ganska betydliga.
Vid sådant förhållande har Utskottet ansett, att Riksdagen
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 6i.
7
borde, i sammanhang med fattandet af beslut om aflåtande till Kongl.
Magt af underdånig skrifvelse med anhållan om tillsättande af nu ifrågasatta
komité, anvisa medel till bestridande af utgifterna för densammas
arbeten.
Hvad angår beloppet af det anslag, som må vara erforderligt, har
Utskottet icke kunnat derom bilda sig ett fullt tillförlitligt omdöme;
men, då nu ifrågakomma* att anvisa medel för komiténs arbeten endast
under nästkommande år, torde ett belopp af 25,000 kronor sannolikt
blifva tillfyllestgörande, och har Utskottet alltså ansett sig böra föreslå
Riksdagen att för år 1880 till ändamålet anvisa och ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande ett förslagsanslag å nämnda belopp.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
att Herrar I. Åsido/s, O. B. Olssons, M. Rubensons,
I. Månssons och S. Axells förevarande motioner må
på det sätt bifallas, att Riksdagen dels i underdånig
skrifvelse anhåller, det täcktes Kongl. Maj:t åt en
skatteregleringskomité, sammansatt af ledamöter, representerande
i lika mån och antal så vidt möjligt samtliga
olika skatteintressen, uppdraga att, efter fullständig
utredning af alla skatteförhållanden i riket, så fort
ske kan uppgöra förslag till en på denna utredning
grundad rättvis fördelning af skattebördorna, samt att
Kongl. Maj:t derefter täcktes till Riksdagen aflåta nådig
proposition i ämnet, dels ock, till bestridande under
år 1880 af kostnaderna för berörda komité, på extra
stat för samma år under riksstatens Sjunde hufvudtitel
anvisar och ställer till Kongl. Maj:ts förfogande
ett förslagsanslag af 25,000 kronor.
IL Till Stats-Utskottets behandling har vidare öfverlemnats en
af Herr A. K. Gasslander inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 99),
deruti af anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse
anhålla, det Kongl. Maj:ts täcktes för Riksdagen framlägga förslag
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
till förnyad fördelning af det rikets städer och köpingar åliggande ordinarie
båtsmanshåll.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers i ämnet meddelade beslut,
faststälde Kong]. Maj:t under den 21 September 1839 emellan rikets
städer och köpingar efter nvarderas bevillning för innehafvande jord, hus
och tomter samt borgerlig rörelse fördelning af de nummer utaf den
ordinarie båtsmansroteringen, som städerna och köpingarne enligt gällande
föreskrifter äro skyldiga att gemensamt hålla; och fästades dervid
det förbehåll, att på städerna sjelfva finge bero att vid hvarje riksdag
hos Rikets Ständer göra anhållan om den förändring i denna reglering,
hvartill städernas stigande eller sjunkande välstånd eller andra omständigheter
kunde föranleda.
Efter det Rikets åren 1865—1866 församlade Ständer, med anledning
af i ämnet hos dem gjord framställning, uti underdånig skrifvelse den
14 April 1866 anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och till
näst derpå sammanträdande Riksdag framlägga ett på då varande förhållande
bygdt förslag till förnyad fördelning af städernas båtsmanshåll,
har, enligt hvad bilagan till Riksdagens Justitie-ombudsinans embetsberättelse
innevarande år (sid. 19) gifver vid handen, Kongl. Maj:t, sedan
vederbörande embetsmyndigheter på nådig befallning den 27 Oktober
1877 uppgjort förnyadt förslag till sådan fördelning, vid ärendets
föredragning den 22 Februari 1878, enär på Riksdagens pröfning då vore
beroende förslag icke allenast om indelningsverkets successiva upphörande
i sammanhang med antagandet af ny härordning, utan ock om förändrade
grunder för den allmänna bevillning, af hvilken eu del skulle ligga till
grund för fördelningen emellan rikets städer af de ordinarie båtsmansnummer,
som de äro skyldige att gemensamt underhålla; samt frågan
om indelningsverket, efter hvad vid samma frågas föregående behandling
förekommit, måste anses vara i det skick, att några förändringar af
den omfattning, som förefunnes i de af kollegierna upprättade förslag i
det med indelningsverket förenade båtsmanshåll för städerna icke lämpligen
nu syntes böra utgöra föremål för någon Kongl. Maj:ts proposition
till Riksdagen, ansett den af Rikets Ständer för mer än tio år tillbaka
gjorda framställningen i förevarande ämne icke böra till någon Kongl.
Majrts vidare åtgärd föranleda.
Då det, på sätt ofvan är nämndt, beror på städerna sjelfva att
hos Riksdagen göra anhållan om behöflig förändring uti nu i fråga varande
reglering, men någon sådan framställning icke nu blifvit af någon
stad gjord, i det nemligen motionären icke visat eller ens uppgifvit, att
hans förslag blifvit framstäldt å någon eller några städers vägnar, får
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 61.
9
Utskottet, som jemväl anser de till stöd för Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda,
så nyligen som den 22 Februari sistförflutna år meddelade beslut
åberopade skäl fortfarande ega giltighet, hemställa,
att Herr A. K. Gasslanders ifrågavarande förslag
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 Maj 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer vid punkten I:
af Herrar C. Ekman och F. von Strokirch, hvilka, med biträdande
af skrifvelseförslaget, yrkade, att Utskottet icke skulle i sammanhang dermed
tillstyrka anvisande af ett anslag.
af Herr L. M. Nordenfelt: »Oaktadt jag är öfvertygad om att en
utredning af åtskilliga frågor, som röra de förhållanden, under hvilka
skatterna utgå, är högst nyttig och nödig, befarar jag likväl, att man
genom att på en gång företaga och med hvarandra sammanföra allt för
inånga stora frågor försvårar och mer än nödigt uppskjuter deras utredning
och slutliga lösning.
Fördenskull synes mig vida lämpligare att utreda hvar fråga för
sig och sedermera hänskjuta de skattefrågor, hvilka med hvarandra hafva
sammanhang, till ett särskildt utskott inom Riksdagen.
Jag yrkar afslag på Utskottets hemställan.»
Ihh. Ull Bilsd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 39 Hä/l.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.
Bil. Lift A.
Förteckning på Städerna, deras folkmängd och areal.
(Atlas öfver Sveriges städer af G. Liuuggren.)
Städer. |
Folk-mängd |
Stadsplan. |
Åker, äng, |
Skog och |
Impedi- menter. |
Summa. |
|||||
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
||
Alingsås.......................... Arboga ........................... Askersund .................... Borgholm........................ Borås .............................. Calmar .......................... Carlskrona ..................... Carlshamn .................... Carlstad........................... Christianstad .................. Christinehamn .............. Cimbritshamn................. Eksjö ............................. Enköping........................ Engelliolm ..................... Eskilstuna ..................... Falköping........................ Falun ............................. Falkenberg..................... Filipstad ....................... Gefle ............................ Grenna ......................... |
1,526 2,801 1,183 659 2,821 7,793 11,986 5,452 4,427 5,348 2,134 1,397 1,879 1,468 1,573 4,430 1,091 4,769 1,085 1,719 10.905 1,084 |
45 81 49 39 57 75 374 126 47 106 70 52 39 63 30 123 220 24 32 36 301 57 |
31.5 20.0 16.0 2,9 25.1 6.0 30.0 22.0 24.0 24.0 9.0 28.0 24.0 17.5 0,o 8,7 31.0 |
638 1,440 672 1,028 930 235 491 2,130 3,615 896 357 1,404 1,525 443 152 415 1,805 668 974 2,43S 350 |
22,4 5.5 18.0 25.2 8.1 15.0 11.2 21.1 1.2 16.5 19.2 20.3 22.5 1,6 24.6 |
781 2,462 1,167 75 1,644 553 957 1,519 1,674 3,149 325 2.403 1,825 139 210 3.404 390 |
10,6 21,0 28.0 17.5 18.0 9.6 31.1 8.7 30.8 21.2 24.0 27.5 29.8 i }55*° 16,4 23.1 |
34 139 70 4 98 3,256 12 40 1,175 12 54 18 517 81 9 37 184 13 53 612 126 17 |
9.0 14.1 8.0 1.0 29.2 4,4 4.0 8.0 14.0 16.0 17.0 23.0 4.0 |
1,500 4,123 1,960 119 2,828 4,815 1,581 2,177 5,027 3.734 4,171 753 4,364 2,340 633 460 2,646 1,983 964 5,026 9,356 816 |
9,5 18.4 27.5 12.3 13.3 4.4 30.3 29.1 31.1 14.4 24.0 11.0 2.5 29.0 16.2 24.0 1, 4 9.6 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61
11
Städer. |
''Folk-mängd |
Stadsplan. |
Åker, äng, |
Skog och |
Impedi- menter. |
/ Summa. |
|||||
års slut. |
! Tlnd. | |
kpld. |
Tlnd. | |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
|
Göteborg ........................ Halmstad....................... Haparanda .................... Iledemora........................ Helsingborg.................... Hernösand .................... Hjo ................................ Hudiksvall .................... Jönköping....................... Kongelf ......................... Kongsbacka ................... Köping ........................... Laholm ......................... Landskrona.................... Lidköping....................... Linköping....................... Lindesberg .................... Luleå............................. Lund ............................. Malmö............................ Mariestad........................ Mariefred..................... Marstrand...................... Norrköping..................... Norrtelje ........................ Nora ............................ Nyköping...................... Oscarshamn..................... Piteå .............................. Sala................................ Skara............................. Skanör in. m............... Skellefteå...................... Skenninge ................... Sköfde ......................... Sigtuna ......................... Stockholm....................... Strengnäs....................... |
33,014 3,701 603 1,098 5,147 3,160 971 2,581 7,433 925 542 1,658 1,104 5,401 3,397 5,927 .1,057 1.543 18,058 2,236 651 1,038 19,449 1.167 1.544 2.167 331 1,477 l,33f 46f 105,747 1,451 |
250 46 65 66 in 84 65 19 68 38 259 58 99 38 78 180 375 51 37 32 38 48 52 3,221 6( |
18.0 10.0 24.0 21.0 24.0 23.0 18.7 26.0 31.1 20.0 16.0 18.2 16.0 24.4 16.0 16.1 21,s 28.0 15.9 21.5 31.0 3.0 8.0 4,8 6,5 31.0 28.0 26.0 6.0 12.0 27.9 26.8 |
1,982 1,823 147 1,840 1,231 643 820 440 2,407 493 134 856 1,827 1,615 947 1,035 817 1,394 2,059 2,816 851 352 139 1,229 407 492 834 978 4,497 1,701 1,228 33 1,264 1,138 261 84C |
9,6 20,2 8,9 18.4 30.8 15.0 28.8 21.0 6.5 13.9 23.5 17.9 19.8 16.5 30.8 14.6 24.3 8.5 19.8 2.6 10.3 20.0 25.0 24.8 17.0 21.6 19.8 16.0 24, s |
551 1,100 3,327 807 157 I, 025 3,348 612 803 143 537 158 1,984 448 1,220 4,308 17 313 1,513 2,460 1,301 54 396 493 1,609 6,970 II, 263 280 552 33? 86? 2,86( |
17.8 12.8 13.8 18.0 31.7 5.2 20.4 22.4 20.0 21.5 16.0 25.0 22.5 9.0 26.0 25.7 4.2 21.3 1.3 6.0 13.0 13,o 6,8 22.9 17.8 27.4 19.4 9,c 8.1 |
in 48 328 65 28 14 46 93 85 19 8 34 101 57 30 81 241 279 19 142 34 24 5 44 75 30 1,418 65 6 18 14 8 1,107 4? |
20.3 4,i 19.0 4.0 16.0 2.0 1.0 27.4 4.0 28.4 19.2 4.0 21.3 11.1 9.2 1.2 28.0 2.0 13.0 31.0 2p 1.0 7, 8,8 18.5 24,c |
2,896 3.019 307 1,496 2.125 3.020 106 8,027 17,231 3.125 374 1,882 1,521 1,181 4,332 3,825 |
1,7 1,3 17,8 20,6 8.5 10.5 22.7 15.6 31.3 14.0 31.4 16.0 29.2 25.0 13.8 26.9 3.5 15.5 21.1 31.5 20.2 20.3 27.3 12.9 7.1 25.9 9.2 26.6 |
12
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 61.
Städer. |
Folk-mängd |
i Stadsplan. |
1 Åker, äng, |
Skog- och |
j Impedi-| menter. |
1 Summa. |
|||||
Tlnd. |
jkpld. |
1 Tlnd. |
kpld |
| Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
Tlnd. |
kpld. |
||
Strömstad....................... Sundsvall........................ Säther............................. Söderhamn Södertelje....................... Söderköping Sölvesborg Thorshälla ..................... Trosa............................ Uddevalla...................... Ulricehamn................... Umeå............................. Upsala ......................... Warberg......................... Wadstena ....................... Waxholm ....................... W enersborg..................... West eras ........................ Westervik....................... Wexiö..................... Wimmerby Wisby.............................. Ystad............................ Åmål ........................... Örebro .......................... Öregrund ....................... Östhammar..................... Östersund...................... |
1,644 4,332 488 2,666 1,606 1,414 1,553 796 434 4,200 1,404 1,815 8,679 2,514 2,420 985 3,601 4,246 5.215 5.215 641 567 1,624 |
32 108 28 113 124 52 39 25 27 51 27 57 218 35 69 60 78 145 65 41 32 141 101 50 118; 35 42! 90; |
4,o 10.0 14.0 1 24,0 24.0 2?“4 24,8 3,9 28.0 M 3,o 2,7 14.0 21.0 14.1 31.0 24.0 10,7 28.0 28,o 8.0 3.1 2.2 |
228 1,042 467 1,021 755 467 587 802 270 1,376 638 932 2,541 1,504 1,047 77 1,546 1,424 1,803 558 1,716 1,512; 840: 857 2,666 320 76 324| |
! 19.2 9.0 29.0 24.0 6,4 14.8 30.0 8.0 17.8 27.4 26.4 9.2 22.5 11.9 27.9 10.6 27.5 31.0 23.8 22.6 24.0 17.9 |
: 651 3,043 1,453 6,305 2,678 330 1.004 ''483 391 3,859 1,027 966 332 342 99 366 1,684 1,392 5,175 1,145 3,023 2,399 958 1,952 1,224 743 156 602 |
7,2 20,2 23.7 12.0 31.1 0,3 1,8 25.0 17.3 12.4 5.0 19.2 13.0 19.5 31.1 13.1 11.2 15.8 28.0 31.0 7.0 |
11 |
5.0 4.0 10.0 19.0 26.5 29.0 28.0 18.0 3,o 34.8 18.6 18.0 15.9 15.8 29.0 7,2 24.0 20.8 16,5 |
923 4.115 4.116 278 1,044 |
3.4 24.7 10.0 28.0 24.8 12.7 31.7 15.0 2.4 24.0 25.3 19.6 31.6 23.3 29.7 25.6 23.6 10.8 20.0 8.5 20.0 16.0 |
Summa j |
413,662] 10,453 |
8,i 91,628} 0,s| 130,040 22,s 15,453} 25,3j 247,575] |
24,7 |
Stockholm, Associations-Bok tryckeriet, 1879.