Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
1
N:o 55.
Ant. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1879, kl. 2 e. m.
Memorialmed förslag till åtskilliga stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret.
(R. A.)
Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden, som
böra i det nya reglementet för Riksgäldskontoret införas och hvilka angå: redovisningen
af de till Riksgäldskontoret ingående medel; Styrelsen öfver Riksgäldskontoret;
Fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga
tjensters bestridande och tillsättande ; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening; äfvensom
aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.
Samtliga dessa stadganden och stater äro af enahanda innehåll som de
motsvarande, nu gällande, i 1878 års reglemente förekommande föreskrifter och stater.
Utskottet hemställer:
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden och stater
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 9 Maj 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Bill. till Riksd. Prof. 1819. 4 Sami. 1 Afd. 36 Höft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial N;o Cf.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 45.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
val hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortisseméntsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli
behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 46.
Under loppet af Juni månad hvarje år börrn, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemtb allmänna tidningarne utdelas.
§ 47.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
3
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret,
§ 48.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter ar utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordform^ '' att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 49.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.
§ 50.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär uedau föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§51.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ds förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bor.
§ 52,
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a. b. e. d. och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 53.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen åt’ Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt föi öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifpa uppdiag.
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
§ 54.
Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, livilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; oeh verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
pa sätt sista punkten af § 63 innehåller.
En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han egen att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
I (ifrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
for sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfnga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
I ullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfiigt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 55.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan
liksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.
§ 56.
Till ledning vid pröfningen och åtgörande! af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
Stats- Utskottets Memorial N:o 55. 5
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerna begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 57.
Fullmäktige sammanträda eu gåug i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 58.
Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål iuför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
§ 59.
Åstundar Fullmäktig att uuder längre eller kortare tid frän staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika
uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 60.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst otvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gårig tillkännagifva.
§ 61.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o Öb.
§ 62.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 63.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, etter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
lättade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 64.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besväreu skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen aumäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.
Stats- Utskottets Memorial N:o 55.
7
Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.
§ 77.
De å Riksgäldskontörets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare:
en revisor;
én kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
§ 78
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjenst eris bestridande och tillsättande.
§ 79.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §
84 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
8
Stats-TJtslcottets Memorial N:o 55.
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan,
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 80.
Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 81.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 82.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor^ fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de
tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 83.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
Siats-Utskottets Memorial N:o 55.
9
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.
§ 84.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.
§ 85.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet/ antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 86.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
Bih. till Riksä. Prof,. 1879. 4 Samt. 1 Afd. 36 Haft.. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
§ 87.
Om någon åt'' v äkthetRening en i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 88.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenst en, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, hör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjeustens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 89.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 84 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Stats■ Utskottets Memorial N:o 55.
11
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 90.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner.
§ 91.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmäu tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.
§ 92.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant
fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt
år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår
och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel
af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen
för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden
mera förmånligt.
§ 93.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhincfrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
12
Ståts-Utskottets Memorial N:o 55.
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående pai*agraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
§ 94.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadyanden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 55. 13
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.
Lön. |
Tjenstgörings- |
|||||
penningar. |
||||||
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman |
4,400 |
_ |
1.600* |
6,000 finn |
||
1 Kassör |
4,400 |
i finn |
||||
1 Kamrerare |
4,000 |
— |
1,600 |
5,600 |
||
1 Revisor |
2,500 |
— |
800 |
_ |
3,300 |
_ |
1 Kassabokhållare |
2,000 |
— |
800 |
, |
2,800 |
|
1 Lånebokhållare |
2,000 |
— |
800 |
_ |
2,800 |
|
1 Registrator och Kanslist |
1,500 |
— |
900 |
2,400 |
||
1 Kammarskrifvare |
1,500 |
— |
600 |
_ |
2,100 |
|
1 Förste Vaktmästare |
700 |
— |
100 |
__ |
800 |
|
1 Vaktmästare |
600 |
— |
100 |
_ |
700 |
|
1 Vaktmästare |
600 |
— |
100 |
_ |
700 |
|
1 Vaktmästare |
600 |
~~ |
100 |
— |
700 |
— |
Summa kronor |
24,800 |
— |
9,100 |
— |
33,900 |
— |
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!] och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare ................................................ } 500: __
hör vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder åuagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100:
och tjenstgöringspenningarne med ................................................ 100- _
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
............ 7 •
Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifva bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
Bih. till med. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Åfd. 36 Höft.
3
14
Stats-Utskottets Memorial N:o 55.
vaktbetjent, som af sjukdom hiudras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Arehn ..................................................................... |
4,400 |
_ |
Kommissarien H. Husberg........................................................................ |
4,400 |
— |
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl ........................... |
3,000 |
—■ |
Notarien August Neyber ........................................................................... |
3,000 |
—- |
Kanslisten Nils Didrik Sillén................................................................... |
1,500 |
— |
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............................................. |
1,500 |
— |
Eu Kontors- eller Kammarskrifvare........................................................ |
1,500 |
— |
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist................................................... |
575 |
— |
Summa kronor |
19,875 |
— |
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Kamereraren Herman Theodor Benckert .................................... |
4,000 |
_ |
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................ |
1,417 |
50 |
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................................................ |
1,500 |
— |
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, |
— |
|
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .......................................... |
800 |
— |
Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, |
— |
|
Charlotta Gripenstjernas dotter,. Hedvig Aurora Ehrenstam |
250 |
— |
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, |
— |
|
Öfverkrigskomniissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri |
— |
|
Aurora Lindstedt ................................................................ |
225 |
— |
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ....................................... |
225 |
— |
Summa kronor |
8,417 |
50 |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade, vilkor
upphöra.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1879.