Stats- Utskottets Utlåtande N:o 42.

1

N:o 42.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1879, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
ny lönestat för Kammarrätten.

(2:a U. A.)

Sedan löneregleringskomitén den 6 November 1878 afgifvit underdånigt
betänkande och förslag angående lönereglering m. rn. för Kammarrätten,
samt bemälda embetsverk med underdånigt utlåtande i ämnet af
den 29 samma månad till Kongl. Maj:t inkommit, har Kongl. Maj:t uti
en den 21 sistlidne Februari till Riksdagen afbiten nådig proposition (N:o
28), under åberopande af hvad ett samma proposition bilagdt protokoll
öfver finansärenden innehölle, föreslagit Riksdagen dels att, med godkännande
af ej mindre det förslag till stat för Kammarrätten, som funnes i
nämnda protokoll intaget, än äfven af de vilkor och förbehåll, som blifva
i fråga om samma stat föreslagna, från och med år 1880 förhöja det
å riksstatens sjunde hufvudtitel för Kammarrätten uppförda ordinarie anslag
med 41,675 kronor, eller från 127,925 kronor till 169,600 kronor;
i hvilket fall det af Kongl. Maj:t å extra stat för år 1880 äskade anslag
till Kammarrätten, 22,320 kronor, kunde från nämnda stat afföras; dels och
medgifva, att för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente
ifrågakommande ålderstillägg finge utgå af sjunde hufvudtitelns förslagsanslag
till ålderstillägg, äfvensom att berörda anslag för sådant ändamål
höjde&s med 8,000 kronor utöfver det belopp, soin i nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof blifvit äskadt, eller till 28,000
kronor.

Aflöningen för Kammarrättens embets- och tjensteman samt betjente
utgår för närvarande på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prat. 1879. 4 Smil. 1 A/d. 27 Höft.

1

2

Siats Utskottets Utlåtande N:o 42.

Presidenten ...........

1 Kammarrättsråd

2 d:o

1 d:o

2 d:o

1 Sekreterare..

1 Notarie .......

2 d:o ........

1 Kanslist........

2 d:o ........

Kansliet:

Aktuarie- och registrator skontor et:

1 Aktuarie och registrator...............................

1 Kanslist........................................................

Advokatfiskalskontoret:

1 Advokatfiskal...............................................

1 Kanslist........................................................

Ofverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskommissarie ................................

2 d:o ..................................

1 Revisor..................

6 d:o ......................................................

1 d:o ........................................................

6 d:o .........................................................

1 Kammarskrifvare............

6 d:o ........

1 d:o .................

7 d:o .........

1 Förste vaktmästare

1 Vaktmästare ...........

3 d:o ...........

Hvartill kommer ytterligare:

Kostnad för adjunktion, årligen i medeltal för de 7 sista åren
Vikariatsersättning, år 1877 uppgående till omkring ...
Till e. o. tjensteman och vaktbetjente samt renskrifningskostnad,
i rundt tal ........................................

Summa

Lön.

Kronor.

Dyrtids-

tillägg.

Kronor.

Summa.

Kronor.

9,000

_

9,000

5,000

1,000

6,000

10,000

2,000

12,000

4,500

900

5,400

9,000

1,800

10,800

3,500

700

4,200

2,200

440

2,640

4,400

880

5,280

1,000

200

1,200

2,000

400

2,400

2,500

500

3,000

1,300

260

1,560

3,500

700

4,200

1,500

300

1,800

3,500

700

4,200

7,000

1,400

8,400

2,500

500

3,000

15,000

3,000

18,000

2,000

400

2,400

12,000

2,400

14,400

1,600

320

1,920

9,600

1,920

11.520

1,000

200

1,200

7,000

1,400

8,400

675

- .

675*

575

—

575

1,725

1,725

123,575

22,320

145,895

1,573

—

—

7,760

—

—

3,686

—

1

158,914

* Jemte fri bostad och vedbrand

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

3

Den föreslagna nya staten är deremot af följande lydelse:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Presidenten................................

7,600

2,400

10,000

1 Kammarrättsråd ..................

4,400

2,000

6,400

(Efter 5 år kan lönen höjas

5 D:o ..................

22,000

10,000

32,000

| med 600 kronor.

Kansliet:

1 Sekreterare ..........................

3,000

1,500

4,500

1 Notarie.................................

1,800

1,200

3,000

2 D:o ...................................

3,600

2,400

6,000

Aktuarie- och registrator-

kontoret.v

1 Aktuarie och registrator...

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas

Advokatfiskalskontoret:

med 500 kronor och eftei
10 år med ytterligare 500

1 Advokatfiskal........................

3,000

1,500

4,500

kronor.

Öfverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskommissarie........

3,000

1,500

4,500

2 D:o .........

6,000

3,000

9,000

1 Revisor...................................

1,800

1,200

3,000

17 I):o ...................................

30,600

20,400

51,000

Till vikariatsersättning, arf-

voden åt extra biträden,
flitpenningar och renskrif-ningskostnad ........................

.

—

28,400

1 Förste vaktmästare ...........

800

300

1,100*

1 Vaktmästare..........................

500

300

800*

1 Efter 5 År kan lönen höjas

3 l):o ........................

1,500

900

2,400*

| med 100 kronor.

Summa

—

169,600

* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår
lönen minskas med 150 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.

Den sålunda föreslagna staten skiljer sig från löneregleringskomiténs
i ämnet gjorda framställning endast deruti att, under det komitén till
vikariatsersättning, arfvoden åt extra biträden rn. in. beräknat ett belopp
af 29,400 kronor, har Kong]. Maj:t ansett att härför erfordrades allenast
28,400 kronor, hvartill anledningen är att söka i följande förhållanden.

Komitén, som hyst den åsigten, att det inom Kammarrätten hittills
tillämpade feriesystemet skulle upphöra, hade nemligen föreslagit att i
dess ställe semester måtte, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kunde ske, åtnjutas af Kammarrättens president och ledamöter
samt andra gradens tjensteman under en och en half månad samt
af första gradens tjensteman under en månad årligen.

På af Kammarrätten i dess öfver komiténs förslag afgifna utlåtande
anförda skäl, och då vid regleringen af rikets hofrätter icke blifvit ifrågasatt
att utbyta hofrättsledamöternes ferier mot semester, har Kongl. Maj:t
ansett, att ett dylikt utbyte icke heller borde ega rum i Kammarrätten,
hvad dess president och ledamöter anginge, utan att desse fortfarande
borde åtnjuta ferier under samma tid som hittills. Beträffande åter tjenstemännen,
har Kongl. Maj:t funnit komiténs förslag i afseende å semester
böra tillämpas.

Under förutsättning af bifall härtill, skulle något semester-vikariat
icke ifrågakomma för Kammarrättens ledamöter. Kammarrätten hade i
sitt utlåtande upplyst, att, med tillämpning af feriesystemet för ledamöterne,
ej heller skulle erfordras semester-vikariat för notarierne, enär
ledighet kunde beredas dem, utan att behof af vikarie uppstode. Det
af komitén föreslagna beloppet till vikariatsersättning skulle således, enligt
den beräkning Kammarrätten gjort, kunna nedsättas med 2,300 kronor.

A andra sidan hade Kammarrätten på anförda skäl hemstält, att
till Kammarrättens disposition fortfarande måtte bibehållas ett å embetsverkets
nuvarande stat uppfördt anslag till gratifikationer åt e. o. tjensteman
och vaktbetjente, uppgående till 1,350 kronor. Vid regleringen af
andra embetsverk, exempelvis Statskontoret, Generaltullstyrelsen och senast
Kammarkollegium, hade Kongl. Maj:t ansett embetsverken böra tilläggas
anslag till s. k. flitpenningar, och enligt Kongl. Maj:ts åsigt borde äfven
Kammarrätten komma i åtnjutande af en dylik förmån, hvartill syntes
kunna anslås i jeinnt tal 1,300 kronor; och har, på grund af hvad sålunda
så i ena som andra hänseendet blifvit anfördt, Kong!. Maj:t ansett,
att anslaget till vikariatsersättning m. m. borde i staten uppföras till allenast
28,400 kronor och benämnas anslag »till vikariatsersättning, arfvoden
åt extra biträden, flitpenningar och renskrifningskostnad».

5

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Utskottet har visserligen funnit det till s. k. flitpenningar beräknade
beloppet, 1,300 kronor, böra å Kammarrättens stat uppföras, men deremot
icke kunnat biträda förslaget derom att detta embetsverks president
och ledamöter fortfarande skulle åtnjuta ferier i stället för semester. Till
stöd för Utskottets åsigt härutinnan torde, förutom de af komitén andragna
skäl, få åberopas den omständighet, att Kongl. Maj:t ogillat Kammarkollegiets
på hufvudsakligen enahanda skäl, som af Kammarrätten i
förevarande hänseende anförts, grundade yrkande att bemalda kollegii
president och ledamöter jemväl borde fa fortfarande åtnjuta ferier.

Utskottet har alltså ansett, att ferierna för Kammarrättens president
och ledamöter, i likhet med hvad för Kammarkollegium redan bestämts,
böra utbytas mot en och en half månads semester årligen.

I följd häraf lärer det belopp, 2,300 kronor, som Kammarrätten
ansett kunna besparas, derest feriesystemet bibehölles, böra å staten uppföras,
och alltså anslaget till vikariatsersättning in. in. bestämmas till
30,700 kronor.

Då den nya staten i öfrigt synes vara afpassad efter behofvet, samt
de särskilda lönebeloppen äfvensom dessas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar
öfverensstämma med hvad i afseende å andra nyreglerade
embetsverk blifvit faststäldt, lärer densamma med nyss omförmälda
ändring, hvarigenom slutsumman kommer att uppgå till 171,900 kronor,
böra vinna Riksdagens godkännande.

Förutom de ordinarie löneinkomsterna åtnjuta för närvarande några
tjensteman inom Kammarrätten inkomster af mera tillfällig art. Sä
tillkomma registrator!! och aktuarien lösen för diarii- och andra bevis,
afskrifter och vidiinationer samt ersättning för uppbörd och redovisning
af influten lösen, revisionskommissarierne andel i böter och viten, som
på deras anmälan ådömas redogörare för försummelse med. räkenskapers
insändande m. m., äfvensom en tjensteman å hvartdera revisionskontoret
lösen för begärda utdrag af inneliggande räkenskaper. Men utom dessa
sportler, hvilka till en del uppbäras jemväl inom andra embetsverk och
för öfrigt äro af jemförelsevis ringa betydenhet, tillgodonjuter, enligt
gällande instruktion, jemförd med Kongl. brefvet den 5 Mars 1858, dels
revisionstjensteman 15 procent af de medel, som med anledning af hans
gjorda anmärkningar vid räkenskaper influtit i kronans eller andra allmänna
kassor och utan anmärkning icke skulle kommit dem till godo,
dels ock advokatfiskalen, jemte andel i böter och viten enligt särskilda
författningar samt ersättning för mistade bötesandelar med anledning af
nya strafflagens införande, ej mindre 15 procent af de medel, som inflyta
med anledning af utaf honom anmärkta felaktigheter uti någon förut i

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Kammarrätten granskad eller såsom granskad anmäld räkning, än äfven
10 procent af alla de medel, som efter hans handläggning i balansmål
tillkomma kronans eller andra allmänna kassor.

Beträffande nu omförinälda särskilda inkomster hade komitén hemstält,
att de bestämmelser angående åtnjutande af observationsarfvode å influtna
anmärkningsmedel, som för närvarande voro för Fångvårdsstyrelsens
revisionspersonal meddelade, måtte i tillämpliga delar blifva gällande jemväl
för revisionstjenstemännen inom Kammarrätten ;

att advokatfiskalens nuvarande rätt till aktoratsarfvode och dylika
sportler matte inskränkas till hvad, enligt nu gällande grunder, utginge
eller, enligt hvad framdeles blefve stadgadt, kunde komma att utgå till
andra aktörer eller revisionstjenstemän ; samt

att öfrige Kammarrättens tjensteman nu tillkommande sportelinkomster
måtte fortfarande få tillgodonjutas, men deremot sigillpenningarne
för vaktbetjeningen upphöra.

Härvid har Kongl. Maj:t icke funnit anledning till annan anmärkning
än att, med afseende å hvad af ordföranden i komitén (se komitébetänkandet
sid. 115 —117) och af Kammarrätten (se dess utlåtande sid.
19) blifvit anfördt i fråga om advokatfiskalens aktoratsarfvode, denne
tjensteman syntes böra bibehållas vid enahanda förmåner, han i detta
hänseende för närvarande åtnjöte, så mycket hellre, som det nu varande
aktoratsarfvodet utginge efter samma iberäkningsgrund, som Kongl. Maj:t
på komiténs förslag ansett böra tillämpas i afseende å Kammarkollegii
advokatfiskal; och då Riksdagen godkänt förslaget om beräknandet af aktoratsarfvodet
för advokatfiskal i Kammarkollegium, lärer Kongl. Maj:ts
nu omförmälda, dermed öfverensstämmande framställning i fråga om samma
förmån för motsvarande tjensteman i Kammarrätten jemväl böra vinna
Riksdagens bifall.

Vidare har Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med beslutet i fråga
om Kammarkollegii lönereglering, ansett den till statsverket ingående
expeditionslösen inom Kammarrätten äfvensom sigillpenningarne böra utbytas
mot stämpladt papper, hvarvid borde iakttagas, att den tjensteman,
som erhölle Kammarrättens uppdrag att handhafva försäljningen af och
beläggningen med stämpladt papper, borde af de inflytande stämpelmedlen,
enligt redogörelse, åtnjuta den honom hittills tillförsäkrade provision
af influten lösen.

I öfrigt skulle för åtnjutande af den föreslagna nya aflöningen
följande vilkor vara gällande:

att embets- och tjensteman i Kammarrätten skall vara underkastad
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden,

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 42.

7

som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af embetsverket
eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad;

att med embete eller tjenst i Kammarrätten icke må förenas annan
tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i Kammarrätten; dock att tjensteman, som vid den nya
löneregleringens. inträdande redan innehar tjenst utom Kammarrätten,
må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Kammarrätten
hinderlig;

att aflöningarne för Kammarrättens embets- och tjensteman samt
betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstehjon eller
åtnjutit ferier eller semester, men skola för den tid, han eljest varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära
hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet, för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så
mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom Kammarrätten, densamma, emot åtnjutande,
i förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar,
men eljest af deremot svarande belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar,
bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;

att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af
tjenst i samma lönegrad anses böra medgifvas, tidpunkten för första
förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren
mera än fyra ar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
pm sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor, under
iakttagande, hvad sa val den ena som den andra förhöjningen angår,
deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början afkalenderaret
näst. efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande
löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig på grund
af fullmakt eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af
frågan om verkets omorganisation;

8

Stats-Utsicottets Utlåtande JSf:o 42.

att president och ledamot skall vara förpligtad att vid fylda 70
års ålder från tjensten afgå samt efter 65 lefnadsår och 35 tjenstbar
icke vara ovilkorligen berättigad att för sjukdom erhålla tjenstledighet;
samt .

att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjensteår,
vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten
afgå,’ Eders Kongl. Maj:t eller Kammarrätten, der det tillkommer denna
att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest
och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå. ...

Ehuru Kongl. Maj:t, på sätt ofvan är nämndt, ansett att ratt till

semester borde tillgodokomma första och andra gradens tjensteman, har
icke något stadgande härom upptagits bland förestående vilkor. Då så
emellertid skett i fråga om andra nyreglerade embetsverk, lärer jemväl
här ett dylikt stadgande böra införas, hvilket, på grund af hvad ofvan
blifvit anfördt, bör afse jemväl embetsverkets president och ledamöter.
I öfrigt torde vilkoren böra vinna Riksdagens godkännande, allenast med
den ändring, att i 3:dje punkten orden »ferier eller» uteslutas.

Då Kammarrättens nuvarande ordinarie statsanslag utgör 127,925
kronor, och den nya staten enligt Utskottets förslag skulle sluta å 171,900
kronor, erfordras alltså för dess tillämpning en förhöjning i nämnda
anslag med 43,975 kronor. Om emellertid i betraktande tages, dels att
å extra stat varit under de senare åren anvisadt till dyrtidstillägg
för embetsverkets personal ett belopp af 22,320 kronor, och dels att,
på sätt ofvan först intagna tabell gifven vid handen, ytterligare omkring
8 669 kronor årligen måst af tillgängliga medel utgå för att betacka
kostnaderna för adjunktion och vikariatsersättning, har alltså summan af
statsverkets utgifter för Kammarrätten uppgått till 158,914 kronor, oci
kommer för den skull den nya statens tillämpning, hvilken medför upphörandet
af nyss omförmälda särskilda utgifter å sammanlagdt 30,989
kronor, i sjelfva verket att föranleda en ökad statsutgift af allenast
12 986 ’ kronor, oafsedt de kostnader, som betingas af bestämmelserna
om ålderstillägg. De i sistnämnda hänseende ifrågakommande utgifterna
torde höra, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, utgå af sjunde huvudtitelns
förslagsanslag till ålderstillägg, hvilket för den skull lärer fa med
äskade 8,000 kronor ytterligare höjas utöfver det belopp, hvarmed detsamma
förut blifvit af innevarande Riksdag ökadt.

PA orund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer

X Cli

Utskottet:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

9

a) att Riksdagen må med godkännande af ej mindre
härhos bilagda förslag till stat för Kammarrätten (Bil.
Litt. A), än äfven af de i fråga om samma stat föreslagna
vilkor och förbehåll — dock med den ändring
att dels i tredje punkten af vilkoren orden »ferier eller»
uteslutas och dels att bland vilkoren intages bestämmelse
derom att semester må, när sådant utan hinder
för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjutas af Kammarrättens
president och ledamöter samt andra gradens
tjensteman under eu och eu half månad samt af första
gradens tjensteman under en månad årligen — från
och med år 1880 höja det å 7:de hufvudtiteln uppförda
ordinarie anslag till Kammarrätten med 43,975
kronor, eller från 127,925 kronor till 171,900 kronor;
och

b) att Riksdagen må medgifva, att för Kammarrättens
embets- och tjensteman samt betjente ifrågakommande
ålderstillägg må få utgå af sjunde hufvudtitelns
förslagsanslag till ålderstillägg, samt för sådant ändamål
höja nämnda anslag med 8,000 kronor utöfver
det belopp, hvarmed detsamma redan blifvit af innevarande
Riksdag vid behandling af Stats-Utskottets
utlåtande angående regleringen af utgifterna under
riksstatens sjunde hufvudtitel ökadt, eller till 28,000
kronor.

Stockholm den 25 April 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Bih. till Riksd. Prot. 1879.. 4 Sami. 1 Afd. 27 Käft.

2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Reservationer:

af Herrar G. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, L. Nordenfelt, R. Montgomery
Cederhielm, Grefve G. Sparre, F. Hederstierna, Grefve A. Mörner,
Grefve S. Lagerberg, G. de Maré och Friherre C. Hochschild, hvilka yrkade,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga proposition måtte oförändrad
vinna Riksdagens bifall;

af Herr Carl Anders Larsson, hvilken icke ville bifalla någon
ökning af anslaget till'' Kammarrätten.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 42.

Bil. Litto A.

ll

Förslag

till stat för Kammarrätten.

Tjenst-

Lön,

görings-

penningar

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Presidenten ..............................

7,600

2,400

10,000

1 Kammarrättsråd ...........-..............

4.400

2,000

6,400

(Efter 5 år kan lönen höjas

5 d:o ..........................

22,000

10,000

32,000

| med 600 kronor.

■Kansliet:

!

1 Sekreterare..................................

3,000

1.500

4,500

1 Notarie ........................................

1,800

1,200

3,000

2 D:o .........................................

3,600

2,400

6,000

Aktuarie- och r egistrator skontor et:
1 Aktuarie och registrator...............

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen höjas

Advokatfiskalskontor et:

med 500 kronor och efter
> 10 år med ytterligare 500

1 Advokatfiskal.................................

3,000

1,500

4,500

kronor.

Öfverrevisionsdepartementet:

1 Revisionskomniissarie .................

3,000

1,500

4,500

2 D:o ..................

6.000

3,000

9,000

1 Revisor ........................................

1,800

1,200

3,000

17 D:o .......................................

Till vikariatsersättning, arfvoden åt

30,600

20,400

51,000

extra biträden, flitpenningar och
renskrifningskostuad.................

—

30,700

1 Förste vaktmästare ....................

800

300

1,100*

800*

1 Vaktmästare ................................

500

300

(Efter 5 år kan lönen höjas

3 D:o ................................

1,500

900

2,400*

| med 100 kronor.

Summa

—

171,900

* Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri kostad, skall, så länge denna förmån qvarstå?,
lönen minskas med 150 kronor.