8
Stats-Utskottets Memorial N:o 24.
N:o 24.
Ank. till Riksd. Kansli den 8 Mars 1879, kl. 11 f. in.
Memorial, med yttrande och förslag till votering spropositioner i
anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i frågor rörande
Riksgäldskontorets förvaltning, med mera.
(K. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets utlåtande N:o 5, angående Riksgäldskontorets förvaltning
under den tid, som förflutit sedan början af 1878 års riksdag, tar Utskottet
här nedan framställa de förslag till voteringspropositioner och
afgifva det yttrande, som förberörda beslut funnits föranleda.
l:o.
Beträffande de af tullmäktige i Riksgäldskontoret vidtagna konverterinqsätqärder
hade, på sätt i lista punkten af ofvan berörda utlåtande
omförmälts, Riksdagens år 1878 församlade revisorer deh förklarat det
synas dem angeläget, att, med upphäfvande åt fullmäktiges konverterin"sbeslut,
de för andra emissionen af 1875 års lån influtna medel
blefve, innan något annat lån för jernvägsbyggnader upptoges, till det i
obligationerna omförmälda ändamål, jernvägsbyggnader, använda, dels
ock förmält sig anse det nödigt, att i blifvande reglementen begreppet
»konvertering» måtte sålunda bestämmas, att det ej kunde tillämpas pa
andra lån än dem, som vid konverteringsbeslutets fattande vore uppsägbar.
9
Stats-TJtslcottets Memorial N:o 24.
Utskottet, s°m /unnit sif ^ ega skäl tillstyrka Riksdagen att, på
sått revisorer^ föreslagit, med upphäfvande af fullmäktiges konverte
ÄS
’ särsklld föreskrift beträffande användandet af
de medel, som_ för ifrågavarande försålda obligationer af 1875 års låns
andra emission influtit, hade i ofvan angifna lista punkt af ifrågavarande
utlåtande uppå anförda orsaker hemstält, att stadgandet om rätt för fullmäktige
att försälja obligationer för beredande af tillgång till konverte
Wofe^
utesluta?kn ^ ^ bHfvande reglementet för Riksgälds
^ramDenna
hemställan är af Andra Kammaren bifallen; hvaremot Första
ammaren, med afslag a Utskottets hemställan, beslutat, att revisorernes
anle^a''arande framställninS eJ skulle till någon Riksdagens åtgärd för
Fragan
torde alltså höra afgöras medelst gemensam omröstning i
hvilket afseende Utskottet föreslår följande voteringsproposition
»Den,
som vill att, med bifall till Stats-Utskottets i lista''punkten
af dess ut ätande Nio 5 gjorda hemställan, stadgandet om rätt för Fullmäktige
att försälja obligationer för beredande af tillgång till konvertering
af aldre statslån skall ur det blifvande reglementet för Rikso-äldskontoret
uteslutas, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
r +Xin-ier ^e^’i b,^r Riksdagen beslutat, att revisorernes ifrågavarande
framställning ej skall till någon Riksdagens åtgärd föranleda».
z:o.
I fråga om ersättningsskyldighet för dem, som må hafva varit
r rV‘ förSUmm- 80 Vld indrifn,rig™ af bevillning för ett fideikommiss,
både Riksdagens^ revisorer föreslagit, att Riksdagen - med förklarande
att anspråka pa ersättning af vederbörande, utan afseende på huru
tvisten om återstående bevillningsbeloppet kunde komma att utfalla, inskränktes
till godtgörandet af den ränteförlust, som med stöd af Kongl.
FnSnBt?611 deiR-J° 1877 kunde bestämmas — måtte uppdragalt
tu mäktige i Riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som för verkstälhgheten
af Riksdagens härom meddelade beslut kunde erfordras.
Bih. till Biksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 17 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 24.
Utskottet hade i 8:de punkten af ofvan omförmälda.utlåtande hemstält,
att revisorernes ifrågavarande förslag ej måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Denna hemställan har af Första Kammaren bifallits; hvaremot
Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, beslutat, att Riksdagen
— med förklarande att anspråket på ersättning af vederbörande,
utan afseende på huru tvisten om återstående bevillningsbeloppet kunde
komma att utfalla, inskränktes till godtgörandet af den ränteförlust, som
med stöd af Ivongl. resolutionen den 13 April 1877 kunde bestämmas —
skulle uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder,
som för verkställigheten af Riksdagens härom meddelade beslut
kunde erfordras. . . .
I anledning häraf får Utskottet föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att, med bifall till Stats-Utskottets i 8:de punkten
af dess utlåtande N:o 5 gjorda hemställan, revisorernes ifrågavarande
förslag angående bevillning för ett fideikommiss ej må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, — med förklarande att anspråket på
ersättning af vederbörande, utan afseende på huru tvisten om återstående
bevillningsbeloppet kan komma att utfalla, inskränkes till godtgörandet
af den ränteförlust, som med stöd af Kongl. resolutionen den 13 Aprd
1877 kan bestämmas — beslutat åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdraga
att vidtaga de åtgärder, som för verkställigheten af Riksdagens
härom meddelade beslut kunna erfordras.»
3:o.
Angående Gefle—Dala Jernvägs-aktiebolag hade Riksdagens revisorer
i sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning hemstält, det Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t ville på grund af innehållet i 6 § af det mellan staten
och bolaget den 26 Maj och 16 Juli 1855 afslutade kontrakt taga i nå
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 2å.
11
digt öfvervägande, huruvida icke en ytterligare ökad amortering af det
nämnda bolag beviljade lån borde föreskrifvas, på det att detsamma så
fort som möjligt måtte varda gäldadt.
I 9:cle punkten af sitt utlåtande N:o 5 hade Utskottet hemstält, att
revisorernes ifrågavarande förslag ej måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan; men
Andra Kammaren deremot beslutat, att Riksdagen skulle hos Kongl.
Maj:t anhålla, det Kong]. Maj:t, efter tagen kännedom af revisionsberättelser
och sammandrag af räkenskaper hos Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,
täcktes i sammanhang med fastställande af trafiktaxa för bolaget taga
under ompröfning, huruvida skäl vore för handen att tillämpa den i
kontraktet med sagda bolag under angifven förutsättning stadgade skyldighet
för detsamma att underkasta- sig ökad amortering å det erhållna
statslånet.
I anledning af Kamrarnes sålunda fattade skiljaktiga beslut har
Utskottet ansett frågan om den af Andfa Kammaren beslutade underdåniga
anhållan hafva förfallit;
hvilket Utskottet härmed får för Riksdagen anmäla.
Stockholm den 8 Mars 1879.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.