Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:0 14.

Auk. till Riksd. Kansli den 2 April 1879, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen

o

Åttonde hufvudtitel.

af utgifterna under riksstatens
(2:dra U. A.)

1 afseende å Åttonde hufvudtiteln, innefattande anslagen till
Ecklesiastikdepartementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma
de förändringar, Indika här nedan omförmälas.

Kleresistaten.

l:o. T öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
med hänvisande till hvad uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 1
och 2) i ämnet tinnes meddeladt, hemställer Utskottet,

att åt kontraktsprosten i Rättviks kontrakt må
såsom prosttunna för Boda församling af Vest.erås
stift å anslaget till kleresistaten uppföras ett belopp
af 14 kronor 35 öre, att årligen utgå från och med
år 1880.

Universiteten.

2:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t till eu början föreslagit
Riksdagen att dels till fyllande af årliga vedbehofvet för värmeledningen
i Upsala universitets bibliotekshus och dels för aflönande af
Bill. till Riksd. Prot. 1819. 4 Sami. 1 Afd. 11 Hcift. 1

Angående
prosttunna
för Boda
församling.

Angående
ifrågasatt anslag
till ved
för Upsala
universitets
bibliotekshus
m. m.

2

Stats-Utskottéts Utlåtande N:o 14.

en maskinist och elda,re för värmeapparatens skötande bevilja ett årligt
anslag af tillhopa 2,000 kronor.

Till stöd för denna nådiga framställning är i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b sid. 2) hufvudsakligen anfördt, att den ingeniör, hvilken
konstruerat värmeledningen, beräknat den årliga bränsleåtgången för
densamma till 80 famnar barrved; samt att universitetets skogsförvaltare
i afgifvet embetsutlåtande intygat, att, då behörig hänsyn toges
till skogarnes framtida bestånd, det för värmeledningen — utöfver
förut till biblioteket anslagna 10 famnar — erforderliga belopp af
70 famnar barrved ej skulle kunna erhållas å sådana Kong]. Akademien
tillhöriga skogar, från hvilka ved kunde utan allt för stor fraktkostnad
införas till Upsala.

Enligt hvad vederbörande upplyst, kan den Upsala universitet
tillhörande skogbärande mark anslås till vid pass 20,600 tunnland.
Vidare har meddelats, att till akademistaten i Upsala utdelas årligen,
då alla embete- och tjänstemännen längre eller kortare tid af läsåret
äro i verklig tjensteutöfning, 620 V2 storfamnar ved, hvarförutom för
institutionerna, konsistoriihusen och auditorierna äro afsedda tillhopa
292 famnar samt ytterligare 30 famnar komme att erfordras i följd af
adjunkturernas förändring till e. o. professurer.

I betraktande af den vidsträckta areal skogbärande mark, universitetet
alltså eger, har det synts Utskottet, som om det nu i fråga
varande behofvet af ved borde kunna utan statens mellankomst fyllas,
helst hinder icke lärer möta att, derest så skulle vara oundgängligen
nödigt, för ändamålet använda någon del af den betydliga vedqvantitet,
som, enligt hvad ofvan blifvit meddeladt,-nu är för akademiens
behof disponerad. Icke heller kan den i statsrådsprotokollet antydda
större fraktkostnaden för införande af ved till Upsala från akademiens
mer aflägse belägna skogar utgöra tillräcklig anledning för beviljande
af särskild!, anslag till nu i fråga varande ändamål. Omförmälda olägenhet
synes nemligen lätteligen kunna undanrödjas på sådant sätt,
att veden från dessa skogar försäljes och den inflytande köpeskillingen
användes till anskaffning för universitetets räkning af ved från närmare
belägna skogstrakter.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då någon utredningrörande
omöjligheten att med för universitetet tillgängliga medel, bestrida
aflöningen till maskinisten och eldaren icke blifvit förebragt,
hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning icke må
vinna riksdagens bifall.

iitats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

3

3:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen, att det årliga Ang. höjning
anslaget för den medicinskt-kemiska institutionen vid universitetet i Upsala ftr T?lagei
måtte höjas med 1,000 kronor. ''dicimkt-''

Då den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 3) meddelade ^"inltiolen
utredning synts ådagalägga, att den äskade anslagsförhöjningen icke vid umversikan
undvaras, utan att undervisningen vid institutionen måste inskränkas, t(tet 1 uPsalahemställer
Utskottet,

att årsanslaget för den medicinskt-kemiska institutionen
vid universitetet i Upsala må höjas med

1.000 kronor.

4:o. Enär, enligt hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. Ang. aflöning
4) finnes meddeladt, de kemiska laboratorierna vid universitetet i Lund, dt..en vdktnurnera
bill vit åtskilda och erhållit hvartdera sin egen lokal, samt ”de^mtdialltså
en vaktmästare vid det nya laboratoriet icke lärer kunna lind- Umkt-kemivaras,
hemställer Utskottet vidare, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, torietrid

universitetet

att till aflönande af en vaktmästare vid det 1 Ltmd"
medicinskt-kemiska laboratoriet vid universitetet i
Lund må beviljas ett årligt anslag af 600 kronor.

ö:o. f öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och Än9- anslW
under framhållande af den histologiska undervisningens betydelse och för denhistoangelägenheten
af densammas upprätthållande, hemställer Utskottet, logiska insti ’

Unionen vid
universitetet

att till materiel för den histologiska institutio- * Lundnen
vid universitetet i Lund må anslås ett årligt
belopp af 750 kronor.

6:o. Kongd. Maj:t har under denna rubrik slutligen föreslagit Ang. anslag
Riksdagen, att till aflönande af en konservator vid den botaniska institu- ^ enkonsertionen
vid universitetet i Lund bevilja ett årligt anslag af 750 kronor, vator vidden

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (Bil. 7 b sid. 4 och 5) in -hemtas, är anledningen till förevarande anslagsbegäran att söka uti vid universir
den omständighet, _ att Professoren J. Agardh tillkännagifvit sig vilja tetet 1 Lmåtill
universitetets i Lund botaniska institution öfverlemna de honom
tillhöriga samlingar af herbarier och preparat af olika slag, som för
närvarande förvaras i botaniska museet, dock med dervid fastadt vilkor
att samlingarne för framtiden omsorgsfullt vårdades, i hvilket afseende
Professor Agardh föreslagit, att den vid institutionen anstälda amanu -

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. omslag
till den histologiska
institutionen
vid
Karolinska
institutet.

Ang. lärares
vid allmänna
läroverken
uppflyttning
i högre lönegrad.

ens måtte förordnas till konservator med någon förhöjning i arfvode
utöfver amanuens-anslaget, hvarefter konsistoriet hos kanslersembetet
begärt tillstånd att emottaga donationen, och i sammanhang dermed
anhållit om beredande af ett årligt anslag å 750 kronor till aflöning
för en konservator vid botaniska institutionen, hvars åliggande skulle
blifva att utöfva vården öfver så val den ifrågavarande som institutionens
öfriga samlingar.

Då de ifrågavarande samlingarne vitsordats vara af synnerligt
värde och det alltså måste vara önskligt att desamma förenas med den
botaniska institutionens öfriga samlingar och omsorgsfullt vårdas, hemställer
Utskottet,

att det af Kongl. Maj:t äskade anslag till aflönande
af eu konservator vid den botaniska institutionen
vid universitetet i Lund, 750 kronor årligen, må
äf Riksdagen beviljas.

Karolinska mediko-kir nitisk a institutet.

7:o. 1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, och

under hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 5)
förebragta utredning, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande, hemställer
Utskottet,

att till materiel m. m. för den Mstologiska institutionen
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet må
beviljas ett årligt anslag af 1,000 kronor.

Allmänna läroverken.

8:o. Enär eu inom Ecklesiastikdepartementet uppgjord beräkning
å de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid de
allmänna läroverken, hvars innehafvare vore till uppflyttning i högre
lönegrad berättigad, borde enligt de för sådan uppflyttning faststälda
grunder från och med år 1880 utgå utöfver de för innevarande år anvisade
lönemedel, gjorde det antagligt, att, efter afdrag af de besparingar,
som genom äldre lärares afgång sannolikt uppkomme, en summa
af 40,000 kronor, utöfver det nu utgående läroverksanslaget, blefve för
ändamålet tillräcklig, har Kongl. Maj:t härför äskat eu tillökning till

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 5

nämnda belopp i anslaget till elementarläroverken eller, såsom de, i
enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 1 November 1878, numera
böra benämnas, rikets allmänna läroverk; och då härvid ej varit
något att erinra, hemställer Utskottet,

att för lärares vid allmänna läroverken uppflyttning
i högre lönegrad enligt gällande grunder må
anvisas 40,000 kronor att å allmänna läroverkens stat
uppföras.

Sko. Kongl. Maj:t har föreslagit att, för utvidgning af det treklassiga
läroverket i Göteborg till fullständigt realläroverk, med undervisning
endast i de till reallinien hörande läroämnena, samt i sammanhang
härmed inskränkning af det nuvarande å båda linierna fullständiga
läroverket derstädes till fullständigt å latinlinien, med undervisning
endast i de till denna linie hörande läroämnen, Riksdagen måtte,
på det utvidgningen af det förra och inskränkningen af det senare
läroverket måtte kunna ega rum till en början beträffande läroverkens
fjerde och femte klasser, dels medgifva att, i den mån ledighet inträffade
eller sådant eljest lagligen ske kunde, tre adjunktsbefattningar
öfverflyttades från det nuvarande högre läroverkets stat till det treklassiga
läroverkets, dels ock bevilja ett anslag af 1,250 kronor till
höjande af de för rektors- och öfningsläraretjensterna vid sistnämnda
läroverk bestämda aflöningsbelopp till likhet med lönerna för motsvarande
tjenster vid femklassiga läroverk, allt under vilkor att vederbörande
kommun förbunde sig att anskaffa och underhålla ändamålsenliga
och lämpligt belägna lokaler för ett fullständigt realläroverk
samt forsåge dess rektor med bostad eller deremot svarande, hyresersättning.

Af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 6—9) meddelade
utredning inhemtas, bland annat, att förevarande nådiga framställning
blifvit föranledd af eu utaf domkapitlet i Göteborg i ämnet gjord
underdånig hemställan; att till grund för denna hemställan åter legat
eu af rektor vid dervarande högre allmänna läroverk hos domkapitlet
gjord framställning, deruti rektor anfört att, då antalet lärjungar vid
nämnda läroverk nu utgjorde 651, under det att treklassiga läroverket
i Göteborg hade 81 lärjungar, sammanlagda antalet, eller 732, hvilket,
att döma af de föregående årens erfarenhet, snarare komme att ökas
än minskas, vore så stort, att af dessa läroverk lämpligen kunde bildas
två högre läroverk, fullständiga, det ena blott på den klassiska, det
andra endast på reala linien, samt så, att det förstnämnda läroverket

Ang. ordnande
af
läroverken
Göteborg.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

i sig upptoge alla de lärjungar inom klasserna IV—VII, som läsa latin,
och realläroverket öfriga lärjungar inom samma klasser, samt att lärjungarne
inom de tre nedersta klasserna fördelades såjemntsom möjligt
mellan de båda läroverken.

Om det nämnda lärjungeantalet med dess nuvarande fördelning
på linier och klasser lades till grund för beräkningen, visade sig, enligt
eu af rektor uppgjord tablå, att vid latinläroverket skulle erfordras för
397 lärjungar 15 läseafdelningar med 450 undervisningstimmar i veckan,
och vid realläroverket för 335 lärjungar 12 läseafdelningar med 348
undervisningstimmar.

För de så ordnade läroverken behöfdes lönemedel å ordinarie
stat till följande antal lärare och till nedanstående belopp, enligt nu
gällande aflöningsgrunder:

1 rektor ............

7 lektorer .........

11 adjunkter ......

3 öfningslärare

a) Vid latinläroverket:

........................................................... 4,500 kronor.

............................................................ 17,500 «

...................................................... 16,500 )»

...................................................... 2,750 );

Summa 41,250 »

b) Vid realläroverket:

l rektor ............

3 lektorer .........

10 adjunkter
3 öfningslärare

4.500 kronor.

7.500 »

15,000 »

2,750 »

Summa 29,750 »

Den för de båda föreslagna läroverken erforderliga ordinarie lönestaten
utgjorde således 71,000 kronor. Då statsverkets nuvarande utgifter
för det högre och det 3-klassiga läroverket uppgå till följande
belopp:

a) för det högre läroverket:

1) ordinarie lönestat:

1 rektor ..........

7 lektorer .....

15 adjunkter ...
3 öfningslärare

.................. 4,500 kronor.

................... 17,500 »

.................. 22,500 »

.................._ 2,750

Transport 47,250 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

7

Transport 47,250 kronor.

2) extra anslag:

7 extra lärare .......................................... 10,500 »

1 eko rillärare ...................................... 1,000 »

58,750 kronor.

h) för det 3-klassiga läroverket:

ordinarie lönestaten ............................................................. 6,900 »

eller tillsammans för båda läroverken 65,650 kronor;
så visade sig häraf, att genom den föreslagna anordningen skulle vid
det högre läroverket besparas utgifter för aflöning af 4 ordinarie adjunkter
6,000 kronor, 7 extra lärare 10,500 kronor samt en extra ritlärare
1,000 kronor, eller tillsammans 17,500 krono?’, äfvensom att
kostnaden för berörda anordnings genomförande skulle med 5,350 kronor
öfverstiga sammanlagda utgifterna för det å båda linierna fullständiga
och det treldassiga läroverket.

Kongl. Maj:t, som ansett det sålunda väckta förslaget om upprättande
i Göteborg af särskilda fullständiga latin- och realläroverk
höra godkännas, har vid den föreslagna staten endast anmärkt, att
realläroverket syntes i stället för en adjunkt behöfva en lektor mera
än förslaget upptoge, i följd hvaraf den beräknade kostnaden skulle
ökas med 1,000 kronor, utgörande skilnaden mellan eu adjunkts och
eu lektors aflöning enligt normalstat. Såsom vilkor för förslagets godkännande
borde jemväl stadgas, att Göteborgs kommun forbonde sig
att med det bidrag, som af realläroverkets byggnadsfond, eller af stiftets
byggnadskassa i mån af tillgångar, nu eller framdeles kunde lemnas,
anskaffa och underhålla, erforderliga lokale?’ för det fullständiga
realläi •overket jemte bostad åt dess rektor.

Enär lämpliga lokaler för ett fullständigt realläroverk icke genast
kunde vara att påräkna, har Kongl. Maj:t emellertid icke ansett nödigt
aM nu göra framställning till Riksdagen o?n anvisande af medel för
ifrågavarande läroverks fullständiga upprättande, utan funnit tills vidare
endast böra begäras hvad so?n vo?*e exTorderligt fö?'' det treklassiga
läroverkets utveckling till femklassigt; och då staten för ett femklass?gt.
läroverk i allmänhet upptoge rektor, 5 adjunkter och 3 öfningslä?
are, af hvilka det treklassiga redan hade rektor, öfningslärare och
2. adjunkter eller kolleger, erfordrades för den sålunda ifrågasatta utvidgningen
tre adjunkter jemte en förhöjning i aflöningen för rektors°ch
öfningslä?’aretjenster?ia till likhet ?ned motsvarande tjenster vid
femklassiga läroverk. För de tre adjunktsbefattningarna skulle något

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

särskilt anslag icke behöfva anvisas, så framt det medgåfves, att en
öfverflyttning finge ega rum till det treklassiga läroverket af lika
många adjunktsbefattningar ifrån det nuvarande högre läroverket, i
den mån ledighet der inträffade eller sådant eljest kunde ske utan
åsidosättande af någons lagliga rätt. En sådan öfverflyttning syntes
vara så mycket lämpligare, som ej mindre än fyra af det högre läroverkets
ordinarie adjunktsbefattningar beräknats blifva obehöfliga vid
latinläroverket. Det’ enda anslag af statsmedel, som erfordrades för
det treklassiga läroverkets förändring till femklassigt, vore alltså ett
belopp af 1,250 kronor till förhöjningen af rektors och öfningslärarnes

aflöning.

Grundsatsen om skiljande vid de allmänna läroverken åt de bada
bildningslinierna är otvifvelaktigt rigtig och har äfven vunnit Riksdagens
godkännande. Utskottet vill i sadant hänseende eimia, huiusom
Riksdagen i underdånig skrifvelse den 16 Maj 1874, angående regleringen
af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, anfört, att
den nära förening emellan de olika bildningslinierna, som dittills egt
rum syntes hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga
bedrifvande;''att uppenbart vore, det ett tillbörligt tillgodoseende
af så väl den klassiska som den reala undervisningen endast
stode att vinna genom bildningsliniernas fullständiga åtskiljande; samt
att detta mål icke kunde fullständigt uppnås annat än genom upprättande
af särskilda klassiska och särskilda reala läroverk.

I öfverensstämmelse med detta Riksdagens uttalande lärer det,
nu föreliggande förslaget, dervid Utskottet ej funnit anledning till erinran,
böra vinna Riksdagens bifall. Härvid torde dock böra uttryckligen
framhållas, att, om än Göteborg, på grund af sin betydelse såsom
rikets andra stad samt det stora lärjungeantalet i dervarande läroverk,
otvifvelaktigt bör ega fullständiga så väl klassiska som reala läroverk,
Riksdagen emellertid icke genom att bifalla upprättandet derstädes af
sådana'' må anses hafva medgifvit, att behofvet krätver att på alla
ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, särskilda sådana för hvardera
linien inrättas. I sådant hänseende yttrade 1874 års Riksdag uti
ofvan åberopade underdåniga skrifvelse, att detta, oafsedt kostnaderna,
syntes vara desto mera öfverflödigt, som det måste antagas, att den
strängt vetenskapliga underbyggnad, som den klassiska bildningslinien
vore afsedd att meddela, endast, kunde tillgodogöras af ett ringare antal
lärjungar, då deremot det stora flertalet bäst tillgodosåges genom
den praktiska och allmänt medborgerliga bildning, som borde meddelas
i de reala läroverken, på grund hvaraf, och då det vore. sannolikt
att, i den mån dessa senare försåges med dugliga och tillräckliga

Stals-Utslwttets Utlåtande N:o 14.

9

lärarekrafter, de komme att tillvinna sig ökadt förtroende, den klassiska
undervisningen borde kunna bibringas vid ett betydligt ringare
antal läroverk, än nu vore fallet.

Ett ytterligare uttalande i samma rigtning gjordes af 1877 års
Riksdag, som i underdånig skrifvelse den 24 Maj nämnda år, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel, uttryckte
den förväntan, att grundsatsen om de båda bildningsliniernas
särskiljande snarast möjligt måtte verkliggöras genom indragning af
öfverklasser å den klassiska linien vid de läroverk, der, till följd af
större minskning i lärjungeantalet å nämnda linie, sådani ndragning
kunde låta sig verkställa och befinnas ändamålsenlig, för hvilken indragning
vid åtminstone åtskilliga läroverk tidpunkten icke syntes
vara särdeles aflägsen, enär, oaktadt pröfning i latinska språket inginge
bland fordringarne för de akademiska embetsexamina, likväl
under de senaste åren tillökningen i lärjungeantalet vid elementarläroverken
varit högst betydlig å den reala linien, under det att å den
klassiska antalet varit i det närmaste oförändradt.

Under fortsatt vidhållande af Riksdagens sålunda otvetydigt
gjorda uttalanden, hemställer Utskottet emellertid, på grund af hvad
ofvan blifvit anfördt,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må vinna Riksdagens bifall och alltså anslaget
till allmänna läroverken höjas med 1,250 kronor.

10:o. På Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar har Riksdagen
beviljat dels år 1874 ett anslag af 6,900 kronor till upprättande
af de tre lägsta klasserna af ett fullständigt elementarläroverk i Stockholm
med undervisning endast å reala linien, dels år 1877 för samma
läroverks utveckling till och med femte klassen ytterligare 5,600 kronor,
hvarjemte af det anslag, som vid sistlidna års riksdag anvisades
till förhöjning af teckningslärarnes vid rikets allmänna läroverk aflöning,
ett belopp af 150 kronor beräknades för teckningsläraren vid detta
läroverk.

Enär af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 10) angifna skäl
undervisningen vid detta läroverk borde från och med läsåret 1880
utsträckas till alla klasserna, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen
att till fullständigt upprättande af Sto.ckholms realläroverk med rektor,
4 lektorer, 7 adjunkter och 3 öfningslärare anvisa, utöfver hvad redan
blifvit för läroverket beviljadt, ett belopp af 15,100 lu-onor såsom förhöjning
i anslaget till de allmänna läroverken.

Bih. till Riksd. Prat. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Raft.

Ang. fullständigt
upprättande
af
realläroverket
i Stockholm.

2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. fortsatt
utveckling af
läroverket i
Sundsvall.

Ang. ifrågasatt
inrättande
af ett allmänt
läroverki
Motala.

För omförmälda lärares aflöning skulle kostnaderna blifva följande:

rektor ............................................................

............................... 4,500 kronor

4 lektorer å 2,500 ....................................

................................ 10,000 „

7 adjunkter å 1,500 .................................

................................ 10,500 „

1 lärare i gymnastik..................................

........................... 1,000 „

1 „ i teckning ..................................

............................... 1,000 „

1 „ i musik........................................

................................. 750 „

eller tillsammans 27,750 kronor.

Om härifrån afdrages det belopp, 12,650 kronor, som förut blifvit för
läroverket anvisadt, så återstår ett behof af 15,100 kronor för läroverkets
fullständiga upprättande.

Då härvid ej varit något att erinra, får Utskottet, med hänvisande
till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 10 och 11) förebragta
ytterligare utredning, hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande
nådiga framställning, höja anslaget till de allmänna
läroverken med 15,100 kronor.

] Do. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under åberopande af den
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 11 och 12) meddelade utredning,
enligt hvilken hela lärarestaten för det fullständiga läroverket i Sundsvall
skulle komma att utgöras af rektor, 4 lektorer, 6 adjunkter och 3
öfningslärare, eller samma antal lärare, som för detta läroverk fans
upptaget i det förslag till normalstat, hvilket åtföljde Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till 1874 års Riksdag rörande förändrad organisation
af rikets elementarläroverk, hemställer Utskottet vidare,

att för allmänna läroverkets i Sundsvall fortsatta
utveckling till fullständigt å reallinien med ofvan uppgifna
antal lärare må beviljas en förhöjning af anslaget
till de allmänna läroverken med 7,850 kronor.

12:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagsrubrik vidare föreslagit
Riksdagen att för upprättande af ett treklassigt allmänt läroverk i Motala
med rektor, två kolleger och tre öfningslärare höja anslaget till
allmänna läroverken med ett belopp af 6,900 kronor, under vilkor att
kommunen förbunde sig att anskaffa och underhålla de för ett sådant
läroverk erforderliga byggnader och lokaler samt att åt läroverkets
rektor tillhandahålla boställe eller deremot svarande hyresersättning.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

11

Till stöd för denna nådiga framställning är i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b sid. 12 och 13) anfördt, bland annat, att Motala köpings
kommun, som numera genom nådigt bref den 3 Oktober 1878 erhållit
stadsrättigheter, enligt officiella intyg har en folkmängd af 1,820 personer,
samt att folkmängden i Motala landtkommun utgör 7,443, äfvensom
att lärjungar med all sannolikhet kunde påräknas från närmast
angränsande områden, helst de goda kommunikationerna medelst både
kanal- och jernväg underlättade förbindelsen med ett läroverk i Motala.

Sistnämnda omständighet synes emellertid kunna med lika om
icke bättre rätt åberopas såsom skäl för att icke för närvarande inrätta
något allmänt läroverk i Motala.

Afståndet från denna stad till Vadstena, der femklassigt läroverk
är inrättadt, tillryggalägges genom den numera inrättade jernvägsförbindelsen
på vid pass en timme. Likaledes är Motala genom en omkring
6 mil lång jernväg förenadt med Linköping, der fullständigt elementarläroverk
finnes; och synes alltså behofvet af upprättandet af det
ifrågavarande nya läroverket icke kunna vara särdeles trängande. Enligt
Utskottets förmenande är det dessutom icke skäl att för mycket
öka antalet af de treklassiga elementarläroverken. Vida rigtigare och
mer ändamålsenligt synes det vara att utveckla och förbättra folkskolorna,
så att dessa kunna blifva lämpliga jemväl för mindre städer och
köpingar.

På grund häraf och i betraktande dessutom af nödvändigheten
att under nuvarande förhållanden noga tillse, hvilka utgifter må kunna
undvikas, har Utskottet funnit sig böra hemställa,

att förevarande nådiga framställning icke må
vinna Riksdagens bifall.

13:o. Uti särskilda inom Andra. Kammaren väckta, till Utskottets
behandling öfverlemnade motioner har föreslagits, af Herr Olof Andersson
i Lyckorna (motion N:o 23), att Riksdagen ville bevilja erforderligt
anslag för utvidgning till femklassigt af Engelhohns treklassiga läroverk;
och af Herr J. Sandvall (motion N:o 97), att Riksdagen måtte
för sin del besluta, att Hjo tvåklassiga pedagogi, under enahanda vilkor,
som för beviljandet af dylika anslag hittills stadgats, måtte till treklassigt
allmänt läroverk förändras, samt bevilja härför erforderliga
anslag.

Båda de ifrågavarande städerna hafva emellertid särdeles lätt samfärdsel
med andra städer, der allmänna läroverk finnas inrättade. Så
åtgår för resa på jernväg från Engelholm till hvardera af städerna

Ang. ifrågasatt
utvidgning
af allmänna
läroverket
i Engelholm
och
af pedagogien
i Hjo.

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. äskad,
förhöjning i
hyresersättningen
åt
rektor vid allmänna
läroverket
i
Vesterås.

i

Helsingborg och Landskrona, af livilka den förra har fullständigt och
den senare femklassigt läroverk, allenast omkring två timmar; och hvad
Hjo beträffar, är denna stad genom jernväg förbunden med de icke
särdeles aflägset derifrån belägna städerna Skara med fullständigt, Sköfde
med femklassigt och Falköping med treklassigt läroverk.

Vid sådant förhållande, och då Utskottet dessutom vidhåller den
ofta uttalade åsigten, att Riksdagen endast efter af Kongl. Maj:t i ämnet
gjord framställning och sedan behörig utredning blifvit af vederbörande
verkstäld bör vidtaga åtgärder i ärenden af förevarande beskaffenhet,
har Utskottet icke kunnat motionärernes förslag understödja; hemställande
alltså Utskottet:

a) att Herr Olof Anderssons omförmälda motion
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

b) att Herr J. Sandvalls ofvanberörda förslag
icke heller må vinna Riksdagens bifall.

14:o. Sedan Rektorn vid allmänna läroverket i Vesterås L. Mossberg
i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift i underdånighet anhållit, att,
enär den hyresersättning af 500 kronor för år, hvilken, jemlikt Kongl.
brefvet den 29 Juni 18*66, blifvit rektor vid nämnda läroverk tillerkänd,
sedermera till följd af hyrornas stegring visat sig vara otillräcklig,
förhöjning i berörda hyresersättning måtte beviljas med 100 kronor om
året, att utgå från och med den 1 April 1875, från hvilken tid hyran
för den lokal, sökanden för närvarande bebodde, blifvit höjd från 500 till
600 kronor, har Kongl. Maj:t, enär beloppet af nämnda ersättning alltså
numera vore otillräckligt, hos Riksdagen gjort nådig framställning om
detta belopps höjande på ofvan angifna sätt, hvarigenom anslaget till
allmänna läroverken skulle ökas med 100 kronor.

Ifrågavarande hyresersättning beviljades, efter derom aflåten nådig
proposition, vid 1865—1866 årens riksdag af den anledning, att staden
Vesterås jemlikt Kongl. resolution den 10 Mars 1865 förklarats icke
kunna åläggas att till rektor vid dervarande läroverk upplåta embetsed
eller utgifva hyresersättning, och på det att bemälde rektor icke
derigenom skulle gå i mistning af eu löneförmån, som i allmänhet tillkomme
rektorer vid rikets elementarläroverk. Af berörda nådiga resolution,
hvilken varit för Utskottet tillgänglig, har Utskottet inhemtat, att
genom eu Kongl. resolution af den 3 Oktober 1766 blifvit förklaradt,
det Rector schola i Vesterås borde rätteligen hafva den så kallade
Probegården, hvilken år 1625 af enskild person till skolan donerats,
till embetsgård, och att densamma borde för domkyrkans medel byggas,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14. 13

utan att Vesterås stad eller borgerskapet derstädes finge dermed besväras;
att emellertid domkyrkan, med anledning af nämnda gårds
otjenlighet till bostad för rektor, i senare tider sjelf densamma disponerat
och i stället, i enlighet med Kongl. Maj:ts utslag den 31 Mars
1832, utgifvit hyresersättning, hvilken genom Kongl. bref den 23 Juli
1856 från rektor till statsverket indragits; samt att domkyrkan sedermera,
enär dess medel ansetts böra oafkortad! vara för dess underhållsoch
förvaltningskostnader att tillgå, blifvit genom Kongl. bref den 31
Oktober 1862 från vidare utgifvande af nämnda ersättning befriad.

Hvad sålunda blifvit anfördt har synts Utskottet otvetydigt ådagalägga,
att domkyrkan på ordnandet af denna angelägenhet skördat ej
ringa vinst, i det densamma först fått för eget behof disponera den af
enskild person till Vesterås skola donerade gården och sedermera lyckats
blifva befriad från skyldigheten att utgifva den ersättning, som såsom
vederlag härför blifvit henne ålagd. Vid sådant förhållande förefaller
det nog egendomligt att, på sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen,
domkyrkan nu höjt hyran för den henne tillhörande lägenhet,
hvilken är upplåten till bostad åt nuvarande rektor vid läroverket i
Vesterås; och Utskottet kan icke finna någon giltig anledning, hvarför
statsverket skulle ytterligare betungas allenast på det domkyrkan skulle
komma att draga än större fördel af sitt förvärfvande af den till bostad
åt rektor donerade gården. Tvärtom bör, enligt Utskottets förmenande,
derest den af statsmedel nu utgående hyresersättningen befinnes otillräcklig,
domkyrkan af sina medel göra det tillskott, som må vara erforderligt,
och på sådant sätt komma att åtminstone i någon mån gifva
vederlag för den fördel hon förskaffat sig genom det ofvan omförmälda
förväifvet af den donerade fastigheten.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning icke må vinna
Riksdagens bifall.

15:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att, mot det att en i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 a) omförmäld fond, hvaraf räntemedel till belopp
af 2,939 kronor 96 öre för närvarande utginge såsom inberäknade i
aflöningen för lärare vid allmänna läroverken i Filipstad och Åmål,
blefVe, jemte de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå för år
1880, vid samma års slut till statsverket öfverlemnad, anslaget till allmänna
läroverken måtte höjas med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre.

Af den i nämnda statsrådsprotokoll förebragta utredning inhemtas,
bland annat att enligt nu gällande stat för läroverken i Filipstad och

Ang. öfverlemnande
till
statsverket af
en fond m. m.

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Åmål äro i . åtskilliga lärares löner inberäknade »inom kolumn specificerade
inkomster» till belopp af 1,427 kronor 34 öre vid det förra läroverket
och 1,512 kronor 62 öre vid det senare eller tillhopa 2,939 kronor
96 öre; — att dessa inkomster utgöra räntemedel efter 5 procent
dels å ett kapital af 39,997 riksdaler 24 skillingar banko eller 56,996
kronor 25 öre, som under år 1834 från statsverket utbekommits, dels
ock å ett ytterligare kapital af 1,201 rdr 47 sk. banko eller 1,802
kronor 97 öre, hvilket på grund af Kongl. brefvet den 15 December
1837, efter det anmälan blifvit gjord derom, att tillgångarna för Åmåls
skola blifvit uti domkapitlets uppgift af den 31 mars 1832 med 60 rdr
4 sk. 9 rst banko för högt beräknade, jemväl från statsverket erhållits;
samt att, enligt hvad räkenskaperna för år 1877 utvisa, omförmälda,
under domkapitlets i Karlstad förvaltning'' stående fond vunnit den till -

växt, att densamma då utgjordes af:

räntebärande kapital ........................................................................ 61,100: —

räntefordran........................................................................................ 324: 78.

fordran beroende på afskrifning................................................... 2,008: —

innestående å giroräkning.............................................................. 902: 71.

Kronor 64,335: 49.

Då den föreslagna förändringen otvifvelaktigt kommer att leda
till förenkling i förvaltning och redovisning, får Utskottet under erinran,
hurusom Riksdagen, i enlighet med Utskottets hemställan, beräknat
beloppet af inkomsttiteln »Extra uppbörd» under förutsättning af
Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts förslag om öfverlemnande till statsverket
af nu ifrågavarande fond, — Kongl. Maj:ts förevarande nådiga
framställning till bifall förorda.

Vid behandling af denna fråga har Utskottets uppmärksamhet emellertid
fästats derå, att vid andra läroverk finnas fonder af enahanda
beskaffenhet, som ofvan nämnda till indragning nu föreslagna; på sätt
af följande utredning närmare inhemtas.

Sedan Rikets ständer, enligt underdånig skrifvelse den 12 Mars
1830, beviljat årligen intill näst derpå följande riksdag för läroverken
ett nytt anslag å 42,000 rdr banko, beräknadt att användas till af behofvet
högt och länge påkallad löneförbättring åt elementarläroverken,
förordnade Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 22 December 1831, att
af dessa medel skulle utgå:

a) redan beviljadt anslag till nya elementarskolan i Stockholm,
6,800 rdr banko samt löneförbättring åt förut befintlige lärare vid de
gamla elementarläroverken:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

15

b) arfvoden till gymnasiernas och vissa skolors rektorer, då de
afstode dittills brukliga terminspenningar af lärjungarne;

c) löner vid de gamla gymnasierna åt nya lärare i naturvetenskap,
främmande lefvande språk, gymnastik och teckning;

d) löner vid gamla fullständiga lärdomsskolor åt nya lärare i
främmande lefvande språk och i gymnastik; samt

e) löneor åt lärare vid 1) de redan utlofvade nya skolorna i Eskilstuna
och Amål med tre lärare hvardera och i Haparanda med två
lärare, utom en kantor på hvartdera stället; 2) en föreslagen ny kathedralskola
i Lund med tolf lärare samt en mindre skola i Filipstad med
tre lärare, kantorerne på båda dessa ställen oräknade; och 3) den till
upptagning bland elementarläroverken anmälda skolan i Ask er sund, beräknad
endast till två lärare utom kantor;

hvarjemte Kongl. Maj:t stadgade bland annat, att, med undantag
af rektorernas embetsgårdar eller fria boningsrum eller motsvarande
liyresmedel, skulle alla särskilda löneförmåner af prEebendepastorat,
prebendehemman, hemmansräntor, embetsgårdar, boställen eller vederlag
derför, tomter och jordar eller andra lägenheter, boningsrum, hushyror
och enskilda anslag med flera lokala fördelar, som gymnasieoch
skollärare åtnjöte, jemte sportler i vissa fall beräknas innehafvarne
såsom inkomst och betaga dem eller förminska den löneförbättring,
hvilken, förutan dylik förmån, bort tillfalla dem ej mindre än deras
vederlikar, hvilka inga sådana särskildt åtnjöte; att den nya löneregleringen,
som icke borde taga sin början förr än med den 1 Maj
1831, skulle omfatta under det första påföljande ecklesiastikåret endast
löneförbättring åt redan befintliga lärare och tjenstemän vid elementarläroverken,
men ingen utbetalning till här ofvan under b) c) d) och e)
uppräknade ändamål; att de från den 1 Januari 1830 till den 1 Maj
1832 således uppkommande besparingar på det nya anslaget skulle
sedermera användas såsom fruktbärande kapital, hvilket skulle öfverlemnas
till vederbörande konsistoriers förvaltning och med räntan hvaraf
lärare komme att aflönas; att till räntebärande kapital för löneförbättring
eller till andra tillfälligtvis uppkommande lika vigtiga behof
för elementarläroverken skulle användas de besparingar på anslaget,
hvilka efter den första Maj 1832 och intill dess ständig löningsstat
hunne fastställas möjligen kunde uppkomma; att de lönebesparingar,
som i stiften uppkommit dels på öfverskotten å 1819 års interimsstat
och dels genom de indragningar, som i följd af densamma egt rum, och
befunnes, odisponerade skulle, till det belopp de utgjorde den 1 Maj 1832,

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

jemväl såsom räntebärande kapital för framtiden begagnas till lärares aflöning
; att de till skolverkets behof förut anslagna tillgångar, eller andra
tillfälliga besparingar, hvilka enligt 1819 års interimsstat bort under
konsistoriernas vård och ansvarighet samlas och förvaltas för att till
förefallande utgifter uppå derom skeende anmälan och efter Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning vara att tillgå, borde äfven begagnas; samt
att de tillgångar, hvilkas användning till bildande af nödig lönefond
för Lunds stifts elementarläroverk Kongl. Maj:t den 24 Mars 1824 i
nåder gillat samt läroverkskomitén jemväl påräknat af helgonskyld,
skolhemmansarrenden, indragna kyrkoinspektorslöner och stipendiemedel,
äfvensom den af komitén likaledes påräknade Visingsöfonden i
Vexiö stift skulle i många inträffande ledigheter användas till elementarläroverkens
behof i dessa stift och statsverkets bidrag dertill i samma
förhållande besparas för att på andra orter användas.

Enligt en af Statskontorets riksbokslutsbyrå den 27 Mars detta
år meddelad uppgift rörande de medel, hvilka ingå uti vissa lärares
och bibliotekariers vid de allmänna läroverken efter stat beräknade löner
och sålunda föranleda till minskning i kontanta statsanslaget, uppgå
dessa medel årligen till ett belopp af ej mindre än 43,155 kronor 49 öre.

Då sålunda vid flera läroverk finnas fonder af liknande beskaffenhet
med den, som varit för läroverken i Åmål och Filipstad afsedd,
samt denna fond nu föreslagits till indragning, synes enahanda åtgärd
jemväl böra vidtagas med de öfriga, helst derigenom otvifvelaktigt
skulle vinnas enkelhet i bokföringen och redovisningen, då mycken
omgång och mångskrifveri naturligen måste förorsakas deraf att de i
lärarnes löner ingående, ofvan omförmälda särskilda medel äro fördelade
i ofta mycket små belopp, ända ned till omkring en krona och
derunder.

Visserligen lära de i fråga varande fonderna delvis hafva tillkommit
genom enskilda donationer; men den verkstälda utredningen
har likväl gifvit vid handen att t. ex. Eskilstuna läroverks fond, utgörande
vid 1877 års slut 34,534 kronor 72 öre, ursprungligen blifvit
bildad genom statsmedel till belopp af 15,746 rdr 32 sk. banko, som af
Statskontoret år 1834 utbetalts till domkapitlet i Strengnäs; samt att
i Askersunds läroverks fond, hvilken vid 1877 års slut uppgick till
13,064 kronor 40 öre, ursprungligen ingingo statsmedel 3,000 rdr banko,
och enskildes sammanskott 5,000 rdr banko; äfvensom slutligen att flerstädes
under rubriken donationsmedel befintliga tillgångar ursprungligen
tillkommit genom de enligt ofvan åberopade nådiga bref anvisade
statsmedel.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och då det synes önsk -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

17

värdt, att alla de fonder, som äro af enahanda beskaffenhet med ofvan
nämnda till indragning nu föreslagna, blifva till statsverket öfverlemnade
och i stället anslag till belopp, motsvarande fondernas afkastning,
å allmänna läroverkens stat uppförda, har Utskottet ansett sig böra
föreslå Riksdagen att i underdånighet anhålla, det erforderlig utredning
i ämnet måtte blifva verkstäld samt Riksdagen derefter få emotse den
nådiga framställning, hvartill omständigheterna må finnas föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att, mot det att den i ofvannämnda statsrådsprotokoll
omförmälda fond, hvaraf räntemedel till
belopp af 2,939 kronor 96 öre för närvarande utgå
såsom inberäknade i aflöningen för lärare vid allmänna
läroverken i Filipstad och Åmål, varder, jemte
de å fonden uppkomna besparingar och ränta derå
för år 1880, vid samma års slut till statsverket öfverlemnad,
anslaget till allmänna läroverken må höjas
med nämnda belopp, 2,939 kronor 96 öre; och

b) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t låta genom vederbörande
verkställa en fullständig utredning i här ofvan
af Utskottet omförmälda hänseenden samt derefter till
Riksdagen göra den nådiga framställning, hvartill omständigheterna
må finnas föranleda.

Folkundervisningen.

16:o. Med anledning deraf att, enligt en inom Ecklesiastikdepartementets
afdelning för fokskoleärenden uppgjord beräkning, för verkställande
af den uppflyttning till högre lönegrad, som tillkommer de
vid folkskolelärareseminarierna anstälde rektorer, adjunkter och teckningslärare,
komme att erfordras från och med år 1880 ett belopp af
5,800 kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit, att för lärares vid folkskolelärareseminarierna
uppflyttning i högre lönegrad enligt gällande grunder
anslaget till dessa seminarier måtte ökas med omförmälda belopp;
och, då ifrågavarande utgifter äro af fortvarande natur, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande
nådiga framställning, höja ordinarie anslaget till folkskolelärareseminarierna
med 5,800 kronor.

Bill. till Jiikftd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft.

Ang. seminarielärares

uppflyttning
i högre lönegrad.

3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Ang. seminarieti
Norrland
förfolkskolelära/rinnor
m. m.

Ang. höjning
af anslaget
för lönetillsTcott
åt lär are
vid folkskolor
och småskolor.

17:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga framställning beviljade
Riksdagen år 1878 för inrättande af ett seminarium i Norrland
för qvinliga elever en förhöjning af 8,900 kronor i anslaget till seminarier
för folkskolelärares bildande och en förhöjning af 5,000 kronor
i anslaget till stipendier för seminarieelever.

De för detta ändamål då begärda anslag utgjorde endast hälften
af det årsanslag, som beräknades vara behöfligt för uppehållande af
berörda seminarium, hvilket först med höstterminen innevarande år
skall träda i verksamhet; och då från och med 1880 undervisningen
komme att fortgå under så väl vår- som hösttermin, i följd hvaraf en
motsvarande tillökning i anslaget blefve erforderlig, har Kongl. Maj:t
föreslagit, att för uppehållande af nämnda seminarium måtte beviljas
förhöjning med 8,900 kronor i anslaget till seminarier för folkskolelärares
bildande och med 5,000 kronor i anslaget till stipendier för
seminarieelever.

I sammanhang med denna nådiga framställning, hvilken lärer
böra i enlighet med senaste Riksdags beslut bifallas, har Utskottet behandlat
ett af Herr Carl Anders Larsson i en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 24) gjordt förslag derom, att hela nuvarande anslaget
till stipendier för seminarieelever, 70,000 kronor, måtte indragas;
men, då motionären till stöd härför endast anfört, att man från vissa
håll försport, att ett mindre samvetsgrant förfarande skulle eg a rum
vid utdelningen af de ifrågavarande stipendierna, samt att seminarieeleverna
numera, då de erhålla tjenstår, komma i åtnjutande af högre
löneförmåner, har Utskottet, som hvarken varit i tillfälle att pröfva
grunden för motionärens uppgift angående de brister, som skulle ega
rum i fråga om fördelningen af stipendierna eller kunnat finna att dessa
nu mer än förr äro obehöfliga, icke kunnat motionärens förslag understödja.

Utskottet hemställer alltså,

a) att för uppehållandet af seminariet i Norrland
för qvinliga lärjungar må beviljas förhöjning
med 8,900 kronor i anslaget till seminarier för folkskolelärares
bildande och med 5,000 kronor i anslaget
till stipendier för seminarieelever; och

b) att Herr Carl Anders Larssons omförmälda
förslag må af Riksdagen lemnas utan afseende.

18:o. Under åberopande af den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7
b sid. 15 och 16) förebragta utredning rörande otillräckligheten af det

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 14. 19

i riksstaten för närvarande till 2,000,000 kronor uppförda förslagsanslaget
för lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, får Utskottet,
i öfverensstämmelse med livad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att nämnda förslagsanslag må höjas med 260,000
kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

19:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af den i statsrådsprotokollet intagna stat för Gymnastiska centralinstitutet,
för dess tillämpning bevilja en tillökning i institutets ordinarie
anslag med 10,250 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för
vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå de i
aflöningen ingående tjenstgöringspenningar till vikarie finge af Kongl.
Magt bestämmas.

Institutets nu varande ordinarie anslag utgör, inberäknadt 2,000
kronor till stipendier åt elever, 29,400 kronor och är, enligt den för
läroanstalten nu gällande, af Kongl. Maj:t den 4 Mars 1864 faststälda
stat, på följande sätt fördeladt:

Öfverläraren å pedagogiska afdelningen, lön ...........

D:o å militära d:o, d:o ............

D:o å medicinska d:o, d:o ...........

Arfvode åt den af lärarne, som innehar föreståndarebefattningen
..............................................................

Anm. Derest öfverläraren å militära afdelnininnehar
annan allmän befattning, skall hans
vid institutet minskas med ett mot aflöningen
den andra befattningen svarande belopp, dock
till lägre än 3,000 kronor.

lärare, den äldste, lön................................................

d:o ................................................

(bo ...............................................

d:o ..............................................

d:o ...............................................

Extra lärare och lärarinnor, till det antal direktionen
bestämmer, tillhopa .......................................

Sekreteraren och räkenskapsföraren hos direktionen,

arfvode ...........................................................................

Vaktmästaren, lön ............................................................

gen

lön

vid

icke

En

En

En

En

En

d:o

d:o, den yngste,
lärarinna
d:o

kronor

4,000

—

77

4,000

—

77

3,000

—

77

400: -

77

2,200

77

2,000

—

77

1,800

—

77

1,000

—

77

800

—

77

3,000

—

77

750

_

77

550

—

Transport kronor 23,500

Ang. ny stat
för Gymnastiska
centralinstitutet.

20

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Transport kronor 23,500:

P ortvakten, d:o ..............................................................

Underhåll och remontering af en häst för voltige öfningarne

...................................................................

Ved och lysning med gas..............................................

Underhåll af materielen och samlingarne samt diverse

utgifter ...........................................................................

Till stipendier för institutets civile elever

11

11

11

11

350: —

. 500: —

2,000: —

1,050

2,000

Summa kronor 29,400

Å öfverlärarnes, lärarnes och lärarinnornas löner äfvensom å arfvode!
till sekreteraren har sedan år 1875 utgått dyrtidstillägg med 20
procent, eller tillhopa 3,910 kronor. Dessutom har öfverläraren på den
medicinska afdelningen, enär hans åligganden befunnits vara lika omfattande
som de andra öfverlärarnes, och tid icke lemnats honom öfrig
att under läroterminerna idka enskild praktik, fått, af de till direktionens
förfogande stälda utgifter för begagnande af gymnastik-undervisning
och sjukgymnastik vid institutet, uppbära ett årligt lönetillägg
af 1,000 kronor, hvarigenom hans lön höjts till enahanda belopp, som
är i staten bestämdt för de öfriga öfverlärarne.

På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 16 och 17) inhemtas,
hade institutets direktion, under åberopande deraf, att de flesta
med institutet jemförliga läroverk under de senare åren erhållit nya
lönestater, lämpade efter de stegrade lefnadskostnaclerna, till Kongl.
Maj:t öfverlemna! förslag till ny stat för läroanstalten, enligt hvilket
förslag öfverlärarnes löner skulle bestämmas till 6,000 kronor, deraf
1,500 kronor tjenstgöringspenningar, lärarnes till 3,000 kronor, hvaraf
750 kronor tjenstgöringspenningar, och lärarinnornas till 2,000 kronor,
hvaraf 500 kronor tjenstgöringspenningar. För öfverlärarne, hvilka åtnjuta
fri bostad, skulle dock afdrag å lönen göras med 600 kronor, och
af samma anledning en af lärarinnornas löner minskas med 300 kronor.
Derest öfverläraren å den militära afdelningen innehade annan
allmän befattning, skulle hans lön vid institutet minskas med ett mot
aflöningen vid den andra befattningen svarande belopp, dock icke till
lägre belopp än 3,000 kronor. För föreståndaren hade föreslagits ett
arfvode af 500 kronor, för sekreteraren och räkenskapsföraren 900 kronor,
till extra lärare 4,000 kronor, för vaktmästaren 800 kronor jemte
bostad och för portvakten 500 kronor jemte bostad. I anslagen till
ved, ljus, underhåll af materiel, samlingar m. in. äfvensom till stipendier
åt elever hade någon förändring icke föreslagits, hvilket dock, hvad
beträffar förstnämnda anslag, skett endast under den uttryckliga förut -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

21

sättning, att öfverlärarens på den medicinska afdelningen hela aflöning
komme att utgå af statsmedel, så att de för sjukgymnastik behandling
samt för gymnastikundervisning åt läroverkens lärjungar inflytande avgifter
kunde oafkortadt användas till fyllande af brister i materielanslaget
äfvensom för andra tillfälliga behof.

Kongl. Maj:t, som i allmänhet icke funnit något att erinra mot
de af direktionen sålunda ifrågasatta anslagsbelopp, har likväl ansett
en jemförelse mellan de föreslagna lönerna för öfverlärarne och de,
som åtnjutas af professorerne vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet
och vid Tekniska högskolan, böra föranleda dertill, att aflöningen
för de förra sattes något lägre än för de senare så till vida, att den
under de fem första tjensteåren komme att utgå med 5,500 kronor och
först derefter höjas till det af direktionen föreslagna belopp, hvilken
olikhet syntes hafva eu billig grund deruti, att kompetensvilkoren för
lärarebefattning vid Gymnastiska centralinstitutet i allmänhet vore
lättare än vid de nyssnämnda läroanstalterna. Beträffande aflöningens
•fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, har Kongl. Maj:t ock ansett
förhållandet vid Tekniska högskolan höra tagas till ledning, och
alltså de bestämmelser följas, som Riksdagen vid löneregleringen för
nämnda högskola antagit.

Med iakttagande häraf har den af Kongl. Maj:t föreslagna staten
följande utseende:

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

1 öfverlärare, utom fri bostad.....

2 d:o d:o ......

1 lärare ....................................

2 (bo ....................................

1 lärarinna................................

1 d:o, utom fri bostad............

Arfvode åt föreståndaren ..........

D:o åt sekreteraren och räken-

skapsföraren ..........

Arfvoden åt extra lärare...............

Till stipendier åt elever...............

1 vaktmästare, utom fri bostad ...

1 portvakt, utom fri bostad .........

Anslag till ved, ljus, materiel, sam-• lingar m. m..............................

2,900

5,800

2,000

4,000

1,400

1,100

2,000

4.000

1.000
2,000

600

600

4,900

9,800

3.000

6.000
2,000
1,700

500

900

4.000

2.000
800
500

3,550

^ Efter 5 år kan lönen!
( höjas med 500 kronor.

Derest öfverläraren
på militära afdelningen|
innehar annan allmän 1
befattning, skall hans|
lön vid institutet min-j
skas med ett mot aflö-ningen vid den andra
befattningen svarande
belopp, dock icke till
lägre belopp än 3,000
kronor.

Summa

—

_ _

39,650

22

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

Uti ofvannänmda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr
Carl Anders Larsson yrkat, att den äskade höjningen i anslaget till
Gymnastiska centralinstitutet icke måtte beviljas; men då Utskottet,
lika med Kongl. Maj:t, funnit de skäl, som föranledt regleringen under
de senare åren af löneförhållandena vid andra läroanstalter, med hvilka
ifrågavarande institut närmast kan jemföras, kunna åberopas till stöd
för ett definitivt ordnande jemväl af detta instituts lönestat, har Utskottet
icke kunnat understödja motionärens yrkande, hvilket innebär
att denna lönestat fortfarande skulle blifva oreglerad. Utskottet har
emellertid icke heller kunnat obetingadt godkänna ofvanstående af Kongl.
Magt föreslagna stat, utan ansett åtskilliga ändringar deruti böra iakttagas.

Till en början synes det icke var lämpligt att i staten skulle bestämmas,
att de tre öfverlärarne samt den ena lärarinnan ovilkorligen
skola vid institutet åtnjuta fri bostad, alldenstund sådana förhållanden
kunna tänkas inträffa, att de lägenheter, hvilka nu äro dertill afsedda,
blifva behöfliga för andra ändamål. För den skull torde det vara rigtigare,
att det för förmånen af fri bostad beräknade afdraget å lönerna
inräknas i dessa med 600 kronor för en hvar af öfverlärarne och 300
kronor för lärarinnan, men att föreskrift meddelas derom att, så länge
förmånen af fri bostad åtnjutes, afdrag till nämnda belopp skola å lönerna
ega rum.

Vidare har Utskottet icke kunnat undgå att finna den af Kongl.
Maj:t föreslagna skilnaden mellan öfverlärarnes löner och dem, som åtnjutas
af professorerne vid Karolinska institutet och vid Tekniska högskolan,
nog ringa. Denna skilnad består, på sätt ofvan är omförmäldt,
blott deruti att aflöningen för desse öfverlärare skulle under de 5 första
tjensteåren utgå med 500 kronor lägre belopp än för bemälde professorer.
På grund af de utaf Kongl. Magt till stöd för den sålunda
föreslagna skilnaden i aflöningen åberopade väsentligt lägre kompetensvilkoren
för lärarebefattning vid Gymnastiska centralinstitutet än vid
de nyssnämnda läroanstalterna, bär Utskottet ansett berörda skilnad
böra i någon mån utsträckas och anordnas så, att densamma må komma
att förefinnas ej blott för en viss kortare tid, utan för hela tjenstetiden.
Detta mål torde lämpligast kunna vinnas på sådant sätt, att, förutom
det att den föreslagna bestämmelsen om en del af lönens utgående i
form af ålderstillägg bibehålies, tjenstgöringspenningarne för en hvar
af öfverlärarne fastställas till 1,500 kronor i stället för af Kongl. Maj:t
föreslagna 2,000 kronor.

Hvad angår aflöningen till lärarne, hvilken för närvarande är
bestämd något olika allt efter deras ålder i tjensten, har det synts Ut -

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

23

skottet, att en sådan skilnad bör bibehållas, men på så sätt inskränkt,
att aflöningen bestämmes högre för en lärare än för de två andre.
Den fasta lönen har Utskottet ansett böra för de två lägst aflönade
lärarne fastställas, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, till 2,000 kronor
för hvarje, men deremot tjenstgöringspenningarne för dem nedsättas
till 500 kronor. På sådant sätt skulle deras löneförmåner likväl blifva
bättre än för närvarande, ty, med inräknande af dyrtidstillägg, åtnjuter
nu den ene 2,400 kronor och den andre 2,160 kronor. För den
äldste läraren åter torde den af Kongl. Maj:t föreslagna aflöningssumman
böra godkännas, men då skilnaden mellan hans aflöning och
de båda andre lärarnes, synes icke böra uteslutande ligga uti tjenstgöringspenningarnes
belopp, har Utskottet ansett denne lärares löneförmåner
böra fördelas i lön 2,200 kronor och tjenstgöringspenningar
800 kronor.

Vidkommande lärarinnornas aflöning, har Utskottet funnit den
föreslagna höjningen väl betydlig och lämpligen kunna på så sätt inskränkas,
att lönen bestämmes till 1,200 kronor för hvardera, med
ofvan omförmälda föreskrift om afdrag af 300 kronor i händelse fri
bostad åtnjutes, samt tjenstgöringspenningarne till 300 kronor. Genom
ett sådant ordnande af deras aflöningsförmåner komma dessa lärarinnor
i en väsentligt förbättrad ställning mot nu, då den ena uppbär
med dyrtidstillägg 1,200 kronor och den andra 960 kronor.

Arfvodet åt föreståndaren äfvensom arfvodena till extra lärare
torde kunna bibehållas vid de nuvarande beloppen, eller 400 kronor
för den förre och 3,000 kronor för sistnämnda ändamål. Några särskilda
skäl hafva nemligen icke blifvit anförda för att ådagalägga
otillräckligheten för närvarande af dessa belopp.

I öfrigt har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon
Utskottets anmärkning, hvadan Utskottet funnit sig böra densamma
med ofvan omförmälda ändringar till Riksdagens bifall förorda.

Kongl. '' Maj:ts förslag till stat slutar å 39,650 kronor, hvilken
summa öfverstiger institutets nuvarande ordinarie anslag med 10,250
kronor. Genom de af Utskottet föreslagna ändringarne skulle slutsumman
komma att nedgå till 37,150 kronor och alltså den erforderliga
tillökningen i det ordinarie anslaget komma att utgöra 7,750 kronor;
men om i betraktande tages att, på sätt ofvan blifvit nämndt,
till dyrtidstillägg för institutets lärare och tjenstemän för närvarande
utgår ett extra anslag af 3,910 kronor, hvilket efter löneregleringens
genomförande icke vidare kommer i fråga, äfvensom att i Utskottets
statsförslag ingår värdet af fria bostäder med tillhopa 2,100 kronor,
hvilket belopp således tills vidare icke kommer att utgå, skulle den

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Angående
lönereglering
för barnmorskeimder

visningsanstalterna.

verkliga tillökningen i statsutgift, oberäknadt de till högst 1,500 kronor
uppgående ålderstilläggen, utgöra 1,740 kronor.

Slutligen har Utskottet funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att
medgifva Kongl. Maj:t rättighet att, i likhet med hvad i fråga om
universitetens, Tekniska högskolans m. fl. läroverks lönestater eger
rum, bestämma de vilkor, under hvilka tjenstgöringspenningarne böra
till vikarie afträdas; dervid emellertid torde böra stadgas det förbehåll
att statsverket icke derigenom må komma att drabbas af några särskilda
utgifter.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet,

att Riksdagen må, med godkännande af härhos
bilagda förslag till stat för Gymnastiska centralinstitutet
(Bil. Litt. A), för dess tillämpning bevilja en
tillökning i institutets ordinarie anslag med 7,750
kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande
löntagares skyldighet att vid tjenstledighet
afstå de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar
till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas; dock så
att statsverket icke betungas med särskilda utgifter
för tjensternas behöriga uppehållande.

Barnmorskeundervisningeu.

20:o. Sedan Medicinalstyrelsen hos Kongl. Maj:t gjort framställning
om behofvet af förhöjd aflöningsstat för barnmorskeundervisnings-
anstalterna i Stockholm och Göteborg samt i afseende å de för. befattningarna
vid dessa anstalter nu bestämda löneförmåner, hvilka äro
fördelade i fast lön och dyrtidstillägg, hemstält att, då, i stället för
de åt andra tjensteinnehafvare anvisade dyrtidstillägg, löneförhöjning
blifvit efter hand på ordinarie stat uppförd, och fasta löner vore af
väsentlig vigt för tjensternas besättande, äfven ifrågavarande dyrtidstillägg
måtte såsom fasta löner uppföras, samt att derjemte lönförbättring
måtte beredas sålunda:

att barnmorskeläraren i Stockholm, hvilkens aflöning för närvarande
utgör 3,000 kronor med dyrtidstillägg 600 kronor, och hvilken
hittills jemväl uppburit den åt adjunkten anslagna lön, 300 kronor, men
icke det vid denna lön anvisade dyrtidstillägg, 60 kronor, skulle erhålla
i lön sammanräknade summan af dessa fyra belopp, eller 3,960
kronor, med en tillökning, hvarigenom denna summa blefve jemnad

Skits-Utskottets Utlåtande N:o 14. 25

till 4,000 kronor, hvaremot adjunktslönen borde till statsverket indragas
;

att den i Stockholm anstälde biträdande lärarens lön, 1,000 kronor,
jemte dyrtidstillägg, 200 kronor, skulle höjas med 300 kronor till
1,500 kronor;

att dersammastädes anstälda instruktionsbarnmorskas lön, 600
kronor, jemte dyrtidstillägg, 120 kronor, blefve ökad med 80 kronor till
800 kronor; samt

att, då vid anstalten i Göteborg lärarepersonalens åligganden vore
desamma som vid den i Stockholm, och elevantalet nästan lika stort,
lönerna för dessa befattningar vid anstalten i Göteborg äfven måtte
fastställas till omförmälda belopp;

äfvensom tillika föreslagit, att den i Stockholm anstälda förestånderskans
lön, 250 kronor, jemte dyrtidstillägg, 50 kronor, måtte utan
vidare tillökning uppföras å fast stat med 300 kronor; har Kong!.
Maj:t ansett de sålunda föreslagna aflöningarne, med iakttagande af
den hittills följda grundsats om fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
böra på följande sätt i staten bestämmas:

!

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa

Kronor.

För undervisningsanstalten i Stockholm.

1 barnmorskelärare .................................................

1 biträdande lärare .....................................arfvode

1 instrnktionslȊrilmorska ............................. d:o

1 förestånderska .......................................... d:o

3,000

1,000

4,000

1,500

800

300

För undervisningsanstalten i Göteborg.

1 barnmorskelärare ................................................

1 biträdande lärare .....................................arfvode

1 förestånderska och instruktionsbarnmorska d:o

3,000

z z

1,000

4,000

1,500

800

Summa

--1

--1

12,900

Och har Kong!. Maj:t, enär anslagen till aflöningar vid nämnda
anstalter för närvarande utgöra tillsammans på ordinarie stat 9,600
kronor, föreslagit Riksdagen att, med godkännande af berörda stat,
Bih. till Puksd. Prof. 1879. 4 Sami 1 Afd. 11 Höft. 4

Angående
ny 8tat för
veterinärinstitutet
i
Stockholm.

26 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

för dess tillämpning bevilja en förhöjning af 3,300 kronor i de till
barnmorskeundervisningsanstalterna nu utgående ordinarie anslag; äfvensom
medgifva, att vilkoren för vederbörande löntagares skyldighet
att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af
Kongl. Maj:t bestämmas.

Då de föreslagna aflöningsbeloppen synts Utskottet vara afpassade
efter vigten af de ifrågavarande befattningarne, samt framställningen
i fråga om tjenstgöringspenningarnes afstående vid tjenstledighet
torde böra bifallas under enahanda förbehåll, som i näst förestående
punkt blifvit af Utskottet föreslagit, får Utskottet, under erinran
att, om i betraktande tagas de å extra stat för närvarande anvisade
dyrtidstilläggen, sammanlagdt 1,920 kronor, hvilka icke vidare skulle
erfordras, den verkliga ökade statsutgiften blifver allenast 1,380 kronor,
hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af förestående
nya stat för barnmorskeundervisningsanstalterna
i Stockholm och Göteborg, för tillämpning deraf
höja det ordinarie anslaget till dessa anstalter med
3,300 kronor; äfvensom medgifva, att vilkoren för
vederbörande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet
afstå tjenstgöringspenningarne till vikarie må af
Kongl. Majd bestämmas; dock så att statsverket icke
betungas med särskilda utgifter för tjensternas behöriga
uppehållande.

Yeterinärundervisningen.

21:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t gjort framställning
derom att Riksdagen måtte, för tillämpning af föreslagen ny
stat för veterinärinstitutet i Stockholm, höja det ordinarie anslaget till
institutet med 14,800 kronor, äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbörande
löntagares skyldighet att vid tjenstledighet afstå tjenstgöringspenningarne
till vikarie finge af Kongl. Maj:t bestämmas.

Institutets nuvarande ordinarie statsanslag utgör 35,300 kronor
och är, enligt nu gällande af Kongl. Maj:t, den 24 Maj 18G7 faststälda
utgiftsstat, fördeladt på följande sätt:

1 professor, föreståndare,....................................... lön kronor 4,500: —

d:o................................................................arfvode „ 500: —

1 d:o.................................................. lön „ 4,500: —

Transport kronor 9,500: —

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

27

Transport kronor 9,500:

ge de åtnjuta fria husrum)

1 lektor ............................................

1 adjunkt,.......................................

Instruktionssmeden,...............v.....

Kamereraren,..................................

Sekreteraren, ...................................

Aflöning åt betjente ...................

Stipendier åt elever.......................

Byggnaders underhåll .................

Diverse utgifter .............................

11

8,000

—

lön

11

3,000

—

....... lön

V

1,500

—

........ lön

11

1,500

—

........ arfvode

11

1,000

—

........ arfvode

11

300

—

11

1,500

—

11

4,000

—

11

1,000

—

11

4,000

—

tillsammmans

kronor

35,300

—

A professorernes, lektorns, adjunktens och instruktionssmedens
löner äfvensom å arfvodet till kamreraren hafva dessutom från och
med år 1875 utgått dyrtidstillägg med 20 procent, eller tillhopa 4,800
kronor.

Den af Kong]. Maj:t, med anledning af eu utaf direktionen för
institutet i ämnet gjord underdånig framställning, nu föreslagna nya
staten är af följande lydelse:

Tjenst-

Summa

Lön.

gormgs-

Kronor.

penningar.

1 professor ..............................

3,500

2,000

5,500

)

3 professorer .......................

10,500

0,000.

16,500

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 lektor .................................

2,500

1,000

3,500

(med 500 kronor.

1 föreståndare, arfvode (jemte

!

fri bostad)..........................

- -

— —

500

1 adjunkt ...................arfvode

— -

— —

2,500

1 instruktionssmed......... d:o

___

_ _

2,500

1 kamrerare ................. d:o

- - .

_ _

1,500

1 sekreterare hos direk-

tionen....................... d:o

_ _

____

500

1 bibliotekarie .............. d:o

----

---

300

För undervisning i ridkonst.....

- -

— _

800

Till betjening» aflönande .........

- -

— —

3,000

Stipendier åt elever..................

-v---

.— —

4,000

Byggnaders och stängsels un-

derhän.................................

_ _

1,000

Till diverse utgifter..................

—

8,000

Summa

| 50,100

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har
Herr Carl Anders Larsson yrkat, att den begärda höjningen i anslaget
till veterinärinstitutet i Stockholm icke måtte beviljas. Då emellertid
en reglering af löneförhållandena vid denna läroanstalt torde vara lika
berättigad, som de regleringar, hvilka under senaste tiden blifvit af
Riksdagen faststälda i fråga om andra dylika anstalter, och ökade
utgifter dessutom lära betingas af institutets utvidgade verksamhet efter
dess nästa år förestående flyttning till den nya lokalen, har Utskottet
icke kunnat biträda motionärens ifrågavarande yrkande.

Ofvanstående af Kong!. Maj:t föreslagna stat har dock synts Utskottet
icke i allo böra vinna Riksdagens godkännande; utan har Utskottet
ansett densamma böra i vissa hänseenden ändras, hvarigenom
slutsumman skulle komma att i ej oväsentlig mån nedbringas.

Hvad först angår professorernes aflöning, synes densamma af enahanda
skäl, som i punkten 19 här ofvan blifvit i fråga om öfverlärarne
vid Gymnastiska centralinstitutet anförda, kunna minskas med 500
kronor å tjenstgöringspenningarne och alltså fastställas till lön 3,500
kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt rätt till ett ålderstillägg
å 500 kronor.

Vidare torde något särskildt arfvode till föreståndaren ej efter
löneregleringen vara erforderligt, utan denne kunna anses vara tillräckligt
aflönad, derest honom tillerkännes, förutom den bestämda aflöningen
såsom professor, rätt till åtnjutande af fri bostad. Han kommer
nemligen i allt fall i en något fördelaktigare ställning än föreståndaren
för Gymnastiska centralinstitutet, hvilken, enligt Utskottets förslag,
visserligen skulle erhålla ett särskildt arfvode å 400 kronor, men deremot
för åtnjutandet af fri bostad vidkännas afdrag å lönen till belopp
af 600 kronor. Den föreslagna höjningen från 1,500 kronor till 2,500
kronor i arfvodena till en hvar af adjunkten och instruktionssmeden
har synts Utskottet väl betydlig; och dessa båda arfvoden torde lämpligen
kunna bestämmas till 2,000 kronor hvardera, hvarigenom innehafvarne
af ifrågavarande befattningar, hvilka nu med dyrtidstillägg
åtnjuta 1,800 kronor, likväl komma att erhålla 200 kronors lönetillökning.
Kamrerarens och sekreterarens arfvoden synas kunna bibehållas
vid de belopp, hvarmed de för närvarande utgå, eller för den förre med
inbegrepp af dyrtidstillägg 1,200 kronor och för deri senare 300 kronor,
helst hinder icke lärer möta för att dessa båda befattningar inuehafvas
af samme person. Till aflöning åt betjente äro enligt nu gällande stat
anslagna 1,500 kronor, hvilket belopp är föreslaget att fördubblas, på
det att en vaktmästare, som tillika skulle vara laboratoriedräng, en
anatomivaktmästare, två stalldrängar och en portvakt skulle kunna

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14.

29

aflöna^ med 600 kronor hvardera. Vissa af dessa befattningar synas
emellertid utan olägenhet kunna sammanslås; och i allt fall lärer icke
aflöningen behöfva bestämmas så hög som beräknats, hvadan Utskottet
ansett ett belopp af 2,000 kronor blifva för ifrågavarande ändamål
tillräckligt.

Hvad slutligen angår anslaget till diverse utgifter, är detta jemväl
föreslaget att fördubblas, eller från 4,000 kronor till 8,000 kronor. Då
emellertid, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N: o 7 b sid. 24) gafvel-
vid handen, dessa utgiftsposter hittills icke öfverstigit nämnda belopp,
8,000 kronor, och Kongl. Maj:t ansett, att fortfarande någon tillgång
till ändamålet borde kunna påräknas af inkomsten utaf institutets
smedja, hvilken inkomst enligt senaste revisionsberättelse under år
1876 uppgick till 18,181 kronor, under det att utgifterna för densamma
belöpte sig till allenast 11,966 kronor 88 öre, har det synts Utskottet,
att anslaget till diverse utgifter utan olägenhet kan bestämmas till

6,000 kronor, hvilket likväl innebär en höjning med 50 procent.

I öfrigt har den föreslagna staten icke gifvit anledning till någon
erinran; och får Utskottet alltså, under hänvisande till den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b sid. 20—23) förebragta utredning, tillstyrka
Riksdagen att densamma med omförmälda ändringar godkänna.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna staten slutar å 50,100 kronor,
hvilken belopp öfverstiger institutets nuvarande ordinarie anslag, 35,300
kronor, med 14,800 kronor. Genom de af Utskottet föreslagna ändringarne
skulle den nya statens slutsumma komma att nedgå till 43,100
kronor, och alltså det nuvarande ordinarie anslaget behöfva ökas med
7,800 kronor. Om från sistnämnda belopp emellertid afdrages det nu
å extra stat uppförda anslaget, 4,800 kronor, till dyrtidstillägg, hvilket
efter löneregleringen icke vidare erfordras, blifver den verkliga tillökningen
i statsutgift, oberäknadt de till högst 2,500 kronor uppgående
ålderstilläggen, allenast 3,000 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,
som ansett Kongl. Maj:t böra medgifvas rättighet att under enahanda
förbehåll, som i näst förestående två punkter af Utskottet föreslagits,
bestämma vilkoren för tjenstgöringspenningarnes afstående till vikarie,
hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af härhos
bilagda förslag till stat för veterinärinstitutet i Stockholm
(Bil. Ditt. B), för dess tillämpning bevilja en
tillökning i institutets ordinarie anslag med 7,800
kronor; äfvensom medgifva, att vilkoren för vederbö -

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

rande löntagares skyldighet att vid tjenstledighet, afstå
de i aflöningen ingående tjenstgöringspenningar
till vikarie må af Kongl. Maj:t bestämmas; dock så
att statsverket icke betungas med särskilda utgifter
för tjensternas behöriga uppehållande.

Ålderstillägg.

Anr/. höjning
af förslagsanslag.

22:o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit och
under erinran, att, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid.
25) gifver vid handen, den äskade anslagstillökningen är erforderlig
dels på grund af Riksdagens nästlidet år fattade, från Kongl. Maj:ts
då gjorda nådiga framställning i viss mån afvikande beslut i fråga om
provincialläkarnes rätt till ålderstillägg och dels med anledning af den
föreslagna löneregleringen för Gymnastiska centralinstitutet och Veterinärinstitutet
i Stockholm, hemställer Utskottet vidare,

att det under 8:de hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ålderstillägg må höjas med 18,000
kronor.

öfrig» ordinarie anslag.

Ang. öfriga- 23:o. Beträffande öfriga under Åttonde hufvudtiteln uppförda

°anslag''6 ordinarie anslag har Kongl. Maj:t icke ifrågasatt annan ändring, än att,
för jemnande af slutsummorna, förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved in. in. måtte höjas med 1,914 kronor 76 öre, eller från
21,324 kronor 77 öre till 23,239 kronor 53 öre; lärande jemkningen i
detta anslag få, på öfligt sätt, framdeles vidtagas.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr
Carl Anders Larsson yrkat, dels att de å Åttonde hufvudtitelns ordinarie stat
för närvarande uppförda anslagen till »arfvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer», 85,000 kronor, samt till »Extra utgifter»,

15,000 kronor, måtte indragas, dels oek att det jemväl å hufvudtitelns
ordinarie stat uppförda anslaget, 81,000 kronor, till Allmänna institutet
för döfstumma och blinda måtte nedsättas till hälften, eller 40,500
kronor.

Hvad först angår förslaget om indragning af anslaget till extra
utgifter, får Utskottet, under åberopande af Riksdagens redan fattade
beslut beträffande samme motionärs i afseende å femte, sjette och

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

31

sjunde hufvudtitlarnes motsvarande anslag gjorda enahanda yrkande,
tillstyrka, att ifrågavarande förslag må lemnas utan afseende.

Till stöd för yrkandet om indragning af anslaget till arfvoden
och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer har motionären anfört,
hurusom det af senaste revisionsberättelse framginge, att detta
anslag föranledde till eu hög grad af missbruk, äfvensom att folkskoleinspektörsinstitutionen
dessutom, enligt motionärens förmenande,
helt och hållet förfelat det med densamma afsedda ändamål. Då emellertid
Utskottet redan uti afgifvet utlåtande med anledning af Riksdagens
senast församlade revisorers af statsverket berättelse gjort hemställan
om åtgärd för afhjelpande af de brister, som i folkskoleinspektionen
kunna förefinnas, samt Utskottet i allt Rall icke kan dela motionärens
åsigt derom, att denna institution skulle hafva helt och hållet förfelat
sitt ändamål, har Utskottet icke kunnat det i förevarande hänseende
gjorda yrkandet biträda.

Vidkommande slutligen förslaget om minskning med halfva beloppet
af anslaget till Allmänna institutet för döfstumma och blinda,
bär såsom skäl härför hufvudsakligen åberopats den omständighet, att
detta institut numera blifvit skildt i två olika afdelningar; men då
senaste Riksdag, efter derom af Kongl. Magt gjord framställning, för
blind-afdelningens afskiljande från döfstuminstitutet beviljat ett extra
anslag å 15,000 kronor, hvilket belopp visats vara erforderligt för
denna nyttiga åtgärds vidtagande, samt deraf icke lärer kunna hemta»
anledning att nu minska det ordinarie anslaget till allmänna döfstuminstitutet,
har Utskottet ej heller kunnat motionärens ifrågavarande
yrkande understödja.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
U tskottet:

a) att Herr Carl Anders Larssons omformälda
yrkanden icke må af Riksdagen bifallas; och

b) att samtliga, under Åttonde hufvudtiteln för
närvarande uppförda ordinarie anslag, i afseende å
hvilka icke här ofvan gjorts särskild hemställan, må
bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande
riksstat äro upptagna, dock med iakttagande af den
jemkning i förslagsanslaget till skrifmaterialier och
expenser,, ved in. in., som för jemnande af hufvudtitelns
slutsummor kan blifva erforderlig.

/

32

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 14.

I afseende å tillfälliga behof, hänförliga till Åttonde hufvudtiteln,
äro följande framställningar gjorda.

liU~ 24:o. Till dyrtidstillägg åt embets- och tjensteman vid National förbättring

museum har Kongl. Maj:t för år 1880 äskat ett extra anslag till enaiit,
embete och hända belopp, 1,100 kronor, som för innevarande år anvisats. Å denna
vid National- nådiga framställning har Herr Carl Anders Larsson uti ofta nämnda motion
museum. (N;o 24 i Andra Kammaren) yrkat afslag; men då innevarande Riksdag
beviljat tillfällig löneförbättring åt personalen vid andra verk, hvilka
ännu icke fått sina löneförhållanden reglerade, lära jemväl nu ifrågavarande
embets- och tjenstemän böra fortfarande komma i'' åtnjutande
af dylik förmån; och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må såsom tillfällig löneförbättring
under år 1880 åt embets- och tjenstemän vid Nationalmuseum
på extra stat för samma år anvisa 1,100
kronor, att utgå efter hittills derför bestämda grunder.

Angående 25:o. Af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 26 och 27)

till1domkapit- anförda skäl har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i stället för det
lens expedi- af Riksdagen hittills beviljade anslag af 3,716 kronor till dyrtidstillägg
l > '' åt tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner, ett extra anslag af 10,000
kronor måtte för år 1880 anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts disposition.

Jemväl å denna nådiga framställning har Herr Carl Anders Larsson
i omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) yrkat afslag.

Af åberopade i statsrådsprotokollet förebragta utredning inhemtas,
bland annat, att Kongl. Maj:t anbefalt domkapitlen och Stockholms
stads konsistorium att före den 1 April innevarande år inkomma med
uppgifter å notariernes och amanuensernes vid ifrågavarande expeditioner
samtliga nuvarande löneinkomster äfvensom å expeditionskassornas
inkomster och utgifter; men att en på dessa uppgifter grundad utredning
af det anslagsbelopp, som erfordrades för en fullständig reglering
af aflöningen för domkapitlens tjenstemän och för expeditionernas utgifter
i öfrigt icke hunne utarbetas så tidigt, att nådig framställning
om en sådan reglering kunde göras till innevarande Riksdag. Enligt
Utskottets förmenande bör emellertid utredning rörande det slutliga
ordnandet af ifrågavarande aflöningsförhållanden vara verkstäld, innan
särskilda medel af Riksdagen anvisas utöfver hvad under de senare
åren till dyrtidstillägg beviljats. Domkapitlens tjenstemän uppbära dessutom
ej obetydliga sportelinkomster samt förena ofta flera aflönade befattningar,
hvadan deras löneinkomster i allmänhet icke torde vara så

Sta ts- Utskottets Utlåtande N:o 14. 33

ringa. . Någon ändring i desse tjenstemäns aflöning bör, enligt Utskottets
åsigt, icke vidtagas utom i samband med sådana åtgärder, att sportelsystemet
helt och hållet afskaffa^, och lönerna bestämmas till fasta
belopp 1 ett för allt.

, „ , Pf, STVind af hvad sålunda anförts, och då den i statsrådsprotokollet
åberopade omständighet, att presterskapet i vissa stift å prestmoten
besluta att icke vidare lemna hittills utgjorda bidrag till aflönande
åt tjänstemännen vid domkapitlens expeditioner, icke synes innebära
giltig anledning, hvarföre statsverket skulle, särdeles under för handen
varande till största sparsamhet manande förhållanden, betungas med
ytterligare utgifter för nu ifrågavarande ändamål, har Utskottet icke
kunnat till bifall förorda Kongl. Maj:ts omförmälda nådiga framställning
utan ansett, att Riksdagen endast bör såsom tillfällig löneförbättring åt
tjenstemännen vid domkapitlens expeditioner bevilja enahanda belopp,
d,71b kronor, som for innevarande år är dertill anvisadt; och torde
motionärens yrkande, om indragning af ej allenast sistnämnda belopp
utan af hela det af Kongl. Maj:t äskade anslaget, få anses vara härigenom
besvaradt.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande nådiga framställning må endast
på det sätt af Riksdagen bifallas, att såsom tillfällig
löneförbättring för år 1880 åt tjenstemännen vid domkapitlens
expeditioner pa extra stat för samma år anvisas
ett belopp af 3,716 kronor.

26.o. På det att de vid universiteten i Upsala och Lund för Angående
språkvetenskap inrättade seminariers gag-nande verksamhet måtte kunna
fortsättas, har Kongl Maj:t föreslagit Riksdagen att åt dem för år 1880 för i-pråkbe
vilja extra anslag till enahanda belopp, som för innevarande och ÄJ
föregående år anvisats, nemligen till det språkliga seminariet i Upsala

3,000 kronor och till det i Lund 2,950 kronor.

Uti ofta nämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr Carl
Anders Larsson yrkat, att omförmälda båda anslagsbelopp icke måtte af
Riksdagen beviljas; men, då ifrågavarande anstalter synas Utskottet
böla vara till väsentlig nytta, bär Utskottet icke kunnat biträda motionärens
sålunda gjorda yrkande, utan hemställer,

att på extra stat för år 1880 må anvisas:
a) till seminariet i Upsala för språkvetenskap

3,000 kronor; och

Bill. till Riksdagens Prof. 1879. 4 Sand. 1 Afd. 11 Häft.

o

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

b) till seminariet i Lund för språkvetenskap
2,950 kronor.

Angående 27:o. På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 28) är med Sä7mUone°r''

deladt, hade det större Akademiska Konsistoriet i Lund, under åberoVid
ostrom- pande af en utaf Astronomie Professorn Ax. Möller gjord framställning,
mtutionent anhållit, att Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen äska ett extra anslag för
Lund. deri astronomiska institutionen i Lund till belopp af 7,500 kronor att,
fördeladt på fem år, utgå med 1,500 kronor årligen; såsom grund för
hvilken af Kanslersembetet för universitetet understödda anhållan följande
omständigheter åberopats. Sedan det Internationella Astronomiska
Sällskapet vid sitt sammanträde i Bonn år 1867 beslutit att med ledning
af Argelanders »Bonner Durchmusterung» observera alla stjern or
intill nionde storleken å norra delen af himmelssferen, hvilket arbete
fördelats mellan åtskilliga observatorier i Europa och Amerika, hade
vid sällskapets sammankomst i Stockholm år 1877 den astronomiska
institutionen i Lund blifvit uppfordrad att deltaga i det gemensamma
arbetet genom att öfvertaga den zon, som förut varit anvisad åt observatoriet
i Chicago. Enligt Professor Möllers beräkning skulle de härför
erforderliga observationer (20,000 till 25,000 till antalet) kunna
utföras under fem år, så framt ett tillräckligt antal yngre krafter stode
derför till buds. En till arbetets utförande fullt kompetent person, Docenten
A. Lindstedt, vore villig att åtaga sig detsamma, dock endast under
vilkor att en årlig godtgörelse af 1,000 kronor blefve honom tilldelad,
hvilket vore desto mera billigt, som arbetets beskaffenhet komine att
betaga honom tillfälle att under tiden på annat sätt bereda sig utkomst.
Dessutom erfordrades under samma tid 500 kronor årligen dels till arfvoden
åt biträden och dels till diverse utgifter.

Med anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
för ifrågavarande särskilda observationer under år 1880 vid den astronomiska
institutionen i Lund anvisa ett extra anslag af 1,500 kronor;
och får Utskottet i öfverensstämmelse härmed tillstyrka,

att Riksdagen må för omförmälda observationer
anvisa på extra stat för år 1880 ett belopp af 1,500
kronor.

Angående 28:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts

1för^lärarel rörande särskildt anslag till resestipendier åt lärare i främmande lefvande
lefvande språk vid allmänna läroverken, har Kongl. Maj:t för ifrågavarande ända■wiaic.
m;p jemväl för år 1880 äskat ett extra anslag till enahanda belopp,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

35

6,000 kronor, som allt sedan år 1876 varit dertill anvisadt; och får i
öfverensstämmelse härmed Utskottet, som inhemtat att förevarande anslag
under de föregående åren utdelats i åtta stipendier, hvardera å
750 kronor, men för innevarande år fördelats i sex stipendier, nemligen
två å 1,500 kronor och fyra å 750 kronor, med skyldighet för
innehafvare af större stipendium att för språkstudier vistas i utlandet
minst 20 veckor och för innehafvare af mindre stipendium att för samma
ändamål uppehålla sig utrikes minst nio veckor, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 bevilja
ett anslag af 6,000 kronor, att af Kongl. Maj:t
disponeras till stipendier åt lärare i främmande lefvande
språk vid allmänna läroverken för att i utlandet
studera tyska, franska eller engelska språken.

29:o. På grund af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b. sid. 33 och
34) anförda skäl har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för utvidgning
af Visby högre allmänna läroverks skolhus genom tillbyggnad
eller på annat sätt, som kunde af Kongl. Maj:t godkännas, bevilja ett
extra anslag af 10,000 kronor, med vilkor att Gotlands läns landsting
för samma ändamål tillsköte enahanda belopp samt iklädde sig ansvarighet
för gäldande af ett utaf vederbörande upptaget, för byggnadsarbetets
utförande afsedt amorteringslån å 10,000 kronor, för hvars
amortering läroverkets byggnadsfond borde användas, i den mån den
dertill lemnade tillgång.

Vid senaste riksdag föreslogs uti en inom Andra Kammaren
väckt motion, att Riksdagen skulle till uppförande af tvenne flygelbyggnader
vid ifrågavarande skolhus bevilja ett anslag af 33,345 kronor.
Uti häröfver afgifvet yttrande, som vann Riksdagens godkännande, hemställde
dåvarande Stats-Utskott, att omförm äkta framställning icke måtte
af Riksdagen bifallas och anförde till stöd för denna hemställan hufvudsakligast,
att det vore eu af representationen vid flera tillfällen uttalad
grundsats, att staten endast undantagsvis borde betungas med
kostnaden för uppförande af läroverkshus, samt att Utskottet ej kunnat
finna att i det föreliggande fallet blifvit anförda skäl af den beskaffenhet,
att derå skulle kunna grundas en afvikelse från omförmälda allmänna
grundsats.

Då Utskottet i allo delar den af senaste Riksdags Stats-Utskott
sålunda uttalade uppfattning, samt den nu förebragta utredningen icke
synts Utskottet innebära giltig anledning för Riksdagen att nu från -

Angående
ifrågasatt utvidgning
af
Visby allmänna
läroverishus.

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o li.

träda denna uppfattning, har Utskottet icke kunnat till bifall förorda
förevarande nådiga framställning. Staten vidkännes redan så betjHliga
kostnader i och för den högre undervisningen, att det icke torde böra
ifrågasättas att ytterligare öka dessa genom öfvertagande af skyldigheten
att äfven vidkännas utgifter för läroverkshusen, hvilkas tillhandahållande
hittills varit en kommunernas angelägenhet. Visserligen är i
statsrådsprotokollet anfördt, att Visby stad på grund af ett Kongl.
bref den 23 September 1830 förklarat sig fri från byggnadsskyldighet,
men något uttalande är icke meddeladt derom, att denna stadens förklaring
är befogad och eger rättslig giltighet; och torde, derest så
icke är fallet, den erforderliga utvidgningen af hiroverksbyggnaden
kunna åstadkommas genom bidrag af staden och landstinget samt upptagande
af ett lån, att amorteras med läroverkets byggnadsfonds tillgångar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att det af Kongl. Maj:t för utvidgning af Visby
allmänna läroverkshus under ofvan omförmälda vilkor
äskade extra anslag af 10,000 kronor icke må af
Riksdagen beviljas.

Angående
begärdt anslag
till understöd
åt för
samlingar,
som ej förmå
bekosta
sina folkskolelärares

aflöning.

30:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att ett belopp af 10,000 kronor
måtte för år 1880 på extra stat anvisas till understöd åt sådana församlingar,
som ej förmå till erforderligt belopp aflöna sina folkskolelärare.

Uti meranämnda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har Herr
Carl Anders Larsson yrkat, att detta anslag icke måtte af Riksdagen
beviljas.

Till förevarande ändamål hafva under åren 1864—1878 varit anvisade
20,000 kronor årligen, men senaste Riksdag ansåg detta belopp
kunna utan olägenhet nedsättas till hälften, och gjorde alltså en väsentlig
början till anslagets borttagande. Då statsverket under senare
tider på annat sätt så betydligt ökat sitt bidrag till folkskoleväsendet,
har det synts Utskottet, att detta anslag nu borde kunna helt och
hållet indragas, helst förhållandena för närvarande mer än vanligt påkalla
den största sparsamhet med statens tillgångar; och har Utskottet
alltså funnit sig böra, i enlighet med motionärens yrkande, hemställa,

att det för omförmälda ändamål äskade extra
anslag, 10,000 kronor, icke må af Riksdagen beviljas .
Angående 3 Do. Till utarbetande af landskaps- och länskartor hufvudsakligen

^slag tittut- folkskolornas behof har Kongl. Maj:t för år 1880 äskat ett extra
arbetande af anslag å 1,500 kronor.

landskaps -och länskartor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

37

För ifrågavarande ändamål hafva anslag till enahanda belopp som
det nu äskade varit anvisade för hvartdera af åren 1875—1879; och
har statsverket alltså härför redan utgifvit 7,500 kronor. Då, enligt
hvad Utskottet inhemta!, några kartor emellertid ännu icke blifvit. färdiga
och aflemnade, har det synts Utskottet, att något ytterligare anslag
för ifrågavarande ändamål icke för närvarande bör anvisas, helst nu
mera litografiska aftryck af Generalstabens topografiska afdelnings karteverk
kunna köpas till ett pris af 50 öre för hvarje blad och ännu
billigare, derest prenumeration å verket göres, samt alltså folkundervisningens
behof af tillgång till billiga kartor torde kunna tillgodoses,
utan att ett särskildt karteverk derför behöfver utarbetas.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att det till utarbetande af geografiska kartor
för folkundervisningens behof äskade extra anslag af
1,500 kronor icke må af Riksdagen beviljas.

32:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts
rörande behofvet af särskildt anslag till understöd åt tekniska aftonoch
söndagsskolor, har Kongl. Maj: t föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1880 till ändamålet bevilja enahanda belopp, 20,000 kronor,
som för innevarande och nästlidet år dertill anvisats.

Äf det för år 1878 anvisade anslaget har, på sätt af en utaf vederbörande
meddelad tabell inhemtas, såsom understöd åt tillsammans 12
skolor med ett sammanlagdt elevantal af 1,670 utbetalts tillhopa 12,625
kronor.

Åberopade tabell är af följande lydelse:

»Understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor 1878.

Anvisade

understöd.

Kronor.

Antal elever
H. T. 1878.

Upsala .............................................

3,000

218

Mariestad.........................................

375*

78

*för senare hälften af 1878.

Örebro ...........................................

1,000

112

Köping ..........................................

250

48

Vexiö ................ ................... "

700

60

Jönköping........................................

2,000

116

Malmö .........................................

2,500

556

Karlskrona ............*.......................

600

137

Kristianstad.......................................

500

59

Hernösancl.........................................

1,000

181

Luleå .............................................

500

30

Södertelje........................................

200

75*

*V. T. 1878.

Summa

12,625

1,670

Angående
tekniska
afton- och
söndagsskolor.

38

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Angående
anslag till
farmaceutiska
institutet.

Angående
den zoologiska
stationen
vid Kristineberg.

Angående
anslag till
veterinärinrättningen
i
Skara.

Derjemte har meddelats, att ansökningar till Kongl. Maj:t inkommit
från 14 skolor om understöd för år 1879 till belopp af sammanlagdt
16,525 kronor; och får Utskottet, som icke vid förevarande nådiga
framställning funnit anledning till erinran, i öfverensstämmelse dermed
hemställa,

att till understöd åt tekniska afton- och söndagsskolor
under förut stadgade vilkor må anvisas ett
extra anslag för år 1880 till belopp af 20,000 kronor.

33:o. Under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts
rörande behofvet af anslag för uppehållande af undervisningen
vid farmaceutiska institutet samt med erinran, att det derför nu äskade
beloppet är lika med det för innevarande år för ändamålet beviljade,
får Utskottet vidare, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att till uppehållande af undervisningen vid nämnda
institut under år 1880 må för samma år på extra
stat anvisas ett belopp af 7,575 kronor.

34:o. Sedan Kongl. Maj: t föreslagit den sist fösamlade Riksdagen
att, för underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg i Göteborgs
och Bohus län samt för främjande af arbetena vid densamma, under
naturhistoriska riksmuseets stat anvisa ett årligt reservationsanslag af

2,000 kronor, men samma Riksdag, enär anläggningen ännu vore så
ny och det synts lämpligt att, innan den definitivt blefve försedd med
understöd af statsmedel, någon erfarenhet måtte vara vunnen om det
gagn densamma komme att medföra, allenast beviljat å extra stat lör
innevarande år ett belopp af 2,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu gjort framställning
derom, att till underhåll af nämnda station samt för främjande
af arbetena vid densamma måtte på extra stat för år 1880 beviljas
enahanda belopp; och får Utskottet, under åberopande af senaste
Riksdags omförmälda beslut, hemställa,

att för nu ifrågavarande ändamål må för år 1880
anvisas ett extra anslag af 2,000 kronor.

35:o. På Kongl. Maj:ts nådiga framställningar har Riksdagen för
tillämpning af gällande utgiftsstat för veterinärinrättningen i Skara beviljat
för hvartdera af åren 1876—1879 ett extra anslag al 12,900 kronor.
Då, såsom direktionen för nämnda anstalt intygat, fortvaron af

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14. 39

detta anslag vore nödig för undervisningens uppehållande under nästkommande
år, bär Kongl. Maj :t föreslagit Riksdagen att till sådant ändamål
anvisa äfven för år 1880 ett belopp af 12,900 kronor; hemställande
Utskottet, i öfverensstämmelse härmed,

att Riksdagen må, för tillämpning af gällande
utgiftsstat för veterinärinrättningen i Skara, på extra
stat för år 1880 anvisa ett anslag af 12,900 kronor.

_36:o. Med tillkännagifvande, att de äskade anslagsbeloppen, Indika
åro lika med de till enahanda ändamål för innevarande år beviljade
sjnits Utskottet vara fortfarande behöflig^, får Utskottet vidare, på sätt
Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1880 anvisa :

a) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademiens inseende stälda
samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening vid samlingarnes
offentliga förevisning 4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemning ar m. ro. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk Öfver fornsaker.
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. in. 2,000 kronor.

37:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1876 års Riksdag att bevilja
medel till. uppförande i Humlegården af en ny byggnad för det under
Akademiens för de fria konsterna inseende stälda läroverk, medan Akademien
fortfarande skulle hafva sessionsrum med flera lokaler i dess
nuvarande hus i egendomen N:o 32 Fredsgatan — hvilken egendom
öfverdirektören för styckgjuterierna i riket Gerhard Meijer genom donationsbref
den 18 December 1775 skänkt Akademien, “att till sin inrättning
vid behof i allan framtid nyttja11, men med vilkor, att huset,
om det icke vidare användes för Akademiens ändamål, skulle återgå
till Meijers manliga descendenter eller, om sådana icke funnes, tillfalla
Frimurarebarnhuset — men Riksdagen, som af anförda skäl icke bifallit
berörda, nådiga framställning, anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes
taga ärendet i förnyad 1 öfvervägande och dervid låta utreda'', huruvida
med Meijers arfvingar, i händelse sådana ännu funnes, eller eljest med
direktionen för Frimurarebarnhuset kunde träffas aftal om de vilkor,

Angående
anslag till
Vitterhets-,
Historie- och
Antiqvitetsakademien.

Angående
reparation å
Akademiens
för de fria
konsterna
hus.

40

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

hvarunder de vore villiga att afstå sin eventuella rätt till omförmälda
donerade fastighet, hade, på sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid.
37 och 38) är meddeladt, sådan utredning numera blifvit verkstad.
Då af denna utredning emellertid framgått, att något för framtiden betryggande
aftal i omförmälda hänseende icke syntes kunna träffas med
öfverdirektören Meijers manliga, descendenter, hade Kong], Maj:t. funnit
den härom väckta frågan icke höra till någon vidare åtgärd föranleda.

Under förutsättning, att Ivongl. Maj:t, med hänseende till resultatet
af nyssberörda utredning, icke skulle finna skäligt att åter upptaga
frågan om anslag till en ny byggnad för Akademien och dess
läroverk, hade Akademien uti underdånig skrifvelse den 14 September
1878, med åberopande af hvad i en dess föregående skrifvelse af den
28 September 1876 blifvit andraget rörande det tryckande behofvet af
genomgripande reparationer såväl i nuvarande läroverksrummen och å
dessas1 inventarier som å byggnadens utvändigt murar och tak in. m.,
förnyat förut gjord anhållan om nådig propositions aflåtande till Riksdagen
derom, att för ifrågavarande reparationers verkställande måtte anvisas
ett anslag af 75,000 kronor. Denna underdåniga framställning
har emellertid Kongl. Maj:t, som af anförda skäl funnit frågan om en
ny byggnad för berörda läroverk kunna, åtminstone för. närvarande,
utan allt för stor olägenhet anstå, endast i så måtto bifallit, att Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att till bestridande af kostnaden för de reparationsarbeten
å Akademiens för de fria konsterna hus, hvilka borde främst
företagas, anvisa för år 1880 på extra stat ett belopp af 7,600 kronor.

Af det sålunda äskade anslaget är, enligt hvad handlingar^ i
ärendet gifva vid handen, ett belopp af 3,000 kronor afsedt till betäckande
af utgifterna för ändring åt den utaf sundhetspolisen utdömda
latrininrättningen och densammas förseende med afloppsrör och trumma
under gårdsplanen ut till gatukloaken, samt återstoden, 4,600 kronor,
beräknadt för bibliotekets flyttning till den numera ledig blifna elementarteckningssalen,
hvarigenom ordning kunde en gång för alla bringas
i den temligen väl försedda och af Akademiens elever mycket anlitade
planschverksamlingen, samt ett i högsta grad behöflig! utrymme vinnas
genom de små nuvarande biblioteksrummens användande till magasin
för taflor och gipser, hvaraf en ej ringa del, till föremålens skada,
sedan flera år måst inpackas i skrubbar och vindar.

Då förevarande utgifter synas vara af verkligt behof påkallade,
lärer det äskade anslagsbeloppét böra af Riksdagen beviljas; och hemställer
Utskottet alltså,

att till reparation af Akademiens för de fria

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

41

konsterna hus må på extra stat för år 1880 anvisas
ett belopp af 7,600 kronor.

38:o. Sedan senaste Riksdag, i ändamål att, intill dess undervisningen
för blinda hunne fullständigt ordnas, från Allmänna institutet
för döfstumma och blinda afskilja afdelningen för blinda och inrymma
densamma i särskild lokal, i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning,
beviljat ett till bestridande af kostnaderna derför under innevarande år
erforderligt anslag af 15,000 kronor, har Kongl. Maj:t, enär för fortsättande
af det med anledning af Riksdagens sålunda fattade beslut
upprättade blindinstitutets verksamhet under nästkommande år erfordrades
enahanda belopp, föreslagit Riksdagen att för berörda ändamål
bevilja jemväl för år 1880 ett extra anslag af 15,000 kronor; hemställande
Utskottet, i öfverensstämmelse härmed,

att till fortsättande af institutets för blinda verk*
samhet under år 1880 må på extra stat för samma
år anvisas ett belopp af 15,000 kronor.

39:o. Med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o
7 b sid. 39) förebragta utredning och under erinran, att den i nedan
omförmälda ämne nu gjorda nådiga framställning är en följd af 1877
års Riksdags i ämnet fattade beslut, får Utskottet, i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att, till uppehållande under år 1880 af undervisningen
vid två läroanstalter för öfverårig a döfstumma och
inrättande af en tredje dylik anstalt, må beviljas ett
extra anslag för samma år till belopp af 43,500 kronor.

40:o. Kongl. Maj:t, har vidare föreslagit Riksdagen att dels för
år 1880 till hospitaIsbyggnader bevilja ett extra anslag af 92,000 kronor
och dels för inköp af jord till en blifvande hospitalsanläggning i mellersta
Sverige till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett belopp af högst

85,000 kronor, äfvensom medgifva, att nämnda köpeskilling finge utgå
af de medel, som komme att inflyta vid försäljning, jemlikt Kongl.
brefvet den 29 Maj 1874, af mindre kronolägenheter.

Hvad först angår behofvet af medel under nästkommande år till
hospitalsbyggnader, inhemtas af den i statsrådsprotokollet (Bil N:o 7 b
sid. 40 och 41 samt 43 och 44) meddelade utredning, att för sådant
ändamål komme att erfordras:

för hospitalet i Lund .......................................................... kronor 60,000.

» » i HernÖsand ............................................. » 58,500.

)> » i ITpsala ........................................................ )> 174,000.

kronor 292,500.

6

Angående
anslag till
institutet för
blinda.

Ang. läroanstalter
för
öfveråriga
döfstumma.

Ang. hospitalsbyggnader
m. in.

Bih. till Riksd. Prof. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14

Såsom bidrag till bestridande af dessa utgifter borde emellertid
i främsta rummet användas eu i Statskontoret reserverad behållning
å allmänna hospitalsfondens inkomster för år 1876. Sedan Kong! Maj:t,
efter inhämtande af Riksdagens samtycke, under den 12 Maj 1876 i
nåder förordnat, att Serafimerordensgillets befattning med hospitalen
så väl som med allmänna hospitalsfonden skulle med ingången af år
1877 upphöra, samt att alla hospitalens fastigheter, frälseräntor och
andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar från samma
tid skulle indragas till statsverket, mot det att ett årligt anslag till
hospitalens underhåll å riksstaten uppfördes, hade Serafimerordensgillet,
med förmälan att af de hospitalsfondens inkomster, hvilka under
år 1877 komme att inflyta, eu stor del utgjordes af arrenden, räntor
och annan afgäld af fast egendom för år 1876, som borde, enligt gällande
föreskrifter för hospitalsredogörare, vara uppdebiterade i deras
räkenskaper för samma år, hos Kongl. Maj:t anhållit om föreskrift
huru med dessa tillgångar borde förfaras. 1 anledning häraf hade
Kongl. Maj:t den 16 Februari 1877 förordnat, bland annat, att Statskontoret
skulle till förvaltning och redovisning för hospitalsfondens
räkning mottaga de medel, som af fondens sedan föregående år utestående
uppbörd kunde under år 1877 eller framdeles inflyta. Då dessa
medel i första rummet borde användas till bestridande af de utgifter
för hospitalsvården under 1876, hvilka icke kunnat betäckas med den
del af samma års inkomster, som före årets slut hunne inflyta, hade
Kongl. Maj:t den 27 Juni 1878 medgifva, att ett belopp af 31,027
kronor 54 öre finge af de i Statskontoret reserverade medlen för nämnda
ändamål utbetalas. Vidare hade Kongl. Maj:t den 30 sistlidne December
förordnat, att af samma medel skulle utgå ett belopp af 6,500 kronor
till afsittande af ett af Serafimerordensgillet påbörjadt inköp af tomter
för beredande af lämpligare utrymme vid hospitalet i Vadstena. Derefter
återstode af ifrågavarande behållning, enligt Statskontorets uppgift,
ett belopp af 190,742 kronor 64 öre. Om detta belopp, hvars
användande för sitt ursprungliga ändamål nu icke vidare påkallades,
anvisades till hospitalsbyggnader under år 1880, skulle, med beräknande
jemväl af en uppkommen besparing å byggnadsanslaget för innevarande
år, Riksdagens bidrag för detta ändamål kunna nedsättas
med omkring 200,000 kronor, eller till det nu äskade beloppet 92,000
kronor.

Då härvid ej varit något att erinra, har Utskottet ansett den nådiga
framställningen i denna del böra vinna Riksdagens bifall.

Vidkommande åter det ifrågasatta inköpet af mark för en hospitalsanläggning
i mellersta Sverige är i statsrådsprotokollet (Bil. N:o

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

43

7 b sid. 42) meddeladt, hurusom bland ett ganska stort antal lägenheter,
som för ändamålet blifvit undersökta, så väl Medicinalstyrelsen
som Ofverintendentsembetet företrädesvis fäst sig vid det å Kristinehamns
stads område belägna landeriet Mariéberg, innehållande omkring
350 tunnland, deraf 57 tunnland trädgård och åker, hvilket egaren
vore villig att öfverlåta till staten mot en köpeskilling af 85,000 kronor.
Departementschefen hade emellertid icke varit beredd att ännu tillstyrka
den ena eller andra af de ifrågasatta platserna, men likväl ansett
sig kunna förorda, att ett belopp af högst 85,000 kronor, hvarutöfver,
så vidt handlingarne i ärendet föranleda, inköpspriset icke för
någon af lägenheterna borde komma att stiga, för ändamålet stäldes
till Kongl. Maj:ts förfogande under år 1880.

Då den slutliga pröfningen af platsen för den blifvande hospital
sanläggningen i mellersta Sverige alltså icke ännu blifvit verkstad,
och hinder icke lärer möta för Kongl. Maj:t att, äfven om medel för
ändamålet icke blifvit af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af
läm plig lägenhet, under förbehåll af Riksdagens godkännande af köpeaftalet,
samt dertill kommer att, på sätt statsrådsprotokollet gifver vid
handen, den ifrågavarande hospitalsbyggnaden icke är afsedd att påbörjas
förrän under år 1881, har Utskottet emellertid icke kunnat finna "det
vara af behofvet påkalladt, att medel redan nu skulle för ändamålet
ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, utan ansett att härmed bör kunna
utan olägenhet anstå, helst statsverkets nuvarande knappa tillgångar
gorå det till en oafvislig nödvändighet att vidtaga alla de besparingar,
som kunna göras, samt Utskottet af skäl, som under punkten 51 här
nedan finnas anförda, ej kunnat biträda Kongl. Maj:ts förslag att för
ifrågavarande ändamål använda inflytande köpeskillingar för försålda
mindre kronolägenheter.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet: a)

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t begärt,
till hospitalsbyggnader anvisa för år 1880 ett
extra anslag af 92,000 kronor; och

b) att ofvan omförmälda nådiga framställning i
fråga om beredande af medel för inköp af plats fölen
hospitalsanläggning i mellersta Sverige icke må
vinna Riksdagens bifall.

41 :o. Med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b A>UJ-, undersid.
44 och 45) i ämnet finnes anfördt, får Utskottet, i öfverensstäm- ”Ser* för
melse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa, sinnesslöa

barn.

Ang. ett
sjukhem för
spetälsk.

Äng. restauration

af domkyrkan
i
Linköping.

Ang. reli^
gionsvård åt
sjömän in. fl.

44 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

att Riksdagen må, till understöd för år 1880 åt
uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, ställa till Kongl.
Maj:ts förfogande för samma år ett extra anslag af

20,000 kronor, att användas i öfverensstämmelse med
samma grunder, som vid beviljandet af sadant anslag
för innevarande år blifvit af Riksdagen godkända.

42:o. I likhet med hvad förut egt rum och på sätt Kongl. Maj:t
föreslagit, hemställer Utskottet,

att för år 1880 må beviljas ett extra anslag af
7,500 kronor till understöd åt det i Jerf so socken i
Helsingland inrättade sjukhem för spetälske, under vilkor
att 4,000 kronor dertill af landstinget anvisas för
samma år, och att spetälske sjuka äfven från andra
län än Gefleborgs varda till vård å anstalten mottagna,
så långt utrymmet derstädes sådant karl medgifva.

43:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
hemställer Utskottet,

att utaf det för restauration aj domkyrkan i Linköping
beviljade anslag ett belopp af 8,000 kronor
må, för arbetets fortsättande under år 1880, på extra
stat för samma år anvisas.

44:o. För beredande af religionsvärd åt svenske sjömän i utländska
hamnar samt åt andra derstädes sig uppehållande landsmän har Kongl.
Maj:t för år 1880 äskat ett extra anslag af 10,000 kronor.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Kong!. Maj:t af det för innevarande
år till förevarande ändamål beviljade enahanda belopp anvisat
såsom arfvode åt den i Kiel anstälde svenske sjömanspresten 3,500
kronor, åt den i West Hartlepool 4,500 kronor och åt den i Dunkerque
1,500 kronor; och får Utskottet, som vid den nådiga framställningen
ej haft något att erinra, nu hemställa,

att, till beredande af religionsvärd åt svenske
sjömän i utländska hamnar samt åt andra derstädes
sig uppehållande landsmän, må på extra stat för år
1880 anvisas ett belopp af 10,000 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

45

45:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong!. Maj:t föreslagit och
under åberopande af hvad vid föregående riksdagar anförts rörande
anslag till nedan nämnda ändamål, hemställer Utskottet vidare,

att på extra stat för år 1880 må anvisas:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor,
att utgå under förut stadgade vilkor; och

b) för tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar
600 kronor.

46:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att, till fortsättande
under år 1880 af de utaf Filosofie Doktorn Hjalmar Stolpe
med understöd af allmänna medel verkstälda arkeologiska och naturhistoriska
undersökningar på Björkön i Mälaren, för samma år anvisa
ett extra anslag af 5,000 kronor, att utgå med 2,500 kronor till bestridande
af kostnaderna för undersökningsarbetet och med 2,500 kronor
såsom årsarfvode åt Stolpe, mot skyldighet för honom att till statens
\ vederbörande museer aflemna anträffade fynd samt att afgifva berättelse
angående undersökningarne, på sätt Kongl. Maj:t kunde komma att
derom närmare bestämma.

Uti ofvan omförmälda motion (N:o 24 i Andra Kammaren) har
Herr Carl Anders Larsson yrkat, att ifrågavarande anslag icke måtte af
Riksdagen beviljas.

Till senaste Riksdag gjorde Kongl. Maj:t framställning derom att,
till beredande af en planmessigt ordnad fortsättning af förevarande
undersökningar, måtte beviljas för åren 1879 och 1880 ett anslag af

10,000 kronor samt deraf anvisas 5,000 kronor att användas under
år 1879; men Riksdagen, som icke fann lämpligt att, utan oafvislig
nödvändighet, utsträcka anvisandet af anslag utöfver den tid statsregleringen
omfattade, beviljade endast det för år 1879 begärda anslagsbeloppet.
Då emellertid den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid.
48) nu meddelade utredning gifver vid handen, att de ännu återstående
undersökningarne böra med år 1880 kunna väsentligen fullbordas, har
Utskottet ansett att det icke vore lämpligt att, på sätt motionären yrkat,
nu vägra beviljandet af de medel, som härför äro erforderliga, och
alltså funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att ännu för nästkommande
år anvisa anslag för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att, till fortsättande under år 1880 af de ännu
återstående arkeologiska och naturhistoriska under -

Ang. anslag
till svenska
fornskriftsällskapet

och lifrustkammaren.

Ang. anslag
för undersökningar
på
Björkön.

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

sökningarne på Björkön, må för samma år på extra
stat anvisas 5,000 kronor, att utgå på sätt och under
vilkor, Kongl. Magt föreslagit.

Ang. anslag 47:o. Kongl. Magt har vidare föreslagit, att Riksdagen måtte

U,dinavisk-n'' till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska samlingen

etnografiska t Stockholm på extra stat för år 1880 anvisa ett anslag al 11,600
samlingen, i

kronor.

Vid 1874 års riksdag, då anslag för ifrågavarande ändamål
först blef beviljadt, upplystes hurusom innehafvaren af berörda museum
utfäst sig att till staten såsom gåfva öfverlemna så väl de föremål,
som då redan till detsamma blifvit skänkta, som dem, Indika derefter
komme att skänkas. Med hänseende till de storartade gåfvor och insamlingar,
hvarmed allmänheten visat sitt intresse för detta museum,
torde den del deraf, hvilken är att anse såsom statens egendom, redan
vara ganska betydlig, och anledning synes alltså vara för handen,
att förhållandet mellan staten och muséets innehafvare närmare ordnas.

På grund häraf får Utskottet, som ansett det äskade anslagsbeloppet,
hvilket är lika med det för innevarande år till ändamålet
anvisade, böra beviljas, hemställa:

a) att Riksdagen må, till förvarande och vårdande
af den skandinavisk-etnografiska samlingen i
Stockholm, på extra stat för år 1880 anvisa ett anslag
af 11,600 kronor; och

b) att Riksdagen må i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för bestämmande,
hvilka delar af ifrågavarande samlingar må
vara staten tillhöriga.

Ang. betäckajnde
af
Statskontorets
förskott.

48:o. Under Åttonde hufvudtiteln hafva till ersättande af innevarande
Riksdag anmälts följande af Statskontoret gjorda förskott, nemligen
:

till komitén för döfstummeundervisningens ordnande kr. 7,852: 11.

för reglering af presterskapets löner ................................ » 374: 82.

Summa Kr. 8,226: 93.
Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställer,

att till gäldande af ifrågavarande utaf Statskontoret
gjorda förskott må för år 1880 å extra stat anvisas
ett belopp af 8,226 kronor 93 öre.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

47

49:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för år 1880 ^.anslag
anvisa till fortsättande af universitetsbyggnaden i Upsala 150,000 kro- ^fetsbyglnT-''
nor, till fortsättande af universitetsbyggnaden i Lund 100,000 kronor der m- msamt
till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler m. in. 50,000 kronor,
äfvensom medgifva, att till betäckande af dessa belopp, tillsammans

300,000 kronor, finge användas den köpeskilling, som komme att inflyta
vid försäljning af veterinärinstitutets nuvarande fastigheter i qvarteron
Edelman mindre och Krabaten här i hufvudstaden.

Hvad först angår de till fortsättande af de båda utaf 1877 års
Riksdag beslutade universitetsbyggnaderna för nästkommande år äskade
anslagsbeloppen, bär Utskottet, enär ej mindre den i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b sid. 29) förebragta utredning än äfven ytterligare
upplysningar, hvilka blifvit af vederbörande meddelade, synts Utskottet
ådagalägga, att någon nedsättning i de begärda summorna icke
skulle kunna utan väsentlig olägenhet och förlust vidtagas, ansett desamma
böra af Riksdagen beviljas.

Vidkommande derefter det till vissa arbeten i veterinärinstitutets
nya lokaler äskade beloppet 50,000 kronor, så är detta, på sätt statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 b sid. 30) gifver vid handen, afsedt att användas
till inredning och inventarier samt flyttning till de nya lokalerna
af institutets samlingar och bibliotek in. m., till fyllning och
planering af tomtens norra del samt till stängsel mellan betesafdelningarne;
och då samtliga dessa behof, för hvilka sjelfva byggnadsanslaget
icke varit afsedt, torde böra med anslag för nästkommande år tillgodoses,
på det institutets flyttning må kunna, såsom påräknadt är,
verkställas den 1 Oktober 1880, har Utskottet icke kunnat annat än
tillstyrka Riksdagen att anvisa det för ändamålet erforderliga beloppet.

Hvad åter angår Kongl. Majrts förslag om sättet för beredande
af medel till nu ifrågavarande byggnadsbehof, framgår af statsrådsprotokollet,
att afsigten med detta förslag varit att undvika nödvändigheten
att för ändamålet betunga budgeten genom särskilda anslag.

Huru angeläget det än är att under för handen varande förhållanden
nedbringa budgetens utgiftsbelopp, har Utskottet likväl icke kunnat understödja
förevarande nådiga framställning, helst den lättnad i budgeten,
som med densamma är afsedd att vinnas, i sjelfva verket är endast
skenbar. Da Riksdagen ar 1875 till uppförande af nya byggnader
för veterinärinstitutet beviljade 498,324 kronor, beslöts'' i sammanhang
härmed att veterinärinstitutets nuvarande tomter skulle, när institutet
blifvit till sin nya lokal förflyttadt, på offentlig auktion försäljas,
och behållna köpeskillingen derför till Riksgäldskontor! aflemnas;
och i den nådiga proposition (N:o 40 vid 1875 års riksdag), som låg

''

48

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

till grund för Riksdagens omforma]da beslut, framhölls särskilt att,
då värdet af berörda tomter ansetts vid försäljning kunna uppskattas
till 320,000 kronor, skulle således statens utgift för uppförande åt de
nya byggnaderna för veterinärinstitutet inskränkas till 178,324 kronor.
Enligt Utskottets förmenande vore det ingalunda lämpligt, om
Riksdagen nu, med rubbning i 1875 års Riksdags ofvan omförmälda
beslut, förfogade öfver den blifvande köpeskillingen, och detta innan
ens utrönt blifvit, huruvida under nästkommande år försäljning till antaedifft
pris kan ega rum, och således köpeskillingens belopp är okån t.
Dessutom skulle genom ett bifall till Kongl. Maj:ts förslag öfversigten
öfver statsregleringen i väsentlig mån försvåras, i det att vissa utgi -ter komme att der ej blifva synliga, hvilket alltid .torde böra sa vidt

modigt undvikas. , „ ... ,

Då Utskottet alltså funnit sig böra afstyrka bifall till deri nadiga
framställningen i förevarande hänseende, måste Utskottet följaktligen
föreslå Riksdagen att för de ifrågavarande behofvens tillgodoseende
anvisa särskilda extra anslag till erforderligt belopp af sammanlagdt

300,000 kronor. . , .

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen, jemte förklarande att Kongl.
Maj:ts framställning i fråga om användning af blifvande
köpeskilling'' för veterinärinstitutets nuvarande
fastigheter icke vunnit Riksdagens bifall, må på extra
stat för år 1880 anvisa: _ .

a) till fortsättande af universitetsbyggnaden i
Upsala 150,000 kronor;

b) till fortsättande af universitetsbyggnaden i
Lund 100,000 kronor; och

c) till inredning af veterinärinstitutets nya lokaler
in. in. 50,000 kronor.

Aw). qijmna- 50-o Sedan Domkapitlet i Skara i underdånighet anhållit, det

Ä Kongl. Magt täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition antingen
läroverket i derom, att till uppförande af eu ny gymnastikbyggnad för allmänna läSkara''
roverket i nämnda stad måtte beviljas ett statsanslag af 40,000 kronor,
eller ock, derest sådant ej kunde bifallas, derom, att den återstående
delen af det statslån å 40,000 kronor, som vid 1865—1866 årens
riksdag* beviljades för läroverksbyggnaden i Skara, måtte få afsknfvas,
i hvilket fall byggnadsfondens tillgångar kunde, med Kongl. Maj.ts

Stats-Utskottets Utlåtande AT:o 41. 49

tillstånd, användas till bestridande af ränta och amortering af ett lån,
tillräckligt att med någon hjelp af stiftets byggnadskassa bestrida utgifterna
för det nya gymnastikhusets uppförande, har Kongl. Magt af
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 32) anförda skäl, föreslagit Riksdagen
att medgifva, det den återstående delen af berörda statslån, utgörande
omkring 38,000 kronor, finge afskrifvas, på det att Skara allmänna
läroverks byggnadsfonds tillgångar skulle kunna användas till
uppförande af den ifrågasatta gymnastikbyggnaden, hvilken ock kunde,
i händelse, af behof, kostnadsfritt begagnas för gymnastiköfningar af
eleverna vid det i staden inrättade seminarium för folkskolelärarinnor.

berest en åtgärd, sådan som den nu ifrågasatta, vidtoges, skulle
deraf otvifvelaktigt föranledas, att från flera andra håll komme att framställas
likartade anspråk, hvilka då svårligen skulle kunna tillbakavisas.
Med anledning häraf, och då Utskottet icke kunnat finna att giltiga skäl
blifvit till stöd för det nu väckta förslaget anförda, hemställer Utskottet,

att förevarande nådiga framställning icke må
vinna Riksdagens bifall.

51:o. I underdånig skrifvelse den 23 Maj 1878 anhöll Riksdagen,
det täcktes Kongl. Maj:t låta utreda:

dels om och pa hvad vilkor den del af egendomen Hammarby,
belägen i Danmarks socken och. Vaksala härad af Upsala län och fordom
tillhörig Archiatern Carl von Linné, som upptoges af Linnéanska boningshuset
och museibyggnaden jemte den dem omgifvande parken,
till så stort område lokala och Övriga omständigheter betingade, tilllika
med de nämnda byggnaderna samt i förening dermed den å stället
befintliga, fordom Linné tillhöriga lösegendomen skulle kunna åt
staten förvärfvas;

dels ock, för den händelse att svårigheter eller hinder skulle möta
för jordlägenhetens, och byggnadernas afsöndrande från egendomen,
om och på hvad vilkor den Linnéanska, lösegendomen å Hammarby ensamt
för sig kunde af staten få inköpas — och att i beggedera fallen
låta förslag härom en kommande Riksdag föreläggas.

Häröfver hade, på sätt statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 49)
gifver vid handen, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län uti
infordradt utlåtande i underdånighet anfört:

af t egare.n af Hammarby, Jägmästaren Carl Ridderbjelke, vore
benägen att till staten sälja hela Hammarby egendom med den der
Bih. till Riksd. Prot. 1879. 4 Sami. 1 Afä. 11 Käft. 7

Ang. inköp
af Linnés
Hammarby.

50 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

förvarade Linnéanska lösegendomen för en köpesumma af 80,000
kronor;

att han deremot icke vore villig att afhända sig lösegendomen
allena;

att Kong]. Maj:ts Befallningshafvande infordrat yttrande af rektorsembetet
vid Upsala universitet, med anledning deraf att i Riksdagens
skrifvelse ett egobyte mellan Hammarby och eu angränsande,
universitetet tillhörig egendom blifvit satt i fråga såsom en utväg att
komma till ändamålet;

att i följd deraf underhandlingar förts mellan Ridderbjelke och
vederbörande vid Upsala universitet, af hvilka resultatet blifvit, att
Ridderbjelke erbjudit sig att till staten med full eganderätt öfverlåta
Linnéanska parken med angränsande jordområde, tillsammans omkring
26 qvadratref, jemte der uppförda byggnader och å stället befintlig,
fordom Linné tillhörig lösegendom, enligt vid anbudet fogad förteckning,
mot ett pris af 30,000 kronor jemte öfriga vilkor; — samt att
universitetets drätselnämd förklarat sig anse det ifrågasatta jordutbytet
mellan Hammarby och universitetet icke lämpligen kunna eller
höra ega rum, men väl ansett skäligt, att, sedan afsöndring af parken
m. m., på sätt ofvan nämndt är, för statens räkning skett, universitetet
skulle köpa den återstående delen af egendomen för 50,000 kronor.

Om således staten skulle förvärfva ett Linnéanskt museum vid
Hammarby, läge valet endast mellan att inköpa hela egendomen för

80,000 kronor eller en afsöndrad del deraf för 30,000 kronor.

Kong!. Maj:t, som af i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 7 b sid. 49
och 50) angifna skäl ansett den förra utvägen mest fördelaktig, bar
fördenskull föreslagit Riksdagen:

att hela ifrågavarande Hammarby egendom, bestående af hemmanen
Hammarby N:is 1, 2 och 3 om 2% mantal och Ångeby n:o 3
om 3/8 mantal, jemte dertill hörande skogsparkerna Hammarby och
Edeby, samt den Linnéanska lösegendomen måtte för statens räkninginköpas
mot det fordrade priset af 80,000 kronor;

att, då genom denna handel eu inkomstgifvande egendom skulle
åt staten förvärfvas, köpeskillingen måtte utgå af de medel, som infiöte
vid försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af mindre
kronolägenheter;

samt att egendomen finge förvaltas efter de grunder, som gälla

51

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14,

för statens domäner i allmänhet, med de särskilda bestämmelser, som
i förevarande fall kunde af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga.

I)å senaste Riksdag med ofvan omförmälda underdåniga framställning
i ämnet emellertid endast afsåg, att den del af Hammarby
egendom, som upptoges af boningshuset och museibyggnaden jemte
parken tillika med de. nämnda byggnaderna samt den derstädes befintliga,
fordom Linne tillhöriga lösegendomen skulle åt staten förvärfva^
och, enligt hvad nu blifvit meddeladt, tillfälle gifves att få denna
angelägenhet ordnad i full öfverensstämmelse med Riksdagens sålunda
uttalade önskan, har Utskottet ansett sig icke böra förevarande nådiga
framställning i vidsträcktare mån understödja, än att Utskottet tillstyikei,
att till inköp af ifrågavarande del af Hammarby egendom med
derå uppförda byggnader samt ofvan angifna lösegendom må anvisas
det dertill erforderliga beloppet, 30,000 kronor.

Hvad angar förslaget, att köpeskillingen skulle få utgå af inflytande
försäljningsmedel för mindre kronolägenheter, har Utskottet icke kunnat
samma förslag biträda. På sätt i 20:de punkten af Utskottets afgifna
utlåtande N:o 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjol de hufvudtitel, blifvit anfördt, äro omförmäldci försäljningsmedel enligt
1877 års Riksdags i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts då gjorda
framställning fattade beslut afsedda att, i den mån tillfällen sig yppa till
inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, hvilka af Kongl.
Maj.t piöfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; och Utskottet har lika litet i nu föreliggande
fall, som i fråga om beredandet af tillgång för anskaffning af''
skjutfält för Svea artilleriregemente, ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen
att redan nu rubba Kongl. Maj:ts och Riksdagens sålunda för
allenast två år sedan fattade beslut om användningen af de medel
som inflyta vid försäljning af mindre kronolägenheter.

• • ^ Utskottet alltså måste föreslå Riksdagen att för ändamålet
bevilja, särskilda medel, ligger uti denna omständighet en ytterligare
anledning för Utskottet att under för handen varande förhållanden förorda
det sätt för uppnående af det åsyftade ändamålet, som medför
den minsta statsutgiften.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande nådiga framställning må endast
på det sätt af Riksdagen bifallas, att för inköp af den
Linnéanska parken med angränsande jordområde af

Ang. förslag
om ny byggnad
för Riksarkivet.

52 Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 14.

egendomen Hammarby, belägen i Danmarks socken
och Vaksala härad af Upsala län, jemte derå uppförda
byggnader och på stället befintlig, fordom Linné
tillhörig lösegendom anvisas på extra stat för år
1880 ett belopp af 30,000 kronor.

52:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottets
behandling öfverlemnad motion (N:o 82) har Herr Per Nilsson i Espö''
hufvudsakligen anfört, att rikets arkiv, intvingadt i ett gammalt boningshus,
jemsides med andra byggnader, ständigt befunne sig i fara att
blifva förstördt genom eldsvåda, hvarigenom stor och oersättlig förlust
skulle uppstå; att byggnaden vore för ändamålet otjenlig och dessutom
redan öfverfyld, så att till och med på vinden stora hopar af
handlingar läge trafvade kring skorstenspipor; att, då någon bot härför
måste utfinnas, det syntes lämpligast att i Humlegården uppfördes
eu ny arkivbyggnad, hvarigenom den fördel skulle ernås, att Riksarkivet
och Kong]. Biblioteket blefve närbelägna till hvarandra; samt att,
derest det nuvarande riksarkivhuset blefve ledigt, dess tomt jemte
Riksgäldskontorets kunde användas till uppförande af ett nytt riksdagshus
och det nuvarande upplåtas åt statsdepartementen eller andra
statens embetsverk och inrättningar; och har motionären med anledning
häraf föreslagit, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t låta genom sakkunnige personer utreda
de sålunda antydda förhållandena, samt att kostnaden härför måtte
bestridas af statsmedel.

Då emellertid de nuvarande förhållandena, på sätt ofta blifvit
nämndt, nödvändiggöra den största sparsamhet med statsverkets tillgångar,
och det af motionären framhållna behofvet icke torde vara särdeles
trängande, har Utskottet icke kunnat biträda förevarande framställning.
Dessutom torde det icke vara lämpligt att ingå i någon
pröfning om, huru kronans tomter å Riddarholmen böra användas, innan
den reglering af dessa äfvensom af angränsande i enskild ego för närvarande
befintlig egendom, hvilken förr eller senare måste ega rum,
blifvit verkstäld. På grund häraf, och då Utskottet vidare hyser den
åsigt, att Riksarkivets förläggande till eu från embetsverken så aflägse
belägen plats som Humlegården ingalunda vore lämpligt, har Utskottet
funnit sig böra hemställa,

att Herr Per Nilssons i Espö omförmälda för -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

f 3

slag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 April 1879.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

Vid 10:de punkten (angående fullständigt upprättande af realläroverket
i Stockholm): af Herr (Jarl Anders Larsson, hvilken yrkade afslag
å Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag.

Vid 12:te punkten (angående i fråga satt inrättande af ett allmänt
läroverk i Motala): af Herr C. Ekman.

Vid linie punkten (angående seminariet i Norrland för folkskolelärarinnor
in. in.): af Herr Carl Anders Larsson, som vid mom. a icke
ville bifalla de af Kongl. Maj:t äskade an slagsförhöjningar och vid
mom. b yrkade, att hela anslaget till stipendier för seminarieelever,

70,000 kronor, måtte indragas.

Vid 19:de punkten (angående ny stat för Gymnastiska centralinstitutet)
:

af Herr Ciss Olof Larsson, som yttrade: “Af Kongl. Maj:ts proposition
framgår, att lärarne vid institutet skola blifva skyldige att under
vilkor, som af Kongl. Maj:t bestämmes, endast afstå tjenstgöringspenningarue
under tjenstledighet; äfvensom att tjenstgöringspenningarne
skola användas för vikariat, då ordinarie lärare icke sjelf tjenstgör; och
enär man har mindre utsigt att få goda extra lärare för en ringare ersättning
än för en större, har jag icke kunnat biträda Utskottets förslag
att minska beloppet af tjenstgöringspenningarna, utan för min
del ansett, att de föreslagna nedsättningarne bord! göras å lönerna
hvarigenom staten skulle få följande utseende:

54

Stats-Utskottets Utlåtande 2V:o 14.

Lott,

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

1 öfverlärare................................

8,000*)

2,000

5,000

2 (ko ................................

6,000*)

4,000

10,000

1 lärare .....................................

2,000

1,000

3,000

1 eko .....................................

1,700

800

2,500

I clio .....................................

1,700

800

2,500 !

1 lärarinna.................................

1,000**)

500

1,500

1 (ko .................................

1,000**)

500

1,500 |

Arfvode åt föreståndaren ...........

I):o åt sekreteraren och räkenskaps-

— —

- -

400

föraren....................................

— —

_ _

900 J

Arfvode åt extra lärare ...............

— _

- -

3,000 !

Till stipendier åt elever...............

— —

- -

2,000 |

1 vaktmästare, utom fri bostad ...

— —

- -

800 1

1 portvakt, utom fri bostad.........

Anslag till ved, ljus, materiel, sam-

— —

500

lingar m. in............................

— —

—

3,550 i

Summa

—

_ _

37,150 |

Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor.

Derest öfverlärare
innehar annan allmän
befattning, skall hans
lön vid institutet minskas
med ett mot aflöningen
vid den andra
befattningen svarande
belopp, dock icke till
lägre belopp än 3,000
kronor.

*) Om öfverlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår, lönen
minskas med 600 kronor.

**) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge donna förmån qvarstår, lönen
minskas med 300 kronor.

häruti instämde Herr Sven Nilsson i Efveröd;

af Herr Carl Anders Larsson och Herr Nils Pettersson i Runtorp,
hvilka yrkade afslag å den af Kongl. Maj:t äskade anslagsförhöjningen.

Vid 20:de punkten (angående lönereglering för barnmorskeundervisningsanstalterna):
af Herrar Piss Olof Larsson och Sven Nilsson i
Efveröd, hvilka ansågo barnmorskelärarnes aflöning, 4,000 kronor, böra
fördelas i lön 2,500 kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor.

Vid 21:sta punkten (angående ny stat för veterinärinstitutet i
Stockholm): af Herr Carl Anders Larsson, hvilken yrkade afslag å den
i fråga satta anslagsförhöjningen.

Vid 23:dje punkten (angående öfriga ordinarie anslag): af Herr
Carl Anders Larsson, hvilken yrkade indragning af dels anslaget till
“arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer44 85,000

Stats- Utskottets Utlåtande. N:o 14.

kronor, dels anslaget till “extra utgifter44 15,000 kronor och dels halfva
beloppet, 40,500 kronor, utaf anslaget till “Allmänna institutet för döfstumma
och blinda.44

Vid 26:te punkten (angående anslag till seminarier för språkvetenskap
vid universiteten): af Herr Carl Anders Larsson, hvilken ansåg
de tor andamalet askade anslagsbeloppen, tillhopa 5,900 kronor, icke
hora beviljas.

punkten (angående resestipendier för lärare i lefvande
språk): af Herrar Låss Olof Larsson och Carl Anders Larsson, hvilka

yrkade afslag å det anslag af 6,000 kronor, som för dylika stipendier
fiskets.

Vid 29:de punkten ''(angående i fråga satt utvidgning af Visbv
allmänna läroverks hus): af Herr G. de Åkare.

Vid 30:de punkten (angående begärdt anslag till understöd åt församJingar,
som ej förmå bekosta sina folkskolelärares aflöning): af Herr
A lls Pettersson i Runtorp.

Vid 3hata\ punkten] (angående begärdt anslag till utarbetande af
landskaps- och länskartor): af Herr C. Ekman.

_ Vid 36:te punkten (angående anslag till Vitterhets- Historie- och
Antiqvitetsakademien): af Herr Lits Olof Larsson, hvilken yrkade affila*
a de i mom b och c omförmälda anslagsbelopp.

/ • Xld, 4f''de lmnkten (angående hospitalsbyggnader m. m.): af Herrar
fiss Olof'' Larsson och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka ansågo, att början
af sista stycket utaf Utskottets motivering bort erhålla följande
lydelse: J

Då den. slutliga pröfningen af platsen för den blifvande hospitalsanlaggnmgen
i mellersta Sverige icke ännu blifvit verkstäld, och hinder
icke lärer mota för Kongl. Maj:t att, derest icke någon statens egen.
°m beflnnes för. ändamålet lämplig, äfven om medel för ändamålet
icke blifvit af Riksdagen anvisade, ingå aftal om inköp af lämplig;
lägenhet, under — — — — —___ _ _ _ _ _ _ ___1 __

för försålda mindre kronolägenheter.44

^id 46de punkten (angående anslag för undersökningar på Biörkön):
al Herr Carl Anders Larsson, hvilken ville afstyrka beviljandet af det
äskade anslagsbeloppet, 5,000 kronor.

Herr Grefve L. af Ugglas har begärt få antecknadt, att han hos
Utskottet icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil. Lätt. A.

Förslag till stat för Gymnastiska centralinstitutet.

—--- "• - - -

1

Lön.

Tjenst- j

Summa

görings- >
penningar.

Kronor.

1 öfverlärare

3,500 *)

■

1,500

5,000

(Efter 5 år kan lönen hö-

2 6:o .................

7,000 *)

3,000

10,000

| jas med 500 kronor.

1 lärare .......................

2,200

800

3,000

Derest öfverläraren på
militära afdelningen inne-

1 clio ........................

2,000

500

500

2,500

har annan allmän befatt-ning, skall hans lön vid

1 ................

2,000
1,200 **)

2,500

institutet minskas med ett
mot aflöningen vid den
andra befattningen sva-

1 lärarinna ..................

300

1,500

1 d:o

1,200 **)

300

1,500

rande belopp, dock icke

till lägre belopp än 3.000

Arfvode åt föreståndaren

—.—

—

400

kronor.

D:o åt sekreteraren och rä-

kenskapsföraren

—

900

Arfvoden åt extra lärare ......

—

—

3,000

'' Till stipendier åt elever.......

—

—

2,000

1 vaktmästare, utom fri bostac

i--

---

800

1 portvakt, utom fri bostad
Anslag till ved, ljus, materiel

500

samlingar m. in............

1 ----

3,550

Summa

j

37,150

*) Om öfverlärare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån
qvarstår, lönen minskas med 600 kronor.

**) Om lärarinna i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, sa länge denna förman
qvarstår, lönen minskas med 300 kronor.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

57

Bil. Litt. B.

Förslag till stat för Veterinärinstitutet i Stockholm.

1

Lön.

1 Tjenst-görings-

i

Summa

Kronor.

j penningar.

1 professor...................

3,500

1,500

5,000

13 professorer .................

10,500

2,500

4,500

15,000

Efter fem år kan lönenj
böjas med 500 kronor.

1 lektor .......................

1,000

3,500

1 adjunkt ........... arfvode

— —

2,000

1 instruktionssmed ... d:o

—

2,000

1 kamrerare......../ ... d:o

—

— —

1,200

1 sekreterare hos direktionen d:o

---

— —

300

1 bibliotekarie......... d:o

---

- -

300

För undervisning i ridkonst.....

— —

— —

800

Till betjenings aflönande.........

.---

—

2,000

Stipendier åt elever ............

Byggnaders och stängsels under-

- -

- -

4,000

håll...........................

— _

— —

1,000

Till diverse utgifter ............

— —

—

6,000

Summa:

— —

43,100i

|

Anm. Den af professorerne, som förordnas att vara institutets föreståndare, åtnjuter,
utom den bestämda aflöningen, fri bostad.

Bill. till llikså. Urat. 1879. 4 Sami. 1 Afd. 11 Saft.

8

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1879 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslags

anslå

g:

Summa.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Matt.

Värde för-slagsvis ä 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Kronor.

..

O.

Kronor,

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

____

_

__

_

_„_

_

__

_

17,000

__

77,100

-.''

—

—

—

—

—

—

77,100

—

3S,500

—

—

—

—

—

—

—

38,500

—

55,700

—

—

—

—

—

—

—

—

55,700

—

36,300

—

—

—

—

—

__

—

—

—

36,300

—

15,142

38

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

467,962

67

6,510

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6,510

—

10,000

10,000

22,700

—

—

—

—

—

—

—

--

—

22,700

—

512,215

88

82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

707,153

43

Tpt

791,168

26

212,473

47J 427,807

17

3,115

5

7,477 20

1,438,926

10

Ecklesiastik Departementschefen

...........

Departementets expedition ......

Riksarkivet ... ..................

Kongl. Biblioteket...............

Nationalmuseum (deraf 9,000 kro Kleresistaten.

....................

Penningar.....................

Tillkommer: Prostetunna för
sterås stift.................

Särskilda förslagsanslag för kleBiskopens
på Gotland lön ...
Åt 18 konsistorienotarier å 270

Domkapitlens expeditioner, reserLappmarks
ecklesiastikverk, förUniversiteten
(deraf 162,700 kroPenningar.
.. ..................

Tillkommer å bestämda anslaUpsala:
Förhöjning i anslaget
cinskt-kemiska in 2,

000 kronor

Lund: Lön för en vaktmämiska
laboratoriet
Till materiel för hi tutionen

.........

Aflöning för en kontaniska
institutio -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

59

Litt. C.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

Indelt tionde

Oindelt spanmål.

JLJenningar

och ersättning

och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

| Värde för-

Summa.

.för indrag
räntor.

na

Mått.

slagsvis å 2
(kronor 40 öre
kubikfoten.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

—

—

—

___

—

___

_

__

_

17,000

_

77,100

—

—

77,100

—

• • • i........

38,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

38,500

—

55,700

—

---

—

—

—

—

—

—

—

55,700

—

nor reservationsanslag)

15,142: 38.

36,300

36,300

Boda församling i Ye-

14: 35.

15,156

73

130,110

11

315,425

46

3,035

3

7,284

72

467,977

02

resiet:

3,000: —

kronor, högst .........

3,510: —

6,510

_

__

_

__

_

__

_

__

_

6,510

_

vationsanslag............

10,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

10,000

—

slagsanslag ............

22,700

—

—

—

22,700

—

nor förslagsanslag)

512,215: 88.

get för:

för den medi-

stitutionen till

1,000: —

stare vid medicinskt-ke-

............... 600: —

stologiska insti-

............... 750: —

servator vid bö-nen ............ 750: —

2,100: —

515,315

88

82,363

36

112,381

71

80

2

192

48

710,253

43

Transport

794,282j61

212,473|47| 427,807

17

3,115

5

7,477j20 1,442,040145

60

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1879 års riksstat anslår:

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna

Indelt tionde
och ersätt
ning för
.. , I indragna

tiondeanslag.
__

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis
ä 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

Tpt

Kronor. j ö.

791,168 26
126,700

2,545,998

Tpt

50.000

34.000
62,619

2,522,525

01

31

Kronor.

212,473

4,868

47

4,219

6,133,010|58j 221,560

27

Kronor.

427,807

4,519

17

62

Kbft.

3,115

Kronor. | ö.

7,477 20

_____

448 9| 1,077

74| 432,326)79| 3,564| 4| 8,554

Kronor.

1,438,926

126,700

2,550,866

10

28

36

50.000

34.000
72,435

-i 2,522,525

56j 6,795,452

29

67

Karolinska medikokirurgiska in Tillkommer

för anskaffning af
histologiska institutionen ...

Elementarläroverken med förän reservationsanslag.

Penningar.....................

Tillkommer:

För lärares uppflyttning i

grad.....................

För det högre och det 3-roverkens i Göteborg omTill
fullständigt upprättande

holrns realläroverk ......

För läroverket i Sundsvall...
Vederlag för en af statsdad
och under domkapitstad
förvaltning stående
räntan användts såsom birares
aflönande vid FilipÅmåls
läroverk .........

Högre skolor för qvinlig ungdom
Seminarium för bildande af lä Pedagogier

och folkskolor ......

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares
Tillkommer: För lärares vid
na uppflyttgre
lönegrad
ning i
qvinliga seNorrland
...

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Öl

Förslag till blifvande riksstat:

-

Förslagsanslag:

Penningar.

Indelt ränta

Indelt tionde

Oindelt

spanmål.

och ersättning
för indragna
räntor.

och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

|k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

794,282

61

212,473

47

427,807

17

3,115

5

7,477

20

1,442,040

45

stitutet ...... ......... 126,700:

materiel m. in. för den
..................... 1,000: —

127,700

127,700

drad rubrik: »Allmänna läroverken»,

.....................2,545,998: Öl.

högre löne-

....... ...... 40,000: —

klassiga lä-bildning ... 1,250: —
af Stock-

............15,100: —

........... 7,850: —

medel bil-lets i Karl-fond, hvaraf
drag till lä-stads och

........... 2>939: 9(3- 67,139:96.

2,613,137

50.000

34.000
62,619

97

4,868

4,219

27

2,618,006

50.000

34.000
72,435

O \

rarinnor ...........................

31

4,519

62

448

9

1,077

36

29

bildande ... 235,525: —

seminarier-

ning i hö-

............ 5,800: —

anslaget för
minariet i

............ 8’900: ~ 250,225: —

i

1

Transport 250,225: —

3,681,739 89

221,560 741 432,326 79

3,564

4

8,554

56

4,344,181

98

62

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14

Tpt

1879 års riksstat anslår:

Penningar.

Förslagsanslag:

Summa.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersätt-ning för
indragna
tiondeanslag.

Oindelt

panmål.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

<5.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,133,010

58

221,560

74

432,326

79

3,564

4

8,554

56

6,795,452

67

361,500

361,500

29,400

—

— —

—

---

—

---

—

- -

—

29,400

—

378,950

__

_

_ _

_

- -

_

378,950

—

29,441

4,103

82

33,544

82

8,250

8,250

39,400

—

39,400

7,700

7,700

_

45,000

_

—---

45,000

—

3,000

—

---

3,000

—

8,250

_

- -

—

- -

—

- —

—

- —

—

8,250

—

38,480

—

- -

—

— —

—

—

—

— —

—

38,480

—

Tpt| 7,082,381|58| 221,560|74| 436,430|61| 3,564| 4| 8,554|56| 7,748,927

Stipendier för seminarii-elever

Tillkommer: förhöjning......

Arfvoden och resekostnadser inspektörer.

................

Undervisningsmateriel m. m. för
Understöd för högre folkskolor
eller ett gemensamt reservant.
befrämjande af folkunderkets
nordligare trakter bosatta
Lönetillskott åt lärare vid folk för

slagsanslag...............

Tillkommer: förhöjning
Understöd åt folkhögskolor, förUnderstöd
för aflönande af läskolan,
förslagsanslag ......

Bidrag till aflönande af lärare i

De tekniska läroverken .........

Gymnastiska centralinstitutet ...

Tillkommer: för tillämpning af
Medicinalstyrelsen och dithörande
''''arnmorskeunder visningen:

Penningar.....................

Tillkommer: för tillämpning
morskeundervisningsanstal Göteborg.

.................

jrtopediska institutet .......

Veterinärundervisningen.........

Tillkommer: för tillämpning af

institutet ..................

Vaccinationens befrämjande.....,

Farsoters och smittosamma sjuk Svenska

läkaresällskapet.........

Svenska akademien ...........

Vetenskapsakademien..........

49

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14.

63

Förslag till blifvande riksstat:

Förslagsanslag:

In del t ränta
och ersättning
| för indragna
räntor.

| Indelt tionde

Oindelt spamnål.

Penningar.

1

1 och ersätt-j ning för
indragna
j tiondeanelag.

! Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Summa.

i

1

Kronor.

5.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft,

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport 250,225: —

......... 70,000: —

......... 5»000: — 75.000: —

sättning åt folkskole-

..................... 85,000: —

folkskolor............ 15,000: —

................... 20,000: -

tionsanslag ......... 445,225: —

visningen bland de i ri-

finnar, förslagsanslag 12,000: —

skolor och småskolor,

...... 2,000,000: —

...... 260,000: — 2,260,000: —

slagsanslag ......... 40,000: —

rare vid fortsättnings-..................... 30,000: —

3,681,739

89

221,560

74

432,326

79

1

3,564

4

8,554

56

4,344,181

98

slöjd vid folkskolorna 15,000: —

2,802,225

—

2,802,225

........ 7 ... 7. 7 7 29,400: —

361,500

—

- -

—

— —

—

- -

—

- -

—

‘ 361,500

—

ny stat.................. 7,750: —

37,150

—

-- -

—

— —

_

_ _

_

_ _

_

37,150

__

stater ............................

....................... 29,441: —

af nya stater vid barn-terna i Stockholm och

378,950

378,950

........................ 3,300: —

32,741

—

- -

—

4,103

82

- -

_

_ _

_

36,844

82

.................... 7 39,400: —

ny stat för veterinär-

8,250

8,250

...................... 7,800: —

47,200

—

- -

—

----

—

_ _

_

_ _

__

47,200

-

7,700

—

- -

—

- -

—

- -

_

_ __

_

7,700

..

domars botande, förslagsanslag......

45,000

—

—

—

- -

—

- -

—

- -

—

45,000

_

3,000

—

3,000

—

8,250

38,480

—

- -

—

- -

—

- -

—

8,250

38,480

—

Transport

7,452,185|89

221,560 74 436,430

61

3,564

4

8,554 56

8,118,731 80

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1879 års riksstat anslår:

Tpt

Penningar.

Förslagsanslag:

Summa.

Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.

Indelt tionde
och ersätt- ,
ning för |
indragna j
tiondeanslag.

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kbft.

k:r

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

7,082,381

58

221,560

74

436,430

61

3,564

4

8,554

56

7,748,927

49

27,300

_

_ _

—

- -

—

- __

—

- -

—

27,300

—

60,800

—

-

60,800

44,900

_|

44,900

66,050

_

____

—

- -

—

- -

—

— —

—

66,050

-

131,000

—

—

—

''

131,000

9,141

25

158

29

236

46

9,536

35,000

_

- —

—

-

—

---

—

—

—

35,000

—

35,125

06

8,208

—

6,208

02

70

9

170

16

49,711

24

450,000

_

- -

—

---

—

- -

—

— —

—

450,000

—

28,750

_

- -

—

42,930

09

- -

—

- -

—

71,680

09

2,750

_

_ _

__

- .

—

- -

—

- -

—

2,750

_

- -

_

25,672

71

25,672

71

6,721

04

14,080

59

284,401

95

988

8

2,373

12

307,576

70

24,000

—-

—

24,000

—

33,000

—

— —

—

—

—

—

—

---

—

33,000

—

1,500

1,500

21,324

77

21,324

77

15,000

—

- -

—

- -

—

—

—

—

15,000

—

8,074,743

70

244,007 62 795,879 84

4,624

1

11,097 84

9,125,729

—

Vitterhets-, historie- och antiAkademien
för de fria konsterna

utrikes resestipendier)........

Musikaliska akademien .........

Naturhistoriska riksmuseum .....

Undervisningsanstalter för döf Allmänna

institutet............

Till understöd och uppmuntran
anstalter för medellösa döfFattigvården
i Stockholm och
Fattigvården i allmänhet, förslags Lasaretts

underhåll .....: ......

Hospitals underhåll, förslagsanStora
Barnhuset i Stockholm ...

Frimurarebarnhuset ............

Barnhusen i landsorterna .....

Kyrkors underhåll...............

Resestipendier samt läroböckers

tionsanslag ..................

Ålderstillägg.....................

Tillkommer för provineialläkainstitutet
och veterinärinstiRese-
och traktamentspenningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved
Tillkommer för jemnande af
Extra utgifter, reservationsanslag

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

65

Förslag till blifvande riksstat:

Transport

qvitets-akademien .................

(deraf reservationsanslag 9,000 kr. till

stumma och blinda:

........ ............... 81,000:

åt mindre uppfostringsstumma
och blinda barn 50,000:
landsorterna
anslag

slag

och lärda

Förslagsanslag:

Penningar.

j Indelt ränta
| och ersättning
i för indragna
! räntor.

! Indelt tionde
: och ersättning
för
indragna i
i tiondeanslag. |

Oindelt spanmål.

Mått.

Värde förslagsvis
å 2
kronor 40 öre
kubikfoten.

Kronor. j ö. j Kronor.

verks utgifvande, reserva-\

89

7,452,185

27,300

60,800

44,900

66,050

131,000
9,141
35,000
35,125 06
450,000!—
28,750:—|
2,750 -j

6,721 ;04

24,000i—|

25

............ 33,000: —

re, gymnastiska central tutet

................. 18,000: — j

förslagsanslag ................. ...

m. m., förslagsanslag ... 21,324: 77.|

hufvudtitelns slutsumma 2,198: 76.

51,000 —
1,500]—

23,523 53
15,0001—

221,560

158

8,208

14,080

ö. I Kronor, i ö. [ Kbft. |k:r| Kronor.

I

74| 436,430 61

29

59

236 46

6,208 02
’ _

42,93009

25,672 71
284,401 95

3,564 4j 8,554

70

988! 8

56

Summa.

170 16

2,373

12

Kronor.

8,118,731

27,300

60,800

44,900

66,050

131.000
9,536

35.000
49,711

450.000
71,680

2,750

25,672

307,576

24.000

51.000
1,500

23,523

15.000

80!

24;

09

IV

70

53,

Summa! 8,464,746j77[ 244,007|62] 795,879[84| 4,624! l: 11,097|84| 9,515,732|07|

Bill. till Riksd. Prof. 1S79. 4 Sami 1 Afd. 11 Raft.

9

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Bil. Litt. D.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

------ -

Kronor.

Ö.

Nationalmuseum: _ .

För tillfällig löneförbättring åt dess embets- och tjensteman .....

1,100

—

Domkapitlens expeditioner:

3,716

För tillfällig löneförbättring åt dess tjensteman ...................

Universiteten:

Upsala:

Till seminariet för språkvetenskap ...... 3,000: —

„ uppförande af ny universitetsbyggnad 150,000: — 153.000: —

Lund:

Till seminariet för språkvetenskap ...... 2,950: —

„ särskilda observationers anställande

vid astronomiska institutionen ...... 1,500: —

„ uppförande af ny universitetsbyggnad 100,000: — 104,450: —

257,450

j

| Allmänna läroverken:

'' Till resestipendier åt lärare i lefvande språk ........................

6,000

; De tekniska läroverken:

Till understöd för tekniska afton- och söndagsskolor ............

20,000

/

Medicinalstyrelsen:

7,575

j Till uppehållande af undervisningen vid Farmaceutiska institutet ...

Vetenskapsakademien:

Till underhåll in. m. af den zoologiska stationen vid Kristineberg i
Göteborgs län .................................................

2,000

—

Veterinärundervisningen:

För tillämpning af veterinärinrättningens i Skara nya

utgiftsstat .......................................... 12,900: —

Till inredning af veterinärinstitutets i Stockholm nya
lokaler m. in........................................ 50,000: —

l

62,900

Transport 360,741

—

Stats-Vtskotteis Utlåtande N:o 14.

67

Transport

Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien:

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och
vården af de under akademiens inseende stälda samlingar samt

till aflöning åt vaktbetjening ..................... 4,000: — i

„ undersökningar och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar ................................... 3,200: — j

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum
m. in.............................................. 2,000: — i

Fria konsternas akademi:

Till reparation å akademiens hus...................................

J Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Till fortsättande af blindinstitutets verksamhet ......... 15,000: —

„ uppehållande af undervisningen vid två läroanstalter
för öfveråriga döfstumma och inrättandet af en
tredje dylik anstalt ............................. 43,500: —

Hospitalsvården:

Till hospitalsbyggnader................................. 92,000: —

Understöd åt uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn 20,000: •—
D:o „ det i Jerfsö socken af Helsingland inrättade
sjukhem för spetälske............... ........... 7,500: —

Diverse anslag:

Svenska fornskriftsällskapet .......................... 2,000: —

Till beredande af religionsvård åt svenska sjömän m. fl.

i utländska hamnar ............................. 10,000: —

,, restauration af domkyrkan i Linköping ............ 8,000: —

„ fortsättande af de arkeologiska undersökningarne

på Björkön ....................................... 5,000: —

För tillsyn och vård af lifrustkammarens samlingar ... 600: —

Till förvarande och vårdande af den skandinavisk-etnografiska
samlingen i Stockholm.................... 11,600: —

„ godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, tillhörande denna hufvudtitel ........... 8,226: 93.

,, inköp af Linnés forna egendom Hammarby samt

den der förvarade Linnéanska lösegendomen ...... 30,000: •—

SummaJ

Kronor. ö. j

• 360,741 — j

j

9,200 -7,600 —

58,500 —

119,500 —

75,426*93

630,967(93