Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:0 6.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1879, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion
om öppen omröstning inom Riksdagens Kamrar och Utskott.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad
motion (N:o 128) har Herr Jöns Persson, med särskildt afseende fästadt
å utgången af en nyligen inom Riksdagen företagen omröstning och
enär det för valmännen vore af stor vigt att kunna få veta, huru de
valde ombuden fullgjorde sina maktpåliggande värf, fyemstält, att Riksdagen
ville för sin del besluta, »att öppen omröstning skall i Riksdagen
och dess Utskott införas, och att sådant beslut förklaras hyllande
på sätt grundlagen föreskrifver»: hvarjemte motionären till Utskottet
öfverlemnat att afgöra, »huruvida den ifrågasatta ändringen i omröstningssättet
lämpligast kan ske genom namnupprop eller aflemnande
af öppna voteringssedlar».

Vidkommande först sättet för omröstnings verkställande inom
Riksdagens Utskott, får Utskottet anmärka, att, då 48 § riksdagsordningen
innehåller bestämmelse om huru tillgå skall »då», — d. v. s.
för det fall att -— »inom Utskottet omröstning med slutna sedlar anställes»,
de sålunda begagnade ordalagen icke synas kunna annorledes
förstås, än såsom innebärande en tyst förutsättning, att omröstning
inom Utskottet kan och får ske jemväl på annat sätt än det,
Bill, till Riksd. Prof. 1879. 3 Sami. 5 Käft.

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

för hvilket, då det ifrågakommer, §:en meddelar särskilda föreskrifter.
För så vidt alltså motionären med denna del af sin motion velat
åt Utskotten förvärfva rättighet att, der så finnes lämpligt, använda
öppen omröstning, så är, enligt Utskottets förmenande, syftemålet
redan genom nu gällande grundlagsstadganden vunnet. Skulle åter
motionärens mening vara att åvägabringa ett bestämdt förhud för Utskott
att begagna sluten omröstning, så möter härvid den af motionären
förbisedda eller i allt fall olösta svårigheten, huru vid lika röstetal
afgöras.

Hvad åter omröstningssättet inom Kamrarne beträffar, så har
denna fråga vid de särskilda tillfällen — under 1867, 1873 och 1875
årens riksdagar — då densamma varit föremål för Utskottets och Riksdagens
uppmärksamhet, blifvit så vidlyftigt och uttömmande behandlad,
och de skal, hvilka bestämt Utskottet att afstyrka och Riksdagens
begge Kamrar att med stor majoritet afstå förslag af enahanda syfte
med det förevarande, så fullständigt utvecklade, att Utskottet icke ansett
nödigt att nu åter upprepa dem, och detta så mycket mindre, som
de grunder, motionären för sin hemställan anfört, hvarken äro nya
eller af beskaffenhet att kunna i någon mån rubba Utskottets uppfattning.
Utskottet vill blott, då motionären särskildt såsom stöd för sitt förslag
åberopat förhållandet inom utländska nationalrepresentationer, anmärka,
att detta argument först då kan tillerkännas någon egentlig vigt, om
det ådagalägges, ej mindre att den främmande plägseden med fördel
låter tillämpa sig på våra förhållanden, utan ock att densamma i sig
innefattar bestämda företräden framför en hos oss sedan århundraden
tillbaka väl bepröfvad. Utan att nu i öfrigt vilja inlåta sig på det
vanskliga, försöket att bedöma verkningarne af det öppna omröstningssättet
inom andra representativa församlingar, tror Utskottet sig dock
kunna, utan fara för misstag, påstå, att tillämpningen af detsamma hos
oss skulle komma att medföra rätt betydande praktiska svårigheter,
utan att ändock, i saknad af ett särskildt publicistiskt organ för offentliggörandet
af omröstningarne, det af motionären angifna syfte med
det öppna omröstningssättet, eller att sätta kommittenterne i tillfälle
att inhemta representantens ståndpunkt i hvarje särskild fråga, synes
kunna i någon större omfattning vinnas.

Under sådana förhållanden och då Utskottet saknar all anledning
antaga, att Riksdagen nu skulle hafva öfvergifvit sin vid flera föregående
tillfällen angifna ståndpunkt i denna fråga, får Utskottet hemställa,

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

3

att ifrågavarande motion må af Riksdagen finnas
utan afseende.

Stockholm den 25 April 1879.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservationer:
af Herrar S. Johnson och L. Jönsson.

i