Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.
1
N:0 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1879, kl. 12 midd.
konstitutions-Utskottets Memorial, angående fullbordad granskning
af de i Statsrådet förda protokoll.
Till Konstitutions-Utskottet hafva, på derom hos vederbörande
gjord framställning, blifvit öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags
början och intill början af den innevarande i Statsrådet förda protokoll,
nemligen öfver
Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 18
Januari 1878 till och med den 13 Januari 1879;
Utrikes-departements-ärenden från och med den 15 Mars 1878 till
och med den 8 Januari 1879;
Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 18 Januari
1878 till och med den 13 Januari 1879;
Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 18 Januari 1878
till och med den 13 Januari 1879;
Civil-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1878 till
och med den M3 Januari 1879;
Finans-departements-ärenden från och med den 15 Januari 1878
till och med den 13 Januari 1879; samt
Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 18 Januari
1878 till och med den 13 Januari 1879.
Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse
med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad,
bär Utskottet hvarken funnit skäl att emot någon Statsrådets
ledamot tillämpa 106 § Regeringsformen eller ansett anledning föreBih.
till Riksd. Prat. 1S79. 3 Samt. 2 Höft.
2
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.
komma att framställa någon anmärkning på grund af stadgandet i
107 § af samma grundlag;
h vilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.
Stockholm den 10 Mars 1879.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Reservationer:
af Herr Friherre J. Nordenfalk: “Ehuru jag instämmer i det slut,
hvartill Utskottet kommit, likväl och då jag ansett vissa regeringsärenden
vara af den beskaffenhet, att de ej bort lemnas utan allt omnämnande
samt att ett dylikt omnämnande bort i Utskottets betänkande
inrymmas,
men inom Utskottets pluralitet den ‘''åsigt gjort sig gällande att
Utskottet, med det slut, hvartill detsamma kommit, ej härtill egt behörighet,
får jag häremot anmäla min reservation, hänvisande till den praxis,
som Konstitutions-Utskottet såväl vid 1815 års riksdag som vid åtskilliga
följande riksdagar iakttagit
af Herrar A. P. Danielsson, S. Johnson, P. Nilsson och S. Fr.
Norén: “Enär vi ansett eu del af Utskottet granskade regeringsärenden
vara af den beskaffenhet, att de ej bort lemnas utan allt omnämnande
samt att ett dylikt omnämnande bort i Utskottets betänkande inrymmas,
men inom Utskottets pluralitet den åsigt gjort sig gällande, att
Utskottet med det slut, hvartill det kommit, ej härtill egt behörighet;
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.
3
få vi häremot anmäla vår reservation, alldenstund i grundlagen
ej finnes något stadgande mot en dylik behörighet, med hänvisning
derjemte till den tillämpning, som Konstitutions-Utskottet i denna fråga
såväl vid 1815 års riksdag som vid åtskilliga följande riksdagar funnit
skäl använda
af Herrar A. P. Danielsson, L. Jönsson, P. Nilsson och S. Fr.
Norén: “Emot Utskottets beslut beträffande två i statsrådsprotokollen
omförmälda, på Justitie-departementets föredragning afgjorda ärenden,
det ena för den 1 Mars 1878, punkten 13, derigenom Revisionssekreteraren
P. G. E. Poignant blifvit berättigad att, under den tid han
fått i uppdrag att vara ledamot af eu komité för afgifvande af utlåtande
öfver upprättadt förslag till författningar om mått och vigt efter det
metriska systemet, behålla sina tjenstgöringspenningar, och Hofrättsassessoren
Hasselrot, som under tiden förestått Poignants tjenst, blifvit
tillerkänd ett emot Poignants behållna tjenstgöringspenningar svarande
belopp; samt
det andra för den 21 Juni 1878, punkten 4, angående ersättning
åt Hofrättsassessoren Bergius för mistade tjenstgöringspenningar under
den tid han hade i uppdrag att biträda inom Justitie-departementet vid
utarbetandet af åtskilliga i anledning af nya utsökningslagens antagande
erforderliga föreskrifter i administrativt hänseende,
få vi härmed anmäla vår reservation, enär vi ansett detta tillvägagående
att medgifva tjenstgöringspenningar icke vara öfverensstämmande
med de vilkor, Riksdagen fästat vid regleringen af de löneförmåner, som
tillhöra förenämnde personers tjenstebefattningar.
Flera förhållanden rörande medgifna arfvoden och äfven gratifikationer
såväl å här nämnda som andra departement kunde antecknas,
men då de äro af samma beskaffenhet som här anförda tvenne fall, låta
vi härvid bero;“ samt
af Herr P. Nilsson, med hvilken Herrar A. P. Danielsson, L. Jönsson
och S. Fr. Norén instämt: “Härmed får jag reservera mig mot Utskottets
beslut beträffande en i statsrådsprotokollen öfver ecklesiastik-ärenden
förekommande rådgifvare åtgärd för den 25 Oktober 1878, punkten 11,
angående bemyndigande för stadsförsamlingen i Lund att upptaga ett
lån å 690,000 kronor för uppbyggande af en ny kyrka inom staden
in. m., och berättigande för kyrkorådet vid domkyrkan i Lund att med
domkyrkokassans medel verkställa amorteringen af sagda byggnadslån,
utan att likväl församlingen dervid tillförbundits någon som helst ansvarsskyldighet
för det sålunda af densamma upptagna lånets återbetalning,
icke en gång i det möjliga fall, att domkyrkokassans mycket
högt beräknade årsinkomst skulle förr eller senare, till följd af fel
-
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 2.
slagna beräkningar vid amorteringsplanens uppgörande, befinnas otillräcklig
att, förutom uppfyllandet af de samma kassa förut åliggande
ordinarie förbindelser, äfven fullgöra denna sjelfvilligt åtagna extra förbindelse
att åt Lunds stadsförsamling liqvidera detta dess kyrkobyggnadslån,
i livilket fäll således anspråk på statens mellankomst icke
osannolikt skall komma att framställas, såvida som domkyrkan i Lund
är att betrakta såsom en statsegendom.u
STOCKHOLM, ISAAC MAKCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1879.