Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1879, kl. 2 e. m.

Betänkande,

angående allmänna bevillninqen.

Jemlikt föreskriften i § 40 Riksdagsordningen får Bevillnings-Utskottet härmed
till Riksdagen afgifva betänkande i förevarande ämne.

Inom Andra Kammaren hafva Herrar P. Hubinette (motion N:o 10),I.Lyttkens
(motion N:o 69) och G. Hceggström (motion N:o 70) under vissa förutsättningar
föreslagit, bland annat, att bevillningen efter andra artikeln måtte höjas; och
kommer Utskottet att rörande dessa förslag framdeles afgifva utlåtande, hvilket
Utskottet skolat

l:o.

för Riksdagen anmäla.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 27) har Herr C. A. Larsson
föreslagit, att den nu utgående bevillningen för arf, gåfva, testamente och fideikommiss
måtte hädanefter utgöras i form af stämpladt papper.

Af anledning Utskottet i punkten 2 af sitt betänkande (N:o 5) angående
stämpelpappersafgiften anmält, kommer Utskottet att rörande denna motion framdeles
afgifva särskildt utlåtande, i sammanhang hvarmed, då inom Utskottet förslag
blifvit väckt om förändringar i nu gällande föreskrifter om ifrågavarande bevillning
till vinnande af ökad statsinkomst, Utskottet kommer att göra den framställning,
hvartill Utskottet kan finna nämnda förslag föranleda, hvilket Utskottet
får

2:o.

för Riksdagen anmäla.

Bih. till Riksd. Prot. 1879. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 1

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 2) har Herr G. F. Cavallin
emot nu gällande bevillningsstadga anmärkt, bland annat, att enligt densamma
kikare af jordbruk i allmänhet vore frie från erläggande af bevillning för
inkomsten af det arbete, de å jordbruket nedlade, samt till undanrödjande af
detta missförhållande föreslagit, “att Riksdagen måtte besluta att från och med år
adertonhundraåttio hvarje idkare af jordbruk skall, i likhet med andra medborgare,
påföras bevillning för inkomsten af sitt arbete, hvilken årsinkomst icke får
taxeras lägre än till femtio kronor för hvarje ett tusen kronors taxeringsvärde af
den jordbruksfastighet, genom hvars brukande han utöfvar sitt yrke, och att dervid
hvarken befrielse från bevillning åtnjutes, om sålunda beräknade årsinkomsten
icke uppgår till fyrahundra kronor eller trehundra kronors afkortning från årsinkomst
under adertonhundra kronor eger rum».

Vidare har motionären anmärkt, att med tillämpning af föreskrifterna i
bevillningsstadgan fall mycket ofta kunde inträffa, då en verkligt förmögen näringsidkare
eller ett bolag med stort eget kapital icke lagligen kunde åläggas bevillning,
endast af det skäl att ifrågavarande person eller bolag under året icke
förtjent något på sin rörelse, utan i stället gjort en större eller mindre föxdust;
men då enligt motionärens mening en sådan befrielse från bevillning medförde
den oegentlighet, att staten för ett år af näringsidkaren eller bolaget icke erhölle
ens så stor bevillning som en af dess daglönare erlade, har motionären ansett ett
minimum böra bestämmas, under hvilket en näringsidkares eller ett bolags inkomst
af rörelsen icke finge uppskattas, äfven om någon inkomst i sjelfva verket
icke förefunnits, samt derföre föreslagit antagande af eu bestämmelse derom, “att
industriella verk, bolag och enskilde personer icke kunna taxeras för mindre än
beräknade fem procents afkomst å det i deras rörelse veterligen använda egna
kapital, hvari likväl icke inberäknas den del deraf, som blifvit nedlagd i fastigheter,
för hvilka särskild bevillning utgöres».

Slutligen har motionären hemstält, “att Riksdagen uti underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t måtte anhålla om vidtagande af de ändringar och tillägg i nu
gällande bevillningsförordning som af dessa beslut varda en följd1''.

Då Utskottet nu går att yttra sig öfver dessa förslag och dervid först öfver
motionärens hemställan, att idkare af jordbruk måtte .åläggas bevillning för den
inkomst, han hemtar af sitt å jordbruket nedlagda arbete, får Utskottet erinra, att
då, enligt § 2 af bevillningsstadgan, bevillning för jordbruksfastighet utgöres med
tre öre för hvarje fulla 100 kronor af uppskattningsvärdet, denna bevillning, beräknad
i likhet med hvad som är stadgadt beträffande bevillning för inkomst af
kapital och arbete till en procent af inkomsten, förutsätter att jordbruksfastighet
skulle lemna allenast en till tre procent af dess värde uppgående årlig inkomst.
Men då den behållna inkomsten af jordbruksnäring, om deri inberäknas ej allenast
sjelfva arrendeinkomsten af fastigheten eller hvad som svarar deremot, utan äfven

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 7. 3

den behållna afkastning, som bör kunna påräknas af inventariekapital och arbete,
i verkligheten är högre, än nyss blifvit förutsatt, synes denna omständighet hafva
föranledt motionären att påyrka införande af särskild bevillning för inkomst af
arbete, som nedlägges på jordbruksrörelse. Derest en sådan bevillning skulle
införas, förekomma likväl vissa omständigheter, hvilka icke få förbises. Det är
allmänt bekant, att egare af jordbruksfastighet i allmänhet till större eller mindre
del häfta i skuld för fastigheten. Att noggrant bestämma huru stor denna skuldsumma
i sjelfva verket är, möter oöfvervinneliga svårigheter, men någon ledning
för bedömande af förhållandet erhålles utaf den genom Kongl. Finansdepartementets
försorg nyligen utarbetade öfversigten öfver 1876 års bevillningstaxering, enligt
hvilken öfversigt den intecknade skulden uti de till 2,614,469,725 kronor uppskattade
fastigheter så väl å landet som i stad, för hvilka bevillning erlades, utgjorde
864,407,594 kronor 6 öre, eller 33,06 procent af fastighetsvärdet. Denna intecknade
skuld, af hvilken jordbruksfastighet antagligen har ungefärligen lika stor andel
som annan fastighet i förhållande till fastighetsvärdet, är enligt Utskottets
mening nog betydande, att införande af inkomstbevillning å jordbruksnäring icke
bör vidtagas utan vederbörlig hänsyn till denna omständighet.

Det torde icke heller böra lemnas ur sigte, att bevillningen icke är den
enda skatt till staten, som för jordbruksfastighet utgöres. De flesta fastigheter
af ifrågavarande slag bidraga derjemte till fyllande af statens behof genom grundskatter,
rustning och rotering, hvarförutan åtskilliga allmänna besvär, deraf flera
af oviss och vexlande beskaffenhet, åligga desamma, och om det ock är en sanning
att dessa onera vid köp af större fastigheter inverka på köpeskillingens bestämmande,
så lärer å andra sidan icke kunna förnekas, att förhållandet icke alltid
är detsamma i fråga om smärre fastigheter, af hvilka köparen i regeln afser
mindre att erhålla skälig ränta å köpeskillingen än att komma i besittning af förmånen
af fast bostad och ett tillfälle till verksamhet, som kan bereda honom eu
nödtorftig bergning.

I afseende å det af motionären föreslagna minimum eller femtio kronor
för hvarje 1,000 kronor af fastighetens taxeringsvärde, hvarunder inkomsten af arbete
å jordbruksfastighet icke må beräknas, anser sig Utskottet böra erinra, att,
om det ock må befinnas lämpligt att denna inkomst beräknas i visst förhållande
till taxeringsvärdet, den omständigheten att jordbrukaren är utsatt för äfventyret
att stundom erhålla dålig skörd eller drabbas af missväxt icke får vid införande
af inkomstbevillning å jordbruket lemnas utan afseende.

Vidare finner sig Utskottet emot förslaget böra anmärka, att enligt Utskottets
åsigt något giltigt skäl icke finnes, hvarföre icke jordbrukare, liksom andra
näringsidkare, skulle njuta befrielse från inkomstbevillning, när inkomsten icke
uppgår till 400 kronor, eller rätt till afdrag, när den icke öfver stiger 1,800 kronor.
Tvärtom är en sådan befrielse från eller lindring i inkomstbevillningen af jord -

4

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 7.

bruket desto mera af billighet och rättvisa påkallad, som de smärre jordbruksfastigheterna
i anledning af den större konkurrens, som beträffande dem förefinnes,
betalas proportionsvis högre än de större och derföre, då taxeringsvärdet i
första rummet bör bestämmas efter köpeskillingen, äfven åläggas en jemförelsevis
hög fastighetsbevillning.

Vidkommande härefter motionärens förslag, att ett minimum borde bestämmas,
hvarunder inkomst af jordbruket ej tillhörande rörelse, näring eller yrke icke
finge taxeras, vill Utskottet erinra att, enligt hvad erfarenheten från den tid, då
bevillningsstadgan innehöll bestämmelser om minimibelopp, visat, ett minimum i
tillämpningen lätt blifver ett maximum. Men motionärens ifrågavarande förslag
innebär, för den händelse näringen icke gifvit någon behållen inkomst, en för vår
nu gällande bevillningslagstiftning helt och hållet ny grundsats i så måtto, att för
bevillningens utgörande i detta fall kapitaltillgången för näringens bedrifvande
måste anlita^. En sådan grundsats kan Utskottet desto mindre godkänna, som
densamma i sin tillämpning skulle motverka den utveckling af produktionen, hvilken
det måste ligga i statens intresse att befordra.

För de fall åter, då näringen verkligen lemnat inkomst, skulle visserligen
förslaget icke lida af nyss antydda fel, att taga skatten af sjelfva kapitalet, men
det skulle, då näringsidkarens inkomst icke uppgår till det ifrågasatta minimum,
åtminstone innebära den orättvisan, att han finge i skatt erlägga en större procent
af sin inkomst än andra skattskyldige.

Utskottet kan af dessa skäl icke biträda motionärens förslag, vare sig i ena
eller andra delen, och hemställer följaktligen

3:o.

att Herr Cavallins ifrågavarande motion icke må af Riksdagen
bifallas. I

I 2 mom. af 7 § Bevillningsstadgan stadgas bland annat:

“Uti den inkomst, för hvilken bevillning skall utgöras af löntagare samt
dem, som åtnjuta arfvoden eller traktamenten m. m., inberäknas icke löntagares
inkomst af boställe, hvarför fastighetsbevillning redan blifvit innehafvaren påförd;
icke keller den del af indelta arméens löner, som utgör afkomsten från de genom
vederbörande boställsdirektioner utarrenderade boställen, för hvilka fastighetsbevillning
erlägges

Då emellertid, efter den nyligen verkstälda löneregleringen för armén, indelta
arméns aflöningstillgångar och deribland äfven de boställen, som förut varit
genom boställsdirektionernas försorg utarrenderade, öfverlemnats till statsverket,
samt de, hvilka tillförene åtnjutit löner från afkomsten af dessa boställen, numera

5

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 7.

erhålla aflöning från statsverket, synes det här ofvan med kursiv stil utmärkta
stadgande böra utgå, hvilket Utskottet

4:o.

till Riksdagens godkännande hemställer.

Vidare stadgas i andra stycket af samma moment och paragraf, att afdrag
må ske lör, bland andra utgifter, “de af landsliöfdingars och officerares löner utgående
ackords-, rånte- och amorteringsafdrag“.

Då, enligt hvad Utskottet inhemtat, några dylika afdrag af landshöfdingelöner
ej vidare förekomma, synas i det nyss citerade stadgandet orden »landshöfdingars
och» höra uteslutas, hvilket Utskottet jemväl får

5:o.

till Riksdagens godkännande hemställa.

1 mom. af 8 § Bevillningsstadgan lyder:

“Bevillning för inkomst af kapital eller arbete eger icke rum, när den
skattskyldiges sammanräknade årsinkomster understiga fyrahundra kronor. Öfverstiga
de icke ett tusen åttahundra kronor, äro trehundra kronor af inkomsten
från kapital eller arbete fria från bevillning1''.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 7) har Grefve C. M.
Björnstjerna föreslagit, att första punkten af detta moment måtte erhålla följande
lydelse:

“Bevillning för inkomst af kapital och arbete eger icke rum när den skattskyldiges
sammanräknade årsinkomster understiga sexhundrade kronor".

Till stöd för detta förslag har motionären anfört, att, om ock en inkomst
af 400 kronor kunde på den tid, då nyss anmärkta stadgande antogs, anses skänka
nödtorftig bergning, så vore förhållandet icke numera sådant.

Vid de flera föregående tillfällen, senast vid 1878 års riksdag, då förslag
i liknande syfte blifvit väckta, men af Bevillnings-Utskottet afstyrkts och jemväl
af Riksdagen afslagits, har Utskottet till stöd för sitt afstyrkande förnämligast
åberopat det nära samband, hvari bevillningen enligt andra artikeln står till den
kommunala rösträtten, och hvilket orsakar, att en förhöjning af den beskattningsbara
inkomstens minimum skulle medföra förlust af rösträtt i kommunala angelägenheter
för alla dem, hvilka nu erlägga bevillning enligt andra artikeln, men genom
en dylik förhöjning blefve derifrån befriade. Af den nyligen, genom Finansdepartementets
försorg utarbetade och offentliggjorda öfversigten af 1876 års be -

6

Bevillnings-Utskotteté Betänkande N:o 7,

villningstaxering visar sig, att medan antalet skattskyldige, som erlade bevillning
för inkomst af kapital eller arbete, nämnda år utgjorde å landet 111,126 och i
städerna 121,150, skattade af dessa å landet 65,034 och i städerna 65,071 för en inkomst
understigande 600 kronor. Om således ofvanberörda minimum nyssnämnda
år varit 600 i stället för 400 kronor, skulle följaktligen af dem, hvilkas kommunala
rösträtt grundade sig å bevillning för inkomst af kapital eller arbete, mera
än 58 procent å landet och i städerna öfver 53 procent hafva varit förlustige sin
rösträtt. Om äfven rösträttens förlust för flertalet icke skulle kännas synnerligen
tung, torde det likväl icke vara lämpligt att ytterligare öka det inflytande, som
de mera förmögna samhällsklasserna redan ega i kommunernas angelägenheter.

Mot motionärens förslag kan dessutom anmärkas, att det icke omfattar någon
förhöjning af det belopp af 300 kronor, för hvilket afdrag får ega rum, när
sammanlagda inkomsten icke öfverstiger 1,800 kronor, hvilket dock konseqvensen
synes hafva fordrat. Med antagande af förslaget utan förändring i nyssnämnda
hänseende skulle det lägsta belopp, någon kunde komma att i bevillning för inkomst
af kapital eller arbete erlägga, blifva 3 kronor i stället för nu varande 1
krona, och medan således den, som eger 599 kronor i inkomst, blefve alldeles fri
från så väl bevillning som derpå grundad kommunalskatt, skulle den, hvilkens inkomster
uppgå till 600 kronor, betala i bevillning 3 kronor samt kommunalutskylder
i förhållande derefter, hvilket icke synes vara billigt.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

6:o.

att Grefve Björnstjernas ifrågavarande motion icke må af
Riksdagen bifallas.

Enligt 3 mom. af 9 § Bevillningsstadgan skall bevillning för inkomst af kapital
eller arbete påföras fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare,
der fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen förnämligast
idkas; dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta flera församlingar, för
den handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras inom den församling, der de äro
mantalsskrifne.

Uti detta stadgande har Herr Anders August Anderson i en inom Andra
Kammaren väckt motion (Nio 31) föreslagit den ändring, att ordet ‘‘förnämligast"
måtte utgå, samt momentet följaktligen erhålla följande lydelse:

“fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare, der fabriken
är belägen, eller handeln, yrket eller näringen idkas; dock skola handlande
i de städer, hvilka innefatta flera församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes
idka, taxeras inom den församling, der de äro mantalsskrifne".

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7. 7

Genom en sådan förändring skulle en näringsidkare, som inom flera kommuner
drifver rörelse, kunna särskilt taxeras inom hvarje kommun, der rörelsen
utöfvas.

Redan vid 1876 års riksdag väcktes förslag i samma syfte. Uti sitt deröfver
afgifna utlåtande anmärkte Bevillnings-Utskottet, efter att hafva erinrat
derom, att ordet “förnämligast''1 i ifrågavarande moment insattes vid 1865—66 årens
riksdag i afsigt att vinna större tydlighet i afseende å syftemålet med och omfattningen
af dåvarande föreskrifter, att, om omförmälda ord uteslötes, skulle följden
deraf blifva, att enskilde handlande eller näringsidkare komme att få sig bevillning
påförd å hvarje ort, der de i större eller mindre mån kunde anses utöfva
rörelse, yrke eller näring, hvilket skulle, enligt Utskottets åsigt, icke blott alltför
menligt inverka på den enkelhet i tillämpningen och den säkerhet för ett rigtigt
utgörande af bevillningen till staten, som bevillningsstadgans nuvarande bestämmelser
syntes förläna, utan äfven föranleda tvistigheter emellan kommunerna
sjelfva; och den enskilde näringsidkaren, som blefve af staten beskattad på flera
ställen, nödgades kanske söka rättelse i den å hvartdera stället skedda taxering
— törhända hos flera olika pröfningskomitéer. Af dessa skäl blef förslaget af
Utskottet afstyrkt, och jemväl i Första Kammaren afslaget, hvaremot detsamma
af Andra Kammaren bifölls, men medelst gemensam omröstning af Riksdagen
afslogs.

Vid 1877 års riksdag upptogs förslaget ånyo, men rönte samma öde.

Vid riksmötet år 1878 framlades förslaget åter, och denna gång i tvenne
särskilda motioner. Bevillnings-Utskottet anförde i sitt utlåtande öfver dessa
motioner, att den föreslagna förändringen skulle medföra väsentliga olägenheter
för påförande af eu rigtig bevillning till staten samt åberopade i detta afseende
hvad Kammarrätten anfört i dess underdåniga utlåtande i anledning af förberedande
skattejemkningskomiténs förslag till bevillningsförordning. Förslaget, som
derföre af Utskottet afstyrktes, blef ock, efter att hafva af Första Kammaren afslagits
och af den Andra Kammaren bifallits, genom gemensam omröstning äfven
nu afslaget.

Anledningen till detta nu för fjerde gången återkommande förslag lärer
väl mindre vara att söka i angelägenheten för staten att utfå behörig bevillning
af en på flera orter drifven rörelse, yrke eller näring, än i obilligheten deraf, att
den kommun, der rörelsen förnämligast idkas, skall ega uppbära kommunalskatt
jemväl för inkomsten af de delar af rörelsen, som idkas å andra orter, och motionens
syftemål torde således egentligen vara att kunna med kommunalbeskattning
träffa hvarje inom en kommun bedrifven rörelse, äfven om densamma förnämligast
utöfvas å annan ort.

Väl må det vara sant, att bevillningsstadgan ursprungligen och egentligen
afser att reglera beskattningen till staten. Men då denna författning nu eu gång

8

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

kommit att blifva normerande äfven för kommunalbeskattningen, så torde dess inverkan
på denna icke böra lemnas ur sigte.

Otvifvelaktigt är det mot rättvisan stridande, att en näringsidkare, som inom
en kommun drifver en jemförelsevis sjelfständig rörelse, och för densamma
är lika med kommunens öfriga medlemmar intresserad i anordnande och upprätthållande
af de inrättningar och anstalter, som för gemensamt gagn erfordras, skall
för inkomsten af denna rörelse vara fri från skatt till och i saknad af rösträtt
inom samma kommun endast af den anledning att rörelsen förnämligast idkas
inom en annan kommun, och då den öfverklagade orättvisan mot de kommuner,
som genom nu gällande lagstiftning gå miste om skatt, icke kan utan en genomgripande
förändring af sjelfva grunderna för kommunalbeskattningen afhjelpas
på annat sätt än genom ändring i bevillningslagstiftningen, så synes den omständigheten,
att dennas egentliga ändamål är ett annat än att reglera kommunalbeskattningen,
icke böra afhålla från sådana möjliga förändringar, hvarigenom en
rättvis beskattning inom kommunerna kan åvägabringas.

Att, på sätt motionären föreslagit, i omhandlade moment borttaga ordet förnämligast,
befarar Utskottet skulle af flera gånger förut anförda skäl medföra allt
för stora svårigheter och förvecklingar och äfven i flera fall obilliga resultat, då
väl ej billigtvis kommunalbeskattning bör ifrågakomma, så vida ej den andel af
en större rörelse, som inom en särskild kommun idkas, är af sådan beskaffenhet,
att rörelsens idkare åtminstone i någon väsentligare mån drager fördel af eller
begagnar derstädes varande kommunala inrättningar och anstalter, och då det i
nästföregående moment förekommande stadgandet derom, att annat bolag än bank-,
jernvägs- och kanalbolag skall påföras bevillning der bolagets rörelse hufvudsakligen
å en eller flere orter drifves, kunnat tillämpas utan att, så vidt Utskottet
har sig bekant, några synnerliga svårigheter deraf varit föranledda, synes det som
om ett motsvarande stadgande lika väl borde kunna tillämpas äfven i vidsträcktare
mån, helst den omständigheten att en rörelse i ena fallet drifves af ett bolag
och i det andra af en enskild person väl ej bör betinga olika sätt för beskattningens
påförande.

Om således Utskottet funnit sig icke kunna biträda motionärens förslag,
har Utskottet likväl funnit en förändring af ifrågavarande moment i ofvan angifna
syfte ändamålsenlig och hemställer derföre,

7:o

att 3 mom. af 9 § Bevillningsstadgan må erhålla följande
förändrade lydelse:

“fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare,
der fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller

Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 7. 9

nämligen hufvudsakligen, å en eller flera orter, idkas; dock
skola handlande i de städer, hvilka innefatta flera församlingar,
för den handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras inom
den församling der de äro mantalsskrifne“.

•11 • ^n<^r ru^r^en B. Bevillning för post- och lotshemman stadgas i 8 12 Bevillmngsstadgan:
a

"För de post- och lotshemman, som äro frikallade från rotering och kronoskjuts,
betalas särskild! efter hemmantalet tre kronor för hvarje helt mantal och
1 lika förhållande for de mindre, men för dem, hvilka endast njuta frihet för
kronoskjuts, försvinner afgiften".

„ ®^nom Kongl. skrifvelsen till Generalpoststyrelsen den 19 Augusti 1870 har
uppå Riksdagens framställning Kongl. Maj:t förklarat, att den skyldighet att biträda
med de allmänna posternas fortskaffande, som hittills ålegat posthemmanen
1 riket, skulle mod nämnda års utgång helt och hållet upphöra, emot åliggande
for posthemmanen att fullgöra de onera, från hvilka de hittills varit i egenskap af

posthemman befriade; vid hvilket förklarande dock fästats det förbehåll, att de i berörda
hänseende förut gällande bestämmelser komme att åter tillämpas, i händelse
de anslag, som för bestridande af de med förändringen förenade förhöjda
kostnader möjligen kunde finnas erforderliga, icke blefve af Riksdagen

Da på grund af denna nådiga skrifvelse de af posthemmanen tillförene åt^,
a . :nheter /rån rotering °ch kronoskjuts icke för närvarande ega rum, torde
föreskriften 1 ofvan citerade paragraf om erläggande af särskild bevillning för
ifrågavarande hemman böra utgå och i följd deraf orden “post- och“ såväl
1 rubriken som 1 paragrafen uteslutas, i sammanhang hvarmed, då alla lotsemman
aro från kronoskjuts fria både i krig och fred, men endast de, som tillika
njuta frihet från rotering, äro skyldige att erlägga den i paragrafen stadgade bevillningsafgift,
jemväl orden “och kronoskjuts" samt orden “men för dem, hvilka
endast njuta frihet för kronoskjuts, försvinner afgiften" såsom numera öfverflödiga
torde hora utgå; hemställande Utskottet följaktligen,

♦

8:0

att ifrågavarande rubrik och paragraf må erhålla följan
de förändrade lydelse:

Bill. till Riksd. Prof. 187It. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

2

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

“B) Bevillning för lotshemman.

§ 12.

För de lotshemman, som äro frikallade från rotering,
betalas särskildt efter hemmantalet tre kronor för hvarje helt
mantal och i lika förhållande för de mindre''1.

I händelse Utskottets hemställan i punkten 8 af Riksdagen bifalla, torde i
de vid bevillningsstadgan fogade formulären 10, 11, 13, 14 och 15 den förändring
böra vidtagas, att, der nu uttrycken “post- och lotshemman" eller “post- eller
lotshemman" förekomma, orden “post- och" samt “post- eller" uteslutas, hvilket
Utskottet alltså under omförmälda förutsättning

9:o

till Riksdagens godkännande hemställer.

Enligt § 15 Bevillningstadgan skall enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt,
utom bevillning enligt andra artikeln, erlägga eu afgift af två kronor för
hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång under
nästföregående året varit utlemnade i rörelsen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 57) bar Herr E. Westin,
med åberopande af statsverkets behof af ökade inkomster, föreslagit, att ifrågavarande
afgift måtte höjas till tio kronor för tusen eller, om denna siffra ansåges
för hög, till det belopp, vederbörande Utskott kunde finna skäligt föreslå.

Vid besvarande af denna motion torde Utskottet böra i minnet återkalla
de skäl, hvilka vid 1859—60 årens riksdag föranledde införande af nu ifrågavarande
särskilda beskattning å enskilda banker med sedelutgifningsrätt. Enligt
dessförinnan gällande föreskrifter erlade dylik bank bevillning med tre för hundrade
af den årliga behållning, som icke öfversteg sex procent af hvad utaf teckningssumman
eller grundfonden blifvit kontant tillskjutet, samt med nio för hundrade
af det belopp, hvartill behållningen för året derutöfver uppgick, hvaremot
någon särskild bevillning, beräknad efter sedelemissionen, icke förefans. Den år
1858 tillsatta komitén för upprättande af förslag till ny författning angående utgörande
af allmänna bevillningen, uppå hvars förslag den nuvarande beskattningen
infördes och hvilkens i denna fråga uttalade åsigter godkändes af Bevillningsutskottet
vid ofvannämnda riksdag, anförde i afseende härå, att komiterade ansåge
bankrörelse rätteligen hafva bort beskattas lika med annan rörelse, men
då de sedelutgifvande bankerna redan vore underkastade särskild högre beskattning
och Rikets Ständer icke torde vara villige att eftergifva den inkomst, sta -

11

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

ten derutaf haft, torde ett undantag från nyssberörda regel i afseende å dessa
banker böra göras och äfven kunna rättfärdigas, då rättigheten till sedelutgifning
berodde på särskildt privilegium. Men derför syntes det ock lämpligast att särskilt
beskatta just denna rättighet och icke den del af dessa bankers rörelse,
som kunde drifvas af hvar och en annan utan att vax-a underkastad särskild bevillning.
Förutsättande att Rikets Ständer af de sedelutgifvande bankerna ville uttaga
ungefär samma bevillningsbelopp som dittills, föreslogo komiterade att för
hvarje ett tusen riksdaler af det högsta beloppet under föregående året på en
gång utelöpande sedlar borde erläggas två riksdaler i bevillning, genom hvilken
särskilda afgift sammanräknade beloppet af de enskilda bankernas bevillning ansågs
komma att uppgå till omkring 60,000 kronor årligen och sålunda något öfverstiga
den inkomst, som staten under förutgångna tre år i medeltal af dessa banker
hemtat.

Af detta komiténs yttrande framgår, att ifrågavarande bevillningsafgift ålades
bankerna, mindre derföre att man ansåg rättvist att säi*skildt beskatta sedelutgifningsrätten,
än emedan man icke fann sig böra eller kunna minska den inkomst,
statsverket förut åtnjutit af bevillningen å de sedelutgifvande enskilda bankerna.

Äfven om en särskild beskattning af sedelutgifningsrätten kan försvaras på
den grund, att denna rätt utgör ett privilegium, hvarigenom bankerna beredes eu
störi-e vinst än de eljest kunnat af sin rörelse vinna, så är likväl enligt Utskottets
åsigt den grund, hvarefter skatten i nu gällande lagstiftning beräknas ej fullt
rättvis. Då skatten, så vida den skall ega berättigande, måste betraktas såsom
en skatt på den fördel, banken verkligen åtnjuter af sin rätt att, åtminstone delvis
räntefritt, utgifva sedlar, å hvilka banken sjelf drager ränta, men värdet af denna
fördel eller med andra ord beloppet af den räntevinst, banken hemtar af sin sedelutgifning,
beror på huru stort belopp sedlar för hvarje dag är utelöpande, så
vore den rigtigaste grunden för skattens beräknande icke det högsta beloppet,
utan medelbeloppet af bankens för hvarje dag under året utelöpande sedlai-. Då
nemligen storleken af den utelöpande sedelmassan under årets lopp af naturliga orsaker
är ganska vexlande, så måste häraf uppstå den följd, att äfven bevillningen,
hvilken bankerna erlägga för sedelutgifningsrätten, ofta blifver betydligt högre än
hvad den efter en rättvisare beräkningsgrund borde vara. För att i detta afseende
anföra ett exempel må nämnas, att år 1877 rikets största sedelutgifvande
enskilda bank erlade bevillning för en sedelutgifning af 10,176,670 kronor, medan
enligt fem af de nämnda år afgifna månadsrapporterna nämnda banks sedelemission
uppgick till 9 millioner kronor och vid slutet af Augusti månad allenast utgjorde
7,322,605 kronor 75 öre. Redan af detta skäl anser sig Utskottet ej kunna tillstyrka
förhöjning uti ifrågavarande beskattning; och att åter till grund för densamma
lägga medelbeloppet af under året utelöpande sedlar skulle, enligt Utskottets
förmenande, möta allt för stoi-a praktiska svårigheter.

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Den vid detta betänkande fogade tabell visar:

dels huru föga den bankerna åliggande bevillning enligt tredje artikeln står
i rättvist förhållande till deras rörelsevinst i sin helhet, då de banker, som relativt
i vidsträcktare mån begagnat sin sedelutgifningsrätt, ingalunda lemnat de
bästa resultaten i afseende å vinsten, och huru olika förhållandet mellan ifrågavarande
bevillning enligt tredje artikeln och vinsten ställer sig för olika banker;
medan t. ex. år 1875 bevillningen för en bank utgjorde l,i procent af vinsten, uppgick
den för en annan med ungefär lika stort bankkapital och nettobehållning
till 2,6 procent, och den vexlade, såsom vid en blick å tabellen synes, år 1875
mellan 0,5 och 3 procent, år 1876 mellan 0,6 och 4,4 procent och år 1877 mellan
0,6 och 2,8 procent, samt utgjorde i medeltal för samtliga bankerna år 1875 2,<h
procent, år 1876 1,97 procent och år 1877 1,87 procent af nettobehållningen;

dels huruledes vinsten af bankrörelsen är beroende ej allenast af sedelutgifningsrätten
utan äfven, och detta i väsentlig mån, af andra omständigheter.
Sålunda synes, att t. ex. år 1877, om den i hufvudstaden befintliga enskilda sedelutgifvande
bank undantages, hvilkens betydande vinst så mycket mindre torde
kunna tillskrifvas sedelutgifningsrätten, som dess utelöpande sedelmassa, jemförd
med andra bankers, är i förhållande till omfattningen af dess rörelse mindre betydlig,
ingen sedelutgifvande bank i förhållande till sitt kapitals storlek haft en
så stor nettobehållning som en i» Stockholm befintlig, icke sedelutgifvande dylik,
samt endast fem banker med sedelutgifningsrätt haft större vinst än en annan
icke sedelutgifvande bank i hufvudstaden. Medan nettobehållningen i förhållande
till bankkapitalet för de sedelutgifvande bankerna i medeltal utgjorde

år 1875 ........................................................................ 11,5 %

år 1876 ........................................................................ 10,8 % och

år 1877 ........................................................................ 10,4 %,

så uppgick den för de icke sedelutgifvande

år 1875 till .................................................................. 7,9 %

år 1876 » 9,3 % och

år 1877 » .................................................................. 9,o %.

Det torde för öfrigt väl vara åtminstone tvifvelaktigt, huruvida en förhöjd
beskattning på sedelutgifningsrätten eller på bankrörelsen i allmänhet skulle komma
att egentligen drabba sjelfva banken och minska dess vinst eller den lånebehöfvande
allmänheten, något som Utskottet antager, att motionären ej afsett.

Utskottet anser sig slutligen böra erinra derom, att Kongl. Maj:t uti till
innevarande Riksdag afgifven proposition tillkännagifvit sin afsigt att under vissa
förutsättningar förordna om upphörande af enskilda bankers rätt att utgifva sedlar
lydande å 5 och 10 kronor, de förra redan vid innevarande års utgång och de
senare inom utgången af år 1882. Föga välbetänkt synes det Utskottet under
sådana förhållanden vara att välja just denna tidpunkt, då den ekonomiska ställ -

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 7. 13

ningen i allmänhet onekligen är tryckt, för att äfven öka beskattningen å sedelutgifningsrätten.

På grund af hvad således blifvit aufördt hemställer Utskottet,

10:o

att Herr Westius ifrågavarande motion icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Jemlik* 59 § Bevillningsstadgan skall taxeringskomité, innan den upplöses,
bland sina medlemmar föreslå fyra personer till ledamöter i årets pröfningskomité,
hvarvid, derest taxeringskomiténs sammansättning sådant medgifver, i stad
bör utses åtminstone en, som under nästföregående år der erlagt bevillning för löneinkomst,
samt på landet, åtminstone eu, af hvilken då inom taxeringsdistriktet
bevillning blifvit erlagd antingen för sådan inkomst eller för inkomst af jordbruksnäringen
icke tillhörande rörelse; och åligger det vederbörande magistrat
eller kionofogde att ofördröjligen meddela Konungens Befallningshafvande underrättelse
om hvilka personer blifvit af taxeringskomitén föreslagne.

Bland de föreslagne skall sedermera, jemlikt 61 §, Konungens Befallningshafvande
utse pröfningskomiténs ledamöter, 20 högst 30 till antalet. I samma paragraf
föreskrifves äfven, att minst hälften af komiténs ledamöter skola vara egare af fast
egendom, samt att ledamöterue böra så utses, att komitén, så vidt förhållandena
medgifva, kommer att utgöras af ett efter beskattningens belopp och mängden af
de skattskyldige lämpadt antal dels näringsidkare och dels löntagare, samt att
inom komitén icke saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar samt
dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga näringar.

Emot dessa föreskrifter angående sättet för pröfningskomiténs bildande häruti
en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 14) Herr Otto Karlsson anmärkt,
att, då pröfningskomiténs ledamöter utsåges bland de fyra personer, som af hvarje
taxeringskomité bland dess egne medlemmar föresloges, det lätt kunde hända, att en
del af ledamöterne, huru lämplige de än kunde vara att sitta såsom medlemmar
i en lägre beslutande myndighet och huru erfarne de än vore i det taxeringsdistrikts
förhållanden af hvilket de vore medlemmar, icke vore lämplige att sitta i den
högre beslutande myndigheten eller egde den behöfliga kännedomen om länets förhållanden,
samt att Konungens Befallningshafvande ej heller alltid kunde ega sådan
kännedom om de föreslagne att denna myndighet vore i tillfälle att bland dem
utvälja de lämpligaste. En annan olägenhet, som medföljde det nuvarande sättet
för pröfningskomiténs bildande, vore, att, då årligen nytt val af alla dess ledamöter
skedde, ingen säkerhet funnes att någon kontinuitet mellan ett föregående och ett

14 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

efterföljande års pröfningskomités beslut förefunnes. Dessa olägenheter kunde
enligt motionärens tanke lätt afhjelpas, om pröfningskomiténs ledamöter utsages
af landstinget, hvilken sammansatt af hela länets förtroendemän, måste hafva den
bästa kännedomen om de personer, som kunde vara lämplige att utses till ledamöter
i pröfningskomitén, och om i stället för att årligen nytt val af alla ledamöterne
sker, blott en tredjedel af ledamöterne årligen ombyttes.

På grund häraf har motionären föreslagit, att Riksdagen för sin del ville
besluta, att 59 § Bevillningsstadgan skall utgå samt 61 § erhålla följande
lydelse, (de förändringar och tillägg, motionären föreslagit, utmärkas med
kursiv stil):

“Pröfningskomité består af tjugo, högst trettio ledamöter, hvilka landstinget
eger utse bland inom länet boende personer, som är o valbare till ledamöter i taxeringskomité.
Bland ledamöterne i pröfningskomitén skall minst hälften vara egare af fast
egendom, och böra komiténs ledamöter så utses, att komitén, så vidt förhållandena
medgifva, kommer att utgöras af ett efter beskattningens belopp och mängden af
de skattskyldige skäligen lämpadt antal dels näringsidkare och dels löntagare, samt
att inom komitén icke saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar samt
dessas ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga näringar.

Tjenstgöringstid för ledamot i pröfningskomité är tre år. En tredjedel
af antalet eller, om detta icke låter dela sig med tre, det antal, som är närmast
under en tredjedel, skall dock vid hvartdera af de begge första årens slut, ifrån det
denna förordning vunnit tillämpning, utträda efter lottning, som vid det arets pröfningskomité
anställes. Den som till ledamot i pröfningskomité blifvit utsedd, men
utan vederbörligen anmäldt laga förfall vid komiténs sammankomst sig icke infinner,
skall bota tio kronor11.

Förslag i syfte att på landstingen öfverflytta rättigheten att utse pröfningskomiténs
ledamöter hafva vid flera föregående riksdagar och senast år 1877
blifvit väckta, utan att dock vinna hvarken Utskottets understöd eller Riksdagens
bifall.

Hvad beträffar nu föreliggande förslag och till en början den del deraf,
som åsyftar att fråntaga taxeringskomitéerna deras rättighet och skyldighet att
föreslå ledamöterne i pröfningskomitén, så kan Utskottet icke dela motionärens
uppfattning om lämpligheten af en sådan förändring. I olikhet mot motionären
anser Utskottet detta taxeringskomitéernas åliggande utgöra en särdeles värdefull
garanti för att pröfningskomitén kommer att bestå af ledamöter, väl förtrogne
med de särskilda orternas förhållanden och i besittning af den personalkännedom,
som för möjligheten att vinna en jemlik och rättvis beskattning är nödvändig.

På sätt redan 1870 års Bevillnings-Utskott erinrade i sitt utlåtande i anledning
af ett i liknande syfte med nu förevarande motion väckt förslag, torde i allmänhet
Konungens Befallningshafvande i lika hög, stundom i högre grad än lands -

15

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7 ■

tingen kunna förutsättas ega den kännedom om länets invånare och dess förhållanden,
som erfordras för att med urskilning kunna bland de af taxeringskomitéerna
föreslagne utse lämpliga personer att bilda den högsta instansen inom
länet i beskattningsfrågor. Icke heller hafva, så vidt Utskottet förnummit, några
befogade klagomål anförts öfver det sätt, hvarpå Konungens Befallningshafvande
utöfvat den rätt, hvars öfverflyttande på landstingen motionären nu föreslagit, och
så vidt man kan döma af den i ofvan åberopade öfversigt af 1876 års bevillningstaxering
intagna tabell öfver ledamöterne i nämnda års pröfningskomitéer, fördelade
efter yrken, synas Konungens Befallningshafvande hafva samvetsgrant iakttaget
de närmare föreskrifter om pröfniugskomitéernas sammansättning, som 61 §
innehåller.

Utskottet tillåter sig tillika erinra — hvad redan af 1877 års Riksdags
Bevillnings-Utskott anmärktes — att en förändring sådan som den föreslagna
skulle nödvändiggöra en omarbetning af flera delar af Bevillningsstadgan. Enligt
nu gällande föreskrifter har hvarje län, äfvensom Stockholms stad, sin särskilda
pröfningskomité. Då nu ett län kan vara deladt i flera landstingsområden, samt
äfven andra städer än Stockholm finnas, hvilka ej deltaga i landsting, så måste,
om åt landstingen uppdroges att utse pröfningskomiténs ledamöter, förändrade bestämmelser
meddelas i afseende å pröfningskomitéernas distrikt, samt särskilda
föreskrifter gifvas rörande de städer, som ej i landsting deltaga. Då vidare i en
stor del af rikets län landstingen icke sammanträda förrän tredje, fjerde eller sista
måndagen i September, men enligt gällande bevillningsstadga pröfningskomitéernas
sammanträden skola hållas under September eller första hälften af Oktober, samt
Konungens Befallningshafvande åligger att i god tid före komiténs sammanträde
låta utfärda och ledamöterne tillställa kungörelse med uppgift å dem, som blifvit
till komiténs ledamöter utsedde, så föranledas af ett bifall till motionärens förslag
äfven förändrade föreskrifter angående tiden för pröfningskomitéernas sammanträden,
förutom att ett fördröjande af komiténs arbeten deraf skulle i flera
fall blifva en följd.

Hvad slutligen angår förslaget att komiténs ledamöter skulle utses för en
tid af tre år, så finnes äfven under nu gällande lagstiftning möjlighet att ernå den
kontinuitet i pröfningskomiténs beslut, hvars vinnande motionären afsett med sitt
förslag, derigenom att dels det ju icke är Konungens Befallningshafvande förmenadt
att till ledamöter i komitén utse äfven sådana personer som föregående året
i samma egenskap tjenstgjort, så vida de blifvit ånyo af taxeringskomité föreslagne,
dels landshöfdingen, såsom ordförande, samt kronoombudet icke lära uraktlåta att
vid komiténs sammanträden tillhandagå med upplysningar om föregående pröfningskomitéers
beslut, när dylika upplysningar kunna vara behöfliga.

På grund af hvad nu blifvit anfördt hemställer Utskottet,

16

Beviltnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

] ko

att Herr Otto Karlssons ifrågavarande förslag icke må af
Riksdagen bifallas.

Utskottets uppmärksamhet har blifvit fästad derå, att i nu gällande Bevillningsstadga
saknas bestämmelse derom, att de taxeringshandlingar, som enligt §
58 blifvit till Konungens Befallningshafvande insända, samt de hos pröfningskomitén
jemlikt § 68 förda längder skola inom någon viss tid till vederbörande debiteringsförrättare
öfverlemnas för debiteringens verkställande. Följden häraf lärer
stundom hafva blifvit, att dessa handlingar först ganska sent kommit dessa tjensteman
till hända, hvilket åter medfört svårighet för dem att i rätt tid medhinna
bevillningsafgifternas införande i uppbördsböckerna, debetsedlarnes utskrifvande
o. s. v. Då införandet i taxeringslängderna af de anteckningar, som af pröfningskomiténs
beslut föranledas, äfvensom upprättandet af de i § 68 föreskrifna
längder synes böra kunna medhinnas inom tre veckor efter pröfningskomiténs sista
sammanträde, har Utskottet ansett en föreskrift böra i Bevillningsstadgan införas
om skyldighet för vederbörande att inom nämnda tid till debiteringsförrättarne
öfverlemna ofvan omförmälda handlingar; och hemställer Utskottet derföre,

12:o

att i slutet af § 68 Bevillningsstadgan måtte införas ett moment
af följande lydelse:

“Inom tre veckor efter pröfningskomiténs sista sammanträde
skola taxeringsprotokoll och längder jemte tillhörande
handlingar samt de hos pröfningskomitén förda längder öfversändas
till vederbörande häradsskrifvare eller magistrat för
debiteringens verkställande1''.

Uti motion (N:o 67) inom Andra Kammaren har Herr A. Hedin anmärkt,
att då det generalsammandrag öfver bevillningen, som af Statskontoret årligen
upprättades, ingalunda lemnade de upplysningar om bevillningslagstiftningens tillämpning
och resultat, som erfordrades för vidtagande af en grundlig rättelse af
nu gällande bevillningslagstiftnings brister, hvarförinnan någon betydligare höjning
af bevillningen efter 2:dra artikeln ej borde ifrågasättas, så vore det af vigt att

17

Bevillnings- Utskottets Betänkande, N:o 7.

ega tillgång till ett mera fullständigt statistiskt material rörande allmänna bevillningen
än berörda generalsammandrag erbjöde, och motionären har derföre föreslagit:

1) att Riksdagen behagade hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kong!. Maj:t täcktes
dels låta årligen utarbeta och offentliggöra en detaljerad statistik öfver bevillningen
efter samtliga tre artiklarna, utvisande, hvad andra artikelns bevillning
angår, för hvarje läns städer och landsbygd:

taxeringsvärdet å all, fastighetsbevillning underkastad, fastighet, särskildt för
jordbruks- och för annan fastighet;

uppskattade inkomsten af kapital och af olika slag af personlig verksamhet;

de för hvarje slags beskattningsföremål faststälda bevillningsafgifters belopp;

beloppen af de bevillningsfria inkomstafdragen, enligt de två nu gällande
kategorierna;

antal fastigheter och personer, taxerade till bevillning, inom vissa värde- och
inkomstgrupper, i ungefärlig likhet med bilagan 12 och 13 i förberedande skattejemkningskomiténs
betänkande;

dels äfven låta utarbeta och offentliggöra öfversigtstabeller, i likhet med
de i förberedande skattejemkningskomiténs betänkande meddelade, för tiden från
och med år 1876 intill det år, med hvilket den nya, fortgående bevillningsstatistiken
kan komma att taga sin början;

2) att Riksdagen beslutar följande ändringar i bevillningsförordningen:

a) tillägg till §§ 37, 48 och 68 om bevillningsberednings-ordförandes skyldighet
att för sitt distrikt uppgöra förslag till statistiskt sammandrag; hvilket derefter
för taxeringsdistriktet upprättas af taxeringskomiténs protokollsförande och för
länet af pröfningskomiténs sekreterare under Konungens Befallningshafvandes tillsyn;

b) ändring af § 75 till beredande af ersättning för härigenom ökade
kostnader;

3) att Riksdagen anhåller, att Kongl. Maj:t täcktes fastställa formulär
för primäruppgifter och länssammandrag.

Tillika har motionären hemstält huruvida ej bevillningsstatistiken borde
meddela uppgift om

antalet personer, hvilka på grund af § 8 befriats från inkomstbevillning;

• antalet af dem, hvilkas påförda bevillning måst afskrifvas;

beloppet af debiterad och af inflytande bevillning; och

uppbördskostnaderna för bevillningen.

Den statistiska redogörelse för bevillningen, som innefattas i ofvannämnda
generalsammandrag, är enligt Utskottets uppfattning mindre tillfredställande, så
att man med fullt skäl kan säga, att på detta område en brist förefinnes i vårt
lands eljest ganska fullständiga statistik. Denna brist torde det vara desto angelägnare
att fylla, som en någorlunda fullständig statistisk redogörelse för bevillningen
icke allenast bör kunna lemna värdefulla upplysningar om förmögenhetens
Bih. till Riksd. Prof. 1879. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 3

18 Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 7.

fördelning samt särskilda orters välmåga och utveckling, utan äfven utgör ett nödvändigt
underlag för vidtagande af hvarje väsentligare förändring i bevillningsstadgan.
Visserligen hafva mera omfattande redogörelser för så väl bevillningen
som taxeringen meddelats af förberedande skattejemkningskomitén för åren 1862

_1875 samt uti en genom Finansdepartementets försorg utarbetad öfversigt af

1876 års bevillningstaxering, men då föreskrift saknas om fortsatt utarbetande af
dylika redogörelser, delar Utskottet motionärens åsigt derom, att åtgärder böra
vidtagas till afhjelpande för framtiden af ifrågavarande brist.

Nyssnämnda genom Finansdepartementets försorg utarbetade öfversigt innefattar
sammandrag af taxeringslängderna öfver så väl fastighets- som inkomsttaxeringen
på landet och i städerna, utvisande för hvarje socken och stad antalet af fastigheter
och af dem, som blifvit påförde bevillning för inkomst af kapital och arbete,
fördelade i vissa grupper, uppgift å sådana af en eller flere särskildt för sig taxerade
inom samma socken belägna jordbruksfastigheter bestående possessioner, hvilka
i värde uppgå till 80,000 kronor eller deröfver, uppgift å jordbruksfastigheter,
hvilka enligt officiella uppgifter undergått köp eller hypoteksvärdering, uppgift
öfver ledamöter i bevillningsberedningarne samt taxerings- och pröfningskomitéerna,
fördelade efter yrken, samt uppgift öfver jordstyckningen äfvensom öfver
beloppet af den intecknade skulden in. m.

Då enligt den vid bevillningsstadgan fogade instruktion för taxeringsförrättningarne
omtaxering af fast egendom endast verkställes hvart tredje år och
inkomstbevillningen i allmänhet icke undergår några mera anmärknings vät da förändringar
från det ena året till det andra, synes det icke vara nödvändigt att
någon öfversigt af den omfattning som den ofvannämnda upprättas oftare än hvart
tredje år. Härför talar dessutom den omständigheten dels att utarbetandet af
samma öfversigt kräfver icke obetydlig möda och kostnad, dels ock att åt de hittills
vanliga generalsammandragen, hvilka fortfarande böra årligen upprättas, med lätthet
kan gifvas större fullständighet än de nu ega, derutinnan att taxeringsvärde
och bevillning upptagas länsvis särskildt för landsbygden och särskildt för städerna.

Motionären har föreslagit, att den af honom ifrågasatta statistiska redogörelse
skulle i vissa delar erhålla större omfattning, än merberörda öfversigt eger, och
tillika utvisa uppskattade inkomsten af olika slag af personlig verksamhet, de föi
hvarje slags beskattningsföremål faststälda bevillningsafgifters belopp, beloppen af
de bevillningsfria inkomstafdragen enligt de två nu gällande kategorierna, antal
personer, hvilka på grund af § 8 i bevillningsstadgan befriats från inkomstbevillning,
antalet af dem, hvilkas påförda bevillning måst afskrifvas, beloppet icke allenast
af den debiterade, utan äfven af den inflytande bevillningen samt uppbördskostnaderna
för bevillningen, men, utom det att meddelandet af samtliga dessa uppgifter
skulle medföra ökadt arbete och kostnad, förekommer dervid att öfversigten
ej lämpligen kan innefatta någon mera specifik redogörelse för inkomsten samt

Bevillning»- Utskottets Betänkande N:o 7. 19

derå belöpande bevillning för särskilda slag af personlig verksamhet än taxeringslängderna
upptager, som är “rörelse, näring eller yrke®, allmän tjenstebefattning
eller pension" och “enskild tjenstebefattning eller pension"; att samma person
mera sällan utöfvar någon verksamhet tillhörande mera än en af nyssnämnda kategorier,
men att, om så inträffar, det skulle blifva tidsödande att för hvarje särskilt
slag af inkomst uträkna bevillningen, hvilken i taxeringslängderna upptages
i en summa för hvarje skattskyldig; att beloppet af de bevillningsfria inkomstafdragen
redan är i generalsammandraget upptaget och i öfversigten kan, då
antalet skattskyldige uppgifves, genom en enkel uträkning bestämmas; att åstadkommande
af uppgift om antalet af dem, hvilka på grund af § 8 i bevillningsstadgan
befriats från inkomstbevillning, så vida samma uppgift, såsom motionärens mening
förmodligen är, endast skulle afse dem, hvilka hafva en sjelfständig verksamhet,
möter stora svårigheter; att antalet af dem, hvilkas påförda bevillning
måst afskrifvas, likasom densammas belopp icke kan utrönas förr än afskrifning
i den ordning, uppbördsförfattningarne stadga, egt rum, hvilket medför tidsutdrägt,
ofta nog så långvarig, att öfversigten derigenom skulle betydligt försenas och sålunda
förlora en del af sitt intresse; samt att uppbördskostnadernaför bevillningen
omfatta icke allenast de i §§ 41, 69 och 75 af bevillningsstadgan medgifna utgifter,
utan äfven någon del af de löneförmåner, som äro tillagde åtskillige tjensteman,
hvilka å tjenstens vägnar och utan särskild ersättning skola med bevillningstaxeringen
taga befattning.

Då frågan så väl om hvilken, som skall åläggas upprätta primäruppgifterna
för ifrågavarande öfversigt, som om bestridande af kostnaderna för arbetets verkställande
lämpligast torde böra öfverlemnas till Kongl. Maj:ts afgörande, har Utskottet
funnit sig icke kunna biträda motionärens i dessa afseenden väckta förslag
till ändringar af bevillningsstadgan.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

13:o

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla

dels att i afseende å uppställningen af det generalsammandrag
öfver allmänna bevillningen, som det enligt gällande
bevillningsstadga åligger Kongl. Statskontoret att låta årligen
upprätta, den förändring måtte vidtagas att för hvarje län särskilda
uppgifter meddelas för städerna och för landsbygden;

dels att Kongl. Maj:t täcktes för de år, då ny fastighetstaxering
allmänneligen egt rum, låta utarbeta och offentliggöra
öfversigter öfver bevillningstaxeringen i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den genom Kongl. Finansdepartementets

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

försorg utarbetade och åf trycket utgifna öfversigten af 1876
års bevillningstaxering.

Sedan statsverkets behof blifvit utredda och bevillningssumman bestämd,
kommer Utskottet att göra den slutliga framställning i förevarande ämne, hvartill
förhållandena föranleda; hvilket Utskottet får

14:o

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 4 April 1879.

På Utskottets vägnar:

Å. H. Fock.

*

Reservation:

af Herr Bennich emot motiveringen i 3:dje punkten samt emot 7:depunkten.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 18T9.

Tabell, utvisande de enskilda bankinrättningarnas ställning nedannämnda år.

1 8

7

i 8 ■:

7

e.

1 8

7

Bankens kapital.

Nettobehåll-ning af årets

rörelse.

Bevillning

Högsta belop-

Bevillning

ertzj

po CD
[~~1 er

e+- P q"

E-g §•

0 W

& tf O:

0*0 SO.
CD CfQ

Bankens kapital

•

Nettobehåll-ning af årets

rörelse.

Bevillning

Högsta belop-

Bevillning

er !zj
g:®

C+- p1 g’

* p g*

g 4 q
8-»o?

ef B* H

O P er1

CF g* P*

Bankens

kapital.

Nettobehåll-ning af årets

rörelse.

Bevillning

Högsta belop-

Bevillning

er %

P» CD
S- Cf

sr & o
HL b er

e> < »a

S pra
o B

ST

j Grundfond.

Reservfond.

Till framtida
användning
innestående

|

Summa.

Brutto-

inkomst.

enligt

andra ar-tikeln.

pet af på en
gång utelöpan-de sedlar.

enligt
tredje ar-tikeln.

CD CD

•rf cd p-

M- ef£

tJ ÖP
o er* V

CD p CTQ
CD M CD

o

H* H

g; P B

m

CTQ * ö
CD W g
B £1

«s s-

■e

5 o o-

5 CD CD
o p- .

Grundfond.

Reservfond.

Till framtida
användning
innestående.

Summa.

Brutto-

inkomst.

enligt

andra ar-tikeln.

pet af på en
gång utelöpan-de sedlar.

enligt
tredje ar-tikeln.

«rt- CD p-M- et; £

B

*~i M.

o D* ö
cd p crq

2 B CD

2. t»r p
t*

T3 O-*
h*. n

er ep P

£b p

tä pj

5 S 2.
b ^

<8

B CD

P P E2

t_i. P

o o ef

o P“?

Grundfond.

Reservfond.

Till framtida
användning
innestående.

Summa.

Brutto-

inkomst.

enligt

andra ar-tikeln.

pet af på en
gång utelöpan-de sedlar.

enligt
tredje ar-tikeln.

§.§■&

£ P*
N B*
O p-P
cd a

IM

• pr h*.

p

&
*7“ **

er cd g
p. p B
£2 P*

B ® CD

d‘ 2-

"8»|

B

p i—
M. 5 SO

3 g er

CD g- CD

j

1

i

i

i

I.

33

a

n

k e

r med

B

e d e

1 XX

t g

i f n

i n

g S T ä

t t.

j

(6,495,200

—

1,000,000

—

107,296

69

7,602,496

69

1,415,438

51

837,324

56

8,373

25

11,507,325

—

23,014

65

11,0

2,7

6,000,000

—

2,001,920

—

132,721

25

11,134,641 25

1,473,320

92

986,062

75

9,860

63

11,273,615

—

22,547

23

8,8

2,2

9,000,000

_

2,001,920

__

___ _

_

11,001,920

_

1,599,954

38

990,000

_

9,900

___

10,176,670

_

20,353

34

8,9

2,o

1

1,903,500

-

160,000

—

86,402

02

2,149,902

02

308,227

47

203,820

50

2,038

20

2,186,455

—

4,372

91

9,4

2,1

1,903,500

—

200,000

—

97,942

52

2,201,442 52

339,860

52

250,596

53

2,505

97

2,264,915

—

4,529

83

11,3

1,8

1,500,000

—

300,000

—

58,189

05

1,858,189

05

324,853

84

236,078

34

2,360

78

2,207,050

—

4,414

10

12,7

1,8

2

! 1,5 5 8,2 0 C

—

77,687

09

176,596

—

1,812,483

09

297,110

51

211,880

96

2,118

81

2,836,790

—

5,673

58

liv

2,6

1,558,200

—

92,196

05

233,730

—

1,884,126 05

305,607

39

246,538

28

2,465

38

2,776,265

—

5,552

53

8,3

2,2

1,558,200

—

105,004

33

311,640

—

1,974,844

33

294,875

17

219,532

64

2,195

33

2,455,220

—

4,910

44

liv

2,2

3

jl,362,300

—

103,955

47

43,636

—

1,509,891

47

241,982

61

156,403

23

1,564

03

1,884,000

—

3,768

—

10,3

2,4

1,362,800

—

124,128

70

43,636

—

1,530,564

70

237,810

93

154,804

48

1,548

04

1,849,000

—

3,698

—

10,1

2,3

1,500,000

—

142,653

18

43,636

—

1,686,289

18

218,238

54

124,840

72

1,248

41

1,757,000

—

3,514

—

7,4

2,8

4

13,084,000

—

146,922

05

154,200

—

3,385,122

05

498,883

83

296,554

96

2,965

55

3,347,435

—

6,694

87

8,7

2,2

3,084,000

—

165,917

04

154,200

3,404,117

04

538,616

40

344,420

52

3,444

21

3,563,725

—

7,127

45

10,1

2,0

3,084,000

—

360,000

—

26,977

56

3,470,977

56

538,776

90

287,415

55

2,874

16

3,194,035

—

6,388

07

8,2

2,2

5

2,000,000

—

166,685

82

189,883

78

2,356,569

60

374,386

92

293,793

58

2,937

94

2,897,575

—

5,795

15

12,4

1,9

2,000,000

_

280,479

40

189,883

78

2,470,363

18

401,707

51

299,048

21

2,990

48

2,976,165

_

5,952

33

12,1

1,9

2,000,000

_

500,000

__

69,411

39

2,569,411

39

396,871

95

280,125

07

2,801

25

2,938,255

5,876

51

10,9

2,0

6

3,199,100

—

267,288

65

100,757

07

3,567,145

72

597,808

60

369,499

58

3,695

—

5,584,415

—

11,168

83

10,3

3,0

3,199,100

—

340,000

—

100,626

30

3,639,726

30

616,681

03

351,405

98

3,514

05

4,768,560

—

9,537

12

9,6

2,7

3,199,100

—

400,000

--

104,113

28

3,703,213

28

670,167

12

403,811

66

4,038

12

4,158,820

—

8,317

64

liv

2,o

7

!3,000,000

—

439,471

44

100,000

3,539,471

44

642,523

61

457,581

90

4,575

82

3,610,965

—

7,221

93

12,9

1,5

3,000,000

—

550,000

—

117,053

34

3,667,053

34

631,438

22

451,272

83

4,512

73

4,054,435

—

8,108

87

12,3

1,7

3,000,000

—

600,000

—

188,326

17

3,788.326

17

646,568

31

422,961

05

4,229

61

3,630,715

—

7,261

43

liv

iv

8

|1,000,000

—

580,183

90

1,236,140

—

2,816,323

90

1,154,836

44

754,564

88

7,545

65

2,235,000

—

4,470

—

26,7

0,5

1,000,000

—

584,748

78

1,736,140

—

3,320,888

78

900,827

93

586,679

23

5,866

79

1,935,000

—

3,870

—

17,6

0,6

2,000,000

—

56,679

23

570,000

—

2,626,679

23

1,035,878

16

563,266

07

5,632

66

1,855,000

—

3,710

—

21,4

0,6

9

T,600,000

—

282,960

74

50,000

1,932,960

74

386,493

02

267,073

53

2,670

74

2,984,150

—

5,968

30

13,8

2,2

1,600,000

—

400,000

—

56,034

27

2,056,034

27

407,024

44

286,900

51

2,869

01

2,961,005

—

5,922

01

13,9

2,0

1,600,000

—

500,000

—

82,934

82

2,182,934

82

422,010

50

277,060

23

2,770

60

2,752,395

—

5,504

79

12,7

1,9

10

1,000,000

—

77,440

12

- - -.

1,077,440

12

134,968

55

90,175

41

901

75

889,875

—

1,779

75

8,3

1,9

1,000,000

-

90,000

—

__ _ _

1,090,000

__

142,936

81

94,193

59

941

94

812,415

—

1,624

83

8,6

1,7

1,000,000

_

100,000

-

4,193

59

1,104,198

59

132,022

07

78,377

07

783

77

686,995

_

1,373

99

7,o

lv

11

(1,000,000

—

32,000

—

38,781

58

1,070,781

58

131,560

94

90,679

31

906

79

1,131,700

—

2,263

40

8,4

2,4

1,000,000

—

37,000

—

44,460

89

1,081,460

89

147,806

71

102,649

17

1,026

49

1,212,585

—

2,425

17

9,4

2,3

1,200,000

—

100,000

-•

4,110

06

1,304,110

06

168,811

39

94,241

90

942

42

1,044,605

—

2,089

21

7,2

2,2

12

2,205,000

—

1,100,000

—

89,262

39

3,394,262

39

572,201

62

409,915

82

4,099

16

3,504,645

—

7,009

29

12,2

1,7

2,408,000

—

1,250,000

—

109,178

21

3,767,178

21

646,609

37

472,225

98

4,722

26

3,446,850

—

6,893

70

12,5

1,4

2,900,000

—

1,500,000

—

91,404

19

4,491,404

19

685,967

59

501,614

34

5,016

14

4,346,915

—

8,693

83

liv

iv

13

3,000,000

—

330,000

—

52,207

55

3,382,207

55

468,431

53

326,339

69

3,263

40

3,443,000

—

6,886

—

9,6

2,i

3,000,000

—

345,000

—

43,150

26

3,388,150

26

550,076

58

388,248

34

3,882

48

3,920,000

—

7,840

11,4

2,0

3,000,000

—

400,000

—

76,377

22

3,476,377

22

519,957

66

350,924

49

3,509

24

3,644,000

—

7,288

—

10,1

2,o

14

1,432,000

—

30,000

—

57,621

46

1,519,621

46

201,150

27

126,356

39

1,263

56

1,196,000

—

2,392

—

8,3

1,8

1,432,000

—

36,317

82

77,420

03

1,545,737

85

248,149

95

169,096

78

1,690

97

1,406,800

—

2,813

60

10,9

1,6

1,432,000

—

50,000

—

18,248

38

1,500,248

38

226,295

73

146,858

15

1,468

58

1,566,665

-—

3,133

33

9,7

2,i

15

1,244,000

100,000

—

12,361

31

1,356,361

31

261,562

57

182,241

90

1,822

42

2,300,000

_

4,600

—

13,4

2,5

1,800,000

_

150,000

_

20,203

20

1,970,203

20

295,968

28

196,453

58

1,964

54

2,300,000

_

4,600

_

9,9

2,3

1,800,000

_

200,000

_

34,129

31

2,034,129

31

339,986

06

235,134

59

2,351

35

2,489,000

—

4,978

—

11,5

2,i

16

1,500,000

154,351

10

20,000

—

1,674,351

10

218,493

69

178,316

71

1,783

17

2,007,000

—

4,014

—■

10,G

2,2

1,500,000

—

182,667

51

20,000

1,702,667

51

267,756

49

190,422

51

1,904

23

2,092,000

—

4,184

—

11,1

2,1

1,500,000

—

220,000

—

23,090

02

1,743,090

02

300,750

82

215,366

10

2,153

66

2,289,000

—

4,578

—

12,3

2,i

17

2,019,000

_

350,000

—

88,771

12

2,457,771

12

513,554

84

357,613

59

3,576

14

2,859,445

—

5,718

89

14,5

1,5

2,019,000

350,000

—

185,384

71

2,554,384

71

471,368

41

349,946

90

3,499

47

2,616,725

—

5,233

45

13,6

1,4

2,020,000

—

350,000

—

277,481

61

2,647,481

61

485,669

66

339,423

09

3,394

23

2,349,910

—

4,699

82

12,8

1,3

18

1,700,000'' -

140,000

—

73,414

42

1,913,414

42

282,946

80

217,971

27

2,179

71

2,212,630

4,425

26

11,3

2,0

1,700,000

—

170,000

—

91,385

69

1,961,385

69

276,045

14

209,179

82

2,091

80

2,071,790

—

4,143

58

10,6

1,9

1,700,000

--

200,000

—

100,565

51

2,000,565

51

303,928

18

230,444

64

2,304

45

2,226,920

—

4,453

84

11,5

1,9

19

il,240,000

1

—

43,265

57

114,793

21

1,398,058

78

174,582

03

138,639

96

1,386

40

1,944,840

—

3,889

68

12,4

2,8

1,240,000

—

50,197

57

128,701

17

1,418,898

74

185,490

64

136,400

—

1,364

—

1,750,120

-----

3,500

24

9,6

2,5

1,500,000

—

57,376

52

167,701

17

1,725,077

69

197,011

27

155,083

62

1,550

84

1,387,110

—

2,774

22

8,9

1,7

20

1,000,000! —

71,204

84

20,000

—

1,091,204

84

181,237

61

132,187

33

1,321

87

719,055

■ ■■

1,438

11

12,!

1,0

1,000,000

__

103,392

17

40,000

1,143,392

17

175,415

37

122,914

19

1,229

14

765,500

..._

1,531

_

10,7

1,2

1,000,000

__

126,306

36

60,000

_

1,186,306

36

178,199

90

97,272

76

972

73

736,780

_

1,473

56

8,2

1,5

21

1,002,000

—

44,590(29

15,239

23

1,061,829

52

164,175

73

114,682

18

1,146

82

1,510,475

—

3,020

95

10,8

2,6

1,000,000

—

60,000

—

24,331

70

1,084,331

70

187,820

70

128,124

95

1,281

25

1,398,815

—

2,797

68

11,8

2,i

1,000,000

—

100,000

--

22,276(65

1,122,276

65

185,071

33

98,506

93

985

07

1,148,515

—

2,297

03

8,7

2,8

22

1,950,000

—

60,803 40

36,535

10

2,047,338

50

350,360

99

247,565

44

2,475

65

2,405,095

—

4,810

19

12,o

1,9

1,950,000

75,000

—

74,903

94

2,099,903

94

366,591 63

251,915

94

2,519

16

2,117,475

—

4,234

95

11,9

1,6

2,400,000

—

162,988

42

118,831 46

2,681,819

88

412,039

52

281,412

64

2,814

13

1,761,680

—

3,523

36

10,4

1,2

23

1,018,500

—

40,009 27

20,757

90

1,079,267

17

141,782

84

115,797

35

1,157

97

860,500

—

1,721

—

10,7

1,4

1,018,500

—

45,799

14

28,915

38

1,093,214

52

153,386

69

123,399

07

1,233

99

943,500

—

1,887

—

11,8

1,5

1,018,500

—

60,000

—

36,263(59

1,114,763

59

163,984

86

124,867

75

1,248

68

1,114,500

—

2,229

—

11,2

1,7

24

1,000,000

—

20,425

22

- - -

1,020,425

22

123,745

29

94,984

27

949

84

775,540

—-

1,551

08

9,3

1,6

1,000,000

—

25,409

49

— — —

—

1,025,409

49

113,827

28

84,479

06

844

79

785,325

—

1,570

65

8,2

1,8

1,000,000

—

29,888

55

— — —

—

1,029,888

55

112,215

77

84,372

89

843

73

841,480

—

1,682

96

8,1

1,9

25

1,500,000

—

300,000

—

9,333

95

1,809,333

95

241,103

41

179,974

14

1,799

74

2,227,250

_

4,454

50

9,9

2,4

1,500,000

309,361

46

52,201

63

1,861,563

09

263,775

67

101,784

46

1,017

84

2,278,335

__

4,556

67

5,4

4,4

1,500,000

—

314,450

68

13,896(87

1,828,347

55

282,208

29

215,759

04

2,157

59

2,447,235

—

4,894

47

11,8

2,2

26

1,500,000

—

107,684

04

— — —

—

1,607,684

04

239,920

28

176,428

22

1,764

28

2,102,240

—

4,204

48

10,9

2,3

1,500,000

—

134,112

26

- - -

1,634,112

26

267,802

01

198,727

94

1,987

28

2,238,790

—

4,477

58

12,1

2,2

1,500,000

—

150,000

—

31,250 20

1,681,250

20

289,021

89

204,532

82

2,045

33

2,329,370

—

4,658

74

12,1

2,2

27

—

----

—

— — —

— — —

- - -

— —. —.

—

- -

—

— — _

—

—

—

---

---

— — —

—

— _ _

—

— — —

—

— — —

—

— — —

—

—

—

—

— — —

—■

—

—

—

—

1,830,000

—

— — —

—

— — —

—

1,830,000

—

102,799

13

62,223

14

622

23

467,400

—

934

80

a,.

1,5

28

II.

B

a ii

k e

T H

t a,

Il s

e d

e 1 vi

t

g i f

n i

n

g

s r

cX "t t.

7,500,156

—

2,500,052

1,400,000

—

11,400,208

1,656,130

56

1,111,128

43

11,111

28

- - -

—

__!

—

9,7

---

7,500,156

_

2,500,052

___

1,400,000

—

11,400,208

—

1,792,602

42

1,114,418

26

11,144

18

- - —_

_

---

—

9,7

-—

7,500,156

—

2,500,052

-.

1,400,000

_

11,400,208

1,715,947

21

1,114,863

44

11,148

63

—

- -

—

9,7

1

1,000,000

—

85,612

35

15,205

76

1,100,818

11

153,821

63;

100,369

90

1,003

70

- - _

—

- -

—

9,!

—

1,000,000

—

95,982

25

15,205

76

1,111,188

01

163,679

25

114,897

13

1,148

97

- ---

—

—

10,3

—

1,000,000

—

103,484

81

32,600

33

1,136,085

14

169,781

74

98,192

12

981

92

— — —

—

— —

—

8,6

—

2

2,000,000

—

1,000,000

90,041

10

3,090,041(10

324,856

37

206,446

38

2,064

46

- - -

—

- -

—

6,6

---

2,000,000

—

1,000,000

—

96,487

48

3,096,487

48

346,492

427,000

739,040

31

225,506

66

2,250

07

- - --

—

-----

—

7,2

—

2,000,000

—

1,000,000

—

120,000

—

3,120,000

—

396,674

91

254,197

89

2,541

98

— — —

—

— —

—

8,1

—

3

2,000,000

5,491,800

625,000

1,000,000

2,625,000(

7,111,626;

409,953

957,283

07

33

289,913

627,390

88

77

2,899

6,273

14

91

11,0

8,8

2,000,000

5,491,800

645,000

1,000,000

2,645,000

6,977,836

07

26

319,494

337,381

54

24

3,194

3,373

95

81

12,0

4,8

2,000,000

5,491,800

700,000

1,000,000

2,700,000

6,737,776

473,224

599,133

28

99

324,595

379,873

28

56

3,245

3,798

95

74

12,o

5,6

4

—

—

619,826

05

05

— — —

—

— -

—

----

—

—

486,036

82

82

--.—

—

—

—-

—

—

—-

245,976

87

87

— — —

---

—

—

5

1,000,000

—

22,436

10

- - -

—

1,022,436

10

102,180

43

73,126

88

731

27

___ _ _

_

__ _

—-

7,1

___

1,000,000

—

25,562

98

1,025,562

98

93,452

59

72,255

71

722

56

- ---

_

__„_

_

7,o

__

1,000,000

_

27,818

69

___ _ __

_

1,027,818

69

97,549

53

76,808

86

768

09

- - -

- -

—

7,4

—

6

1,000,000

5,123

62

17,000

—.

1,022,123

62

93,180

01

78,481

16

784

81

----

—

- -

—

7,6

---

1,000,000

—

7,971

73

32,633

05

1,040,604

78

98,615

71

83,957

74

839

58

- ---

—

—

8,o

—

1,000,000

—

11,929

47

52,633

05

1,064,562

52

102,953

25

83,750

05

837

50

”

—

— —

—

7,8

—

7

1,500,000

—

102,500

—

13,851

74

1,616,351

74

196,275

65

129,333

33

1,293

33

- - -

—

■---

—

8,0

—

1,500,000

—

122,500

—

18.185

07

1,640,685

07

210,423

68

129,708

68

1,297

09

- ---

—

___

—

7,9

—

1,500,000

—

142,500

--

22,500

—

1,665,000

—

242,503

11

154,251

22

1,542

51

— — —.

_

— —

—

9,3

8

1,500,000

—

17,174

—

— — —

—

1,517,174

—

166,486

50

111,515

83

1,115

16

—

7,3

---

1,500,000

—

38,689

83

_ _ _

—

1,538,689

83

185,950

99

121,810

17

1,218

10

-----

---

-—

7,9

—-

1,500,000

—

55,500

—

- - -

—

1,555,500

—

210,453

77

144,500

—

1,445

—

— — .—.

— —

—

9,2

—

9

703,700

—

- - -

—

- - -

—

703,700

—

40,617

27

29,344

86

293

45

— — —

—

—

—

4,1

—

1,000,000

—

14,947

54

—--

—

1,014,947

54

114,946

45

90,462

38

904

62

— — -—

—

—

8,9

—

1,050,000

—-

37,180

42

—

—

1,087,180

42

124,895

36

97,195

10

971

95

_ _ _

_

- -

—

8,9

—

10

—

--- -

—

- - -

—

- - -

—

- - -

•- - -

—

_ _

_

_ _ _

—

- -

—

----

___

276,600

__

8,855

83

5,412

79

290,868

62

56,989

99

38,521

88

385

22

- ---

—

13,2

_

310,520

__

12,409

66

15,453

59

338,383

25

78,356

73

43,899

71

439

—

- - -

—

- -

—

12,9

—

11

—

— — —

—

- - -

—

— —. —

—

— — —

—■

- - -

—

- -

—

--- -

—

- --

—

—

---

70,270

—

3,641

37

—

73,911

37

20,719

75

9,285

75

92

86

- ---

—

—

12,5

—

76,200

—

8,685

97

- - -

—

84,885

97

22,770

84

9,694

16

96

94

— —. —

—

— —

—

11,4

—

12

43,490

80,010

4,645

4,335

81

48,135

84,345

81

85

11,814

12,451

48

08

6,125

7,133

52

16

61

71

26

33

12,8

8,4

50,150

141,700

7,003

9,901

57,153

151,971

12.697

16.698

23

20

5,691

9,474

67

34

56

94

92

74

9 9

Tf,9
6,2

13

_ — — |

—1

— — —

— — —

—

— — _

—

— — —

—

—

!

—

— — —

—

—. -

—

--_

—

85

- - -

—

- ----

—

—

—

—

370

21

21

— — —

— —

—

—

14

Bankens namn.

! 1
! 2

3

4
! 5

j 6

i 7
| 8
| 9
10

Skånes

Vermlands

Kopparbergs

Östergötlands

Smålands

enskilda bank
d:o
d:o
d:o
eko

Örebro

Mälareprovinsernas

Göteborgs

Stockholms

Norrköpings

jl 1 Vadstena
12 Hallands
113 Sundsvalls
|14jKristianstads
j 15 Venersborgs

il6(Skaraborgs läns
;17jGefleborgs
[18|Uplands
(19,Vesterbottens
(20 Kristinehamns

(21 Borås

j22 Södermanlands
23 Kalmar
(24 Gotlands
(25 Bohus läns

[26

(27

28

Hernösands

Helsinglands

Oskarshamns

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o
d:o
d:o
d ro
d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

d:o

1 Skandinaviska Kredit-Aktiebolaget...............

2|Industrikredit-Aktiebolaget i Stockholm......

3 Stockholms Intecknings-Garanti-Aktiebolag

4jAktiebolaget Stockholms Handelsbank........

5(Aktiebolaget Göteborgs Handelskompani ....(5,491,800

Aktiebolaget Gefle bank........................

7jAktiebolaget Blekinge bank.................

SjAktiebolaget Göteborgs Köpinansbank.
9jAktiebolaget Sundsvalls Handelsbank ..

|l 1 Aktiebolaget Stockholms Folkbank*)

112 Aktiebolaget Göteborgs Folkbank*)

1131Aktiebolaget Norrköpings Folkbank*)
(l4(Aktiebolaget Jemtlands Folkbank*)...

*) Uppgifter saknas för år 1875.

Hör till Bev.-Utak. Bet. 1879, N-.o 7,