Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 2.

7

/

H:o 2.

Ank. till Biksd. Kansli den 28 Febr. 1879, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående hvitbetssockertiUverkningsafgiften.

Vid 1869 års riksmöte beslöt Riksdagen, i anledning af derom
väckta förslag, att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skulle
åläggas särskild beskattning i förhållande till införseltullen å utländskt
råsocker, men att undantag från denna bestämmelse skulle medgifvas sålunda,
att nämnda tillverkning finge skattefritt bedrifvas till den 1 Juli
1878, att från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen
endast ålades en skatt, motsvarande en femtedel, från och med
den 1 Juli 1876 till den 1 Juli 1879 två femtedelar, från och med den
1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 tre femtedelar samt från och med den
1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 fyra femtedelar, allt af den vid dessa
tider gällande tullsats a utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18
af den i verldshandeln gällande Holländska standard.

Detta Riksdagens beslut blef genom Kong! kungörelsen den 15
Oktober 1869 angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen inom
riket till allmän efterrättelse kungjordt; hvarefter närmare bestämmelser
angående ifrågavarande beskattning meddelades genom Kongl. förordningen
den SO Maj 1873.

Uti en vid innevarande riksmöte inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 105) har Herr Lasse Jönsson föreslagit, »att Riksdagen ville för sin
del besluta, att den särskilda beskattning, som är pålagd hvitbetssockertillverkningen
inom landet, med ty åtföljande kontroll, måtte från det
tillverkningsår, som börjar 1879, till alla delar upphöra, och att dessa

8 Bévillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

fabriker, i likhet med andra näringsgrenar, endast må påläggas bevillning
efter den nettoinkomst de kunna anses lemna;» och har motionären såsom
skäl härför anfört, att den pålagda beskattningen, enligt motionärens åsigt,
haft den skadliga inverkan, att denna för vårt land nyttiga näring i det
närmaste upphört, i följd hvaraf äfven förhoppningarne om den inkomst,
staten af denna skattetitel skulle upphemta, slagit fel.

Vid besvarande af denna motion anser sig Utskottet till en början
böra meddela uppgift angående de belopp, hvartill ifrågavarande afgift uppgått.
Den utgjorde år 1873 (under hvilket år beskattningen tog sin början)
51,420 kr. 60 öre, motsvarande en tillverkning af 3,213,787 It råsocker

1874 58,884 » 40 » » » 3,680,275 » »

1875 30,598 » — » » _» 1,912,375 » »

1876 (då afgiften från och med den 1 Juli höjdes)

47,267 kr. 02 öre, motsvarande en tillverkning af 1,890,314 » »

1877 54,778 » 80 » » » 1,711,837 » »

1878 33,819 » 80 » » » 1,056,869/ »

De skäl, äfven hemtade från andra lands erfarenhet, hvilka föranledde
1869 års Riksdag till påläggande af ifrågavarande beskattning, voro
å ena sidan jordbrukets intresse, som fordrade att hvitbetskulturen och
hvitbetssockertillverkningen inom vårt land betryggades emot ovissa och
våldsamma beskattningsåtgärder, och å andra sidan statsverkets att tillgodoses
i sin tillständiga rätt att icke blifva försatt i mistning af en bland
dess betydligare inkomstkällor; i hvilket senare hänseende ej heller borde
lemnas ur sigte den sockerförbrukande allmänhetens skäliga anspråk, att
hvad den i följd af stadgad tullafgift a utländskt råsocker maste för sin
sockerförbrukning genom förhöjdt pris erlägga verkligen kommer statskassan
till godo och icke endast eller hufvudsakligen blefve en premie
till den inhemska hvitbetssockerindustrien.

Dessa skäl synas Utskottet ega full giltighet äfven i fråga om bibehållandet
af den ålagda beskattningen. Skulle nemligen nu fullständig
skattefrihet medgifvas, och i följd af det hvitbetssockerindustrien derigenom
beviljade premium denna industri i någon betydligare mån utvecklas,
så befunnes det sannolikt snart nödigt att till förekommande af minskning
i statsverkets inkomster åter belägga tillverkningen med skatt, med
den af erfarenheten från andra land styrkta påföljd, att åtskilliga fabriker
åter skulle komma att upphöra med sin verksamhet och de deruti nedlagda
kapital till stor del gå förlorade. Kunde åter statsverket undvara
en större eller mindre del utaf den på sockertullen beroende inkomsten,

9

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 2.

så skulle sannolikt tillvaron af en betydlig och under tullskyddet utvecklad
betindustri motverka en i öfrigt önskvärd nedsättning i nämnda
tullsats.

Men om således, enligt Utskottets förmenande, det vore förenligt
hvarken med statens eller industriens sanna fördel att återgå till fullkomlig
skattefrihet, anser dock Utskottet, med fästadt afseende derå, att de
flesta hvitbetssockerfabriker inom landet redan blifvit nedlagda — om
ock detta förhållande mera varit föranledt af bristande urskilning eller
felaktiga beräkningar vid fabrikernas anläggning än af skattebördan —
skäl vara för handen att uppskjuta den ytterligare höjning i tillverkningsafgiften,
som enligt 1869 års Riksdags beslut skulle inträda från och
med den 1 Juli innevarande år. Genom ett sådant uppskof, på hvilket
statsverket gör en jemförelsevis ringa förlust, kan vinnas ledning för bedömandet,
huruvida industrien inom de orter, för hvilka den är naturlig,
så utvecklas, att den kan bära en ytterligare skatteförhöjning, om hvilken
Riksdagen först då torde böra definitivt besluta.

Af dessa skäl hemställer Utskottet,

l:o

att Riksdagen, med föranledande af Herr Lasse
Jönssons ifrågavarande motion, måtte besluta att afgiften
å tillverkningen af hvitbetssocker inom landet
skall fortfarande och intill den 1 Juli 1882 utgöra
två femtedelar af den för hvarje år bestämda tullsats
å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af
den i verldshandel gällande Holländska standard.

Om denna hemställan af Riksdagen bifalles, föranledes deraf en ändring
i § 1 af ofvan omförmälda Kongl. förordning den BO Maj 1873,
sådan denna § lyder i Kongl. kungörelsen den 2 Juni 1876.

Ifrågavarande § har nu följande lydelse:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1
nästkommande Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande
till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor
enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall,
i öfverensstämmelse med Vår nådiga kungörelse den 15 Oktober 1869,
denna afgift till den 1 Juli 1879 utgöra två femtedelar af gällande tull Bih.

till Biksd. Prot. 1879. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Saft. 2

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2.

sats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln
antagna Holländska standard.»

Under åberopade förutsättning hemställer Utskottet,

2:o

att ifrågavarande 1 § måtte erhålla följande förändrade
lydelse: »För all tillverkning af livitbets socker,

som från och med den 1 nästkommande Juli
inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande
till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen
använda hvitbetor enligt den i § 2 bestämda
grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift
till den 1 Juli 1882 utgöra två femtedelar af gällande
tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg
än N:o 18 af den i verldshandeln antagna Holländska
standard».

Stockholm den 28 Februari 1879.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservation:

af Herr Betdersvärd mot vissa delar af Utskottets motivering’.

o

Herr Bennich har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i behandlingen
af detta betänkande.

STOCKHOLM, CENTRAI.-TRYCKEBIET, 1879.