Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 17.
sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen i underdånighet anhålla, att § 2 i
nådiga kungörelsen den 24 Oktober 1864 måtte sa förandras att der
stadgas: att ledamöterne i direktionerna for länens lasarett och kuihu
hädanefter väljas för tre år; att hvarje år tvenne ledamöter
och andra året efter det nya stadgandets utfärdande efter ^ lotbung
emellan de förut varande; att afgående ledamot kan atervaljas, att om
ledamot, under den tid uppdraget fortfar, afgår från direktionen, den i
hans ställe valde ledamoten inträder i den afgagne ledamotens tur, att
direktionen bör hvarje år hos landstinget anmäla hvilka ledigheter inom
direktionen äro att återbesätta; att på landstinget ma ankomma att, o
så lämpligt anses, välja en eller flere suppleanter att vid inträffande ioi
fall
inträda i direktionen.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 24 April 1878.
N:o 17.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 2 Maj 1878
__ _ _ — Andra Kammaren den 2 —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående ändring i gällande stadganden
om val till organist och klockare.
(Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.) I
I underdånig skrifvelse den 18 Juni 1866 anhöllo Rikets Ständer,
att Eders Kong!. Maj:t täcktes, med ändring af gällande stadganden an
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 17. 7
gående val af klockare, organist och annan kyrkobetjening, i nåder förordna,
dels att desse tjensteman och betjente, klockare dock så vida med
blhVit eJ ^förenades folkskoleläraretjenst, skulle, sedan förslag
, af kyikoherden upprattadt, af honom och församlingen gemen
JlfiSfioSinmt
l°T™ derVld Pä sätt 1 förordning den
. m ? i 62 / kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd funnes stadgadt,
dels ock att, med bibehållande af den ordförande i skolråd tillagila
.Jidstracktare rösträtt vid val af folkskolelärare, församlingens röst
Kon
oJld e t° • Toahanda §Tlmd utgöras. Efter det Eders
■£\ M*J,t ,den 5 Januari 1869 ofverlemnat denna Rikets Ständers
öfver densamma afgifna underdåniga utlåtanden af samt
1
h dpdnkapv ’ iafvenSOm af Hof- och Stockholms stads konsistorium
^Lden 01 kyrkolagens omarbetning förordnade komité, har denna komité,
som ej till behandling upptagit frågan om val till folkskolelärare
uti sitt den 2 Oktober 1873 afgifna förslag till kyrkolag och kyrkostadf-ai’
e, ia^afnd(e bisättning af klockare-, organist- och kyrkosångarejenst,
hem stalt, att, sedan kyrkoherden på förslag uppfört‘tre de skickgaste
och mest tjenhge bland de sökande eller, om ej tre behörige sö»|lde
y0!? tdl’ s.a eianga, som sig anmält och behörige funnes, kyrko
kvrtUdVl
V JGJ utnämna en bland de sålunda föreslagne/dock
..ttlcy1 koradei kunde, om endast en sökande vore på förslaget uppförd
fo:i ordna, att åtgärder för tjenstens tillsättande skulle å nyo i lao-a ordning
vidtagas; innehållande förslaget särskilda bestämmelser i fråga om
klockares tillsättande inom Skåne, Halland, Blekinge och BohSslän
nemligen att derstädes må, utan att förslag blifvit upprättadt, bland am
malde sökande, som behörige finnas, den till klockare antagas, om hvilen
församlingen 1 kyrkostämma enhälligt eller genom mer än hälften
kv hX P rosterna sig med kyrkoherden förenar; men att, om ej
kyikoherden och församlingen genom sådant samrådsval kunna förent
då s°kVSande af nag0n,-blrd de sökande> med tjenstens tillsättande
da skall foi faras pa satt 1 forslaget stadgas för rikets öfriga delar. Om
lararebefattnmg 1 fokskola vore med klockaretjenst förenad, skulle med
tillsättning af de förenade tjensterna förhållas på sätt om tillsättning af
med8kk onkrare+-enSi Ti, förordnadt- Vore åter organisttjenst förenad
lkl xkaretjeiiStl sklllle med tillsättningen förfaras på sätt om klockaretjenst
vore stadgadt. 1
, „ . 1 å''T motivering-, hvarmed dessa bestämmelse]- blifvit beledsagade
har kom,ten aniort, att de kyrkliga intressen, som vid tillsättning af
g Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 17.
klockare, organister och kyrkogångare borde påaktas skulle, j komiténs
tanke, i de flesta fall blifva bättre tillgodosedda af kyrkoråden an af
för s am lin garn e sjelfva. Komitén forestalde sig, att den utvidgning <■
kvrkorådlts befogenhet, som dess förslag mnebure, möjligen skulle i
någon mån bidraga till lifvande af dessa myndigheters verksamhet och
höpmde af deras anseende inom församlingarna. Det undantag sim hal
lende som i fråga om ordningen för tillsättning al klockare från aldie
tider Varit gällande inom Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, hade
nära nog antagit karakteren af ett privilegium för nämnda provinser.
Af denna anledning hade nyss berörda undantagsstadgande blifvit i lag
forshige^
upptaget, „fver]emnade Riksdag.en i underdånig skrifvelse den
19 Mai 1874 till Eders Kong!. Maj:t en af Riksdagen för dess de beslutad
författning om ändring i gällande stadgande!! .^gående val till
organist och klockare i samma syfte som angifvits i BM feoto»
ofvan omförmälda skrifvelse af den 18 Juni 1866^men förklarade Ldeis
Kongl. Makt i nådig skrifvelse den 9 Januari 18/5, att enär denna af
Riksdagen för dess del beslutade författning afsage ändring af kyrko
lag och således, enligt 87 § 2 inom. af Regeringsformen, icke kunde genomföras
utan samtycke af allmänt kyrkomöte, men Eders Kongl. J.-ei funnit skäl att kalla kyrkomöte, som da nyligen vant foisamladt, åt.
åter före 1875 års riksdag sammanträda, samt — vid prutningen af d
utaf utsedde komiterade utarbetade förslag till ny kyrkolag fragan om
en lagförändring i den af Riksdagen åsyftade rigtmng kunde komma
under öfvervägande, Riksdagens berörda förslag fatt förfalla
Riksdagen har nu, då lagtima kyrkomöte under arets lopp kommer
att sammanträda, samt då, efter de många anmärkningar som mot
förslaget till ny kyrkolag vid granskningen i Högsta Domstolen foie
kommit, ovisst torde vara, om och när detta förslag kan komma att o
Riksdag och kyrkomöte framläggas, funnit tidpunkten vara inne att, dei
est icke frågans slutliga afgörande skall komma att allt foi länge upp
skiutas, i hufvudsak förnya sitt år 1874 fattade beslut. .
Mer än en mening torde icke finnas derom, att den rostofyervigt,
som vid val till organist och klockare enligt gällande lag ar tillerkänd
kyrkoherde, icke lämpar sig efter nutidens förhallanden och folkets bildningsgrad.
En lagförändring härutinnan är således af bfliotyot pakallad
Enligt Riksdagens åsigt bör dock det anmarkta foi hällandet a
hjelpa** pV annat sätt än det af kyrkolagskomitén föreslagna. Riksdagen
9
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 17.
kan nemligen icke inse, hvarföre, såsom komitén anfört, de kyrkliga intressena
i detta hänseende skulle bättre tillgodoses af kyrkoråden än af
församlingarna sjelfva. Då det ej kan anses mera maktpåliggande att
utse klockare och organist än att välja prest, torde de förre likaväl som
presten lämpligen kunna och böra tillsättas omedelbart af församlingarnaoch
anser Riksdagen fortfarande, beträffande de ifrågavarande valen att
dervid böra följas de grunder för röstberäkningen, hvilka i afseende på
kyrkostämma i allmänhet äro gällande.
Hvad angår de undantagsbestämmelser, hvilka för närvarande
galla i fråga om fallsättning af klockare inom Skåne, Halland, Blekinge
och Bohus lan, så aro dessa bestämmelser icke att betrakta annorlunda
an såsom en undantagslag, som lika med annan lag kan af den lagstiftande
makten ändras; och att göra nämnda provinser i detta hänseende
hkstalda med landets_ öfriga delar synes vara desto mera lämpligt,
som redan nu, i fall vid samrådsvalet kyrkoherde och församling
ej kunna komma öfverens, tillsättningen måste ske efter de allmänna
grunderna för klockareval.
På grund häraf har Riksdagen för sin del antagit följande:
. »Förordning angående ändring i gällande stadganden om val till
organist och klockare.
Med ändring af nu gällande stadganden angående val till or°-amst,
och klockare förordnas, att desse skola, sedan förslag blifvit af
kyrkoherden i föresknfven ordning upprättadt, af församlingen bland de
loreslagne valjas samt rösterna beräknas enligt de grunder som för
rösträtt vid kyrkostämma i allmänhet äro bestämda.»
Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen o. s. v.
Stockholm den 2 Maj 1878.
Riil. till Riksd. Frat. 1)78. 10 Sam/. 1 Afd. 1 Band. 2 Hälft.
A
2