Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22.

ö

N:o 22.

Ank. till Eiksd. Kansli den 5 Mars 1878, kl. 3 e. m

Kongl. Maj ds nådiga Proposition till Riksdagen, angående antagande
af en för alla orter inom riket gemensam tidsberåkning;
Gifven Stockholms Slott den 22 Februari 1878.

Under åberopande af hvad bilagda utdrag af det inför Kong]. Maj:t
i Statsrådet denna dag förda protokoll innehåller, föreslår Kongl. Maj:t
härmed Riksdagen medgifva,

att oberoende af den inom Sverige för hvarje särskild orts meridian
gällande medelsoltid skall från och med år 1879 såväl i rättsligt som i
borgerligt hänseende tiden för alla orter inom riket beräknas lika med medelsoltiden
för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf tidsminuters
vestligt afstånd från Stockholms observatorii meridian;

Viljande Kongl. Maj:t, i händelse af bifall härtill, framdeles meddela
beslut i fråga om sättet för den föreslagna förändringens genomförande.

De ärendet rörande handlingar skola vederbörande Utskott tillhandahållas;
och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kunglig nåd och
ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. J. Thyselius.

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Utdrag af protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms Slott den 22 Februari

1878.

N ärvarande:

Hans Excellens, Herr Statsministern Friherre Dk Geer,

Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Herr Lagerstråle,

Thyselius,

Carlson,

Friherre Alströmer,

Lovén,

Friherre von (Etter,

Forssell och
Rosensvärd.

40:o.

Slutligen anförde föredragande Departementschefen Statsrådet Thyselius:

Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 19 Maj 1877 (N:o
60) hemstält, det Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under ompröfning, huruvida
det skulle befinnas ändamålsenligt att för Sverige eller större delen
deraf en viss orts lokaltid blefve gemensam jernväg^- telegraf- och lagligt
gällande borgerlig tid samt att, om detta funnes vara förhållandet, vidtaga
de åtgärder, deraf kunde föranledas, har Eders Kongl. Maj:t vid föredragning
den 1 påföljande Juni anbefalt Vetenskapsakademien att i anledning
af denna framställning afgifva underdånigt utlåtande.

7

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

Det sålunda infordrade utlåtandet inkom den 13 sistlidne Oktober;
och har Vetenskapsakademien deri åberopat ett bifogadt skriftligt yttrande
af dess sakkunnige ledamöter Generallöjtnanten m. m. Herr Friherre F. J.
Wrede, samt Professorerne m. in. D. G. Lindhagen och J. A. H. Gyldén.
Uti detta yttrande erinras till en början, att Ofverståthållareembetet uti underdånigt
memorial den 22 Oktober 1864 i fråga om ordnandet af snälltågen
mellan Stockholm, Göteborg och Malmö anfört, bland annat, att en för landet
gemensam jernvägstid borde bestämmas så att den äfven kunde lämpa sig
till gemensam borgerlig tid; att Vetenskapsakademien den 16 November
1864 afgifvit utlåtande i ämnet, hvilket utlåtande med tillhörande karta och
tabell tinnes aftryckt i sistlidne Riksdags Andra Kammares Tillfälliga Utskotts
utlåtande N:o 29; samt att styrelsen för statens jern vägstrafik uti underdånigt
memorial den 3 Juni 1871 anfört, att hvilken gemensam borgerlig
tid än blefve för Sverige bestämd, fördelen för jernvägsskötseln alltid blefve
lika stor att rätta jernvägstiden efter den gemensamma borgerliga, men att,
ur synpunkten af samtlige trafikerandes gemensamma bästa, den af Vetenskapsakademien
uti dess berörda utlåtande den 16 November 1864 förordade
medeltid syntes vara den lämpligaste.

För egen del hafva förutnämnde sakkunnige ledamöter anfört, att de
fullständigt delade den af Öfverståthållareembetet, Vetenskapsakademien,Trafikstyrelsen
och Riksdagen enstämmigt uttalade åsigten om nyttan och ändamålsenligheten
af att för riket eller större delen deraf antaga en gemensam
borgerlig tid, som jemväl borde begagnas såsom gemensam jernvägs- och
telegraftid. Fördelen af den ifrågasatta anordningen vore så i ögonen fallande
och i redan afgifna utlåtanden så fullständigt ådagalagd, att något vidare
ordande derom torde vara öfverflödigt. Lyckligtvis egde man derjemte från
ett annat land en redan vunnen lång erfarenhet att i detta hänseende rådfråga.
I Storbritannien, hvarest Greenwichs medeltid vore antagen till gemensam
borgerlig tid för England och Skottland samt, med afdrag af 25
minuter, äfven för Irland och hvarest genom denna anordning den extrema
förskjutningen af dagtiderna vore betydligt — nära dubbelt — större än
den för Sverige behöfde blifva, hade man likväl icke allenast icke funnit någon
olägenhet förbunden med den gemensamma tiden utan tvärtom funnit
användandet af lokaltider, som vexla från ort till ort, alldeles oförenligt
med nuvarande samfärdselförhållanden i detta land. I likhet med hvad
Vetenskapsakademien år 1864 föreslagit och hvartill Trafikstyrelsen samt
numera jemväl Riksdagen, enligt hvad af dess underdåniga skrifvelse otvetydigt
framginge, anslutit sig, ansåge de sakkunnige ledamöterne, att den
gemensamma borgerliga tid, som nu vore ifrågasatt, borde bestämmas hufvudsakligen
med hänsyn till landets södra och mellersta delar, för hvilka denna
gemensamhet i tidräkning hade den största betydelse i anseende till deras

8

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 22.

tätare befolkning och mera utvecklade kommunikationsanstalter samt deraf
framkallade lifligare samfärdsel. Under denna förutsättning kunde helt visst
intet lämpligare val i detta hänseende träffas än det af Vetenskapsakademien
redan uti utlåtandet den 16 November 1864 föreslagna, eller att den meridian,
från hvilken den gemensamma borgerliga tiden bonde räknas, förlägges
jemnt 3 grader eller 12 tidsminuter vester om Stockholms observator! meridian,
hvarigenom afvikelserna från de olika lokaltiderna blefve för landet i dess
helhet, med undantag af de två nordligaste länen, så små som möjligt och
på sin höjd uppgående till vid pass i 5 minuter, såsom närmare åskådliggjordes
af ofvannämnda karta och tabell. Hvad anginge de två nordligaste
eller Vesterbottens och Norrbottens län, så skulle efter en på ofvannämnda
sätt vald gemensam borgerlig tid, lokaltidernas afvikelser från denna tid
inom de östligaste delarna af dessa län blifva något större men likväl för
den östligast belägna staden Haparanda icke mer än 36|- minuter. Under
en så nordlig breddgrad som denna stads, betydde i sj elfva verket dessa
•i6| minuter icke särdeles mycket, då man toge i betraktande den långsamhet
hvarmed solen i sitt skenbara dagliga lopp derstädes höjde sig öfver
eller sänkte sig emot horisonten och som föranledde att de naturliga dagtiderna
der i verkligheten vore mindre skarpt åtskilda än under sydligare
breddgrader, och att t. ex. ett skymmande berg kunde vida mer än med
nyssnämnda minutantal förändra tiderna för solens skenbara upp- och nedgång.
Den på föreslagna sättet bestämda gemensamma borgerliga tiden
syntes derföre kunna utan ringaste olägenhet i afseende å dagtidsförskjutningen
tillämpas äfven i dessa län; och otvifvelaktigt vore, att ur andra synpunkter
sådant vore särdeles fördelaktigt synnerligast med afseende å den
liHiga ångbåtstrafiken utefter de norrländska kusterna. Ett annat, ehuru
mindre förmånligt sätt att göra dessa län i viss mån delaktige af den för
det öfriga landet gällande gemensamma tiden vore att för dem antaga eu
särskild gemensam borgerlig tid, som skilde sig från det öfriga landets tid
med ett rundt antal minuter, som då lämpligast borde bestämmas till 20,
hvarigenom meridianen för donna särskilda tid komme att nära nog sammanfalla
med meridianen för Umeå stad och den östligaste staden Haparandas
dagtidsförskjutning komme att uppgå till endast 16| minuter. Vid denna
anordning mötte dock den olägenheten att i närheten af gränserna mellan
län, som skulle få olika borgerlig tid, misstag om rätta tiden lätt måste
uppstå, såsom då två orter, hvilka läge hvarandra helt nära och der invånarne
räknade med hvarandra närmaste granskap, råkade att vara belägna
den ena i Vesternorrlands eller Jemtlands län och den andra i Vesterbottens
län, till följd hvaraf uren skulle vara stälda 20 minuter olika. Vidare
återstode möjligheten att låta de två nordligaste länen åtminstone tillsvidare
fortfarande behålla sina lokaltider. Beträffande slutligen sättet för

9

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22.

reformens genomförande, borde detsamma numera blifva ytterst enkelt och
med mycket ringa kostnad förbundet, då alla mera betydande orter inom
landet redan vore förbundna genom telegraflinier, med hvilkas tillhjelp den
förändrade tiden lätt och säkert kunde meddelas. När den närmare tiden
för förändringens verkställande blifvit bestämd och allmänligen kungjord,
hvilken tid af flera skäl syntes böra föreläggas till början af ett kalenderår
t. ex. början af år 1879, skulle helt visst genom samverkan af styrelserna
för rikets Telegrafverk och Jernvägstrafik samt föreståndaren för Vetenskapsakademiens
observatorium alla offentliga ur i rikets städer och å andra orter,
hvarest telegrafstationer funnes, äfvensom samtlige telegraf- och jernvägsur
lätt kunna på en enda natt omställas så att de tillräckligt noga angåfve den
gemensamma borgerliga tiden och så, att allmänheten föga eller intet deraf
berördes. Fatalie- eller andra offentliga ur å sådana orter, der hvarken
telegraf- eller jern vägsstation funnes, kunde naturligtvis icke lika hastigt
blifva reglerade efter den nya tiden, men antagligen behöfde för detta ändamål
ingenstädes mer än en eller annan dag förflyta, om vederbörande vore
på förhand anvisade att från närmaste telegraf- eller jernvägsstation hemta
den rätta tiden.

Härefter hafva Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Yesterbottens
och Norrbottens län afgifvit infordrade utlåtanden, dervid Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Yesterbottens län anfört, att så mycket mindre någon
olägenhet för Yesterbottens län kunde uppstå derigenom att skilnaden mellan
den af Vetenskapsakademien för det öfriga riket föreslagna gemensamma
tiden och nämnda läns lokaltider uppginge till högst 23| minuter, som i
stället vore att emotse, att, om för riket i öfrigt en gemensam borgerlig tid
faststäldes, oreda, särdeles å gränsorterna, skulle uppstå, derest icke äfven
inom Yesterbottens län samma tidberäkning följdes, som inom landet i öfrigt,
hvadan hemstäldes, att, derest .Riksdagens ofvanberörda underdåniga
framställning godkändes, icke måtte göras undantag för Yesterbottens län.

Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län har ansett,
att, om antagandet af en gemensam tid skall medföra fördelar utan motsvarande
olägenheter, denna tid borde utan begränsning göras gällande för
Sverige i dess helhet, samt att det för Irland tillämpade system i afseende
å beräkning af tiden icke kunde hafva tillämplighet i fråga om ett sammanhängande
fastland. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande funne således
att, äfven om det nordliga Sveriges samfärdsel med det öfriga landet icke
kunde tillmätas den ringa betydelse, som förestafva! valet af den föreslagna
medelmeridianen, samt af de uttalade åsigterna rörande en större eller mindre
tidsförskjutnings betydelse borde kunna dragas den slutsats, att valet af en
något östligare meridian, som jemnare öfver hela Sverige fördelade tidsförskjutningen,
icke skulle medföra någon nämnvärd olägenhet för dess sydliga
Bill. till Bilsd. Prof. 1878. 1 Samt. 1 Afd. 10 Käft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. ''Proposition No 22.

och mellersta delar, likväl vid valet emellan de af Vetenskapsakademien
för de två nordligaste länen uppstälda tre alternativ det, hvarigenom samma
allmänt gällande borgerliga tid antoges för hela riket, vore att föredraga.

Då beslutet om den underdåniga framställning, som nu utgör föremål
för Eders Kongl. Maj:ts pröfning, inom Riksdagen fattats utan ringaste
meningsskiljaktighet och antagandet af en för hela riket eller åtminstone
större delen deraf gemensam beräkning af tiden förordats icke allenast af
åtskilliga i ämnet hörda myndigheter utan äfven af Vetenskapsakademien,
synes mig redan deruti ligga ett stort och kraftigt talande skäl för vidtagande
af en åtgärd i det af Riksdagen antydda syfte, men enligt hvad
den underdåniga skrifvelsen och förutnämnda utlåtande af Andra Kammarens
Tillfälliga Utskott gifva vid handen äro ock flera fördelar att vinna genom
den ifrågasatta förändringen, hvilken åter icke synes kunna medföra annan
olägenhet än den, att, huru än medelmeridianen väljes, beräkningen af tiden
efter densammas medelsoltid likväl måste för de å ömse sidor om denna
meridian mest aflägset belägna orter medföra en icke omärkbar förskjutning
af dagtiderna.

Förutnämnda karta och tabell åskådliggöra, huru denna förskjutningskulle
utfalla för de olika orterna inom riket, derest Vetenskapsakademiens
förslag i afseende å valet af medelmeridian blefve antaget. Visserligen skulle
enligt detta förslag dagtidsförskjutningen för de östligaste delarna af Vesterbottens
och Norrbottens län blifva icke obetydligt större än för hvarje annan
ort inom riket; men med afseende å hvad Vetenskapsakademien och Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län anfört, anser jag likväl
denna omständighet icke böra föranleda dertill att medelmeridianen förlägges
östligare, än Vetenskapsakademien föreslagit, eller att för beräkningen af
tiden inom dessa två län antages en annan grund, än den som gäller inom
öfriga delar af riket.

Jag förordar således antagande för hela riket af en gemensam tid och
att denna tid måtte beräknas lika med medelsoltiden för den af Vetenskapsakademien
föreslagna medelmeridianen.

Hvad särskild! angår den sålunda föreslagna förändringens inflytande
i fråga om så kallad fatalietid, tillåter jag mig erinra, att uti gällande allmän
lag icke finnes någon bestämmelse om sättet för sådan tids beräknande
efter den ena eller andra ortens medelsoltid. Saknaden af ett sådant stadgande
har visserligen, såvidt jag känner, hittills icke varit orsak till någon
förveckling eller tvist, men skulle, ehuru föga sannolikt, dock möjligen kunna

11

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22.

hos någon föranleda till tvekan, huruvida den tid, inom hvilken eu rättslig
handling senast bör vara fullgjord, skall beräknas efter och i förhållande till
medelsoltiden a den ort, der fullgörandet skall ega rum, eller med hänseende
till medelsoltiden å det ställe, der det förhållande inträffat, som gifvit anledning
till den rättsliga handlingen. Emellertid skulle all osäkerhet i detta
hänseende förebyggas genom den föreslagna förändringen, enligt hvilken
tiden skulle för alla orter inom riket beräknas lika. Den af mig förordade
anordning kan således äfven i afseende å beräkningen af de i lag bestämda
tider medföra en fördel.

I fråga om tiden och sättet för den föreslagna förändringens genomförande
bär jag intet att erinra vid hvad Vetenskapsakademien yttrat och
föreslagit.

Den nya beräkningen af tiden kan väl icke för hvarje enskild medborgare
egentligen vara af annan betydelse, än att derigenom beredes lättnad
och beqvämlighet vid samfärdseln mellan olika orter; men då meddelandet
af föreskrift om ett allmänt gällande förändradt sätt att beräkna tiden icke
lärer kunna betraktas endast såsom en förvaltningsåtgärd och dessutom en
sådan förändring i viss mån inverkar på beräknandet af de i allmän lag
bestämda tider, anser jag, i enlighet med hvad jemväl uti Riksdagens underdåniga
skrifvelse antydes, att Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i ämnet
bör utgå och bekantgöras i den för en allmän författning brukliga ordning.

Enär likväl, såsom förut är nämndt, allmän lag icke innehåller något
stadgande om fatalietids beräknande efter en eller annan orts medelsoltid,
torde utfärdandet af nu ifrågasätta nadiga befallning icke kunna hänföras
till en sådan lagfråga, öfver hvilken, innan, beslut meddelas, Högsta Domstolens
yttrande skall jemlikt 87 § Regeringsformen infordras. Emellertid
anser jag med hänsyn till sakens beskaffenhet och då Riksdagen icke yttrat
sig rörande valet af den medelmeridian, hvars medelsoltid bör gälla för alla
orter inom riket, att ärendet bör, innan detsamma slutligen afgöres, till
Riksdagens pröfning hänskjutas.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kong], Maj:t måtte i nåder föreslå
Riksdagen medgifva,

att oberoende af den inom Sverige för hvarje särskild orts meridian
gällande medelsoltid skall från och med år 1879 så väl i rättsligt som i
borgerligt hänseende tiden för alla orter inom riket beräknas lika med
medelsoltiden för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf
tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observatorii meridian.

I händelse af bifall härtill lärer Eders Kongl. Maj:t vilja framdeles
meddela beslut i fråga om sättet för den föreslagna förändringens genomförande,
i sammanhang hvarmed torde komma under öfvervägande, huruvida
särskilda föreskrifter ma vara erforderliga i afseende å angifvande genom

12

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 22.

rikets observator^ och andra dertill lämpliga institutioner af den gällande
tiden samt justering i enlighet dermed af de ur, som begagnas vid domstolar
samt andra offentliga verk och inrättningar.

Uti allt hvad föredragande Departementschefen sålunda yttrat och
hemstält instämde Statsrådets öfrige ledamöter;

Och behagade Hans Maj:t Konungen dertill lemna
bifall samt befalde, att nådig proposition i ämnet, så
lydande som bilagan Litt. B. till detta protokoll utvisar,
skulle i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo
Carl G. Edman,

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878