Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
1
N:o 9.
Ank. till Riksd. Kansli den 23 Febr. 1878, kl. 10 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifter
.Sjette hufvudtiiel.
na under riksstatens
(2:dra U. A.)
Vid Sjette hufvudtiteln, innefattande anslagen till Civil-departementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar,
livilka här nedan omförmälas.
Departementets expedition.
l:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att dels, med de genom nådigt beslut den 7 sistlidne December
stadgade vilkor och förbehåll för genomförande af nu föreslagna lönereglering
för departementets expedition, höja ordinarie anslaget till samma
expedition från 46,200 kronor till 76,700 kronor, eller med 30,500 kronor;
dels ock förklara, att möjligen ifrågakomrnande utbetalning af befattningsinnehafvares
lön på expeditionens äldre ordinarie stat finge bestridas af
det på nya staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning
och renskrifning m. in.»
Utskottet får till en början erinra, att den vid 1874. års riksdag
för år 1875 medgifna stat för Civil-departementets expedition, hvilken,
till följd af år efter annat af Riksdagen gjorda medgifvanden, allt sedan
fortfarit att tillämpas, hade följande utseende:
Bih. till Riksd. Prut. 1818. d Sami. 1 Afd. 7 Höft.
Ang. anslag
till Civil-departementets
expedition.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Kronor öre.
Expeditionschefen, arfvode................................................................ 7 000: -_•
4 Byråchefer, löner ä 5,500 ............................................................ 22,000: _
5 Kanslisekreterare, löner å 4,200 ................................................... 21,000: —
1 Registrator, lön ................................... 4,200- _
1 Vaktmästare, lön .................................................................... 750- _
1 rl-° <l:o ............................................................................. 650: —
1 Statsrådsvaktmästare, lön ............................................................ 750: _
d:o d:o ... ......................................................... 650: —
dill Departementschefens förfogande för amanuenser, skrif
biträden
och extra vaktbetjente .................................................. 10,000: _
Summa 67,000:
Den nu föreslagna staten åter har följande lydelse:
Expeditionschefen, arfvode
1 Byråchef ..............................
3 d:o ...............................
1 Kanslisekreterare
i4 d:o .......................
1 Registrator...................................
1 Förste vaktmästare
1 Förste statsrådsvaktmästare
1 Vaktmästare ..........
1 d:o .............................
1 Statsrådsvaktmästare .................
*) oOm vaktmästare i sådan egenskap
åtnjuter fri bostad, skall, så länge
denna förmån qvarstår, den kontanta
lönen minskas med 150 kronor.
Till Departementschefens förfogande
för amanuenser, vikariatsersättning
och renskrifning m. m.............
Lön
Kronor.
Tjonst
görings
penningar.
Kronor.
Summa!
15,000 i
76,700
Sum ma.
Kronor.
4,400 |
2,000 |
7,500 6,400 |
13,200 |
6,000 |
19,200 |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
11,200 |
4,800 |
16,000 |
2,800 |
1,200 |
4,000 |
800*) |
300 |
1,100 |
800*) |
300 |
1,100 |
500*) |
300 |
800 |
500*) |
300 |
800 |
500*) |
300 |
800 |
lEfter fem år kan lönen
j höjas med 600 kronor.
(Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
[Efter fem år kan lönen
höjas med 100 kronor.
Som nuvarande ordinarie anslaget uppgår till endast
utgör '' således skilnaden ............................
Men, om härifrån afräknas det för innevarande och föregående
år på extra stat anvisade belopp..................
I utgör den nu ifrågasatta förhöjningen egentligen endastl
46,200
30,500
20,800
9,700
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 9.
3
Beträffande grunderna för de föreslagna lönebeloppen äfvensom de
för löneregleringens genomförande stadgade vilkor och förbehåll, äro
dessa redan i utlåtandet angående regleringen af utgifterna under riksstat
ens Andra hufvudtitel understälda Riksdagens pröfning, hvadan härvid
något vidare Utskottets yttrande ej lärer påkallas.
Enligt berörda grunder skulle af expeditionschefs-arfvodet ett belopp
af 2,400 kronor anses motsvara tjenstgöringspenningar, hvarom anteckning
lärer böra i staten införas.
Hvad angår personalen inom Civil-departementets expedition, så
förekommer deruti ej någon annan förändring, än att antalet vaktmästare
ökats från två till tre. Anledningen härtill är, på sätt statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 a, sid. 2 och 3) gifven vid handen, att, sedan en vaktmästare
vid f. d. Konvojkommissariatet, hvilken vid detta embetsverks indragning
1867 berättigats att emot skyldighet till tjenstgöring inom Civildepartementets
expedition framgent från Handels- och Sjöfartsfonden
uppbära då innehafvande lön jemte öfriga förmåner, till följd hvaraf expeditionens
betjening, oaktadt staten upptagit allenast 2 vaktmästare, i sjelf va
verket under de senaste tio åren bestått af tre sådana, nu under sistlidna
December månad afiidit, hade Handels- och Sjöfartsfonden medel
ansetts icke vidare böra anlitas för bestridande af aflöning åt den för
expeditionen behöfliga vakt,betjening, hvadan, och då antalet vaktmästare
icke skäligen kunde minskas — om i betraktande toges, att tillökningen
i embetsgöroruålen och arbetets fördelning å särskilda byråer i icke oväsentlig
mån föranledde dertill, att betjeningen måste mer än tillförene
tagas°i anspråk så väl för uppvaktningen å embetsrummen, der arbetena
ofta påginge till klockan 4 eftermiddagen och än senare, som för uträttande
af öfriga densamma åliggande sysslor, äfvensom att embetslokalen
måst under år 1874 icke obetydligt utvidgas — åtgärd nu borde vidtagas,
så att aflöningen för den erforderlige tredje vaktmästaren bl ef ve
å stat uppförd.
På sätt vid jemförelse mellan ofvan intagna stater framgår, har
uti anslaget till amanuenser, skrifbiträden m. m. föreslagits en förhöjning
af 5,000 kronor. Beträffande behofvet häraf är i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 a, sid. 3) anfördt att, då anslagets belopp år 1874 bestämdes till
10,000 kronor, dervid tagits i beräkning, att kostnaden för den ros .skrifning,
som bestrides af personer utom expeditionen, skulle uppgå till
omkring 1,500 kronor årligen. Beloppet af denna kostnad, för hvars
bestridande måst under åren 1876 och 1877 anvisas särskilda bidrag från
sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter, hade utgjort under år 1874
4
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 9.
något mer än 2,400 kronor, år 1875 vid pass 2,200 kronor, år 1876
minst 2,300 kronor och år 1877 omkring 2,800 kronor. Med afseende
härå borde ensamt för beredande af tillgång till de för renskrifningskostnadernas
bestridande erforderliga medel ifrågavarande anslag förhöjas
med 1,000 kronor. Af samma anslag borde jemväl utgå de tjenstgöringspenningar,
som för vikariatstjenstgöring under semester skulle af statsmedel
bekostas och hvilka enligt ofvanberörda aflöningsgrunder sammanräknade
uppginge till högst 2,200 kronor, hvaraf, vid det förhållande att
denna utgift icke tagits i beräkning vid bestämmande af anslagets belopp,
föranleddes en ytterligare förhöjning deri med omkring 2,200 kronor.
Enär härtill komme, att ofta nämnda anslag syntes vara äfven för fyllande
af öfriga behof väl knappt tilltaget, i hvilket afseende anmälts, att det
årliga amanuens-arfvodet i medeltal uppgått till endast omkring 1,000
kronor, att tillgångarne icke medgifvit utdelning af gratifikationer till de
extra ordinarie tjensteman, som icke vore amanuenser, med högre belopp
än i medeltal 250 kronor årligen, samt att anslaget icke lemnat någon
tillgång till godtgörande af tillfälligt biträde, då sådant varit för departementschefen
behöfligt, syntes, då nu ifrågakomme att definitivt uppföra
detta anslag på ordinarie stat, detsamma icke böra bestämmas till
lägre belopp än 15,000 kronor.
Då de särskilda aflöningsbeloppen i den nu föreslagna staten för
Civil-departementets expedition äro beräknade enligt de af Utskottet
i dess åberopade utlåtande angående Andra hufvudtiteln till bifall förordade
grunder för afiöningarne vid statsdepartementens kansliexpeditioner,
och ofvan angifna skäl så väl för uppförande af ytterligare en
vaktmästarelön å expeditionens stat som för höjande med äskadt belopp
af anslaget till amanuenser m. m. otvetydigt ådagalägga de i
sådant hänseende befintliga behofvens verklighet, samt Utskottet ej haft
något att erinra beträffande förslaget derom, att anslaget till amanuensarfvoden
m. m. skulle få anlitas för möjligen ifrågakommande utbetalning
af befattningsinnehafvares lön å expeditionens äldre ordinarie stat, har
Utskottet funnit sig böra hemställa:
a) att Riksdagen, för tillämpning af härhos (Bil. Ditt. A)
fogade förslag till stat för Civil-departementets expedition
med de vilkor och förbehåll i afseende å aflöningens
åtnjutande, som i fråga om Justitie-departementets
expedition kunna varda af Riksdagen godkända,
må i det för förstberörda expedition uppförda ordinarie
anslag bevilja förhöjning med 30,500 kronor, eller från
46,200 kronor till 76,700 kronor; samt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
5
b) att Riksdagen må förklara, att möjligen ifrågakommande
utbetalning af befattningsinnehafvares lön på expeditionens
äldre ordinarie stat må bestridas af det på nya
staten uppförda anslag till »amanuenser, vikariatsersättning,
renskrifning m. m.»
Kommerskollegium.
2:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit Riksdagen
att:
dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegii stat
anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst än äfven för andra 1 edigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende å hvilka
indragning syntes kunna ega rum eller förändring böra vidtagas, finge
intill slutet af år 1879, i den mån de för bestridande af görornålen inom
Kollegium kunde finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t för ändamålet
disponeras;
dels, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela Kommerskollegii
ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,
med ”undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879
till samma belopp, som för innevarande år beviljats, på extra stat för
år 1879 anvisa 8,740 kronor;
dels ock, likaledes pa extra stat, för år 1879 anvisa såsom tillfälligt
lönetillägg för fyra bergmästare, som saknade boställen, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugu procent å de till dem utgående löner, eller
tillsammans 2,420 kronor.
På sätt statsrådsprotokollet gifver vid handen, äro så väl den i
afseende å Kommerskollegii ordinarie anslag äskade dispositionsrätt, som
det för tillfällig löneförbättring beräknade anslagsbeloppet för nästkommande
år erforderliga, på det att de Kollegium åliggande göromål måtte
kunna under samma år behörigen uppehållas. Sistnämnda belopp är
från 8,940 kronor, som för innevarande år anvisats, nedsatt till 8,740
kronor, eller med 200 kronor, hvilken nedsättning är föranledd deraf att,
sedan genom innehafvarens frånfälle en kanslisttjenst i Kollegium blifvit
ledig, genom nådigt bref den 5 Oktober 1877 förordnats, att denna
kanslisttjenst icke finge tillsättas, hvadan alltså det förut för samma
tjenst upptagna lönetillägg af 200 kronor blifvit obehöfligt.
Angående
Kommers
kollegii
anslag.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Efter att sålunda hafva redogjort för de af Kongl. Maj:t i fråga
om Kommerskollegii anslagsbehof gjorda framställningar, hvilka torde
böra af Riksdagen bifallas, lärer det tillkomma Utskottet att jemväl något
vidröra den sedan längre tid tillbaka under behandling varande frågan
om indragning eller ombildning af nämnda embetsverk. Härvid får Utskottet
till en början erinra, hurusom 1877 års Riksdag uti underdånig
skrifvelse den 22 Maj nämnda år dels yttrade att, då vigten och behofvet,
af förevarande frågas slutliga lösning blifvit insedd och erkänd, några
oöfvervinneliga hinder syntes icke böra möta för att förslag derom måtte
kunna för innevarande Riksdag blifva framlagdt, dels ock anhöll att
Kongl. Maj:t täcktes, så vidt möjligt, för nu församlade Riksdag framlägga
fullständigt förslag till indragning eller, derest sådant icke kunde
ske, ombildning af Kommerskollegium.
I anledning af Riksdagens berörda underdåniga anhållan, och då
Kongl. Maj:t redan förut anbefalt, att med utarbetande af förslag till
sådan indragning eller ombildning icke finge längre anstå, än omständigheterna
oafvisligen kräfde, har Departementschefen uti sitt till statsrådsprotokollet
afgifna yttrande lemnat en omfattande redogörelse för den
behandling af nu ifrågavarande ärende, som hittills egt rum, till hvilken
redogörelse Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att här
endast hänvisa. (Se Bil. N:o 5 a, sid. 8—18.)
Härvid har Departementschefen jemväl utförligt angifvit de skäl,
hvilka äfven nu lade hinder i vägen för framläggande af förslag till förevarande
frågas slutliga lösning, och har Departementschefen i sådant hänseende
slutligen yttrat, att uti alla de industriens grenar, till hvilka
Kollegii verksamhet sträckte sig, handel, sjöfart, bergsbruk och näringar,
fråga blifvit väckt om ny eller förändrad lagstiftning, samt att förslag
till författningar i dessa ämnen vore dels redan upprättade och utstälda
till vederbörandes utlåtande, dels ock under utarbetning. Att under
sådana förhållanden, och innan åtminstone de vigtigare bland dessa författningsförslag
undergått slutlig beredning, hvarmed antagligen icke
komme att länge dröja, och innan dervid blifvit bestämdt, om och till
hvad utsträckning för de ärenden, som enligt dessa författningar skulle
handläggas och bedömas, biträde måste anlitas af en styrelse eller förvaltning
för handel och näringar, företaga organisationen af en sådan
förvaltning eller styrelse skulle föga öfverensstämma med den ordning,
som vid så beskaffade organisationer hittills blifvit följd, och syntes ingalunda
tillrådligt.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
7
Derjemte hade Departementschefen emellertid hemstält att, derest
Kongl. Maj:t godkände nämnda åsigt, detta godkännande måtte lemnas
med den ytterligare meddelade befallning, att med framläggande af förslag
till lösning af nu ifrågavarande organisationsärende icke finge anstå
längre, än af ofvan berörda förhållande derför mötte ett oafvisligt hinder.
Utskottet, som i allo instämmer uti senaste Riksdags uttalande om
vigten och angelägenheten deraf, att nu omhandlade organisationsfråga
må bringas till en slutlig och tillfredsställande lösning, har ansett att,
då af Departementschefens omförmälda yttrande synes framgå, att det
hufvudsakliga hindret, hvarför så ej ännu kunnat ske, ligger deruti, att
åtskilliga dermed samband egande författningsförslag ej ännu undergått
slutlig beredning, men att detta hinder sannolikt snart blifver undanröjdt,
giltig anledning torde förefinnas till det antagande, att Riksdagen
så. fort ske kan må kunna förvänta ett nådigt förslag till indragning
eller, derest sådant icke kan ske, ombildning af Kommerskollegium,
hvarigenom denna fråga, om hvars slutliga afgörande Riksdagen vid flera
tillfällen uttryckt sin underdåniga önskan, omsider må varda på ett tillfredsställande
sätt löst. Vid sådant förhållande torde härvid någon särskild
åtgärd för närvarande icke böra från Riksdagens sida ifrågakomma;
utan hemställer Utskottet:
a) att Riksdagen ,inå medgifva, att de lönebelopp, som
äro i Kommerskollegii stat anvisade, ej mindre för
en. advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom Kollegium, i afseende
å hvilka indragning synes kunna ega rum
eller förändring böra vidtagas, må intill slutet af år
1879, i den mån de för bestridande af göromålen inom
Kollegium kunna finnas erforderliga, af Kongl. Maj:t
för ändamålet disponeras;
b) att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela
Kommerskollegii ledamöter samt dess i stat uppförde
embets- och tjensteman, med undantag af tre
kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1879 till
samma belopp, som för innevarande år beviljats, Riksdagen
må på extra stat för år 1879 anvisa 8,740
kronor; och
c) att likaledes på extra stat för år 1879 må anvisas
. såsom tillfälligt lönetillägg för fyra bergmästare, som
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Angående
minskning i
Statistiska
Centralbyråns
aflöning
sanslag.
Angående
dyrtidstillägg
för Statistiska
Centralbyrån.
Angående utgifvande
af
statistiska
redogörelser
för kommunerna.
sakna boställen, och tre tjensteman vid Sala silfververk
tjugu procent å de till dem utgående löner, eller
tillsammans 2,420 kronor.
Statistiska Tabellkommissionen.
3:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t till en början föreslaf>''it
Riksdagen att minska anslaget »aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån»
från 16,400 kronor till 15,900 kronor, eller med 500 kronor.
På sätt statsrådsprotokollet (Bil. n:o 5 a, sid. 20 och 21) gifver
vid handen, är den ifrågakomna minskningen i detta anslag föranledd
deraf, att en af de båda aktuariebefattningarne hos byrån under nästlidet
år blifvit försedd med ny innehafvare, hvilken icke ännu under år
1879 blifver berättigad till den af 1873 års Riksdag medgifna aflöriingsförhöjning
på grund af ålder i tjensten; och hemställer Utskottet,
att förevarande nådiga framställning må vinna Riksdagens
bifall, samt alltså anslaget »aflöningsmedel för
Statistiska Centralbyrån» minskas med 500 kronor.
4:o. I enlighet med hvad Kongl. Maj:t vidare föreslagit får Utskottet,
under erinran att grunden för beräkningen af det äskade beloppet
är densamma, som vid föregående riksdagar blifvit följd, hemställa,
att Riksdagen må, för tillfällig förbättring under år
1879 af chefens för Statistiska Centralbyrån och öfrige
tre dervid anstälde embetsmäns löner, hvarje lön med
20 procent, anvisa på extra stat 2,900 kronor.
5:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit
får Utskottet, enär för förevarande ändamål anslag till lika belopp med
det nu äskade blifvit af de fyra sistförflutna årens Riksdagar beviljade,
hemställa,
att, för utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser
öfver kommunernas finanser och fattigvård, må
till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1879 på extra stat
anvisas ett förslagsanslag af 10,000 kronor.
6:o
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
9
Lan dtmäteristaten.
6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen:
dels att, med de i statsrådsprotokollet den 7 sistlidne Januari omförmälda
vilkor och förbehåll i afseende å förändrad organisation af och
lönereglering för Landtmäteristyrelsen, godkänna det i samma protokoll
intagna förslag till ny stat för detta embetsverk;
dels att afiöningen för förste landtmätarne i riket måtte, med föreslagna
vilkor och förbehåll, bestämmas att från och med år 1879 utgå
med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar 1,000 kronor jemte ålderstillägg
af 500 kronor, att lönen tilläggas;
dels att, för tillämpning af berörda nya aflöningsstat äfvensom för
beredande af tillgång till de för förste landtmätarne föreslagna löner och
tjenstgöringspenningar, höja ordinarie anslaget »landtmäteristaten» från
98,200 kronor till 116,500 kronor, eller med 18,300 kronor;
dels ock att, med föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å inrättande
af en justeringsstyrelse och bestämmande af aflöningsförmåner för
dervid anstälde befattningsinnehafvare, gilla den för samma styrelse föreslagna
stat, samt för densammas tillämpning bevilja och i riksstaten efter
anslagstiteln »landtmäteristaten» uppföra ett särskildt ordinarie anslag,
benämndt »justeringsstyrelsen», till belopp af 9,300 kronor.
Vidkommande först frågan om justeringsväsendets skiljande från
Landtmäteristyrelsen har den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 21—26)
meddelade utredning i ämnet, till hvilken Utskottet här endast hänvisar,
synts Utskottet ådagalägga lämpligheten deraf, att en sådan åtgärd åtminstone
för närvarande vidtages.
Grunderna för den föreslagna organisationen af justeringsväsendet
i riket äro, på sätt af statsrådsprotokollet vidare inhemtas, följande:
att öfverinseendet deröfver skulle uppdragas åt en särskild styrelse,
hvars chef, under benämning af justeringsdirektör, borde eg a de qvalifikationer
och deri myndighet, som i nyss åberopade utredning funnos
antydda; dock att, derest denna styrelses verksamhet skulle, sedan det nya
justeringsväsendet blifvit i alla afseenden ordnadt, visa sig icke blifva af
tillräcklig omfattning för att lemna dess chef full sysselsättning, i förnyadt
öfvervägande borde tagas, om ej med chefskapet för justeringsverket
kunde förenas andra lämpliga åligganden;
att i egenskap af biträde åt justeringsdirektören i styrelsen anstäldes
en assistent med skyldighet att, då justeringsdirektören af sjukdom
eller annat förfall vore hindrad att sin tjenst utöfva, företräda
hans plats;
Biå. till Iliksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 A/d. 7 Höft.
Angående förändrad
organisation
af
och lönereglering
för
Landtmäteristyrelsen
m.m.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
att hos styrelsen måtte anställas en vaktmästare, äfvensom af justeringsdirektören,
då för göromålens jemna gång sådant erfordrades,
antagas tillfälligt arbetsbiträde;
att justeringsdirektören måtte utnämnas af Kongl. Maj:t, men assistenten
af justeringsdirektören:
samt att, om justeringsdirektören vore utöfver fjorton dagar hindrad
att sitt embete utöfva, derom skulle hos lvongl. Maj:t göras underdånig
anmälan; men att eljest, derest ej för hvarje särskild! fall annorlunda
förordnades, justeringsdirektörens embete skulle förvaltas af
assistenten.
Aflöningen för justeringsdirektören, assistenten och Justeringsstyrelsens
vaktmästare skulle, jemlikt förslaget, utgå enligt följande
Förslag till stat för Justeringsstyrelsen, att tillämpas
från oah med år 1879.
Summa
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Summa. |
|
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|
Justeringsdirektören .................... |
4,700 |
1,800 |
6,500 |
1 Assistent .................................... |
2,000 |
2,000 |
|
1 Vaktmästare ............................. |
500 |
300 |
800 \{ |
9,300
hvarjemte Justeringsstyrelsen skulle till vikariatsersättning och för bekostande
af nödigt arbetsbiträde hos styrelsen, mot redovisningsskyldighet
få använda erforderligt belopp af de medel, som till styrelsen
inflöte.
Af ofvan åberopade utredning framgår emellertid, att beträffande
frågan om ordnandet af öfverinseendet öfver justeringsväsendet olika
åsigter blifvit uttalade af de vederbörande, hvilka i ämnet sig yttrat, i
det att löneregleringskomiténs ordförande, generaldirektören och chefen
för Landtmäteriet och med honom sedermera Landtmäteristyrelsen, representerad
af landtinäteri-sekreteraren och öfveringeniören, ansett att detta
öfverinseende borde åläggas chefen för det nyligen inrättade kontroll
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
11
verket, hvaremot komiténs samtlige ledamöter, i enlighet med hvilkas
mening Kongl. Maj:ts förslag i denna del hufvudsakligen blifvit affattadt,
funnit justeringsväsendet böra stå under en särskild styrelse. För närvavarende
torde äfven, enligt Utskottets förmenande, denna sist nämnda
åsigt ega giltighet, då i betraktande tages att, under öfvergången till
det nya mått- och vigtsystemet, detta öfverinseende torde komma att
odeladt taga i anspråk dens tid och verksamhet, som skall detsamma
utöfva. Då emellertid i framtiden, sedan nämnda öfvergång blifvit fullbordad,
de med öfverinseendet öfver justeringsväsendet förenade göromål
otvifvelaktigt komma att erhålla väsentligt mindre betydelse, samt härtill
kommer, att uti ofvan omförmälda grunder för organisationen af justeringsväsendet
blifvit förutsatt, att möjligen framdeles andra lämpliga åligganden
kunde med chefskapet för justeringsverket förenas, har Utskottet
icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot att för ett behof, som
synes vara till stor del tillfälligt och öfvergående, nu tillstyrka inrättandet
af ett särskildt embetsverk med på ordinarie stat uppförda aflöningsanslag.
Det har synts Utskottet vida lämpligare, om det belopp, hvilket
Kongl. Maj:t ansett för ändamålet erforderligt, nu blefve allenast på extra
stat för år 1879 anvisadt att användas till arfvoden åt den personal,
som under samma år behöfde anlitas, och att dymedelst frågan om det
slutliga ordnandet af meranämnda öfverinseende blefve lemnad öppen till
dess i framtiden med visshet kunde bestämmas, hvilka krafter dertill
blefve erforderliga; och har Utskottet för ty funnit sig böra tillstyrka
Riksdagen att fatta beslut i enlighet med denna Utskottets åsigt.
Derest Utskottets sålunda uttalade mening varder af Riksdagen
godkänd, och alltså någon Justeringsstyrelse icke på ordinarie stat uppföres,
lärer ej något yttrande erfordras beträffande de i statsrådsprotokollet,
(Bil. N:o 5 a, sid. 30—32) upptagna vilkoren för åtnjutande af
aflöning enligt den föreslagna staten för en sådan styrelse, utom i så
måtto att, i öfverenstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag, torde böra stadgas,
att den inkomst af lösen och justeringsafgifter, som kommer att inflyta
hos den myndighet, som utöfvar öfverinseendet öfver justeringsväsendet,
skola ingå och redovisas till statsverket.
Beträffande Landtinäteristyrelsens organisation äro följande grunder
föreslagna, nemligen:
att öfveringeniörstjensten vid General-landtmäterikontoret måtte indragas; -
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
att Landtmäteristyrelsen måtte utgöras af eu chef för landtmäteriet,
hvilken, efter nuvarande iimehafvarens afgång från ensbetet, skulle hafva
benämning af landtmäteridirektör, och en landtmäterisekreterare; hvarjemte
vid Styrelsen skulle vara anstälde en fiskal, en aktuarie och registrator
samt två ingeniörer;
att landtmäteri-direktören, landtmäteri-sekreteraren och landtmäterifiskalen
måtte utnämnas af Kongl. Maj:t, de senare efter förslag af
Landtmäteristyrelsen;
att, om landmäteri-direktören vore utöfver fjorton dagar hindrad
att sitt embete utöfva, derom skulle hos Kongl. Maj:t göras underdånig
anmälan;
att, om landtmäteri-sekreteraren eller landtmäteri-fiskalen af en
eller annan anledning vore förhindrad att sin tjenst utöfva, landtmäteridirektören
egde att som vikarie för honom under högst en och en half
månad förordna annan ordinarie tjensteman inom verket; men att, om
dylikt vikariat blefve för längre tid behörigt, eller fråga vore om sådant
förordnande för tjensteman utom verket, landtmäteri-direktören skulle
derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.
att aktuarie- och registratorstjensten, likasom ingeniörsbefattningarne,
hvilka alla tillhörde första gradens tjenster, måtte af Styrelsen
tillsättas genom fullmakt, utfärdad å befattning inom denna grad, med
Styrelsen förbehållen rätt att anställa fullmaktsinnehafvaren tills vidare
såsom aktuarie och registrator eller ingeniör ;
att enahanda rätt måtte tillkomma Landtmäteristyrelsen, hvad anginge
de nuvarande tjensteman af motsvarande grad, hvilka öfverginge
på den nya aflöningsstaten; och
att vaktbetjeningen bestämdes till en förste vaktmästare och en
vaktmästare.
Aflöningen åt Landtmäteristyrelsens personal skulle utgå i öfverensstämmelse
med följande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
13
Förslag till stat för Landtmäteristyrelsen, att tillämpas
från och med år 1879.
Lön. |
Tjenst- görings- penningar. |
Summa. |
|||
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
|||
Landtmäteri-direktören.................. 1 Landtmäteri-sekreterare............ 1 Landtmäteri-fiskal ..................... 1 Aktuarie och registrator............ 1 Ingeniör....................................... 1 dito ...................................... Till arfvode åt lärare för landt-mäterielevernes undervisning ... |
5.000 3.000 |
2.500 1.500 |
7.500 5.000 4.500 3.500 3.000 3,000 3,500 |
Efter fem år kan lönen |
|
1 Förste vaktmästaren.................. 1 Vaktmästare .............................. *) Om vaktmästare åtnjuter bostad |
800 500 |
300 300 |
1,100*) 800*) |
/Efter fem år kan lönen |
|
Summa |
-- |
34,900 |
För åtnjutande af aflöning enligt förestående stat skulle följande vilkor
gälla:
l:o) att einbets- och tjensteman vid Landtmäteristyrelsen skall vara
underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o .9.
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af
Styrelsen eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, äfvensom att, derest i en framtid verkets ställning inom förvaltningen
så förändras, att detsamma ej längre kan såsom sjelfständigt
embetsverk anses, vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad
och aflöning han innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de
med tjensteu förenade göromål;
2:o) att med embete eller tjenst i Landtmäteristyrelsen icke må
förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller
annan tjenstebefattning, med mindre den tinnes icke vara hinderlig för
fullgörande af tjenstgöringen i Styrelsen; dock att tjensteman, som vid
den nya löneregleringens inträdande redan innehar tjenst utom Styrelsen,
må densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Styrelsen
hinderlig;
3:o) att aflöningarne för Landtmäteristyrelsens embets- och tjensteman
samt betjente fördelas i lön och tjenstgöringspenningar, hvilka senare
få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från
tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
4:o) att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger
uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt:
5:o) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras i följd af embetsresor
eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom Landtmäteristyr
elsen, densamma, emot åtnjutande, i förstnämnda fall, af de för
befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande
belopp i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej
längre än tre månader under ett år;
6:o) att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller, på
grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,
om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på samma vilkor,
under iakttagande, hvad så väl den ena som den andra förhöjningen an
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
15
går, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början
af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;
börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som före den
nya statens utfärdande förflutit från hans tillträde till tjensten, vare sig
på grund af fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan
om verkets omorganisation;
7:o) att embets- eller tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnadsoeh
minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller Landtmäteristyrelsen, der
det tillkommer denna att afskedet utfärda, dock obetaget att låta med
detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och
kan finnas villig att i densamma qvarstå; samt
8:o) att semester må åtnjutas af verkets chef och andra gradens
tjensteman under en och en half månad samt af första gradens tjensteman
under en månad årligen; äfvensom
9:o) att den inkomst af lösen och bötesandelar, som för närvarande
tillfaller tjenstemännen i General-landtinäterikontoret, må ingå och
redovisas till statsverket.
Vid hvad sålunda föreslagits har Utskottet ej funnit anledning till
erinran, utan får, med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 a, sid. 26—28) ytterligare finnes anfördt., dertill tillstyrka bifall.
Hvad derefter angår frågan om aflöningen för förste landtrsätarne
i riket, innehåller statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 34—38),
bland annat, att redan vid behandling den 10 Januari 1873 af frågan
om regleringen af utgifterna under sjette hufvudtiteln Kongl. Maj:t med
anledning af gjord framställning i ämnet, och enär det syntes obestridligt,
att den betydliga stegringen i lefnadskostnader och minskningen i
tillfällen för förste landtinätarne att genom enskilda landtrnäteriförrättningar
bereda sig tillskott i inkomster gjorde en förbättring i löneförmånerna
nödig för att bereda dem en tarflig utkomst, funnit skäligt besluta
framställning till nämnda års Riksdag att bevilja de i riket anstälde
24 förste landtmätare lönetillökning till belopp af 700 kronor
för hvardera, dock med skyldighet för dem att, på sätt Kongl. Maj:t
kunde finna godt föreskrifva, biträda hushållningssällskapen i de län, der
de vore anstälde, med insamlande af jordbruksstatistiska uppgifter. Uti
16
Stcits-Vtskottets inlåtande N:o 9.
underdånig skrifvelse den 21 Maj samma år hade Riksdagen yttrat, att
denna framställning synts väl förtjent af uppmärksamhet med afseende
å vigten och betydelsen af tillförlitliga uppgifter i omförmälda hänseende,
men då utredning icke förelegat i afseende å sättet för bearbetande af
nämnda gren af den officiella statistiken, ännu mindre i fråga om beskaffenheten
af det biträde, som skulle af förste landtmätarne lemnas,
hade Riksdagen för det dåvarande icke kunnat berörda framställning
bifalla.
Sedan hade emellertid Riksdagen i anledning af Kong!. Maj:ts
derom gjorda framställningar för hvarje af åren 1875—1878 beviljat
förste landtmätarne tillfällig löneförbättring med 360 kronor årligen för
hvardera utan något förbehåll om ökad tjenstgöringsskyldighet. Derigenom
hade, såsom Statskontoret erinrat, behofvet af lönetillökning för
ifrågavarande embetsman blifvit erkändt, äfven om detsamma med hänsyn
till den alltjemt fortgående stegringen i lefnadskostnaderna ingalunda
kunde anses på ett tillfredsställande sätt fyldt; och då numera förslag
kunnat framläggas rörande ordnande af Landtmäteristyrelsens samt
dervid anstälde embets- och tjenstemäns aflöningsförbållanden, syntes frågan
om en definitiv och på billiga grunder hvilande lönereglering för
förste landtmätarne icke längre böra undanskjutas. I sådant hänseende
syntes ett af Statskontoret framstäldt förslag, enligt hvilket aflöningen
för förste landtmätarne skulle bestämmas att från och med år 1879
utgå med lön 1,500 kronor, tjerstgöringspenningar 1,000 kronor jemte
ett efter fem års tjenstgöring inträdande ålderstillägg af 500 kronor att
lönen tilläggas, böra understödjas, dock med den förändring att, enligt
den, beträffande de fleste befattningsinnehafvare vid landsstaten följda
grundsats, ålderstillägget borde erhållas först efter tio år.
Såsom vilkor för denna lönereglering, hvilken, likasom den nu gällande,
uppenbarligen icke kunde afse, att ifrågavarande embetsman skulle
för bestridande af sina lefnadskostnader vara hänvisade uteslutande till
de afiöningsförmåner, som af statsmedel komme dem till godo, syntes
böra stadgas:
att förste landtmätare skulle vara underkastad den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som kunde varda
stadgad;
att med förste landtmätare-tjenst icke måtte förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommuns stat eller annan tjenstebefattning,
med mindre den funnes icke vara hinderlig för tjenstgöringen;
att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjen stens -
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
17
stens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han varit
från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
att för att komma i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år förste
landtmätare skulle mera än åtta år af nämnda tid hafva sjelf bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst, under iakttagande
att den högre aflöningen icke finge tillträdas förrän vid början
af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern b 1 ifvit
uppnådd.
Om med dessa vilkor förste landtmätarnes aflöning förbättrades,
skulle dem kunna åläggas icke allenast, såsom ifrågasatt vore, att verkställa
den General-landtmäterikontoret nu åliggande granskning af de renoverade
kartor och handlingar, som borde af landtmätare i länen till
nämnda kontor ingifvas, utan äfven, derest sådant funnes lämpligt, att
biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksstatistiska
uppgifter.
Hvad sålunda och i öfrigt blifvit. anfördt har visserligen synts Utskottet
innebära giltig anledning att nu medgifva definitiv löneförbättring
för ifrågavarande tjensteman, men det förslag, som i sådant hänseende
blifvit framstäldt, innebär dock, om i betraktande tages omfånget och beskaffenheten
af förste landtmätarnes tjensteåligganden, en enligt Utskottets
förmenande väl stor lönetillökning. Desse tjensteman uppbära
för närvarande i lön 1,800 kronor samt såsom dyrtidstillägg 360 kronor,
eller tillhopa 2,160 kronor. Utgående från detta belopp har Utskottet
ansett, att aflöningen för dem kunde lämpligen bestämmas till lön 1,500
kronor, tjenstgöringspenningar 700 kronor och ålderstillägg efter tio år
400 kronor. Med en dylik lönereglering skulle ej allenast de förste
landtmätare, hvilka genast vore berättigade till ålderstillägg, erhålla en
ej oväsentlig tillökning i aflöning, utan jemväl de af desse tjensteman,
som ej ännu vore till dylikt tillägg berättigade, erhålla någon, om än
ringa, löneförbättring. Den lönereglering, som Utskottet, i öfverensstämmelse
härmed, funnit sig böra förorda, skulle hufvudsakligen föranledas
af det föreslagna åläggandet för förste landtmätarne att verkställa den
General-landtmäterikontoret nu åliggande granskning af de renoverade
kartor och handlingar, som böra af landtmätare i länen till nämnda kontor
ingifvas, hvaremot, vid aflöningens bestämmande, hänsyn, enligt Utskottets
förmenande, ej lärer böra tagas till den ifrågasatta skyldigheten
för dem att biträda hushållningssällskapen med insamlande af jordbruksBih.
till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 7 [luft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
statistiska uppgifter, enär någon närmare utredning rörande förste landtmätarnes
biträde härvid ej nu synes föreligga.
Vidkommande de för löneregleringen för förste landtmätarne föreslagna,
här ofvan intagna vilkoren har Utskottet icke funnit anledningtill
annan erinran, än att, till förtydligande af stadgandet om åiderstillägg,
uti den punkt bland vilkoren, som handlar om denna förmån,
torde böra näst efter orden »i åtnjutande af ålderstillägg efter tio år»
införas »sedan han blifvit till tjensten utnämnd».
Enligt det af Kong]. Maj:t framstälda förslaget skulle från och med
år 1879 Landtmäteristyrelsens stat sluta på en summa af ... 34,900: —
samt till lön, 1,500 kronor, och tjenstgöringspenningar, 1,000
kronor, åt en hvar af 24 förste landtmätare åtgå sammanräknade.
................................................................................... 60,000: —
Summa kronor 94,900: —
Nu gällande riksstat upptager för General-landtmäteri
kontoret.
......................................................................... 33,400: •—
löner till 24 förste landtmätare ................................ 43,200: — yg qqq. __
Således skilnad kronor 18,300: -—
Om emellertid hvardera af de 24 förste landtmätarnes
föreslagna löneförmåner, i enlighet med Utskottets hem
-
ställan, minskas med 300 kronor, eller tillsammans...... Kronor 7,200: —-
och detta belopp afdrages från ofvanstående kronor 18,300,
blifver återstoden .......................................................... Kronor 11,100: —
det belopp, hvarmed ordinarie anslaget till »landtmäteristaten» nu skulle
behöfva höjas.
I sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvan ornförmälda förslag i fråga
om förändrad organisation af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen
samt skiljande derifrån af öfverinseendet öfver justeringsväsendet har Utskottet
till behandling förehaft en af Herr A. Helander i Andra Kammaren
väckt motion, N:o 66, deruti af anförda skäl föreslagits fastställande
af följande lönestat, för Landtmäteristyrelsen, att, tillämpas från och med
år 1879:
Stats- Utskottets Utlåtande N:o !J.
19
Lön. Kronor. |
Tjenstgö- ringspen- ningar. Kronor. |
Summa. Kronor. |
||
Generaldirektören ........................... |
6,000 |
3,000 |
9,000 |
|
Landtmäteri-sekreteraren.................. |
3,000 |
2,000 |
5,000 |
|
Öfver-ingeniören ................................ |
3,000 |
1,500 |
4,500 |
Efter fem år kan |
Landtmäteri-fiskalen........................... |
2,500 |
1,500 |
4,000 |
kronor och efter tio |
Aktuarien och Registratorn......... |
2,500 |
1,000 |
3,500 |
år med ytterligare 500 |
1 Ingeniör ....................................... |
1,800 |
700 |
2,500 |
|
1 Dito ......................................... |
1,800 |
700 |
2,500 |
|
1 Dito .......................................... |
1,800 |
700 |
2,500 |
|
1 Amanuens ...................................... |
1,500 |
500 |
2,000 |
|
1 Dito .................................. |
1,500 |
500 |
2,000 |
|
Till arfvode åt lärare för landt- |
||||
mäterielevers undervisning......... |
■-- |
— |
3,000 |
|
Till Landtmäteristyrelsens förfo-gande för vikariatsersättning, arf-voden åt extra biträden och |
||||
renskrifning .................................... |
--- |
--- |
2,000 |
|
Förste vaktmästaren.......................... Andre dito .......................... |
800 500 |
300 300 |
1,100* 800* |
(Efter fem år kan lönen |
* Om vaktmästaren åtnjuter förmånen af fri bostad inom General-landtmäterikontorcts
bus jemte vedbrand, böra, såvida icke dessa förmåner tillkomma honom såsom portvakt eller
för andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor inberäknas under
lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för förste vaktmästaren med 650 och för andre vaktmästaren
med 350 kronor kontant.
hvarjemte till antagande föreslagits följande bestämmelser, nemligen:
a) att inseendet öfver mått- och vigtjustering fortfarande såsom
hitintills måtte vara förenadt med La n d t mäter i styrelsen:
b) att Landimäteristyrelsens organisation måtte förblifva oförändrad,
och tjenstemännen hafva hufvudsakligen enahanda åligganden såsom
för det närvarande;
c) att, när amanuenstjenst eller tredje ingeniörens tjenst blefve ledig,
samma tjenst icke linge återbesättas utan efter föregången anmälan
hos och tillåtelse af Kongl. Maj:t;
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
d) att vilkoren för åtnjutande af aflöning enligt nya staten måtte
blifva desamma, som i statsrådsprotokollet, Bil. N:o 5 a till Kongl. Maj:ts nådiga
proposition N:o 1 om statsverkets tillstånd och behof 1878, äro införda
under punkterna 1—7 samt 10 (nytt nummer: 9), den sistnämnde
dock med den förändring, att lösen för privata karterenovationer fortfarande
tillfaller aktuarien och ingeniörerne, hvilka i tur, såsom hitintills,
samma renovation verkställa, äfvensom att punkten 8 måtte få följande
förändrade lydelse: »Verkets chef och styrelsens ledamöter åtnjuta semester
under en och en half månad samt öfrige tjensteman under en
månad årligen»;
e) att tjensteman i General-landtmäterikontoret, som icke tillhörde
styrelsen, måtte vara skyldig att, efter förordnande, förrätta högre tjenst
inom verket, då innehafvare af sådan tjenst i följd af sjukdom eller semester
eller af annan anledning vore förhindrad att samma tjenst sjelf
uppehålla; samt
f) att ingeniörer och amanuenser skulle hafva åliggande att, när
annan tjensteman inom verket blifvit tillfälligtvis öfverhopad af göromål,
och det utan hinder för egna tjensteåligganden kunde ske, honom biträda,
sedan styrelsen derom förordnat.
Då Utskottet emellertid, på sätt af hvad ofvan blifvit anfördt framgår,
ansett sig böra i hufvudsak biträda Kongl. Maj:ts i förevarande hänseenden
gjorda nådiga framställningar, följer deraf, att Utskottet icke
funnit sig ega skäl att tillstyrka Riksdagen att vid Herr Helanders förevarande
förslag fästa afseende.
På grund af af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer
Utskottet:
a) att Riksdagen må, med ofvan omförmälda af Kongl.
Maj:t föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å förändrad
organisation af och lönereglering för Landtmäteristyrelsen,
godkänna ofvan intagna, af Kongl. Maj:t
framstapla förslag till ny stat för detta embetsverk;
b) att aflöningen för förste landtmätarne i riket må, med
föreslagna vilkor och förbehåll, bestämmas att från och
med år 1879 utgå med lön 1,500 kronor, tjenstgöringspenningar
700 kronor jemte ålderstillägg af 400 kronor,
att efter tio år lönen tilläggas;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9. 21
c) att, för tillämpning af berörda nya aflöriingsstat äfvensom
för beredande af tillgång till de för förste landtmätarne
föreslagna löner och tjenstgöringspenningar,
Riksdagen må liöja ordinarie anslaget »landtmäterista
.
ten» från 98,200 kronor till 109,300 kronor, eller med
11,100 kronor;
d) att Riksdagen må på extra stat för år 1879 anvisa
och ställa '' till Kong]. Maj:ts förfogande ett belopp af
9,300 kronor, att användas till arfvoden under samma
år till erforderlig personal för utöfvande af ötverinseendet
öfver justeringsväsendet i riket, börande deri
inkomst af lösen och justeringsafgifter, som kommer
att inflyta hos den myndighet, som utöfvar öfverinseendet
öfver justeringsväsendet, ingå och redovisas till
statsverket; samt
e) att Herr A. Helanders ofvan otnförmälda motion må
af Riksdagen lemnas utan afseende.
7:o. På sätt Kong]. Maj:t under denna anslagstitel vidare före- Angående
slagit och med hänvisande till den i statsrådsprotokollet (Bil. N:o o a,
sid? 40—42) meddelade utredning, hvilken synts Utskottet i allo till - för införande
fyllestgörande, hemställer Utskottet, triska mätt
att
Riksdagen må till bestridande af de kostnader och vigtför
statsverket, som omedelbart föranledas af införandet systemet,
utaf det metriska systemet för matt och vigt, på extra
stat för år 1879 bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande ett anslag till belopp af 50,000 kronor.
Rikets ekonomiska kartverk.
8:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets
ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under
samma hufvudtitel på extra stat för ar 1S79 anvisa till fortsättande af
de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 30,000 kronor
och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 46,000 kronor.
Till Norrbottens läns ekonomiska kartverk är för innevarande år
anvisadt. enahanda belopp, 30,000 kronor, som det nu för nästkommande
äskade. Till samma kartverk i öfriga delar af riket är för innevarande
ar
Angående
anslag för de
ekonomiska
kartarbetena.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o .9,
Ant/de nde
anslag för
fortsatt utgifvande
af
polisunderrätt
el ser.
år anvisadt på extra stat 47,500 kronor, eller 1,500 kronor mer än soin
för år 1879 blifvit begärdt. På sätt af statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a,
sid. 44 och 45) inheintas, är anledningen till det sålunda minskade anslagsbehofvet
att, sedan chefen för Generalstabens topografiska afdelning
uti afgifvet memorial af anförda skäl hemstält om nådig framställning
till Riksdagen angående förhöjning för år 1879 uti det på extra stat beviljade
anslag i och för de ekonomiska kartarbetena inom södra och
mellersta delarne af landet till 48,000 kronor, Kongl. Maj:t funnit, att en
ä anslaget till det allmänna ekonomiska kartverket uppkommen behållning
af 2,000 kronor, hvilken icke ansetts vara behöflig för bestridande
af utgifter under innevarande år för sagda kartverk, lämpligen kunde
tagas i beräkning såsom tillgång för 1879 års enahanda utgifter, samt
alltså det extra anslag, hvilket för ändamålet borde för sistnämnda år
äskas, upptagas till allenast 46,000 kronor.
I)ä härvid ej varit anledning till erinran, samt Utskottet ansett
att, då en komité för närvarande är sysselsatt med utarbetande af förslagrörande
ordnandet af landets allmänna kartverk, någon rubbning i bearbetandet
af förevarande kartverk icke bör ifrågakomma, innan berörda
komité afgifvit sitt betänkande i ämnet, hemställer Utskottet,
att utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande
för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie anslag,
6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra
stat för år 1879 må anvisas till fortsättande af de ekonomiskt-geografiska
kartarbetena i Norrbottens län
30.000 kronor, och för de ekonomiska kartarbetena i
öfriga delar af riket 46,000 kronor, eller tillsammans
76.000 kronor.
Öfverståth.ållare-embetet.
9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, för fortsatt utgifvande
under år 1879 af »Polisunderrättelser» i enlighet med de af Kongl.
Maj:t meddelade föreskrifter, anvisa på extra stat för samma år ett anslag
af 10,000 kronor.
Beträffande förevarande anslagsbehof är i statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 a, sid. 45—48) meddeladt, bland annat, att, sedan 1877 års Riksdag,
med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, för
utgifvande under innevarande år af dylika polisunderrättelser anvisat ett
extra anslag af 6,000 kronor, hvilket belopp utgjorde den af Öfverståt
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
23
hållare-ernbetet för tidningens utgifvande under ett år då beräknade
kostnad, samt derefter genom nådiga bref och cirkulär den 1 Juni 1877
nödiga bestämmelser i ämnet blifvit gifna, äfvensom det för år 1878 beviljade
anslaget stälts till Öfverståthållare-embetets förfogande, så hade
Öfverståthållare-embetet uti underdånig skrifvelse den 21 sistlidne November
anmält, att vid de förberedande arbeten, som i anledning af berörda
nådiga bref den 1 Juni 1877 och det Öfverståthållare-embetet deri
meddelade bemyndigande pågått, sig visat, att det för innevarande år beviljade
anslaget till utgifvande af »Polisunderrättelser», derest tidningen
skulle, såsom ämnadt varit, utkomma tre gånger i veckan, blefve alldeles
otillräckligt och knappast betäckte kostnaderna för papper och tryckning;
att dessa kostnader visserligen uti den af Öfverståthållare-embetet förut
gjorda underdåniga framställning i ämnet upptagits till 4,000 kronor,
men att denna beräkning, som grundade sig på uppgifter, inhemtade under
år 1874, efter hvilken tid arbetslöner och pris i allmänhet betydligt
stegrats, befunnits allt för låg; att nemligen af de fyra inom utsatt tid
till öfverståthållare-embetet inkomna anbud å tryckning af tidningen och
tillhandahållande af derför erforderligt papper, efter beräkning af densammas
utgifvande tre gånger i veckan och i en upplaga af 1,200 exemplar,
det högsta anbudet uppginge till 8,580 kronor och det lägsta till
5,538 kronor; att härtill komine ytterligare utgifter för papper och tryckning,
som icke beräknats i de gjorda anbuden, såsom för de register,
hvilka vore afsedda att tid efter annan såsom bihang åtfölja tidningen
och för extra nummer äfvensom i följd af förslaget om kungörande genom
»Polisunderrättelser» af kronofogdars, landsfiskalers och länsmäns
post- och telegrafadresser m. in.; att Öfverståthållare-embetet vid sådant
förhållande, och då utöfver det anvisade anslaget till dess förfogande ej
funnes några medel att använda för tidningens utgifvande, nödgats för
innevarande år vidtaga den inskränkning deri, att densamma i regeln
utkomme blott två gånger i veckan, hvarjemte redaktörens arfvode, som
beräknats till 2,000 kronor, måst betydligt nedsättas, hvilket haft till
följd, att redaktionsbestyret endast med svårighet och ej utan känbar
olägenhet för Öfverståthållare-embetet kunnat på ett tillfredsställande
sätt ordnas; att då emellertid, af skäl som närmare utvecklats i embetets
den 27 Februari 1875 i ämnet aflåtna skrifvelse, det vore af vigt att tidningen
utkomme i regeln tre gånger i veckan, samt fullt lämplig person
för redaktörsbefattningen icke torde för framtiden kunna erhållas mot
lägre arfvode än minst 2,000 kronor, Öfverståthållare-embetet såge sig
föranlåtet att hemställa om förhöjning för år 1879 i anslaget till utgif
-
24
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
vande af »Polisunderrättelser», hvarför, enligt dåmera uppgjord beräkning,
erfordrades
till papper och tryckning, enligt ingifna lägsta anbud...... 5,600: —
» arfvode åt redaktören .......................................................... 2,000: ■—
» korsomslag och tryckta adresser till de myndigheter
och tjensteman, som skola erhålla exemplar af tidningen,
beräknade efter det belopp, hvartill enahanda
kostnader visat sig för innevarande år enligt gjorda
beställningar uppgå........................ 000: —
» papper och tryckning af extra nummer, förslagsvis... 400: —
» papper och tryckning af register samt andra bihang
till tidningen, d:o ............................................................ 600: —
» skrifpapper och nödiga böcker (statskalendern, ecklesiastikmatrikeln,
ortlexica m. m.) transportkostnader
och dylikt, d:o ............... 300:
samt
» biträde vid korrekturläsning och expedition med flera
dylika diverse utgifter, d:o ............................................... 500:
Summa kronor 10,000: —
Och hade Öfverståthållare-embetet, under åberopande af hvad sålunda
blifvit anför dt, i underdånighet hemstält, att för tidningens utgifvande
under år 1879 ett förhöjdt anslag af 10,000 kronor måtte för
samma år af allmänna medel anvisas.
Hvad sålunda blifvit anfördt har emellertid icke synts Utskottet
innebära giltig anledning att redan nu för ifrågavarande ändamål bevilja
högre anslagsbelopp, än det af senaste Riksdag dertill anvisade. Det
torde nemligen icke med fog kunna bestridas, att, då Riksdagen för ett
nytt ändamål beviljat medel till det belopp, som vederbörande embetsmyndighet
sjelf vid förslagets afgifvande ansett vara derför tillfyllestgörande,
endast i sällsynta undantagsfall och till följd af säregna, synnerligen
beaktansvärda omständigheter en förhöjning i det sålunda beviljade
beloppet under den närmaste tiden derefter bör ifrågakomma. Enligt
Utskottets förmenande föreligga emellertid icke i nu förevarande fall
några så beskaffade omständigheter, att desamma verkligen kunna anses
redan nu ovilkorligen påkalla den äskade anslagsförhöjningen. De åtgärder,
hvilka Öfverståthållare-embetet, på sätt ofvan blifvit ineddeladt, vidtagit
för att kunna under innevarande år nedbringa kostnaderna för merberörda
polisunderrättelser, torde nemligen kunna fortfarande tillämpas
jemväl
Siais-Ulsliotteis utlåtande N:o 0.
25
jemväl under nästkommande år, utan att derigenom någon väsentligare
olägenhet behöfver uppstå. För Utskottet vill det i sådant hänseende
synas, som om det vore tillräckligt, om ifrågavarande underrättelser tills
vidare utgäfves allenast två gånger i veckan, hvaraf borde blifva en följd
ej mindre att kostnaderna för tryckning, papper med mera dylikt komme
att väsentligt understiga de i ofvan intagna beräkning derför upptagna,
än äfven att ett ej obetydligt lägre arfvode kunde anses vara för redaktören
tillfyllestgörande. I allt fall bör, enligt Utskottets åsigt, någon
erfarenhet om det gagn, meranämnda underrättelser i verkligheten
komma att medföra, vara vunnen och bragt till Riksdagens kännedom,
innan Riksdagen i det för desammas utgifvande anvisade anslaget beviljar
en så betydlig förhöjning, som den nu ifrågasatta.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet funnit sig
icke böra tillstyrka Riksdagen att för nu i fråga varande ändamål för
nästkommande år anvisa högre belopp än det, som blifvit för innevarande
år dertill beviljadt, eller 6,000 kronor, hemställande alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
må endast på det sätt af Riksdagen bifallas, att, för
fortsatt utgifvande under år 1879 af »Polisunderrättelser»
i enlighet med de af Kongl. Maj:t meddelade föreskrifter,
anvisas på extra stat för samma år ett anslag
af 6,000 kronor.
10:o. På det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att för år 1879
bevilja tillfällig löneförbättring för följande embets- och tjensteman i
öfverståthållare-embetet, nemligen åt Konungens fogat till belopp af
500 kronor samt åt underståthållaren, sekreteraren och kamereraren,
aktuarien, hvarje af de två notarierne, kammarskrifvaren och sekreterarens
kanslist med 20 procent af hvarderas lön, äfvensom höja anslaget
för aflönande af vakt- och exekutionsbetjeningen likaledes med 20 procent,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för samma
år anvisa 5,250 kronor; och då detta belopp är lika med hvad för innevarande
och föregående år till samma ändamål beviljats, hemställer Utskottet,
att såsom tillfällig löneförbättring åt ofvan nämnda
embets- och tjensteman samt betjente må, till den fördelning
som af Kongl. Maj:t föreslagits, på extra stat
för år 1879 anvisas 5,250 kronor.
Bill. till Jiilcsd. Prot. 1878. i Sami. I Afd. 7 Härt.
Angående
dyrtidstillägg
för öfverståthållareembetets
embets-
och tjensteman
med
flere.
4
26
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Landsstaterna i länen.
Angående
fönereglering
för landsstaten
in. m.
11 :o. Beträffande Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda
nådiga framställningar kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt
utlåtande; hvilket Utskottet här endast skolat
anmäla.
Ålderstillägg.
Angående 12:o. Kongl. Maj: t har föreslagit Riksdagen att, för beredande af
<u dertill t!g g. tillgång till de för embets- och tjensteman samt betjente inom Departementets
expedition, landtmåteristaten, Justeringsstyrelsen samt landsstaterna
i länen ifrågakommande ålderstillägg, på ordinarie stat bevilja samt
i riksstaten under sjette hufvudtiteln efter »särskilda förslagsanslag för
landsstaterna i länen» uppföra ett förslagsanslag under benämning »ålderstillägg)),
beräknadt till belopp af 170,000 kronor.
Härvid har ej varit anledning till annan erinran än att, då Utskottet
här ofvan i punkten 6 hemstält, det de för Justeringsstyrelsen äskade
medel nu endast måtte på extra stat beviljas, nämnda styrelse icke torde
böra upptagas bland de embetsmyndighet^'', för hvilka anslaget till ålderstillägg
afses, hvilket dock icke inverkar på samma anslags belopp, äfvensom
art detta torde böra beviljas under förutsättning, att Kongl. Maj:ts
nådiga framställningar i fråga om ålderstillägg för vissa tjensteman och
vaktbetjente vid landsstaterna vinna Riksdagens bifall.
Utskottet hemställer alltså,
att, för beredande af tillgång till de för embets- och
tjensteman samt betjente inom Departementets expedition,
landtn.äteristaten samt landsstaterna i länen
ifrågakommande ålderstillägg, må, under förutsättning
att Kongl. Maj:ts nådiga framställningar i fråga om
dylikt tillägg för vissa tjensteman och betjente vid
landsstaten vinna Riksdagens bifall, på ordinarie stat
beviljas samt i riksstaten under sjette hufvudtiteln
etter »särskilda förslagsanslag för landsstaterna i länen»
uppföras ett förslagsanslag under benämning »ålderstilläggy),
beräknadt till belopp af 170,000 kronor.
Lärande, i händelse Kongl. Maj:ts nådiga förslag om beviljande af
ålderstillägg åt en del tjensteman och betjente vid landsstaten icke af
Riksdagen godkännes, anslaget till »ålderstillägg» få i mån deraf nedsättas.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 9.
27
Statens järnvägstrafik.
13:o. Under denna anslagsrubrik har Kongl. Maj:t, med förklarande
att frågor om förändring i gällande, af Kongl. Maj:t och Riksdagen
gemensamt antagna grunder för aflöning åt embets- och tjensteman
samt betjente vid statens järnvägstrafik komme att hädanefter som hittills
underställas Riksdagens pröfning, föreslagit Riksdagen, att dels icke
vidare bland anslagen under sjette hufvudtiteln upptaga och beräkna det
för »statens jern vägstrafik» erforderliga belopp, hvilket uti innevarande
års riksstat vore förslagsvis uppfördt till 11,641,000 kronor; dels medgifva,
att generaldirektörens och chefens vid statens jernvägstrafik årliga
aflöning finge bestämmas att från och med år 1879 utgå till belopp af
10.000 kronor; dels utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för
anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljade
särskilda anslag å 5,400,000 kronor ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
för år 1879 1,500,000 kronor; dels för utförande af de under
sarnma år erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan
trafikerade jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta maskiner till de
mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya jernvägsliniers
rörliga materiel komme at.t uppsättas, anvisa ett särskildt anslag för år
1879 till belopp af 800,000 kronor; dels och medgifva, att af de sålunda
äskade anslagen, tillsammans 2,300,000 kronor, Kongl. Maj:t måtte redan
under innevarande år för det ena eller andra af ifrågavarande ändamål
ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande ett belopp af
100.000 kronor.
Hvad först angår förslaget derom, att det för statens jernvägstrafik
erforderliga belopp icke vidare måtte bland anslagen under sjette hufvudtiteln
upptagas och beräknas, så får Utskottet, under erinran att detta
förslag är affatta dt i fullkomlig öfverensstämmelse med senast församlade
Riksdags hos Kongl. Maj:t i ämnet gjorda underdåniga framställning, detsamma
till bifall förorda.
Vidare har Utskottet vid det förhållande, att såväl 1876 som 1877
års Riksdag beviljat generaldirektören och chefen vid statens jernvägstrafik
tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor, hvarigenom hans löneförmåner
kommit att för nästlidet och innevarande år uppgå till enahanda
belopp, som nu blifvit äskadt, eller 10,000 kronor, samt anledning
ej torde vara för handen att längre uppskjuta det slutliga ordnandet af
denne embetsmans aflöning, hvilken vid jemförelse med andra chefsaflöningar
icke skäligen lärer böra bestämmas till lägre belopp än det nu
Angående
anslaget till
statens jernväg
sträck
m. m.
28
Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 9.
föreslagna, funnit sig böra tillstyrka Riksdagen att nu definitivt fastställa
ifrågavarande lön till 10,000 kronor.
Vidkommande Kongl. Majrts förslag om ställande till Kong]. Maj:ts
förfogande för år 1879 af 1,500,000 kronor af det för anskaffande af
rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik anvisade särskilda
anslag, har Utskottet icke något att erinra, utan får, med hänvisande
till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 67) i ämnet finnes meddeladt,
till samma förslag tillstyrka bifall.
Beträffande utförandet af nya byggnader och anläggningar under
nästkommande år hade Trafikstyrelsen afgifvit ett i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 a, sid. 65 och 66) intaget så lydande förslag:
Nybyggnader.
Vid Storvik, tillbyggnad af der varande lokomotivstall
för beredande af utrymme åt ytterligare
två lokomotiv................................................................
» Åland., utvidgning af stationens spårsystem.........
» Upsala, tillbyggnad af der varande lokomotivstall
för beredande af utrymme åt ytterligare
två lokomotiv.............................................................
» Stockholms norra station, uppförande af en mindre
reparationsverkstad för V trafikdistriktets
behof ..............................................................................
» Stockholms södra station, utvidgning af stationens
sparsystem och inlösen af ett dertill erforderligt
jordområde i stationens sydvestra del, i
ändamål att bereda ökadt utrymme för godsrörelsen
och för denna tillgodogöra det staten
tillhöriga område, som beredts genom utfyllning
af Fatbursjön, hvilket område för närvarande
icke kan med närmast liggande spårorn
råde lämpligen sammanbindas, utan att nytt
område särskildt för denna sammanbindning
inlöses..........................................................................
» Liljeholmen, uppförande af en förrådsbyggnad
» Åby, utläggning af ett tredje spår med dertill
erforderlig jordinlösen................................................
» Vislanda, utvidgning af spårsystemet..................
[Kronor.
14,000
7,000
20,000
15,000
75.000
25.000
11.000
12,000
Simma.
Transport
179,000
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
29
Transport
Vid Elmhult, tillbyggnad af det nya lokomotivstallet
för beredande af utrymme ät ytterligare 4 lo
komotiv............................................................................
» Malmö, tillbyggnad af godsmagasinet.....................
» Örebro, tillbyggnad af stationshuset för bere
dande af ökadt utrymme i expeditionslokalerm
» Finnerödja, uppförande af en vattenstations
byggnad.............................................................................
» Sörby, utvidgning af stationens spårsystem.......
» Herrljunga, utläggning af ett omlastningsspår .
» Göteborg, fullbordande af ett, förrådshus i när
heten af det nya lokomotivstallet vid skansei
1878 anslag blifvit begärdt i underdånig s
velse af den 28 sistlidne November..............
Anläggning af en mötesplats vid Kettilstorp em
YVartofta och Sandhems stationer, hvilken
tesplats är af behofvet påkallad, dels eme
afståndet emellan nämnda stationer uppgår
mo -
1.4 mil och dels derför,
olämplig för tågmöten
lutningsförhållanden, ej
tesspåren erhålla nödi
cl tit
och,
kan utvidgas så,
längd.
följd af
Anläggning af en mindre station i närheten af Bränn
kyrka emellan Liljeholmens och
tioner, hufvudsakligen afsedd för
Huddinge stainlastning -
de många vid denna station bosatta eller tjen
görande personer samt dervarande dyrbt
byggnader och förråd m. m. och derföre 1
förläggas till en plats, der en vid inlastning
möjligen inträffande explosion blott kan vå
skador af jemförelsevis mindre omfång ......
Uppförande af bostäder för betjening sper sonalen......
Diverse oförutsedda nya byggnader och anläggning
Kronor. |
Summa. |
179,000 |
|
40.000 20.000 |
|
17,000 |
|
7.000 5.000 7.000 |
|
20,000 • 3 |
|
15,000 i ? i ’ |
|
i 30,000 |
340,000 |
— |
00,000 |
Summa
700,000
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
hvarjemte Styrelsen anmält behofvet af fasta maskiner till de mindre
reparationsverkstäder, hvilka för vården af de nya liniernas rörliga
materiel korn me att uppsättas, den ena, provisoriskt, i Torpshammar, den
andra antingen i Bollnäs eller i Storvik, samt föreslagit att ett extra anslag
för år 1879 af 100,000 kronor måtte beviljas till anskaffande afföljande
-
Fasta maskiner
till provisorisk verkstad i Torpshammar:
verktygsmaskiner och smideshärdar................................................ Kr. 26,000,
ångmaskiner och värmapparater .................................................. » 6,000,
till verkstad i Bollnäs eller Storvik:
verktygsmaskiner och smideshärdar samt ångmaskiner och
värmapparater............... » 32,000,
samt diverse maskiner, hvilka ej nu kunna närmare specificeras
......................................................... » 36,000.
Summa kr. 100,000
Och hade Styrelsen slutligen, med fästadt afseende derå, att af hela
den för år 1879 föreslagna extra anslagssumman en mindre del kunde
komma att behöfvas redan före ingången af nämnda år, anhållit att Styrelsen
måtte bemyndigas att af extra statsanslagen till statens jernvägstrafik
för år 1879 fä, om behof deraf yppades, redan under år 1878 lyfta ett
belopp af 100,000 kronor.
Då Utskottet funnit Kongl. Maj:ts, i öfverensstämmelse med dessa
Trafikstyrelsens framställningar nu afgifna, ofvan omförmälda nådiga
förslag afse utgifter, som äro af behofvet påkallade, och i öfrigt ej heller
dervid varit anledning till erinran, har Utskottet ansett sig böra desamma
hos Riksdagen till bifall förorda.
Af hvad sålunda blifvit anfördt framgår, att Utskottet icke funnit
sig böra föreslå någon afvikelse från de af Kongl. Maj:t under förevarande
anslagstitel nu gjorda nådiga framställningar. Då emellertid de
skäl, hvilka föranledt de båda senast församlade Riksdagarne att i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t ville i nåder förordna lämpligt antal
utanför förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige
män med uppdrag att före årets statsrevision företaga en förberedande
granskning af Trafikstyrelsens förvaltning, synas Utskottet fortfarande
ega oförminskad tillämplighet, samt Utskottet anser, att genom de till
följd af berörda underdåniga framställningar under de båda sist förflutna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
31
åren företagna granskningar af i fråga varande förvaltning ej oväsentligt
gagn redan åstadkommits, har Utskottet funnit sm böra föreslå Riksda
o
o '' # o
gen att jemväl nu göra en dylik framställning, dervid Utskottet likväl
ansett sig böra särskildt framhålla önskvärdheten deraf, att den förberedande
granskningen må komma att i främsta rummet afse en undersökning,
huruvida denna vidtomfattande och maktpåliggande förvaltning
handhafves på sådant sätt, att derigenom det i ekonomiskt afseende bästa
resultat vinnes, under det att statsbanorna derjemte uppfylla berättigade
anspråk, som i andra hänseenden kunna på desamma ställas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet:
a)
att Riksdagen må, med bibehållande af den ordning,
att frågor om förändring i gällande, af Kongl. Maj:t
och Riksdagen gemensamt antagna grunder för aflöning
åt embets- och tjensteman samt betjente vid statens
jern vägstrafik komma att hädanefter som hittills underställas
Riksdagens pröfning, medgifva, att bland anslagen
under sjette hufvudtiteln icke vidare upptages
och beräknas för det »statens järnvägstrafik» erforderliga
belopp;
b) att Riksdagen må medgifva, att generaldirektörens och
chefens vid statens järnvägstrafik årliga aflöning bestämmes
att från och med år 1879 utgå till belopp af
10,000 kronor;
c) att utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för
anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan
norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000
kronor må ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för år
1879 ett belopp af 1,500,000 kronor;
d) att för utförande af de under samma år erforderliga
nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta
maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka
för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma
att uppsättas, må anvisas ett särskildt anslag för år
1879 till belopp af 800,000 kronor;
e) att Riksdagen må medgifva, att af omförmälda två anslag,
tillsammans 2,300,000 kronor, Kongl. Maj:t må
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Ang. anslag
till storskiftes-
och afmttringslandtmätare
in. m.
redan under innevarande år för det ena eller andra af
ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens
jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor;
samt
f) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t i nåder förordna lämpligt antal utanför
förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige
män, med uppdrag att före näst instundande statsrevision
företaga en förberedande granskning af Styrelsens
för statens jernvägstrafik förvaltning;
Kommande frågan, huruvida de under mom. c och d omförmälda
anslag böra utgå från Statskontoret eller Riksgäldskontoret, att fraindeles
underställas Riksdagens pröfning.
Skiften och. Afvittringar.
14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1879 bevilja
förhöjning i årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskiffeslandtmätare
med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens för storskiftesverket
årsarfvode likaledes med 400 kronor; att medgifva, det de
belopp, hvarmed afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1879 kunde komma att understiga
2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare och 3,000 kronor för
de afvittringslandtmätare, som på grund af ålder i tjensten enligt gällande
taxa åtnjöte arfvodesförhöjning, finge afvittriugslandtmätarne godtgöras
och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken utgå; att för år
1879 åt föredragandena af afvittringsärenden i Westerbottens och Norrbottens
län samt till skrifbiträde åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp; samt att bevilja tillfällig
tillökning i styresmannens vid afvittringsverket i Westerbottens län årsarfvode
för år 1879 med ett belopp af 200 kronor.
Då hvad sålunda föreslagits är i allo öfverensstämmande med hvad
vid de fyra senaste årens riksdagar blifvit uti förevarande hänseenden
beviljadt, samt skäl ej torde förefinnas att häruti nu vidtaga någon ändring,
har Utskottet funnit sig böra Kongl. Maj:ts berörda förslag till bifall
förorda; hemställande alltså Utskottet:
a) att Riksdagen må för år 1879 bevilja förhöjning i årsarfvodet
för de i Kopparbergs län anstälde 18 storskifteslandtmätare
med 400 kronor till hvarje samt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9
33
i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes
med 400 kronor;
b) att Riksdagen må medgifva det de belopp, hvarmed
afvittringslandtmätarnes i Westerbottens och Norrbottens
län inkomster af tjensten under år 1879 kunna
komma att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och 8,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt
gällande taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslandtmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes-
och afvittringsverken utgå;
c) att för år 1879 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Westerbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem må beviljas en tillökning af 400 kronor
i det åt hvarje af dem anslagna belopp; samt
d) att tillfällig tillökning i styresmannens vid afvittringsverket
i Westerbottens län årsarfvode för år 1879 må
med ett belopp af 200 kronor utaf Riksdagen beviljas.
15:o. Enär det belopp, som, i händelse af bifall till hvad i näst
föregående punkt är vordet omförmäldt, erfordrades ej mindre till betäckande
af beräknad brist i tillgängliga medel för storskiftes- och afvittring sarbetenas
bedrifvande år 1878, än äfven för samma arbetens fortsättande år 187.9,
utgjorde 296,035 kronor, har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen
att för sist nämnda år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor, på
extra stat anvisa i jemnt tal 233,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 70, 73) gifver
vid handen hade utgifterna till storskiftes- och afvittringsverken uti den
för innevarande år faststälda stat upptagits:
i Kopparbergs län till ................................................... 59,750 kronor.
i Westerbottens» » ........................................................ 122,560 »
och i Norrbottens » » ......................................................... 83,300 »
eller tillsammans 265,610 kronor.
Då till betäckande af detta utgiftsbelopp endast förefunnes dels
det ordinarie anslaget ............................................. 63,000 kronor.
och dels ett extra anslag å.........................................................188,000 »
eller tillsammans 251,000 kronor.
uppkomme alltså en brist af 14,610 kronor. Angående de orsaker, som
vållat detta förhållande, får, till undvikande af vidlyftighet, Utskottet
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 A/d. 7 Raft. 5
Ang. an nia g
till tikiften
och afcittringar.
u
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
hänvisa till den utredning i ämnet, som linnes meddelad i statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 5 a, sid. 78—80) och hvilken utredning synts Utskottet
icke gifva anledning till någon erinran.
I fråga varande utöfver redan tillgängliga medel under innevarande
år till skiften och afvittringar erforderliga belopp kunde emellertid af i
statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5, sid. 79—-80) angifna skäl i någon mån nedsättas,
men borde likväl beräknas till åtminstone 12,000 kronor.
På sätt af ofta berörda statsrådsprotokoll vidare inhemtas, skulle
för skiften och afvittringar under år 1879 erfordras, förutom omförmälda,
till betäckande af brist i anslagen för innevarande år afsedda
belopp ........................................................................................................Kr. 12,000:—•
till storskiftesverket i Kopparbergs län samma belopp,
som innevarande års stat upptoge, med tillägg af 500
kronor till arfvodesförhöjning åt en storskifteslandtmätare,
som komme att från 1879 års början uppflyttas i andra
lönegraden..................................................................................................» 60,250: —
till afvittringsverket i Westerbottens län lika mycket som
för år 1878, med undantag för de till 175 kronor upptagna
kostnaderna för markisers anskaffande, eller ..............................» 122,385: —
till afvittringsverket i Norrbottens län jemväl samma
belopp, som innevarande års stat upptoge, med tillägg af
dels 1,000 kronor till tilläggsarfvoden åt de landtmätare,
hvilka under sommararbetstiden sysselsattes med sådana förberedande
arbeten för skattläggning och områdstilldelning,
som betalades allenast enligt § 8 i afvittringstaxan, och dels
2,000 kronor till betäckande af ökade kostnader för handtlangning
i lappmarken, der dylika kostnader bestredes allenast
af staten, eller.......................................................................................... » 86,300:—-
till förhöjning i mån af behof af storskiftes- och afvitt
ringslandtmätares
resepenningar........................................................ » 5,100: —
samt till bestridande af oförutsedda utgifter ..................... » 10,000: —
eller tillsammans Kr. 296,035: —
hvadan, om härifrån afräknades det ordinarie anslaget » 63,000: —
således ett belopp af Kr. 233,035: —
eller i jemnadt tal 233,000 kronor behöfde på extra stat för nästkommande
år anvisas.
Utskottet har af den i ämnet förebragta utredning funnit behofvet
af förestående utgiftsbelopp till fullo ådagalagdt och hemställer alltså,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
35
att Riksdagen må för år 1879, utöfver ardinarie
anslaget till skiften och afvittringar, 63,000 kronor,
anvisa för enahanda ändamål ett extra anslag af
233,000 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar.
16:o. Med anledning af en utaf Wermlands läns hushållningssällskap
i ämnet gjord underdånig framställning har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa
ett årligt bidrag af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en
landtbruksskola inom nämnda län, emot förbindelse för länets hushållningssällskap
eller landsting att årligen för samma ändamål tillskjuta ett lika
belopp, höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar», enligt nu gällande stat utgörande 170,900 kronor,
till 172,900 kronor, eller med 2,000 kronor.
På sätt i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 82) tinnes meddeladt,
uppgår för närvarande antalet af de med bidrag af statsmedel
försedda lägre landtbruksskolorna i riket till 27, hvaraf 3 i Kalmar län,
2 i Elfsborgs och 2 i Skaraborgs län samt 1 i hvarje af samtliga
öfriga länen med undantag af Upsala län, inom hvilket ingen sådan
skola tinnes inrättad. Statsbidragets belopp utgör för en skola i hvarje
län 4,000 kronor, men för de öfriga 4 skolorna endast 2,000 kronor,
emot förbindelse för hushållningssällskapet eller landstinget inom den
ort, der skola är upprättad, att till densammas underhåll tillskjuta ett
lika belopp.
Då af statsrådsprotokollet vidare inhemtas, att ansökningar om
vinnande af inträde vid den inom Wermlands län befintliga dylika skola,
hvarest årligen omkring 18 lärjungar undei*visas, varit flera än de lediga
platser, som skolat fyllas, samt Utskottet delar den af Landtbruksakademiens
förvaltningskomité uttalade åsigt, att på grund häraf och med afseende
å i fråga varande läns vidsträckthet en ytterligare landtbruksskola
torde vara erfordelig för att kunna fylla behofvet af kunnige och skicklige
arbetare vid det inom länet med allt större uppmärksamhet omfattade
landtbruket, samt härtill kommer, att länets hushållningssällskap redan
vidtagit de på detsamma ankommande förberedande åtgärder för en
sådan skolas bringande till stånd, och billigheten fordrar att, då behofvet
af skolan blifvit ådagalagdt, hushållningssällskapet för densammas underhållande
får åtnjuta samma förmån, som kommit andra hushållningssällskap
till godo, har Utskottet funnit sig manadt att Kongl. Maj:ts
Ang, anslag
till ytterligare
en landtbruksskola
i
Wermlands
län.
36
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o .9.
Ang. uppflyttning
i
högre lönegrad
af tre
landtbruksingeniör
er.
Ang. anslag
till allmänna
landtbruksmöten.
prisbelöningar,
m. m.
förevarande nådiga framställning till bifall förorda; hemställande alltså
Utskottet,
att Riksdagen må för ofvan angifna ändamål höja
ordinarie anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar» med 2,000 kronor.
Landtbruksinge niörer och deras biträden.
17:o. Efter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjorda
underdåniga hemställanden, att tre landtbruksingeniörer, hvilka åtnjutit
aflöning, den ene från och med år 1874 i tredje lönegraden, och de
båda andra från och med samma år i andra lönegraden, samt alla tre
allt hittills med nit och skicklighet fullgjort sina tjensteåligganden, måtte
från och med 1879 varda uppflyttade, den förstnämnde i fjerde lönegraden
med aflöning till belopp af 3,500 kronor, och de båda öfrige i
tredje lönegraden med aflöning till belopp af 3,000 kronor, har Kongl.
Maj:t föreslagit Riksdagen att, för beredande af tillgång till den sålunda
från och med nästkommande år för tre landtbruksingeniörer ifrågakommande
lönetillökning, höja anslaget »landtbruksingeniörer och deras
biträden» från nuvarande beloppet, 46,350 kronor, till 47,850 kronor;
hemställande Utskottet i öfverensstämmelse härmed,
att ifrågavarande anslag må med 1,500 kronor höjas.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
18:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Landtbruksakademiens
derom gjorda underdåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1879 anvisa
följande för jordbruket och dess binäringar samt trädgårdsodlingen
behöfliga, för innevarande år beviljade
anslag, nemligen:
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna
landtbruksmöten 5,000 kronor;
b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap,
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och
andra jordbruksalster 10,000 kronor;
c) till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det
kan finnas tjenligast dem anställa, och der hushållnings
-
Stats-Utskottets Utlutande N:o 9.
37
sällskapen vilja förena sig om sammanskott af medel
till dessa utställningar, 5,000 kronor;
d) till understöd åt personer af mankönet för genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,
skötsel och vård 2,000 kronor;
e) till Svenska trädgårdsföreningen och dess elevskola,
under vilkor att föreningen, såvidt ske kan, verkställer
utdelning af fruktträd och plantor, företrädesvis till de
folkskolestyrelser, som derom göra framställning, och
jemte redovisning för det erhållna statsbidraget till
Landtbruksakademien afgifver berättelse om antalet af
de elever, hvilka under året vid inrättningen njutit
undervisning, äfvensom rörande verkstälda utdelningen
af fruktträd samt om öfriga föremål för föreningens
verksamhet, 4,500 kronor;
f) till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska
försöksanstalt, på förordnande af Landtbruksakademiens
förvaltningskomité, antagen botanist 1,000
kronor; och
g) såsom bidrag till underhåll af fyra kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnes behof — inom de
orter, der hushållningssällskapen förbinda sig att upprätta
laboratorium och bekosta lokal för detta jemte
bostad eller hyresmedel för kemist och assistent samt
bekosta aflöningen till dessa och laboriatorietjenaren
äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp af böcker och inventarier för stationens
behof — 3,000 kronor för hvarje station, eller tillsammans
12,000 kronor.
19:o. För fortsättande under år 1879 af d e geologiska under sökning ar ne
och utgifvande af derpå grundade kartor har Kongl. Maj:t äskat ett
extra anslag för samma år till belopp af 83,000 kronor.
Uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid 88—90) äro upplysningar
meddelade rörande fortgången af ifrågavarande undersökningar äfvensom
beträffande de för desammas fortsättande under nästkommande år
erforderliga medel, till hvilka upplysningar Utskottet, för undvikande af
vidlyftighet, tillåter sig att här endast hänvisa. Vid den upprättade förslagsberäkningen
öfver kostnaderna för den geologiska undersökningen
Ant), anslag
till Sveriges
geologiska
undersökning.
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Ang. lönetillägg
för
betjening en
vid
stuterierna.
Ang. anslag
till undervisare
i husslöjd,
till
befrämjande
af dylika
slöjder, till
reseunderstöd
åt fabriksoch
ltaridt''
verksarbetare,
till väfskolan
i Borås samt
till Svenska
slöjdföreningens
museum.
för år 1879 har Utskottet ej funnit anledning till anmärkning och får
alltså, under erinran derjemte, att det äskade anslagsbeloppet är lika
med det af senast församlade Riksdag för innevarande år till ändamålet
anvisade, hemställa,
att, för fortsättande under år 1879 af de geologiska
undersökningarne och utgifvande af derpå grundade
kartor, må beviljas ett extra anslag för samma år till
belopp af 83,000 kronor.
Hästafvelns befrämjande.
20:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Stuteri-öfverstyrelsens
derom gjorda underdåniga hemställan, föreslagit, och under erinran, att anslag
för ifrågavarande ändamål blifvit för innevarande och föregående år
anvisade till lika belopp med det nu äskade, hemställer Utskottet,
att, till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening
samt förbättrande af betjeningens vid alla tre stuterierna
lönevilkor, må för år 1879 på extra stat beviljas 5,937
kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
21:o. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga förslag och
med hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a sid. 91—92)
i ämnet finnes meddeladt, hemställer vidare Utskottet,
att Riksdagen må. i likhet med hvad för innevarande
« år egt rum, på extra stat för år 1879 bevilja:
a) för anställande af en ytterligare undervisare i husslöjd
och cn elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne i
husslöjd, för att af denne handledas och utbildas till
att kunna användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag
å 3,000 kronor;
b) till befrämjande af husslöjder, utöfver derför på ordinarie
stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts förfogande
stäldt anslag å 10,000 kronor;
c) till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare,
utöfver hvad för samma ändamål finnes på ordinarie
stat anvisadt, ett anslag å 4,000 kronor;
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
39
(1). såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås,
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest
inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och
e) såsom hyres- och inköpsbidrag åt Svenska slöjdföreningens
museum 4,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
^2:o. Då, enligt hvad Statskontoret upplyst, värdet af de i Sala Angående
bergslags så kallade konststatsmedel förut ingående jordbruks- och man- *
talsdagsverken af Sala, Möklinta, Kila, Kumla, Norrby och Tärna socknar, ° ans ag''
för hvilka räntors indragning ersättning blef bergslaget af nästlidet års
Riksdag beviljad med 3,524 kronor 41 öre, funnes inbegripet uti det belopp
af 3,586 kronor 39 öre, hvilket vore under nu förevarande anslagstitel
uti kolumnen för indelt ränta och ersättning för indragna räntor
uti innevarande års riksstat uppfördt, och alltså afdrag borde å sistberörda
belopp i motsvarande mån ega rum, har Kongl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att minska det under denna anslagstitel uppförda ränteanslaget
med ett belopp, motsvarande värdet af de från Sala bergslag indragna
jordeboks- och mantalsdagsverken af ofvannämnda socknar, eller 3,524
kronor 41 öre, såsom följd hvaraf berörda räuteanslag komme att från
3,586 kronor 39 öre nedgå till 61 kronor 98 öre; hemställande Utskottet
i öfverensstämmelse härmed,
att i fråga varande ränteanslag må nedsättas till 61
kronor 98 öre.
23:o. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och
innevarande och
enlighet
med hvad för
flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet vidare, bidra^tui
att, under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och ^FUipntad
Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare "ch Falunkomma
att jemväl under år 1879 fortsätta sin verksamhet
i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Kongl. Maj:t lärer genom inspektion af
sakkunnig person sig förvissa, å extra stat för samma
år må anvisas ett belopp af 14,000 kronor, att till
brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret utbetalas.
4Ö
Stats-Utskottets Utlåtande N:o It.
Angående
begardt
anslag till
jiskerit,Utsyningsman
och
fiskodling sinstruktörer.
Fiskerinäringens understöd.
24:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, pä det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle anvisa årliga bidrag
tilf godtgörelse åt fiskeritillsyningsmän och fiskodlingsinstruktörer vid de
större och vigtigare vattendragen och sjöarne å orter inom riket, för
hvilka stadgar om fiskets skydd och ändamålsenliga bedrifvande blifvit
faststälda, på ordinarie stat bevilja och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
40,000 kronor samt förty höja ordinarie anslaget »fiskerinäringens understöd»
från 18,600 kronor till 58,600 kronor.
Utskottet vill till en början erinra, att, sedan Kongl. Maj:t till
senast församlade Riksdag gjort nådig framställning om anvisande för omförmälda
ändamål af ett anslag å ordinarie stat till belopp 20,000 kronor,
Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 22 Maj 1877 yttrade, att, den
rörande detta ämne då meddelade utredning icke synts Riksdagen innebära
fullgiltig anledning att redan då bevilja det för ifrågavarande ändamål
äskade anslaget. Riksdagen hade nemligen icke kunnat annat än
finna det tvifvelaktigt, huruvida dermed något verkligt gagn för fiskerinäringen
skulle komma att vinnas, för hvilken uppfattning Riksdagen
jemväl hemtat stöd af de olika meningar, som yttrats rörande beloppet
af det då erforderliga anslaget. Enligt Riksdagens förmenande
kräfde ärendet ytterligare utredning, på grund hvaraf, och då anspråken
på anslag för ifrågavarande ändamål otvifvelaktigt kunde, om de en
gång godkändes, komma att erhålla vidtomfattande proportioner, det
syntes Riksdagen mest ändamålsenligt om, sedan vederbörande landsting
och hushållningssällskap fått tillfälle att afgifva yttranden, huruvida
de ansäge åtgärder i det antydda hänseendet vara af behofvet påkallade
samt vore villiga att dertill lemna bidrag, Kongl. Maj:t täcktes, derest
till följd af sålunda inkommande yttranden, anledning dertill förefunnes,
till en kommande Riksdag göra förnyad nådig framställning i ämnet.
Af det den nådiga propositionen nu bilagda statsrådsprotokollet (Bil.
N:o 5 a, sid. 94 och 95) inhemtas, att Kongl. Maj:t vid föredragning af
Riksdagens berörda skrifvelse i nåder förordnat, att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i rikets samtliga län skulle infordra vederbörande landstings
och hushållningssällskaps yttranden, om och i hvad mån de vore villiga
att till aflöning åt fiskeritillsyningsmän och fiskodlingsinstruktörer inom
dess område lemna bidrag samt med dessa yttranden jemte eget underdånigt
utlåtande till Kongl. Maj:t inkomma; och hade, sedan samtliga
Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 9.
41
dessa yttranden och utlåtanden inkommit, desamma varit öfverlemnade
till fiskeriintendenten, som i anledning deraf afgifvit infordradt yttrande.
Vidare är uti statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 95—109) redogörelse
meddelad för det hufvudsakliga innehållet af samtliga ofvan omförmälda
yttranden och utlåtanden; och hade Departementschefen derefter
(Bil. N:o 5 a, sid. 109—112) uttalat sina egna åsigter rörande det
lämpligaste sättet att från statens sida ytterligare understödja ifrågavarande
näringsgren.
Den sålunda i ämnet förebragta utredning, till hvilken Utskottet,
för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig att hänvisa, torde visserligen
gifva ökadt stöd för den åsigten, att den för en betydande del af riket
särdeles vigtiga fiskerinäringens upprätthållande och förkofran år väl förtjent
af uppmärksamhet; men, enligt Utskottets förmenande, måste likväl
störa betänkligheter uppstå rörande lämpligheten af de nu ifrågasatta
åtgärderna; och af de åberopade yttrandena framgår jemväl, att tvifvel i
sådant hänseende blifvit af flere vederbörande uttryckta. Att spridande
af kunskap i till fiskodling hörande ämnen samt om sättet för fiskets
rätta bedrifvande måste verka gagneligt och vore eftersträfvansvärdt, lärer
icke kunna bestridas; men deremot synes det Utskottet i hög grad tvifvelaktigt,
huruvida någon väsentlig och mot kostnaden svarande fördel
skulle vinnas genom aflönade tillsyningsman polisuppsigt. En dylik tillsyningsman
skulle sannolikt af befolkningen allmänt mötas med misstroende
och stor obenägenhet att meddela upplysningar, och, vid sådant
förhållande, skulle utan tvifvel tillsyningsmannens ansträngningar icke
krönas med önskvärd framgång. Dessutom torde, för att öfvervakandet
af stadgarne för fiskets bedrifvande skulle blifva verkligt och ej blott
skenbart, en så betydlig tillsyningspersonal blifva erforderlig, att det för
ändamålet nu äskade anslaget sannolikt mycket snart komme att visa
sig alldeles otillräckligt, och sedan Riksdagen en gång inlåtit sig på att
för detta ändamål anvisa medel, kunde den svårligen undgå att derför
bevilja de ökade anslag, som komme att erfordras, för att ändamålet ej
skulle blifva förfeladt. Till stöd för Utskottets sålunda uttryckta farhåga,
att det nu äskade anslagsbeloppet snart skulle visa sig alldeles
otillräckligt, torde med fog kunna åberopas den omständighet, att Kong!.
Maj:t nästlidet år ansett anslaget kunna till en början inskränkas till
20,000 kronor, men redan nu funnit ett dubbelt så stort belopp vara
erforderligt.
Bih. till lliks d. Prot. 1818. 4 Sami. 1 Afd. 1 Haft. C
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Med hänsyn ytterligare dertill att, vid en tid, då statsverkets tillgångar
synas vara i nedgående och tagas i anspråk för många olikartade
och vigtiga behof, nödig omtänksamhet lärer bjuda, att företrädesvis de
kostnader, som afse ändamål, om hvilkas nödvändighet och ändamålsenlighet
meningarne äro väsentligt delade, tills vidare undanskjutas, har
Utskottet funnit sig för närvarande icke böra Kongl. Majrts förevarande
nådiga framställning till bifall förorda.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft två
af Herr Friherre A. Gederström inom Andra Kammaren väckta motioner,
deruti af anförda skäl föreslagits, dels (motion N:o 10) att Riksdagen
ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t
låta utarbeta och till en kommande Riksdag inkomma med förslag till
inrättandet af ett fiskeriinstitut, förenadt med vetenskaplig försöksstation,
och att Riksdagen för detta ändamål måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
ett förslagsanslag af 2,000 kronor, dels ode (motion N:o 11) att
Riksdagen ville hos Kong]. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes genom sakkunnige personer låta företaga en fullständig
revision af den Kongl. fiskeristadgan af den 29 Juni 1852 jemte öfriga
till fiskeriet hörande förordningar; samt att Riksdagen måtte för detta
ändamål till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett förslagsanslag af 2,000
kronor.
Utskottet vill visserligen icke bestrida, att de af motionären ifrågasatta
åtgärderna må hända skulle kunna i viss mån verka gagnande; och
särskildt lärer sannolikt en revision af fiskeristadgan i flera hänseenden
vara af behofvet påkallad; men, då Kongl. Maj:t icke lärer underlåta
att, äfven utan något Riksdagens åtgörande härvid, å dessa frågor fästa
nådig uppmärksamhet, samt de skäl, hvilka Utskottet anfört till stöd för
sitt afstyrkande af Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning,
jemväl delvis ega tillämplighet i afsende å motionärens förslag, har Utskottet
ej ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att i anledning af samma
förslag vidtaga någon åtgärd.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer
Utskottet:
a) att Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga framställning
icke må vinna Riksdagens bifall; och
b) att Herr Friherre Cederströms ofvan berörda särskilda
förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Slats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
43
Öfriga ordinarie anslag.
25:o. Beträffande alla de ordinarie anslå,g, som uti riksstaten för
innevarande år finnas under Sjette hufvudtiteln uppförda och icke här
ofvan blifvit särskildt omnämnda, hemställer Utskottet,
att nämnda anslag må uppföras till enahanda belopp,
som i nu gällande riksstat äro upptagna; dock att uti
anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved in. in.»
må få göras den jemkning, som för jemnande af hufvudtitelns
slutsumma kan blifva erforderlig.
Diverse anslag.
26:o. På sätt Kong]. Maj:t föreslagit och med hänvisande till den
i statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 a, sid. 114—116) meddelade utredning
i ämnet, hvilken synts Utskottet tillfyllestgörande, hemställer Utskottet
vidare, •
att på extra stat för år 1879 må anvisas:
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden jemte tillfällig löneförbättring
42,310 kronor;
b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
45,000 kronor; samt
c) till stipendier åt medlemmar af Väg- och vattenbyggnadscorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten 3,000 kronor.
27:o. Enär enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning fogade förteckning å icke godtgjorda förskott,
hvilka borde hos Riksdagen till ersättande anmälas, Statskontoret under
åren 1875, 1876 och 1877 förskjutit dels ränta å inbetald lösen för
exproprierad mark 215 kronor 33 öre, dels ersättningar för indragna
landsstatsboställen 2,250 kronor 25 öre, dels till komitén för förberedande
granskning af Styrelsens för statens jernvägstrufik förvaltning 1,971
kronor 45 öre, dels till komitén för afgifvande af förslag till författning
angående barns och yngre personers användande i fabriks- och handtverksarbete
samt för tryckning och häftning af dess betänkande 11,300
kronor 25 öre, dels till komitén för verkställande af undersökning rörande
Angående
Öfriga
ordinarie
anslag.
Angående
aflöning till
Styrelsen för
allmänna
väg- och
vattenbyggnader
m. vi.
Angående
godtgörande
af Statskontorets
förskott.
44
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 9.
Angående
anmälan om
särskilda
utlåtanden.
förvaltningen och hushållningen vid Ultima landtbruksinstitut 4,518 kronor
85 öre, dels till komitén för afgifvande af utlåtande i fråga om ordnandet
af de allmänna kartearbetena 2,000 kronor, dels ock för utarbetande af
förslag till författningar om mått och vigt efter det metriska systemet
1,000 kronor, eller sammanräknade 23,256 kronor 13 öre, har Ivongl.
Maj:t slutligen föreslagit, att Riksdagen måtte till ersättande af i fråga
varande utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter anvisa ett extra
anslag å nämnda belopp 23,256 kronor 13 öre.
Utskottet, som vid granskning af omförmälda utgiftsposter ej funnit
anledning till anmärkning, tillstyrker alltså,
att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna
förskott anvisa för år 1879 ett extra anslag å 23,256
kronor 13 öre.
28:o. Med anledning af de uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition om
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om statens
jernvägsbyggnader samt om allmänna arbeten af beskaffenhet att deras
utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader, kommer Utskottet att afgifva särskilda utlåtanden;
hvilket Utskottet här endast skolat
anmäla.
Stockholm den 22 Februari 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
vid huta punkten mom. a (ang. ny stat för Civildepartementets expedition)
af Herrar E. Key, Carl Ifvar sson, P. O. Hörnfeldt, O. B. Olsson,
Sven Nilsson i Efveröd, Jan Andersson i Jönvik, Jonas Anderson i Häc
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
45
kenäs, J. E. Johansson i Forneby, Gustaf Jonsson i Skeppnetorp, Nils
Larson i Tullus, Ola Andersson i Nordanå och Johannes Jonsson i
Fröstorp, hvilka yrkade, att den för kanslisekreterarne och registrator!]
uppförda aflöning, 4,000 kronor för hvardera, må fördelas i lön 2,500
kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor.
vid 6:te punkten mom. a. (ang. ny stat för Landtmäteristyrelsen) af
Herrar E. Key, Liss Olof Larsson, Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, O.
J3. Olsson, Sven Nilsson i Efveröd, Jan Andersson i Jönvik, Jonas Andersson
i Häckenäs, J. E. Johansson i Forneby, Gustaf Jonsson i Skeppnetorp,
Nils Larson i Tullus och Ola Andersson i Nordanå, hvilka, i
öfrigt instämmande i Utskottets förslag, yrkade,
dels att aflöningen för chefen, sekreteraren, fiskalen och aktuarien
måtte bestämmas på följande sätt:
Tjenstgö
Lön.
ringspennin
gar.
Kronor. Kronor.
Landtmäteridirektören..................... 5,000: —
1 Landtmäterisekreterare............. 3,000: —-
1 Landtmäterifiskal ..................... 2,500: —
1 Aktuarie och registrator ..... 1,800: —
2,000: —
1,500: —|
1,500: — \
1,200: —J
Biter 5 år kan lönen
höjas med 500 kronor och
efter 10 år med ytterligare
500 kronor.
dels ock att vid bestämmelsen om rätt till semester måtte intagas
det vilkor, att semester får åtnjutas, »när sådant utan hinder för göromålens
behöriga gång kan ske.»
vid 6:te punkten mom. c. (ang. förhöjning i landtmäteristatens anslag)
af de vid 6:te punkten mom. a antecknade reservanter, hvilka yrkade,
att, i händelse lönerna för Landtmäteristyrelsens chef, sekreteraren,
fiskalen och aktuarien blefve bestämda till de af bemälde reservanter
föreslagna belopp, i följd deraf förhöjningen i anslaget till »landtmäteristaten»
måtte inskränkas till 9,100 kronor och således detta anslag höjas
från 98,200 kronor till 107,300 kronor.
vid 24:de punkten mom. a. (ang. anslag för fiskerinäringens understöd)
af Herrar C. Ekman, Grefve C. Beck-Friis, Friherre F. von Essen,
R. MontgoineryCederhielm, L. M. Norden felt, J. Widén, C. F. af Gei/erstam
och F. von Strokirch, hvilka yrkade, att för beredande åt tillgång
för anställande af fiskeriinstruktörer anslaget till fiskerinäringens under
-
46
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 9.
stöd måtte höjas med 11,400 kronor eller från 18,600 kronor till 30,000
kronor.
Herr Grefve G. Sparre har begärt få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen al 14:de—28:de punkterna af förevarande
betänkande.
Stats- UtsJcoHets Utlåtande N:o 9,
47
Bil. Litt. A.
Förslag till stat för Civil-departementets expedition.
Tjenstgö- |
|||||||
Lön. |
ringspen- |
Summa. |
|||||
ningar |
f Af detta arfvode |
||||||
Expeditionschefen, arfvode . ... |
— |
— |
— |
7,500 |
— |
1 anses 2,400 kronor |
|
1 Byråchef........................... |
4,400 |
_ |
2,000 |
0,400 |
| ringspenningar, |
||
3 Dito .......................... |
13,200 |
— |
6,000 |
— |
19,200 |
— |
lönen liöjas med |
1 Kanslisekreterare ............... 4 Dito |
2,800 |
— |
1,200 |
— |
4,000 |
— |
| Efter fem år kan |
11,200 |
— |
4,800 |
— |
16,000 |
— |
;500 kr. och efter |
|
1 Registrator............................ |
2,800 |
— |
1,200 |
— |
4,000 |
— |
| tio är med ytterli-Jgare 500 kronor. |
1 Förste vaktmästare............... |
800*) |
— |
300 |
— |
1,100 |
— |
|
1 Förste statsrådsvaktmästare |
800*) |
— |
300 |
— |
1,100 |
— |
|
1 Vaktmästare................... |
500*) |
— |
300 |
__ |
800 |
_ |
) |
1 Dito ....................... |
500*) |
— |
300 |
— |
800 |
— |
Efter fem år kan |
1 Statsrådsvaktmästare............ *) Om vaktmästare i sådan egen- |
500*) |
— |
300 |
— |
800 |
— |
100 kronor. |
skap åtnjuter fri bostad, skall, |
|||||||
står, den kontanta lönen min-skas med 150 kronor. |
|||||||
Till Departementschefens förfo-gande för amanuenser, vika-riatsersättningar, renskrifniug |
|||||||
m. m................................... |
— |
15,000 |
|||||
Summa | |
— |
! |
76,700 : |
-1 |
48
Stats- Vt''skottets Utlåtande N:o 9.
Bil. Litt, B.
Förteckning: å de af Stats-Utskottet föreslagna dyrtidstillägg
under Sjette Hufvudtiteln för år 1879.
Kommerskollegium.
Ledamot ............
I):o ..............
D:o ............
D:o ............
Sekreterare...........
I ):<> ...........
Kamererare ........
Registrator..........
Notarie ..............
D:o ..................
Kammarförvandt .
Kanslist ............
D:o .............
Kammarskrifvare
D:o
Bergsstaten.
3 D:o d:o
Bergshauptmannen i Sala
Grufveingeniöreu derstädes
Bergsvärdien derstädes .....
d:o
Nuvarande aflöning. |
Dyrtids tillägg |
Summa. |
||||
5,000 |
1,000 |
6,000 |
||||
5,000 |
-- |
1.000 |
— |
6,000 |
— |
|
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
|
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
|
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
|
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
|
3,500 |
— |
700 |
— |
4,200 |
— |
|
2,600 |
— |
520 |
— |
3,120 |
— |
|
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
|
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
— |
|
2,200 |
— |
440 |
— |
2,640 |
—• |
|
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
|
2,000 |
_ |
400 |
— |
2,400 |
— |
|
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
|
.............. |
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
S:gr |
— |
— |
8,740 |
— |
— |
|
)ställe..... |
2.400 |
480 |
2,880 |
|||
7,200 |
— |
1,440 |
— |
8,640 |
— |
|
1,000 |
— |
200 |
— |
1,200 |
— |
|
750 |
— |
150 |
— |
900 |
— |
|
750 |
— |
150 |
— |
900 |
— |
|
S:gr |
— |
_ |
2,420 |
_ |
— |
Slats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Nuvarande aflöning. |
Dyrtids tillägg |
Summa. |
||||
Statistiska centralbyrån. |
||||||
Chefen ..................................................................... |
5,000 |
_ |
1,000 |
_ |
6,000 |
— |
Sekreteraren.............................................................. |
4,000 |
800 |
— |
4,800 |
— |
|
1 Aktuarie .............................................................. |
3,000 2,500 |
_ |
600 |
— |
- 3,600 |
— |
1 D:o ............................................................... |
— |
500 |
— |
3,000 |
— |
|
S:gr |
— |
— |
2,900 |
— |
— |
— |
Öfverståthållare-embetet. |
||||||
Underståthållaren ...................................................... |
4,500 |
— |
900 |
— |
5,400 |
— |
Konungens fogat ........................................................ |
4,500 |
— |
500 |
— |
5,000 |
— |
Sekreteraren och Kamereraren vid Öfverståthållare- |
||||||
embetets kansli ..................................................... |
3,500 900 |
— |
700 |
— |
4,200 |
|
1 Aktuarie ......................................................... |
— |
180 |
— |
1,080 |
||
1 Notarie............................................................. |
900 |
— |
180 |
— |
1,080 |
|
1 D:o ................................................................... |
900 |
— |
180 |
— |
1,080 |
— |
1 Kammarskrifvare ..................................................... |
600 |
— |
120 |
— |
720 |
— |
Sekreterarens kanslist ................................................. |
1,000 |
200 |
— |
1,200 |
— |
|
Till aflöning af vakt- och exekutionsbetjeningen ...... |
11,450 |
- |
2,290 |
13,740 |
— |
|
S:gr |
— |
— |
5,250 |
— |
---. |
— |
Landsstaterna i länen. Löneförbättring för de svagast aflönade landtränt- |
||||||
mästare............................................................... |
— |
— |
10,200 |
— |
— |
— |
För 117 häradsskrifvare med sammanlagd aflöning af |
171,837 |
— |
34,367 |
40 |
206,204 |
4U |
b:gr |
— |
— |
44,567 |
40 |
___ |
- |
Bik. till Biksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Raft.
7
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 9.
öu
Bil
Tabell öfver ordinarie anslagen
1878 års riksstat anslår:
Förslagsanslag. |
|||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt |
spanmål. |
Summa. |
och ersättning |
ersättning |
Värde för- |
|||
för indragna |
för indragna |
Mått. |
slagsvis å 2 |
||
räntor. |
tionde- |
kronor 40 |
|||
anslag. |
öre kubikf. |
Kronor. ö.
Kronor.
Kronor. ö.
Kbft.
k:r
Kronor, ö.
Kronor. ö.
Civil -
6,500 —
36.000 —
17.000 —
46,200 -
78,500
38,900
98,200
t 321,5ou
i
6.500
36.000
17.000
46,200
Statsministern, lönefyllnad,
Statsråden utan departement,
Departementschefen...............
Departementets expedition ...
Tillkommer: Förhöjning för
stat...................................
78,500
38,900
Kommerskollegium ..............
Statistiska tabellkommissioAflöningsmedel
för Statistiska
byrån ................................
Af går: Ett för en aktuari
neradt afiöningsbelopp
Ihservationsanslagen:
Till bibliotekets under
de.
...............................
Till arfvoden åt tillfälliga
den ..............................
Till officiella statistiska
Till en statistisk tid
-
98,200
321,300
Landtmäteristaten
Stats-Uislcottets Utlåtande N:o 9.
51
Litt. C.
under Kiksstatens Sjette Hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat |
||||||||||||
F örslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar. |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
|||||||||
och ersättning |
ersättning |
Matt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||||||
Departementet. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Förslagsanslag, högst ............ 3 å 12,000 kronor................. ......46,200: — tillämpning afny |
6,500 36.000 17.000 76,700 |
— |
— |
— |
---- |
— |
— |
— |
— |
— |
6,500 36.000 17.000 76,700 78,500 |
— |
78,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
nen: Central- ........ 16,400: — dispo- ...... 500: — 15,900: — |
||||||||||||
hållan- ......... 1,500: — biträ- ........ 10,000: — trycket 10,000: — skrift 1,000:— 22,500: — |
38,400 |
38,400 |
||||||||||
98,200: — |
||||||||||||
Transport 98,200: — |
253,100 |
— |
— |
i i |
— |
- j |
— |
253,100 |
— |
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o ,9.
Tn:t
S:gr
Tp:t
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Kronor.
321,300
6,000
82,122
1,122,436
7,500
15
11,641,000
1,039 13
175,000 —
25,000
150 —
13,381,54728
13,381,547 [28
167,622,961 12,40704
F örslagsanslag. |
|||||||
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
|||||
och ersättning |
ersättning |
Värde för- |
|||||
för indragna |
för in nr agn a |
Mått. |
slagsris å 2 |
||||
räntor. |
tionde- |
kronor 40 |
|||||
anslag. |
öre kubikf. |
||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
150,014 |
56 |
12,361 |
86 |
7,164 |
5 |
17,194 |
80 |
17,423 |
71 |
8 |
61 |
38 |
1 |
91 |
44 |
184 |
69 |
37 |
17 |
||||
Summa.
Kronor.
321,300
6,000
82,122
1,-302,007
7,500
11,641,000
18,562
175,000
25,000
371
37
89
7,202[
61
7,202j 6j
17,286
17,286
,86
241 13.578,864(12
241 13,578,864; 12
Tillkommer:
För tillämpning af ny stat
styrelsen ...................
För lönetillökning för
landtmätarne i riket ...
Rikets ekonomiska karteverk,
Ofverståthållare-embetet........
Landsstaterna i länen: pen
års
stat................................
Tillkommer: I anledning af
reglering för en del af
95,000 kr. reservationsAngående
detta anslag
att afgifva särskildt
Särskilda förslagsanslag för
Landshöfdingens i KopparTill
ersättning af arrenten
Hushagen jemte
Landshöfdingens i VesterTill
bestridande af lösen
nen ingående ränteperAlderstillägg,
Förslagsanslag,
Statens järnvägstrafik, förfikmedlen
direkte utgå.
riksstaten.
Gästgifvares friheter ............
Till lättnad i skjutsningstunnad
bestrides och är sär
anslag
.................................
Till förändrad reglering af
Färjor och färjekarlar ........
Stats-UtsJcottels Utlåtande N:o 9.
53
:
Förslag till blifvande riksstat:
Transport 08,200: —
för landtroäteri
.
........ 1,500: —
förste
......... 9,600: — 11,100: —
Reservationsanslag.................
ningar, enligt 1878
...................... 1,122,436:15
föreslagen lönelandsstaten
(deraf
anslag)............... 1,081,950: —
kommer Utskottet
utlåtande.
landsstaterna i länen:
bergs län lön:
det för lägenhe
forsellön
............ 2,500: —
norrlands län lön:
för åtskilliga i lö
sedlar.
............... 5,000: —
(nytt)..................................
slagsvis beräkna d t att al traDetta
anslag uteslutes ur
gan, der den genom entrepredeles
tryckande, Reservations
skjutsväsendet,
FÖMZaysansfm/
,S:gr|
Transport!
Penningar.
Kronor.
253,100
109,300
6,000
82,122
2,204,386
7.500
170,000
l,039j
i
175,0001
25,000.
150,
3,033,5971
3,033,597
Förslagsanslag. |
||||||||
lndelt ränta |
lndelt |
Oindelt spanmål. |
||||||
och ersättning |
ersättning |
Matt. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Käft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
15 |
150,014 |
56 |
12,361 |
86 |
7,164 |
5 |
17,194 |
80 |
13 |
17,423 |
71 |
8 |
61 |
38 |
1 |
91 |
44 |
184 |
69 |
37 |
17 |
|||||
281 167,622j96j 12,407 64| 7,202| 6| 17,286,24
28] ‘ 167,02296 12,407 64 7.202; (», 17,286 24
Summa.
Kronor. ö.
253,100-
109,300
6,000
82,122
2,383,957
37
7,500
170,000
18,562
89
175,000 —
25,000 —
371;86
3,230,914|12
3,230,91412
54
Stats-UtsTcottefs Utlåtande N:o 9.
1878 års riksstat anslår:
Penningar.
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
Oindelt spanmål.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40
öre kubikf.
Kronor. |
Ö, |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
13,381,547 |
28 |
167,622 |
96 |
12,407 |
64 |
7,202 |
6 |
17,286 |
24 |
13,578,864 |
12 |
63,000 |
63,000 |
||||||||||
12,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
||
170,900 |
— |
170,900 |
|||||||||
46,350 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
46,350 |
|||
44,950 |
— |
— |
— |
— |
-- |
— |
44,950 |
— |
|||
48,500 |
_ |
_ |
__ |
_ |
— |
_ |
_ |
48,500 |
|||
93,550 |
— |
— |
— |
— |
330 |
7 |
793 |
68 |
94,343 |
68 |
|
37,500 |
_ |
_ |
__ |
_ |
— |
_ |
37,500 |
||||
21,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
21,500 |
_ |
||
8,700 |
40 |
3,586 |
39 |
5 |
4 |
12 |
96 |
12,299 |
75 |
||
18,600 |
18,600 |
||||||||||
565,55040 |
3,586 39 |
— |
336| 1 |
80664 |
569,943 |
43 |
|||||
13,947,097 68 |
171,209 |
35 12,407 j64 |
7,538 7 |
18,092.88 |
14,148,807 |
55 |
Summa.
Jordbruket, handeln
Reservations
Skiften
ock afvittringar.........
Vägar och kommunikationer
Undervisningsanstalter för
näringar ............................
Tillkommer: Ärligt bidrag
landtbruksskola inom
Landtbruksingeniörer och deTillkommer:
För beredande
för tre landtbruksingeBefrämjande
i allmänhet af
näringar ............................
Länsveterinärer .....................
Hästafvelns förbättrande (der35,
000 kr. till prisbelöninBefrämjande
i allmänhet af
Befrämjande i allmänhet af
Befrämjande i allmänhet af
Indelt ränta och ersättning
1878 års riksstat ...........
Afgår: Värdet af de från
dragna jordeboks- och
ken .................................
Fiskerinäringens understöd...
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 9.
55
och näringarne.
anslag.
jordbruk och landtiuanna
.
......................... 170,900: •
för ytterligare en
Vermlands län... 2,000:-
46,350:
1,500:
ras biträden ......
af lönetillökning
niörer..................
jordbruk ocli landtmanna
af särskildt reservationsanslag
gar för hästar).....
slöjderna.............
handel och sjöfart
bergsbruket:
för indragna räntor, enligt
......................... 3,586:39
Sala bergslag inmantalsdagsver -
3,524:41
S:gr
Transport
Förslag till blifvande riksstat:
Penningar.
Kronor.
Transport1 3,033,597
63.000
12.000
172,900
47,850
28
44,950
48,500 —
93,550
37.500
21.500
8,700
18,600
40
Förslagsanslag.
Indelt ränta
och ersättning
för indragna
räntor.
Indelt
tionde och
ersättning
för indragna
tiondeanslag.
569,050(40|
Kronor.
167,622
6198
Oindelt spanmål.
Mått.
Kronor.
12,407 64
61(981
Kbft.
7,202
330
Värde förslagsvis
å 2
kronor 40
öre kubikf.
Summa.
Kronor.
17,286
l-l 3361 1|
24
793 68
12
96
806164
Kronor.
3,230,914
63.000
12.000
172,900
47,850
44,950
48,500
94,343 68
37.500
21.500
12
8,775
18,600
34
569,919:02
3,602,647168| 167,68494| 12,407|64| 7,538) 7| 18,092)88 3,800,833)14
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
1878 års riksstat anslår: |
||||||||||||
Förslagsanslag. |
||||||||||||
Penningar. |
Indelt ränta |
Indelt |
Oindelt spanmål. |
Summa. |
||||||||
och ersättning |
ersättning |
Värde för- |
||||||||||
för indragna |
för indragna |
Mått. |
slagsvis å 2 |
|||||||||
räntor. |
tionde- |
kronor 40 |
||||||||||
anslag. |
öre kubikf. |
|||||||||||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
|
13,947,097 |
68 |
171,209 |
35 |
12,407 |
64 |
7,538 |
7 |
18,092 |
88 |
14,148,807 |
55 |
Diverse |
50,000 |
_ |
_ |
_ |
— |
50,000 |
— |
IJtflyttningshjelp efter skif- |
|||||
3,524 |
41 |
__ |
— |
1,165 |
5 |
2,797 |
20 |
6,321 |
61 |
Ersättning till Sala bergslag |
||
tors indragning eller för- |
||||||||||||
4,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4,500 |
— |
Odlingshjelp till krononybyg- |
|||
2,700 |
36 |
2,946 |
27 |
— |
— |
623 |
3 |
1,495 |
92 |
7,142 |
55 |
Jordförluster genom kanal- |
anslag ............................... |
||||||||||||
30,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
Förekommande och hämman-bland husdjuren, Förslags-Karantänsinrättningen på |
|||
15,850 |
_ |
— |
— |
— |
— |
15,850 |
— |
|||||
26,500 |
_ |
_ |
_ |
t- |
— |
— |
26,500 |
— |
Aflösning af Sckeldetullen, |
|||
43,000 |
_ |
_ |
__ |
— |
— |
— |
43,000 |
— |
Rese- och traktamentspennin- |
|||
87,478 |
29 |
_ |
_ |
— |
— |
87,478 |
29 |
Skrifmaterialier och expen- |
||||
Förslagsanslag..................... Tillkommer: för jemnande |
||||||||||||
slutsumma........................ |
||||||||||||
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
Extra utgifter, Reservations'' |
|||
278,553 06 |
2,940 27 |
— |
- |
1,788 |
8 |
4,293 |
12 |
285,792 45 |
||||
14,225,65074 |
174,155 62 |
12,407 64 |
9,327 |
5 |
22,386 |
14,434,600;— |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
57
Förslag till blifvande riksstat:
Penningar. |
Indelt ränta |
Förslagsa Indelt |
n s 1 a g. Oindelt spanmål. |
— |
Samma. |
|||||||
Mått. |
Värde för-slagsvis å 2 |
|||||||||||
. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor, |
Ö. |
Kbft. |
k:r |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Transport |
3,602,647 |
68 |
167,684 |
94 |
12,407 |
64 |
7,538 |
7 |
18,092 |
88 |
3,800,833 |
14 |
anslag. |
||||||||||||
ten, Förslagsanslag ............... |
50,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
50,000 |
— |
||
för förlust genom vissa rän- |
||||||||||||
vandling ................................ |
3,524 |
41 |
— |
— |
— |
1,165 |
5 |
2,797 |
20 |
6,321 |
bi |
|
gare, Förslagsanslag............... |
4,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
4,500 |
— |
||||
och väganläggningar,-Första- |
2,700 |
36 |
2,946 |
27 |
_ |
623 |
3 |
1,495 |
92 |
7,142 |
55 |
|
de af smittosamma sjukdomar |
||||||||||||
anslag .................................. |
30,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
30,000 |
— |
|||
Känsö, Förslagsanslag, högst |
15,850 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15,850 |
— |
||
Förslagsanslag....................... |
26,500 |
— |
— |
— |
— |
— |
26,500 |
— |
||||
gar, Förslagsanslag ............... |
43,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
43,000 |
— |
|||
ser, ved in. m., |
||||||||||||
87,478: 29 |
||||||||||||
af hufvudtitelns |
||||||||||||
........................... 193:88 |
87,672 |
17 |
— |
— |
— |
— |
87,672 |
17 |
||||
anslag ................................... |
15,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
15,000 |
— |
||||
S:gr |
278,746 94 |
2,946 |
27 |
—i 1,788 |
8 |
4,293)12 |
285,986)33 |
|||||
Summa |
3,881,394 62 |
170,631 |
21 |
12,407)64 |
| 9,327 |
5 |
22,386 — |
4,086,819(47 |
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 7 Ilcijt.
8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Bil. Litt. D.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riksstatens
Sjette Hufvudtitel.
Dyrtidstillägg för:
Kommerskollegium med bergsstaten
Statistiska centralbyrån....................
Öfverståthållare-embetet..................
Landsstaterna i länen
11,160
2,900
5,250
44,567
40
Statistiska tabellkommissionen.
För utarbetande och utgifvande af statistiska redogörelser öfver
kommunernas finanser och fattigvård, förslagsanslag.........
Landtmäteristaten :
j Till bestridande af de kostnader för statsverket, som omedelbart
föranledas af införandet af det metriska systemet för
malt och vigt
Justeringsstyrelsen till arfvoden.......................................................
Rikets ekonomiska karteverk:
För de ekonomiskt-geografiska kartearbetena i
Norrbottens län ........................................... 30,000: —
» de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar
af riket................................................................... 46.000: —-I
Kronor, öre
63,877
10,000
40
50,000j—|
9,300
76,000
Transport | 209,177 40
*) Korande detta anslag- kommer Utskottet att yttra sig i det särskilda utlåtandet, angående
Landsstatens lönereglering.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
59
Transport
Öfverståthållare-embetet:
För utgifvande i hufvudstaden af tryckta »polisunderrättelser:
Landsstaterna i länen:
Till aflöning in. in. åt särskild polisstyrka å landet och till
belöningar för gröfre brotts upptäckande och förbrytares
efterspanande......................................................................
Skiften och af vittring ar:
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannhnäringar:
Bidrag till bestridande af kostnader för allmänna
landtbruksmöte»................................... 5.000: -
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner m. m............ 10,000: -
Till prisbelöningar vid täflingsmöten för gödboskap,
smör, ost, fläsk och kött ............................... 5,000: -
Till understöd åt personer af mankönet för genomgående
af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande,
skötsel och vård............................... 2.000: -
Till understöd åt Svenska trädgårdsföreningens
elevskola ........................................................ 4,500: -
Till arfvode åt en för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid Landtbruksakademiens
agrikulturkemiska försöksanstalt anstäld
botanist................................................................... 1,000: -
Transport 27,500: —
Kronor.
209,177
6,000
*) 40,000
233,000
488,177
40
40
*) Rörande detta anslag’ kommer Utskottet att yttra sig i det särskilda utlåtandet, angående
Landsstatens lönereglering.
60
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
Transport
Bidrag till underhåll ''af fyra kemiska stationer för
jordbrukets och näringarnes behof..................
För fortsättande af de geologiska undersökningarne
och utgifvande af derpå grundade kartor
27,500: —
12,000: —
83,000: —
Kronor.
ore
Hästafvelns förbättrande:
Till aflönande vid Flyinge af erforderlig betjening samt förbättrande
af betjeningens vid alla tre stuterierna lönevilkor
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Till aflöning för ytterligare en undervisare i husslöjd
och en elev...............................................
Till befrämjande af husslöjder..................................
Reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Boras
Till hyres- och inköpsbidrag åt. svenska slöjdföreningens
museum.................................................
3.000
10,000
4.000
3,800
4,000: —
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande
skolor för bergsarbetare .........................................................
488,177
122,500
5.937
40
24,800
14,000
.Diverse anslag:
Aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden
Till undersökningar och expenser för allmänna
arbeten ...............................................................
Till stipendier åt medlemmar af Väg- och vatten
byggnadscorpsen
för utrikes resor...................
Till godtgörelse för af Statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, tillhörande denna hufvudtitel
42,310: —
45,000: —
3,000: —
23.256: 13
Summa
113,566 13
768,980 53
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 9.
61
Anslag, af Kongl, Maj.-t föreslagna att utgå
från Riksgäldskontoret.
Statens jernvägstrafik:
Till utförande af erforderliga nya byggnader och
anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar äfvensom för anskaffande af fasta
maskiner till mindre reparationsverkstäder 800,000:
Till anskaffande af rörlig materiel för norra
stambanan norr om Storvik ........................ 1,500,000:
Kronor, öre
2,300,000|-
Bih. till Riksd. Prof. 1878■ 4 Sami. 1 Afd, 7 Höft.
9