Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

N:o 61.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1878, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts förslag om anvisande på
Riksgäldskontoret af ett anslag för betäckande af den
ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag,
som under åren 1878 och 1879 kan förekomma.

(R. A.)

I den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
har Kongl. Maj:t, å sid. 64, föreslagit Riksdagen att å Riksgäldskontoret
anvisa ett anslag för betäckande af den ökning i statens jernvägars
materialförråd och kassaförlag, som under åren 1878 och 1879 kunde
förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst 1,000,000 kronor
för hvartdera året, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna
nedlagda medel finge lyftas sedan »ökningens belopp genom årets bokslut
blifvit utrönt.

Af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 7 Januari 1878
(bil. N:o 6 d till omförmälda nådiga proposition, sid. 4—6) inhemtas,
att, vid föredragning inför Kongl. Maj:t af de delar af statsregleringen
vid denna riksdag, hvilka tillhörde finansdepartementet, Statsrådet och
chefen för finansdepartementet fästat uppmärksamheten, bland annat,
derpå att å beräkningen af jern vägstrafikmedlens nettobehållning inverkade
en post, som af trafikstyrelsen såsom trafikutgift beräknats, och hvars
upptagande såsom sådan under nuvarande förhållanden icke kunde anses
fullt lämpligt, nemligen tillökningen af materialförrådet, uppskattad till
777,250 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sand. 1 Åfd. 35 Häft.

1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

Det vore visserligen sant, att hvad till lörlaget för en industriel
rörelses drift erfordrades, kunde af de löpande årsinkomsterna afsättas,
likasom ju också hela rörelsens utvidgning genom nya anläggningar
kunde på samma sätt verkställas medelst årsinkomsternas användande
för ändamålet. Hvad det svenska statsjernvägsnätet beträffade, hade detta
system mycket vidsträckt tillämpats, i ty att af jernvägstrafikens inkomster
här användts under sist förflutna 20 år icke mindre än 15 millioner
kronor, eller omkring 12 procent, till nybyggnad och anskaffande af
rullande materiel för jernvägen, samt öfver 6 millioner kronor, eller
omkring 5 procent, till nödigt förråd af materialier och kassaförlag.
Hade detta kunnat ske och på samma gång trafikinkomsten betäckt åtminstone
räntan å det för anläggningen upplånade kapital, hade härom
intet annat varit att säga, än att jernvägen varit en särdeles god industriel
affär, som icke allenast gifvit fordringsegarne och aktieegarne ränta, utan
äfven i byggnader, rullande materiel och förråd nedlagt en betydande
vinst. Men detta vore icke förhållandet, ty under det en stor anpart af
jernvägsinkomsternas nettobelopp sålunda nedlagts i byggnader, rullande
materiel och ökadt materialförråd, hade återstoden på långt när icke
räckt till för gäldande af ränta å jern vägsskulden, utan hade denna för
hvarje år måst fyllas genom andra statsmedel, det vill såga genom skatter.
Under sådana omständigheter vore förfarandet, att af jernvägsinkomsternas
nettobelopp nedlägga en del i jernvägens utvidgning eller förrådens tillökning,
alldeles liktydigt med att för samma ändamål använda statens
löpande årsinkomster eller skatterna, ty om nettoinkomsten i sin helhet
utgått till gäldande af räntan, hade motsvarande belopp statsmedel blifvit
fritt till annan användning. I afseende å utgifterna för nybyggnad och
materiel hade också Riksdagen redan erkänt, att ett annat förfarande
borde iakttagas, då den för desamma anvisat medel å Riksgäldskontor,
så att hädanefter dylik kapitalförökning finge ingå i anläggningskapitalet,
hvars återgäldande är fördeladt på en längre följd af år. Departementschefen
kunde ej finna, att icke samma grundsats mycket väl kunde gälla
äfven för det förlag, jernvägen för sin rörelse behöfde, eller att detta
mera än nybyggnader och ny materiel skulle af landets inbyggare
sammanskaffas medelst årliga skattebidrag. Det torde finnas få industriella
företag, der ej, åtminstone under vissa förhållanden, äfven för förlagskapitals
anskaffande krediten anlitades, och der dennas grundval vore
säker — såsom fallet måste anses vara med Sveriges kredit.— torde
väl knappast kunna anses rigtigt, att egaren bildade förlagskapital af en
årets nettobehållning, som ej först till fullo betäckt räntan a tidigare
skuld. Så hade emellertid hittills alltid förfarits, och under de senaste

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

3

fem åren hade i och med ökningen af materialförråd och kassaförlag,
som under tiden 1871 —1876 växt från 2 till öfver 6 millioner, alltid
uppstått en för statsregleringen i öfrigt rätt känbar brist i den af trafiken
beräknade nettobehållning, en företeelse som äfven för året 1877 vore
synbar uti den framlagda beräkningen af behållna öfverskott. Att vidare
fortgå på denna väg syntes icke lända till någon fördel hvarken för
statsregleringen eller för öfversigten öfver jernvägstrafikens ställning, och
det torde icke vara för mycket begärdt, att åtminstone hädanefter sattes
en gräns för skattebidragens användande till ökning af jernvägens förlagskapital,
allra helst soin denna hädanefter hufvudsakligen komine att bero
på jernvägsnätets vidare utsträckning mot norr. Den enklaste utvägen
dertill vore att å Riksgäldskontoret anvisa ett anslag, begränsadt till
1,000,000 kronor, hvaraf finge efter afslutandet af trafikstyrelsens hufvudbok
lyftas ersättning för det belopp, hvarmed jernvägens materialförråd
och kassaförlag ökats under föregående år.

På grund af hvad sålunda anförts, har Departementschefen (sid. 43
af nyssnämnda statsrådsprotokoll), med förmälan, att en dylik ersättning för
ökningen under år 1879 ej behöfde af Riksgäldskontoret utbetalas före
år 1880 och således ej borde upptagas bland dess utgifter under år 1879,
men att behofvet af en sådan till reda ledande reglering syntes lika stort
äfven för nästkommande år, hemstält om aflåtande till Riksdagen af
ofvanberörda förslag; hvilken hemställan ock blifvit i nåder bifallen.

I öfverensstämmelse härmed och enär, med tillämpning af hvad
sålunda blifvit föreslaget, för år 1879 icke behöfde från de behållna jernvägstrafikmedlen
afräknas ofvannärnnda utgift af 777,250 kronor, har
jernvägstrafikens nettobehållning, hvilken af Statskontoret i dess förslag
upptagits till 4,000,000 kronor, såväl af Kong]. Maj:t som af Stats-Utskottet
i dess af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 15 (i detta senare
visserligen under förbehåll af den ändring, som af Riksdagens blifvande
beslut kunde föranledas) beräknats till 4,750,000 kronor; hvarjemte Statsrådet
och chefen för finansdepartementet i det af honom uppgjorda, å
sidan 46 och 47 af ofvan åberopade statsrådsprotokoll förekommande förslag
till stat för Riksgäldskontoret för år 1879 bland dess utgifter upptagit
ett anslag till betäckande af ökning under år 1878 af det för statens
jcrnvägstrafik behöfliga materialförråd och kassaförlag till ett belopp
af högst 1,000,000 kronor.

Såsom kändt är och äfven här ofvan meddelats, hafva ganska betydliga
belopp af statens trafikinkomster nedlagts i jernvägarne och sålunda
kapitaliserats. En dylik kapitalisering af statsinkomsterna kan
emellertid ej ega rum utan en motsvarande ökad beskattning, hvilken

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

för ett ändamål, sådant som det ifrågavarande, hvars uppfyllande medför
gagn äfven för framtiden, ansetts obehöflig; och för de statsregleringsår,
det nådiga förslaget afser, har äfven Utskottet, utan att godkänna
det föreslagna förfaringssättet såsom regel, funnit en sådan användning
af statsinkomsterna mindre lämplig.

Utskottet hemställer fördenskull,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen
må på Riksgäldskontoret anvisa ett anslag för betäckande
af den ökning i statens jernvägars materialförråd
och kassaförlag, som under åren 1878 och 1879
kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af
högst 1,000,000 kronor för hvartdera året, hvarå ersättning
för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda
medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets
bokslut blifvit utrönt.

Stockholm den 9 Maj 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Reservationer:

af Herrar Grefve A. Mörner och Liss Olof Larsson, hvilka yrkat
afslag å Kongl. Majrts ifrågavarande förslag; samt

af Herr L. Nordenfelt, som yttrat: »Ehuru jag instämt uti det
slut, hvartill Utskottet kommit, har jag likväl ansett, att åtskilliga siffror
och omständigheter, som synas mig beröra denna fråga, borde hafva influtit
ibland motiven, såsom:

Vid 1877 års slut voro statens jernvägstrafiks materialförlag och kassa

förökade till ........................................................... kronor 6,498,197: 80,

hvaremot inbetalats till Statskontoret 1,446,000 kronor mindre, än som
blifvit beräknadt ibland statsverkets inkomster för år 1877.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 61.

5

Vid 1877 års slut var ursprungliga byggnadskostnaden af statens fullbordade
jernvägar................................................. kronor 127,903,568: 92,

af nya byggnader och ny materiel genom extra

anslag till statens jernvägstrafik ..................... » 20,072,000: —

af nya byggnader och ny materiel genom disponerade
trafikmedel................................................. » 16,013,457: 28,

af materialförlag genom disponerade trafikmedel » 5,446,918: 12,

kassabehållningen ......................................................... » 1,051,279: 68,

Summa kronor 170,487,224: —

om härtill lägges värdet af under arbete varande

statsbanor............................................................. » 8,980,250: —

erhålles statens jernvägars summa kostnad ......... kronor 179,467,474: —

Kapitalrabatter och ränteförluster äro häri icke
inbegripna.

Fonderade statsskulden vid 1877

års slut ..................... kronor 180,157,684: —

1869 års jernvägslån...... » 1,999,400: — » 182,157,084: —

Härifrån kan afdragas:
liqvidations- och
amortisseinents-fon dernas

behållning .. kronor 2,383,695: 29.

Lån till enskilda jernvägar.
.......................... » 23,988,712: 62.

Tills vidare förräntade

i»edel............................»____18,064,153: 49. » 44,436,561: 40

Då återstå....................................................................... kronor 137,720,522: 60

Om sistnämnda summa dragés från statens jernvägars
ofvannämnda kostnad......................... » 179,467,474: —

Så återstå..................................................................... kronor 41,746,951: 40;

hvilken summa utgör det ungefärliga belopp, som för statens jernvägar
utöfver ränteförluster blifvit använda af statsverkets medel.

Denna summas storlek borde kunna minska deras oro som möjligen
befara, att Svenska Staten lånar för andra ändamål än jernvägar
med deras tillbehör.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 65 Häft.

2

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o til.

Det synes högst
gärda förlaget måste i
emot svarande inkomst
hvilket tillvägagående,
svårigheter utan någon

anmårkningsvärdt, att, oaktadt hälften af det beitgå
eller innehållas under loppet af år 1879, derieke
blifvit påräknad att betäckas förr än år 1880,
om det af Riksdagen godkännes, måste medföra
motsvarande fördel.»

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.