Stats-TJtskottets Memorial N:o 60.

1

N:o 60.

Ank. till Biksd. Kansli den 9 Maj 1878, kl. 1 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret, hvilka angå Kontorets skulder; Kontorets fordringar
för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; styrelsen öfver Riksgäldskontoret;
Fullmäktiges sammankomster; Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga tjensters bestridande
och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m.; samt
pensionering af Riksgäldskontorets betjening.

I § 3, angående Riksgäldskontorets fordringar, har Utskottet infört de stadganden,
hvilka äro en följd af innevarande Riksdags bifall till Stats-Utskottets
Utlåtanden N:o 47, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om godkännande
af träffadt aftal angående öfverlåtelse på Stockholm—Vesterås—Bergslagens
trafikaktiebolag af Norbergs jernvägs nya aktiebolags rullande materiel m. m.,
och N:o 48, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående befrielse
för Söderhamns jernvägsaktiebolag från skyldigheten att uppehålla trafiken å en
del af kommunikationsleden Söderhamn—Bergviken—Bollnäs m. m.

Uti afdelningen angående de Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag har Utskottet, under § 68, intagit det af Riksdagen, med bifall till
punkten 3 af Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37, Fullmäktige gifna uppdrag angående
föreslagna nya samlingssalar för Kamrarne med mera; hvaremot Utskottet
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 34 Häft. 1

2

Stats-Utskottets Méniöriäl N:o 60.

ur samma afdelning uteslutit det i § 67 af 1877 års reglemente förekommande
stadgande om upprättande af register till Bonde-Ståndets protokoll vid 1809—1810
års riksdag, enär berörda föreskrift numera är fullgjord.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af fullkomligt enahanda innehåll
som motsvarande föreskrifter i 1877 års reglemente.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning,
om sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer
Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af
Riksdagen godkäiinäs.

Stockholm den 9 Maj 1878.

På Stats-Utskottets vägnar:

Carl Ekman.

Stats-Utskottets Memorial iY.-o 60,

3

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontor et har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven -

4

Stata-Utakottets Memorial N:o 60.

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af iRiksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. rilcsgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

5

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3-

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å
hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Riksdagen har i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels att,
derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs
jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade
betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggningen beviljade försträckningar,
emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl, Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar.

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af
bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af
Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Beträffande samma försträckningar har vidare innevarande års Riksdag
medgifvit:

att aftal emellan Norbergs jernvägs nya aktiebolag och Stockholm—
Vesterås—Bergslagens trafikaktiebolag om upplåtande för trafikering och underhåll af
förstnämnda bolags jernväg åt sistnämnda bolag äfvensom öfverlåtande till samma

6 Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

bolag af det andra bolagets rörliga jernvägsmateriel och inventarier må från statens
sida godkännas under vilkor:

att alla de medel jemte derå upplöpande räntor, som inflyta för de på trafikaktiebolaget
öfverlåtna inventarier och materiel, skola, i den mån de erläggas, upptagas
uti Norbergs jern vägs nya aktiebolags räkenskaper på ett särskildt »rullande
materielens konto» samt pa bästa och säkraste sätt fruktbaigöias till en fond,
som icke må användas till andra ändamål än inköp af rullande materiel och hvad
dertill hörer, när i framtiden deraf göres behof för bolaget;

att de säkerhetshandlingar, som, i den mån köpeskillingen ingår, böra derför
anskaffas, skola pröfvas och godkännas utaf den af Kongl. Maj:t förordnade
ledamot i norbergsbolagets styrelse, samt dessa säkerhetshandlingar nedläggas
uti särskildt, på bolagets bekostnad anskaffadt och uti Vestmanlands läns ränteri
förvaradt brandfritt kassaskåp, försedt med två olika lås, hvartill bemälde
ledamot i bolagsstyrelsen och en af bolaget dertill utsedd person hafva hvar sin
nyckel;

att vid de tider, då afbetalningarne för materielen och inventarierna inflyta
från trafikaktiebolaget, norbergsbolaget jemväl skall till förutnämnda fond, intill
dess densamma uppnått en summa af 150,000 kronor, afsätta af egna medel
ett penningebelopp, motsvarande för hvarje gång en tjugondedel af den till
39,000 kronor uppgående skilnaden emellan försäljningssumman föi materielen
mel inventarier, 111,000 kronor, och det i det faststälda kostnadsföislaget för
jernvägsanläggningens utförande upptagna belopp af 150,000 kronor till materiels
anskaffande, samt att äfven för dessa medel skola anskaffas säkerhetshandlingar,
hvilka pröfvas, godkännas och förvaras på sätt i nästföregående punkt säges;

att norbergsbolaget till Kongl. Maj:t ingifver skriftligt förklarande, att den
sålunda bildade fonden skall, lika med den föreskrifna materielen och i den mån
fonden icke blifvit till inköp af rullande materiel med hvad dertill hörer använd,
anses som och utgöra underpant för de bolaget lemnade statslån;

samt att norbergsbolaget fortfarande är underkastadt de förpligtelse!- det
till staten sig åtagit i afseende på banans underhåll och trafikerande m. m., derest
trafikaktiebolaget icke skulle fullgöra sina till norbergsbolaget gjorda åtaganden i
detta hänseende.

Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Vesterås och
S;t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det
belopp, 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den
af dem dittills med likaledes 800 kronor till Vesterås domkyrka årligen utgående
bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning
af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar
hvilka icke ännu till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Vesterås samt
räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels ock att domkyrkokommissio -

Stats-Vtsköttets Memorial Åbo 60.

7

nen i Vesterås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering
å det år 1858 domkyrkokassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan
anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar
i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit,
att domkyikokassan ma från och med början af ar 1876 befrias från erläggande
af ränta och amortering å nämnda lån.

Slutligen har innevarande års Riksdag medgifvit:

att, utan ändring i gällande bestämmelser angående sättet för förräntning
och amortering af det utaf Rikets Ständer vid 1858 års riksdag beviljade lån för
åstadkommande af kommunikationsleden emellan Söderhamn och Bollnäs, Söderhamns
jernvägsaktiebolag må — så snart ej mindre norra stambanan ända till Bollnäs,
än ock ett af Riksdagen beslutadt sidospår från Kihlaforss station till stranden af
sjön Bergviken, med dertill hörande bispår, blifvit fullbordade och för trafik upplåtna
frikallas från skyldigheten att vidmakthålla och trafikera kommunikationsleden
från den så kallade Landabanans nedre ändpunkt i närheten af Segersta
till Bollnäs, under vilkor: att bolaget, enligt erbjudande, dels kostnadsfritt för staten
upplåter den för anläggningen af sidospåret från Kihlaforss med bispår nödiga
mark; dels förbinder sig att, derest Söderhamns stad framdeles blifver genom
jernväg direkt förbunden med Kihlaforss station, och Kongl. Maj:t då finner det
icke vara med fördel för staten förenligt, att nämnda jernvägsspår vidare bibehålies
och trafikeras, i anledning deraf till staten utgifva ersättning med ett belopp,
som, der godvillig öfverenskommelse icke kan mellan styrelserna för statens jernvägstrafik
och för Söderhamns jernvägsaktiebolag derom träffas, skall bestämmas
af fem gode män, utaf hvilka Styrelsen för statens jernvägstrafik utser två och
bolagsstyrelsen två, hvarefter dessa fyra tillkalla den femte; dels, samtidigt med
det sidospåret från Kihlaforss utföres, företager och enligt den af Kaptenen L. M.
Nordenfelt derför uppgjorda plan fullbordar anläggningen af en ångbåts- och lastbrygga
å den plats vid sjön Bergviken, der sidospåret från Kihlaforss slutar;
samt dels slutligen ikläder sig förbindelse att under den tid af året, då sjön
Bergviken är isfri, icke blott underhålla regelbunden daglig ångbåtsfart för person-
och godsbefordran emellan Bergviks station vid östra ändan af sjön Bergviken
samt nyssnämnda ångbåts- och lastbrygga i närheten af Kihlaforss, utan äfven
3 gånger i hvarje vecka med ångbåt anlöpa Landa-banans nedre ändpunkt för
befoidrande dit och derifrån af personer och gods såväl till och från Bergviks
station som till och från ångbåts- och lastbryggan i närheten af Kihlaforss; allt
mot afgifter enligt taxa, som af Kongl. Maj:t fastställes.

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret.

§ 45.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 46.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 47.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 48.

Fullmäktige äro förbundne att vid Biksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 49.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 50.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

9

§ 51.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 60 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl, beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 52-

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller-, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 53.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
Bill. till R.iksd. Prat. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 34 Raft. 2

10 Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 54.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 55.

Med undantag af de enligt § 51 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 56.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika
uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 57.

Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvaustående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 58.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

Siats-Utskottets Memorial N:o 60.

11

§ 59.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 60.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 61.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjenstemän
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnau icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 62.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med
liera handlingar.

§ 63.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blitvit föryttrade.

§ 64.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige liyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven för allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

13

§ 65.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorels ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 66.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 67.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under Riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter,

14

Stats- Utskottets Memorial N:o 60.

§ 68.

Enligt innevarande års Riksdags beslut böra Fullmäktige låta genom sakkunnige
personer undersöka beskatieuheten af den grund, på hvilken de i två vid
samma riksdag väckta motioner föreslagna nya samlingssalar för Riksdagens Kamrar
skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten E. Jacobson i sådant afseende
upprättade ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda och belysa berörda,
i Stats-Utskottets af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 37 omförmälda ärende
och till nästa Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet, hvartill omständigheterna må
föranleda; skolande de med detta uppdrag förenade kostnader af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 69.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 37 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda lcanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för j erm ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departemeutet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några
åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken -

Stats-TJtskottets Memorial N:o 60.

15

skaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall. då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid
revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna
återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter gianskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

16

Stats-Utskottets Memorial N-.o 60.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 74.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstaffjuppförda tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
eu kamererare:
en revisor;
en kassdbokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 75.

Vakthetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 76.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §
81 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

IT

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid, enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§'' 71.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 78.

Innan ledig tjenst, af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 79.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de
tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 80.

Vid lediga ijensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af,
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sand. 1 Afd. 34 Häft. 3

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

de särskilda befattuiugame, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.

§ 81.

Om någon RiJcsgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I häudelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 82.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin
egendom, må vidai*e bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 83.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

19

§ 84.

Om någon af vaklbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
’ må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 85.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjmsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
als att e tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 86.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 81 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

20

Stots-Utskottets Memorial N:o 60,

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 87.

Pensionerna för tjenstemännen samt vakthetjeningen vid Riksgäldskontor
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.

§ 88.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, dei’est han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant
fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt
år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår
och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel
af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen
för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för atskedssökanden
mera förmånligt.

§ 90.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension,

Stats-Utskottets Memorial N:o 60,

21

ehvad de föreskrifva lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro
faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 91.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

22

Stats-Utskottets Memorial Abo 60.

Bil. Å.

Riksgäldskontorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Regle-

mentets

Tiden, då för-bindelserna blif-

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1877.

vit utfärdade.

Årtal.

§■

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

1866

3

Obligationer för 1855 års

statslån till jernvägsan-läggningars bekostande el-ler understödjande, primi-tivt 281,900 R:dr R:mt .

1855 d. ao/ö

37» 0. 4 %

Kr. 153,900

1866

4

Dito för 1858 års jernvägslån,

8,190,500 Thlr Pr. C:t .

1858 d. b3

4'' 2 %

Thlr 5,806,300

—

—

-—

1866

5

Dito för 1860 års jernvägs-lån:

a) mot obligationer, stäl-da på utlottning, å
8,000,000 Thlr Pr. C:t.

1860 d. Vä

4 Ve %

Thlr 5,904,500

b) mot premie-obligatio-ner å 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjettedelar deraf,
eller 2,000,000 Thlr .

1860 d. Vs

Thlr 1,092,500

-

1866

9

Dito för 1861 års statslån,

3,000,000 R:dr Runt . .

1861 d. *7»

4 ''Ii %

Kr. 2,318.500

—

—

1866

6

Dito för 1864 års jern vägs-

1

lån å 2,223,000 £ St.,
hvaraf dock blifvit förytt-rade obligationer för endast
555,700 £ St.*).....

1864 d. 15A

4 Va %

£ St. 504,100

1866

7

Dito för 1866 års jern vägs-

lån å 9,9 3 2,300 Thlr Pr.C:t

1866 d. 7i

5 %

Thlr 9,594,500

—

—

—

1868

90

Dito för 1868 års jernvägs-

lån, £ St. 1,150,000 . .

1868 d. Vt

5 %

£ St. 1,118,300

—

—

—

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteriugsplanen upptagna obligationsantalet.

Stals-TJtskottets Memorial N:o 60.

23

Regie-

mentets

Årtal.

§•

1869

85

Obligationer för 1869 års
inhemska jernvägslån,

4,000,000 R:dr R:mt . .

1870

72

Dito för 1870 års jernvägs-lån å 40.000,000 R:dr,
deraf till 187 7 års slut
blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000
R:dr............

1872

83

Dito för 187 2 års jernvägs-lån å 24,000,000 R:dr,
deraf till 1877 års slut
blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 19,407.300
R:dr............

1875

35

Dito för 187 5 års jernvägs-lån å 56,250,000 Riks-mark, deraf till 1 87 7 års
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
20,250,000 Riksmark . .

1876

33

Dito för 187 6 års jernvägs-lån å 2,000,000 £ St. .

1866

13

Dito, hvilka i anseende till
siu ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.
gamla lånet........

1866

14

Dito, utfärdade såsom grund-fond för Allmänna Hypo-teksbanken, bokförda inom
linien med R:mt 8,000,000
R:dr............

1866

15

Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1877.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

1869 d. s%

5 %

—

Kr. 1,999,400

1870 d. *%

5 %

Kr. 15,797,000

—

—

1872 d :iu s

4 %

Kr. 18,651,900

—

-—-—

—

1875 d. Vs

4 Vä %

Rmk 20.146,200

1 876 d.

4 Va %

£ St. 1,990,000

—

—

—

(1 798 d. \

|l811 d. 30 4

5 %

_

Kr. 10.125

1861 d. V,

4 Vs %

—

—

24

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Regle mentets Årtal,

j §,

1866

1866

1866

''1866

1866

1866

1866

1866

1869

16

17

181

19

20

21

22

25

77

Daler Silfvermynt, bok
förda inom linien medR:mt
1,250 R:dr, jemte upplupen
ränta R:mt 2,286: 88
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150,000 R:dr.......

Innestående fond för Göta
kanals underhållande . . .
Dito för Södertelje dito . . .
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshand lingar).

..........

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito).........

Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:

16 .............

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) ....
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..........

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1877.

Fonderad skuld.

i Icke fonderad skuld.

1750 d.

6 %

1815 d.

H/

h\

1778

1833 d. :il

5 %

5 %
5 %

Kr. 140,889
Kr. 45,000

Stats- Inskottets Memorial N:o 60.

Bil. B.

Riksgäl (Iskontorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen -

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

j

i

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

i §•

a) Byggnadslån:

1866

58

Lån till staden Malmö för

uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der för-lagda garnison........

1813—1815

1.2 * |

•! jemte >
(ränta. J

4 %

32,000

5,135

75

»

34

Lån till Upsala akademi, för

fullbordande af dess biblio-teksbyggnad .........

Tf4!

J.2 % 1

1 ränta, j

3 %

75,000

4,487

47

»

40

Lån till staden Vexiö, för

jl 825 j

dess återuppbyggande efter

1843 års eldsvåda......

1844, 1845

6 %

3 o.4 %

360,000

_

1 8.633 21

! »

50

Lån till staden Åmål, för

dess återuppbyggande efter
i <846 års eldsvåda.....

1846

»

4 %

45,000

6,230

34

52

Lån till staden Kristianstad,

1

för återuppbyggande af den
år 1847 nedbrunna del af

staden.............

1848—1850

»

»

150,000

- -

17,032

87

39

Lån till staden Kristinehamn

och Varnums landtförsam-ling, för uppbyggande af ny

fl 8491

l 2 i, i

>

43

kyrka i Kristinehamn....
Lån till Linköpings domkyrka.

\1854J

j jemte >
(ränta. )

3 %

37,500

18,080

33

för densammas reparation .

1850

6 %

4 %

30,000

—

1,430

90

»

40 !

Lån till staden Lidköping,
för ny kyrkas uppbyggande

1851

»

»

24,000

_

2,802

97

»

53 |

Lån till staden Lidköping,

Transport

—

-----

—

. —

—

73,833 84

Bih. till Riktul. Prat. 1878. 4 Sami. 1 A fä. 34 Tlåft.

4

26

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Regi emea-

''

........ " ---

—

—

—

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

:

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

beloppet.

vid 1877 års
slut.

Transport

—

'' --

—

__

73,833 84

för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna del al
nämnda stad.........

1852

6 %

4 %

63,666

17,147

i

78

1866

43

Lån till Vexiö domkyrka, för

densammas reparation . . .

1852

y

30,000

—

4,959

94

»

41

Lån till Knäreds församling

i Hallands län, för uppfö-rande af en ny kyrka . . .

1852

»

24,000

6,921

54''

Lån till Markaryds försam-

ling i Kronobergs län, för
uppförande af en ny kyrka

1854

y>

»

10,000

3.646

67

»

54

Lån till staden Örebro, för

återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda för-

Tf lO
xO xO

OO CO

r-H r-H

»

störda delen af nämnda stad
Lån till staden Jönköping,
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af nämnda

>

375,000

197,316

23

stad..............

1855

100,000

48,709

17

>

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den un-der år 1856 nedbrunna de-

len af nämnda stad.....

1857

6 o. 7 %

4o A%%

200,000

108,037

81

»

43

Lån till Skara domkyrka,

för densammas reparation .

1858

6 %

4 %

25.000

—

13,140

22

»

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation .

1858

»

22,500

—

11,949

37!

»

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande . .

1859

20,000

____

13,341

99

1

|

Transport

—

...

—

—

—

499,004

56

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

27

Reglemen-

i

!

tets

Tiden, då länet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

Årtal.

8-

utbetalts.

beloppet.

slut.

.

Transport

—

—

—

—

499,004

56

1866

43

Lån till Vesterås domkyrka,

i

för densammas reparation .

1860

—

—

28,000!

—

28,000

—;

»

36

Lån till staden Jönköping,
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för elemen-tarläroverket .........

1861

5 %

4 %

120,000

100,841

51

>

90

Lån till Apotekare-societeten,

för uppförande af en byggnad
åt Farmaceutiska Institutet

1862

50,000

39,987

41

91

Lån till Häradshöfdingen C.

I). Poppius, för uppförande
af byggnader å häradshöf-dingebostället Mälby i Ve-ster Fernebo socken af Ye-

|

stp.rås län..........

1864

s>

_

7,000

__

2,728

06

37

Lån till staden Umeå. för

uppförande af byggnader för
Umeå läroverk........

1864

25,000

22,680

1

88

>

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes.....

1864

»

>

40,000

36,328

89

>

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro-verkshus derstädes.....

1865

>

12,000

_

10,875

92

j Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar-läroverk derstädes......

1866

25,000

23,347

22

>

Låri till staden Kalmar, för

uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes

1866

40,000

—

37,315

66

1

Transport

—

; —

1

—

801,110

1

I11

28 Stats-lits kottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

!

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Ursprungliga i Kapitalåterstocl

beloppet ; v,d 1877

i slut.

Årtal.

§•

utbetalts.

Räntefot.

Transport

—

—: 801,110

11

1866

148 '')

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af eu ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes . . .

1867, 1868

5 %

4 %

46,000

— 38,318

03

»

148

Län till staden Yestervik, för

uppförande af ny byggnad
åt elementarläroverket der-

|

städes............

1867, 1868

20,000

—-| 19,027

75

1482)

Lån till Upsala Domkapitel,

i

för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes.....

1867, 1868

»

140,000

•

—j 133,231

48

148 3)

Lån till Karlstads Domkapi-

tel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes . . .

1868

40,000

—- 38,340

2 3 ■

>

1484)

Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes . . . .

1868, 1869

»

40,000

38,526

86

1868

47°)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa-ration .............

1869

6 %

23,500

— 19,169

31

148 G)

1866

Lån till staden Kristianstad, för

utvidgande af elementarläro-verksbyggnaden derstädes .

1873, 1875

5 *

»

20,000

20,000

Transport

—1 1,107,723

77

1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente,
s) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

e) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Stats- Utskottets Memorial N:o 60.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet , .. ,

Räntefut.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

1

utbetalts. : Auuuitet''

beloppet.

slut.

Årtal.

§.

Transport

1,107,723

77

|

11874

5

Lån till Direktionen för se-

minarium för bildande af

!

i

lärarinnor, för inköp af bygg-nad åt nämnda seminarium

1875 j 5 %

4 %

59,000

—

57,796

40

-1,165,520: 17.

''

b) To m treyleringslån.

1

1

1866

57

Lån till staden Lidköping, för

ny tomtreglering efter 1849
års eldsvåda.........

j

1854 j (5 %

20,000

8,144

40

»

Lån till staden Örebro, för

ny tomtreglering efter 1854
års eldsvåda.........

1854 |

37.500

16,759

32

y>

»

Lån till staden Jönköping.

j

för ny tomtreglering efter
1854 års eldsvåda.....

1855

15,000

6,038

73

>

Lån till staden Eksjö, för ny

tomtreglering efter 1856
års eldsvåda.........

1857 i >

30,000

16,957

32

142

Lån till staden Karlstad, för

j

reglering af torg, gator och
tomter efter 1865 års elds-våda .............

1

1867 »

i

50,000

42,101

71

1872

32

Lån till staden Strengnäs, för

I

ny tomtreglering efter 1871
års eldsvåda.........

1872 : >

30,000

28,776

118.777: 48.

Transport

! ! !

1 9Rd 9Q7 fiK

O. , ^ V-/ * , « t'''' ’

30

Stats Utskottets Memorial N:o 60.

Reglemen- j

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Iläntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1877 års
slut.

Årtal.

§.

utbetalts.

beloppet.

Transport

---

—

—

_

1,284,297

65

1866

45

v) Lån till Allmänna Barn-

husinrättningen i Stock-holm ...........

1851

6 %

4 %

75,000

_

26,481

69

92

d) Lån till Alnarps Landt-

brulcs institut.....

1864

1 0 %

30,000

3,000

e) Lån till hamn- och bro-

byggnader samt åars upp-rensning.

»

62

Lån till staden Cimbrisliamu,
för hamnbyggnaden derstädes

1813

5 %

3 %

37,500

_

17,473

86

»

61

Lån till staden Varberg, för

hamnanläggning ......

1844

»

30,000

4,254

76

63

Lån till staden Kristianstad.

för hamnanläggning vid Åhus

1848

»

30,000

—

10,687

92

>

67

Lån till staden Kristinehamn,

för uppmuddring af hamnen
och segelrännan vid denna
stad ...............

1850

6 %

4 %

36,000

2,203

70

>

»

Lån till staden Vadstena, för

anläggning af hamn der-städes .............

1850

>

48,000

3.163

16

>

83

Lån till Hanekinds och Gull-

bergs häradsboar, för upp-förande af en jernbro öfver
Svartån å landsvägen mel-lan Linköping och Bergs
gästgifvaregård.......

1852

£

■

20,000

3,666

28

84

Lån till Gustafs församling i

i

Stora Kopparbergs län, för
brobyggnad öfver Dalelfven i
närheten af Gustafs kyrka .

1853

»

*

6,000

1,886

34

!

Transport--

—

—

— 1,357,115 36

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

31

■ Eeglemen-

--------------

tets

Tiden, då lånet

Annuitet, i Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

§.

Transport

''

1,357,115

36!

1866

63

Lån till staden Kristianstad,

1

1

!

för återstående hamnarbeten
vid Ahus samt Hernesta ka-nals fullbordande m. m. . .

1855

6 % 4 %

30,000 —

9,440

j

84

68

Lån till staden Vadstena, för

fullbordande af hamnbygg-naden derstädes.......

1855

|

» 1 »

15,000 —

4.738

74

»

Lån till staden Arboga, för

1

Arboga-åns uppmuddring. .

1855

> »

15.000 —

4,715

—

>

*

Lån till staden Köping, för
upprensning och fördjupning
af Köpings å.........

1855

» »

20,000 —

6,246

89<

»

60

Lån till staden Ystad, för

hamnuppmuddring......

1857

» ! »

60,000''—

27,050

05

69

Lån till staden Strömstad,
för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad . .

1858

» | »

:

15,000;—

6,809

60

70

Lån till Färjestadens hamn-

1

byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i
Torslunda socken på Oland

1858

> »

12,850 -—

6,261

60

»

85

Lån till arbetsdirektionen, för

|

anläggning af ny bro öfver
Helge å vid Kristianstad. .

1858

!

> '' »

100,000 —

44,687

82

84

Lån till Torsångs försam-

ling, för anläggning af 2:ne
flottbroar i närheten af

;

Torsångs kyrka, den ena
öfver Dalelfven och den an-dra öfver Lillelfveu.....

1859

1

10,000 —

5,627

77

>

69

Lån till staden Karlstad, för

1

Transport

i

1,472,693

67

32 Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

|

tets

Tiden, då lånet

Annuitet

Räntefot

; Ursprungli
beloppet

ga

Kapitalåterstod

Årtal.

i §.

utbetalts.

vid 1877 års
sint.

I

1

Transport

—

—

i -

1

1,472,693

67

anläggning af en hamnbas-

1

!

sin invid denna stad samt

i

en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Yeneru . . .

1859

.6 %

4 %

i oo.noo

48.700

i

51

1866

69

Lån till staden Falkenberg,
för hamnbyggnad derstädes

1859

>

>

47.000

22,895

i

48

71

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna
stad..............

1861

1

»

37,500

21,143

79

*

Lån till staden A mål, för

1

hamnbyggnad vid donna stad

1 861

8.000

—

4,919

62

i

»

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl-

stad..............

1 861

>

»

70.000

—

39,442 15

Lån till staden Piteå, för upp-muddring af segelleden mel-lan Piteå och lastningsplat-sen Löfholmen samt anlägg-ning af en lastbrygga vid
nämnda stad.........

1

1861

» 1

26,000

14,640

|

|

27;

>

86

Lån till arbetsdirektionen, för

brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå.....

1861

»

55,000

30,997

OO

CO

71

Lån till Ronneby köping, för

!

''

Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å . . . .

1861

10,000

i

5,635

38

*

Lån till staden Helsingborg.

i

i

■ !

1

1

Transport

-------- — —

---- —;

1,661,068 25

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

33

Reglemen-

1

tets

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot

Ursprungliga

Kapitalaterstod
vid 1877 års

!

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

---!

—

1,661,068

25

för förbättring och utvidg-ning af dess hamn.....

1862

6 %

4 %

230,000

—

138,153

26

1866

86

Lån till Umeå härad för bro-

byggnad öfver Ume eif in-

1864

8 %

5 %

20 000

9,361

35

= 494,803: 52.

f) Lån till kanal- och sluss-

anläggningar.

72

Lån till Deijefors och Fors-

haga slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Clara
eif vid Deijefors och Forshaga
inom Ned ra Ulleruds och

Grafva socknar i Wermland

1856

6 %

4 %

150,000

—

54,093

13

»

93

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid

Yenern till sjön Stora Lee .

1865. 1867

5 %

3 %

800,000

—

683,458

53

»

941)]

Lån till Kinda kanalaktie-

»

118 >

bolag, för utsträckning af

»

143 1

Kinda båtled medelst kana-lisering af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings hamn

1865—1870

»

»

437,500

380,901

41

»

1432)

i Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för kanal- och sluss-

|

Transport

—

—

i

— i

1

2,927,035

|93

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 34 Höft.

34

Stats-Ut skottets Memorial N:o 60.

Reglemen- |
tets

Årtal.

1866

75

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

74

77

76

Transport

anläggning mellan sjöarna
Ostra och Vestra Silen på

Dalsland...........

= 1,1 59,040: 72.

g) Lån till jernvägsanläggningar.

Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anlägg-j
ning af jernväg från Kärr-!
grufvan inom Norbergs bergs- [
lag till sjön Amänningen. .j
Lån till dito, för fullbordan-;
de af samma jernväg ....

Lån till Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Nora

och Ervalla.........

Lån till Gefle—Dala jern-J
vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan städerna
Falun och Gefle . . -11855
Lån till Wessmau-—Barkens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
sjöarna Norra Barken och
Wessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län . . .

1868, 1869

J18 5 2
\1853
11855^
j1856)

1854

-1859

|1856\

\1857J

Transport

3 %

4 %

4 %

•> e

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1877 års
slut.

51,200

150,000

150,000

150,000

2,927,085 93

40,587 65

108,626 34
110,917 52

I

40,136 72!

% 2,400,000 — 1,320,622188

200,000

99,897

----- — 4,647,824

79

83

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

35

Eeglemen-

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursnrune-lie-a

Kapitalåterstod i
vid 1877 års

§•

utbetalts.

beloppet.

Årtal.

Transport

—

—

---------

4,647,824

i

83

1866

76

Lån till Wessman—Barkens

I

jernvägsaktiebolag för full-bordande af samma jernväg

1858

6 %

4 %

200,000

90,149

84

»

»

Lån till Hudiksvalls jernvägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan Hudiks-

(1858)

\1859(

»

78

vall och sjöarna Dellen . .
Lån till Söderbamnsjernvägs-

5 %

;>

370,000

—

275,086

08

aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m. .

1858—1860

»

500,000

381,507

1

1

37

»

79

Lån till Borås jernvägsaktie-bolag, för anläggning al
jernväg mellan Borås och
Herrljunga..........

1862, 1863

»

1,377,055

24

1,168,361

65

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan ....

1864

»

434,000

—

372,750 37

»

81

Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till
sjön Lillsvan.........

(1864)

7 %

500,000

288,440

85

»

80

Lån till Helsingborg—Lands-

)1865j

krona—Eslöfs (Helsingborg-Billeberga äfven Helsing-borg—Arup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af

1

!

Transport

—

—

7,224,120

99

36

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Reglemen-

''

tets

Tiden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

a

Kapitalåterstod

utbetalts.

beloppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

.

7,224,120

99

jernväg mellan Helsingborg
och Arup...........

1864, 1865

5 %

4 %

1,100,000

965,143

03

Il866

80

Lån till Kristianstad—Hessle-

1

holms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på So-

1864, 1865

720,000

619,405

48

»

»

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stambanan
till Ystarl...........

1864—1866

2,450,000

2,157,924

24

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan .

1864—1866

»

»

1,200,000

—

1,053,768

51

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herr ljunga jern vägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Udde-valla .............

1865—1867

»

3,240,000

2,940,033

95

1871

81

Lån till Karlskrona—Vexiö

i

jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och

118721

Vexiö.............

<1873

6 %

5 %

2,600,000

_

2,600,000

---1

»

Lån till Krylbo—Norbergs
jernvägsaktiebolag, för an-

(187 4}

Transport

—

—

—

—

17,560,396

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

37

1

1 Tiden, då lån el
utbetalts.

Annuitet

• i Räntefot

Ursprungliga

beloppet.

i

j Kapitalåterstod
vid 1877 års
slut.

i

—

;

—

17,560,396

O

(M

nj ,

(1872}

‘ } 13 7 3 j

6 %

i

\ 0/

; /o

406,000

1

401,940

__

1 118721

18731

11 8 7 4J
r

i

»

\ »

1,494,000

1,494,000

—

1873

»

»

500,000

—

500,000

—

11874 1

-i 1875

(1876)

f

»

5,000,000

5,000,000

1877

»

»

700,000

i

700,000

1

1877

1

»

» j

700,000-

1

_|

i

700,000

—

Reglemen tets -

Årtal.

1871

1876

31

Transport

läggning af jernväg m
Krylbo och Norberg .

Lån till Sundsvalls jern
aktiebolag, för anlägg
af jernväg från Sund
till Torpshammar . . .

Lån till Upsala—Margretehills
jernvägsaktiebolag
anläggning af jernväg
Upsala till Gefle. . . .

ning af jernväg från Ludvika
till Kil........

Lån till Vestervik-—Åtvidaberg—Bersbo
jernvägsaktiebolag,
för anläggning a:
jernväg från Vestervik öfvei
| Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön......

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck . .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an -

Bih. till Riksd. Prof. 1873.

Transport
4 Sand. 1 Afä. 34 Haft.

26,356,336 20

I |

G

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 60.

38

Keglemen-

tets

'' ----------

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Käntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod
vid 1877 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

läggning af jernväg från
Yislancla öfver Ljungby till

20,356,336

400,000

20

1877

6 %

5 %

400,000

1870

5

Lån till Gotlands jernvägs-aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till

Hemse kyrka........

==23,988,712: 62.

1877

»

»

200,000

200,000

|

Summa

1 —

I

26,956,336j20

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri*Aktiebolag. 1878.