Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
3
N:o 10.
Ank. till Riksd. Kansli den 4 April 1878, kl. 3 e. m.
Utlutande, i anledning af Kongl. Majds nådiga Proposition, angående
kolonien Sd Barthelemys återlemnande till
Frankrike.
(I. A.)
Sedan i anledning af derom gjord nådig framställning Rikets Ständer
i underdånig skrifvelse den 19 Maj 1845, i öfveransstämmelse med sitt
redan den 8 Juli 1818 fattade beslut, åt Kongl. Maj:t uppdragit att, då
tillfälle dertill kunde sig yppa, till någon främmande makt afträda kolonien
S:t Barthelemy på de förmånligaste vilkor, som för svenska statsverket
stode att erhålla, samt Riksdagen i underdånig skrifvelse den 6 Maj 1868,
med afseende å den längre tid, som efter förstnämnda underdåniga skrifvelses
aflåtande förflutit, utan att det lemnade medgifvandet medfört den
dermed afsedda påföljd, och enär ökad erfarenhet under samma tid
vunnits, att bibehållandet af kolonien för moderlandets handel och industri
icke medförde någon afsevärd fördel, men deremot alltjemt tillskyndade
svenska statsverket betydliga utgifter, hvilka af koloniens inkomster
sannolikt icke komme att i framtiden ens i någon mån betäckas, anhållit,
att Kongl. Maj:t, efter det befolkningen på ön blifvit hörd och samtyckt
till möjligen ifrågakommande förslag att förenas med någon annan makt,
täcktes ånyo taga under nådigt öfvervägande, huruvida icke omförmälda
besittning kunde svenska staten afhändas på något för densamma värdigt,
om ock icke så förmånligt sätt, som vid aflåtandet af den nådiga framställningen
i ämnet förut kunnat hafva varit att förvänta, hade Kongl. Maj:t,
enligt hvad af förestående till Riksdagen den 11 nästlidne Mars aflåtna
4
Stats-Utskottets Utlåtande ]V;o 46.
nådiga proposition (N:o 26) inhemtas, inledt underhandlingar om ön
S:t Barthelemys afträdande dels under åren 1868 och 187U till Förenta
Staterna, dels ock under år 1869 till Italien, utan att dock dessa underhandlingar
ledt till åsyftadt resultat. Under loppet af år 1876 hade
dock tillfälle yppat sig att åter upptaga berörda fråga, i det att, enligt
meddelande från Kongl. Maj:ts Beskickning i Paris, Frankrike, S:t Barthelemys
gamla moderland, möjligen kunde finnas villigt att återförvärfva
denna besittning.
De underhandlingar, som i anledning häraf med franska regeringen
inledts, hade stödt sig på följande från svensk sida uppstälda vilkor:
1) att öns befolkning skulle genom en med full frihet verkstäld
allmän omröstning uttala sig för öns afträdande;
2) att franska regeringen skulle åtaga sig utbetalandet till derstädes
anstälda embetsman af lifstidspensioner, hvilka, derest franska regeringen
det önskade, finge kapitaliseras efter den beräkningsgrund, som af lifförsäkringssällskap
tillämpades;
3) att franska regeringen skulle bekosta hemflyttningen för de embetsman,
som önskade återvända till Sverige;
4) att vissa från ön bördige embetsman, som icke uppnått pensionsålder,
endast i det fall borde pensioneras, att de icke bibehölles vid af
dem innehafda sysslor; samt
5) att franska regeringen för de svenska kronan tillhöriga fastigheter
på ön skulle erlägga en lösesumrna, att utgå antingen efter värdering
på platsen eller med ett rundt belopp af 100,000 francs, hvilken lösesumma
Kongl. Maj:t förbehölle sig att använda till upprättandet å ön
S:t Barthelemy af ett sjukhus eller annan välgörenhetsanstalt eller inrättning
för allmännyttigt ändamål.
De sålunda uppstälda vilkoren hade af franska regeringen blifvit
hufvudsakligen godkända. Dock hade ersättningsfrågan erhållit en så
till vida ändrad lösning, att svenska kronans egendom å S:t Barthelemy
till Frankrike öfverläts mot en summa af 80,000 francs, med bibehållande
dock från svensk sida af det förut gifna förklarandet angående medlens
användande. Rörande koloniens återlemnande till Frankrike hade den
10 Augusti 1877 afslutits en traktat med denna makt; och sedan koloniens
befolkning blifvit i frågan hörd och med 351 röster mot 1 uttalat sig
för återföreningen med Frankrike, hade de närmare vilkoren för återlemnandet
blifvit bestämda genom ett i Paris den 31 Oktober 1877
uppsatt protokoll. Traktaten hade härefter underkastats franska representationens
bepröfvande och blifvit af henne godkänd; och ratifikationerna
derå hade blifvit utvexlade den 6 nästlidne Mars månad.
Stats- TJtshottets Utlåtande N:o 46.
5
I enlighet härmed och på sätt af omförmälda protokoll, hvilket, så
val som den uppgjorda traktaten, finnes intaget i den nådiga propositionen,
inhemtas, voro de hufvudsakliga vilkoren för koloniens afträdande
följande: att svensk undersåte i kolonien skulle hafva rätt att genom
iakttagande af vissa föreskrifter bevara donna sin nationalitet; att franska
regeringen skulle förbinda sig att i och för pensioneringen af koloniens
i svensk tjenst varande embets- och tjensteman utbetala ett bestämdt
belopp af 320,000 francs, samt att samma regering vidare för den svenska
kronan tillhöriga egendom å ön skulle erlägga ett belopp af 80,000 francs.
Genom det först nämnda af dessa vilkor i förening med den hållna allmänna
omröstningen måste befolkningens i kolonien anspråk att ej mot
sin vilja komma under främmande välde ansetts tillgodosedda. Det andra
af de nämnda vikoren hade tillkommit för att skydda embets- och tjenstemännens
lagliga rätt att ej beröfvas de dem tillförsäkrade afiöningsförmåner.
Perm ingebeloppet hade blifvit bestämdt med ledning af en i franska finansministeriet
gjord beräkning af det kapital, för hvilket staten enligt antagna
sannolikhetsberäkningar skulle kunna åtaga sig pensioneringen af ifrågavarande
embets- och tjensteman under deras återstående lifstid. Då
emellertid flertalet af embets- och tjenstemännen ej kommc att bosätta
sig i Sverige, samt det fördenskull hade varit förenadt med ömsesidiga
olägenheter att besörja deras pensionering från svenska statskontoret,
hade Kongl. Maj:t, för att jemväl gå pensionstagarnes önskningar till
mötes,
låta på en gång utbetala det för honom afsedda kapitalbelopp, mot det
att han i stället afgifvit en förbindelse, enligt hvilken han afsagt sig och
sin familj eller sina rättsinnehafvare hvarje anspråk, som med anledning
af hans tjenstgöring inom kolonien kunde väckas vare sig mot Sverige
eller mot Frankrike och afse lön, pension eller annan ersättning af hvad
beskaffenhet den vara månde. Det iakttagande af rikets värdighet, som
Riksdagen i den underdåniga skrifvelsen af den 6 Maj 1868 framhållit
såsom det hufvudsakliga och nästan enda vilkoret för koloniens afträdande,
hade, i förening med Kong]. Majrts, säkerligen af svenska folket delade
önskan att kolonien måtte bevara något fort.lefvande minne af den lid
af nära ett århundrade, hvarunder den tillhört Sveriges krona, föranledt
Kongl. Maj:t att vid underhandlingarne om koloniens återlemnande till
Frankrike såsom förutsättning för det här ofvan omtalade tredje vilkoret
om utbetalande af 80,000 francs för svenska kronans egendom i kolonien
förklara, att nämnda summa skulle komma att användas till grundläggandet,
af en stiftelse till upprättandet å ön S:t Barthelemy af ett
Bill. till Bilcsd. Prat. 1678. 4 Sand. 1 Afd. 26 Höft. '' 2
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 46.
sjukhus eller arman välgörenhetsanstalt eller inrättning för allmännyttigt
ändamål. De närmare bestämmelserna rörande denna stiftelse hade visserligen
ännu ej blifvit skriftligen sammanfattade; men Kongl. Maj:t hade
för afsigt att ställa densamma under förvaltning af en bland öns invånare
vald styrelse samt under öfverinseende af franska myndigheterna å ön;
och har Kongl. Maj:t nu velat begära Riksdagens godkännande af ofvan
omförmälda, på Riksdagens skrifvelse den 6 Maj 1868 grundade disposition
af den för svenska kronans egendom å S:t Barthelemy utfästade lösesumma.
Af hvad i denna till Stats-Utskottets behandling öfverlemnade
nådiga proposition sålunda finnes anfördt framgår, att vid omförmälda
underhandlingar, angående ifrågavarande kolonis afhändande, den af Riksdagen
uttalade önskan om iakttagande dervid af rikets värdighet blifvit
i allo beaktad, och anser Utskottet, att det för hvarje fosterländskt sinne
bör vara tillfredsställande att veta, hurusom vid koloniens skiljande från
det land, densamma under en så lång följd af år tillhört, en allmännyttig
stiftelse grundlägges till ett varaktigt minne af den för kolonien skiftesrika
tid, derunder den varit en besittning under Sveriges krona; hemställande
alltså Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende behagat
föreslå måtte vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 4 April 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1878.