/Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
1
N:o 3Q.
Ank. till Riksd. kansli den 4 Mars 1878, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer,
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappning
sföretag.
(K. A.)
Uti sin nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof har Kongl.
Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
Sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning om de anslag, hvilka
Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,
hamnbyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag; och får Stats-Utskottet nu meddela yttrande
ej mindre öfver Kongl. Maj:ts sålunda gjorda nådiga framställningar, än ock öfver
nedannämnda vid innevarande Riksdag rörande medels beviljande i enahanda afseenaen
väckta och till Stats-Utskottet remitterade motioner.
A. Väganläggningar och vägförbättringar.
l:o.
För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nådiga proposition föreslagit,
att Riksdagen måtte anslå och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande 200,000
kronor.
Utskottet har i sammanhang härmed till behandling förehaft en inom Andra
Kammaren af Herr L. J. Larsson från Jönköpings län väckt, till Utskottet remitterad
motion (N:o 124), i hvilken instämt Herrar Magnus Andersson, Carl Mejenquist,
Johannes Andersson, J. Erickzon, S. Johnson, J. G. Granlund och P. Engman,
och deruti föreslagits, att ifrågavarande anslag måtte för år 1879 höjas till
300,000 kronor.
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 18 Häft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Till stöd lör berörda hemställan har hufvudsakligen anförts, att Kongl.
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, på sätt Utskottet jemväl af
dess afgifna generalförslag inhemtat, hos Kongl. Maj:t föreslagit att, då i jembredd
med landets fortgående utveckling af jernvägsanläggningarnes utsträckning
behofvet af nya landsvägsförbindelser betydligt tilltagit, och dertill komme, att i
flera trakter af riket nödiga utfartsvägar saknades, jemte det att äldre vägar
tarfvade förbättring, ifrågavarande anslag måtte, desto hellre som hos Styrelsen
innelåge planer för 43 särskilda väganläggnings- eller förbättringsarbeten af den
omfattning, att deras understödjande med vanliga belopp skulle medtaga omkring
600,000 kronor, för år 1879 utgå med ökadt belopp af 300,000 kronor, eller detsamma,
som i nyssnämnda motion föreslagits.
Af protokollet öfver civilärenden den 7 Januari 1878 (bil. N:o 5 a till Kongl.
Maj:ts nådiga proposition N:o 1, sid. 139 och 140) har Utskottet inhemtat, att
vid föredragning inför Kongl. Maj:t af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
ofvanbemälda förslag, Statsrådet och chefen för Civildepartementet
visserligen, lika med Styrelsen, hållit före att det skulle vara både önskvärdt och
väl behöfligt, om, bland andra, äfven anslaget till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar kunde varda
förhöjdt till det af Styrelsen föreslagna belopp, men dock, enär sammanlagda
summan af de anslags- och lånebidrag, som af honom föreslagits, eller af Riksdagen
redan bestämts att under år 1879 utgå till understödjande af vissa uppräknade
allmänna arbetsföretag, öfversköte hvad för sådana ändamål hittills plägat
äskas, och med afseende derjemte å angelägenheten att i möjligaste mån inskränka
de anspråk på anslag, som skulle till innevarande Riksdag framställas, ansett sig
icke för närvarande höra tillstyrka begäran om tillökning för år 1879 i de belopp,
som voro anvisade att för innevarande år disponeras för understödjande af
vissa omförmälda, och bland dessa, nu ifrågavarande slags arbeten.
Utskottet, som delar den af Departementschefen sålunda anförda åsigt,
hemställer,
att Riksdagen, med afslag å Herr L. J. Larssons m. fl.
motion och bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit, måtte till
bidrag för anläggning af nya samt omläggning eller förbättring
af backiga eller eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1879 anvisa 200,000 kronor.
2:o.
Till våganläggning m,ellan Lycksele och Stensele kyrkor i Westerbottens län beviljade
1876 års Riksdag ett anslag af 95,000 kronor, hvaraf anvisats till utgående
under år 1877 15,000 kronor och under år 1878 25,000 kronor.
På grund deraf att ifrågavarande arbete ursprungligen år 1871 beräknats
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.
3
till en anläggningskostnad af endast 99,700 kronor, men hvilken år 1874, på grund
af stegrade pris å dagsverken och materialier, ansetts böra höjas till 140,200
kronor, blef detta anslag af Riksdagen beviljadt med det vilkor, att Kongl. Maj:t
skulle ega jemka anslagsbeloppet i den mån dagsverken och öfriga arbetskostnader
kunde under arbetstiden i någon betydligare mån nedgå, samt att Lycksele
och Stensele socknemän icke dess mindre vidblefve sitt åtagande att bygga och
för framtiden underhålla ifrågavarande vägsträcka.
Utskottet har visserligen af den ofvan åberopade bilagan till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition inhemtat, att, enligt hvad Kongl, Majrts Befallningshafvande i
länet på dertill gifven anledning upplyst, någon nedsättning i priset på dagsverken
och öfriga arbetsomkostnader, hvaraf jemkning i anslagssumman kunde
föranledas, icke under år 1877 egt rum; men, enär en sådan nedsättning kan
antagas under den återstående arbetstiden möjligen inträda och medföra minskning
i anslagsbeloppets slutsumma, får Utskottet, under erinran om det redan bestämda
vilkoret, att Kongl. Maj:t eger rätt att jemka anslagsbeloppet, hemställa,
att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj:ts nu
gjorda förslag, af detta anslag ytterligare anvisa för år 1879
ett belopp af 25,000 kronor.
3:o.
1877 års Riksdag beviljade, för anläggning af väg mellan Bredåker och Nedra
Edeforss i Ö/ver-Buleå socken af Norrbottens län, ett anslag af 42,000 kronor. Sedan
i afräkning härå blifvit för år 1878 anvisade 12,000 kronor, har Kongl. Maj:t
nu hemstält, att för år 1879 må af anslaget ytterligare anvisas 20,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må afRiksdagen
bifallas.
4:o.
För väganlåggning från Sorsele kyrka till Strycksele by jemte sidoväg från
Lycksele öfver Ulriksdal, Carlgård, Hnsbondliden och Ruskträsk beviljade 1877 års
Riksdag ett anslag af 343,780 kronor samt anvisade deraf för arbetenas påbörjande
till utgående under år 1878 ett belopp af 24,093 kronor 86 öre. Kongl.
Maj:t har nu hemstält, att i afräkning å förutnämnde anslagssumma må till utgående
under år 1879 anvisas 80,000 kronor.
Af handlingarne i detta ärende har Utskottet inhemtat, att, på sätt jemväl
1877 års Stats-Utskotts Utlåtande N:o 24 under mom. 5:o innehåller, Sorsele, De
-
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 30.
gerforss och Lycksele socknemän såsom vilkor för sitt deltagande i byggandet och
framtida underhållandet af ofvannämnda hufvudväg från Sorsele till Strycksele begärt,
att byggnadstiden måtte utsträckas till minst 6 år. Vid sådant förhållande
och då Utskottet af handlingarne i öfrigt ej funnit något skäl att för år 1879 anvisa
ett så betydligt belopp af anslaget som 80,000 kronor, har Utskottet ansett
det äskade anslagsbeloppet utan olägenhet kunna till 60,000 kronor nedsättas, och
hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts berörda förslag måtte på det sätt af
Riksdagen bifallas, att af ifrågavarande anslag till utgående
under år 1879 anvisas ett ytterligare belopp af 60,000 kronor.
5:o.
Enligt bilagan N:o 5 a till Kongl. Majrts nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof förekommer, bland de arbeten, om hvilkas understödjande
med statsbidrag underdånig framställning hos Kongl. Maj:t gjorts, ett
företag, bestående i omläggningar på allmänna landsvägen emellan Karlstad och
Kristiania från Gillbergs härads vestra gräns genom Silbodals med flera socknar
till giäusen mot Norge vid Hans tull, deröfver Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader uti förberörda generalförslag afgifvit infordradt yttrande och på
anförda skäl tillstyrkt, att till dessa anläggningars verkställande måtte hos Riksdagen
begäras ett anslag af 168,000 kronor.
Då emellertid, uppå de skäl som under mom. l:o här ofvan blifvit anförda
Kongl. Maj:t ej funnit skäl till innevarande Riksdag göra framställning om ifrågavarande
arbetes understödjande med statsbidrag, har i en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 61) Herr J. N. Biesert föreslagit, att Riksdagen måtte, till
väg omläggning genom Nordmarks härad i Wer mland från Gillbergs härads vestra gräns
genom Silleruds, Silbodals, Holmedals och Töcksmarks socknar till gränsen mot Norge
vid Håns tull, bevilja ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af
168,840 kronor 67 öre, motsvarande 2/3 af den till 253,261 kronor beräknade kostnaden,
och i öfrigt på de för dylika företag vanliga vilkor, att utgå under 3 Ar
och deraf under år 1879 med 30,000 kronor.
Till stöd för detta sitt förslag har motionären dels anfört, att en stor del
af den nuvarande vägen å ifrågavarande vägsträcka hade lutningar af 1 på 4, 1
på 5 och 1 pa 6, hvilket förhållande måste i hög grad hämma trafiken på densamma,
dels ock hänvisat till de i Kongl. Civildepartementet, förvarade ritningar,
utlåtanden med flera handlingar angående denna vägomläggning, af hvilka Utskottet
jeimäl tagit del och utaf hvilka inhemtas, att, enär vägföretaget med hänsyn
till de å den gamla vägen varande svåra lutningarne syntes för underlättande af
kommunikationen mellan Wermland och Norge vara väl behöfligt samt vägsträckningen
vi,lare vore belägen ungefär midt emellan Dalslands jernväg och nord
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
5
vestra stambanan och någon ny jernvägsförbindelse i denna riktning icke kunde
vara i den närmaste framtiden att emotse, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
lika med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wermlands län, förordat
statsbidragets beviljande.
Om än detta sålunda ifrågasatta arbetsföretag alltså torde kunna anses
vara af gagnande beskaffenhet, kan Utskottet likväl ej finna annat än att de skäl,
hvilka föranledt Kongl. Maj:t att icke för det närvarande hös Riksdagen begära
statsbidrag för detsammas utförande, äfven för Riksdagens beslut i frågan böra
vara bestämmande, och Utskottet hemställer alltså,
att Herr Bieserts ifrågavarande motion må lemnas utan
afseende.
B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommnnikationer.
6:o.
För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar
och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1879 anvisa samma
belopp, som för år 1S78 beviljats, eller 20,000 kronor.
Beträffande detta anslag har Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, alldenstund
ansökningar inkommit om understöd till flera smärre hamnbyggnader, hvilka, om
bidrag till vanlig andel af anläggningskostnaden skulle kunna för dem beredas,,
erfordrade en tillgång af omkring 100,000 kronor, föreslagit dess höjande för år
1879 till 60,000 kronor; och har i öfverensstämmelse härmed Herr Per Nilsson i
Espö uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N:o 54),
enär så beskaffade företag kunde i framtiden återgälda de kapital, hvilka såväl
staten som enskilde derpå nedlagt, hemstält om anslagets förhöjande för år 1879
till 60,000 kronor.
På förut antydda skäl, hemställer Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag och afslag å Herr
Per Nilssons omförmälda motion, Riksdagen må till understödjande
af mindre hamn-och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1879 anvisa ett anslag af 20,000
kronor.
7:o.
Till understöd för byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar har
Kongl. Maj:t äskat ett anslag för år 1879 af 30,000 kronor, eller samma belopp
6 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
som för åren 1877 och 1878 varit för enahanda ändamål stäldt till Kongl. Maj:ts
förfogande.
Utskottet hemställer
att hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit må af Riksdagen
bifallas.
8:o.
Till fullbordande af hamnanläggningen vid Trelleborg beviljade Riksdagen år
1875 ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 100,000 kronor, att utbetalas med
en femtedel under hvarje af åren 1876—1880.
I enlighet med Kongl. Maj:ts förslag får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må af berörda anslag till utgående under
år 1879 anvisa 20,000 kronor.
9:o.
Såsom bidrag till förbättrande af liamnen vid Oskarshamn, som beräknats att
kosta 169,300 kronor 80 öre, beviljade 1877 års Riksdag ett lån af 80,000 kronor,
deraf för år 1878 anvisades att utgå 40,000 kronor.
I enlighet med Kongl. Majrts förslag, hemställer Utskottet,
att återstoden af sagda lånebidrag må anvisas till lyftning
under år 1879 med 40,000 kronor.
10:o.
Skanörs och Falsterbo hamndirektion har, på grund af ett vid allmän rådstuga
den 18 September 1676 direktionen lemnadt uppdrag, hos Kongl. Maj:t sökt,
att hos Riksdagen måtte, för byggande af en båthamn vid Skanör i enlighet med
derför af Distriktschefen Majoren A. Remmer uppgjord plan, utverkas ett anslag
utan återbetalningsskyldighet, motsvarande minst 2/3:delar af den beräknade
kostnaden.
Af de till Utskottet öfverlemnade, ärendet rörande, handlingar samt bilagan
N:o 5 a till Kongl. Maj:ts nådiga proposition sid. 135—138 inhemtas hufvudsakligen:
att för hamnanläggningens utförande blifvit af Majoren A. Remmer
utarbetade två alternativa kostnadsförslag, slutande det ena å 76,000 och det
andra å 75,000 kronor, af hvilka Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen förordat det
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30. 7
senare; samt att till stöd för den underdåniga ansökningen anförts, hurusom
invånarne i Skanör och Falsterbo, som genom städernas läge på en i hafvet
långt från bebodda trakter utskjutande landtunga vore hänvisade att genom
fiske och lotsning af fartyg genom Flintrännau i Öresund söka sin utkomst,
hade att vid utöfvandet af dessa näringar kämpa med stora svårigheter, då
hamn derstädes helt och hållet saknades, och de små båtar om 3 fots djupgående,
med hvilka förbindelsen emellan sjön och land uppehölles, måste i följd
af kustens långgrunda beskaffenhet förankras på 800 å 1,000 fots afstånd från
stranden; att behofvet af hamn, hvars afhjelpande icke saknade vigt äfven för
städernas handel, blifvit i hög grad känbart, sedan den pa grund af nådig
befallning tillkomna så kallade Öresunds lotsinrättning, hvars ena i Skanör förlagda
station sysselsatte 20 ständigt tjenstgörande och 4 reservlotsar, från 1874
års ingång börjat siu verksamhet; att, enär det på hela den 36 engelska eller
omkring 51/2 svenska mil långa kuststräckan emellan Malmö och Trelleborg icke
funnes något skydd för de båtar, som från närmare eller fjermare fiskelägen
idkade fiske i södra delen af Öresund, antagligt vore, att fiskare gerna skulle
anlöpa en hamn vid Skanör, hvilken äfven för det fiske, som af de båda ifrågavarande
städernas invånare bedrefves, komme att blifva af stort gagn och
jemväl kraftigt medverka till uppkomsten af en lönande kustfait med mindre,
däckade fartyg samt dymedelst och genom den lyftning, Öresunds lotsinrättning
skulle erhålla, åstadkomma en ändring till det bättre i städernas nuvarande
tvinande tillstånd; att inkomsten af lotsningen, beräknad till och med Augusti
månad hvarje år, inbragt
år 1874 för 425 fartyg.........kr. 13,936: 96.
„ 1875 „ 343 „ .......... n>421: 2L
„ 1876 „ 473 „ ........... 16,050: 20.
„ 1877 „ 542 „ .........v 19,162: 74.
utvisande således ett ej oväsentligt framåtskridande; att Malmöhus läns hushållningssällskap
utfäst ett bidrag för ändamålet af 6,000 kronor; samt att det
endast genom åtnjutande af detta bidrag och det begärda statsanslaget blefve
möjligt att genomföra det för de båda samhällenas framtid så vigtiga företaget.
I sitt öfver sjelfva planen till hamnanläggningen afgifna utlåtande anför
Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, att mot densamma ingen
annan invändning vore att göra än att vid denna, likasom hvarje annan plan för
en mindre hamnbyggnad på ifrågavarande del af kusten, uppgrundningar i hamnen
från de lättrörliga sandrefiarne vore att befara, hvarigenom underhållet af densamma
antagligen komme att blifva svårt och dyrt och möjligen i längden öfverstigande
de två städernas förmåga att underhållet bekosta, hvilken betänklighet
Styrelsen ansett sig, vid det annars väl motiverade och i många hänseenden behjertansvärda
hamnförslaget, böra anföra.
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län har till Kongl. Maj:t
öfverlemnat ett ytterligare afgifvet underdånigt yttrande af sökanderne, deruti,
beträffande Kongl. Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader farhåga, angående
möjligheten att underhålla hamnen andragits, att erfarenheten ådagalagt,
det vid 9 eller 10 fots djup, som förefunnes vid inloppet till den blifvande hamnen,
sanden icke vore rörlig, och att, då sålunda ingen större muddringskostnad
torde under de första 5 eller 10 åren ifrågakomma, likasom icke heller något
väsentligt underhåll af brygga, vågbrytare och kajer, en fond borde kunna under
tiden bildas af inflytande hamnafgifter till mötande af de för ifrågavarande ändamål
erforderliga utgifter.
För egen del har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med tillstyrkande af
ansökningen, erinrat om det förhållande, att hamnen, oafsedt de ofvannämnda
fördelarne för städerna, syntes efter Flintrännans utprickning och inrättandet af
större lotsstationer i Skanör och vid norra ändan af Öresund samt öppnandet af
telegrafstation i Skanör, böra till följd af sitt läge blifva af stor betydelse för de
fartyg, som till uppgifvet antal af 100 i medeltal dagligen passerade der förbi och
finge ett beqvämt tillfälle att med post eller telegraf emottaga och afsända meddelanden,
hvilket under närvarande förhållanden vore blott med stor svårighet
och tidsutdrägt möjligt.
Lotsstyrelsen, som på det varmaste tillstyrkt nådigt bifall till ansökningen,
har dervid hänvisat till den stora nytta, icke blott lotspersonalen, hvilken utgjorde
en vigtig del af städernas befolkning, utan äfven de talrika sjöfarande i denna del
af Östersjön, der strandens långgrunda beskaffenhet gjorde det omöjligt att med
båt närma sig kusten på mindre än flera hundra alnars afstånd, skulle hemta af
hamnanläggningen.
Härjemte erinras i Distriktschefen, Majoren Remmers i frågan afgifna betänkande,
att, enligt officielt lemnad upplysning, mellan 30 och 40,000 fartyg årligen
passera förbi Falsterbo och Skanör, samt att denna plats vid södra inloppet
till Sundet ligger närmare till hands för behöfligt lotsbiträde än den vid sydöstra
kusten af Amager, 15 å 18 minuter nordligare belägna Danska Dragörs lotsstation,
hvilken dock hade det företrädet att ega en god båthamn med obehindrad
ut- och insegling vid alla vindar; hvaremot till stor skada för de svenska lotsarnes
täflan med de danska, all kommunikation mellan sjö och land vid vissa
vindar vore vid Skanör och Falsterbo alldeles omöjlig.
Då otvifvelaktigt saknaden af hamn varit en väsentlig orsak till ifrågavarande
fordom blomstrande städers tillbakagående i handel och rörelse samt
alltjemt hindrade dem att följa med i den starka utveckling, hvaråt landet i öfrigt
under senare tider haft att glädja sig; men med allt skäl kunde antagas, att en
hamnanläggning äfven i den inskränkta omfattning, som nu ifrågasattes, ej mindre
skulle åt städerna bereda stora fördelar med tilltagande välmåga, hvarigenom
9
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
ock utväg torde beredas dem att utan för stor svårighet _ bestrida kostnaden för
hamnens underhåll, än äfven komme att för lotsningen i Öresund likasom för sjöfarten
i allmänhet blifva af väsentligt gagn, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att till utförande i enlighet med det derför af Majoren Remmer afgifna
förslag, alternativet N:o 2, af en mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja ett
belopp af 50,000 kronor, att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet utgå med
25,000 kronor under år 1879 och med 25,000 kronor år 1880.
Utskottet finner den ifrågasatta hamnanläggningen ej blott vara af stort
gagn för städerna Skanör och Falsterbo, hvilka likväl uppenbarligen ej förmå att
utan understöd af allmänna medel densamma utföra, utan ock ega ej ringa vigt
ur synpunkten af ett sorgfälligt upprätthållande af de internationella förpligtelser,
hvilka i och för sjöfartens underlättande å denna punkt af kusten böra tillgodoses.
Med säkerhet lärer ock kunna antagas, att denna hamns anläggning, till följd af dess
läge vid landets utskjutande sydvestra hörn och den stora mängd fartyg, som
dagligen måste passera denna punkt, komme att bidraga till en betydlig ökning
af den inkomst, som lotsningen kan medföra. Saknaden af en hamn vid Skanör
bidrager nemligen att leda en del af lotsningen, med alla deraf följande fördelar,
i den danska farleden genom Drogden i stället för den svenska genom Flintrännan,
ehuru denna senare, numera med erforderliga sjömärken och fyrar försedda,
förbi Malmö ledande farled torde ingifva seglare fullt lika stor trygghet
som den mellan Saltholmen och Dragör belägna, förbi Köpenhamn ledande, smalare
och grundare farleden genom Drogden.
På grund häraf, och då alltså frågan om anläggande af en hamn vid
Skanör synes böra bedömas ur en långt vidsträcktare synpunkt än endast den af
Skanörs och Falsterbos intresse, har Utskottet ansett sig böra förorda bifall till
detta Kongl. Majrts förslag. Dock har Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad
tillförene blifvit bestämdt vid beviljande af statsbidrag för hamnarbeten vid Trelleborg,
Cimbrishamn och Wisby, funnit det jemväl i ifrågavarande fall böra såsom
ett vilkor stadgas, att Skanör och Falsterbo städer skola åtaga sig att, utan vidare
anspråk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet, enligt af Kongl. Majrt
faststäld plan och derefter ständigt underhålla hamnanläggningen i sådant skick,
att den kan för trafiken begagnas.
Utskottet hemställer fördenskull
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen må
till utförande af en mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja
ett belopp af 50,000 kronor, att såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
utgå med 25,000 kronor under år 1879
och med 25,000 kronor under år 1880, dock under vilkor, att
Skanör och Falsterbo städer åtaga sig att, utan vidare anBih.
till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami, 1 Afd. 18 Eäft. , 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
språk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet enligt
af Kongl. Maj:t faststäld plan och derefter ständigt underhålla
hamnanläggningen i sådant skick att den kan för trafiken
begagnas.
c. Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
ll:o.
Uti ofvannämnda nådiga proposition har Kongl. Maj:t föreslagit, att till
understödjande medelst anslag utan återbetalning sskyldigliet af sådana ny utdikning ar och
vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostlåndigheten, måtte anvisas
samma belopp, som under de senare riksdagarne för enahanda ändamål beviljats
eller 80,000 kronor.
Deremot har i Andra Kammaren Herr L. J. Fahlander i en motion (N:o 63)
med hänvisande särskildt till förhållandena i Norrland med dess, särdeles i
Vester- och Norrbotten, förekommande stora vidder af frostledande myrar, mossar,
dyn och träsk, hemstält om detta anslags höjande till 300,000 kronor.
Jemväl hos Kongl. Maj:t hafva, på sätt bilagan N:o 5 a till Kongl. Maj:ts
nådiga proposition samt de till Utskottet öfverlemnade handlingar utvisa, framställningar
gjorts om höjande af ifrågavarande anslagsfonds belopp, i det nemligen
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de tre nordligaste länen med förord
öfverlemnat särskilda underdåniga skrivelser, deri sistlidet års Landsting, dels i
Vester-Norrlands och Norrbottens län anhållit, att •för hvarje af nästkommande
tre år måtte till understödjande af frostafledande myrutdikningsföretag anvisas
400,000 kronor, och dels i Vesterbottens län begärt detta anslags bestämmande
till ett belopp, som medgåfve att tilldela länet en summa, som närmare än hvad
hittills varit förhållandet motsvarade behofvet.
Sedan likväl Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader i afgifvet
yttrande, — ehuru erkännande nyttan och nödvändigheten deraf att en anslagsfond
funnes, hvaraf intressenter uti sådana företag, hvilkas utförande icke lemnade
någon annan egentlig vinst än den, som uppkomme genom undanrödjande af frostledningar,
kunde få bidrag — förmält sig på grund af vunnen erfarenhet hafva
kommit till den öfvertygelse, att det i allmänhet vore lämpligare och för vissheten
att understödsmedlen rätt användes mer betryggande, om vattenaftappningsföretag
i vidsträcktare mån än hittills, synnerligast inom de norra länen, varit fallet, understöddes
medelst lån i stället för med anslag samt alltså hemstält om ifrågavarande
anslags utgående med oförändradt belopp af 80,000 kronor, har Kongl.
Maj:t ej funnit skäl vara för handen, att hos Riksdagen begära denna anslagsfonds
höjande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
11
Utskottet hemställer,
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit och med afslag å
Herr Fahlanders motion, ett anslag af 80,000 kronor må för
år 1879 beviljas till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten.
12:o.
Till befrämjande, medelst lån, af utdikning ar och aftagning ar af sanka trakter
och sjöar till beredande af odlings företag, har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp,
som af sistlidna årens Riksdagar beviljades, eller 100,000 kronor.
I afseende å sättet för detta lånebelopps anvisande och utgående har
Kongl. Maj:t föreslagit en förändring.
Af bilagan N:o 6 d. till Kongl. Maj:ts nådiga proposition sid. 6 inhemtas
nemligen att statsrådet och chefen för finansdepartementet, i fråga om beräkning
af statsinkomsterna för år 1879, fästat uppmärksamheten dera, att i den
summa af 250,000 kronor, hvartill extra uppbördsmedlen senast af Riksdagen
beräknades, inginge ett belopp af 147,090 kronor 34 öre kapitalafbetalningar och
räntor å de odlingslån, som utginge af den under Statskontorets förvaltning stälda
fond för nämnda utlåning. Af de sålunda inflytande afbetalningar hade hittills nya
lån utgifvits till ett belopp af 100,000 kronor, som å motstående sida af riksstaten
under Sjette hufvudtiteln uppförts som särskildt anslag. Då det likväl vore mindre
egentligt, att under hufvudtitlarne uppfördes lån under anslagstitel, som endast
förökade riksstatens slutsiffra, och då alldeles samma syfte vunnes genom en
bestämmelse, att af de till nämnda fond inflytande afbetalningar ett belopp af
100,000 kronor finge för år 1879 af Kongl. Maj:t användas till nya odlingslån,
har nämnde departementschef, under förutsättning att Kongl. Maj:t ville på föredragning
af chefen för civildepartementet besluta af Riksdagen begära ett sådant
medgifvande och att nämnda belopp således ej å Sjette hufvudtiteln som anslag
uppfördes, ansett de extra uppbördsmedlen böra beräknas till ett med 100,000
kronor minskadt belopp, eller till 150,000 kronor.
I öfverensstämmelse härmed och jemte det de extra uppbördsmedlen af
Kongl. Maj:t beräknats till endast 150,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu på det
sätt föreslagit ifrågavarande belopps anvisande, att Kongl. Maj:t af Riksdagen begärt
medgifvande, att af de till den så kallade odlingsfouden i Statskontoret inflytande
afbetalningar å äldre för nämnda ändamål utgifna lån under år 1879 få
anvisa nya lån till sammanräknadt belopp af 100,000 kronoi.
Utskottet har ej något att erinra mot bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag i hvad det äskade beloppet angår.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Deremot har Utskottet ej funnit nog giltiga skäl förefinnas till det förändrade
sätt för de begärda medlens anvisande och bokföring, som, på sätt
ofvan förmälts, blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget.
Utförandet i riksstaten, såsom hittills, af det utgående beloppet 100,000
kronor såsom utgift och det motsvarande ingående beloppet, inbegripet i extra
uppbördsmedlen, såsom inkomst har synts Utskottet tydligare och rigtigare angifva
det verkliga förhållandet med denna del af statsverkets rörelse, än om dessa,
hvarandra motsvarande poster, enligt Kongl. Maj:ts förslag, utginge den ena mot
den andra.
Härtill kommer, att Kongl. Maj:ts förslag i afseende å sättet för dessa medels
anvisande och redovisning ej kan genomföras under annan förutsättning än den,
att kapitalafbetalningar och räntor å ifrågavarande odlingslån uppgå till lika
eller större belopp än den till enahanda ändamål anvisade utgiftssumma. Redan
för år 1879 har Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit
denna utlåningsfonds höjande till 200,000 kronor, och statsrådet och chefen
för civildepartementet har, under uttalande deraf, att en sådan förhöjning vore både
önskvärd och väl behöflig, af anförda orsaker ansett sig endast för närvarande
icke böra tillstyrka en dylik tillökning. Om emellertid, för ett blifvande statsregleringsår,
inkomsten skulle komma att understiga den för samma ändamål
anvisade utgiftspostens belopp, blefve det, åtminstone för det Överskjutande
utgiftsbeloppet, omöjligt att tillämpa det nu föreslagna sättet för medlens anvisande.
På giund häraf och då den fördel, som kunde af det förändrade bokföringssättet
uppkomma, ej synes till fullo motsvara ofvan antydda olägenheter,
och samma förändrade bokföringssätt ej heller under alla omständigheter skulle
kunna konseqvent genomföras, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det sätt bifallas,
att Riksdagen, på sätt tillförene i enahanda afseende
egt rum, må till Kongl. Maj:ts disposition för år 1879 anvisa
100,000 kronor till befrämjande, medelst lån, af utdikningar
och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande
af odlingsföretag.
13:o.
För sänkning af sjöarne Hjehnaren ooh (f-ismuren beviljade 1877 års Riksdag
Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag ett lån å 2,000,000 kronor att från
Statskontoret utgå med 600,000 kronor under år 1878, 300,000 kronor under hvarje
af åren 1879, 1880, 1881 och 1882 och 200,000 kronor under år 1883; och har
13
Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 30.
med anledning häraf Kongl. Maj:t nu äskat anvisande för år 1879 af de på samma
år belöpande 300,000 kronor af detta lån.
Utskottet, som framdeles kommer att meddela yttrande öfver Kongl. Maj:ts
angående beredande af tillgång till ifrågavarande understöds bestridande hos
innevarande Riksdag gjorda förslag, hemställer nu,
att Riksdagen må i ytterligare afräkning å ifrågavarande
lån, till utgående från Statskontoret under år 1879, anvisa
300,000 kronor.
14:o.
I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af statsbidrag till allmänna
arbeten äfvensom i fråga om hontrollen derå, att sådana arbeten enligt
faststälda planer utföras, har Kongl. Maj:t föreslagit, att nu gällande bestämmelser
må äfven för år 1879 bibehållas.
Vid den bos Utskottet ofta förekommande granskning af handlingar rörande
arbetsföretag af ifrågavarande beskaffenhet har Utskottet funnit det vara önskvärdt
och kunna leda till större såväl trygghet för anslagna medels behöriga
användande som möjlighet att kontrollera sättet för ett med statsbidrag understödt
arbetsföretags utförande, om Kongl. Maj:t, lika som för de med statslån
understödda jernvägsbolag finnes stadgadt, egde att underkasta menighet eller
annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till utförande jemväl af nu ifrågavarande
slags arbeten, alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvades
lämpliga och nödiga. Särskildt skulle en sådan rättighet mången gång med
fördel kunna begagnas i fråga om sådana arbetsföretag, som antingen understödjas
med mera betydliga belopp eller äro af den omfattning att någon längre
tid åtgår för deras utförande.
Utskottet hemställer alltså,
att nu gällande allmänna vilkor och föreskrifter i afseende
å de statsbidrag, som blifvit anvisade för väganläggningar
och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, vattenkommunikationer
samt sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
hvilka föreskrifter och vilkor innefattas i Riksdagens
underdåniga skrivelser den 23 Maj 1873 (N:o 67, mom.
8:o och 68), den 23 April 1874 (N:o 27, mom. 11) samt den
5 Maj 1876 (N:o 27, mom. -12:o), fortfarande skola blifva
gällande, endast med det tillägg att menighet, bolag eller
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till utförande af
nu ifrågavarande slags arbeten, i öfrigt skall underkastas alla
de vilkor och kontroller, soro af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga.
Stockholm den 4 Mars 1878.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
vid 6:te punkten (angående fonder för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder):
af Herr Grefve C. Beck-Friis;
vid 10:de punkten (angående statsbidrag till utförande af en mindre hamnanläggning
vid Skanör);
af Herr Grefve Axel Mörner, som ansett, att, med .utelemnande af det
föreslagna vilkoret om städerna Skanörs och Falsterbos förpligtande att, utan
vidare anspråk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet enligt.af Kongl.
Maj:t faststäld plan och derefter ständigt underhålla hamnanläggningen i sådant
skick att den^kan^för trafiken begagnas, Utskottets hemställan endast bort innehålla,
‘‘att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, Riksdagen må till utförande af en
mindre hamnanläggning vid Skanör bevilja ett belopp af 50,000 kronor, att såsom
anslag utan återbetalningsskyldighet utgå med 25,000 kronor under år 1879 och
med 25,000 kronor under år 1880”;
vid 12:te punkten (angående fonden för befrämjande, medelst lån, af utdikningar
och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag):
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
15
l:o af Herr C. Ekman, som ansett, att Utskottet bort tillstyrka bifall till
Kongl. Maj:ts i ämnet framstälda förslag och alltså hemställa, “att Kongl. Maj:t
må ega att, till befrämjande, medelst lån, af utdikningar och aftappningar af sanka
trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, af de till den så kallade odlingsfonden
i Statskontoret inflytande afbetalningar å äldre för nämnda ändamål utgifna
lån under år 1879 anvisa nya lån till sammanräknadt belopp af 100,000
kronor”; samt
2:o af Herr L. O. Larsson.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande Nio 30 tillstyrkta statsbidrag
för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader samt
vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.
A. Väganläggningar och vägförbättringar.
Till fond för anläggning af nya
samt omläggning eller förbättring
af backiga eller
eljest mindre goda vägar ...
Till väganlägning mellan Lycksele
och Stensele kyrkor i
Vesterbottens län ...............
För anläggning af väg mellan
Bredåker och Nedre Edefors
i Öfver Luleå socken
af Norrbottens län...............
För väganläggning från Sorsele
kyrka till Strycksele by jemte
sidoväg från Lycksele öfver
Ulriksdal, Carlgård, Husbondliden
oöh Ruskträsk......
Anslag.
Lån.
B. Bro- och hamnbyggnader.
Till fond för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning
af åar och farleder ............
Transport
200.000
25,000
20,000
60,000)
20,000
20,000
Summa
anslag.
Summa
lån.
305,000
305,000
Summa
anslag och
lån.
305,000
305,000
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
17
• |
Anslag. |
Lån. |
Summa anslag. |
Summa lån. |
Summa |
|||||
Transport |
20,000 |
|-- |
305,000 |
_ |
305,000 |
_ |
||||
Till fond för byggande vid |
30,000 |
|||||||||
Till fullbordande af hamnan-läggningen vid Trelleborg ... |
20,000 |
|||||||||
Till förbättrande af hamnen |
40,000 |
|||||||||
Till utförande af en mindre |
25,000 |
95.000 |
40,000 |
135,000 |
||||||
C. Sjösänkningar och andra Till fond för myrutdikningar |
80.000 |
|||||||||
Till fond för understödjande |
100,000 |
|||||||||
Till sänkning för sjöarne Hjel-maren och Qvismaren ......... |
— |
— |
300,000 |
— |
80,000 |
400,000 |
480,000 |
- |
||
Summa kronor-- |
— |
'' l-l |
480,000 |
—| 440,000 |
— |
920,000 |
— 1 |
BUi. till Riksd. Prot. 1878. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.
3