10
Banko-Utskottets Memorial N:o 6.
N:o 6.
Ant. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1878, kl. 3 e. m.
Memorial, i fråga om eftergift å en Riksbankens fordran.
Den 19 September 1867 beviljades f. d. Underlöjtnanten G. Stafhell af Riksbanken
ett omsättningslån af 1,000 kronor mot borgen af f. d. Landtbrukarne O. Wilhelm
Stafhell och G. O. Stafhell. Redan före lånets förfallotid gjorde ene löftesmannen,
O. W. Stafhell, konkurs, hvari Riksbankens fordran bevakades; men enligt intyg
af Rättens ombudsman afslutades konkursen utan att lemna tillgång till utdelning
åt oprioriterade fordringsegare.
Efter det gäldenärerne blifvit lagsökta och genom laga kraft vunna utslag
ådörnda betalningsskyldighet, hafva, enligt hvad ombudsmannen vid Riksbankens hufvudkontor
meddelat, utsökningsåtgärder vid särskilda tillfällen vidtagits, utan att
dock någon betalning kunnat derigenom erhållas. Låntagaren eger icke ringaste tillgång
att utmäta och löftesmannen G. O. Stafhell har i utfattig belägenhet afflyttat
från hemorten. Den andre löftesmannen, förenämnde O. W. Stafhell afled i början
af nästlidna år och hans efterlemnade hustru har ingått nytt äktenskap. För att
befria henne och för lånet ansvariga slägtingar från vidare kraf har hennes nuvarande
man, Minuthandlanden härstädes A. W. Norgren, uti en till Banko-Utskottet ingifven
skrift erbjudit sig att till Riksbanken inbetala hela beloppet af behållningen i boet
enligt bouppteckningen, utgörande 909 kronor 87 öre, under vilkor att återstoden af
Riksbankens ifrågavarande fordran efterskänkes och afskrifves; varande nyssnämnda
belopp för sådant ändamål på deposition i Riksbanken insatt.
Ombudsmannen har uti afgifvet yttrande i frågan ansett sig så mycket hellre
kunna och böra tillstyrka berörda anbuds antagande, hvarigenom detta sedan år 1878
Banko-Utskottets Memorial N:o 7.
11
såsom osäkert inom linien förda lån skulle blifva til! allra största delen till kapitalet
guldet, söm den efter meranämnde O. W. Stafhell i behåll varande lösegendom
enligt vederbörande exsekutionsbetjents skidftliga förklarande icke skulle vid exsekutiv
försäljning komma att inbringa ens en tredjedel af det nu till liqvid erbjudna och
redan i Riksbanken kontant insatta belopp.
Jemte det Utskottet, likmätigt föreskriften i 5 § af den för Utskottet gällande
instruktion, får detta ärende till Riksdagens slutliga pröfning och afgörande anmäla,
har Utskottet, med afseende å här ofvan uppgifna omständigheter och förhållanden funnit
sig böra hemställa.
att ifrågavarande ackordsanbud må vai’da af Riksdagen
antaget.
Stockholm den 16 Februari 1878.
På Utskottets vägnar:
J. J. Ekman.
N:o 7.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1878, kl. 3 e. m.
Memorial, i fråga om eftergift å en Rikebankens fordran.
I ändamål att Banko-Utskottets pröfning underställas insände styrelsen för Riksbankens
afdelningskontor i Wisby med skrifvelse den 22 November nästlidna år till fullmäktige
i Riksbanken en utaf förre Landtbrukaren Daniel Wahrgren, förre Handlanden
Carl Wahrgren och skepparen J. W. Hägvall, en för alla och alla för en, den 24
Maj nyssnämnda år afgifven förbindelse att, mot befrielse från erläggande af ränta,
medelst inbetalningar hvar sjette månad af tio procent godtgöra kapitalåterstoden,
3,226 kronor 91 öre, utaf den skuld, hvari de gemensamt häfta för särskilda af dem,
jemte enkan Elisabeth Fardelin och A. Kolmodin, under år 1869 till sarnmanlagdt belopp
af 4,000 kronor utfärdade vexlar och skuldebref, hvilka blifvit af förbemälda
kontorsstyrelse diskonterade och belånade, hvarjemte de underkastat sig att, vid underlätet
fullgörande af berörda förbindelse, varda ackordet, om det antoges, förlustige.